Ellinor Burman • Josefin G Andersson • Karin Rubenson
Ledarens
VERBUM
Ellinor Burman • Josefin G Andersson • Karin Rubenson
Ledarens
52635544_inlaga_Ledarens agenda.indd 1
2013-04-03 10:51:45
Innehåll Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Så här använder du Ledarens agenda . . . . . 5
Första söndagen i advent . . . . . . . . . . . . . . . 6 Andra söndagen i advent . . . . . . . . . . . . . . . 7 Tredje söndagen i advent . . . . . . . . . . . . . . . 8 Fjärde söndagen i advent . . . . . . . . . . . . . . 10
Juldagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Annandag jul . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Söndagen efter jul . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Nyårsdagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Söndagen efter nyår . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Trettondedag jul . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Första söndagen efter trettondedagen . . 19 Andra söndagen efter trettondedagen . . 20 Tredje söndagen efter trettondedagen . . 21 Fjärde söndagen efter trettondedagen . . 22 Femte söndagen efter trettondedagen . . 23 Sjätte söndagen efter trettondedagen . . . 24
Septuagesima . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Sexagesima . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 © Författarna och Verbum Förlag Illustration omslag Cathrine Hesselstrand Form Åsa Ulfvebrand Tryck Balto Print, Vilnius Litauen 2013 ISBN 978-91-526-3554-4 Verbum Förlag AB • Box 22543 • 104 22 STOCKHOLM tfn 08-743 65 00 • www.verbumforlag.se
Fastlagssöndagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Askonsdagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
Första söndagen i fastan . . . . . . . . . . . . . . . 29 Andra söndagen i fastan . . . . . . . . . . . . . . . 30 Tredje söndagen i fastan . . . . . . . . . . . . . . 31 Midfastosöndagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Femte söndagen i fastan . . . . . . . . . . . . . . . 33
52635544_inlaga_Ledarens agenda.indd 2
2013-04-03 10:51:46
Palmsöndagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
19 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . 80
Skärtorsdagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
20 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . 81
Långfredagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38
21 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . . 82
Påskdagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
22 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . 83
Annandag påsk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41
23 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . 85 24 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . 86
Andra söndagen i påsktiden . . . . . . . . . . . 43
Söndagen före domssöndagen . . . . . . . . . . 87
Tredje söndagen i påsktiden . . . . . . . . . . . 44
Domssöndagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88
Fjärde söndagen i påsktiden . . . . . . . . . . . 45 Femte söndagen i påsktiden . . . . . . . . . . . 46
Kyndelsmässodagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89
Bönsöndagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
Jungfru Marie bebådelsedag . . . . . . . . . . . 90
Kristi himmelsfärds dag . . . . . . . . . . . . . . 49
Midsommardagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91
Söndagen före pingst . . . . . . . . . . . . . . . . . 50
Den helige Johannes döparens dag . . . . . 92
Pingstdagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52
Den helige Mikaels dag . . . . . . . . . . . . . . . 94
Annandag pingst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53
Tacksägelsedagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Alla helgons dag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97
Heliga trefaldighets dag . . . . . . . . . . . . . . . 55
Söndagen efter alla helgons dag . . . . . . . . 98
1 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . . . 57 2 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . . 59
Ordlista med sidhänvisningar . . . . . . . . . . 99
3 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . . 60 4 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . . 61 Apostladagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 6 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . . 64 Kristi förklarings dag . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 8 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . 66 9 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . . 67 10 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . 68 11 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . . 69 12 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . . 71 13 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . . 73 14 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . 74 15 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . . 75 16 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . 76 17 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . . 77 18 söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . 78
52635544_inlaga_Ledarens agenda.indd 3
2013-04-03 10:51:46
Förord Vår dröm är att det ska finnas en söndagsskola i anslutning till alla söndagsgudstjänster. På så vis blir gudstjänsten ett sammanhang där alla kan få plats. Därför har vi skrivit Barnens agenda som är ett gudstjänstmaterial för barn. Barnens agenda är tänkt att användas i församlingens söndagsskola och andra veckoliga barngrupper. Ledarens agenda är en handledning till Barnens agenda. Detta är ett verktyg för dig som ledare i församlingsverksamhet vare sig du arbetar ideellt eller är anställd.
