Nyköpings Tidning - Tema hållbar stadsutveckling 2022-2023

INFORMATION FRÅN NYKÖPINGS KOMMUN. TEMA: HÅLLBAR STADSUTVECKLING, 2022-2023

Pågående projekt • Framtidsvisioner • Nuläge

Vi utvecklar Nyköping

Läs mer om hur vi utvecklar Nyköping på

FOTO: YEGHIA NARSISIAN

nykoping.se/utvecklar och QR-koderna i tidningen leder dig till ytterligare info på vår webb.

SAMHÄLLSPLANERING I NYKÖPINGS KOMMUN • 2022

Vi utvecklar Nyköping tillsammans

M

in kärlek till Nyköping började vid Storhus­ fallet, med det dånande vattnet och den vackra Å-promenaden. Då hade jag bara vägarna förbi och v­ isste inte att jag skulle bo här ett par år senare, en flytt jag aldrig har ångrat.

Nyköping har verkligen många fina kvaliteter – den vackra staden och den levande landsbygden, havet, naturen och närheten till allt i vardagen. De goda kommunikationsmöjligheterna, de trevliga människorna och det starka ­drivet i näringslivet. Det är ett framgångs­ koncept och vårt trumfkort i en framtid där samhällets kostnader blir större och vi behöver växa och bli fler som arbetar och verkar i vår kommun. Men inget av detta kommer av sig självt.

I det här specialnumret av Nyköpings Tidning vill vi förklara hur vi i kommunen arbetar med hållbar samhällsplanering.

Samhällsplanering är en av kommunens kärnverksamheter som lägger grunden för att vi ska trivas och må bra där vi bor och verkar och att vi ska göra detta i samspel med vår natur, vår kultur och våra olika behov av möten, utveckling, rekreation och omsorg. Att bygga ett samhälle kräver visioner, långsiktiga

planer, enorma investeringar och en stor mängd tålamod, för det tar tid. Det innebär också stora u ­ tmaningar som ökade bygg­kostnader, tuffare k ­ limatmål och svårigheten att möta allas önskemål när vi förtätar och bygger nytt.

Det är viktigt att det blir rätt för det vi bygger ska stå i många decennier.

Vi behöver skapa sammanhang, struktur och förutsättningar för ett hållbart liv och det är just de utmaningarna som gör att mitt jobb så spännande. Jag har dessutom förmånen att arbeta tillsammans med mängder av kompetenta kollegor och möta engagerade kommuninvånare och företagare som vill utveckla Nyköpings kommun tillsammans med oss!

26

Trevlig läsning!

Från flygplats till centrum för näringsliv och upplevelser.

MARIA LJUNGBLOM SAMHÄLLSBYGGNADSCHEF

Redaktion Ansvarig utgivare Anna Nilheimer anna.nilheimer@nykoping.se Redaktör Malin Brunelius malin.brunelius@nykoping.se Grafisk form You Are Here

2

Medarbetare Nyköpings kommun Annika Broman Malin Brunelius Amelie Falksäter Annika Hedberg Anna Hedin Annica Nilsson Alexander Palombo Jenny Thorell

You Are Here Jonas Ingre Lina Lundegård Daniel Gadd Yeghia Narsisian Haugness kommunikation Johanna Haugness

Kontakt Kommunikationsavdelningen Nyköpings kommun 611 83 Nyköping Telefon 0155–24 80 00 E-post redaktionen@nykoping.se

Tryck Tibson, juni 2022 Tidningen delas ut till alla hushåll i Nyköpings kommun och kan också läsas på nykoping.se/utvecklar

Vi utvecklar Nyköping!

10

Håll utkik efter QR-koderna i tidningen.

De leder dig till mer info på vår webb.

På nykoping.se/utvecklar har vi en övergripande sida om hur vi utvecklar Nyköping.

Trevlig läsning!

Två nya områden som snart kommer växa fram är Brädgården intill hamnen samt Nöthagen.

20 12 Tystbergas fördelaktiga pendlingsläge, ombyggnaden av skola och förskola, befintlig service med affär och det kustnära lantliga läget, gör orten intressant för många.

Victoria Alstäde projektleder arbetet med att ta fram en långsiktig stadsutvecklingsplan för Brandkärr.

På Nyköpings resecentrum kommer det bli enkelt att byta mellan tåg, buss, cykel och bil.

16 3

”Nyköpingsbornas engagemang är guld värt!”

4

4

Att arbeta med stadsbyggnads­frågor innebär mycket kompromissande.

Man behöver förhålla sig till allt från hållbarhetsfrågor och detaljplaner till kulturmiljö och så klart medborgarnas intressen. För Linda Kummel, stadsbyggnadschef, är kompromisserna det spännande i själva jobbet. [ TEXT: JONAS INGRE • FOTO: DANIEL GADD ]

– Det man vill åstadkomma är ju något som ska bli så bra som möjligt för så många som möjligt.

Vi vill fånga upp så många viljor och intressen som det bara går samtidigt som vi ska lyckas få ihop pusslet, säger Linda Kummel.

Hon nämner dialogmöten som ett bra sätt att få in fler synvinklar på nya projekt.

– När vi är ute och har dialogmöten är det guld värt att få åsikter från dem som bor på platsen. Då får vi möjlighet att förklara våra tankar och får in kunskaper från personer som verkligen känner till platsen.

För mig är det viktigt att man gör saker tillsammans och inte bara kommer in och bestämmer, säger Linda Kummel.

Med ökade krav på hållbarhet i alla byggprojekt menar Linda att det blir ytterligare aspekter att ta hänsyn till men att det också är något som skapar tydlighet.

– Nyköping har antagit fyra hållbarhetsprogram vilket ger just mer tydlighet. T ­ idigare gjorde man i Sverige oftast det som var enklast; byggde på åkermark som var platt och lätt att bygga hus på. Men då tappar vi ju långsiktig tillgång till mark som vi har behov av ur andra perspektiv.

Hur skapar man då en bra plats för så många som möjligt utan att tappa småstads­kvaliteterna? Det är en fråga som bland annat Nyköpings nya arkitekturpolicy ska ge vägledning i.

– Nu är vi halvvägs framme i det arbetet. Det viktigaste är att vi får

med kvalitetsdiskussionerna kring arkitektur i alla delar av vårt arbete inom kommunen. Inte bara de som bor i byggnaden utan även alla som passerar ska få en känsla av att huset är bra för staden. En viktig fråga är också att inte fokusera enbart på stil utan på vad byggnaden ska leverera, säger Linda Kummel.

En av utmaningarna med arkitekturpolicyn är att på ett tydligt sätt beskriva vad man ska ta hänsyn till utan att det samtidigt blir för begränsande. För Nyköpings del handlar det om att peka på det som verkligen är värt att bevara i den befintliga miljön men samtidigt inte säga att det som ska byggas nytt ska bli likadant. «

» LINDA KUMMEL PÅ BRYGGAN I VRENA DÄR HON OCKSÅ BOR.

5

5

Kulturmiljö och hållbarhet går hand i hand Hur kan en stad växa och samtidigt på ett hållbart sätt ta hänsyn till sin historia? Det är frågor som Tobias Ossmark, kultur­miljöstrateg på Nyköpings kommun, jobbar med varje dag. [ TEXT: JONAS INGRE • FOTO: DANIEL GADD ]

– Jag brukar säga att jag som arkitekt har ett varmt intresse för långsiktig förvaltning. Det var bland annat det som fick mig och familjen att för 16 år sedan flytta ut på landet till en gammal skolbyggnad utanför Bettna, säger Tobias Ossmark.

Rollen som kulturmiljöstrateg är omfattande och handlar om att värna kulturmiljön och arkitekturen, samtidigt som staden växer. Hur lyckas man då kombinera det gamla med det nya?

– Kommunens översiktsplan anger riktningen för fortsatt bebyggelse. Den säger att Nyköping ska förtätas på ett varsamt sätt och med hänsyn 6

till den historiska staden, säger Tobias Ossmark.

Den nya översiktsplanen grundar sig i Agenda 2030 och de globala målen kopplade till den.

– De globala målen innebär en omställning som inte sker över en natt. Det är ett långsiktigt komplext arbete. Samtidigt som vi på kommunen gör vår del så händer det stora saker också internationellt, säger Tobias Ossmark.

Han pekar bland annat på finansmarknaden och EU:s taxonomi som innebär att endast hållbara projekt kommer få finansiering. Banker och andra kommer i framtiden kräva en hållbarhetsprofil på projekten

för att kunna finansiera dem.

Det ger en stor effekt på all samhällsbyggnad. Det kommer också att kräva en omställning som inte bara är bekväm.

Att återbruka befintliga byggnader och ta vara på de platser som redan finns har hamnat i större fokus.

– Normen har varit att man löser sina behov med att bygga nytt, gärna på ny mark, men det kommer inte vara en standard­ lösning längre, säger Tobias Ossmark.

För att lyckas utveckla miljöer på ett hållbart sätt krävs att man jobbar med att omvandla fastigheter där exempelvis en tidigare industribebyggelse

får nya funktioner. I projektet Ribban i västra Spelhagsområdet arbetar man därför bland annat med att skapa en ny skola i den gamla industrilokalen som i dag inrymmer ABB. Mer om Ribban på sid 31!

– Det finns ett ökat intresse för de här frågorna som jag har arbetat med i närmare 20 år.

Tidigare har man kanske ägnat sig främst åt att bevara den äldre bebyggelsen men nu kommer den stora byggnadsmassan från 1960- och 70-talen in. Då behöver man en bredare bild kring vad man menar är kultur­ miljö­­frågor, säger Tobias.

Nyköping har med sin långa historia bebyggelse från medel­

GUIDE

En detaljplan blir till En detaljplan är en karta med bestämmelser som redovisar vad, var och hur man får bygga inom ett visst område. Detaljplanen anger gränser för allmänna platser och kvarter och finns inom kommunens tätorter och större fritidshus­­områden. Huvudsyftet med all detaljplaneläggning är att pröva om det är lämpligt att använda marken till det som föreslås.

Plan- och bygglagen styr hur en planprocess går till.

01

Planbesked – innan planarbetet startar

Du som vill ändra, upphäva eller ta fram en ny detaljplan kan begära planbesked av kommunens miljö- och samhällsbyggnads­nämnd. Nämnden ger dig besked inom fyra månader om de godkänner att planarbetet får starta. Kommunens så kallade planmonopol innebär rätt att bestämma hur marken ska användas och i varje byggprojekt som kräver detaljplane­ läggning samarbetar kommunen med den som har begärt planbesked.

02

Planprogram – steget före detaljplan i stora områden

Ett planprogram tas endast fram om det behövs för att underlätta detaljplanearbetet. Ofta handlar det om stora projekt eller områden där kommunen behöver ta ett helhets­­grepp om området innan man kan ta beslut om enskilda kvarter. Förslaget samråds och allmänheten har möjlighet att komma med synpunkter.

