UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN 2019
KULTURARV
Digital historia blir sökbar PORTRÄTT
Kristina Edström är laddad för framtiden JUBILEUM
50 år av läkemedelsutveckling
En hjälpande hand Artificiell intelligens i människans tjänst
”Tiden vid Uppsala universitet har präglat mig på många plan. Den unika kombinationen av kunskapstörstande, intellektuell höjd och intensiv social samvaro som Uppsala bjuder på ger verkligen de allra bästa förutsättningar för livslånga och djupa vänskapsrelationer.”
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
Sofia Wadensjö Karén, vd vid Utbildningsradion, har en examen i litteraturvetenskap och svenska vid Uppsala universitet. Hon tog emot priset Årets alumn i mars 2019 i Humanistiska teatern.
2019 Innehåll
34
Framsteg
6 Hallå där… Håkan Engqvist: Hur lyckas man med innovation? 8 Släktträd för 400 fågelarter 10 De vet hur man når miljömålen 12 Spenatexperiment i stor skala 13 Lämna sovrummet och somna om 14 Hallå där… Paulina Nowicka: Hur förebygger man barnfetma?
Porträtt
16 Kristina Edström: Kemist med framtidens batterier i sikte
Språk
20 Alla flerspråkiga är inte likadana
Läkemedel
22 Läkemedelsutveckling i 50 år 28 Alzheimerbehandling visar unika resultat
Artificiell intelligens 30 (A)I människans tjänst
Kulturarv
34 Digitalisering pågår på Carolina Rediviva
Universitetsliv
40 Ta ton med Akademiska kapellet 42 Med mål i sikte – student och elitidrottare
22
44 Han bloggar om forskningsetik
Till sist
47 Bilden: Läs under stjärnorna
13 U P P S A L A U N I V E R S I T E TS M AG A S I N
2019
3
Kunskapen växer globalt och lokalt VID UPPSALA UNIVERSITET talar vi ofta om de krav som med rätta ställs på oss och vad vi kan göra för att främja FN:s globala mål – för att uppnå social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet senast 2030. Vårt övergripande mål som universitet är att bidra till en bättre värld. Några av de ämnesområden där Uppsala universitet har utmärkt sig är batteriforskning, energilösningar, solceller, smarta material, arbete mot antibiotikaresistens, freds- och konfliktforskning, geologi, meteorologi och språkutbildning. Alla dessa olika forskningsinriktningar behövs för att skapa en mer hållbar värld. I det här numret av Uppsala universitets magasin kan ni läsa mer om Kristina Edström, en ledande batteriforskare som leder en stor EU-satsning på framtidens batterier. I ALL UTBILDNING OCH forskning finns hållbar utveckling som ett grund-
läggande perspektiv och vi är måna om att leva som vi lär. Till exempel har universitetet säkerställt att de stiftelser och förvaltningsorganisationer vi har inflytande över gör ansvarsfulla investeringar ur både etiskt och miljömässigt perspektiv. Vi har alltfler resfria möten, men tekniken måste förbättras ytterligare. Då blir det enklare för oss att välja bort de resor som inte är absolut nödvändiga – till gagn både för miljön och för vårt personliga välbefinnande. Vår kunskap växer i möte med andra människor. Lokalt har vi i Uppsala ett nära samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och internationellt samarbetar vi kring hållbarhet med partners över hela världen, till exempel Sasuf-nätverket i Sydafrika. Kunskapen vi utvecklar är viktig och stärker rörelsen mot en hållbar framtid. År 2018 utsågs Uppsala till årets globala klimatstad av World Wide Fund for Nature. Juryn berömde särskilt Uppsala för stadens ”ambitiösa, innovativa och vetenskapliga mål bland annat för förnybar energi och hållbar mobilitet.” Att finnas i en stad med ambitiösa klimatmål gör livet enklare för oss. Vi arbetar i ett positivt sammanhang och nya forskningsrön välkomnas både här hemma och globalt.
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
Rektor Eva Åkesson Prorektor Anders Malmberg
4
FOTO:JOSEFIN SVENSSON
Intro
Maskinen och människan Det pratas mycket om artificiell intelligens och maskininlärning nuförtiden. Redan idag används specialtränade datorsystem till exempel i bilar och som stöd för läkare som ska ställa diagnos. I det här numret av Uppsala universitets magasin berättar vi mer om den snabba utvecklingen (sidan 27). En av forskarna vi intervjuat är Thomas Schön, professor i reglerteknik. Han förklarar att maskininlärning kan vara ett stort stöd för oss människor, men vi behöver knappast oroa oss för att datorerna ska ta över i den närmaste framtiden. De är fantastiskt bra på att känna igen mönster, men knappast intelligenta i vanlig mening. En annan typ av maskiner som förekommer i det här magasinet, är skannrarna i digitaliseringsstudion på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva (sidan 34). De används flitigt för att bevara viktiga dokument och bilder för eftervärlden. Det handlar till exempel om handskrifter från medeltiden, handritade kartor från 1600-talet och framåt, avhandlingar, noter och mycket mer. Hittills har drygt 600 000 bilder lagrats i Alvin, plattformen för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv. En viktig poäng är att de är tillgängliga för alla. Vi passar också på att uppmärksamma att det är 50 år sedan den farmaceutiska fakulteten bildades vid Uppsala universitet. Spelplanen har ritats om många gånger sedan dess, med ett apoteksmonopol som kommit och gått och industrijättar som lämnat landet. Men forskarna vid Biomedicinskt centrum möter framtiden med optimism. Läs mer om deras tillbakablickar och framtidsvisioner på sidan 22. – Annica Hulth, redaktör
Nyfiken på Uppsala Universitet? Vill du veta mer om aktuell forskning, utbildning, innovationer och universitetsliv? Här är några sätt att hålla dig uppdaterad.
Uppsala universitets magasin
Uppsala universitets nyhetsbrev
(1 nummer per år)
Läs om forskning och innovationer, kultur och traditioner, om forskarnas vardag och deras drivkraft men också om hur ny kunskap når ut i samhället. Artiklarna speglar hela bredden av forskningsinriktningar och ämneskunskap vid Uppsala universitet. uu.se/magasin
(7 nummer per år)
I nyhetsbrevet, som skickas ut via e-post, får du smakprov på det senaste vid forskningsfronten, utbildningar och studentsamverkan, nya upptäckter och innovationer, samverkansprojekt, föreläsningar och kulturevenemang vid Uppsala universitet. uu.se/nyhetsbrev
Följ oss i sociala medier: Facebook: facebook.com/uppsala.universitet Twitter: twitter.com/uppsalauni Instagram: instagram.com/uppsalauniversity/ Youtube: youtube.com/user/Uppsalauniversitet LinkedIn: linkedin.com/school/uppsala-university/
UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN
handlar om forskningen, innovationerna, människorna och universitetslivet vid Nordens äldsta lärosäte. Magasinet ges ut en gång per år och finns också i engelsk version –
Uppsala University Magazine. Beställ magasinet kostnadsfritt eller ladda ned som pdf på: www.uu.se/magasin Adress: Kommunikationsavdelningen Uppsala universitet Box 256, 751 05 Uppsala Redaktör: Annica Hulth annica.hulth@uadm.uu.se
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
Redaktion: Magnus Alsne, Anders Berndt, Anneli Björkman, Elin Bäckström, Linda Koffmar, Anna Malmberg. Ansvarig för innehållet: Anneli Waara Art Director: Agnes Dunder, Content Innovation
Omslagsfoto: Istockphoto Tryck: Taberg Media Group
5
”Man måste tro på sin idé” HÅKAN ENGQVIST, professor i tillämpad material vetenskap, som fått 2018 års Hjärnäpple, Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring.
6
Du har varit med och startat flera bolag och har över 50 patent. Har du jobbat länge med innovationer? – Ja, det har jag, i tio år. Efter disputationen jobbade jag i industrin i åtta år. Sedan började jag jobba på UU Innovation och var med och startade Ångström Materials Academy (ÅMA). Jag startade en forskargrupp och när min professor gick i pension sökte jag hans jobb. – Jag är nog en sån som tror ganska starkt på integrering av kunskapstriangeln, jag jobbar så. I ”min” kunskapstriangel ingår forskning, utbildning och innovationer, men det kan också vara andra former av samverkan. Dina projekt handlar om keramiska material som används i människokroppen. OssDsign används för att laga skallfrakturer. Vad har du mer på gång? – Emplicure är från början ett forskningsprojekt. Vi jobbar med missbrukssäkring av läkemedel, genom att förpacka starka smärtstillande läkemedel i keramiska material. Psilox utvecklar tandkräm och gel mot hyperkänsliga tandhalsar. – Vi jobbar också med några intressanta projekt inom forskningen. Till exempel har vi tagit fram en extremt stark glas keram för konstgjorda tänder och forskar om ett lim som kan användas för att laga frakturer. Du är med och startar bolag, men går inte in operativt utan är med i styrelsen. Är svårt att hålla sig utanför affärerna? – Nej, det fungerar bra, för man måste se sin egen roll. Ganska snabbt kommer det upp professionella frågor ur ett företags perspektiv och jag är inte bra på organisatoriska frågor medan det finns andra som är jättebra på det. Det är det här jag gör, det är forskningen som är mitt yrke. Vad är ditt främsta råd för att lyckas med innovationer och samverkan? – I alla projekt och i all forskning gäller att du måste tro på dina projekt. Annars får du inte andra med dig och då kommer det aldrig att gå. Om du däremot tror att det här ska bli något, då driver du ju på. Det spelar ingen roll om det är en väldigt stark grundforskningsidé, eller om du tror att du kan lösa ett särskilt behov. Men det räcker inte att bara brinna, man måste vara strategisk och välja vad man satsar på. – Annica Hulth
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
Framsteg Hallå där
Filtrerar bort virus
Neutrinoteleskopet IceCube finns på Sydpolen.
Medicin. Virusfiltrering är ett av det mest utmanande och viktigaste stegen inom tillverkning av biologiska läkemedel. Albert Mihranyans forskargrupp vid institutionen för teknikvetenskaper har utvecklat ett pappersfilter som kan avskilja alla typer av mikroorganismer, även de minsta virus, från vatten- eller proteinlösningar. Med stöd från det europeiska konsortiet EIT Health och i samarbete med ett läkemedelsföretag testas nu pappersfiltret under industriella förhållanden. Therapsider var cirka 4,5 meter höga och vägde 9 ton.
Så bildas kosmisk strålning Gåtan från 1912 har fått ett svar. Astronomi. Ett internationellt
forskarteam med forskare från bland annat Uppsala universitet har hittat en trolig källa för den högenergiska kosmiska strålning som når jorden. Upptäckten gjordes med neutrinoteleskopet IceCube vid Sydpolen tillsammans med observationer från ett
20-tal olika teleskop runt om i världen. Frågan om var den kosmiska strålningen bildas har forskare försökt besvara ända sedan den kosmiska strålningen upptäcktes 1912. – För första gången har vi nu upptäckt en källa till högenergetiska neutriner,
en sannolik kosmisk strålningsaccelerator, säger Olga Botner, professor i fysik vid Uppsala universitet. Neutriner är oladdade elementarpartiklar som passerar genom rymden. En av dessa har, med hjälp av IceCube- teleskopet, identifierats och spårats tillbaka till en trolig källa – en så kallad blazar. Det är en jättestor elliptisk galax på ett avstånd av cirka fyra miljarder ljusår från jorden.
ILLUSTRATION: KAROLINA SUCHAN- OKULSKA
FOTO: ICECUBE /NSF
Framsteg
En tidig tungviktare Biologi. För 200 miljoner år sedan levde däggdjursliknande reptiler kallade therapsider. De var föregångare till dagens däggdjur. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med polska kollegor hittat fossiler från en tidigare okänd therapsid-art i den polska byn Lisowice. Den tros ha varit stor som en elefant .
Starkare tänder.Forskare på Ångströmlaboratoriet har tagit fram ett nytt material för att laga
tänder – så kallade glaskeramer – som är tre gånger starkare än de som används idag. Detta öppnar för en bättre och billigare tandvård där patienterna får starkare tänder och slipper besöka sin tandläkare lika ofta. Materialet är halvgenomskinligt, så att färgen kan anpassas till att likna patientens övriga tänder. Upptäckten har redan väckt uppmärksamhet och forskarna hoppas nu få ut materialet på marknaden.
