Martin Luther - Munken som förändrade världen by Nya Musik

Rapp & Åström

ISBN 978-91-526-3673-2

978-91-526-3673-2_Cover.indd 2

munken som förändrade världen

Läs, diskutera och låt dig utmanas!

MARTIN LUTHER – munken som förändrade världen

Vem var Martin Luther? Vad betyder det att Svenska kyrkan är ”luthersk”? År 2017 är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina teser i Wittenberg i Tyskland. Svenska kyrkan är del i ett mycket större sammanhang än vårt eget, i en världsvid luthersk kyrka. Den här boken är skriven för att ge en inblick och en grund för vad vår kyrka är och hur vår kyrkas historia ser ut.

Mikael Rapp & Hedvig Åström

789152 636732

2016-12-21 15:46

munken som förändrade världen

Mikael Rapp & Hedvig Åström

Â© 2017 Svenska Kyrkans Unga och Verbum AB Formgivning Helena Lunding Hultqvist Illustrationer Royne Mercurio Tryck Dimograf, Polen 2017 ISBN 978-91-526-3673-2 Verbum AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 www.verbum.se

INNEHÅLL Inledning................................................................. 8 Både och ...............................................................11 FAKTA Svenska kyrkan, Luther och frihet ................... 22

Vad var det som hände? ................................ 25 Lita på att båten håller ................................... 49 Bara Bibeln! ........................................................ 69 FAKTA Svenska kyrkan – en evangelisk-luthersk kyrka ................................. 80

7 blir 2 .................................................................. 83 FAKTA Katekes ....................................................... 89

Om katekesens fyra delar ............................. 91 Lutherrosen .......................................................101 Litteratur............................................................. 105

INLED NING Hej! Den här boken riktar sig till dig som söker, undrar och funderar över din kristna tro och kanske också över din lutherska identitet. Boken har kommit till för att det finns ganska lite material till oss unga om vad det egentligen är vi pratar om när vi säger att vår kyrka är ”luthersk”. Vem var Martin Luther? Och vad är en luthersk kyrka? År 2017 är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina teser i Wittenberg. De teserna skrev Martin Luther bland annat i protest mot avlatsbreven som på den tiden fanns i kyrkan. Tanken med avlatsbreven var att du kunde ”köpa dig fri” från dina synder och därmed ”köpa” dig en plats i himlen. Det var ett sätt för kyrkan att tjäna pengar. Martin Luther menade att det

enda vi som kristna behöver är Guds nåd och att kyrkan gjorde fel som fick människor att tro att de kunde köpa förlåtelse. Det var aldrig Martin Luthers plan att starta en ny kyrka, en luthersk kyrka, men så blev det på grund av hans nytänkande och hans reformatoriska idéer. Vi i Svenska kyrkan är del i ett mycket större sammanhang än vårt eget, i en världsvid luthersk kyrka men också med alla kristna på jorden. Den här boken är skriven för att ge dig en inblick och en grund för vad vår kyrka är och hur vår kyrkas historia ser ut. Varför pratar vi om nåd? Varför är predikstolen placerad mitt i kyrkan? Svaren på de här frågorna och många till kan du hitta i den här boken som inte är en katekes i traditionell mening men i vilken vi ändå försöker svara på några frågor. Kanske ställs också frågor som får dig att fundera på vad du vill förändra i kyrkan i dag? Ordet katekes betyder ordagrant ”frågor och svar om kristen tro”. Visste du förresten att längst bak i psalmboken finns Luthers Lilla katekes – kristen tro i fickformat! I den här boken finns material att läsa, att titta på, att diskutera, att gräva i och att utmanas av. Jag hoppas att du ska trivas med den här boken, inspireras av den och jobba med den! Kom ihåg att Gud älskar dig och att kyrkan behöver dig!

Amanda Carlshamre

Förbundsordförande Svenska Kyrkans Unga

BÅDE OCH av Hedvig Åström

Och ingen Jesus heller. Han lär ha sagt att han inte ville att folk skulle kalla sig lutherska efter honom, utan kristna. Luther ville reformera. Förändra och förbättra. Han och flera andra ville gå tillbaka till det som är grunden och kärnan i kristen tro: evangeliet om Jesus Kristus. Det var så mycket som hade kommit i vägen, tyckte han. Avlatsbrev, regler och annat. Och allt det tyngde människorna. De trodde att de själva var tvungna att göra saker för att bli räddade undan helvetet. Det här var inte alls bra, tyckte Luther. Allt som behövs är tro. Vi är redan älskade och räddade. Det är det som evangeliet handlar om. Luther ville gå tillbaka till Jesus. Tillbaka till Bibeln. Men han ville också framåt. Förändring handlar om nutiden och framtiden. LUTHER VAR INGET HELGON.