03 tiden, rutnätsstaden, residensoch industristaden, villastaden, folkhemmets modernism med abc-stad och miljonprogram och fram till postmodernismens stadsrenässans. Det ger en stor variation som är viktig att ta hänsyn till.

– Det är en dynamisk mosaik med många olika områden.

Nyköpings arkitektur är en ovanligt välbalanserad spegelbild av samhälls­utvecklingen, något som jag inte tycker uppmärksammas tillräckligt.

Det gör att staden inte behöver fixeras som ett museum, utan snarare stimulerar den oss till att fortsätta i denna kvalitativa anda, säger Tobias Ossmark. «

Samråd om detaljplan – här kan alla tycka till!

Kommunen arbetar fram ett detaljplane­förslag.

Förslaget skickas ut på så kallat samråd till berörda sakägare, myndig­heter och intresse­­ organisationer. Handlingarna visas också i Stadshuset i Nyköping så att allmänheten kan lämna synpunkter. Efter samrådet sammanfattas synpunkterna i en samråds­­redogörelse och planarkitekterna bearbetar och reviderar förslaget beroende på vilka synpunkter som har inkommit.

ÖVERSIKTSPLAN NYKÖPING 2040 Scanna koden för att komma till planen.

04

Granskning – när samråds­ förslaget har bearbetats.

Det bearbetade planförslaget skickas ut för granskning under två veckor. Handlingarna finns att läsa via kommunens hemsida och ett anslag finns i Stadshusets foajé. De som har haft synpunkter under samrådet får också del av handlingarna under granskningstiden.

05

Antagande

06

Överklagande

07

Laga kraft

Miljö- och samhälls­byggnads­nämnden eller kommun­fullmäktige antar planförslaget, beroende på hur stora förändringar detalj­planen innebär. Alla vars synpunkter inte har blivit tillgodosedda under planprocessens gång får besked om det inför antagandet. Beslutet anslås i Stadshuset.

De enda som kan överklaga en detaljplan är de personer eller myndigheter som senast under gransknings­tiden har framfört skriftliga synpunkter som inte kommunen har tillgodo­sett. Den antagna detalj­planen kan överklagas inom tre veckor från den dag som det anslås i Stadshuset. Det är Mark- och miljödomstolen som handlägger överklagan.

Om detaljplanen inte överklagas eller om mark- och miljödomstolen avslår överklagan vinner planen laga kraft och projektet kan gå vidare. Scanna koden för läsa mer om detaljplanering och hitta info om gällande detaljplaner samt detaljplaner under arbete.

Kommunens översiktsplan visar grunddragen för kommunens mark- och vattenanvändning fram till år 2040. Översiktsplanen visar också kommunens övergripande strategier och ställningstaganden för att nå en långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning i hela kommunen.

7

Plats för bostäder

Runt om i Nyköping pågår en rad projekt där tidigare industriområde istället blir plats för bostäder och verksamheter.

OPPEBY

MARIEBERG

PERIODEN NÖTHAGEN

STOCKROSEN

LINJALEN BRÄDGÅRDEN

RIBBAN BRANDHOLMEN

Här hittar du mer information om kommande och pågående projekt.

8

nykoping.se /stadsplanering

Pågående projekt HYRESRÄTTER

BOSTADSRÄTTER ÄLDREBOENDE/TRYGGHETS­ BOENDE/SKOLA ETC.

 Stockrosen 1 Högbrunn

 Marieberg

I kvarteret Stockrosen planeras flera hundra bostäder i form av hyresrätter, bostadsrätter, trygghetsbostäder och ett äldreboende.

Byggnaderna kommer att ha plats för andra funktioner som handel, vård och kontor.

Platsen ligger nära vårt framtida resecentrum.

Projektet drivs av Bolite.

På Växthusgränd, strax intill ån och nära centrum, byggs radhus med bland annat solceller och laddbox. Projektet drivs av Maison Forte.

 Brädgården 1 Öster

MALMBRYGGSHAGEN

Runt 300 nya hyreslägenheter samt plats för äldre­ boende planeras att byggas på den före detta industritomten strax intill hamnen. Nya mindre kvarter skapas med hög boendetäthet och varierad bebyggelse. Projektet drivs av Sveaviken Bostad.

 Nöthagen 1 Intill Nyköpings resecentrum I Nöthagenområdet planeras 1600 nya lägenheter, kontor, handel samt förskola och skola ett stenkast från vårt framtida resecentrum. I området planeras också torg och parker. Många byggnader i dagens industriområde bevaras. Projektet drivs av Samhällbyggnadsbolaget i Norden AB.

 Linjalen 1 Fågelbo Här byggs nästan 100 hyresrätter med solceller på utvalda delar av taken där energi tillförs direkt på dagen samt via batteri nattetid. Mellan huskropparna skapas en levande gårdsmiljö för både vuxna och barn med planeringsmöjligheter.

Projektet drivs av I am Home.

 Perioden 1 Intill Nyköpingsån Vid Perioden strax intill Nyköpingsån byggs fler än 100 nya lägenheter (bostadsrätter) i flera huskroppar. Bostadsrättsföreningen Å-kanten kommer att ha solceller på taket. Alla lägenheter får minst en balkong eller uteplats. Projektet drivs av Peab.

 Ribban 1 Spelhagen I kvarteret Ribban planeras det för skol- och verksamhetsområde i den befintliga byggnaden (gamla ABB). Möjligheten att bygga nya bostäder och kommersiella verksamheter norr om befintlig byggnad ska också prövas. Ingen antagen detaljplan finns än.

 Björkhagen 1 Sjösaviken I Malmbryggshagens nedre del mot Sjösaviken byggs radhus (bostadsrätter), alla med egen uteplats och gård i soligt läge. Projektet drivs av FB Bostad tillsammans med Larsson Arkitekter.

 Brandholmen Brandholmen växer ytterligare med fler bostäder i havsnära miljö. Lägenheterna får inglasade balkonger alternativt stora uteplatser med spabad och radhuskänsla. Projektet drivs av Maison Forte.

 Oppeby I Oppeby pågår flera bostadsprojekt, bland annat byggs det hyreslägenheter i kvarteret Mjölkcentralen och i Oppeby gård. Nyköpingshem och K-fastigheter är några av de aktörer som driver projekt i området.

PROJEKT UTANFÖR KARTOMRÅDET  Stigtomta - I Tängsta, väster om väg 52, byggs småhus, radhus och hyreslägenheter.

- Öster om väg 52, planeras för radhus och parhus.

Detaljplanen beräknas att antas i juni.

 Vrena Småhustomter med utsikt över Hallbosjön som kommunen sålt.

 Bergshammar 1 Jagbacken Ett planprogram har arbetats fram och kommer godkännas av KS i augusti. Efter det inleds arbete med detaljplan. Det blir en varierad bebyggelse av radhus, villor och flerbostadshus samt skola.

 Råby Småhus byggs på Fyrbyvägen.

 Tystberga Planering i gång, läs mer på sid 12.

 Svalsta - Kiladalenhus bygger hus, läs mer på sid 34.

- IQvadrat Bostad planerar för 36 energipositiva hyresrätter.

 Marsviken Interoc och Nordstens bygger 37 bostadsrätter i den anrika hotell- och konferensanläggningen.

9

» KVARTERET BRÄDGÅRDEN

10-minutersstaden är attraktiv Nya bostadsområden och stadsdelar föds runt om i Nyköping och flera byggaktörer visar intresse för att driva byggprojekt här.

Två nya områden som snart kommer växa fram är Brädgården intill hamnen samt Nöthagen – det nuvarande industriområdet mellan Blommenhovsvägen och järnvägen. [ TEXT: LINA LUNDEGÅRD • BILD: SVEAVIKEN & SBB ]

10 10

» I DEN NYA STADSDELEN NÖTHAGEN KOMMER BEFINTLIG BYGGNATION FÖRENAS MED NYA BYGGNADER, PARKER OCH AKTIVITETSPLATSER – OCH INTE MINST KNYTAS IHOP MED NYA RESECENTRUM.

I

kvarteret Brädgården kommer det byggas fyra kvarter med fler­ bostadshus och stads­ radhus samt lokaler för restauranger, butiker och närservice. Totalt blir det 462 bostäder. Att Nyköping är en så kallad 10-minuters stad – en stad där det är nära till allt – samt har ett utmärkt pendlingsläge är något som lockar byggaktörer att investera och bygga här.

– Vi köpte fastigheten när detaljplanen var framtagen och föll för det fantastiska läget med närheten till Nyköpings­ hus, Nyköpingsån, hamnen och Stadsfjärden, säger Pär Thoma­ eus, VD för Sveaviken Bostad.

I kvarteret Brädgården skapar närheten till vatten och grönska goda förutsättningar för ett attraktivt bostadsområde. Men att bygga nytt i en gammal stad som Nyköping för med sig en del arkitektoniska utmaningar för att få bebyggelsen att smälta in i stadsbilden.

– Vi har lagt extra stor vikt vid att skapa kvarter med detaljrik arkitektur som vi vill ska präglas av Nyköpings kulturhistoria, det vill säga både det pittoreska i stadskärnan i kombination med det industriella i hamnen, berättar Pär Thomaeus.

I slutet av sommaren 2022 drar arbetet med asfaltering i området i gång och beräknas pågå i ungefär sex månader.

– Vi kommer förbereda för några parkeringsfickor längst med gatorna, men det kommer också byggas parkeringshus i området, säger Joel Björkman, byggledare för projektering av gatorna på Nyköpings kommun.

Den första etappen beräknas vara klar för inflyttning under första halvåret av 2023.

NYKÖPINGS STÖRSTA STADSDEL

Nöthagen är ett annat projekt där Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB har tagit initiativ till en ny detaljplan i nära samarbete med Nyköpings kommun. Industriområdet kommer att utvecklas under flera etapper till en av de största stads­delarna i Nyköping.

Hela 1 600 nya bostäder samt kontors- och handelslokaler ska byggas i nära anslutning till det nya rese­centrumet. Även förskola, skola och äldreboenden kommer uppföras och många nya mötesplatser i form av parker och torg kommer smycka stadsbilden.

– Den centralt placerade ­parken, med namnet Fållan, får blommor och grönska samt

» I BLIVANDE KVARTERET BRÄDGÅRDEN INTILL HAMNEN DRAR ARBETET MED ASFALTERING IGÅNG UNDER SOMMAREN 2022.

en ram av träd och buskar som skapar ett inre rum. I höjd med torget föreslås även en aktivitets­plats för äldre barn och ungdomar, kompletterat med en plats för att ”bara hänga”, säger Karin Wesström, projektledare för Nöthagen på Nyköpings kommun.

Men allt kommer inte vara nybygge. Den gamla slakthus­ byggnaden kommer stå kvar och få en central roll vid det nya torget i Nöthagen. Slakteriets fasader med söderläge mot torget skapar möjlighet till soliga ute­ serveringar och på bottenvåning­ en kommer det finnas plats för verksamheter.

– Mötet mellan gammalt och nytt blir en viktig del i Nöt­hagens identitet, berättar Karin Wes­ ström.

