Nåd i realtid

ISBN 978-91-526-3645-9

9

789152 636459

OTTENSTEN (RED) • BLOMGREN • MELLERGÅRD • NAHNFELDT • STENOW

Detta är några av de frågor som sysselsatt en författargrupp, bestående av Else Blomgren, Pekka Mellergård, Cecilia Nahnfeldt och Håkan Stenow under ledning av Maria Ottensten.

Resultatet är denna bok utgiven till Göteborgs stifts präst- och diakonmöte i mars 2017.

NÅD I REALTID

Vad är nåd i vår tid? I vanliga människors liv?

Kan nåden finnas utanför kyrkan? Vad händer med en människa som möter nåd? Hur är det i samhället i stort, som i arbetslivet – ska det finnas nåd där? Och vad innebär det att tro på en nådig Gud?

NÅD i realtid MARIA OTTENSTEN (RED) ELSE BLOMGREN • PEKKA MELLERGÅRD CECILIA NAHNFELDT • HÅKAN STENOW

NÅD i realtid MARIA OTTENSTEN (RED) ELSE BLOMGREN • PEKKA MELLERGÅRD CECILIA NAHNFELDT • HÅKAN STENOW

978-91-526-3645-9 -NÅD inlaga.indd 1

2016-12-20 16:37

© 2017 Svenska kyrkan, Göteborg stift och Verbum Omslag & grafisk form: Anna Hild Omslagsbild samt sid 20: Michael D Meekin, IstockPhotos Foton sid 132: Magnus Aronsson Foton sid 128 och 137: Tomas Petterson Resterande foton: Björn Edvardsson Tryck: Dimograf, Polen ISBN 978-91-526-3645-9 Verbum AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 verbum.se

978-91-526-3645-9 -NÅD inlaga.indd 2

2016-12-20 16:37

InneHÅLl INTRODUKTION

5

MARIA OTTENSTEN

NÅD I »VÄRLDENS MEST SEKULARISERADE LAND«

9

MARIA OTTENSTEN

NÅD I SAMHÄLLET? 21 HÅK AN STENOW

NÅDENS MÄNNISKOR – FINNS DE?

57

PEKK A MELLERGÅRD

NÅD I ARBETE 97 CECILIA NAHNFELDT

ATT GE NÅD TILL VARANDRA

129

143

199

229

EFTERORD

235

FAKTA OM FÖRFATTARNA

237

MARIA OTTENSTEN

FRÄLS OSS IFRÅN PATRIARKATET ELSE BLOMGREN

NÅDENS ORDNING IDAG MARIA OTTENSTEN

SIMUL MARIA OTTENSTEN

978-91-526-3645-9 -NÅD inlaga.indd 3

2016-12-20 16:37

978-91-526-3645-9 -NÃ…D inlaga.indd 4

2016-12-20 16:37

Introduktion MARIA OTTENSTEN

Ja! Nåd är ju det bästa jag vet!

Det var min första tanke när biskop Per Eckerdal våren 2014 tillfrågade mig om uppdraget att leda arbetet med denna antologi.

Att få ägna tid, tillsammans med andra i en författargrupp, till att fundera kring och formulera sig om nåd kändes som en fantastisk förmån. Det har det varit, men nåden har inte blivit enklare under tiden, utan mycket mer komplicerad. För nåd är ett begrepp och en verklighet som både är vittfamnande och smal, både allmänmänsklig och centralt kristen.

I mars 2015 lade jag en gång ut frågan på Facebook bland mina vänner där: Vad är nåd för dig?

Jag fick då så vitt skilda svar som: • »Nåd för mig är att få sjunga någon av Bachs passioner på långfredagen. För mig som sjungit i kyrkans körer sedan barnsben finns det inget större!« 5

978-91-526-3645-9 -NÅD inlaga.indd 5

2016-12-20 16:37

• »Det enda som bär när allting annat vacklar.« • »Gratis – av kärlek – utan krav och förtjänst!« • »Det är nåd, inte bara att vi finns till, utan också att Gud vill något med våra liv.« • »Det finns mitt i skogen en glänta som bara kan hittas av den som gått vilse.« • »Att finnas till är nåd ... som att lägga sig raklång i havet och flyta ... till vad nytta skall man ligga där och flyta ...« • »Oväntade öppningar i till synes låsta lägen.« • »Allt som är oändligt värdefullt och inte kan köpas för pengar: livet, hälsan, kärleken, vänskapen, glädjen ...« Och en lång rad andra citat, berättelser och bilder på kaffekoppar, kattungar, krokusar och ett torp.

