Referensgrupp för Godly play har varit Nina Carlsson-Garlöv (stiftspedagog i Uppsala stift) Jenny Sjögreen (präst i Svenska kyrkan och Godly play-instruktör) Elin Rundh Dapo (präst i Svenska kyrkan) Evelina Forsberg Svensson (Godly play-instruktör) Utgiven med stöd av Växsjö stift och Sensus. Originalboken: The Complete Guide to Godly Play, Volume 3: 20 Presentations for Winter © 2016 Jerome W. Berryman och Verbum AB Översättning Evelina Forsberg Svensson Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Illustrationer ur originalboken The Complete Guide to Godly Play, Volume 3: 20 Presentations for Winter Form omslag och inlaga Anna Hild Tryck Drukarnia Dimograf Sp.zo.o., Polen 2016 ISBN 978-91-526-3661-9 Verbum AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 verbum.se © 2002, 2006, 2008 by Jerome W. Berryman All rights reserved. No part of this publication may be reproduced or transmitted in any form or by any means, electronic or mechanical, including photocopy, recording, or any information storage and retrieval system, without permission in writing from the publisher. The scripture quotations used in this work are from the New Revised Standard Version of the Bible. © 1989 by the Division of Christian Education of the National Council of Churches of Christ in the USA.
INNEHÅLL
Förord av Jenny Sjögreen, referensgruppen
7
Inledning 12 Fördjupande berättelse: Den heliga familjen
33
Berättelse 1: Advent I
41
Berättelse 2: Advent II
49
Berättelse 3: Advent III
55
Berättelse 4: Advent IV
61
Fördjupande berättelse: Barnens julgudstjänst
69
Fördjupande berättelse: Julens mysterium
73
Berättelse 5: Trettondedagen
82
Berättelse 6: Dopet
89
Berättelse 7: Liknelsen om den gode herden
98
Berättelse 8: Liknelsen om den barmhärtige samariern
109
Berättelse 9: Liknelsen om den dyrbara pärlan
119
Berättelse 10: Liknelsen om sådden
128
Berättelse 11: Liknelsen om surdegen
137
Berättelse 12: Liknelsen om senapskornet
144
Fördjupande berättelse: Liknelsernas liknelse
152
Fördjupande berättelse: Liknelsen om den djupa brunnen 159 Fördjupande berättelse: Liknelsesyntes 1 – Alla liknelser
165
Fördjupande berättelse: Liknelsesyntes 2 – ”Jag är”-orden 173 Fördjupande berättelse: Liknelsesyntes 3 – Liknelsespelet 182
FÖRORD
”När började du tycka om äpplen?” Ungefär så svarade jag när jag som tonåring fick frågan från klasskompisar om när jag började tro på Gud. Deras respons var nästan alltid likadan: ”Jamen, det har jag väl alltid gjort, jag minns inte när jag började äta äpplen.” ”Exakt. Så är det med Gud och mig”, kunde jag då fortsätta, ”jag har nog alltid trott på Gud, men jag har inte alltid haft ord för det. Ord för min tro hittade jag när jag var konfirmand …” Utgångspunkten i Godly play är att barn redan vet något om Gud. Barnet och Gud har en relation. I leken hittas språket, både bönens – det mellan varje enskilt barn (och vuxen) och Gud – men också språket oss människor emellan. Genom berättelserna får barnen smaka på både den bibliska och den kristna traditionens ord samtidigt som de tillsammans med ledarna får pröva och upptäcka de egna orden för sin tro och upplevelse av det Heliga. Godly play har sin grund i montessoripedagogiken. Maria Montessori (1870–1952) trodde på barnet. ”Hjälp barnet hjälpa sig själv”, är hennes devis. Hon menade att en väl förberedd miljö är den tredje pedagogen (barnet är den första och pedagogen den andra). Maria Montessori var bland annat lärare och levde i en homogen religiös kontext i Italien. I hennes skola fanns ett atrium, en kyrksal eller ett andaktsrum, precis som det fanns rum för matematik, språk, geografi och så vidare. I det rummet kunde det andliga och religiösa språket växa. Jerome W. Berryman, som utvecklade Godly play, inspirerades av Maria Montessori och hennes kollega Elizabeth Cavaletti, deras tankar om barnet och deras metoder för mötet mellan kyrkan och barnet. En Godly play-samling är en helhet; man ser varje barn och bjuder in barnet till cirkeln, man gör sig redo tillsammans att lyssna, man lyssnar till en berättelse (efter manus berättaren lärt sig utantill och med särskilt material Förord 7