Tanken är att på ett harmoniskt sätt förena ny ­byggnation med den äldre kultur­ historiskt värdefulla i­ ndustri­ bebyggelsen som bevaras i ­området med hjälp av parker och torg. Den nya stadsdelen ska också knytas samman med ­stationsområdet och övrig omkringliggande bebyggelse.

Projektet beräknas att ta 10–15 år att färdigställa och bygget kommer att ske etappvis. «

PÄR THOMAEUS, VD, SVEAVIKEN BOSTAD

JOEL BJÖRKMAN, BYGGLEDARE FÖR PROJEKTERING AV GATORNA, NYKÖPINGS KOMMUN

KARIN WESSTRÖM, PROJEKTLEDARE FÖR NÖTHAGEN, NYKÖPINGS KOMMUN

11

EN LEVANDE LANDSBYGD – en viktig del av Nyköpings kommuns fortsatta utveckling. Det bidrar till ekonomisk hållbarhet, genom goda förutsättningar för besöksnäring och annat företagande.

» VICTOR PERSSON OCH CHRISTOPHER WISTING TYCKER DET ÄR VIKTIGT ATT FÅ HÖRA TYSTBERGABORNAS ÅSIKTER OM HUR ORTEN SKA UTVECKLAS.

Tystberga – en plats för utveckling Fler nya olika bostadstyper, fler mötesplatser och förstärkt centralt stråk. Det är några planer och idéer för hur Tystberga som ort och plats kan utvecklas under kommande år. [ TEXT & FOTO: JENNY THORELL ]

12

» TYSTBERGA SKOLA OCH FÖRSKOLA RENOVERAS OCH BYGGS UT. STOMNING AV UTBYGGNADEN PÅGÅR. UNDER SOMMAREN 2022 SKER EN MÄNGD ARBETEN FÖR ATT VÄLKOMNA BARNEN TILLBAKA TILL EN FRÄSCHARE SKOLA EFTER LOVET, BERÄTTAR EMIL ILMARSSON, PROJEKTLEDARE.

MACKEN

STATIONSVÄGEN

FLERA STEG INNAN BYGGANDET I TYSTBERGA STARTAR: Riva macken och sanera marken Planarbete startar 2022 – i det ingår bland annat att identifiera lämplig utveckling genom att bland annat utreda buller, dagvatten, mark­föroreningar, ta in synpunkter från länsstyrelsen med mera.

I planarbetet gör samhällsbyggnad också en detaljplan, som ska ut på samråd och granskning (insamling av synpunkter).

T

ystbergas fördelaktiga pendlingsläge, ombyggnaden av skola och förskola, befintlig service med affär och det kustnära lantliga läget, gör orten intressant för många. I översikts­ planen för 2040 har kommunen pekat ut Tystberga som ett ställe att satsa på, utveckla och bygga nytt på. Hela utvecklingsområdet är 2,2 hektar.

– Med tillskott av fler boendetyper, fler mötesplatser och genom att utveckla Stationsvägen som centralt stråk kan vi stärka samhället som helhet och göra något positivt för hela orten, säger Christopher Wisting, projektledare på Samhällsbyggnad.

Tystberga har haft en viss inflyttning de senaste åren och friliggande villor är den vanligaste bostadsformen. För att skapa

nya flyttkedjor är planen att skapa olika boendeformer i orten.

Ett steg i utvecklingen för Tystberga var när kommunen i början av 2022 köpte fastigheten där den nedstängda macken ligger. Samhällsbyggnad har haft flera dialog­ aktiviteter om planprojektet, öppet för alla Tystbergabor.

– Vi ville ge möjlighet att tidigt få yttra sig om platsens utveckling, för att området är centralt beläget och det är en betydelsefull entrépunkt för många Tystbergabor. Vi ville helt enkelt stärka det demokratiska inflytandet i planprocessen och samtidigt bjuda in barn och unga till samtalet. Därför samlade vi även in synpunkter utanför Tystberga skola, säger Victor Persson, planarkitekt på Samhällsbyggnad. «

Efter samrådet är planen att genom­föra en eller flera markanvisningar – då har byggaktörer möjlighet att lämna anbud på de delar av projektet eller planområdet som de är intresserade av att bygga.

Miljö- och samhällsbyggnads­ nämnden ska sedan besluta om detalj­planen. Därefter ska det finnas tid för möjlighet att överklaga beslutet.

Parallellt pågår ett lokalt arbete inom Räddningsvärnet i Tystberga med att få till en ny drivmedelsanläggning.

En drivmedelspump är en viktig service för lantbrukare, näringsidkare och för ortens Räddningsvärn.

13

Oppeby växer och det planeras för nya bostäder på flera platser. När ett område växer och fler flyttar in är det viktigt att utbildning och samhälls­service också utvecklas i samma takt. I detaljplanerna för Släbro skol­område finns inte bara ny förskola och skola med idrottshall och fullstor fotbolls­ plan, utan även bostäder, lokaler och äldreboende. [ TEXT: ANNIKA BROMAN • BILD: NYKÖPINGS KOMMUN ]

Ny stadsbebyggelse växer fram

O

14

mrådet vid Släbroskolan, Oppeby, ska bli en attraktiv, levande och trygg stadsdel. Den nya skolbyggnaden ligger centralt i anslutning till Regerings­vägen med idrotts­ hall och fullstor konstgräsplan bredvid. Skol­området blir då en lättillgänglig och trygg plats som kan användas av många grupper även utanför skoltid.

De planerade gång- och cykel­ stråken till och från förskolan och skolan tillsammans med grönskande bostadsgårdar för lek och utevistelse ger även de

möjligheter för en aktiv och levande stadsdel. Parkeringar samnyttjas av de olika verksamheterna och boende för att minska på antalet och möjliggöra för mer grönska.

– Den nya stadsbebyggelsen anpassas genom detaljplanens bestämmelser till Oppebys karaktär, med samma kvaliteter som redan finns här, som exem­ pelvis grönskande gårdar som inte domineras av parkeringar, berättar Therese Lindgren, plan­ arkitekt i Nyköpings kommun.

Släbroskolans punkthus­ byggnad bevaras och kan omvandlas till kontor, centrum­

lokaler eller bostäder. De nuva­ rande skolorna kommer att användas fram tills att nya skol­ byggnaden är färdig, våren 2026.

Idrottshallen beräknas vara klar hösten 2023 och fotbolls­ planen våren 2027. Den nya skolbyggnaden ska byggas enligt kommunens koncept för skolor som är framtaget för att bland annat korta ner tiden från projektering till färdig byggnad.

Den nya förskolan heter Släbro förskola och byggs enligt kommunens koncept för hur framtida förskolor ska byggas.

Med en byggtid på bara två år står förskolan färdig 2023.

Koncept för framtidens förskola och skola

Nu finns en mall för hur kommunens framtida förskolor och skolor ska byggas. Syftet är att skapa en samsyn kring hur nya lokaler ska byggas för att fungera väl för både barn, elever, pedagoger samt förvaltare samtidigt som hyreskostnaderna är rimliga.

– Att vi behövde ta fram ett koncept kommer delvis från att vi har ett behov av att bygga nya förskolor och skolor i en annan takt än tidigare. Våra förskolor och skolor ska utgå

från verksamheternas perspektiv. Miljöerna och individernas ska främja barnens behov och det har utveckling. Utgångs­ varit utgångspunkten punkter är läro­ i arbetet med planerna för förskolan koncepten, berättar respektive skolan och Sofie Wigerblad, mycket fokus har lagts SOFIE WIGERBLAD, PROJEKTLEDARE projektledare på vid att planera för tillräcklig friyta och Kommun­fastigheter. bra funktioner i utemiljön som I koncepten finns ett stort fokus på samband och f­ löden. ­stimulerar barn i olika åldrar och Barn och elever ska inte b ­ ehöva med olika behov. Alla måltider lagas på plats. vara där transporter och drifts­­­­­­ personal är, både ur ett barn­ I både förskola och skola perspektiv och arbetsmiljö­­­ finns hemvister där egna klass­

T herese Lindgren, planarkitekt Nyköpings kommun

"GRÖNSKANDE GÅRDAR SOM INTE DOMINERAS AV PARKERINGAR."

Förskolan får 150 platser och fem baser uppdelade på 2 000 kvadratmeter. Den är i två våningar och med en inhägnad utemiljö på över 6 600 kvadrat­ meter till barnen för lek, lärande och upplevelse.

I byggprojektet ingår också ett nytt trädkantat gång- och cykelstråk längs med Regerings­ vägen och Smålands­vägen och genom Släbroområdet, en ny allmän park (idag del av Släbro­ skolans skolgård), ny parkering samt ökad tillgänglighet till fornlämningsområdet som ligger bredvid nya förskolan. «

rum, grupprum, toaletter och skåp finns. Övriga lokaler är gemensamma och kan användas vid olika tider eller gemensamt.

– Byggnaderna är planerade för att skapa en känsla av ”det lilla sammanhanget i det stora”.

Ett barn på en förskola som är byggd för 150 barn ska inte behöva möta alla dessa andra barn. Det ska i stället uppleva möten med det mindre antalet barn i sin egen barngrupp och med de pedagoger som de känner igen, berättar Sofie Wigerblad.

Den första konceptförskolan i Nyköping är Träffens f­ örskola som i februari 2022 blev utnämnd till årets skol- och förskole­­byggnad i Sverige. Nästa förskola blir för­ skolan som byggs i Oppeby och den första koncept­skolan blir den nya grund­skolan som byggs på samma område vid gamla Oppeby­skolan. «

Scanna QR-koden och läs mer om förskolan.

» FÖRSKOLAN I OPPEBY BLIR DEN ANDRA KONCEPTFÖRSKOLAN I KOMMUNEN. 15

Framtidens ..

Brandkarr Brandkärr är ett område som älskas av många som bor här. Men det är sällan andra människor passerar genom området eller har en anledning att besöka och uppleva de positiva sidor som finns i stadsdelen. Det är en av många saker som Victoria Alstäde vill ändra på, i sitt arbete med att ta fram en långsiktig stadsutvecklingsplan för området. [ TEXT: JONAS INGRE • FOTO: DANIEL GADD ]

16

Det är viktigt att ta reda på hur Brandkärr kan utvecklas till en viktig pusselbit i Nyköping och vad stadsdelen kan tillföra till stadens övriga utbud. Innan man föreslår förändringar i ett område är det väldigt viktigt att lära känna området och vad som fungerar bra respektive fungerar mindre bra i dagsläget.

I projektet med att ta fram en stadsutvecklingsplan har man därför försökt ta reda på det.

– Vi har haft dialog med Brandkärrsborna och fått en djupare förståelse av vilka behov som finns. Lokalkännedom är avgörande för att kunna skapa en långsiktig plan för en mer socialt hållbar stadsdel, säger Victoria Alstäde, planarkitekt på Nyköpings kommun.