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
7
Framsteg
ALCIPPEIDAE
TIMALIIDAE LEIOTRICHIDAE
PARADOXORNITHIDAE
ZOSTEROPIDAE
SYLVIIDAE
8
Framsteg
Släktträd för 400 fågelarter Fnittertrastar, timalior, glasögonfåglar och sylvior hamnade på olika grenar på fåglarnas livsträd redan för 18–20 miljoner år sedan. Det visar ny forskning av en internationell forskargrupp från Sverige, Kina, Danmark, Schweiz och USA. I sina studier har forskarna analyserat dna från över 400 fågelarter. Många av dessa har aldrig tidigare analyserats med hjälp av genetiska metoder, och detta är den mest omfattande studie som gjorts hittills av denna stora fågelgrupp. Forskarna identifierade sju huvudgrenar, eller familjer, som uppskattades ha påbörjat sin utveckling för 18–20 miljoner år sedan. En av dessa familjer var inte tidigare namngiven och gavs namnet Alcippeidae. Den omfattar endast ett släkte (alkippor), som är små gråbruna fåglar som lever i södra Asiens skogar. Den stora familjen sylvior delades upp i två familjer, som representerar utvecklingslinjer som skildes åt för 19,5 miljoner år sedan. Fågelfamiljerna fnittertrastar, timalior, glasögonfåglar och sylvior och några till kallas oftast med ett gemensamt namn för ”babblers” på engelska. Sammanlagt finns drygt 450 arter, som huvudsakligen
ILLUSTRATION: TORBJÖRN GOZZI, FOTO: PER ALSTRÖM
PELLORNEIDAE
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
förekommer i södra Asien, många även i Afrika. Dessa fåglar finns framför allt i skog, där de flesta föredrar tät undervegetation. Vissa bor i buskmarker i torrare områden samt i våtmarker med riklig vegetation. Ofta är de därför svåra att upptäcka för människor. – Det finns en enorm variation i storlek, kroppsform och fjäderdräkt hos dessa fåglar. Vissa är mycket intetsägande färgade medan andra har klara färgteckningar i frapperande mönster. Många av arterna är kända för sina vackra sånger, och hos flera av dessa sjunger hanar och honor duett, säger professor Per Alström, verksam vid Uppsala universitet och SLU, som är en av författarna till studien. I projektet har forskarna samlat in DNA-prover, dels färska prover från levande fåglar och dels gamla prover från museiexemplar. Med hjälp av genetisk analys har de kunnat rekonstruera släktträdet för alla fågelarterna. Det är en omfattande studie som har involverat många personer och krävt mycket tid och datorkraft. Resultaten är en utmärkt grund för fort satta studier, konstaterar Per Alström. – Att rekonstruera ett släktträd över en hel stor grupp av fåglar, är nödvändigt om man till exempel vill se hur olika egenskaper har utvecklats hos fåglarna. Är till exempel rött huvud eller näbbform unikt för en viss grupp med ett gemensamt ursprung, eller har det uppstått många gånger under evolutionen? Ett sådant här släktträd är grunden för en massa spännande uppföljningsstudier. – Annica Hulth
9
Framsteg
De vet hur man når miljömålen – KOMMUNERNA OCH länsstyrelserna har fått hjälp med att konkretisera vad Parisavtalet innebär för dem på lokal nivå, berättar Martin Wetterstedt, projektledare vid institutionen för geovetenskaper. – Vi tar avstamp i Parisavtalet och räknar ut hur mycket utrymme de har om de vill nå målet att begränsa klimatförändringarna till två grader, förklarar Aaron Tuckey, forskningsassistent. Varje deltagande organisation får en rapport som visar hur mycket koldioxid de släpper ut, samt hur mycket de behöver minska sina utsläpp för att nå målet att begränsa klimatförändringarna till väl under två grader. – Vi ger dem förslag på en utsläppskurva och en utsläppsminskningstakt, men vi går inte in i detalj på vilka
10
åtgärder de ska vidta, säger Martin Wetterstedt. Metoden bygger på forskning ledd av Kevin Anderson, professor vid University of Manchester och tidigare innehavare av Zennströms professur i klimatledarskap vid Uppsala universitet. – Det här är ett tillämpat sätt att använda forskningen. Det blir ganska konkret och lätt för till exempel en kommun att ta till sig. Klimatarbetet har annars varit svårt att förhålla sig till. Här har vi skalat av och förenklat det lite för att det ska kunna omsättas i praktiken, säger Martin Wetterstedt. I BUDGETARNA FÖRESLÅS en
cirka 15-procentig minskning av koldioxidutsläppen per år, det vill säga en halvering av utsläppen på cirka fyra år. – Det är ganska kort om tid
i ett kommunalt perspektiv, men det är inte omöjligt, säger Martin Wetterstedt. Både när det gäller utsläpp och åtgärder har kommunerna och regionerna olika förutsättningar och utgångspunkter. Rapporterna har därför utformats i samarbete med deltagarna som medverkat i workshops där de kommit överens om ramverket. När det sedan gäller det konkreta arbetet med att minska koldioxidutsläppen är det upp till kommunerna och regionerna att vidta lämpliga åtgärder.
– För att klara den höga takten krävs lokal samverkan med alla aktörer, där kommunen tar på sig en ledartröja, säger Aaron Tuckey. ANNA KARLSSON ÄR klimat-
och energisamordnare på länsstyrelsen i Uppsala län, som är ett av de län som deltar i projektet. – Jag jobbar med att uppdatera länets klimat- och energistrategi och tycker att det är jätteintressant att ta med den här aspekten om våra koldioxidutsläpp i det arbetet. Hon menar att processen
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
Forskare i klimatledarskap har i samarbete med ett konsult företag tagit fram lokala koldioxidbudgetar till tio kommuner och fem län. Initiativet görs inom ramen för Zennströms professur i klimatledarskap.
Hallå där Framsteg Kevin Anderson, tidigare professor i klimatledarskap, berättar om hur de globala klimatmålen kan brytas ned på lokal nivå.
”Utmaningen är att lära oss leva annorlunda” KERI FACER är ny gästprofessor i klimatledarskap.
i
FOTO: UNIVERSITY OF BRISTOL (KERI FACER)
Parisavtalet framför allt har bidragit till att öka medvetenheten om de olika förutsättningar som finns och hur man kan hantera dem i praktiken. – Vi har inte någon stor utsläppande industri med produkter som går på export. Det är ju något som länen har en begränsad rådighet över. Vi behöver fundera över hur vi förhåller oss till det i koldioxidbudgetarna. Kanske måste vi ställa högre krav till exempel i upphandlingar för att på sikt få till en omställning inom industrin.
– Josefin Svensson
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal som binder alla länder och ska börja gälla senast år 2020. Den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader med målsättningen att den ska stanna vid 1,5 grader. Avtalet trädde i kraft i november 2016. Kärnan i Parisavtalet är att minska utsläppen av koldioxid samt att stödja de som drabbas av klimatförändringarnas effekter. Källa: Regeringen.se, Naturvårdsverket.
2019
Keri Facer, professor i utbildningens och samhällets framtid vid University of Bristol, Storbritannien. Du är Uppsala universitets tredje gästprofessor på Zennströms klimatprofessur. Vad handlar din forskning om? – Jag forskar om relationen mellan formella utbildningsinstitutioner och det omgivande samhället, med särskilt fokus på kunskap som kan behövas för att hantera samtida miljömässiga, ekonomiska, sociala och teknologiska förändringar. Hur har du jobbat med klimatrelaterade frågor? – För mig är klimatförändring lika mycket en pedagogisk, social och kulturell fråga som en teknisk och vetenskaplig fråga. Vår utmaning idag är att lära oss att leva annorlunda, i och med klimatförändringarna, för att mildra deras värsta effekter och försöka skapa nya möjligheter. Under de senaste fem åren har jag jobbat med ett internationellt nätverk för att utveckla området ”Anticipation Studies”, som fokuserar på hur framtida idéer påverkar vårt agerande idag. – Något som är centralt i klimatfrågan är vår oförmåga att som individer och samhälle tänka intelligent på framtiden. Att förstå den processen bättre, särskilt i förhållande till klimatförändringarna, är det område jag har jobbat med i olika roller. Hur blev du intresserad av professuren i klimatledarskap? – Jag har känt till Cemus och deras innovativa sätt att jobba i
Zennströms gästprofessur i klimatledarskap Den tioåriga gästprofessuren, där en ny professor inbjuds varje eller vartannat år, finansieras genom en tidigare donation av entreprenören Niklas Zennström till Uppsala universitet. Keri Facer är den tredje professorn på posten, efter Doreen Stabinsky och Kevin Anderson.
flera år. Den här typen av studiemiljö är så sällsynt, och resulterar i en kultur som underlättar tvärvetenskapligt tänkande som vi är i så brådskande behov av. – Jag är också medveten om det viktiga arbete de gör relaterat till klimatledarskap och tyckte att det skulle vara en spännande miljö att verka i. Vad vill du åstadkomma under din tid i Uppsala? – Jag vill arbeta med kollegor vid universitetet och i det civila samhället för att reflektera kring universitetets roll i förhållande till klimatförändringarna och skapa utrymme för att gemensamt utforska hur forskning och undervisning kan bidra till att ta itu med dessa frågor.
11
Framsteg
Spenatexperiment i stor skala
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
Biologi. Proteinet Rubisco är ett viktigt växtenzym, som tar upp koldioxid ur atmosfären. Marvin Seiberts forskargrupp använder bladspenat för att studera proteinet på molekylnivå. Vid nya Testa Center i Uppsala har de gjort experiment i stor skala. Anläggningen vid GE Healthcare i Uppsala är delvis finansierad av Vinnova och kan
användas både av företag och av forskare. Marvin Seibert och hans forskargrupp vid institutionen för cell- och molekylärbiologi hade fått stråltid för neutronspridningsexperiment i USA och Tyskland. För att få med sig tillräckligt med kristalliserat protein krävdes experiment i mycket större skala än som var möjligt i deras labb. – Maskinerna vi använder här är helt enkelt mycket större versioner av vad vi har i vårt labb. För vår process gick det ganska bra att skala upp med ungefär en faktor 40, tack vare att vi fick hjälp av GE Health cares ingenjörer på Testa Center.
12
Framsteg FOTO: STEFAN TELL
Lämna sovrummet och somna om Har du svårt att komma i säng på kvällarna? Försök lite hårdare. Och framför allt, försök smartare. I boken Sömn, Sömn, Sömn bjuder CHRISTIAN BENEDICT, sömnforskare vid Uppsala universitet, på sina bästa tips.
LIGGER DU OCKSÅ vaken långt in på små-
timmarna för att när väckarklockan slutligen ringer känna dig allt annat än utvilad? Då är du inte ensam. Idag sover genomsnitts europén en timme mindre per dygn än för bara några årtionden sedan. I Uppsala län uppger var tredje tonåring att de lider av regelbundna sömnproblem, ett alarmerande faktum med tanke på de omfattande risker sömnbrist medför. – Våra resultat visar bland annat att redan en sömnlös natt kan skada hjärnan, att skiftarbete orsakar nedsatta prestationsförmågor som kan ta flera år att reparera, liksom att sömnbrist kan förändra tarmfloran. Vi vet också att sömnbrist påverkar vår vikt, vårt mentala mående och ökar risken för allt från förkylningar till cancer, rapporterar Christian Benedict. Så vad ta till när vargtimmen närmar sig och urets siffror glor oss stint i ögonen? Tja, det vi absolut inte får göra är att stressa upp oss, och börja för all del inte räkna får. Det klokaste är faktiskt att helt enkelt gå upp igen.