för att åskådliggöra berättelsen), man undrar tillsammans, med särskilda frågor, och man undrar och arbetar enskilt (till exempel genom att måla, läsa, skapa med lera, bygga med klossar, leka med berättelsematerialet), och så samlas man igen för att fira en enkel fest tillsammans, innan man avslutar med bön och välsignelse och lämnar varandra. Alla delar i samlingen är viktiga, men ibland har man inte tid att göra alla delar. Då kan man göra samling, berättelse och gemensamt undrande och fortsätta nästa gång med samling, kort påminnelse om berättelsen och det egna arbetet. Det är viktigt att ge barnen chans att reflektera och undra både gemensamt och enskilt. Förutsättningarna för att ha Godly play ser förstås olika ut i olika församlingar. En del kan inbjuda till miniorer eller motsvarande och ha en fast grupp under en termin, en del kan använda Godly play på sina förskolor vid olika tillfällen och ytterligare andra kan ha det som söndagsskola. Jerome W. Berryman har ofta påpekat att Godly play inte ersätter allt arbete med barn i kyrkorna, det tål att påminna om här. Det grundläggande förhållningssättet håller för det mesta man gör, eftersom det handlar om syn på människan och barnet och tron, men metoden i sin helhet kompletterar annan verksamhet. Under de år jag har arbetat med Godly play har jag aldrig haft en återkommande grupp. En kärna med några få barn återkommer regelbundet, men det är en öppen verksamhet under gudstjänsttid. Söndagsskolan har dessutom haft ledare som arbetat på andra sätt, gjort på olika vis, jag har varit den enda som gjort Godly play. Det är en utmaning, men det går det med! Undringsstunderna är högtidsstunder. Med början i frågor som ”Vad tycker du bäst om i berättelsen?” till ”Vad tycker du är viktigast?” till ”Kan man ta bort någon del och ändå ha hela berättelsen kvar?” får man leka och pröva och lära tillsammans. Diskussioner kan utbryta, men barnen är fenomenala på att hitta lösningar. Att jag har rätt betyder inte nödvändigtvis att du har fel, är något jag ständigt får lära mig när vi samtalar om vad som är viktigast i adventberättelsen: herdarna, Jesusbarnet eller åsnan som Maria red på. Ofta när jag berättar om Godly play får jag frågor om det inte är svårt att lära sig berättelserna utantill, man undrar om inte materialet är exklusivt och dyrt och om barnen verkligen klarar av att sitta stilla och lyssna. Det är förstås frestande att svara snabbt med nej, nej och ja, men det är klart att det inte är så enkelt. 8 Förord
När det gäller att lära sig berättelserna utantill är min upplevelse att det inte tar mer tid att lära sig en berättelse, med ord och material, än att förbereda en bra söndagsskolträff eller motsvarande. Man lär sig snart att det finns vissa nyckelord och nyckelmeningar som återkommer i många av berättelserna, och som därför är viktiga att formulera på samma sätt. Det hjälper också när man väl börjat lära sig fler berättelser. Det är också lätt att vid läsning av enstaka berättelser fastna i det som inte finns med – eller det som finns med i relation till originaltexten i Bibeln eller kyrkans tradition. Jerome W. Berryman har utvecklat Godly play-berättelserna i många år i barngrupper och prövat och omprövat. Jag har valt att vila i vetskapen om detta samtidigt som det utmanat mig att läsa fler berättelser, mer litteratur, berätta mer för att se hur det är tänkt och prata med andra om det. Det är inte bibelberättelser rakt av, det är teologiska berättelser, det är kyrkans berättelser. I översättningsarbetet har särskilt de liturgiska texterna anpassats till en svensk, närmare bestämt, svenskkyrklig kontext. Materialet är viktigt, men det är inte allt. Det finns en viss risk att man låter materialet bli viktigare än grundsynen, och då är man fel ute. Materialet och miljön är en hjälp, men vårt förhållningssätt till barnen och till kristen tro är viktigare. När det gäller material brukar det sägas att man ska ta det bästa man har råd med. Och varför inte? Barnen är viktiga och genom den miljö vi skapar åt dem och de resurser vi lägger på dem visar vi att de är viktiga i vår kyrka. Jag har själv inte haft möjlighet att köpa färdigt material utan har gjort det mesta själv. Jag har skapat kort och laminerat, klippt filtbitar och letat korgar på loppisar. Också i det finns ett lärande om berättande och om Godly play (och om Gud!). Emellanåt har jag surfat runt på hemsidor och längtat efter en riktigt fin ark eller något annat som känns svårt att göra, det ska erkännas, men jag är glad för det rum som jag kontinuerligt jobbar med att skapa med det jag har. Församlingen har köpt in material till det egna arbetet: vattenfärger, tuschpennor, papper, silkespapper, lera, saxar, klossar, kartong, böcker och så vidare. Orkar barnen sitta still och lyssna så länge då? Och vill de inte direkt ta över materialet? Jag berättade adventsberättelsen för en grupp barn där den yngsta var 3 år och den äldsta 8 år. Redan vid första meningen som konstaterar att lila är en färg för kungar, räcker treåringen upp handen (!) och konstaterar rakt ut i luften att hans kalsonger är lila. Alla i gruppen var nog inte helt redo. Men jag fortsatte med berättelsen, lite mer framåtlutad och Förord 9