Nåd verkade verkligen kunna vara vad som helst.

Men samtidigt blev det allt klarare för mig och hela författargruppen, att nåd är ett tvetydigt, eller rentav mångtydigt begrepp. Det framkom i Facebook-tråden, i samtal med människor och i teologisk litteratur som talade om nåden som starkt knuten till Kristi kors, och i stort sett endast sammankopplad med syndernas förlåtelse.

I fältet mellan nåd som är nästan allt som är gratis och bra, och nåd som syndernas förlåtelse efter en rätt bekännelse rör sig texterna och tankarna i denna bok! I det fältet har vi i författargruppen funnit fler frågor än svar, och vi hoppas att du som läser ska fylla på med ännu fler och dela dem med andra.

6

978-91-526-3645-9 -NÅD inlaga.indd 6

2016-12-20 16:37

7

978-91-526-3645-9 -NÃ…D inlaga.indd 7

2016-12-20 16:37

8

978-91-526-3645-9 -NÃ…D inlaga.indd 8

2016-12-20 16:37

Nåd i »världens mest sekulariserade land« MARIA OTTENSTEN

Vad innebär egentligen sekularisering? Är det att Svenska kyrkan inte längre har någon världslig makt, att skolavslutningar i kyrkan ifrågasätts, eller att vi pratar mindre om Gud? Den underliggande frågan kan ju också vara om sekularisering per definition är något dåligt? Eller kan det vara så att det faktum att kyrkan inte längre har någon världslig makt, och att Gud inte blandas in i samhällsbygget är ett utflöde av god luthersk teologi? Eller är det ett dåligt utflöde av den lutherska tvåregementsläran? Därom tvistar åtminstone två av dem som skrivit böcker om sekularisering 2015.

Bengt Kristensson Uggla har i sin bok Katedralens hemlighet en i grunden positiv syn på sekulariseringen, medan Magnus Malm i sin Som om Gud inte finns till stor del skyller den i hans ögon negativa sekulariseringen på just Luther.

Inte sällan kopplar den som är kritisk till sekulariseringen i samhället också samman sekulariseringen med bristande »kristen moral« och dålig bibelkunskap hos yngre generationer. Sedan kan moralen ha olika över- och undertoner.

978-91-526-3645-9 -NÅD inlaga.indd 9

9

2016-12-20 16:37

Ibland blir det den förändrade privatmoralen som bevisar sekulariseringens negativa inverkan, ibland blir det snarare på samhällsmoralens område som man tycker sig se problemen.

Men kanske handlar den stora förlusten i ett samhälle utan Gud om något vi nätt och jämnt vet att vi saknar, om det som Göran Tunström skriver i Juloratoriet: »… utan Gud måste så många ord dö: de som inte längre hittar ett fäste.«

Jag tänker på ordet Nåd och verkligheten bakom ordet – att det är lite som det Tunström beskriver. Ordet glider undan, och i en värld utan Gud, en helt sekulariserad värld, blir ordet nåd nära nog meningslöst. Å andra sidan har vår förändrade världsbild, och därmed gudsbild, gjort ordet tvetydigt och svårhanterligt, men ack så nödvändigt, också för mig som troende kristen.

I en annan världsbild, där Gud självklart var placerad högst upp i alla hierarkier, och hade makt att bestämma om liv och död, rätt och fel, var ordet Nåd begripligt. Ofta hamnade det nog just inom området rätt och fel, inte minst i våra lutherska sammanhang. Nåd inför Gud var i stort sett detsamma som nåd inför kungen eller domstolen – att slippa det rättmätiga straff man annars skulle ha fått. Nåd som att någon (Gud!) inte gör det som vi har anledning att förvänta oss.1

1

Förunderligt förtroende, Jesper Svartvik, Verbum 2016, s.55–56

10

978-91-526-3645-9 -NÅD inlaga.indd 10

2016-12-20 16:37

Då hörde det samman med en gudsbild som var tämligen sträng, och en tro som handlade mycket om moral. Nåd var den dörr som kunde öppnas i fängelsemuren där straffet skulle ha avtjänats.