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
5 – Att ägna sig åt olika sömnknep kan faktiskt ge motsatt effekt då det får oss att fokusera på att vi måste slappna av, vilket i sig skapar ett orosmoment. Dessutom kan hjärnan börja associera sovrummet med en plats där det är svårt att sova. Sätt dig hellre i ett annat, svagt upplyst rum och läs en bok tills tröttheten kommer så du kan gå och lägga dig igen, säger Christian Benedict. Att spendera våra nätter i läsfåtöljen är å andra sidan ingen långsiktig lösning, och i boken Sömn, Sömn, Sömn, har han samlat sina smartaste tips för en bättre sömn och fakta om hur det bidrar till ett friskare och – Magnus Alsne lyckligare liv.
Tips för en god natt 1. Få dagsljus, ät och var aktiv på dagen. Och gör det motsatta timmarna innan sovdags. 2. Ägna 15 minuter varje dag åt att reflektera. Så grubblar du mindre i sängen när du ska somna. 3. Skapa en fungerande kvälls rutin. Som lär hjärnan att det är vad du gör innan du ska somna. 4. Skriv en lista vad du ska göra nästa dag. Med en tydlig plan blir det lättare att slappna av. 5. Lämna mobiltelefonen utanför sovrummet. Och läs absolut inte jobbmail på kvällen.
13
Framsteg Hallå där
”Kommunikation är nyckeln”
14
PAULINA NOWICKA är den första innehavaren av professuren i dietetikens kommunikation vid Uppsala universitet. Hon forskar bland annat om hur man hittar behandlingar för barn med fetma som faktiskt fungerar.
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
Vad handlar ditt ämne om? – Den här professuren – dietetikens kommunikation – handlar om hur vi kommunicerar kostbehandlingar och kostråd till olika målgrupper. Inom mitt expertområde, barnfetma, brottas vi med att patienter ofta avbryter behandlingen i förtid. Det beror ofta på en miss i just kommunikationen, i kombination med orimliga förväntningar, menar hon. – När patienterna kommer vill de ofta ha en strukturerad behandling som visar i detalj vad de ska äta. Problemet är bara att det är nästintill omöjligt att leva resten av sitt liv utifrån ett sådant schema. Din forskning har framför allt handlat om hur man hittar behandlingar för barn med fetma som ger resultat. Vad är det som bidrar till att det fungerar? – Det är viktigt att tillämpa ett icke skuldbeläggande sätt i kommunikationen och vara lyhörd för de utmaningar som familjerna står inför. Det handlar också om att ge individanpassade råd utifrån patientens situation med små stegvisa förändringar så att patienten växer med uppgiften, i stället för strikta kostprogram. Paulina Nowicka har varit med och utformat behandlingar för barn i olika åldrar och har de senaste åren varit verksam vid Karolinska institutet innan hon sökte sig till Uppsala universitet. Hennes dröm är att förbättra hälsokommunikationen och utveckla forskningsfältet inom dietetikens kommunikation. – Det finns några andra personer i världen som forskar om det här, men vi är väldigt få. Vi har mycket arbete framför oss när det gäller att minska stigmatiseringen av patientgruppen, men också när det gäller att stärka dietistyrket och hjälpa de som jobbar med barnfetma att nå fram till patienterna. Hon menar att många är fast i ett gammalt tankesätt där fokus ligger på hur den bästa sammansättningen av kosten ser ut, i stället för hur vi kan ändra vår livsstil på ett hållbart sätt. – Tänk om vi kunde skapa en behandling som man vill fortsätta med och som man känner sig peppad och stärkt av. Det skulle jag vilja lyckas med! – Josefin Svensson
Framsteg FOTO: UNSPLASH
Mäns extra fett. sätter sig gärna. runt buken, men . varför?.
Gener bidrar till narkolepsi
Det avgör var fettet hamnar
Svaret finns i vår arvsmassa. Biologi. Det är väl känt att kvinnor och män tenderar att lagra fett i olika delar av kroppen. Kvinnor har lättare för att lagra fett på höfter och ben, medan män i högre utsträckning lagrar fett i bu-
ken. En studie från Uppsala universitet, där man studerat fördelningen av fett hos nästan 360 000 personer, visar att det är genetiska faktorer som styr fettlagringen. Miljontals positioner i arvsmassan testades
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
Medicin. Förekomsten av narkolepsi ökade kraftigt i Sverige efter massvaccina tionen mot svininfluensa 2009-2010. Forskarna i projektet Swedegene – ett samarbete mellan Uppsala universitet, KI och Läkemedelsverket –studerar genetiska mekanismer bakom svåra läkemedelsbiverkningar. De har upptäckt att flera gener bidrar till risk för att utveckla narkolepsi efter vaccination med Pandemrix. Resultaten kan öka förståelsen för vad som ligger bakom sjukdomen narkolepsi, både när den är orsakad av Pandemrix och när den uppkommer spontant.
för koppling till mängden fett i armarna, benen eller bålen. Forskargruppen hittade nästan hundra gener som påverkar fördelningen av fettvävnad till de olika delarna av kroppen med tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Resultaten kan komma till nytta i utvecklingen av nya behandlingar för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Kontaktannonser genom tiderna.I en avhandling från Uppsala universitet har tusentals kontaktannonser under åren 1890–1980 studerats. Förutom att visa på hur olika mäns och kvinnors ideal kan se ut, ger avhandlingen en bild av moderniseringen av Sverige under 1900-talet. – Vi går från ett samhälle där hushållet och gruppen är basen för vardagen, till att betona vår individualitet. Vi talar inte om hur vi ska försörja oss, utan om vad vi är intresserade av. Föräldraskapet som tidigare varit ett bagage blir nu en naturlig del av sättet att leva i en relation, säger Josefin Englund, doktor vid historiska institutionen vid Uppsala universitet. U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
”Idag är kriminalpolitik i ropet och debatten handlar mycket om skärpta krav på straff och att upprätta brottsoffer. Det talar för att socialt arbete har en viktig roll att fylla, både att arbeta med förövare och att ge stöd åt brottsoffer.” Stefan Sjöström, den första innehavaren av lärostolsprofessuren i socialt arbete vid Uppsala universitet vid nystartade Cesar, Centrum för socialt arbete.
15
Porträttet
Framtidens fordon är fossilfria och går på batteri – men det finns många utmaningar kvar att lösa. KRISTINA EDSTRÖM, professor vid institutionen för kemi-Ångström, spelar en nyckelroll, nu när EU-kommissionen satsar stort på batteriutveckling.
Laddad framti text ANNICA HULTH foto MIKAEL WALLERSTEDT
16
d U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
17
K
Porträttet
KRISTINA EDSTRÖM HAR forskat om bat-
terier sedan 90-talet och leder Nordens största forskningsgrupp inom batteriområdet. Under 2019 har hon i uppgift att förbereda för ett storskaligt EU-projekt – där företag och forskare samarbetar kring att utveckla framtidens batterier. Tanken är att EU-kommissionen ska finansiera till hälften och medlemsländerna stå för den andra hälften. En smart modell, tycker Kristina Edström. – Då kan vi ha projekt som rullar, med långsiktig styrning och ett kontor som är tänkt att ligga i Uppsala, och sedan bidrar de olika länderna med pengar så att deras forskare kan vara med. Det ska bygga på excellens och det finns länder som inte är där än men som har börjat bygga upp batteriforskning. Kan vi stötta dem så har vi lyft hela området.
ATT EU-KOMMISSIONEN satsar på batterier just nu är för att de vill stärka fordonsindustrin och framtida nya innovationer. Om det blir möjligt att inte bara tillverka bussar utan även deras batterier, så minskar beroendet av leverantörer i Asien. Visionen är att bygga enorma batterifabriker i Europa. – Kommissionen jobbar med hela värdekedjan för batterier: mineraler och gruvföretag, materialföretag, producenter, konsumenter och de som återvinner batterier. Det är en hel cirkel och måste göras med ett hållbarhetsperspektiv, säger Kristina Edström.
Vad kan komma ur det här?
– Att Europa kan göra en mer samlad insats som är mer långsiktig och därför bygga de här nätverken starkare. Jag tror att det kan vara väldigt bra för en hel generation av unga forskare i Europa som kommer in i det här. 18
När hon själv började som batteriforskare på 90-talet var hennes drivkraft det kreativa i att skapa material och designa dem för särskilda egenskaper. – Det som är roligt med batteriforskning är att det är så nära mellan hur du designar dina material och det får en effekt för ett batteri. Du kan bygga ditt eget batteri och sedan testa det. ”Oj, det blev 20 procent bättre!” Oftast blir det ju inte det, men de gånger man lyckas är det väldigt kul. Hennes första projekt efter disputationen var ett samarbete med Eriksson om Li-jonbatterier till mobiltelefoner. Batterierna var själva nyckelkomponenten när de smarta telefonerna slog igenom i stor skala. Idag är intresset stort inom fordonsindustrin där det behövs en annan typ av batterier fast som bygger på liknande principer. Inom hennes eget forskningsfält har samarbetet med fordonsindustrin ökat markant de senaste sju, åtta åren. – Nu har kostnaderna för batterier gått ned väldigt mycket men kan du öka körsträckan, kan du ladda batterierna snabbare, utan att knäcka dem, så har du en väldig fördel. Sedan måste man jobba på sådant som inte är kemi också, till exempel attityder till de här teknikerna. Genomsnittssvensken kör 25 kilometer om dagen, men vill ha en bil som klarar att köra upp till fjällen en gång om året. Själv kör hon en laddhybridbil sedan i somras och har märkt att det inte alltid är lätt att hitta en ledig parkeringsplats med laddningsstation. Ofta tas de platserna av andra, som inte har elbil. ETT BATTERI KAN TYCKAS vara en enkel
konstruktion – med en plussida, en minussida och däremellan en elektrolyt. Men faktum är att det är ett system där mycket kan hända. Ändrar du i ena änden händer något i den andra. Därför behöver forskarna gå in under ytan och studera batteriets kemi. Hur kan till exempel energimängden öka, samtidigt som batteriet håller laddningen länge? Och hur garanteras säkerheten i ett batteri som laddas väldigt fort? För bussar och lastbilar finns dessutom
”Genomsnittssvensken kör 25 kilometer om dagen, men vill ha en bil som klarar att köra upp till fjällen en gång om året.”
problemet att tusentals batterier kopplas ihop i ett batteripaket– och det är viktigt att upptäcka om ett av dem går sönder. – I en stor lastbil kan en av 1000 celler som fallerar ställa till med ganska mycket elände. Därför behövs intelligenta styrsystem, så att man kan koppla bort den cell som är sönder, vilket den som kör kanske inte märker så mycket. Fast de märker definitivt om den inte kopplas bort… Mycket batteriforskning har det blivit för Kristina Edström under åren, men numera har hon också en annan roll, som mentor och handledare för unga forskare. När hon belönades med KTH:s stora pris 2018, lyftes hennes mentorskap fram. – Det tyckte jag bäst om i hela motiveringen.
i Under de senaste. åren har Kristina . Edströms forsknings-. område fått alltmer . vind i seglen, jämfört . med när hon började . på 90-talet..
Kristina Edström Titel:
Professor i oorganisk kemi vid institutionen för kemi-Ångström
Uppdrag:
Rektorsråd för forskningsinfrastruktur. Ledamot i Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).Var tidigare ordförande för forskningsprogrammet STandUp for Energy och ledamot av MAXIV-laboratoriets styrelse.
På fritiden:
Jag är en kulturtant och gillar teater, böcker, musik och utställningar. Jag är väldigt konstintresserad. Och så är det helt oslagbart att leka med barnbarnen – jag kan namnen på alla deras My Little Ponnys.
Senast lästa bok:
Jag är lite seg och läser faktiskt Minnen av Torgny Lindgren. Den borde jag ju ha läst för länge sedan.
Dold talang:
Jag är duktig på att sticka. Det blir väldigt mycket vantar för då ser man resultatet snabbt.
Jag är som ett paraply med olika grupperingar av forskare, som alla söker och får egna forskningsanslag. Det är så kul att se doktorander ta klivet, till att tycka att jag är hopplöst mossig och inte alls har hängt med på området. De går ju snabbare fram inom sitt eget område än vad jag kan göra. Det är så häftigt! Under de senaste åren har hennes forskningsområde fått alltmer vind i seglen. Det är stor skillnad från när hon började med batteriforskning på 90-talet. – Jag har gått från att vara extremt ointressant till att vara mitt i en hajp som började för sju, åtta år sedan och som jag trodde skulle ha nått sin topp nu, men den har snarare ökat, säger Kristina Edström.