fokuserad på berättelsen och materialet, och han lyssnade snart nog. Alla barn är inte tysta, inte hela tiden. Alla barn sitter inte stilla hela tiden. Det är en hel del rörelse mot materialet, och ibland får man stanna upp och konstatera att alla inte är redo och påminna att alla får chans att arbeta med materialen när vi har eget arbete. Men det ska också sägas att rutiner, att göra på samma sätt, att upprepa, att känna igen miljön/rummet, att veta att det finns en viss ordning som följs – allt det hjälper oss att vara trygga och öppna. Kanske är det till och med så att den som har svårast att i en vanlig samling sitta still är den som har lättast att göra det här! Att förbereda barnen, och kanske ännu mer ledarna, på ett nytt arbetssätt är inte alltid enkelt. Om detta dessutom är något som sker varje vecka med olika barn som kommer är det förstås ännu mer utmanande. Men det är helt okej att göra det stegvis och introducera en bit i taget. En kollega i England berättade hur han under nästan ett år förändrade sin söndagsskola. Barnen var vana vid att man läste en bibeltext och sedan hade ett slags gemensamt skapande där alla gjorde samma sak, ofta enligt en förlaga. Kollegan började med att ändra typen av pyssel för gruppen – de fick nu välja själva vad de skulle göra efter att de läst bibeltexten. Bara det var en utmaning för både barn och ledare. Från att ha varit styrda, och tydligt styrda, övade de sig i att låta det bli som det blir, under en termin. Barnen fick börja tänka själva och ledarna fick börja backa från att handgripligen hjälpa och i stället lyssna in och följa med. Gissa för vilka det var svårast?! Också jag hade svårt med att inte kunna visa upp något efteråt, men ju mer jag jobbar med det, desto mer befriande är det! Jag tänker ofta på det när jag är på utbildningar eller konferenser där man har gruppsamtal som ska redovisas – de blir nästan alltid stelare och mer pretentiösa än där samtalet får flyta på. Det kräver förstås ett ansvarstagande hos deltagarna för att samtalet ska hålla sig till saken, men det blir ofta mer kreativt och förvånande när miljön är trygg och inte prestationsfokuserad. Åter till kollegan i England. De andra bitarna med att byta läsning från en bibel för barn till en berättelse var enkel. Likaså att samlas i cirkeln efter det egna arbetet och äta lite frukt och så småningom be en bön och välsignelsen och sedan avsluta. Om barnen blir hämtade av föräldrarna direkt efter Godly play-samlingen är det också viktigt att förbereda föräldrarna så att de inte kommer in och stör med många frågor och kommentarer. Helst ska de vänta tills barnen kommer ut ur rummet. Det är bättre att man bjuder in föräldrarna med 10 Förord
jämna mellanrum till en kväll där de själva får prova på Godly play för att förstå (och få jobba med frågorna själva!). Där jag har söndagsskola är det en del av högmässan. Vi går ut gemensamt vid introitus och kommer tillbaka under offertoriepsalmen. Det ger oss ca 40 minuter att arbeta. Vi samlas i cirkeln och gör oss redo gemensamt, och varje person får säga sitt namn och vi tänder vårt Kristusljus. Sedan berättas berättelsen och vi undrar gemensamt. Vi hinner för det mesta med en god stund av eget arbete också. Vid trosbekännelsen öppnar en gudstjänstvärd dörren på glänt och vinkar till berättaren, vilket ger oss lagom tid att städa undan det vi arbetat med, samlas i cirkeln och ha en kort bön innan vi går in till den stora festen med resten av församlingen. Kollegor i Sverige jobbar med Godly play i (familje-) gudstjänsten. De löser det på olika sätt; med att samla barnen framme i koret, några har provat med att visa bilder på materialet under berättelsen med power point för dem i bänkarna samtidigt. Några har med framgång provat att använda Godly play på demensboenden. Det som nu följer i boken är en översättning av The Complete Guide to Godly Play, Volume 3 som innehåller berättelser om advent och jul samt liknelser. Det börjar med en inledning som svarar på frågorna ”Vad är Godly play?” och ”Hur arbetar man med Godly play?” Sedan följer en genomgång av de tre delarna: hur man använder tiden man har till förfogande, hur man förbereder rummet och till sist hur ledarna arbetar igenom sina olika roller – en är berättare och en stöder barn och berättare. Sist i kapitlet finns mer information om Godly play, var man kan köpa material och inte minst kontaktuppgifter till nätverk som finns här i Sverige, hemsidor både internationellt och nationellt med mera. På inledningen följer de 20 berättelserna (se innehållet). Vi är många som hoppas att Godly play med hjälp av denna bok ska användas ännu mer i församlingar runt om i Sverige. Är du redo att höra mer om Godly play? Varma hälsningar från referensgruppen genom Jenny Sjögreen
Förord 11
BERÄTTELSE 1
