Sedd men osedd

A N D E RS BÄC KS T RÖM A N D E RS W E J RY D (RE D)

SEDD MEN OSEDD OM F O LK K Y RK A NS

PA R A DOX A L A N Ä RVA RO I N F Ö R 20 20 -TA LE T

sedd men osedd

·1·

·2·

anders bäckström & anders wejryd (red.)

Sedd men osedd Om folkkyrkans paradoxala närvaro inför 2020-talet

·3·

© 2016 Författarna och Verbum AB Denna bok ingår i forskningsprogrammet The Impact of Religion: Challenges for Society, Law and Democracy

omslag Anna Larsson grafisk form Sarapion/Magnus Åkerlund sättning Anna Hild tryck Dimograf 2016 isbn 978–91–526-3424-4 Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Verbum AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08–743 65 00 www.verbum.se

·4·

INNEHÅLL

Förord 9 DEL I INLEDNING OCH BAKGRUND En svårförklarlig kyrka anders wejryd

15

En osynlig kyrka i en synlig tillitskultur anders bäckström

29

DEL II KYRKAN OCH DET OFFENTLIGA Vilken plats vill kyrkan ha i den offentliga debatten? marie demker

53

Kyrkan och den moderna offentligheten antje jackelén

66

Svenska kyrkan och det nya medielandskapet marta axner ims

83

Kyrkan mitt i staden erland ullstad

100

Tro, teknik och toner – den svenska kyrkan som kulturbärare björn wiman

114

·5·

DEL III KYRKAN I SAMHÄLLET Svenska kyrkan i välfärden – uppdragstagare och arena för frivillighet anna ardin

138

Offentligt och privat – regleringen av religion i Sverige anna-sara lind

152

Fattigvård, diakoni och välfärdstjänster – från restriktioner till konkurrensutsättning stig linde

165

Kyrkorna och samhällsansvaret – verkligheten som utmanande kraft björn cedersjö – olle kristenson – karin wiborn

185

DEL IV TEOLOGI FÖR ÖPPENHET Den öppna kyrkans gränsöverskridande evangelium cristina grenholm

207

En teologi i religiös mångfald marika palmdahl 224

Kallade att höra skapelsens rop – om ekoteologi carina sundberg

241

·6·

DEL V UTMANINGAR INFÖR 2020-TALET Varför ungdomar och kyrkan? amanda carlshamre

259

Svenska kyrkan sedd från England grace davie

265

Att leda genom att våga – vilket ledarskap kan ta kyrkan in i framtiden? lisa lindström 278

Efter moderniseringen – kyrkan och kulturen mats svegfors

288

Avslutande reflektioner anders bäckström – anders wejryd

301

Författarpresentationer 302

Förord

I de nordiska länderna har folkkyrkan lyfts fram under hela nittonhundratalet. Även ord som folkhem, folktandvård, folkpark och folkvagnar har gett upphov till positiva associationer. Folktandvården borrar vidare, men för de flesta i Sverige andas de andra begreppen gårdag. Även om det finns nostalgiker är det inte många som i dag förespråkar folkhemmet som framtidsvision.

Svenska kyrkan talar ändå oblygt om sig som folkkyrka. Är det för att vi har tappat kontakten med den omgivande verkligheten?

Har nostalgikerna makten? Tror vi att folket är enhetligt, har vi inte förstått att det är viktigare att få välja än att få tillhöra?

Denna bok har vi kallat Sedd men osedd. Det beror på att kyrkan är sedd som en institution för en majoritet av befolkningen, vid viktiga tillfällen i livet, men samtidigt osedd som en faktor i kulturlivet och som aktör för tillit. Med undertiteln Om folkkyrkans paradoxala närvaro inför 2020-talet vill vi antyda att den religiösa närvaron genom Svenska kyrkan och andra trossamfund både minskar och ökar men på olika sätt beroende på hur religion definieras. Vi vill också säga att religionen egentligen har varit fortsatt närvarande under hela 1900-talet, men att den har osynliggjorts av det moderna tänkandet. Det paradoxala ligger i att religionen inte håller på att försvinna i enlighet med tidigare sekulariseringsteorier och att den samhällsvetenskapliga forskningen har upptäckt detta och har gjort religion till ett förnyat forskningsområde. Religion har blivit synlig igen inte minst genom den mediala bevakningen av den ökade religiösa närvaron genom invandringen.