En del av de idéer som arbetas fram går att realisera i närtid medan andra blickar bortom år 2040.

– Vi har genomfört en bred visionsenkät som gett 500 svar och har arbetat vidare med designprocessen tillsammans med de boende i området. Viktiga punkter som lyfts är upprustning av såväl fastigheter som ute­ miljöer, säger Victoria Alstäde.

Men högst upp på önskelistan kommer fler mötesplatser för barn och unga. I området samsas många boenden på liten yta, av barnen som bor här lever 65 procent i trångboddhet.

– Det är svårt att påverka trångboddheten i sig. Det har att göra med så många andra saker, så som ekonomiska förut­

» VICTORIA ALLSTÄDE PROJEKT­LEDER ARBETET MED ATT TA FRAM EN LÅNGSIKTIG STADS­UTVECKLINGSPLAN FÖR BRANDKÄRR.

sättningar. Men ett sätt att påverka är att ge unga tillgång till andra inomhusmiljöer där de till exempel kan göra sina läxor eller umgås med kompisar. Det ger en direkt effekt för barnen och familjerna här och nu – och i förlängningen även för områdets och Brandkärrsbarnens framtid, säger Victoria Alstäde.

Brandkärr är uppbyggt på ett sätt som gör det utmanande att bygga ihop stadsdelen med den övriga staden på ett bra sätt. Men Victoria ser till möjligheterna och tror att det går att förändra situationen – Brandkärrs befintliga bebyggelse­struktur, stråk och brist på målpunkter är bidragande faktorer till att det är en låg genom­strömning av

människor genom stadsdelen.

Det bidrar i sin tur till upplevd otrygghet av besökare. Samtidigt är området strategisk placerat mellan stadskärnan och Gustavs­ bergs handelsområde vilket är en stor tillgång för att lyckas skapa en ökad attraktivitet för fler att röra sig genom området.

En annan utmaning är att Brandkärr är skyddad som riks­ intresse för kulturmiljövård vilket skyddar områdets struktur och arkitektur från större föränd­ ringar. Därför är detta projekt viktigt för att synliggöra hur området kan utvecklas och föräd­ las utan att förstöra de kvalitéer som riksintresset bevakar.

Ytterligare en svårighet är att kommunen inte äger så mycket mark i området.

– Vi samarbetar därför med fastighetsägarna här för att gemensamt landa i en vision och väg framåt. Det finns även ett stort engagemang från föreningar i Brandkärr och många lokala positiva krafter som bidrar. Vad som är tydligt i våra undersökningar är att många i området är stolta över Brandkärr. Dessutom vill man gärna få fler besökare till stadsdelen. En väldigt god grund för att utveckla området framåt! «

Scanna QR-koden och lär dig mer om projektet!

NÄSTA GENERATIONS BRANDKÄRR Nyköpings kommun utreder i projektet både utmaningar i området och kvalitéer som man vill bevara. Det långsiktiga målet är att skapa en helhetsbild över den fysiska strukturen för Brandkärr och att skapa en tydlig viljeriktning inför framtida projekt i området. Projektet med att ta fram en stadsutvecklingsplan förväntas bli färdigställt under hösten 2022. Arbetet genomförs som ett pilotprojekt och förhoppningen är att kunna fortsätta med liknande projekt även i andra stadsdelar.

17

Byggstart: Resecentrum

Scanna koden för att kolla in filmen om projektet eller besök nykoping.se/ resecentrum

På Nyköpings resecentrum blir det enkelt att byta mellan tåg, buss, cykel och bil. Det ska vara en plats som upplevs som trygg och säker och som ska uppfylla våra behov kopplade till resor. Redan i år startar byggnationen. [ TEXT: MALIN BRUNELIUS • BILD: ET TELVA ARKITEKTER ]

Nyköpings resecentrum kommer att ligga vid bangårdsområdet, mellan Brunnsgatan och nuvarande stationsbyggnad.

Byggstart sker 2022 för det gemensamma arbetet med Trafikverket. Det är främst arbete med lednings­­omläggningar, på Brunnsgatan, i Hemgården och Minninge. Som ett förberedande 18

arbete saneras marken vid stationsområdet av Jernhusen.

Nyköpings kommun och Trafikverket bygger Nyköpings resecentrum tillsammans. Sam­ arbetet innebär att vi planerar och bygger olika delar och att vi gör det med egna konsulter och entreprenörer.

Byggskedet kommer att pågå

olika intensivt under cirka fem år, där vissa delar byggs av Trafik­verket och vissa av ­Nyköpings kommun.

Planeringen att bygga ett resecentrum har pågått sedan 2006. Arbetet avstannade under en period men återupptogs med full kraft 2015. Den politiska ambitionen har ända sedan start

varit att skapa ett centralt beläget resecentrum som är lättillgäng­ ligt för så många som möjligt och som knyter ihop kollektivtrafiken och staden.

I det här projektet samarbetar vi, utöver Trafikverket, även med Region Sörmland och Jernhusen. «

« VÄLKOMMEN TILL NYKÖPING! INOM NÅGRA ÅR MÖTS TÅGRESENÄRER AV ETT MODERNT RESECENTRUM MITT I STAN.

Hallå där!

Ostlänken – första steget mot nya stambanor i Sverige

Södertälje

Järna

Vagnhärads resecentrum

Skavstas resecentrum Nyköpings resecentrum

Johan Dahlrot, kommunens projekt­l­edare för Nyköpings resecentrum!

Varför bygger kommunen ett resecentrum?

– Nyköpings resecentrum är anpassat efter stadens och i­ nvånarnas behov idag och i framtiden. Det kommer bli smidigt att byta mellan tåg, buss, cykel och bil. Kopplingen till och från Nyköping stärks och det blir enklare att resa hållbart. Med Ostlänken får vi en ny järnväg som knyter ihop Nyköping med Östergötland och Stockholm ännu mer effektivt än idag. Det kortar restiderna och skapar kapacitet att fortsätta utveckla tågtrafiken.

Vad ingår i ditt uppdrag?

– Jag är kommunens projekt­ledare med ansvar för helheten. Vi är en projektgrupp som j­ obbar med olika delar i projektet. Jag stöttar del­projektledarna i att komma fram i projektet och samordning är därför viktigt. Fram till sommaren 2022 har mitt jobb gått ut på att projektera vår anläggning, med rätt omfattning och samordnat med övriga anläggningar mot Trafik­verket så att det fungerar. Sedan går vi in i byggnationsskedet och då ändras min roll något, men jag kommer fortsatt ha ansvar för helheten.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Det är ett väldigt varierat uppdrag med många olika frågor att hantera, det är det som gör det så kul! Det kan handla om konst, naturvärden, ekonomi, tekniska frågor och tillstånd – oavsett ämne är det en viktig pusselbit för helheten. För mig handlar det om att inte vara expert på en sak utan att se till just helheten.

Vad ska man som Nyköpingsbo vara beredd på under byggtiden?

– Mycket kommer att hända och det kommer påverka Nyköpings­ borna under en period, i olika grad. Vi ska skapa förutsättningar för att man ändå ska kunna fortsätta åka tåg, cykla och gå. Som bilist kommer man däremot att märka mer, men det varierar olika mycket under olika perioder. M ­ ålsättningen är att vi ska vara tydliga med hur vi ska bygga och att vi berättar om när det ska ske. «

Norrköpings resecentrum

Trafikverket bygger Ostlänken som är en 16 mil lång dubbel­spårig järnväg mellan Järna och Linköping. Det är den första delen av Sveriges nya stambanor för höghastighetståg och snabba regionaltåg, som ska göra tåget mer punktligt och pålitligt med kortare restider, bidra till smidigare arbets­pendling och regional utveckling samt göra det lättare att välja den hållbara resan.

Ostlänken inom Nyköpings kommun sträcker sig från Sillekrog i norr till Stavsjö i söder. Här planerar Trafikverket att bygga ny stam­bana, en tre km lång bibana via Nyköpings tätort samt nya resecentrum i Nyköping och Skavsta. Bibanan där Nyköpings resecentrum ska byggas ska enligt plan trafikeras av regionaltåg som kan köra upp till 160 km/h utanför de tätbebyggda delarna av Nyköping. Regionaltågen kommer att köra halvtimmestrafik under rusningstrafik. Det här är trafik som vi i regionen beställer och betalar för.

På Ostlänken och de nya stambanorna kommer snabba fjärr- och regionaltåg köra. Fjärrtågen kommer enligt plan inte att trafikera Nyköpings resecentrum eller Skavsta resecentrum.

Genom ökad tillgänglighet, kortare restider och smidigare arbets­pendling påverkar Ostlänken den regionala utvecklingen positivt. «

Mer info finns på Trafikverkets webbplats.

19

Resecentrum steg för steg: 2015

Arbetet med att ta fram en ny detaljplan för Nyköpings rese­centrum startar.

20 20

2017

• Vibrations- och bullermätningar på Södra och Norra Bangårdsgatan • Januari–februari: Samråd om detaljplanen • Samråd om sänkning av grundvattnet

2016

Enkät till allmänhet om hur de vill se ett framtida resecentrum. Resultatet blev underlag i detaljplaneförslaget.

2018

2020

• Kommunfullmäktige godkänner detaljplanen. Överklagan sker.

• Jernhusen påbörjar arbetet med att sanera marken vid stationsområde

• Maj-juni: Reviderat detaljplaneförslag ställs ut för granskning • December: Kommunstyrelsen fattar beslut om projektering och förberedelse av byggnationen

BILD: SWECO

2021

• Juli: Detaljplanen för Nyköpings resecentrum vinner laga kraft • September: Trafikverkets järnvägsplan för Nyköpings resecentrum vinner laga kraft

2022

2023

• Vår: Arbete med fastighetsnära åtgärder inleds • Godsmagasinet flyttas

• Juni: Beslut i Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige om att genomföra byggnationen och projektet Nyköpings resecentrum i sin helhet • Höst: Saneringen av marken vid stationsområdet är klar och ledningsomläggningar startar och därmed är byggnationerna igång

2026

Scanna QR-koden

för att hålla dig uppdaterad!

Brunnsgatan stängs av

Cirka

2 027 Klart!

21 21

Scanna koden för att läsa mer om projektet kring Åkroken.

» SÅ HÄR KOMMER DET SE UT NÄR ALLT ÄR FÄRDIGT.

Torg och park i kvarteret Åkroken Det första spadtaget har tagits för Nyköpings nästa samlingspunkt i centrum. Ett nytt torg, en park med större grönytor tillsammans med bostäder och parkeringsgarage kommer att knyta ihop stadskärnan med den historiska kulturmiljön utmed Nyköpingsån. [ TEXT: AMELIE FALKSÄTER • BILD: NYKÖPINGS KOMMUN ]

22

Kvarteret Åkroken i Nyköping är en plats där människor har bott och bedrivit handel i hundratals år. Omvandlingen av kvarteret är ett stort projekt som har pågått sedan 2013 då förprojekteringen inleddes. Idag står nya bostäder och ett parkeringsgarage på plats och nu färdigställs den sista delen med ett attraktivt torg, en grönskande park och en lekplats.