Advent I KOMMENTARER TILL BERÄTTELSEN Fokus: profeterna * Liturgisk berättelse * Grundberättelse
MATERIAL * * *
Plats: fokushyllor och julhyllor Delar: adventskort i ställ eller korg, 4 adventsljus i låda, tändstickor och en ljussläckare som står på en bricka; lila eller blå duk eller filtbit; modell av Betlehem; valfritt: ljushållare Underlag: lila (eller blått) och vitt
BAKGRUND
Tillsammans med de följande tre berättelserna, hjälper den här berättelsen barnen att få en försmak av julens mysterium. Vi rör oss i riktning mot Betlehem och når fram till Jesus födelse. I många församlingar har man särskilda traditioner under advent. Det kan innebära att man inte har tid eller möjlighet att berätta en adventsberättelse varje söndag i adventstid. Det kan till exempel vara så att hela församlingen binder adventskransar tillsammans första advent, eller har en julfest för barnen den fjärde advent. Om det skulle vara så, kan du gruppera berät telserna på det sätt du anser passar bäst och presentera två eller till och med tre adventskort vid samma tillfälle. Kom ihåg att börja första adventsberät telsen med att berätta om den heliga familjen (s. 33) så att du kan byta den liturgiska färgen från grönt till lila (eller blått). KOMMENTARER TILL MATERIALET
Materialet till berättelsen står på hyllorna med julmaterialet och på fokushyllorna. Materialet till julberättelserna står i hyllorna till vänster om fokushyllorna. Modellen av Betlehem står längst till vänster på det översta hyllplanet i julsektionen. I mitten på den översta hyllan står korgen eller Advent I 41
stället med adventskorten. Lådan med ljus, tändstickor och ljussläckaren står längst till vänster på andra hyllplanet (under modellen av Betlehem). Ett för adventskorten särskilt utformat ställ eller stativ gör dem synliga för barnen när de ser sig omkring i rummet. I kortstället bör det också finnas plats för det ihoprullade underlaget. Om du inte använder ett ställ till korten kan du lägga korten och underlaget på en bricka. Vill du, kan du klä brickan med lila eller blått tyg av filt. Det finns fem kort eller träplattor som i följande ordning föreställer: • profeterna • heliga familjen • herdarna • de vise männen • Jesus födelse Dessa kort eller plattor läggs ut på en tygremsa som är uppdelad i fem lika stora sektioner, en del för varje söndag i advent samt ytterligare en för julens fest. De fyra första sektionerna på tyget är lila eller blå (för advent); den sista vita delen är vit (för jul). Detta tyg är underlaget i adventsbe rättelsen; rulla ihop underlaget så att den vita delen hamnar dold, längst in (en illustration på underlaget, med alla fem kort eller plattor och ljus utplacerade i rätt ordning hittar du i berättelse 5, s. 87). I Svenska kyrkan är den liturgiska färgen för första advent vit. Om du berättar berättelsen på just första advent kan du ta en extra bit vit filt och placera på den första lila sektionen när du rullar ut den delen och pratar om färgernas betydelse. I många kyrkor används blått under advent. I manus till berättelsen refe reras till den liturgiska färgen lila, men använd den färg som används i din församling. Istället för att tala om den kungliga färgen (lila), understryker du att blått är en bra färg när man ska göra sig redo, eftersom det är den färg som förknippas med Maria, Jesus mamma. Utan mamma Maria skulle det inte finnas något barn. Du behöver också en låda till de fyra ljus som används i berättelsen. Olika kyrkor har olika traditioner kring färg på ljusen. Här i berättelsen refereras till vita ljus, men du anpassar efter din församlings tradition. Använd ljus som är stabila (t.ex. blockljus), eller om du väljer smalare ljus, använd då ljus hållare. Du behöver även en ljussläckare. Förvara allt detta (ljus, tändstickor och ljussläckare) på en bricka med lila eller blått underlag i filt eller annat tyg. 42 Advent I
Slutligen behövs en modell av staden Betlehem, som den på bilden på s. 47. Den placeras i mitten av cirkeln med barn för att visa att vi alla, inklusive berättaren, är på väg till Betlehem. SÄRSKILDA KOMMENTARER
Praktiskt i rummet: att låta barnen arbeta med eld under stunden för eget arbete kan vara problematiskt. Det är olika lätt för olika åldrar eller för olika barn. Man kan behöva ha mer uppsikt över en del barn än över andra. Ibland kan barn vara mer intresserade av elden än av berättelsens innebörd, så de kan behöva mycket stöd och uppsikt för att komma vidare. Samtidigt är intresset för eld en ingång i berättelsen, så du behöver inte oroa dig alltför mycket över varför de är intresserade. Tänk bara på att det är just dessa barn som behöver mest uppsikt. Ett sätt att praktiskt hantera det är att ha en regel som gäller alla – att alltid låta berättaren tända ljusen.