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
Det märks att hon har båda fötterna på jorden och stor självdistans, vilket kan behövas om man ska rodda ett jätteprojekt inom EU med många inblandade forskargrupper och mycket prestige. – Kommissionen har uttryckt tydligt att ”vi tycker om den skandinaviska typen av ledarskap”. Det är ett stöd för mig. Tävlingsinställningen som alltid finns inom akademin, vill hon försöka balansera med samarbete. – Vi är ju tävlingsmänniskor och det är ju en elitistisk verksamhet att vara på ett universitet, men vi behöver hitta en balans i det här. Det är viktigt att våga lyfta fram andra. För en organisation så är det viktigt att olika människor blir sedda för det de gör.
Gör mig arg:
De som snor mina elbils-platser. Respektlöshet, man måste följa nån sorts gemensamma spelregler. Jag hatar härskarstrategier, men använder dem säkert själv utan att tänka på det, man är ju fostrad i ett system. Men om jag kan slippa är det bra.
Gör mig glad:
En massa saker. När det går bra för mina doktorander och medarbetare – det är kul! Och när det går bra för mina barn förstås. Det är roligt att glädjas åt någon annan.
19
Språk
Alla flerspråkiga är inte likadana Flerspråkighet bland barn blir allt vanligare, men det behövs mer kunskap om hur det påverkar språkutvecklingen. Vilket språk ska talas hemma, modersmålet eller det nya språket? Och varför utreds så många flerspråkiga barn för språkstörningar? text ANNICA HULTH illustration GEEKTOWN UTE BOHNACKER, professor i lingvistik, och hennes forskargrupp har varit med i EU-nätverket Cost Action ISO804, med lingvister, logopeder och barnpsykologer. De har tagit fram ett testmaterial för att mäta och jämföra barns kunskaper i olika språk – till exempel ordförråd, uttal och förmågan att berätta en historia. – Det finns inga bra språktest i Sverige för den här
20
åldern som är anpassade till flerspråkighet, säger Ute Bohnacker. Vi behöver ett material som faktiskt fungerar och inte är någon direktöversättning från engelskan eller framtaget för vuxna. Här vid institutionen för lingvistik och filologi pågår ett projekt där över 200 tvåspråkiga barn i åldrarna 4–7 år har testats i svenska och arabiska respektive turkiska. Det är en
så kallad tvärsnittsstudie med förskolebarn i östra Mellansverige.
med den informationen kan vi bättre tolka barnens resultat, säger Linnéa Öberg.
DOKTORANDERNA Linnéa Öberg och Rima Haddad medverkar i projektet. Med hjälp av till exempel bildserier, som barnen får prata kring, testas kunskaperna i de båda språken. – Vi frågar också föräldrarna, i en enkät, om vilken språklig exponering barnen får, hur mycket man pratar respektive språk i vardagen, i skolan, vilka böcker de läser och om de får modersmålsundervisning. Vad pratar barnen med syskon, med vuxna, vad pratar de vuxna? Det är många aspekter och
RIMA HADDAD, som testar
barnens kunskaper i arabiska, har fått lägga ned mycket arbete på att få med alla olika arabiska dialekter. – Ordtestet vi använder är utvecklat av libanesiska forskare, men här i Sverige finns det en bred arabisktalande befolkning som kommer från olika länder, så vi har anpassat det så att barnen ska känna igen orden. Ett annat delprojekt handlar om barn i samma ålder med språkkombinationen svenska-
Smart!
Med hjälp av bilder, som barnen får prata kring, testas kunskaperna i svenska och arabiska respektive turkiska.
kunskaper, säger Rima Haddad. ETT ANNAT MÅL med forsk-
turkiska. Doktoranden Buket Öztekin har även hon kombinerat språktester och enkäter. – Jag har tittat på sambanden mellan språkanvändningen hemma, exponeringen för språket och ordförrådet. Till exempel såg jag att om föräldrarna bara pratade modersmålet med barnen, hade barnen ett större ordförråd än om föräldrarna pratade svenska ibland och turkiska ibland. ÄVEN I STUDIEN av svensk-arabiska barn, har det kommit fram att det är viktigt att prata sitt modersmål med barnen och inte bara det nya språket. – Våra preliminära data
”’Det flerspråkiga barnet’ betyder egentligen ingen ting, det finns så många olika variationer.” visar att om föräldrarna pratar mest arabiska hemma så kommer barnens förståelse och produktion av språk att förbättras. Deras resultat på arabiska är bättre än de vars föräldrar inte pratar arabiska. Men det vi har märkt är att svenskan inte är drabbad, så det påverkar inte deras svenska-
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
ningen är att ta reda på varför en så stor del av de flerspråkiga barnen utreds för språkstörningar. Internationellt är flerspråkiga barn som grupp överrepresenterade dels i särskolor, dels i diagnoser för språkstörning. Så förutom de stora studierna av många barn, görs mer fördjupade studier av några av barnen som följs under flera år. – Vissa drag av flerspråkighet eller andraspråksinlärning ter sig ganska lika det som man säger är en markör för språkstörning. Vi vill göra det lättare att diagnostisera språkstörning, så att barn inte blir feldiagnosticerade, säger Ute Bohnacker. Det finns sätt att ge enspråkiga och flerspråkiga samma förutsättningar. Till exempel använder forskarna ett test där barnen ska härma ”nonsens
ord” som läses upp av en rymdvarelse eller papegoja. Om barn har svårt med det här, kan det vara ett tecken på språkstörningar. – Om man jämför med andra språkliga tester, så blir flerspråkiga barn inte missgynnade i samma utsträckning. De presterar nästan lika bra eller lika bra som enspråkiga barn om de har typisk språkutveckling, även om de inte har exponerats för svenskan så länge, säger Linnea Öberg. Sedan en tid tillbaka är gruppen förstärkt av gästprofessorn Natalia Gagarina. Hon forskar om flerspråkighet i Berlin, och menar att det finns stora likheter med situationen i Stockholm och andra storstäder i Europa som har tagit emot många flyktingar de senaste åren. – Det handlar inte så mycket om kunskaper i olika språk utan mera om att integrera dem i utbildningssystemet. Utan tillräckliga språkkunskaper kan barnen inte förstå instruktioner på idrotten eller i matematiken och hoppar kanske av skolan. TIDIGARE FORSKNING om
flerspråkighet i Sverige har fokuserat på kunskaperna i svenska och inte i modersmålet. Dessutom har alla flerspråkiga klumpats ihop i en grupp, och inte sorterats utifrån socioekonomisk status och olika språkkombinationer. Det är stor skillnad på om barnet talar tyska, arabiska eller turkiska vid sidan av svenskan, konstaterar Ute Bohnacker. – ”Det flerspråkiga barnet” betyder egentligen ingenting, det finns så många olika variationer. De kan ha olika typer av stöd hemma och de kan behöva mer eller mindre exponering för svenska. Vi försöker titta på olika grupper och se likheter och skillnader. 21
Läkemedel
f
50
text MAGNUS ALSNE foto MIKAEL WALLERSTEDT
Spelplanen har ritats om många gånger sedan Sveriges enda FARMACEUTISKA FAKULTET bildades vid Uppsala universitet, men varken politiska kastvindar eller industrijättar i exil hindrar forskarna vid Uppsala biomedicinska centrum att möta framtiden med optimism.
år av ramgång U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
23
Läkemedel
Läkemedel i tiden Farmaceutiska fakulteten Läkemedelsvärlden
Farmaceutiska Institutet integreras i Uppsala universitet som farmaceutiska fakulteten.
1968
1969
IDAG HAR PHARMACIA sedan länge övergett Uppsala. Kvar finns visserligen fragment av företagets biotekniska verksamhet, men nu i GE Healthcares regi. Det statliga Apoteksbolagets ensamrätt att driva detaljhandel med läkemedel upphörde 2009 då marknaden åter öppnades för privata aktörer, och anar vi möjligen en återgång till det tidiga 1960-talets spelplan? Nej, snarare tvärtom, menar Uli Hacksell.
Adjungerade professorer inrättas med anställning i industrin och tjänstgöring vid universitetet, som en bro mellan akademi och näringsliv.
1970
Sverige inför Apoteksmonopol, det statligt ägda Apoteksbolaget AB bildas.
24
PARALLELLT NÄRDE PHARMACIAS direktör Gösta Virding stora planer för företagets framtid. Vid Uppsalas södra infarter sköt nya lokaler i höjden, och närheten till farmaceutiska fakulteten blev snart en vital framgångsfaktor i bolagets resa från regional angelägenhet till internationell koncern. – 1973 inrättades de adjungerade professorerna, anställda och avlönade av industrin men som undervisade och handledde forskning vid universitetet. De blev en bro mellan akademi och näringsliv, och det är lätt att se ett samband med den dynamiska utveckling svensk läkemedelsindustri stod inför vid 70-talets inledning och som kulminerade de kommande två decennierna, resonerar Richard Bergström, apotekarexaminerad i Uppsala 1998 och mångårig vd för den europeiska läkemedelsindustriföreningen, Efpia.
1971
1972
PORTRÄT T: UPP SALA UNIVERSITET, MEDIIVIR (HACKSELL)
har utan tvekan nått långt under våra femtio år vid Uppsala universitet, och idag har vår fakultet internationell lyskraft, men vi vet också att varje gång det industriella landskapet ändrar skepnad så ställs även vi inför nya förutsättningar. Margareta Hammarlund-Udenaes, dekan vid Uppsalas och Sveriges enda farmaceutiska fakultet, har all anledning att vara belåten med det lika intensiva som framMargareta gångsrika jubileumsåret Hammarlund2018. Längs vägen befäsUdenaes. te organisationen sin allt centralare position inom svensk läkemedelsutveckling, och firandets höjdpunkt, framtidssymposiet Läkemedelsterapier – möjligheter och utmaningar lockade såväl svensk som europeisk expertis till Uppsala. – När läkemedelsjättarna lämnade Sve-
DEN FARMACEUTISKA ARENAN har oneklig en ritats om i grunden sedan den julidag 1968 då Stockholms farmaceutiska institut flyttade norrut för att integreras i Uppsala universitet. Till förste dekan utsågs Håkan Rydin, som tillsammans med sina tre professorskollegor fick en tillfällig hemvist i Wallenberglaboratoriet i väntan på att Uppsala biomedicinska centrum skulle färdigställas. Fakultetens initiala fokus låg på utbildning och i en Uli Hacksell. av de tidiga studentkullarna återfanns Uli Hacksell, som skulle bli en portalgestalt i den internationella farmacin. – Då vi påbörjade våra studier låg den tekniska utvecklingen fortfarande i sin linda, dessutom hade tidens politiska vänstervindar nått läkemedelsvärlden, vilket bland annat resulterade i det statliga monopolet på apoteksverksamhet. Så dagens studenter har ofta svårt att förstå då jag försöker be-
skriva den pedagogiska miljö vi rörde oss i, berättar Uli Hacksell som avlade apotekarexamen år 1976.
Socialstyrelsens läkemedelsavdelning (från 1990 Läkemedelsverket) flyttar sin verksamhet till Uppsala där de blir granne med Biomedicinskt Centrum.
1973
1974
1975
Fakultetens samtliga institutioner är på plats i Uppsalas Biomedicinska Centrum.
1976 ILLUSTRATION: GEEKTOWN
–Vi
rige gav de plats för den våg av mindre bioteknikbolag som nu sitter i förarsätet. Dessvärre saknar flera av de nya företagen tillräcklig farmaceutisk kompetens, och ska vårt land förbli en konkurrenskraftig bas för läkemedelsutveckling så måste vi mötas vid samma bord och agera med gemensam kraft, säger Margareta Hammarlund-Udenaes.
Sara Mangsbo forskar om antikroppsläkemedel och delar sin tid mellan universitet och näringsliv.