Det nya torget ligger på samma plats som det medeltida Rådhus­torget en gång låg.

Där kommer det att planteras träd och f­ innas plats för cykel­parkering, torghandel och food­trucks. På den sluttande ytan ner mot Nyköpings­ån ska terrasser och gradänger anläggas. Här ska Nyköpingsborna kunna

?

Vad betyder rådighet egentligen?

I flera texter i tidningen återkommer vi till begreppet “rådighet”. Med rådighet menas kommunens möjlighet att påverka exempelvis ett byggprojekt. I de fall Nyköpings kommun äger marken har man stor rådighet över hur något ska byggas och vad som kan uppföras där – men i de fall där kommunen inte äger marken finns det inte samma möjligheter att bestämma när det ska byggas och på vilket sätt. Jämfört med en del andra kommuner äger Nyköpings kommun lite mark centralt i tätorten.

Det gör att kommunen – i de fallen där man inte äger mark – har mer begränsad möjlighet att påverka vad som ska byggas. Kommunen kan dock påverka genom exempelvis planbestämmelser i detaljplaner, eller genom ge rådgivning och rekommendationer.

Genom detaljplan och dess plan­bestämmelser kan kommunen styra vad och hur ett område eller en byggnad ska utformas. Vad som behöver styras varierar beroende på detaljplanens syfte och platsen i sig. Platsens förutsättningar avgör hur mycket som kan och behöver regleras för att säkerställa en god markanvändning och att bebyggelsen på platsen blir lämplig. Det är inte heller möjligt för kommunen att bestämma exakt när detaljplaner på privat mark ska genomföras, det avgör marknaden. Därför kan det ta många år innan byggnation påbörjas. Genom att skapa en ny arkitekturpolicy får kommunen större möjlighet att peka ut en riktning för hur exempelvis ett nytt bostadsområde ska se ut.«

Öster utvecklas till inbjudande citystråk

» INBJUDANDE PROMENADSTRÅK OCH SITTPLATSER VID ÅKROKEN.

kommer det att finnas gungor, slå sig ned, kanske för att äta bryggor och handelsbod. Allt den lunch som inhandlats inspirerat utifrån tidigare på torget. Det blir enkelt att promenera längs med ån, arkeo­logiska fynd och livet området ska vara tillgängligt förr i Nyköping. för alla och det kommer att – Det känns väldigt roligt att finnas sittplatser i både sol äntligen vara i gång med slut­ PAT RADESTEDT, och skugga. skedet av det här projektet. När STADSTRÄDGÅRDSarkeologerna är klara börjar För att inte skymma sikten MÄSTARE den verkliga byggnationen ner mot ån kommer det att med att fylla upp mot Slotts­gatan planteras några få nya buskar och träd.

Både torg och park förses med belysning och Nyköpingshems fasad, säger Pat och promenad­stråket längs med ån får Radestedt, stads­trädgårds­­mästare ny belysning och nytt staket. Närmast på Gata, park och hamn i Nyköpings promenadstråket byggs en lekplats som kommun. « ska föreställa en gammal hamn. Där

Det händer saker mellan torget och Stads­bron i år.

Gaturummet anpassas till ett mer inbjudande citystråk där gång och cykel står i fokus. Öster får ett ansiktslyft med satsningar som TOMMY CARLSSON, belysning, fler sittplatser och VERKSAMHETSCHEF fler träd och planteringar.

Gatan har tidigare varit bilväg och idag är biltrafik delvis tillåten.

– Stadsbron har ett bilgatumässigt utseende och det vill vi ändra på. Fotgängare och cyklister får mer utrymme och bil­trafiken reduceras till ett minimum, säger Tommy Carlsson verksamhetschef Gata, park och hamn.

I begreppet ”Öster” är det egentligen även en bit av Västra Storgatan som ingår. Från korsningen med Hospitalsgatan ända fram till Stadsbron kommer det under året att hända saker.

– Det här är första etappen av en större satsning på Öster som sträcker sig ända till Gripsholmsparken, berättar Tommy Carlsson.

Under året kommer man att börja planera för en andra etapp, där verksamheter och boende ska involveras i dialoger så att centrums­tråket på Östra Storgatan kan utvecklas ännu mer. « 23

BRANDKÄRR GUSTAVSBERGS HANDELSOMRÅDE

LENNINGS VÄG

Tre nya trafiklösningar I takt med att en kommun växer, förtätas eller förändras måste nya trafiklösningar skapas. De stora projekt som är aktuella inom kort är Östra infarten, Hemgårdspassagen och Brunnsgatan. Alla tre påverkar varandra och planeras för att trafik­flödet för både bilar, cyklar och andra fordon ska vara så smidigt som möjligt.

24

Östra infarten PÅLLJUNGSHAGE

E4

Östra infarten är en av Nyköpings viktigaste infartsleder. Planer på att bygga om cirkulations­ platserna och anslutningarna vid Gustavsberg har funnits länge. Nya bostadsområden planeras i anslutning till Östra infarten och handeln fortsätter att utvecklas. En helt ny cirkulationsplats byggs vid Stockholmsvägen/ Gustavsbergsstigen och en annan flyttas. Gångoch cykelbanor läggs om och får belysning.

Trafikverket breddar Lennings väg mellan avfarten och rondellen från två till fyra körfält.

Det minskar risken för stillastående fordon och onödiga koldioxidutsläpp.

Scanna QR-koden och läs mer om Östra infarten!

Brunnsgatan

Hemgårdspassagen Med åren har behovet av ytterligare en passage över järnvägen växt fram. Hemgårdspassagen kan leda trafik runt centrum och flera barriärer och avlasta Brunnsgatan. Den är också en viktig del för att kunna fortsätta utveckla staden inom Dammgruvan och Högbrunn men kopplar även an till Oppeby och Idbäcken. För fotgängare och cyklister blir denna passage tryggare och säkrare än nuvarande. En ny lokalgata längs järnvägen kopplar samman Hemgårdsvägen och Kocks väg.

Planerad byggstart 2024, färdig 2025-2026.

Brunnsgatan är den mest trafikerade huvudleden från E4 in till Nyköpings centrala delar, och det märks. När resecentrum står klart kommer fler bussar att passera här. Men i och med Hemgårds­passagen och Östra infarten kommer Brunnsgatan att avlastas från onödig trafik – fordon som ­exempelvis ska från väg 53 till Arnö behöver inte längre passera.

I samband med de brobyten som Trafikverket gör kommer Brunnsgatan att stängas av i korta perioder. I nuläget är det planerat att ske 2024 och 2025. Därefter kommer breddning och sänkning av gatan att genomföras, vilket innebär att vi enbart kan tillåta kollektivtrafik och blåljus­trafik som signalregleras under tiden arbeten pågår. Detta är i dagsläget planerat att genomföras under första halvan av 2026.

Biltrafik leds om på andra vägar under denna period. Gång- och ­cykeltrafikanter kommer att hänvisas till den västra passagen och alternativa vägar under samma tid. Läs mer om Nyköpings resecentrum på sidan 18.

Scanna QR-koden

och läs mer om Hemgårdspassagen!

Hallå där!

» BYGGLOVSCHEF KJELL HAGBERG.

Dags att bygga?

Tänk på detta!

Nu planerar många för sommarens byggprojekt, vad är bra att tänka på?

– Kolla alltid upp om det du ska göra kräver lov innan du börjar bygga.

Kontakta oss om du är osäker. I kommunen har vi några områden där det råder utökad lovplikt, exempelvis Östra Villa­staden samt Tjuv- och Enholmen.

Från den dag vi har fått ett fullständigt underlag har vi tio veckor på oss att fatta ett beslut i ärendet (lovärenden) enligt lag men vi försöker fatta beslut så fort som möjligt.

Vad är det vanligaste Nyköpingsbor vill bygga?

– Under försommaren är det många som ansöker om lov för uterum, men generellt är det en salig blandning, mest olika byggnader. Är det något man brukar missa i sin ansökan?

– Bra ritningar med exakta mått.

Ritningar behövs för både stora och små åtgärder, och de ska vara tydliga, skal­ enliga och måttsatta. Vi fattar inte beslut mot skisser eller cirka­mått. Om det är ett större projekt måste du också anlita en kontroll­ansvarig. Tycker du att det är krångligt att rita själv rekommenderar vi att du anlitar en arkitekt som kan hjälpa dig. Om du köper en färdig byggsats, till exempel växthus eller uterum, kan du ofta få ritningar från tillverkaren.

Hur kan ni på bygglovsenheten hjälpa till innan själva ansökan?

– Du hittar mycket information på webben (nykoping.se/bygglov). Om du är osäker på vad som gäller för din fastighet kan du alltid skicka din fråga till Kundservice eller boka en tid på kvälls­ öppet, som vi har på tisdagar jämna veckor och torsdagar ojämna veckor.

Vi kan inte rita åt dig, men vi kan ge råd kring vad som är tillåtet och vilket underlag som behövs för beslut.

TEXT: ANNIKA HEDBERG

25

Björn - Emil Jonsson, projektledare f ör Os tlänken på Nyköpings kommun:

"PLATSEN ÄR UNIK I SVERIGE"

FOTO: F11 FLYGFLOTTILJ, SÖRMLANDS MUSEUM

Från flygplats Skavsta står inför en stor utveckling. Med ny ägare, Ostlänken i sikte och stora visioner för området ser framtiden ljus ut för flygplatsen. [ TEXT: LINA LUNDEGÅRD • BILD: TOMORROW PÅ UPPDRAG AV NYKÖPINGS KOMMUN ]

26

Scanna QR-koden och läs mer om utvecklingen!

» 27 PROCENT AV SVERIGES BEFOLKNING BOR INOM EN RADIE AV TIO MIL FRÅN

SKAVSTA. SKAVSTA BLIR PÅ SÅ SÄTT ETT NAV FÖR RESOR OCH ÅR 2035 HAR OSTLÄNKEN EN STATION VID FLYGPLATSEN.

» EKOLOGISK, EKONOMISK OCH SOCIAL HÅLLBARHET KOMMER PRÄGLA UTVECKLINGEN AV SKAVSTA. OMRÅDET FÅR EN STARK INFRASTRUKTUR OCH MODERN ARKITEKTUR, MEN ÄVEN MYCKET GRÖNOMRÅDEN.

till centrum för näringsliv och upplevelser

» FLYGPLATSEN TILLSAMMANS MED OSTLÄNKEN KOMMER FORMA ETT STORT

RESECENTRUM. HÄRIFRÅN NÅR MAN FLERA STORA STÄDER BÅDE I SVERIGE OCH EUROPA PÅ NÅGRA FÅ TIMMAR.

D

et är Arlandastad Group som nu tillsammans med Nyköpings kommun äger Skavsta. Utöver fortsatt drift av flygplatsen kommer området utvecklas med företagspark, logistik och solcellspark.