Advent I 43
Heliga berättelser (Nya testamentet) Övergång (ökensäck nedanför) Heliga berättelser (Gamla testamentet)
44 Advent I Påsk
Pingst + helgonen (hjältar)
kel med ba
Var man kan hitta materialet Fokus
r
Liknelser
Berättare
Cir
Bord att knäböja vid (lägre bord under)
Liknelser
n
Jul
Sakristiebord
Predikstol
Förråd
Sakristieskåp
Tabernakel
Altare
Pågående arbete
Pall
Kateder
Låda med sittunderlag
Väggplansch med Kyrkoåret
Målarbrickor + ritunderlägg
Rörelser När barnen är redo går du fram till hyllorna där materialet till julberättelserna står.
Ord Titta noga vart jag går så att du alltid vet var den 3 här berättelsen finns.
Ta med korten och underlaget (istället eller i kor gen) till cirkeln och ställ ner dem intill den plats där du kommer att sitta. I nästa vända hämtar du brickan med ljusen i sin låda, tändstickor och ljussläckaren; även detta ställer du vid din plats i cirkeln. På tredje och sista vändan hämtar du modellen av Betlehem och ställer ner i mitten av cirkeln. Varje gång du hämtar går du försiktigt och hanterar materialet med omsorg. Sätt dig ner och vänta tills alla är redo. Då kan du börja. Börja rulla ut underlaget när du introducerar färgen för advent, tiden då vi gör oss redo. Rulla bara ut så pass mycket som behövs för att det första adventskortet ska få plats.
Allting 3
Stryk med handen över det lila.
Lila 3
färgen.
förändras. Nu är det tid för den lila
är kungars och drottningars färg. Förr i tiden var det bara kungar och drottningar som fick ha lila på sig. Romerska medborgare fick ha en smal rand i lila, men inte mer. Lila är en allvarlig färg, och något viktigt är på väg att hända. En kung är på väg, men han är inte den sortens kung som människor trodde skulle komma. Den här kungen har ingen armé, inget stort hus och inga rikedomar. Den här kungen var ett litet barn som föddes i ett stall.
Den kung som var på väg då är på väg idag
också. Detta är fyllt av mysterium. Ett mys terium är ju svårt att ta sig in i ibland. Det är därför som tiden i advent är så viktig. Ibland kan människor gå rakt igenom ett mysterium och inte ens märka att det finns där. Den här tiden på året kan man se människor som stres sar runt på stan och handlar och gör det ena Advent I 45
Rörelser
Ord och det andra, men de går miste om mysteriet. De vet inte hur man gör sig redo, eller så har de kanske bara glömt bort det. Kyrkan lärde sig för länge sen att människor
behöver ett sätt att förbereda sig för att komma in i eller till och med komma nära ett myste rium som julen. Kyrkan avsatte fyra veckor för att göra sig redo. Det här är ett sådant stort mysterium att det tar så mycket tid att förbe reda sig. Under den här tiden är vi alla på väg till Betlehem. Vi färdas alla. Vi gör oss redo att gå in i julens mysterium, så kom, nu färdas vi med profeterna, den heliga familjen, herdarna, änglarna, de vise männen och alla andra, på resan som inte bara var då. Den är nu också.
Om du väljer att använda ett vitt underlag för första advent tar du fram det nu, lägger det på den första sektionen av underlaget och säger:
Det första adventskortet (berättarens perspektiv)
Håll upp det första adventskortet så att barnen ser. Det första kortet visar ett tänt adventsljus och en profetisk hand som pekar ut vägen. Lägg ner kortet på första sektionen av underlaget. 46 Advent I
Idag är det första advent och då är färgen vit. 3
Profeter är människor som kommer nära Gud, 3
och Gud kommer så nära dem att de vet vad som är viktigt.
Rörelser
Ord
Betlehem
Peka på modellen av Betlehem som du ställde ner i cirkelns mitt när lektionen började.
De pekade ut vägen till Betlehem. De visste inte 3
exakt vad som skulle hända där, men de visste att det här var platsen.
Den här söndagen tänker vi på profeterna. Här har vi en profets hand som pekar mot Betlehem och visar vägen också för oss.
Peka igen. Säg orden klart, tydligt och med efter tryck.
Stanna. Titta. Var uppmärksam. Något otroligt 3
Ställ det första ljuset mellan dig och den del av underlaget där du lagt det första kortet. Ta upp asken med tändstickor, öppna den, tänd en tändsticka och tänd ljuset.