Många vardagliga uttryck där ordet nåd lever kvar har drag av detta: »på nåder«, »Gud nåde dig«, och »Guds­ nådelig«. På samma sätt som Luther har blivit förknippad med plikt och tvång, så har nåd i viss mån blivit det.

Att ordet i denna ensidiga betydelse har gått förlorat i sekulariseringens spår kanske inte är något att sörja. Men jag tror att det är svårt, kanske omöjligt, att leva i en värld utan nåd. Sekulariseringen i Sverige, »världens mest sekulariserade land«, har ju inte bara lett till att en gudsbild som kunde användas av lärare, präster, föräldrar och andra makthavare för att hålla barn och andra människor på plats har försvunnit ur medvetandet.

Samtidigt har tillvarons centrum och alltings mått flyttat in i den enskilda människan, så att det är jag som är måttstocken, men också den som har i det närmaste totalt ansvar för att lyckas. I allt.

I en värld utan nåd vilar allt i mina, eller möjligen chefens eller samhällets händer. Vi har, var för sig, med olika medel ansvar för att lyckas. Jag har ansvar för att klara av mitt personliga liv, för att visa upp en acceptabel yta, tillräckligt snygg, vältränad och med stilfullt möblerat hem för att hålla måttet. Chefen är skyldig att leda arbetet så att det är lagom ansträngande, leder till måluppfyllelse och innebär meningsfulla arbetsuppgifter, och att se till att sjukskriv11

978-91-526-3645-9 -NÅD inlaga.indd 11

2016-12-20 16:37

ningstalen inte sticker i höjden. Och samhället ska organiseras så att ingen far illa, men också så att det är samhället och inte enskilda människor som tar hand om den nöd som finns.

I denna värld blir mitt enskilda misslyckande olösligt, när jag tjock, trött och sliten rasar ner i soffan i mitt stökiga hem, och det enda svar jag får är »ryck upp dig«, »du kan om du vill«! När chefen ställs mot väggen av styrelsen för att målen inte är uppfyllda, eller när sjukskrivningstalen stuckit iväg är svaret: »gör bättre planer«, »ta fram en ny policy«, eller i värsta fall »du är uppsagd«.

När det sitter människor med en pappmugg i handen och en vädjande blick utanför var och varannan mataffär, och det saknas bostäder till alla människor på flykt blir svaret: »Gränsen är nådd, vi måste lösa problemet på samhällsnivå, hitta sätt att få EU-medborgarna att åka hem till sina länder och flyktingarna att stanna på andra sidan vår gräns.« I en värld utan nåd riskerar livet och allt däri att bli svart eller vitt, rätt eller fel, gott eller ont. Det perfekta är åtminstone teoretiskt möjligt och ska med alla medel eftersträvas.

Polarisering och pinsamhet Kanske hör en annan sida av sekulariseringen ihop med just detta, nämligen polariseringen. Om det är väsentligt att ha rätt, att inte säga eller göra fel och det inte finns något utrymme för det som inte är rätt och perfekt så ligger polariseringen nära. Då finns det risk för att vi delar in människor, grupper och skeenden i vi och dom, rätt och fel. Jag tycker 12

978-91-526-3645-9 -NÅD inlaga.indd 12

2016-12-20 16:37

mig se en sådan uppdelning i samhället, i politiken och i debatten, inte minst på sociala medier. Tendensen är inte mindre i kyrkliga sammanhang – också där, och inte minst där, hårdnar tonen när polariseringen tilltar.

Så blir också samtalsklimatet mellan »troende« och »icke-troende« hårdare, och som Bengt Kristensson Uggla visar i Katedralens hemlighet2 verkar det som att den ökade polariseringen i kombination med ett snävare sanningsbegrepp och en förenklad syn på historia och modernitet gör att verklig religion och tro blir allt mer liktydigt med fundamentalism. Det är kanske detta komplexa samband som slår igenom när David Thurfjell skriver om hur många kristna, inte minst medelålders aktiva inom Svenska kyrkan, upplever det som »pinsamt« att vara kristen. Detta eftersom epitetet kristen i någon slags allmänt medvetande förknippas med fundamentalism eller åtminstone en slags trångsynthet.