Solcellsparken uppförs i samarbete med Vinci Concessions och blir en av landets största med sina 100 hektar. Parken kommer bidra till energiförsörjningen i kommunen.

– Det blir en flygande start och helt i linje med våra ambitioner att bygga både hållbart

» UTVECKLINGEN KOMMER SKAPA MÅNGA ARBETSTILLFÄLLEN DÅ DET PLANERAS FÖR EN BLOMSTRANDE FÖRETAGSPARK.

och lönsamt. Vinci Concessions, ägare av Sunmind och ett av världens största bolag inom infrastruktur, är en perfekt partner för oss, säger Dieter Sand, VD för Arlandastad Group.

Företagsparken väntas föra med sig 10 000 nya arbetstillfällen inom innovation, besöksnäring, utbildning och logistik. Det finns även planer för en upplevelsepark med temat planetens historia och framtid. Det växande näringslivet i området tillsammans med flygplatsen och Ostlänken kommer göra

Skavsta till en plats full av liv och ett centrum för resor.

– Visionerna för Skavsta i kombination med flyg, tåg, närhet till E4:an och Oxelösunds hamn gör platsen unik i Sverige, säger Björn-Emil Jonsson, projektledare för Ostlänken på Nyköpings kommun.

Målbilden är att området ska stå klart omkring år 2040–2050 och vara en värdefull stadsdel utifrån ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbarhetsperspektiv. «

27

Att resa hållbart ska bli enklare Nyköping växer, utrymmet minskar och biltrafiken ökar.

Det innebär att fler personer behöver ta sig fram på stadens gator och torg. Samtidigt har kommunen en övergripande vision om att växa hållbart. Det innebär stora utmaningar. [ TEXT & FOTO: ANNA HEDIN ]

N

yköping får fler invånare för varje år, över 500 personer årligen.

Målbilden till 2030 är tydlig, vi ska växa hållbart och antalet hållbara resor ska öka. För att nå dit behövs ett samlat och större fokus på gång, cykel och kollektivtrafik vid infrastrukturplanering. Men det räcker inte bara med det. För att förändra beteendet behövs en knuff i rätt riktning, säger Labeat Bickaj, projektledare på Stadsbyggnadsenheten, Nyköpings kommun.

Labeat Bickaj jobbar med bland annat hållbart resande i tidig samhällsplaning. Åtgärder och kampanjer som vintercyklist eller prova-på kollektivtrafik syftar till att främja hållbara transporter genom att förändra attityder och beteenden.

Medan Nyköpings invånare blir fler kommer också olika behov att växa fram. Fler lek­ platser, gång- och cykelstråk och parker kommer att behövas.

Därför behöver majoriteten av de korta resorna, inom fem kilome­ ter, ske med yteffektiva färdslag som gång, cykel och kollektiv­ trafik. När en stad växer är det viktigt att olika behov säkerställs för att staden ska upplevas som attraktiv.

28

» LABEAT BICKAJ ÄR PROJEKTLEDARE PÅ STADSBYGGNADSENHETEN OCH CYKLAR GÄRNA I JOBBET OCH PRIVAT. – Ibland upplevs det som att det finns för få parkeringar i centrum, men utifrån de inventeringar som vi gör årligen så stämmer inte det, säger Labeat Bickaj.

Stadsutveckling och hållbart resande i tidig samhällsplanering Labeat jobbar också med ­planering av nya bostadsområ­ den i centrala Nyköping. Det finns några pilotprojekt där man testar olika mobilitetstjänster,

som syftar till att människor ska kunna förflytta sig mer klimat­ smart. Exempel är kollektivtrafik som del av hyran, bilpool, låne­ cyklar, delning av fordon med sina ­grannar och samåkning.

Mobilitets­tjänster är med andra ord en del av delningsekonomin som fokuserar på tillgången till rörlighet snarare än att äga for­ don.

– Tillsammans behöver vi hjälpa fler att göra miljövänliga val genom att erbjuda bra cykel­ möjligheter, bil­pooler och effektiv

Under en vanlig torsdag är 40 procent eller 840 parkeringsplatser oftast lediga. På helgen är 60 procent lediga. Det är lika mycket yta som nästan två teater­parker.

Så reser Nyköpingsborna L abeat Bickaj, projektledare på Stadsbyg gnadsenhe ten:

"TILLSAMMANS BEHÖVER VI HJÄLPA FLER ATT GÖRA HÅLLBARA VAL" kollektiv­trafik. Vi vet genom forskningen och i praktiken att de som flyttar till en ny bostad är som mest öppna för att förända sitt beteende. En förutsättning är att infrastruktur och mobilitets­ tjänster finns på plats samma dag som man flyttar in. Men det man också måste komma ihåg är att livets olika faser har olika behov.

Föräldrar med små barn är mer beroende av bilen än ensam­ stående utan barn, säger Labeat.

För att lyckas med denna beteendeförändring arbetar kommunen på många olika plan.

Dels genom ny infrastruktur och förändringar i gaturummet, dels genom rådgivning, information och samverkan med byggföre­ tag och andra aktörer. Nyligen har arbetet startat med en ny parkerings­strategi samt riktlinjer för mobilitet- och parkerings­ norm. Men det finns också projekt som behöver komma till snart, till exempel en cykelplan.

– Hur vi bygger vårt samhälle idag påverkar staden under en lång tid framöver. Vår förhoppning är att vi tillsammans kan skapa innovativa lösningar som möter framtiden, avslutar Labeat. «

40 % har max fem kilometer till arbetet.

3 km

15 min

15 minuter är den genomsnittliga restiden för alla tätortsresor.

1 km

Förflyttningar över en kilometer – då tar man bilen.

Förflyttningar under en kilometer – då går man till fots.

Kortaste resorna är för inköp och är under tre kilometer.

Hälften av alla resor under tre kilometer sker med bil.

Målbild av resande

Vem prioriteras?

I figuren syns hur tätortsborna reser idag och den målbild vi behöver nå för att skapa en mer balanserad och jämlik fördelning mellan färdmedlen. Den uppsatta målbilden för 2030 anger en tydlig riktning över hur transport­ systemet ska utvecklas på lika villkor.

Ett transport­system anpassat till människan och för staden.

Följande prioritetsordning gäller när vi planerar nytt eller ändrar om i gaturummet: gångtrafik prioriteras före cykel-, kollektiv- och biltrafik i fallande ordning.

Prioriteringen förklaras genom att gång är människans mest naturliga färdsätt. Gång ger upphov till möten, bättre hälsa och kräver små ytor och lite energi samt är dessutom en förutsättning för en levande stad.

Prioriteringen är även viktig utifrån jämlikhets­ perspektivet. De följande färdsätten kräver generellt större ytor, energibehov och investeringar

4 % Kollektiv 2 % Annat

NULÄGE

17

% Gång

62 % Bil

15

% Cykel

Nyköpings kommuns översiktsplan (ÖP) • Bebyggelse ska utvecklas där det finns service och infrastruktur • Bebyggelse ska lokaliseras i lägen med god kollektivtrafik

MÅLBILD 2030

• Utveckla och kraftsamla noder • Stärk Nyköpings identitet och livsmiljö • Hushåll med mark- och vattenresurser • Öka förutsättningarna för hållbart resande

Transportstrategin Scanna QR-koden och läs mer om parkering!

Transportstrategin för Nyköpings tätort och Skavsta är det dokument som styr hur kommunen arbetar med trafikfrågor i kommunen.

29

Kostnadsfri rådgivning om energi och klimat Nyköpings kommun ingår i ett samarbete där du kan få kostnadsfri och opartisk energi- och klimat­rådgivning.

Rådgivningen riktar sig till privat­personer, organisationer och företag inom kommunen.

Få tips och råd om till exempel: • Renovera eller bygga nytt energi­effektivt • Uppvärmning och uppvärmnings­system • Elavtal och minska din elanvändning • Solenergi • Ladda elbil hemma • Ventilation • Energideklarationer • Information om stöd och bidrag

Scanna QR-koden för fler tips!

Mindre utsläpp i en hållbar framtid Alla i Nyköping måste hjälpas åt för att minska våra koldioxid­ utsläpp. Färre bilresor är bland det som påverkar mest. [ TEXT & FOTO: JENNY THORELL ]

Nyköpings kommun har tagit fram en koldioxid­­budget med hjälp av Upp­ sala universitet. Det är en kartlägg­ ning som visar vilka utsläpp inom Nyköpings kommun som är störst och var de finns. Den utgår från FN:s beräkningar i IPCC-rapporten om hur mycket koldioxidutsläpp vi max kan göra av med för att klara av att nå målen i Parisavtalet.

30

– Om vi fortsätter i samma takt som nu så är koldioxid­budgeten slut inom sju år. Vi måste alla hjälpas åt genom att ändra våra vanor, till exempel genom att ta cykeln eller gå i stället för att ta bilen, i alla fall de korta sträckorna, säger Maria Brantö, miljöstrateg i Nyköpings kommun «

MARIA BRANTÖ, MILJÖSTRATEG

VAD GÖR KOMMUNEN? • Arbetar för att energi­användningen i Nyköping ska vara effektiv och helt fossilfri • Att utsläppen från transporter ska minska genom att fler resor sker med cykel och kollektivtrafik • Arbetar också för att kommunens olika fordon blir fossilfri • Olika insatser för att inspirera privatpersoner och företag till hur de kan minska sina utsläpp

VAD KAN DU GÖRA? • Ta cykel i stället för bil, i alla fall kortare resor • Minska ditt avfall och sortera det avfall som blir • Kontakta kommunens energi- och klimat­rådgivning, för att få hjälp att både minska dina utsläpp och kostnader.

• Köp grönsaker i säsong i större utsträckning

Scanna QR-koden

för att läsa kommunens koldioxidbudget!

En ny stadsdel längs Arnöleden

Scanna QR-koden » KARTA ÖVER OMRÅDET.

och läs mer om Ribban

BILD: URBAN MINDS

Ribban ligger i anslutning till Spelhagen och har pekats ut som ett utvecklings­område för framtida stads­utveckling. Nu ska en detalj­ plan skapas för området.

– Syftet med projektet Ribban är att skapa en blandad stads­bebyggelse med bostäder, verksamheter och samhälls­funktioner som binder samman Nyköpings stadskärna och Spelhagen, säger Victoria Alstäde, plan­ arkitekt på Samhällsbyggnad och projekt­ ledare för Ribban.

Samhällsbyggnad, tillsammans med fastighets­ägarna, har startat en detalj­ plane­process för området. Man ska pröva möjligheten att bygga bostäder och kommersiella verksamheter på fastig­ heterna samt att pröva lämpligheten för skol- och verksamhetsändamål i befintlig verksamhetsbyggnad. Dessutom ska en långsiktig lösning tas fram som möjliggör en trygg och säker trafikmiljö för alla åldrar.

Projektet är komplext med flera utmaningar så som buller, trafik och föroreningar. Därför är många olika experter involverade i projektet för att skapa de bästa förutsättningarna för områdets utveckling.