Några frågor du som ledare kan ha med dig varje gång du läser en bibeltext är t.ex. följande: Vad fastnar du för i texten? Vad är svårt/lätt i texten? Vad utmanar dig? Vad är evangeliet (det glada budskapet) i texten? Vad eller vem är du i texten?
Vi ser söndagsskolan som en gudstjänst, en barnens gudstjänst. Den är till för att barnen ska få möta Gud i gudstjänst och andakt på sina villkor. För att legitimera barnen måste de få ett eget tilltal. För precis som vi vuxna inte lämnas ensamma med söndagens bibeltexter ska barnen inte heller behöva göra det. Ledarens uppgift är att hjälpa barnen att tolka dagens bibeltext i Barnens agenda och göra den till sin. Det förutsätter att ledaren har förberett sig och själv jobbat med texten. Ledarens agenda är ett redskap i denna förberedelse och inte i första hand ett pedagogiskt metodmaterial.
Vi vill tacka Karin Rubenson som med stor entusiasm kastade sig in i arbetet med Leda rens agenda och skrev alla faktatexter. Detta hade aldrig blivit en bok om det inte varit för dig. Stort tack till Maggan, Kristina och Åsa för ännu ett gott samarbete. Oändligt tack till våra familjer och alla andra som på olika sätt har stöttat och inspirerat oss!
Tack
Ellinor Burman och Josefin G Andersson
Oavsett om du är van eller ovan vill vi inspirera dig som leder att gå in i texten och arbeta med den. Ibland kan det vara ganska lätt, men ibland kan det kännas nästan omöjligt. Om man bejakar detta kan man ha det med sig till barnen när man berättar texten och vad den vill säga till oss. Tveka inte att ta med dig och uttrycka dina egna tankar och känslor och din förundran inför texten, och låt barnen få göra samma sak.
4
52635544_inlaga_Ledarens agenda.indd 4
2013-04-03 10:51:46
Så här använder du Ledarens agenda Fakta
Kreativa rummet
Detta är förklaringar på ord som finns med i bibeltexten. Det är meningen att du ska få de fakta du behöver för att kunna berätta och förklara för barnen om t.ex. bakgrund för ett visst folkslag, historia, om geografiska platser, vad man åt och drack, hade på sig, hur man reste m.m.
Detta moment innehåller något praktiskt att göra tillsammans i gruppen för att förstärka och förtydliga vad texten handlar om. Det kan t.ex. vara pyssel, lek, övning eller drama.
Parallella världar Detta är ett försök att hitta likheter och skillnader mellan då och idag, vad idag som motsvarar hur det var på den tid som bibeltexten berättar om. Tänk gärna ut fler exempel tillsammans.
Frågor Ledarens fråga: En fråga, kopplad till texten, som du som ledare kan arbeta med i din egen fördjupning av texten. Barnens fråga: En fråga riktad till barnen, kopplad till texten, som ni kan arbeta med i söndagsskolan.
Meningen Här finns dagens minnesvers, hämtad från bibeltexten i Barnens agenda, som du som ledare kan använda dig av om du vill. Barnen kan till exempel få minnesversen med sig hem på ett papper eller i ett pyssel. Meningen har vi också plockat fram att användas för att prata mer om eller ha en kort predikan om; därför finns en textutläggning som hjälp.
5
52635544_inlaga_Ledarens agenda.indd 5
2013-04-03 10:51:46
Frågor
Första söndagen i advent
Ledarens fråga: Hur bereder vi plats för Jesus i våra liv?
Fakta Åsnan: Vi hör talas om åsnan flera gånger i Bibeln. Det var vanligt att man använde åsnan som riddjur, eftersom den oftast var så lugn, som arbetsdjur, som lastdjur och som hjälp ute på åkrarna. I Sakarja 9:9 kan man läsa om hur kungen som ska rädda alla människor kommer ridande på en åsna. Länge hade människorna väntat, och nu kom Jesus ridande, precis så som den kung man väntade på.
Barnens fråga: Folket som väntade på Jesus ropade Hosianna när han kom. Om du väntade på din idol/förebild eller någon du tycker väldigt mycket om och han eller hon äntligen dök upp, hur skulle du reagera då? Fundera på vad du skulle ropa eller säga.