·9·

En folkkyrka rymmer många trostolkningar, det är till och med en förutsättning för den. Åsiktsskillnader är naturliga. Själva begreppet folkkyrka är också mångtydigt. Det kan bestämmas – och har bestämts – såväl teologiskt, sociologiskt och juridiskt, som (kyrko-)politiskt och tjänsteteoretiskt (som en del av de professionella tjänster som levereras till en kund). En folkkyrka är dessutom en kulturbärare med djup förankring i samhället. Den är öppen för samhällets sociala förnyelse men också för nya religiösa strömningar. Den ger också den frikopplade religiositeten härbärge (till exempel den andlighet som media bidrar till).

Den svenska folkkyrkan förknippas också med tillgänglighet.

Det har gällt teologi, geografi och sociologi. Kyrkan ska inte bara vara ”de andras”. Vare sig individen ser sig som enbart en understödjare utan personlig tro eller som en aktiv kyrkokristen – eller som något däremellan – så har individen rätt att tänka att han eller hon har tillträde till kyrkan, att den inte utgör en helt egen diskurs.

Vilken betydelse för förståelsen av kristen tro och det svenska samhället i dag har folkkyrkan, och har den någon framtid? Kan en vid religionsdefinition förenas med ett tydligt ärende? Under senare år har en rad böcker kommit ut som adresserar religionens nya synlighet och kyrkors moraliska ansvar i en marknadskultur.

Vår ambition har varit att bearbeta dessa frågor och vi har därför inbjudit ett urval skribenter att reflektera över dem.

Liksom författarna själva ansvarar för sina bidrag, har de också getts friheten att utforma eventuella referenser på det sätt de själva ansett lämpligast. För att göra boken tillgänglig utanför Sverige inleds varje kapitel med en sammanfattning på engelska.

Vi vill slutligen tacka alla författare för ert engagemang och intresse att medverka i denna antologi. Vårt tack går också till Verbum, som intresserat sig för produktionen av boken.

Uppsala i april 2016 Anders Bäckström, professor emeritus i religionssociologi Anders Wejryd, ärkebiskop emeritus

· 10 ·

DEL I

Inledning och bakgrund anders bäckström och anders wejryd

I den första av den här antologins fem delar introducerar vi bokens övergripande tema. Syftet med boken är att genom en rad kapitel undersöka hur Svenska kyrkans nuvarande ställning i det svenska samhället ska förstås, och om det är rimligt att fort­farande kalla Svenska kyrkan för en folkkyrka. Detta sker för det förs­ ta mot bakgrund av den dominerande tanken att Sverige är ett sekulariserat land, för det andra mot bakgrund av att Sverige sedan ett par decennier har blivit mångreligiöst. För det tredje sker detta mot bakgrund av att Sverige präglas av nya samverkansbehov mellan stat, näringsliv och det civila samhället, för att på detta sätt gemensamt utmana de stora samhällsfrågorna om miljö, konflikt, fred och samlevnad över språkliga, kulturella och religiösa gränser. Medan kyrkorna i det gamla samhället var osynliga för många, och deras verksamhet uppfattades som marginell, tror vi att Svenska kyrkan tillsammans med andra trossamfund alltmer kommer att bli synliga som grundläggande aktörer inom ramen för det nya framväxande globala samhället. Denna nya synlighet gäller inte minst majoritetskyrkor, med både historisk och aktuell potential.