Flera strategiska ställnings­taganden ska tas som påverkar hela stadsdelens framtida omvandling till tät blandstad, i enlighet med översikts­planen. Planen är att genomföra ett samråd för detaljplanen under 2022. «

Blandade boenden – bra för sociala hållbarheten Kvarteren Starbåten och Havs­örnen har nu några år på nacken. Redan när de byggdes var tanken att hyresgästerna skulle utgöra en blandad skara, både i ålder och i bakgrunder.

I båda kvarteren, ett längs Ängstuge­vägen och ett på B ­ randholmen, finns både LSSgruppboenden och lägenheter.

Några boenden fördelas genom bostads­kö, andra via d ­ ivision Social omsorg till personer som behöver stöd av olika slag. Hyresgästerna får direkt ett förstahands­kontrakt eftersom kommunen äger fastigheterna.

Ett förstahandskontrakt ger större möjligheter för en framtida bostads­ karriär. Bland hyres­gästerna finns både nyanlända och andra med en bakgrund som gör att de har svårt att skaffa bostad på annat sätt.

Mikael Karlsson, kommunens fastighets­­chef, anser att det var bra att inte ha för bråttom att fylla husen, utan att själva b ­ landningen av människor är fördelaktig. Kvarteren s­ peglar samhället på ett bättre sätt än vad mer ­segregerade bostads­områden gör. «

FAKTA/KOMMENTUSHUS Husen finansierades delvis med statligt investerings­­stöd och fastigheterna är beställda via tidigare SKL Kommentus förmånliga ramavtal. Hyran ligger mellan 3 800 och 5 500 kronor i månaden.

31

Tessin – 600 bostä Flera nya bostäder, ny förskola och möjlighet till handel och exempelvis torg och parkmiljöer.

Så ska Tessinområdet utvecklas för att bättre länka ihop innerstaden med Brandholmen. [ TEXT: ALEXANDER PALMOBO • BILD: MANDAWORKS ]

R

edan 2013 antog Kommun­styrelsen planprogrammet för området.

Sommaren 2020 påbörjades rivningen av den gamla gymnasieskolan Tessin.

Läget är centralt och utgör tillsammans med det omgivande utvecklingsområdet en viktig resurs för stadens tillväxt.

– Visionen är att bättre integrera Tessinområdet i stads­ bilden och skapa en attraktiv närmiljö för människor att leva och bo i. Samtidigt knyts Brandholmen ihop med inner­ staden på ett mer naturligt sätt där det gamla skolområdet har, även om man fritt kunnat röra sig, utgjort lite av en barriär.

Här öppnar det nu upp med gator och parkområden, säger Ronny Åberg, projektledare på Samhällsbyggnad i Nyköpings kommun.

Ronny Åberg, projektledare på Samhällsbyg gnad i Nyköpings kommun:

"VISIONEN ÄR ATT BÄTTRE INTEGRERA TESSINOMRÅDET I STADS­BILDEN"

Var står projektet just nu?

– Vi utreder var inom området det är lämpligast att placera den konceptförskola vi planerar att bygga (läs mer om Konceptför­ skolor på sid 14). Byggnation av

FAKTA/TESSINOMRÅDET • Upp till 600 nya bostäder i olika upplåtelseformer • Konceptförskola med plats för 150 barn fördelat på fem avdelningar • Även handel och verksamhets­lokaler planeras i området

32

förskolan har förtur, då kommu­ nen ser ett behov av att ta fram nya förskoleplatser inom sydös­ tra Nyköping till år 2025, säger Ronny Åberg.

Utöver det kan vissa ­förändringar göras från det plan­ program som finns för området.

– Det finns två stora skydds­ rum som vi från början inte pla­ nerat att behålla. Med anledning av det ändrade säkerhets­läget just nu behöver vi titta på områ­ det på ett annat sätt. Troligtvis måste skyddsrum finnas kvar i området och då kan vi behöva göra vissa revideringar mot plan­ programmet, säger Ronny Åberg.

Berätta mer om området?

– Vi ser att det här är ett attraktivt område med flera intressenter. Ambitionen är att jobba tätt med exploatörer och förhoppningsvis i projektet ta fram ett kvalitetsprogram som ligger i linje med hur vi vill bygga bostäder inom kommunen generellt. Det får vi utveckla vidare under resans gång, men grund­synen är att vi ska bygga en stad som är trivsam att bo i, säger Ronny Åberg. «

» VISIONSBILD FÖR TESSINOMRÅDET.

der i levande stadsdel

33

Allt fler drömmer om ett hus på landet, inte minst i spåren av pandemin. En trend som kommer att hålla i sig, enligt Anders Thunberg på Kiladalenhus. [ TEXT: JOHANNA HAUGNESS • FOTO: KILADALENHUS ]

”Landsbygden kommer att blomma ännu mer” Kiladalenhus är bygg- och snickeriföretaget som startade i samband med familjeprojektet Nya Svalsta 2008. Två föräldrar med vuxna barn bestämde sig för att stycka av sin mark och sälja villatomter. Alla syskon involverades i processen och tillsammans bestämde familjen att spara tolv tomter för att bygga och sälja ett antal hus på egen hand. Konceptet fick namnet ”Det enkla boendet”.

– Vi hade byggt några enstaka hus innan men det var första gången vi genomförde ett så stort projekt, säger Anders Thunberg som idag driver företaget med sin bror Thomas Eriksson och ett team av medarbetare.

Husen sålde bra och efter det har det rullat på med nya förfrågningar och projekt, framför allt i landsbygdsmiljö.

Bröderna har byggt hus i flera mindre orter och familjen säljer nu nästa etapp av tomter i Nya Svalsta. Att Kiladalenhus bygger på landsbygden beror framför allt på familjerötterna men de har heller inga omedelbara planer på att ta sig an projekt i stadsmiljö.

Nyligen färdigställde de åtta hyresrätter i gamla Stavsjö skola på uppdrag av företaget Kila­dalens Utveckling AB och har nu fått i uppdrag att bygga ytterligare tolv lägenheter med inflyttning i sommar. Ett projekt som ska göra det möjligt för fler äldre att flytta från villa till lägenhet utan att behöva lämna landsbygden.

34

» DRÖMMER DU OCKSÅ OM ETT HUS PÅ LANDET? Kiladalenshus koncept i Nya Svals ta

”DET ENKLA BOENDET” – Vi är ju från landsbygden och vi tycker om att vara här.

Gör man ett bra jobb här ger det ringar på vattnet. Visst finns det risker med att bygga på mindre orter, som svårigheten att få banklån. Men intresset för att bo på landet är stort – och ännu större nu efter pandemin. Lands­ bygden kommer bara att blomma ännu mer, säger Anders.

Som en följd av att allt fler vill arbeta hemifrån har Kiladalenhus nyligen skapat ett tillval till fler

av sina hustyper där garaget byggs på med ett kontor. Thomas råd till den som vill förverkliga sin husdröm på landet är att se till helheten, göra medvetna val och inte glömma att undersöka hur exempelvis skolskjuts och kollektiv­trafik fungerar i området.

– Det är viktigt att inte fastna vid miljön och omgivningarna utan även ha koll på övrig service där man vill bo så att man får den vardag som man vill ha. «

FAKTA/ KILADALENHUS • Drivs av Anders Thunberg och Thomas Eriksson • Antal medarbetare: 10 • Bygger egna hus framtagna av arkitekter, specialritade hus samt genomför omoch tillbyggnationer • Eget snickeri med tillverkning av väggar och husdelar.

• Har byggt hus i till exempel Stavsjö, Bergshammar och Svalsta. Nya projekt är på gång i bland annat Krokek /Kvarsebo • Utsedda till Årets företagare i Kiladalen 2018

På co-grow.se hittar personer med odlingsvilja utan mark personer som har mark men inte vill eller orkar odla själva.

Så skapar du en friskare trädgård

SMARTA TIPS FÖR DIN TRÄDGÅRD

Kanske har du precis byggt hus och ska nu fylla den tomma utomhusytan med något. Eller så har du en redan påbörjad trädgård att ta hand om. Oavsett vilket så finns det bra knep för att göra den friskare och hållbarare. [ TEXT & FOTO: ANNIKA HEDBERG ]

Villaträdgårdar är viktiga för den biologiska mångfalden. Där frodas en blandning växter på ett annat sätt än i parker och skogar.

– Det första man ska göra på en ny tomt är att se till att jorden är bra. Ofta är den hårt packad av maskiner som har kört på den. Då behöver man luckra upp jordlagret. Ibland behöver det även läggas på ny matjord, säger

» HELENA GÖRANSSON OCH SOFI

SVENSSON DELAR MED SIG AV TIPS.

Helena Göransson, driftchef för gata, park, hamn i Nyköpings kommun.

Med kvalitets­­jord skapar man bra förutsättningar för det man vill plantera. Plantera gärna ett eller flera träd så snart det går, eftersom de tar några år på sig att växa. Har du en gammal trädgård, vänta med att såga ner träd, det finns ingen återvändo när du väl har gjort det.

Varför träd?

– Trädkronor ger fin skugga och fruktträd är bra för insekterna.

Frukt och bär får gärna sitta kvar på hösten för fåglarnas skull, säger Sofi Svensson, park­ arbetare.

Helena och Sofi tipsar också om att läsa på och att fråga i handels­trädgårdarna. Har du

sandjord eller lerjord, soligt eller blåsigt? Genom att välja växter som passar just din trädgård ökar chanserna att de trivs och blir fina. Spana gärna på grannarna så kan du se vad som fungerar.

– Satsa på blomning under lång tid. Sälg till exempel är jätteviktig för insekterna, eftersom den blommar tidigt. Även krokus och snödroppar.

Välj gärna gammal­dags enkel­blommande sorter av dina växter. Är det dubbla, fyllda blommor saknas ofta nektar och pollen helt, säger Helena Göransson. «

Välj inte växter efter hur vackra de är i handeln eller på bild.

Ta reda på vilka sorter som klarar sig bra i just din jord.

Apropå jord. Skapa din egen jord genom en kompost, som du fyller med trädgårdsavfall.

Spara en risig hög i ett hörn.

Där trivs insekter.

Stäng av robotgräsklipparen på natten, så räddar du igelkottar.

Plantera nävor som mark­ täckare, de håller ogräs borta.

Plantera bärbuskar, goda att äta, roliga för barn att gömma sig bland.

Vill du ha en del av trädgården mer skötselfri kan du låta bli att klippa gräset helt på en yta – vips har du en blomstrande äng där fjärilar och andra insekter stortrivs.

Vet du var din fastighetsgräns går?

Nyköpings kommun äger mark som oftast ska kunna användas av alla, såväl skogsmark som grönytor och vägar. Du som äger en fastighet har ett ansvar att veta var din fastighetsgräns går och hålla dig inom den.