Meningen Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn! Hosianna i höjden!
Manteln: Istället för jacka, overall eller kappa hade man en mantel på Jesu tid. Ofta bestod den av ett enda stort tygstycke som man kunde svepa om sig. Manteln användes som skydd mot kyla, regn och blåst, men man kunde också ha den som filt när man skulle sova. När det var mycket som skulle bäras kunde man använda manteln som en säck. Manteln var ett viktigt klädesplagg eftersom man kunde använda den till så mycket.
Ända sedan medeltiden har man på första advent läst berättelsen om hur Jesus rider in i Jerusalem. Den är en introduktion till kyrkoåret, och den påminner också om att vi väntar på att Jesus ska komma till oss vid jul. På palmsöndagen inleder den berättelserna om Jesus sista dagar. Julens texter får sin mening i och med påskens händelser när Jesus dör och uppstår.
Hosianna: Hosianna betyder ”Gud, hjälp oss” och visar på att människorna kände en glädje och förväntan på att Jesus skulle kunna göra så att alla fick det bättre. ”Hurra!” äntligen kommer kungen som vi väntat på.
Kreativa rummet Gör en kyrkoårskalender som en cirkel med tårtbitar. I mitten sätter man fast en pil som går att snurra på och som visar var man är i kyrkoåret. Färglägg med de liturgiska färgerna: lila för fastetider, grönt för trefaldighets- och trettondagstiden, vitt för festtider, rött för Ande/helgontider, svart för långfredag, blått för Mariadagar osv. Skriv in namnen på de stora helgdagarna.
Parallella världar •• •• •• ••
Åsna = bil, motorcykel. Mantel = röd matta. Kvist = flagga, vimpel, banderoll, plakat. Hosianna = Hurra, OUAAAAAAH!!!
6
52635544_inlaga_Ledarens agenda.indd 6
2013-04-03 10:51:46
Frågor
Andra söndagen i advent
Ledarens fråga: Guds rike är alltid nära oss, men Jesus sa också att Guds rike ska komma och att vi kommer att märka det genom att vi får se olika tecken. Hur kan vi se och märka det?
Fakta Guds rike: Det är lätt att hitta Sverige, Swaziland eller Japan på en världskarta, men var hittar man Guds rike? Jesus själv säger att Guds rike finns inom oss (Luk 17:21). Guds rike finns där Gud finns, och Gud finns överallt, alltså även i oss människor. Men Guds rike är också något som författarna till Bibeln tänker sig ska komma den dag då Jesus kommer tillbaka till jorden. Guds rike kan man också kalla den plats som vi kommer till när vi dör.
Barnens fråga: När tecknet kommer från Gud säger Jesus att vi kommer att veta vad vi ska göra och vad som ska hända. Vad finns det för tecken idag som visar oss vad vi ska göra (t.ex. röd och grön gubbe).
Meningen
Sommar: Egentligen finns det bara två årstider i den här delen av världen. Sommaren, torrtiden, sträcker sig från maj till oktober, och vintern som också kan kallas för regntiden sträcker sig från november till april.
Tiden tar slut och allt förändras, både himmel och jord, men mina ord kommer aldrig att för störas. Den här söndagens texter handlar mycket om tiden och hur Bibelns texter beskriver tiden. I Jesu närhet upphävs tidens gränser, men också när vi firar gudstjänst. Jesus är mitt ibland oss i vår gudstjänst, och då finns också allt som varit och allt som ska komma mitt ibland oss. Vi får glädjas åt att Jesus alltid är med och nära.
Träd: Precis som nu var det vanligt att man odlade olika typer av fruktträd. Några stora skogar fanns inte då, och finns inte nu heller, eftersom träden inte trivs när det är så varmt och torrt. Hettan kunde vara väldigt besvärande på sommaren så trädens skugga betydde mycket, eftersom den kunde skydda mot solens starka strålar.
Kreativa rummet 1, 2, 3 rött ljus.
Parallella världar •• Fikonträd, granatäppleträd, olivträd, dadelpalm = plommonträd, äppelträd, päronträd. •• Jättevarmt och torka på sommaren = kallt och regnigt på sommaren. •• Se vad klockan är genom att se efter var solen står på himlen = klockor överallt.