I det första kapitlet lyfts historiska och teologiska motiv för folkkyrkotanken fram. Dessa visar att en folkkyrka kan karakteriseras av sin närhet till staten, men också av sin geografiska öppenhet och av sin teologiskt motiverade tanke om det gemensamma ansvaret för samhället, en tanke som bygger på alla individers kallelse till delaktighet och ansvar.

· 13 ·

I det andra kapitlet tydliggörs den komplexitet som präglar dagens samhällsomvandling. Omvandlingen påverkar relationen mellan religion och samhälle i vid mening och ställer krav på nya visioner för ett nytt och hållbart samhällskontrakt. De demo­kratiska institutioner som växte fram med välfärden under 1900talet behöver ständigt underhållas. Särskilt är den för svensk tradition så viktiga tilliten i behov av förnyad omförhandling. I dessa förhandlingar har kyrkor med en bred folklig förankring en sammanhållande uppgift.

· 14 ·

En svårförklarlig kyrka anders wejryd

Summary: A Church Difficult to Explain The Church of Sweden is paradoxical. It is both visible and invisible. It affects basic values in society and carries important and beloved traditions, but at the same time it is almost forgotten. It has many paying members but few active church-goers. It is a mixture of catholic belief and Lutheran teachings, and was heavily influenced by its role as part of the political establishment for several centuries. Since the 19th century a gradual disestablishment has taken place; however, the church and state are still connected in important ways, despite their separation in 2000.

The article also shows how secularisation has deep roots in Luth­ e­ran theology.

Inledning Svenska kyrkan är både sedd och osedd. Få kallar sig religiösa eller troende men många stödjer Svenska kyrkan genom att vara medlemmar. Antalet medlemmar – över sex miljoner i ett land med knappt tio miljoner invånare, där många har sina rötter i and­ra religioner och kulturer – förvånar många. Något medlemsras liknande det som drabbat politiska partier och de flesta ideella organisationer kan man faktiskt inte tala om. Ännu.

Svenska kyrkan kallas ofta folkkyrka. Som nämnts i den här bokens förord är detta ett oklart begrepp. Det får omedelbart olika

· 15 ·

klang beroende på vilket språk det utsägs på. I svensk tradition har alltid betonats att Guds handlande föregår människans ställningstagande. Oftast har begreppet stått i motsats till föreningskyrka (och framför allt tidigare till frikyrka) men det finns också en spänning mellan statskyrka och folkkyrka. I senare tids användning av begreppet folkkyrka betonas oftast a) närheten till hela samhällets frågor och kultur; b) en demokratisk grundstruktur i samspel med de vigda diakonerna, prästerna och biskoparna som har ett särskilt ansvar (Anders Wejryd 2016, 235–238); c) avsaknaden av troskrav och etiska krav liksom d) omöjligheten att utesluta någon medlem.

Mer eller mindre medvetet i olika tider finns också ett nationalistiskt drag, även in i vår tid (Thomas Ekstrand 2002, t.ex. 137–145 för en bredare översikt och Urban Claesson 2014, 188–194).

Sedd och osedd Kyrkor syns. Ändå är Svenska kyrkan ofta osynlig i det offentliga. Erland Ullstad utvecklar det utifrån staden och rummet i sin artikel ”Kyrkan mitt i staden”. Det gör även flera andra bidrag innehålls­mässigt.

Svenska kyrkan är en av landets allra största kulturproducenter inom musiken, som exempelvis Björn Wiman visar i en av artiklarna i denna bok. Ändå är få medvetna om den rollen. Ingen annanstans hålls så många offentliga tal och samtal om livsfrågor. Livets början och livets slut manifesteras av fler med hjälp av Svenska kyrkans traditioner och ordningar än med hjälp av några andra. Svenska kyrkan både syns och hörs – men syns inte och hörs inte.