Olovlig användning av kommunal mark, eller nyttjande som det också kallas, kan till exempel vara att placera privata tillhörigheter utanför den egna

fastighetsgränsen, som studsmatta, båt, kompostlåda eller staket. Det kan också vara att mark utanför den egna fastighetsgränsen sköts på ett sådant sätt att den uppfattas som privat. Är du osäker på var din fastighetsgräns går kan du själv ladda ner en tomtkarta/förrättningskarta för din fastighet hos Lantmäteriet. Du kan också få en uppfattning om gränsen via

flera webbaserade karttjänster, till exempel hitta.se eller eniro.se. Gränserna i de webbaserade karttjänsterna är dock inte exakta och inte juridiskt gällande.

Om kommunen upptäcker att du använder kommunal mark får du ett brev med information om att ta bort eventuella saker och att återställa marken. Läs mer på nykoping.se/olovligmark. «

35

HAMNEN

– ständigt i utveckling

Nyköpings hamn har varit ett viktigt område i århundraden.

Tidigare bedrevs handel och sjöfart här, nu är det främst en stadsdel där man roar sig eller, på senare år, har sin bostad.

Och framöver finns planer på att utveckla hamnen än mer. [ TEXT: ANNIKA HEDBERG • FOTO: NYKÖPINGS KOMMUN ]

36

«

Fler bostäder växer fram På Västra kajsidan var det enbart industribyggnader och en tom silo, tills för några år sedan. Nu är silon omvandlad och bostadshusen kommer att få sällskap av fler närmare vattnet.

– Inom pågående detalj­ planering undersöks mark- och vattenförhållandena ytterligare, detta behöver lösas innan det går att påbörja byggnation där.

Det är inte kommunen som äger marken på den sidan, så det är markägaren som gör dessa undersökningar innan de kan gå vidare, säger Carina Jönhill Nord. « » FRÅN ÖSTRA SIDAN AV HAMNEN BLICKAR MAN MOT DE NYA BOSTADSHUSEN MED DEN

FOTO: YEGHIA NARSISIAN

OMBYGGDA SILON SOM TRONAR I BAKGRUNDEN. UNDRAR VAD ARBETARNA I MITTEN AV 1900-TALET SKULLE HA TÄNKT OM ATT BO I SILON, SOM DÅ VAR FYLLD AV SPANNMÅL. I DEN 51 METER HÖGA BYGGNADEN RYMS 44 LÄGENHETER SOM VAR INFLYTTNINGSKLARA 2013.

H

är bakom mig kommer området att utvecklas ytterligare, både med de verksamheter som finns här idag och med möjlig­heter till nya saker som ökar områdets attraktivitet och aktivitet, säger Carina Jönhill Nord, mark- och exploateringschef i Nyköpings kommun.

Hon pekar också ut över vattnet mot ett område där ett kallbadhus skulle kunna byggas, en utredning kring förut­ sättningarna för det drar strax igång.

I den hamnutvecklingsplan som finns från 2019 delas området in i en lugnare zon längre österut och en mer aktiv, närmare Vattensportens hus. I takt med att bostäder växer upp i Kungshagen och Spelhagen blir parken i hamnen nästan

som en stadspark för Nyköping. Redan nu lever hamnen upp på somrarna med restauranger och kaféer. I en nära framtid skapas fler möjlig­heter till aktiviteter. Det ska vara ett område för både närboende och för hela Nyköping.

– Vi arbetar nu med att få i gång en drivmedelsstation i hamnen på västra sidan fram tills att planeringen på den sidan kommer så långt att det inte går att vara kvar där längre, då är tanken att vi ska ha en plan för en mer långvarig lösning för det och mycket annat som har med vatten och båtliv att göra på den östra hamnsidan.

Flera av de som har verksamhet där idag planerar satsningar och vi ser framför oss en utveckling som kommer att byggas på år efter år. «

Karta över Nyköping efter branden år 1665. Här seglade stora fartyg upp i Nyköpingsåns mynning. På 1300-talet bedrevs handel i Nyköpings hamn med bland annat Hansastaden Lübeck. 1767 anlades Nyköpings första skeppsvarv.

TIPS! Vill du veta mer om hur hamnområdet Spelhagen såg ut förr? På Sörmlands museum, som ligger i just Spelhagen, finns utställningen Historiska ögonblick med gamla kartor.

37

Så s

pa

u vatten i

v

gen da ar

rd ra

Laga läckande kranar och toaletter.

Fyll disk- och tvättmaskinen helt (en halv maskin drar lika mycket vatten som en hel).

Stäng av kranen när du borstar tänderna.

Duscha i stället för att bada. Duscha kortare och stäng av vattnet när du tvålar in dig.

Ha alltid en kanna vatten i kylen så slipper du spola tills vattnet blir kallt.

Diska inte under rinnande vatten.

Samla regnvatten eller hämta sjövatten för bevattning av trädgården.

Var rädd om vattnet I Sverige gör vi av med cirka 140 liter vatten per person och dag.

Samtidigt ökar bristen på vatten över hela landet. Under 2021 infördes bevattningsförbud i 42 av landets kommuner och i 21 kommuner uppmanades man att spara på vattnet på grund av ett ansträngt läge. [ TEXT: LINA LUNDEGÅRD • FOTO: NYKÖPINGS KOMMUN ]

Vattenbrist sker främst som en följd av klimat­ förändringar och torka och i Nyköping har man sedan 2018 varit tvungen att införa någon form av bevattnings­­förbud varje år. De mest kritiska områdena i kommunen är Edstorp och Råby som bara har en dricks­vatten­brunn. Här är vatten­ bristen stor – framför allt under sommaren.

– Under de senaste åren har många sommar­ ställen blivit permanenta boenden och fler har skaffat pool. Det har bidragit till att vattenuttagen har blivit större i området, speciellt under sommar­ månaderna, säger Sandra Ejnefjäll, processingenjör på Nyköping Vatten.

För att undersöka möjlig­heten för en ytterligare dricks­vattenbrunn i Edstorp har man genomfört geologiska undersökningar, tagit vatten­prover och provpumpat på flertal ställen. Kvaliteten på vattnet har visat sig vara bra och den nya dricks­ vattenbrunnen installeras under sommaren 2022.

– En ytterligare brunn kommer göra stor skillnad för boende i området, men det kommer inte täcka de stora uttagen som blir när man fyller pooler eller vattnar sina trädgårdar. Vi behöver alla, i

38

Sandra Ejne fjäll, p rocessingenjör på Nyköping Vatten:

» I EDSTORP INSTALLERAS EN EXTRA DRICKSVATTEN­BRUNN

SOMMAREN 2022.

Nyköping och i hela Sverige, vara rädda om det dricksvattnet vi har, säger Sandra.

I stället för att använda dricks­vattnet till de stora uttagen u ­ ppmanar Sandra att hämta v­ atten vid Tappställe Fruängskällan i Nyköping. Här kan ­privatpersoner hämta gratis vatten varje dag under sommarhalvåret. «

VI BEHÖVER ALLA VARA RÄDDA OM DET DRICKSVATTNET VI HAR.

NYKÖPING I KORTHET Nyköping har cirka 58 000 invånare, ligger vid havet en timme söder om Stockholm och är en stadigt växande kommun. Oavsett om du redan bor här eller är nyfiken på kommunen hittar du matnyttig information här på sidan. På nykoping.se och på nykopingsguiden.se finns mycket mer. «

Lotsning och information på olika språk Det finns stöd och lotsning för den som är inflyttad till Sverige och som pratar ett annat språk än svenska. Samhällsvägledarna i Nyköpings kommun talar förutom svenska även engelska, arabiska, swahili, tigrinska och somaliska. « De kan hjälpa dig med att: • berätta hur det svenska samhället fungerar • veta vart du ska gå om du vill lära dig svenska • svara på frågor om utbildning, sjukvård, boende och äldreomsorg • lotsa dig till rätt myndighet

HITTA DIN POLITIKER Vilka är de folkvalda politikerna i Nyköpings kommun, hur ser de ut och hur kontaktar jag dem?

På nykoping.tromanpublik.se kan du dels söka på politikers namn och hitta vilka förtroendeuppdrag de har och e-postadresser till dem, dels kan du klicka på kommunens olika nämnder och se vilka politiker som sitter i vilken nämnd. Där finns även kontaktuppgifter till de kommunala bolagen som Nyköping Vattenkraft AB eller till kommunala råd som Anhörigrådet. «

Kontakta samhällsvägledarna på telefon 0155-45 78 88 eller via e-post samhallsvagledning@nykoping.se De finns också på Brandkärrsv.106.

Läs mer på: nykoping.se/vagledning Så når du oss: Om du inte hittar vad du söker på nykoping.se, gå via växeln på 0155-24 80 00 eller mejla kommun@ nykoping.se. Välkommen med din fråga!

Kundservice ger svar på dina frågor om bygglov Telefonnumret 0155-24 80 80 kan vara bra att lägga på minnet. Det är numret till kommunens kundservice, dit allmänheten kan vända sig med sina frågor. Här kan du få svar på frågor av allmän karaktär om bland annat bygglov och lediga tomter.

Du kan också få svar på frågor om färdtjänst, miljöskydd, skolskjuts och hälsoskydd. Kan vi inte svara på just din fråga så hjälper vi dig att komma rätt. «

Jobba eller studera i Nyköping På nykoping.se finns många möjligheter att leta efter jobb inom kommunen eller se olika studiemöjligheter. Du kanske redan har ett arbete men behöver komplettera, eller är arbetssökande och behöver en bra grund. Campus Nyköping erbjuder en mängd utbildningar bland annat i samarbete med högskolor. Du ska inte behöva flytta för att studera vidare! «

Vi dukar upp för dig Är du eller vill du bli företagare i Nyköping? Genom Dukat bord får du träffa flera handläggare från olika delar av organisationen. De tittar gemensamt på just dina behov och lotsar dig vidare. Mötet sker antingen digitalt eller på plats. « Kontakta näringslivsenheten för att boka: Telefon: 0155-24 81 50 E-post: naringsliv@nykoping.se

Med barnen i fokus Alla Nyköpings skolor och förskolor finns samlade på nykoping.se, både kommunala och friskolor. Läs om de olika alternativen och klicka dig vidare till skolornas egna webbplatser. «

Pendla till eller från Nyköping Bo i en kommun och arbeta i en annan?

Nyköping har många bra förbindelser med andra kommuner i eller utanför regionen.

Scanna QR-koden

och läs mer om alla pendlingsmöjligheter

39

EKENSBERG

MALMBRYGGSHAGEN

LABRO ÄNGAR

BRYNGELSTORP ROSENKÄLLA

ROSVALLA

HAMNEN

TJUVHOLMEN BRANDHOLMEN

Välkommen till Norra strandparkspromenaden Gå, spring, cykla, rulla barnvagn och rullstol genom hamnen, Brandholmen, Rosenkälla, Bryngelstorp, Labro Ängar och Malmbryggshagen.

Hela sträckan från hamnen till Malmbryggshagen är 9 kilometer.

Längs sträckan finns flera sittplatser, grillplatser och utkikstorn.

Läs mer på nykopingsguiden.se 40