Det här är profeternas ljus. Vi gläds över ljuset. 3
Sitt en stund och riktigt njut av profeternas ljus. Du kanske till och med kan låta dörrvärden, efter överenskommen nickning från dig, släcka lam porna så att lågan blir mer synlig. Ibland smälter ljus ner på insidan så det enda barnen kan se är ljusskenet i ljuset eller ovanför, inte själva lågan. Berättaren tittar rakt ner på ljuset och kan se lågan, men barnen gör kanske inte det.
Profeter är de människor som känner till de 3
kommer att hända i Betlehem.
viktigaste sakerna. De vet vilken väg man ska gå. Det är de som visade vägen för oss. Nu kan vi också gå till Betlehem.
Advent I 47
Rörelser Om lamporna är släckta, kan du be dörrvärden att tända dem nu. Ta upp ljussläckaren.
Ord Jag vill visa er något mycket märkligt och mycket 3 viktigt. Titta.
Jag vill visa er vad som händer när ljuset föränd ras. Ibland är människor inte uppmärksamma på det. De missar den här delen. Titta. Ser ni hur lågan bara finns på en plats nu? Den är precis här. När jag ändrar ljuset kommer den inte bara att finnas på en plats. Man kan inte se den efter att den har spridits ut över hela rummet, men den finns där. Släck ljuset med ljussläckaren. Håll ljussläcka ren över lågan så att den fylls med rök. När du lyfter ljussläckaren kommer röken att stiga och börja sprida sig.
Titta. Kan du se det? Den finns inte längre på 3
en enda plats här. Nu sprider den sig och blir tunnare och tunnare när den fyller rummet med profeternas ljus. Vart du än går i rummet kommer du att vara nära profeterna.
Det kan till och med sitta en profet här i cirkeln. Profeter kan vara pojkar och profeter kan vara flickor. De är uppmärksamma. De känner till saker. Njut av stunden och börja sedan att ställa till baka materialet. Det är inga undransfrågor på slutet av den här berättelsen. Det är bättre att låta profeternas närvaro vila över rummet. Bär först tillbaka Betlehem till sin hyllplats. Ställ sedan kortet istället (om du har ett sådant), rulla ihop underlaget och lägg också det på stället. Har du en korg istället lägger du korgen och underlaget på brickan och ställer tillbaka den på sin hyllplats. Ställ undan ljusbrickan sist, efter att ha kontrollerat att stearinet har svalnat och stelnat så att det inte skvätter. När allting är undanplockat kommer du tillbaka till cirkeln och börjar hjälpa barnen bestämma vad var och en vill ta fram och arbeta med. 48 Advent I
Titta nu noga vart jag går med materialet, så att 3
du alltid vet var du ska hämta det när du vill arbeta med det.
BERÄTTELSE 9
Liknelsen om den dyrbara pärlan KOMMENTARER TILL BERÄTTELSEN Fokus: köpmannen och den dyrbara pärlan (Matteus 13:45) * Liknelse * Grundberättelse
MATERIAL * Plats: liknelsehyllor * Delar: liknelselåda med vit prick, 5 bruna rektangulära platser, 2 figurer (köpman och försäljare), köpmannens ägodelar: pengar, kista, säng, lampa, vas, stol, pall (samtliga figurer är tvådimensionella) * Underlag: vitt
BAKGRUND
I de kanoniska evangelierna finns den här liknelsen endast i Matteus 13:45. En annan version av liknelsen finns i Tomasevangeliet (Tomas 76). KOMMENTARER TILL MATERIALET
Materialet finns i en guldfärgad låda med en vit prick som står på det översta hyllplanet i liknelsehyllorna. Det finns två figurer, försäljaren som sitter vid ett bord och köpmannen. Fem bruna rektangulära konturer i filt i olika storlekar representerar hus, byar, länder, världar – platser där man kan bo eller andra verkligheter. De här formerna är tomma och har var sin öppning. Placera försäljaren inne i en av de här rektangulära formerna. I en av de andra formerna placerar du ett antal föremål: en säng, en kista, guldsäckar, stol, pall, en lampa, en vas och andra saker. Detta är de ägodelar som köpmannen kommer att byta bort mot den dyrbara pärlan.
Liknelsen om den dyrbara pärlan 119
En liten guldfärgad låda innehåller tre pärlor i olika storlekar. (Om man lägger bomull i botten av den lilla lådan visas det tydligare att pärlorna är viktiga.) När du lägger ut berättelsen, kommer du att placera en pärla på bordet inne hos försäljaren och de två andra pärlorna i två av de andra tomma rektangulära formerna. En av dem förblir helt tom. SÄRSKILDA KOMMENTARER
Tips i berättandet: När du berättar den här liknelsen kan det vara frestande att välja den största pärlan som den dyrbara. Välj en annan pärla istället, för dyrbart innebär mer än storlek. Var beredd på att barnen i sina undringar kommer att beröra detta. Barn anser ofta att stora saker är viktigare än små; de kan till exempel känna att vuxna är viktigare än barn. Dessutom uppmanas vi i vår kultur att beundra det som är stort, från stora hus till stora bilar och stora bankkonton.