Kyrkobyggnaderna dominerar ofta visuellt, särskilt på landet. På många sätt ger de identitet åt både bygd och människor. På landet är de dock oftast bara öppna några timmar i veckan. De gånger människor är där är de där gemensamt, till gemensam gudstjänst – som till exempel högmässa, begravnig eller dop. Förhållandet är liknande med det eventuella församlingshemmet. Man samlas när det är ”verksamhet” eller ”träff”.

Kyrkorna i städerna har ofta ett annorlunda, ständigt flöde av människor. Det är lätt att slinka in och känna miljön utan att det

· 16 ·

behöver uppfattas som ”något särskilt”, även om det beds tysta böner och tänds ljus. Många av dem som känner sig hemma i kyrkorna och församlingshemmen i staden har ingen hög status. Följaktligen observeras de inte i det offentliga samtalet. De flesta stadsförsamlingar lever väl så starkt på vardagarna som på söndagarna, såväl när det gäller gudstjänster som annan verksamhet och annat ”varande” och stödjande. Sådant noteras sällan av dem som tänker att kyrkolivet tar gestalt på söndagsförmiddagarna.

Statistik och sociologi utgår normalt från det som är lätt att kvantifiera. Det är lätt att räkna deltagare vid söndagsgudstjänster. Vad församlingen och den enskilda och gemensamma kristna tron har för betydelse för livssyn och livslust är, som bland andra Anders Bäckström visar, svårare att få grepp om.

Religion som grundton eller aktivitet För många år sedan, när nyandligheten var mer framträdande i media, frågade Aftonbladet i en enkät var man utövade sin religion. Det fanns flera svarsförslag. Vid en egen böneplats hemma, i kyrkan, i naturen, var några av förslagen. Inget av förslagen var ”medan jag lever och arbetar” eller något ditåt. En viktig del av den traditionella ”svenskkyrkliga” förståelsen av religion fanns alltså inte alls med.

Kanske kan man våga tolka det som att religion har gått från att upp­fattas som en hela tiden närvarande faktor i livet, tankarna, handlingarna och valen till att ses som en avskild aktivitet. Religionen behöver inte sakna påverkan på det övriga livet, man kan ju ”känna trygghet” eller ”drivas på” av tron, men den är ändå något för sig.

Om religionsdefinitionen krymps och religionen förs alltmer åt sidan är det inte konstigt att religionen i den form som varit huvudfåran i Svenska kyrkan blir svår att upptäcka och ibland till och med osynlig.

Att ateister brukar lyfta fram mer fundamentalistiska religionstraditioner som avskräckande exempel är inte konstigt. Det är väl deras uppgift. Vad som först förvånade mig var ändå hur lätt det är för många företrädare för ateister och fundamentalister att hitta varandra och respektera varandra. De borde stå långt ifrån varandra.

· 17 ·

BÄC KS T RÖM W E J RY D (RE D)

V I LK E N B E T Y D E L S E för förståelsen av kristen tro

och det svenska samhället har folkkyrkan och har den

I DAG U PPFAT TAS kyrkan vara osedd genom

privatisering och kulturell integrering. Det paradoxala ligger i att denna osedda kyrka fortsätter att existera i sin öppna roll för en stor del av befolkningen, speciellt vid viktiga tillfällen i livet. Den blir samtidigt allt mer synlig i den offentliga debatten.

I S ED D M EN OS ED D skriver ett antal skribenter om

Svenska kyrkans roll som folkkyrka ur en rad perspektiv: folkkyrkans teologiska öppenhet, geografiska närvaro och sociala tillgänglighet.

BÄC KS T RÖM A N D E RS W E J RY D (RE D)

SEDD MEN OSEDD

någon framtid?

A N D E RS

SEDD MEN OSEDD OM F O LK K Y RK A NS

PA R A DOX A L A N Ä RVA RO I N F Ö R 20 20 -TA LE T

ISBN 978-91-526-3624-4

9

Sedd men osedd_Original_CMYK_4maj.indd 1

789152 636244

2016-05-04 17:27