– Dagens farmaci präglas av stora tekniska landvinningar som bidragit till den närmast explosiva utvecklingen av läkemedel och terapier. Fantastiska framsteg görs inom bland annat naturläkemedel, antikroppar och genterapier, vilket skapar förutsättningar att bota allt fler sjukdomar, alternativt hålla dem i kroniska tillstånd som ger vårdtagarna möjlighet att leva normala liv. Medicinskt sett allt väl alltså, men globalt framgångsrika läkemedelsindustrier
Astra lanserar Losec som med tiden blir världens mest sålda läkemedel.
1977
1988
är även nationalekonomiskt relevanta. I Sverige har Big Pharma varit bärande för såväl skapande av arbetstillfällen som export. Kostymer som enskilda mindre bolag saknar kapacitet att fylla, vilket lägger ytterligare ansvar på den farmaceutiska fakultetens idag närmare trehundra medarbetare. – Svensk läkemedelsutveckling befinner sig i ett kritiskt skede. Vill vi uppleva femtio nya år av framgång så måste vi ena styr-
Europeiska läkemedelsmyndigheten inrättas för utvärdering av humanmediciner.
Fakulteten tar aktiv del i bildandet av ULLA-konsortiet vars syfte är att stärka europeisk forskning och forskarutbildning inom läkemedelsområdet.
1989
1990
Fakulteten utser Arvid Carlsson, farmakolog och sedermera nobelpristagare, till hedersdoktor.
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
1991
Fakulteten omorganiserar och elva institutioner blir tre.
2019
”Framsteg görs inom bland annat naturläkemedel, antikroppar och genterapier, vilket skapar förutsättningar att bota fler sjukdomar.” korna i en unison rörelse framåt. Här har vår fakultet en central funktion som samlande kraft, och vi har nyligen tagit ledande position i en rad viktiga samverkansinitiativ, berättar Margareta Hammarlund-Udenaes. Till dem hör Eatris, en europeisk forskningsinfrastruktur för utveckling av
Pharmacia köps upp av företaget Upjohn och blir Pharmacia & Upjohn.
1992
1993
1994
1995
Wallenbergstiftelsen och Astra anslår 30 miljoner kronor till fakultetens doktorandutbildningar i galenisk farmaci.
1999
2000
Uppsalas universitets farmaceutiska och medicinska fakulteter förenas i vetenskapsområdet för medicin och farmaci.
25
medicinska verktyg och behandlingar. Uppsala universitet är svensk nod och Mats Larhed, national director och professor i läkemedelskemi, beskriver ett omfattande intresse för möjligheterna som nu öppnas. – Eatris kan liknas vid ett nätverk där du snabbt får tillgång till rätt kompetens, och gensvaret bland svenska lärosäten och läkemedelsföretag är mycket positivt. Den småskaliga industrin efterfrågar akademins Mars Larhed. kunskap och resurser, forskarna ser mervärde i att bidra med sin expertis. Ett större europeiskt samarbete är redan påbörjat och de första signalerna indikerar avsevärda samverkansvinster. I SVERIGE LANSERADES Swedish Drug Delivery Forum, den första nationella satsningen på läkemedelstillförsel och distribution. Med akademiskt nav vid Uppsala biomedicinska centrum har universitet och industri fått en mötesplats som bland annat omfattar ett forskningsprogram med fokus på vetenskap och effektivt industriellt nyttiggörande. – Vi driver arbetet via tre olika plattformar där interaktion och forumövergripande aktiviteter garanterar insyn och inflytande för alla parter. Vinnovas ekonomiska stöd ger oss möjlighet att bygga långsiktigt och med tiden bidra till nya läkemedel, bättre behandlingar och stärkta förutsättningar
”Just nu är det lätt att bli entusiastisk inom vårt fält, och Uppsala utmärker sig allt tydligare som rätt stad att vara det i” för den svenska Life Science-sektorn, säger Göran Alderborn, professor i läkemedelsteknik. Trots flera högprofilerade engagemang behöver fakulteten emellertid öka sin synlighet ytterligare. Till utmaningarna hör att renodlad läkemedelsforskning ofta tenderar att falla mellan kemi, medicin och hälsa i de stora utlysningarna. Högt på önskelistan står även en satsning på doktorandutbildningar. – Ska svensk farmaci fortsätta att omsätta idéer i läkemedel måste industrin ha tillgång till kompetent arbetskraft, men faktum är att antalet avhandlingar vid vår fakultet inte ökat på trettio år, konstaterar Margareta Hammarlund-Udenaes. Flera företag är medvetna om situationen och medfinansierar doktorandtjänster inom bland annat farmakometri, men det är långt från tillräckligt. Därför lägger vi nu stor kraft på vår utåtriktade agenda, samtidigt som vi måste behålla fokus på att bedriva fortsatt högkvalitativ forskning.
Anders Hallberg, professor i läkemedelskemi, utses till rektor vid Uppsala universitet.
Thomas Lönngren, apotekarexaminerad i Uppsala 1976, utses till chef vid Europeiska läkemedelsmyndigheten.
FLERA AV FAKULTETENS forskare rör sig i farmacins frontlinjer, men positioner flyttas oavbrutet och dragkampen om nya talanger hårdnar. En snabbt avancerande vetenskap är immunterapi, där kroppens immunförsvar utnyttjas och stärks mot cancerceller. Uppsala universitets Thomas Tötterman och Angelica Loskog etablerade tidigt ledande forskarmiljöer, en plattform som idag fortsätter att utvecklas under ledning av Sara Mangsbo, docent och biträdande lektor i antikroppsläkemedel. – Jag anlände från industrin år 2016 då ett anslag gav mig utrymme att återuppta min forskning. Vår grupp har bra utväxling vid fakulteten, och har dessutom beviljats projektstöd vid SciLifeLabs läkemedelsplattform, vilket ger vår unga forskargrupp helt nya muskler. Idag delar hon sin tid mellan universitet, näringsliv och det nätverk hon startat i syfte Göran Alderborn. att stärka banden mellan laboratorium och klinik. – Med rätt förutsättningar är jag övertygad om att vi inom femton år har både bättre immunonkologiska diagnosverktyg och fler biologiska läkemedel, såsom onkolytiska virusterapier, nya cancervacciner och en etablering av multifunktionella antikroppar. Just nu är det lätt att bli entusiastisk inom vårt fält, och Uppsala utmärker sig allt tydligare som rätt stad att vara det i.
PORTRÄT T: UPP SALA UNIVERSITET
Läkemedel
U.S. Food and Drug Administration (FDA) godkänner den första genterapin för amerikansk marknad
Forts.
26
2001
2006
2007
2008 Apoteket AB:s ensamrätt att bedriva detalj handel med vissa läkeme del avskaffas.
2009
2017
2018
2019
Farmaceutiska fakulteten firar 50 år vid Uppsala universitet.
ILLUSTRATION: GEEKTOWN
Farmaceutiska fakulteten Läkemedelsvärlden
Rätt dos med matte Matematiska modeller har gjort Uppsala universitets forskare attraktiva samarbetspartners för företag världen över.
I BÖRJAN AV 2000-talet blev Mats Karlsson världens förste professor i farmakometri, en relativt ny nisch inom farmacin. Med fokus på att skapa matematiska modeller för effektivare läkemedelsstudier och optimal dosering vid behandling är resultaten högintressanta för både industri och vård. Idag sysselsätter forskarmiljön vid Uppsala universitet över 40 medarbetare och samarbetar med företag och forskargrupper världen över. – Vi befinner oss utan tvekan i ett växande fält med stor efterfrågan på ny kunskap och kompetens, inte minst från den internationella läkemedelsindustrin. Vår grupp tar emot doktorander och postdocs från hela världen, berättar Lena Friberg, en av tre professorer med fokus på farmakometri vid den farmaceutiska fakulteten.
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
Laboratoriet vid Biomedicinskt Centrum i Uppsala är i princip ett nav för Sveriges Med anslag från Cancerfonsamlade farmakometriska den leder hon ett forskningsforskning. Här analyseras projekt om individanpassad enorma mängder data, resultat cancerterapi med hjälp av sprids snabbt mellan teamen matematiska modeller. och nya metoder når effektivt – Våra grundläggande ut via välutvecklade nätverk modeller är ofta applicerbara inom vården och framför allt på flera terapiområden och de stora läkemedelsföretagen. vårt team följer idag en rad – Industrin tillhör våra olika parallella huvudspår. viktigaste finansiärer. Dels i Själv delar jag mitt fokus form av ekonomiska bidrag mellan onkologi och baktesom vi förfogar fritt över, dels rieinfektioner. Bra strategier bekostar de doktorand- och för antibiotikadoser är ju ett postdoctjänster för riktade sätt att bromsa utvecklingen studier, och vi accepterar även av resistenta bakterier, men konsultliknande uppdrag som möjliggör också effektivare kan utveckla fältet. Vi har läkemedelsstudier, vilket ökar också betydande framindustrins ekonomiska incigångar i europeiska tament att ta fram nya utlysningar, konantibiotika, säger Smart! staterar Lena Lena Friberg. Med nya metoder kan behandlingar – Magnus Alsne Friberg. individanpassas, till exempel vid infektionssjukdomar och cancer.
27
Läkemedel
Han väcker nytt hopp LARS LANNFELT, seniorprofessor i geriatrik, forskar om ett läkemedel som skulle kunna bromsa Alzheimers sjukdom. text MAGNUS ALSNE foto JOHAN WAHLGREN Högsommaren 2018 rapporterade medierna från en konferens i Chicago om Alzheimers sjukdom. I centrum för journalisternas uppmärksamhet stod en ny studie av hur sjukdomens förlopp påverkas av antikroppen BAN2401, en svensk produkt signerad Lars Lannfelt, seniorprofessor i geriatrik vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. – Vi har testat antikroppen i olika doser på 856 patienter i tre världsdelar med bättre resultat än vi ens vågat hoppas på. Redan efter sex månader iakttog vi positiva effekter och efter arton månader kunde 81 procent av gruppen som erhöll den högsta doseringen bedömas som amyloidnegativa och därmed fria från Alzheimers sjukdom, konstaterar Lars Lannfelt. Uppslaget till antikroppen kom redan på 1990-talet då teamet identifierade en förändring i arvsmassan hos en nordsvensk släkt som drabbats svårt av Alzheimers sjukdom. Den ärftliga förändringen, som döptes till den Arktiska mutationen, indike-
28
rade att orsaken tycktes vara en löslig, tidig form av amyloid beta-molekyler, så kallade protofibriller, som ger upphov till plack i hjärnan. – Med den nya kunskapen valde vi att fokusera på dessa protofibriller som vi bedömde vara den form av amyloid beta som orsakar störst skada. År 2005 identifierade vi en antikropp med de önskade egenskaperna. Jag är idag väldigt glad över allt vi uppnått, för patienterna skull och för mina under åren många medarbetare och för svensk forskning, säger Lars Lannfelt. Redan 2003 grundade Lars Lannfelt och forskarkollegan Pär Gellerfors bioteknikbolaget BioArctic som plattform för läkemedelsutveckling. Här har modifieringarna av antikroppen genomförts, och då resultaten av den aktuella studien offentliggjordes tog aktien glädjeskutt på börsen. Plötsligt såg Lars och Pär sina ansikten på landets affärstidningar, ackompanjerade av rubriker som ”Svenska Alzheimerforskare blev miljardärer på två dagar”.
– Jag ser inga problem med att vi forskare tjänar på våra innovationer, men kan tycka att det är tråkigt hur just svensk press har valt att fokusera på pengarna i stället för den medicinska innovationen och dess betydelse för patienterna. Ekonomiska intressen har aldrig drivit mig, och jag behåller mitt aktieinnehav för att förbli en styrande kraft i BioArctics fortsatta utveckling och bidra till att vi bevarar rätt kurs. Idag förbereder sig BioArctic för den Fas III-studie varje läkemedel måste genomgå innan det når marknaden. Vid sin sida har de den japanska läkemedelsjätten Eisai som bistår med finansiering och genomförande. Ambitionen är att vara igång redan 2019, men trots framgångarna vill Lars Lannfelt inte spekulera i när en godkänd behandling kan nå vården. – Jag har lärt mig att det är alldeles för lätt att bli tidsoptimist, men med de resultat vi visar i kombination med små biverkningar tror jag att vi kommer att kunna erbjuda det första godkända läkemedlet mot Alzheimers sjukdom. Det skulle innebära enorma samhällsekonomiska besparingar, och framför allt stort hopp för alla de patienter och anhöriga som vi därmed kan hjälpa till en bättre ålderdom.