Luther var både och. Han var glad, pratade högt och tyckte om mat och musik. Och han var allvarlig och rädd, deprimerad och full av ångest. Det finns många både och i det som Luther sa och skrev. Dessutom är mycket av det som vi ser som lutherskt skrivet eller bearbetat av Luthers vänner och efterföljare. Luther sa och skrev massor. Ibland sa han emot sig själv. Han skrev med starka känslor och ibland skrev han väldigt snabbt. Luthers vän Melanchthon försökte reda ut och sammanställa det som Luther skrev och sa. Han gjorde Luthers tankar till ett system, till ett sätt att tänka och se på världen. Men att det finns många både och i Luthers tankar är inget misstag. Livet är både och, det var Luther övert ygad om. Människan är både och. Luther sa att människan samtidigt är rättfärdig och syndare, fri och skyldig. Samtidigt både och: Jag är otillräcklig – jag misslyckas, jag är del i världens bortvändhet från Gud. Jag är älskad över alla bräddar, nåden bär mig, inget kan stoppa den. Luther översatte Bibeln till tyska så att vanligt folk kunde läsa den. Han skrev psalmer och böner för att de skulle hjälpa människor att kunna leva med tron i vardagslivet. Han skrev katekeser för att människor skulle lära sig det viktigaste om kristen tro. Han ville att evangeliet för allt i världen inte skulle vara dolt och bortglömt. Glädjebudskapet och befrielsen var – och är – så viktiga.

Luther och judendomen

Luther skrev mycket som vi kan ha glädje av. Men han skrev också fruktansvärda saker. Det får vi inte glömma bort. Han sa hemska saker om judar och muslimer. Bland annat skrev han en text som heter ”Om judarna och deras lögner”. I den finns detaljer om att bränna judars hus och böcker, ta deras saker och sätta dem i arbete. Det Luther skrev på 1500-talet användes av nazisterna på 1930-talet. Att det var den kände Luther som skrivit det gjorde att många tyckte att det var bra. Och nazisterna gjorde verklighet av det som står i texten. På medeltiden var det vanligt med förföljelser av judar. Men det gör inte Luthers ord mindre fruktansvärda. Hans hat mot judar och muslimer går inte att ursäkta. Kanske kan man försöka förstå vad det var som drev honom, varför han var så arg, men det gör det inte på något sätt försvarbart. Det Luther kom på, att tron räcker, handlade för honom om liv och död. Hela sitt liv kämpade han med tvivel och tankar om att han kanske ändå var helt ute och cyklade. Även när han predikade om evangeliet och tron fanns det stunder när han själv mådde väldigt dåligt och var rädd för djävulen. Luther trodde att när evangeliet predikades klart och tydligt, då skulle människor komma till tro. De skulle se det som han hade sett. Guds ord skulle väcka tron

inom dem. Judarna – som läste Gamla testamentet och var Guds utvalda folk – skulle också bli omvända. Men det blev de inte. Judarna ville inte lämna judendomen. De höll inte med om att Jesus var Guds son. Detta gjorde Luther både frustrerad och arg. Kanske reagerade han så starkt för att tron och nåden var det enda han kunde hålla fast vid, det enda trygga. När andra människor – särskilt människor som också kunde Bibeln – inte höll med honom, då blev det jobbigt. Där Luther levde var kristendomen den stora religionen. Ändå lyckades Luther tycka annorlunda än andra människor i kyrkan och utanför. I dag finns det många olika religioner och livsåskådningar nära oss i samhället. Vi möter dem och vi lever tillsammans. Vi är vänner och familj, grannar och klasskompisar. Och kanske är vi inte överens om vissa saker ens med dem som går i samma kyrka som vi. Det kommer alltid att finnas människor som inte tycker som du. Men hur ska vi leva tillsammans? När någon ifrågasätter det som är allra viktigast för dig – hur känns det då? Kanske går det att ta hjälp av Luthers både och. Det kan vara på två sätt samtidigt. Kan det finnas fler sätt att se på världen och tillvaron? Skada varandra och tala illa om varandra ska vi i alla fall inte göra enligt Luther (trots att han gjorde just det). I Lilla katekesen förklarar han till exempel det femte budordet:

Vi skall frukta och älska Gud, så att vi inte skadar vår nästa och vållar henne lidande, utan hjälper och bistår henne i alla livets behov. Martin Luther, Lilla katekesen

Allmänna prästadömet

Luther sa att alla kristna är präster. Alla kan läsa Bibeln och ha en relation med Gud. Det här kallade han det allmänna prästadömet. Jesus är översteprästen. En människa som tror blir också präst. Ingen är bättre än någon annan inför Gud och alla har ett uppdrag att berätta om evangeliet, glädjebudskapet om Jesus. Sedan finns det präster som är vigda och jobbar i kyrkan. De har först studerat och sedan blivit vigda i en prästvigning. Det handlar inte om att de är närmare Gud än någon annan, utan om en särskild uppgift att vara tjänare och herde i en församling. Prästens upp gift är att förkunna evangelium, förmedla syndernas förlåtelse och förvalta sakramenten. Man kan tycka att det borde ha varit en jämställd hetsbomb. Att alla är lika inför Gud. Inte ens påven är bättre än någon annan. Då borde kvinnor och män,

#MINTES

Du är älskad av Gud

barn och vuxna, alla människor bli jämställda. Men så stor skillnad blev det inte. För en del kvinnor blev det till och med sämre. Luther var emot kloster och klosterliv och fick många kloster att stänga. Eftersom det är tron som är poängen och inte vad människor gör, var kloster onödiga, ja helt fel. Man blir inte bättre inför Gud av att leva strängt och i celibat. Människorna ska leva i världen, tyckte Luther. När klostren stängde kunde munkarna som levt där bli präster i stället. De kunde jobba i församlingar och om de ville kunde de gifta sig. Nunnorna däremot kunde inte bli präster. Och att studera vidare gick inte heller. Kvinnor skulle gifta sig. I hemmet och hushållet skulle kvinnan styra (men över henne bestämde mannen). Hon skulle föda barn, uppfostra barnen och undervisa dem om den kristna tron. Det var en luthersk kvinnas plikt. I klostren hade kvinnor kunnat studera. På universiteten var kvinnor däremot inte välkomna. Reformatorerna startade skolor för barn, för både pojkar och flickor, men högre utbildning var bara till för män. Alla kvinnor var inte emot att klostren stängde, eller emot att vara mammor och fruar och styra sina hushåll. Och det var långt ifrån alla kvinnor som hade möjlighet att gå i kloster. Dessutom fanns det kvinnor som inte själva hade valt att gå i kloster, utan hade blivit ditskickade av sina familjer. Vissa nunnor lämnade

klostren med glädje. Katharina von Bora, Luthers fru, var en av flera nunnor som rymde från klosterlivet. Vissa gjorde nya saker: det fanns till exempel abbedissor som startade skolor för barn i stället för att driva kloster.

Bönder och uppror

Luther gjorde uppror. Det var inte meningen att lämna den kyrka som redan fanns och starta en ny, men det blev så. Han sa emot dem som hade makten i kyrkan. Hans vilja att förändra förändrade. Men när bönderna i Tyskland gjorde uppror blev Luther inte alls glad. Bönderna hade hört Luthers idéer och de använde sig av Bibeln när de talade för sin sak. Luther sa ju att man skulle läsa Bibeln. Men Luther tyckte inte alls att deras uppror var bra. Så här kunde de ju inte hålla på. Bibeln kan man inte använda hur som helst. Religion var en sak och politik en annan. Bönderna måste lyda kungen och furstarna. Luther sa till och med att furstarna skulle ta till svärdet om bönderna inte lugnade ner sig. Och så blev det, många av bönderna dödades.