120 Liknelsen om den dyrbara pärlan
Påsk
Pingst + helgonen (hjältar)
Heliga berättelser (Nya testamentet) Övergång (ökensäck nedanför) Heliga berättelser (Gamla testamentet)
kel med ba
Fokus
r
Liknelser
Berättare
Cir
Bord att knäböja vid (lägre bord under)
Liknelser
n
Var man kan hitta materialet
Liknelsen om den dyrbara pärlan 121
Jul
Sakristiebord
Predikstol
Förråd
Sakristieskåp
Tabernakel
Altare
Pågående arbete
Pall
Kateder
Låda med sittunderlag
Väggplansch med Kyrkoåret
Målarbrickor + ritunderlägg
Rörelser
Ord
Gå till hyllan där liknelserna står och ta upp den guldfärgade lådan med den vita pricken. Peka på pricken (i ena hörnet på en av sidorna) men kommentera inte.
Titta noga vart jag går så du alltid vet var du 3
Ta med lådan till cirkeln med barn och ställ ner den i mitten. Rör vid den när du börjar prata om den.
Jag undrar om det kan finnas en liknelse i den 3
hittar den här berättelsen.
här lådan? Den är guldfärgad. Det måste finnas något viktigt i lådan. Liknelser är väldigt viktiga, så det är kanske en liknelse i den här lådan.
Liknelser är väldigt gamla, och den här lådan ser gammal ut. Det är kanske en gammal liknelse i lådan. Vet ni att ni har fått liknelser som gåva långt innan ni föddes? Den här lådan ser ut som en present. Liknelser är presenter, gåvor, så det kanske finns en liknelse inuti lådan. Titta på det här locket. Ibland har liknelser lock, som en dörr som är stängd. Locket gör att man inte kommer in i liknelsen. Jag vet inte varför det är så. Det händer ibland fastän man är redo, men ge inte upp. Fortsätt komma tillbaka igen och igen och en dag kommer liknelsen att öppna sig för dig. Flytta på lådan från mitten av cirkeln till sidan av dig. Ta av locket och luta det mot lådan så att barnen inte kan se vad som ligger i den. Det hjälper barnen att fortsätta koncentrera sig på det som redan tagits fram ur lådan och inte på vad som kommer sedan. Det bevarar också en del av mysteriet med liknelselådan.
122 Liknelsen om den dyrbara pärlan
Jag vet. Vi tittar i lådan och ser om det är en 3 liknelse inuti.
Rörelser
Ord
Nu börjar du och barnen att undra över materialet du tar fram för att förbereda er inför själva liknelsen. Det som följer nu är en interaktion mellan dig och barnen. Det går inte att skriva manus till det. Den här delen går ut på att ni undrar tillsammans! Det som står här i manus är exempel på vad du kan säga eller på vad barnen kanske kommer att säga. Ta fram underlaget. Låt det ligga hopskrynklat i mitten av cirkeln en stund när du börjar undra vad det skulle kunna vara. Släta ut det när du fortsätter undra. Bekräfta barnens förslag genom att upprepa, nicka, forma underlaget till det de föreslår att det kan vara. Lek!
Titta, jag undrar vad det här skulle kunna vara? 3
När ni är nästan klara med att undra om underlaget tar du fram de bruna rektangulära konturerna, en i taget. Du kommer inte att kunna se vilken du tar upp eftersom de alla ligger hoprullade. Ta upp dem på måfå. Detta hjälper dig att komma in i liknelsementalitet. Varje gång kommer du att lägga ut materialet lite olikt mot föregående gång. Det sker något oväntat vid varje tillfälle.
Jag undrar vad det här kan vara? Den är brun, 3
Lägg ner den hoprullade formen på underlaget. Ta upp änden (som på ett garnnystan) håll ner den med fingret mot underlaget och börja nysta upp. När du kommer till en hörndel flyttar du fingret du höll i början av ”nystanet” och håller där. Fortsätt nysta upp därifrån till nästa hörndel och flytta fingret igen. Fortsätt tills hela husformen är utrullad. Gör likadant med alla fem hoprullade former. Du och barnen fortsätter undra över det du tar fram ur lådan.
Hm, det här är konstigt. Jag undrar om de pas3
Den är ju i alla fall vit …
men kan den verkligen höra till liknelsen?
sar ihop?