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
29
I människ
30
Artificiell intelligens
ans
AI är på ingång inom många områden. Specialtränade datorsystem används till exempel som stöd för läkare som ska ställa diagnos. Särskilt bra är maskinerna på att känna igen mönster – men än behöver vi inte vara oroliga för att de ska bli smartare än oss.
T tjänst ILLUSTRATION: GEEKTOWN
text ANNICA HULTH
THOMAS SCHÖN ÄR professor i reglerteknik och forskar om maskininlärning, ett område där utvecklingen gått fort de senaste åren. Idag kan datorer eller maskiner automatiskt lära sig hantera en situation utan att en människa har programmerat datorn för den specifika uppgiften. – Det här har väldigt många användningsområden. Inom bilindustrin finns mycket i produktion idag, som adaptiva
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
31
Artificiell intelligens farthållare och att känna igen fotgängare i mörker. Det finns mycket som används redan idag och framtiden ser god ut. Möjligheterna är många, men vi behöver knappast oroa oss för att datorerna ska ta över i den närmaste framtiden, menar Thomas Schön. – När man tittar på en bil som autonomt hanterar en situation så kan det te sig som smart i någon mening, men om man bryter ned och tittar på beståndsdelarna så finns det inget som jag direkt skulle kalla intelligent i det. Det är ingenjörsmässigt väldigt snyggt att bygga det här systemet, men någon slags intelligens i den mening vi människor använder ordet – det är det inte. DÄREMOT KAN datorsystemen fungera som
ett stöd för oss människor, eftersom de är så bra på att hantera stora mängder data och känna igen mönster. På senare tid har Thomas Schön arbetat med medicinska tillämpningar, till exempel i samarbete med ett sjukhus i Brasilien som har många patienter i geografiskt svårtillgänglig terräng. Forskarna utvecklade matematiska modeller, algoritmer, för att tolka EKG-resultat. – Vi har preliminära utvärderingar som ser lovande ut, där vår algoritm levererar en prediktion av sex av de vanligaste problemen, som är i nivå med de läkare vi jämförde med. För att träna upp sig har algoritmen fått se 2,3 miljoner EKG-mätningar tillsammans med information från läkare om hur de kan tolkas. Sedan har datorn byggt upp en modell där man kan mata in ett EKG och få en bedömning. – Jag är övertygad om att den här teknologin kommer att hjälpa till i vården, men den kommer inte på något sätt ersätta läkare, inte inom de närmaste 200 åren. Men om vi kan stötta läkare och ta bort vissa kognitiva moment, där maskiner visar sig fungera bra, så tror jag det är utmärkt. Via den här teknologin kan vi frigöra tid till annat. ETT ANNAT EXEMPEL på när maskininlär-
ning kan rädda liv, är ett samarbete med ett svenskt företag som bygger strålutrustning för cancerbehandling. De ska initialt bygga 15 maskiner världen runt, varav en här i Uppsala, där läkaren kan titta på tumören genom en magnetkamera samtidigt som den strålas. – Bara det här att man kan titta på tumören öppnar upp för att man får ännu högre precision. Det som vi gör här är att automa32
”Den här teknologin kommer inte på något sätt ersätta läkare, inte inom de närmaste 200 åren” tisera en del, en sorts självkörande strålbehandling där datorn räknar fram stråldos och förändrar riktning utifrån vad den ser i kameran. Förhoppningen är att vi kommer kunna fokusera mer på tumören och döda betydligt mindre av den friska omgivande vävnaden. I det här fallet behöver algoritmen kunna hitta det som är tumören och följa den. Till exempel rör vi på oss om vi andas, även om vi försöker ligga stilla. Algoritmen kan kompensera för det, så att strålningen kan följa med vår andning och ha fullt fokus på tumören.
– Det här är väldigt nytt för oss, vi har precis startat igång. Det känns väldigt spännande och är jättekul att försöka använda min kunskap för att bekämpa cancer. THOMAS SCHÖNS forskningsinriktning är
matematiska modeller, eller algoritmer, för system som kan hantera osäkerhet. – Vi människor hanterar osäkerhet i olika grad när vi fattar alla våra beslut. På samma sätt är det i ett högfungerande tekniskt system, de mätningar det får in är osäkra. Om man kan matematiskt arbeta med den osäkerheten, så kan man nå ett bättre beslut eller en högre prestanda. När det gäller bilar så utvecklas allt fler system som hjälper bilförare på olika sätt,
Thomas Schöns forskningsinriktning är matematiska modeller, eller algoritmer, för system som kan hantera osäkerhet.
Nätverk ger ny bild av hjärnan
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
Nu utvecklar forskare djupinlärningsmetoder för att förbättra behandling av hjärnsjukdomar.
till exempel adaptiva farthållare eller system som varnar för fotgängare när det är mörkt ute. För varje år utvecklas tekniken vidare, med fler och fler funktioner, tills vi kanske är framme vid den självkörande bilen. Människors acceptans ökar bit för bit, menar Thomas Schön. – De här systemen är väldigt tillförlitliga redan idag. Det är ingen som skulle få för sig att köpa en bil utan ett ABS-system, som har funnits på marknaden i nästan 40 år nu. Men när de skulle introduceras, då var det en liknande diskussion som idag, ”hur ska det här funka?” I försäkringsbolagens statistik syns det hur många liv man sparat på det här, och hur många olyckor som har kunnat förhindras.
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
Forskningsprojektet leds av Robin Strand från avdelningen för visuell information och interaktion på Uppsala universitet. Hans roll i samarbetet med neuroradiologer på Akademiska sjukhuset är att ta fram interaktiva digitala verktyg för stöd vid bildanalyser av hjärnsjukdomar. Fokus ligger på glioblastom, hjärntumörer, och intrakraniella aneurysmer, utbuktningar i artärernas förgreningar i hjärnan. – För att förhindra att utbuktningarna spricker och leder till blödningar och stroke förbehandlar man patienter genom att fylla ut aneurysmen med platinatråd. Därefter vill man följa upp och kontrollera ifall blod fortfarande flödar i utbuktningen, vilket vi utvecklar metoder för, säger Robin Strand. Metoderna baseras på en variant av maskinlärning som kallas djupinlärning. Från bilddata av kliniska fall hämtas mätvärden som används för att bygga upp ett artificiellt neuralt nätverk. Till nätverkets struktur fogas flera olika lager där varje lager motsvarar en viss upplösning av bilderna. Med den mänskliga hjärnan som förebild kopplas sedan små beräkningsenheter eller noder samman, som vagt efterliknar hur neuronerna i hjärnan är uppbyggda. – Det vi vill är att nätverket ska skilja på är rester av en aneurysm eller tumör, och vad som är bakgrund. Har man haft
tillräckligt mycket bilddata som träning så har man ett system som kan göra bra gissningar. Samtidigt räcker inte datorns urskiljningsförmåga; formerna hos rester av aneurysmer och tumörer kan vara oregelbundna och svåra att urskilja. Andra problem kan vara brus och andra förvrängningar av bilddata, berättar Robin Strand. Därför är den avgörande framgångsfaktorn att användaren är med och styr processen. – En neuroradiolog måste gå in och dra ett streck, ”det här var rätt och det här var fel” och göra en förfinad analys. Det är interaktionen i bildbehandlingen som gör att behandlingssvaren kan bli så noggranna och säkra som möjligt. Utmaningen ligger enligt Robin Strand i att få fram ett system som gör beräkningarna så bra och så snabbt som möjligt; användarens tid är värdefull. Resultaten från forskningsprojektet är hittills positiva. – Vi har sett att när man tittar på tumörresterna med djupinlärningsverktygen så kan man göra kvantifieringen betydligt snabbare och med färre bilddata jämfört med konventionell analys. Metoderna utvärderas som bäst på olika typer av bilddata. Men för att ta det hela vägen till ett etiskt godkänt verktyg krävs ganska stora insatser, menar Robin Strand. Förhoppningen är dock att kunna bredda tillämpningarna för de artificiella neurala nätverken. – Anneli Björkman
Magnus Hjalmarsson, fotograf vid universitetsbiblioteket.
bit 34
Bi FOTO: MAGNUS HJALMARSSON, FOTOGRAF VID UNIVERSITETSBIBLIOTEKET.
Kulturarv
t
[Digitalisering pågår!]
Carolina Rediviva har länge varit en skattkammare för forskare och andra historieintresserade. Här finns en av landets största samlingar av äldre material – bilder, texter och kartor från medeltiden och framåt. Numera går det att ta del av mycket digitalt.
för
FOTO: STEWEN QUIGLEY
text ANNICA HULTH foto MIKAEL WALLERSTEDT
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
35
ÄR VI
besöker universitetsbiblioteket pågår renoveringsarbete av den ståtliga byggnaden, som invigdes år 1841 och började byggas för 200 år sedan, år 1819. Under åren har en imponerande samling byggts upp i läsesalarna och förråden. Numera går det att ta del av mycket hemma vid datorn. – Det mesta av digitaliseringen sker på efterfrågan, genom beställningar från olika slags användare över hela världen eller som en del av olika typer av forskningsprojekt där man vill arbeta med digitaliserat material. När någon beställer digitala kopior publicerar vi dem samtidigt i den digitala plattformen Alvin där de blir tillgängliga för alla, säger Carina Bromark, som är digitaliseringssamordnare på biblioteket. Utöver beställningar och forskningsprojekt digitaliserar biblioteket på eget initia36
tiv. Till exempel en samling med medeltida handskrifter – uppemot 800 handskrivna verk på omkring 1 000 sidor. Ett annat digitaliseringsprojekt är handritade kartor från 16–1900-talet, många av dem från Uppsalatrakten och väldigt detaljerade. De äldre avhandlingarna ska också göras tillgängliga. – Det finns omkring 12 000 avhandlingar från Uppsala universitet under tiden 1602– 1855 och vi har hittills digitaliserat cirka 5 000 av dem. De publiceras i Diva, Uppsala universitets databas för digital publicering, tillsammans med alla nya avhandlingar. Tänk om vi lyckas tillgängliggöra alla avhandlingar från 1600-talet och framåt i Diva, säger Carina Bromark entusiastiskt. HON VISAR OSS ned till digitaliseringsstu-
dion i bibliotekets källare. Här finns flera olika scannrar, anpassade för olika ända-
mål. I ett rum står två scannrar, som klarar en normalhög upplösning på upp till 600 ppi. Här scannas material som är mindre än storlek A2 och som inte är så skört. Scannern i rummet intill klarar av större format. Här scannas allt ifrån böcker till ritningar, kartor och planscher. Just nu ligger här en ritning över Carolina Rediviva från bibliotekets kart- och bildsamlingar. Bildteknikern Roger Magnusson visar hur böcker läses in uppslag för uppslag och sedan rättas till och beskärs i datorn. Det går att hinna 300–500 sidor om dagen, men ofta är det svårt att avgöra hur lång tid det tar. – Två handskrifter som på utsidan ser likadana ut kan ändå ta olika lång tid att digitalisera. Det är det som är det roliga och kluriga, att det skiftar så i kvalitet. Sedan har vi mjukvaror som också kan krångla
Kulturarv
i Kända handskrifter
Carina Bromark, digitaliseringssamordnare, tillsammans med Mats Höglund, som förbereder 1600-talskartor på pergament för digitalisering.
och påverka tidsåtgången, säger fotografen Magnus Hjalmarsson. För att effektivt kunna skanna modernare böcker finns också en bokscanner, där boken ligger i en vagga. Det finns en vakuum- sug under vaggan som håller fast boken medan en robotarm bläddrar bland sidorna. – Har man en bra bok och har satt upp den rätt så kan man göra 2 000 sidor i timmen. Man måste kontrollera att det blir rätt, för den tar dubbla sidor ibland. Den är snäll mot rätt typ av böcker, från 1850-talet och framåt. Då går det bra, men det är svårare med äldre material, säger Roger Magnusson. Längst in i korridoren finns en fotoateljé med två kameror på stativ som fotar de mest sköra objekten – helt enkelt allt det som inte passar i en vanlig skanner. Roger Magnusson visar en bibel på palmblad som glänser i guld.