En utropare står i ena kortändan av rummet och alla andra på en baslinje i andra änden av rummet. När utroparen vänder ryggen mot de andra och säger ”1, 2, 3 rött ljus” gäller det för de andra att röra sig mot denne. När utroparen vänder sig om mot de andra gäller det för dem att stanna och frysa rörelsen. Om utroparen ser någon röra sig får denne återgå till baslinjen och börja om. Vinner gör den som först kommer fram till utroparen och dunkar denne i ryggen. Vinnaren får bli ny utropare.
7
52635544_inlaga_Ledarens agenda.indd 7
2013-04-03 10:51:46
Tredje söndagen i advent
lem på en åsna, och det var i Jerusalem som Jesus korsfästes och sedan uppstod.
Fakta
Judeen: Judeen var ett område kring Jerusalem och vid kusten i Det heliga landet. Här ligger Betlehem, där Jesus föddes.
Elisabet: Elisabet var Johannes döparens mamma och släkt med Jesus mamma, Maria. Elisabet var gammal och trodde att hon inte skulle få några barn, men en ängel kom till hennes man och sa att de skulle få en son.
Jordan: Jordan är en flod som rinner genom Det heliga landet. När Jesus döptes klev han ner i Jordanfloden, och Johannes döpte honom med flodvattnet.
Sakarias: Sakarias var gift med Elisabet. Han var präst i Judeen och Johannes döparens pappa. När ängeln kom till honom och sa att Johannes skulle födas trodde han inte på det.
Parallella världar •• Kläder av kamelhår = shorts, linne, solhatt, solglasögon, solkräm. •• Gräshoppor och honung = blåbär, kantareller, harsyra, granskott. •• Döpas i Jordanfloden = döpas i en dopfunt.
Johannes: Johannes brukar kallas Johannes döparen, eftersom han döpte människor. Det var Johannes som döpte Jesus i floden Jordan. I Bibeln står det att Johannes levde i öknen, och åt gräshoppor.
Frågor
Öken: En öken kan ibland bestå av sand, men också av stenar och grus. Det är väldigt torrt och det är svårt att leva där. I Bibeln brukar öknen också betyda att någon har det jobbigt och väntar på att det ska bli bättre.
Ledarens fråga: Hur banar du väg för Messias i ditt och andras liv? Barnens fråga: Har du två av något som du kan ge till någon annan?
Profeten Jesaja: Innan Jesus föddes fanns det många profeter. De fungerade ungefär som rådgivare till kungarna och de andra som bestämde, eftersom de hade en särskild kontakt med Gud. Jesaja var en profet som berättade om hur ett litet barn skulle födas och göra allting bra.
Meningen Han berättade för människorna om att Messias skulle komma. Det finns fler än Jesus som berättar om Gud och om hur Gud är. Många tyckte att man inte levde i ett rättvist samhälle, och Johannes insåg att många måste ändra på sig för att fler skulle få det bra. Den som har ska dela med sig till den som inte har.
Messias: För länge sedan, på Gamla testamentets tid, smorde man den som skulle bli kung med olja. Messias betyder ”den smorde”. Vi kallar ibland Jesus för Messias, för att visa att han är kung. Jerusalem: Jerusalem är en stad som ligger i Det heliga landet, inte särskilt långt från Betlehem, där Jesus föddes. Jesus red in i Jerusa8
52635544_inlaga_Ledarens agenda.indd 8
2013-04-03 10:51:46
Kreativa rummet Här är det öken. Dela in ert rum i fyra rutor genom att lägga ut rep som ett kors på golvet. Då blir det fyra ”rum”. Föreställ er att varje rum har något speciellt: i ett finns det sand (öken), i ett finns det stora stenar (berg), i ett finns det träd (skog) och i ett finns det en stor vattenpöl (sjö). Ta er igenom varje rum tillsammans. Hur tar man sig fram här? Hur ser det ut när man går? Måste man hålla sig i något? osv. Låt barnen sedan själva utforska de olika rummen och gå mellan dem. Hur tar man sig mellan dem? Sätt gärna på musik i bakgrunden när barnen själva går runt.
9
52635544_inlaga_Ledarens agenda.indd 9
2013-04-03 10:51:46