Vi kan konstatera att den svenskkyrkliga kristendomen inte utgör en så radikal avvikelse från de sociala normerna att intervjupersonerna upplever sig tillhöra en helt annan social grupp. De inser att deras tro är ett brott mot de dominerande normerna, men de upplever inte att brottet är tillräckligt stort för att det helt ska definiera ut dem ur gruppen.

2

Katedralens hemlighet, Bengt Kristensson Uggla, Artos 2015, s. 30–31

13

978-91-526-3645-9 -NÅD inlaga.indd 13

2016-12-20 16:37

Mer radikala religiösa avvikelser – som att vara muslim, konvertera till katolicism eller gå in i Krishnarörelsen – är följaktligen mindre genanta eftersom olikheten i dessa exempel är så stor att ansatsen att inkluderas i den dominerande gruppen redan satts ur spel.3

Kombinationen av ett samhällsklimat präglat av polarisering och en kristen självförståelse som lite pinsam är kanske en del av förklaringen till att kristendom, särskilt i sin svenskkyrkliga form åtminstone tidvis spelat en så undanskymd plats i samhällsdebatten. Under den så kallade flyktingkrisen hösten 2015 märktes en skillnad, där kyrkans företrädare på olika nivåer i samhället tog betydligt större plats i det offentliga rummet, och detta i en aktuell fråga utan pinsamhetsfaktor – frågan om flyktingmottagandet i vårt land. Samtidigt tycker jag mig se att den inomkyrkliga debatten hårdnat, åtminstone på sociala medier, så att offentliga företrädare som t.ex. biskopar får utstå misstänkliggöranden och hård kritik nästan oavsett vad de säger och gör. Nåden tycks stundtals sitta minst lika trångt i kyrkan som utanför.

3

Det gudlösa folket, David Thurfjell, Molin & Sorgenfrei 2015, s. 192

14

978-91-526-3645-9 -NÅD inlaga.indd 14

2016-12-20 16:37

Komplicerad förenkling Kanske är kristnas känsla av pinsamhet en orsak till att det kristna budskapet om nåd hörs så lite utanför kyrkans väggar. En annan orsak tror jag är rädslan för och svårigheten med komplicerade resonemang i det offentliga rummet.

Ibland säger man lite slarvigt att »i Sverige kan vi bara hantera en fråga i taget«, eller att vi bara kan ha »en tanke i huvudet«. För att kunna tala om nåd tror jag att vi måste hålla minst två tankar i huvudet samtidigt.

Luther säger om människan inför Gud att hon är »simul iustus et peccator« – samtidigt rättfärdig och syndare. Detta simul – samtidigt – förbinder det som verkar vara mot­satser.

Nåden blir svårfångad och låter sig inte lätt beskrivas eller ringas in. Kanske kan den kallas »en öppning«, eller »en glipa«.

I läsning av skönlitteratur, eller kulturkonsumtion i form av film eller teater, är jag beroende av att det finns »nådglipor«. När en bok antyder att den sitter på sanningen, att huvudpersonen bara är offer och andra bara är förövare och onda, eller när motsättningen mellan goda och onda är sådan att ondskan hos en människa bara är just ond, och därför obegriplig, utan antydan till försök till förståelse – då tappar jag intresset. Därför har jag svårt för en tv-serie som House of Cards, hur välproducerad, snygg och spännande den än är. Jag står nästan inte ut med maktspelet och ondskan hos huvudpersonerna. Inte nog med att huvudpersonen Frank Underwood och hans hustru Claire är iskalla maktspelare, vars enda intresse tycks vara just den egna makten – jag får 15

978-91-526-3645-9 -NÅD inlaga.indd 15

2016-12-20 16:37

heller ingen ledtråd till hur de kommit till den punkten eller blivit sådana, utan det är bara cyniskt maktspel. Det blir en bild av livet helt utan nåd. När sedan det verkliga presidentvalet i USA under hösten 2016 i vissa avseenden överträffade tv-serien i maktspel och förtal blir den nådeslösa verkligheten svåruthärdlig. I botten på alltsammans ligger kanske frågan om livets beskaffenhet – är livet en rättighet eller en gåva? Om livet är en rättighet riskeras nåden, men om själva livet är en gåva vilar tillvaron i nåden.