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
Uppsala universitetsbibliotek har idag drygt 600 000 bilder i Alvin, plattformen för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv. Bibliotekets kanske mest kända handskrift är Silverbibeln (Codex argenteus). På Carolina finns även bland annat Vadstenadiariet, Carta marina, Wolfgang Amadeus Mozarts notteckningar och Isaac Newtons förstaupplaga av Philosophiae Naturalis Principia Mathematica.
– Den fotas här eftersom vi vill ha bättre koll på materialet och få bättre skärpedjup. Under den andra kameran ligger en isländsk lagbok från slutet av 1600-talet. DET ÄR ETT medvetet val att ha en studio
på biblioteket, för att kunna behålla det värdefulla materialet i huset. – Ett annat skäl är att vi som jobbar här kan hantera materialet och får vi in 47 volymer av något så kan vi uppskatta hur lång tid det tar, säger Magnus Hjalmarsson. Sedan några år tillbaka jobbar olika yrkesgrupper på biblioteket tillsammans med digitalisering. En av dem är Kia Hedell, som är musikbibliotekarie.
Roger Magnusson visar en bibel på palmblad som glänser i guld .
Musik är ganska efterfrågat, inte bara av forskare utan också av musiker och musikförlag. Det händer att musiker vill ha originalnoterna för att kunna spela direkt från dem, berättar hon. Här på biblioteket finns en rik notsamling med bland annat originaltryck från 1700-talet. Kia Hedell visar ett häfte med 37
Kulturarv
Historikern Mikael Alm använder sig av Carolinas källmaterial både i sin forskning, till exempel om den Gustavianska samlingen, och i undervisningen.
noterna till Våren ur Vivaldis De fyra årstiderna med väldigt god papperskvalitet. – Det är tillverkat av linnelump.1700talspapper är ofta av högre kvalitet än cellulosapapper från andra hälften av 1800-talet. Noterna kommer från Leufsta bruk och har tillhört bruksägaren Charles De Geer. När han kom till bruket år 1739 hade han med sig en notsamling med många holländska tryck. Även de vackra bokpärmarna scannas in i Alvin. –Det här är intressant för musikforskarna, för det visar vilken musik som kan ha spelats på herrgården och hur samlingen kan ha byggts upp. Det är ett vackert tryck, 38
så man förstår att en del musiker vill spela från originalen, säger Kia Hedell. På kart- och bildavdelningen förbereder arkivarien Mats Höglund särskilt känsliga dokument för digitalisering. Just nu jobbar han med 1600-talskartor på pergament, från universitetsarkivet. De har förvarats hårt rullade i flera hundra år och är svåra att rulla upp. – För att vi ska kunna digitalisera dem måste vi först plana ut dem, säger Mats Höglund. Detta gör en konservator genom att först fukta dem i en låda – en fuktkammare, där temperatur och fukt kontrolleras noga. Det
är viktigt att kolla först att färgerna tål fukt. I fuktkammaren får den ligga i några timmar. Sedan läggs kartan i press under en vecka och därefter kan den planförvaras. – Den mår bättre av att förvaras på det här sättet, i ett syrafritt pappersomslag. Biblioteket har jobbat länge med digitalisering. År 2015 beslutade bibliotekets ledningsgrupp att se över digitaliseringskedjan, berättar Carina Bromark. – Vi ville effektivisera, få bättre kommunikation mellan enheter och olika yrkesgrupper. Nu jobbar vi ihop, har klargjort riktlinjer och vet bättre vem som gör vad och hur. Är det nödvändigt för bibliotek att satsa så mycket på digitalisering?
– Det är viktigt om vi ska vara relevanta. Materialet i våra specialsamlingar kan ibland uppfattas som svårtillgängligt, en stor del är inte ens katalogiserat så det kan vara svårt att veta vad som egentligen finns här. Digi-
FOTO: MAGNUS HJALMARSSON (CAROLINA)
En isländsk lagbok från slutet av 1600talet, som tillhör det mera ömtåliga materialet.
taliseringen innebär inte bara att vi skannar, vi ser även till att materialet blir sökbart på webben, genom att katalogisera det i Alvin. Det är en viktig sak. Allt material, oavsett hur digitaliseringen initierats, ska bli sökbart och fritt att sprida och ladda ner för alla. Några som vinner mycket på digitaliseringen är forskarna. Historikern Mikael Alm använder sig av Carolinas källmaterial på flera sätt. Dels i sin forskning, till exempel om den Gustavianska samlingen, och dels i undervisningen. – Vi använder källmaterial för såväl metodövningar som tillämpad kunskap. Till exempel används historiska källmaterial i a-kursens tentor men också i form av uppsatsprojekt på c-nivå. Mikael Alm driver bland annat, i nära samverkan med universitetsbiblioteket, ett uppsatsprojekt om Sveriges första modemagasin. – Digitaliseringen har revolutionerat den
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
”Digitaliseringen har revolutionerat den hum anistiska forskningen. Jag kan idag utföra forskning som jag inte ens hade kunnat drömma om för tio år sedan.” humanistiska forskningen. Det handlar inte enbart om ökad tillgänglighet till källor i Sverige och utomlands. Jag kan idag utföra forskning som jag inte ens hade kunnat drömma om för tio år sedan. Genom digitaliserade samlingar kan han få en överblick över stora materialsamlingar som han tidigare hade behövt bokstavligen bläddra sig igenom på plats i arkivet, vilket han inte hade tid till och därför inte gjorde.
– Med en knapptryckning kan jag med hjälp av olika sökverktyg hämta ut stora data från omfattande och vitt skilda underlag. UTVECKLINGEN GÅR FORT, men den digi
tala revolutionen skapar inte bara möjligheter utan innebär också flera utmaningar för den historiska forskningen, menar Mikael Alm, inte minst ifråga om metoder. – Hur genomför man en systematisk sökning i en databas? Vilka källserier digitaliseras, vilka digitaliseras inte och vilka konsekvenser får det? Blir en källa digitaliserad därför att den är central för forskningen, eller blir den central för forskningen därför att den digitaliseras? Dessa kritiska frågor måste inkorporeras i forskarens hantverk och i vår undervisning. Under tiden fortsätter digitaliseringen av hyllmeter efter hyllmeter av värdefullt kulturarvsmaterial. 39
Universitetsliv
Ta ton! I snart 400 år har Akademiska kapellet varit Uppsala universitets trotjänare vid högtidliga ceremonier. Idag tolkar man lika gärna klassiker som nutida musik. Uppsala universitets magasin var med vid en promotionsrepetition. text HENRIK MÖLLER foto MIKAEL WALLERSTEDT EN TIMME FÖRE kvällsrepeti-
tionen är aulan i universitetshuset tyst och tom sånär som på det kyliga vinddraget och violinisten Emelie Gustafson, ”kapellist” sedan 2011. – Jag pluggade språkvetenskap när jag ansökte. Vid provspelningen spelade jag en sonat av Mozart och fick sedan spela avista, alltså direkt från noter som jag inte sett. Det gick väl sådär men tydligen räckte det. Alla intresserade borde söka till orkestern. Vi är jättesnälla, lovar hon. I kapellet spelar Emelie Gustafson ofta andra fiol. Under ett par år var hon stämansvarig. – Vi kan vara 100 personer i orkestern och 20 i violinsektionen så det behövs att många hjälps åt med stämmorna.
AKADEMISKA KAPELLET är en amatörorkester som håller hög nivå. – Vår dirigent Stefan Karpe har gjort ett fantastiskt jobb. Många av blåsarna är proffs eller går på musikhögskolan i Stockholm men vill ändå vara med för att det är en utmanan-
40
de repertoar. De flesta andra är studenter från alla fakulteter i Uppsala. Alla spelar ideellt. Kapellisterna dyker upp allt eftersom och stämmer sina instrument inför kvällens repetition av musiken som ska spelas på doktorspromotionen. Bakom kontrabasarna står två något äldre herrar och blåser värme i fingrarna, annars är medelåldern ung. Director musices Stefan Karpe anländer med en försvarlig bunt noter. Bland hans föregångare finns kända namn som Hugo Alfvén och Lars-Erik Larsson. Precis som de är han mån om att vårda och hedra det musikaliska arvet. Bland annat genom att ofta besöka Carolina Rediviva och beställa fram gamla notskrifter. – Där hittade jag en marsch skriven 1818 av Johann Christian Friedrich Haeffner som var director musices då. Det är specialskriven musik för just promotioner. Det här är helt unikt för Uppsala universitet. PROMOTIONSMUSIKEN som spelas under de inbjudnas in- och uttåg har också till uppgift att bilda en stämnings-
full fond när doktorerna ska motta sina titlar. Och det kan vara ganska många som ska promoveras. Tar musikstycket slut innan ceremonins latinska fraser tystnar från talarstolen börjar man på ny kula. När ceremonin är klar avslutas musiken även om den inte är färdigspelad. Ibland lika tvärt som under leken Hela havet stormar. Vid sidan av denna traditionella mylla har Stefan Karpe också introducerat nyare
”Dirigenten blir som ett medium av olika människors känslor” musik. På programmet denna gång finns till exempel Anders Hillborgs ”O dessa ögon” med text av Gunnar Ekelöf och sång av Hannah Holgersson. Under Karpes ledning har Akademiska kapellet fått mer demokratiska spelregler. Ett
Violinisten Emelie Gustafson är ”kapellist” sedan 2011.
Intågsmarschen av Haeffner fyller den stora aulan när Akademiska kapellet under ledning av Stefan Karpe repeterar inför promotionen.
programråd med utvalda musiker ur orkestern bestämmer repertoar. Alla instrument har stämansvariga som tar ansvar för att alla är med på noterna. Som dirigent har Stefan Karpe förebilder som Esa-Pekka Salonen och Simon Rattle, för deras förmåga att locka fram det bästa ur musiker med en ödmjuk framtoning. – Dirigenten blir som ett medium av olika människors känslor som uttrycks simul-
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
tant i orkestern. Utmaningen är att kommunicera och förmedla de här olika känslorna på ett sätt som gör att orkestern både känner sig trygg och fri. Det är det som driver mig, förklarar Stefan Karpe som nu måste börja repetitionen. INTÅGSMARSCHEN AV
Haeffner fyller den stora aulan. Stråkarna plockar rytmiskt. Kontrabasarna matar på och musiken blir precis så som den är tänkt. Gåvänlig. Karpe dirigerar med ena handen och gungar i takt med spänstiga tåhävningar. Plötsligt fäller han ut båda händernas fingrar. Musikerna tystnar och tittar frågande upp. – Everybody, please listen to the bassoon… 41
Med text LISA THORSÉN foto MIKAEL WALLERSTEDT
Johanna Heldin
går termin nio på Läkarprogrammet och tränar och tävlar på elitnivå i curling. ”Det är skönt att ha flera saker att fokusera på.”
42
mål i sikte
Universitetsliv
Går det att elitsatsa och studera samtidigt? Vi frågade Uppsalastudenterna LINA SJÖBERG, världsmästare i dubbel-minitrampolin, och JOHANNA HELDIN, som vunnit EM-guld i curling. Svaret är ja, även om det krävs en hel del planering och eget driv. LINA SJÖBERG går termin åtta på Juristprogrammet och är världsmästare i dubbel-mini-trampolin (DMT). Hon är också den första, och hittills enda, kvinnan i världen som gjort en trippelvolt upp på DMT, alltså i första delen av hoppsekvensen. – Det finns en förlegad idé om att tjejer är för svaga för att orka en trippelvolt. ”Varför skulle vi inte orka det?” tänkte jag och började träna. Det är en oerhört bra känsla att inse hur mycket man klarar av. Att pussla ihop studier med 15 timmars träning i veckan, plus tävlingsdagar, är också en utmaning. – Lärarna är förstående och studievägledarna försöker verkligen att hjälpa. Men jag får vara väldigt aktiv själv för att kanske byta seminarie-tid eller få kompletteringsuppgifter när jag är borta på tävlingar. Ekonomiskt kan det vara tufft ibland. DMT ger inte några pengar. Så Lina blev glad över att bli en av de första idrottsstipendiaterna på Uppsala universitet 2016. – Det var helt klart ett välkommet bidrag till resor och tävlingsutgifter. Genom idrottandet vet Lina att hon utvecklat sin förmåga att jobba målinriktat. Det smittar av sig på studierna, även om hon önskar att det fanns mer tid för böckerna. Men trots att takten är hög både på träning och i studier upplever hon att hon kopplar av från det ena när hon ägnar sig åt det andra.