Liknelsen om den dyrbara pärlan 123
Rörelser
Ord
Lägg köpmannen och alla hans ägodelar (säng, stol, lampa, pall …) i en av de rektanglar som ligger längst bort från dig. Lägg försäljaren och hans bord i den stora figuren närmast dig. Tre huskonturer är fortfarande tomma. Ta fram den lilla guldasken med pärlorna. Låt den stå framme en liten stund och öppna den sedan med andaktsfull förvåning. Under tystnad lägger du en pärla på bordet framför försäljaren. Lägg de andra två pärlorna i var sin tom husform.
Ah, det underlättar. 3
Vi tittar om det ligger något mer i lådan som kan hjälpa oss. Nej. Det finns inget mer som kan hjälpa oss att bli redo. Nu kan vi bara börja.
Liknelsen om den dyrbara pärlan (berättarens perspektiv) 124 Liknelsen om den dyrbara pärlan
Rörelser Sitt stilla en stund. Fundera under tystnad över allt som ligger framför dig på underlaget. Vänta tills du är redo. Om barnen behöver det, hjälp dem att göra sig redo.
Flytta ut köpmannen genom öppningen på hans hus och låt honom stanna upp kort vid de andra platserna (de bruna rektanglarna). När det finns en pärla tar du upp den framför dig och synar den (du tar rollen som köpman). Lägg ner pärlan igen och skaka på huvudet. Det är inte den dyrbara pärlan. Till sist kommer köpmannen fram till platsen där försäljaren sitter vid sitt bord. På bordet ligger den dyrbara pärlan. Ta upp den och nicka.
Ord En gång levde någon som sa så underbara saker 3
och gjorde så otroliga ting att människor följde honom. När de följde honom hörde de hur han berättade om ett rike, men det var inte det rike de bodde i. Det var heller inte som något rike de hade varit i. Det var inte som något annat rike som de någonsin hade hört talas om.
De kunde inte låta bli. De bara måste fråga honom hur himmelriket är. En gång när de frågade honom sa han: ”Med himmelriket är det som när en köpman söker efter fina pärlor.”
Köpmannen lägger tillbaka pärlan på försäljarens bord. Han går till sitt hus och hämtar säckarna med pengar.
”Om han hittar en dyrbar pärla går han… 3
Han går tillbaka och hämtar kistan. Han hämtar stolen, vasen, lampan … Allt utom sängen. Till sist går han och hämtar det sista – sängen. Sedan går han tillbaka till huset och börjar rulla ihop det. Han går tillbaka till försäljaren och lägger rullen inne i försäljarens hus.
… och säljer… 3 … allt han äger… 3
Köpmannen går tillbaka till den plats där hans hus stod. Låt honom ligga kvar där med pärlan som du lägger mitt på honom.
… och köper den.” 3
Liknelsen om den dyrbara pärlan 125
Rörelser
Ord
Du flyttar köpmannen fram och tillbaka under tystnad. Ta det lugnt. Bekräfta barnens frågor och utrop under tystnad. När du sagt det sista i meningen ”och köper den” lutar du dig tillbaka. Sitt stilla en stund och börja sedan undra med barnen. Förbered ditt eget undrande. Det behöver komma inifrån dig själv för att vara äkta.
Jag undrar om personen var lycklig med den 3 dyrbara pärlan?
Jag undrar vad köpmannen tänker göra nu? Jag undrar varför försäljaren ville göra sig av med något så dyrbart? Jag undrar om försäljaren blev lycklig med alla sina saker? Jag undrar om försäljaren har något namn? Jag undrar om köpmannen har något namn? Nu undrar jag, vad kan den dyrbara pärlan vara egentligen? Jag undrar vad som kan vara så värdefullt att någon vill byta bort allt för att få den? Jag undrar om du någon gång varit i närheten av den dyrbara pärlan? Jag undrar var det här kan vara egentligen?
När ni undrat färdigt tillsammans lägger du omsorgsfullt tillbaka alla delar i liknelsen i lådan. Ta det lugnt. Benämn varje föremål när du plockar undan det. Ställ tillbaka liknelselådan på sin plats på hyllan och gå långsamt tillbaka till cirkeln. Sätt dig igen och hjälp barnen i tur och ordning bestämma sig för vad de vill arbeta med.
126 Liknelsen om den dyrbara pärlan
Det här är den dyrbara pärlan. 3
Här har vi två andra pärlor. Här har vi alla försäljarens nya saker. Här har vi platserna. Här har vi försäljaren och här har vi köpmannen.
Rörelser
Ord
I liknelser finns en mängd undransfrågor, men man måste inte (och hinner sällan) ha med alla. De följer en logisk ordning: från de konkreta enskilda föremålen till den stora helheten; från ”personerna” i liknelsen till mig själv i livet. Börja alltid med att undra över det konkreta och fortsätt med undransfrågor utifrån den logiska ordningen. Kom ihåg att det inte är en flerstegsmetod som du måste göra rätt. Det viktiga är att undra med hjärtat, på riktigt.
Liknelsen om den dyrbara pärlan 127