När någon sagt både bra och dåliga saker Om någon känd person säger eller gör något dåligt i dag är det vanligt att snabbt som ögat ta avstånd från allt vad den personen sagt eller gjort. Det är svårt att göra så med Luther, för som medlemmar i Svenska kyrkan är vi påverkade av honom vare sig vi vill det eller inte. Luther är en del av vår historia. Luther tyckte och skrev en del fruktansvärda saker. Samtidigt är vi påverkade av honom och hans tankar om tron. Den evangeliska kyrkan formades av honom och många andra. Han och hans efterföljare påverkade hur kyrkan och människorna har talat och talar om tron och Gud. Mycket av det som går att läsa om luthersk teologi går att känna igen i Svenska kyrkan i dag. Luther och hans samhälle hade också en historia. Han började inte från ingenting och han hittade inte på något helt nytt. Han påverkades av tänkare som levt innan honom. En man som hette Augustinus och levde på 300-talet var till exempel en av Luthers stora förebilder. I en tradition eller historia finns bra och ibland alldeles lysande saker. Men det finns också mörka och ibland väldigt skrämmande saker som det är lätt att vilja gömma undan och glömma bort.

Eftersom vi är lutherska och påverkade av Luther måste vi vara medvetna om vem Luther var – också de bitar som är jobbiga och som vi tar avstånd ifrån. Om vi glömmer bort vår historia eller låtsas som att den inte är så viktig sviker vi dem som blev drabbade. Då verkar det som att det hemska inte var så hemskt, att förföljelserna inte var så farliga. Och då kan samma idéer leva kvar och växa en gång till. Luther byggde inte förintelseläger, men det han skrev användes. Det han tänkte och formulerade spreds och växte. Vi får inte glömma det mörka utan hoppas att det lär oss någonting.

Både och att röra sig i

Det finns både och som är besvärliga. Både och som inte går ihop hur mycket man än vänder och vrider på dem. Det finns både och hos Luther som vi helst skulle vara utan. Men det finns också både och som ger plats. Här kan du tänka, känna, ställa frågor. Dessutom är du präst. Du får läsa Bibeln själv, tänka själv, ha en egen relation med Gud. Du behöver inte tro på allt som står i den här boken, eller vad Luther sa, för att kalla dig kristen. Ditt liv och din tro är mellan dig och Gud. Och – för det finns alltid ett och i både och – så får

du leva med andra. Läsa Bibeln, prata om Gud, lyssna på andra människors berättelser. Din tro har också med andra människor att göra. Det kan vara på två sätt samtidigt. Det är tungt att leva ibland och ibland är det fantastiskt underbart. Och Gud är med hela tiden. Både i det underbara och i det jobbiga. Hur det än är så är du älskad över alla bräddar, nåden bär dig, inget kan stoppa den.

fakta

Svenska kyrkan, Luther och frihet av mikael rapp

”En kristen människa är den friaste herre över allting och ingen underdånig. En kristen människa är den tjänstvilligaste tjänare under allting och alla underdånig.” Martin Luther Om en kristen människas frihet 1520 Det kanske låter motsägelsefullt men citatet här ovan har oanade djup.

VISSTE DU ATT … uu en central del i Martin Luthers läror är hans syn på den kristna människans frihet? uu Luther sammanfattade sina tankar om ämnet i skriften Om en kristen människas frihet, publicerad 1520? uu Luther skrev boken under hot om bannlysning och han skickade sina tankar till påven? uu påven inte lät sig imponeras av Luthers tankar utan bannlyste honom följande år, 1521? uu Om en kristen människas frihet räknas som en av Luthers viktigaste texter och som en av de reformatoriska huvudtexterna? uu Om en kristen människas frihet utvecklar Luthers tankar om att endast tron på Jesus Kristus gör människan rättfärdig? uu rättfärdigheten enligt Luther är en Guds gåva som vi erhåller genom tro? uu Luthers koncept om frihet är tvådelat? Å ena sidan är vi, av nåd, förlåtna av Gud genom Kristus död på korset. Vi är alltså fria från alla lagar. Å andra sidan, genom att vi själva har tagit emot Guds kärlek, kan vi frivilligt tjäna Gud och våra medmänniskor som en imitation av Kristus gärningar. Vi är därmed allas tjänare. uu Lutherrosen illustrerar Luthers syn på den kristna människans frihet? Se sidan 94.

Rapp & Åström

ISBN 978-91-526-3673-2

978-91-526-3673-2_Cover.indd 2

munken som förändrade världen

Läs, diskutera och låt dig utmanas!

MARTIN LUTHER – munken som förändrade världen

Mikael Rapp & Hedvig Åström

789152 636732

2016-12-21 15:46