Den överraskande nåden Här söker vi efter ett sätt att tala om nåd som fungerar också i relation till en sekulariserad samtid, och som kan säga något på individ- och samhällsnivå också utanför kyrkans väggar. Kanske kan nåden som en överraskande »öppning« eller »glipa« fungera? Till nådens natur hör nog att den inte kan planeras och kalkyleras. Det går inte att foga in nåd i en utvecklingsplan, hur mycket Nådens ordning än försöker.

Istället fortsätter nåden att öppna dörrar mitt i betongväggar, riva ner murar som vi trodde skulle stå för alltid, och låta maskrosor skjuta upp ur asfalten. Den är det som egentligen var omöjligt men skedde ändå.

Luther varnar ju för »den billiga nåden«, och så vitt jag med mitt svenska perspektiv från 2010-talet begriper handlar det om att »kalkylera« med nåden. Att liksom räkna med nåden som en faktor som får ekvationer att gå ut är kanske vår tids »billiga« nåd.

16

978-91-526-3645-9 -NÅD inlaga.indd 16

2016-12-20 16:37

Att ge rum för det som inte kan planeras Under de senaste 25 åren har planer, mål, mätning och utvärdering tillmätts otroligt stor betydelse. Alla verksamheter ska planeras utifrån en målsättning, och många är vi som slitit vårt hår och pratat i oändlighet om hur vi ska hitta relevanta och mätbara mål för verksamhet och utveckling.

Vi har anklagat oss själva och andra för bristfällig utvärdering och tagit allt ett varv till. Det har givetvis inte varit dåligt – tvärtom, mycket gott arbete har kommit ur detta, och det har varit nödvändigt, inte minst i en kyrka som mist sin självklara myndighetsroll och söker en delvis ny(gammal) identitet.

Men i mönstret mål – planer – mätning – utvärdering – nya mål ryms det ofta lika lite nåd som i House of Cards.

Nämligen ingen alls.

För nåden kan vara en ny idé och möjlighet som dyker upp när planerna är fastslagna, en idé som inte kommer att finnas kvar vid nästa års planläggning. Det kan, för en lyssnande, diakonal kyrka vara en nöd som blir synlig och måste adresseras nu, oavsett vad det står i församlingsinstruktion och verksamhetsplaner.

Under hösten 2015 uppkom sådana situationer i många församlingar. Flyktingkrisen fick i flera fall församlingar att strunta i sina ordinarie planer och organisera boenden, kontaktgrupper, klädinsamlingar och språkcaféer. Och som en nåd strömmade de till, volontärerna som man sökt och längtat efter, som ville bidra till just detta men inte till de traditionella uppgifterna som brukar erbjudas ideella medarbetare.

17

978-91-526-3645-9 -NÅD inlaga.indd 17

2016-12-20 16:37

ISBN 978-91-526-3645-9

9

789152 636459

OTTENSTEN (RED) • BLOMGREN • MELLERGÅRD • NAHNFELDT • STENOW

Detta är några av de frågor som sysselsatt en författargrupp, bestående av Else Blomgren, Pekka Mellergård, Cecilia Nahnfeldt och Håkan Stenow under ledning av Maria Ottensten.

Resultatet är denna bok utgiven till Göteborgs stifts präst- och diakonmöte i mars 2017.

NÅD I REALTID

Vad är nåd i vår tid? I vanliga människors liv?

Kan nåden finnas utanför kyrkan? Vad händer med en människa som möter nåd? Hur är det i samhället i stort, som i arbetslivet – ska det finnas nåd där? Och vad innebär det att tro på en nådig Gud?

NÅD i realtid MARIA OTTENSTEN (RED) ELSE BLOMGREN • PEKKA MELLERGÅRD CECILIA NAHNFELDT • HÅKAN STENOW