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
– Jag fastnar aldrig i något dygnet runt. planen – taktik, hur gruppdynamik fungeNär jag går till träningen släpper jag studi- rar, övning i mental och fysisk uthållighet, erna och tvärtom. Den variationen känns fokus och precision. mentalt bra. – Just det här att det alltid finns utveckFramför sig ser hon minst ytterligare fem lingsmöjligheter är väldigt tillfredställande, år av aktivt tävlande och hon tänker mycket både inom ett yrke och inom idrotten. Curpå hur det ska gå ihop med ett kommande ling kommer jag att fortsätta med så länge yrkesliv. det är roligt! – Det känns viktigt att hitta en arbetsgivare som förstår tävlingslivet och värdesätter mina egenskaper, som att vara fokuserad och väldigt målinriktad. Det är inte bara Lina betygen som visar vad jag Sjöberg kan. JOHANNA HELDIN går
går termin 8 på Juristprogrammet och är världsmästare i dubbelmini-trampolin (DMT). Hon blev en av de första idrottsstipendiaterna på Uppsala universitet 2016.
termin nio på Läkarprogrammet och tränar och tävlar på elitnivå i curling. Hösten 2018 var hon med om att ta hem ett EM-guld. Med åren har det blivit lättare att ägna sig åt både elitsatsningen och studierna, tycker Johanna. – Två förbättringar som programkommittén för Läkarprogrammet genomfört är att det nu går att läsa ett år på två år och att elitidrott är en giltig anledning att önska praktikplats nära Uppsala. Det betyder jättemycket för mig eftersom det svåraste är att få ihop det tidsmässigt. Johanna upplever att hon fått mycket stöd av studievägledaren och att i princip alla lärare är tillmötesgående och angelägna om att hitta lösningar. Hon tränar ungefär tio timmar en vanlig vecka. Tävlingsveckor blir det mer, så det kräver planering och mycket eget initiativ att varva studier och idrott. – Samtidigt är det skönt att ha flera saker att fokusera på. Det ena fungerar som avkoppling från det andra. Johanna var precis som Lina en av de första idrottsstipendiaterna 2016. – En elitsatsning innebär ju att det är svårt att få tid med ett extrajobb, så det var verkligen välkommet. När det gäller yrkeslivet tror Johanna att hon kommer att välja forskarspåret. På senare tid har det framförallt lutat åt idrottsmedicin och allergimedicin. Genom idrotten får hon erfarenheter som hon tydligt ser att hon har användning av utanför
i Vilket stöd ger universitetet? Eva Söderman är enhetschef på Studenthälsan och samordningsansvarig för studentidrottsfrågor vid Uppsala universitet: – Vi uppmuntrar alla studenter att utöva motion och idrott och vill gärna lyfta fram de studenter som kombinerar studier och elitidrott som goda förebilder. Förutom ett stipendieprogram har vi studievägledare och kontaktpersoner på både central nivå och vid institutioner som kan vägleda och svara på frågor om till exempel studieplanering. Vi informerar även via webben och ordnar träffar för de elitidrottande studenterna med olika teman. Där kan vi också fånga upp behov och önskemål från studenterna.
43
Universitetsliv
Han bloggar om forskningsetik Filosofen PÄR SEGERDAHL har varit redaktör för Etikbloggen i sju år. Han beskriver bloggandet som ett sätt att komplettera samhällsdebatten med ett eftertänksammare tonläge som bjuder in läsarna att prova nya tankar. och handlar om forskning vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet. Arbetet med Etikbloggen ingår i Pär Segerdahls tjänst som forskare vid centret och efter att ha bloggat i sju år har han utvecklat idéer om varför det är viktigt att forskare bloggar. – Som forskare är det lätt att agera som expert, som informerar mindre vetande läsare. Men som forskare är det viktigt att även förhålla sig till vad man inte vet. Som filosof försöker jag att identifiera låsta idéer om exempelvis biobanker eller stamcellsforskning och föreslå mindre konventionella sätt att tänka. Jag använder bloggen som ett tillfälle att prova en ny tanke, och bjuda in läsaren att också prova tanken. PÄR SEGERDAHL MENAR att forskare som vågar lyfta fram att forskning även innebär att undra och fråga, kan komplettera samhällsdebatten på ett avgörande och viktigt sätt. – Samhällsdebatten består till stor del av
44
opinionsbildare som, ofta med hänvisning till experter, ställer sig över läsaren. Den eftertänksamme forskaren bjuder istället in läsaren att prova olika tankar i viktiga samhällsfrågor. Eftertänksamhet tar fasta på vår egen osäkerhet, arbetar med den och tänker med den. Eftertänksamheten blir ett gemensamt tilltal som förenar oss när vi pratar om viktiga frågor, för svaren på sådana frågor är sällan givna, även om vi gärna låtsas. PÄR SEGERDAHL JÄMFÖR att skriva blog-
ginlägg med att skriva aforismer. – Jag vill att blogginläggen ska vara korta, eftertänksamma reflektioner kring olika
bioetiska teman. De ska innehålla så mycket text som behövs för att utveckla en tanke. Förutom att forskaren kan bidra till samhällsdebatten genom att visa upp en mer eftertänksam inställning, kan bloggandet också bidra till att forskaren får nya frågor för forskningen. Pär Segerdahl berättar att flera tankar han bloggat om senare har blivit filosofiska forskningsartiklar. – I bloggen kan jag ta fasta på att jag inte är helt säker, jag försöker inte måla upp en fasad av säkerhet som ska dölja vad jag inte vet. Tvärtom, jag skriver ofta om sådant som slår mig som svårare och oklarare än man brukar ta för givet. Det kan vara stressande att hitta den tid som krävs för att skriva på det sättet. Men som sagt kan det leda till nya uppslag för forskningen. – Anders Berndt
FOTO: JOSEPINE FERNOW
ETIKBLOGGEN STARTADE för sju år sedan
7
rikansk politik och samhällsutveckling. amerikaanalys.se
5
Claes Nilholms blogg
Bloggar om forskning om pedagogik i allmänhet och specialpedagogik i synnerhet, men tar också upp frågor om relationen mellan forskning och praktik och ibland också skolpolitiska frågor. blogg.uu.se/claesnilholm
Bloggar om forskning
Följ Uppsala universitet digitalt.
1
Etikbloggen
Pär Segerdahl är redaktör för bloggen, som diskuterar forskningsetik, den egna forskningen och tar upp ämnen både från forskardebatten och pressen. etikbloggen.crb.uu.se
där flera forskare bloggar om e-hälsa, digital arbetsmiljö och användarvänlig design. htogroup.org
7
Ulf Danielsson
Till vardags är han professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, men har utöver sin forskning också skrivit böcker, föreläst och debatterat. I bloggen delar han med sig av sin kunskap och nyfikenhet på det universum vi lever i. ulfdanielsson.com/ blogg
Andra bloggar med koppling till Uppsala universitet 6
ULF-bloggen
Bloggen handlar om ULF, en nationell försöksverksamhet som genomförs år 2017–2021, för att utveckla och pröva samverkansmodeller mellan akademi och skola. ulfavtal.se/blogg
400-bloggen: 400-blogg.ub.uu.se Gamebloggen: game.speldesign.uu.se Plugga svenska: pluggasvenska.nu Rektorsbloggen: rektorsbloggen.uu.se Överbibliotekariens blogg: ob-blogg.ub.uu.se/
3
Responders
På engelska. Målet för EU-projektet Respond är att studera reaktionerna på de stora flyktingströmmarna till Europa år 2015. responders.crs.uu.se/
4
Amerikaanalys 2
Health, Technology & Organisation Forskargrupp från Uppsala universitet, Reykjavik University, KTH and TH Köln,
Forskarna Frida Stranne, Dag Blanck och Erik Åsard samt USA-baserade journalisten Karin Henriksson med gästbloggare ger ett brett utbud av perspektiv på ame-
U P P S A L A U N I V E R S I T E T S M AG A S I N
2019
45
Till sist FOTO: ALVIN
FOTO: MAT TON
Stipendierna. på 2000 kronor. täcker den största. delen av kostna-. den för ett tågluf-. farkort med fem. resdagar..
Gåtan kring det ryska trädet löst
50 stipendier
... delas under 2019 ut till Erasmusstudenter som väljer att ta tåget istället för flyg till sina europeiska värduniversitet. Det är ett pilotprojekt för att minska klimatpåverkan vid ett universitet med många internationella kontakter. – Vi vill ju gärna att ännu fler studenter ska delta i utbyte för att få internationell erfarenhet och för att inte öka miljöpåverkan för mycket behöver vi tänka nytt, säger Sara Hurtig, projektledare vid studentavdelningen.
Språk. Den i Ryssland uppmärksammade tavlan ”Ruriks stamträd” över de första ryska storfurstarna och tsarerna visar sig vara gjord i Sverige runt 1715. Tavlan beskriver den ryska tsarätten Rurik som var storfurstar och tsarer i Ryssland, den sista i ätten dog 1598. Stamträdet förvaras på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva och nu har forskarna Ingrid Maier och Olena Jansson vid institutionen för moderna språk lyckats visa vem som skrivit texten på tavlan. I samband med kriget 1700–1721 med bland annat dåvarande Ryssland internerades alla ryssar i Sverige. En av krigsfångarna var den högutbildade Aleksej Mankiev och med stor sannolikhet är det han som skrivit texten på tavlan runt 1715. Genom att jämföra handstil och språk med andra handskrifter skrivna av Aleksej Mankiev som förvaras på Carolina Rediviva har forskarna bekräftat att texten är skriven av samma person.
Vikingar på turné. En vikingautställning med 1 300 år gamla föremål från tiden före vikingatiden på-
går just nu i USA. Föremålen förvaras i vanliga fall på Gustavianum i Uppsala men visas nu upp för en bredare publik på tre museer i Boston, Seattle och Minneapolis. Utställningen The Vikings Begin – Treasures from Uppsala University har producerats av Gustavianum i samarbete med arkeologer vid universitetet. Syftet är att berätta om vikinga tidens framväxt och den är baserad på avancerad forskning och spännande föremål ur universitets samlingar.
46
Bilden Till sist
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
Läs under under stjärnorna Den nya läsesalen på Ekono mikum håller öppet från kl 5 på morgonen till 2 på natten för alla universitetets studenter. Det som tidigare var universite tets tryckeri i källaren har för vandlats till vad som med stor sannolikhet är universitetets mysigaste lokal. Med en stjärnhimmel i taket, mörka väggar, varma färger och sittplatser i olika nivåer med
Rummet hittar du på Kyrkogårdsgatan 10
anpassad belysning är förut sättningarna för studiero och koncentration optimala. Som ett blickfång i mitten av rummet brinner en gasoleld som också bidrar till stämningen.
Det blir den största satsningen som Uppsala universitet och Akademiska hus någonsin gjort tillsammans.
Akademiska hus investerar 1,2 miljarder kronor i projek tet. Inflyttning i flygeln och i den nya huvudbyggnaden är planerad till hösten 2020 respektive våren 2022. Målet är att skapa en kreativ och tvärvetenskaplig miljö för forskning och utbildning och en internationell mötesplats.
30 000 kvadratmeter ska de två nya bygg naderna bli.
BILD: TEMA ARKITEKER
Ångström växer!
Ångströmlaboratoriet byggdes för mer än 20 år sedan för att samla universitetets verksam heter inom fysik, kemi och tek nik. Det befintliga labbet består i dagsläget av 72 000 kvadrat meter, där cirka 5 000 forskare och studenter vistas dagligen. Nu byggs en ny huvudbygg nad i norr dit institutionen för informationsteknologi kom mer att flytta från Polacks backen och en ny flygel i söder med undervisningslokaler och kontorsplatser.