KOM - Nyköpings kommuns personaltidning

KOM.

KOM.

FÖR MEDARBETARE I NYKÖPINGS KOMMUN

Sommar | 2022

Handleda andra utvecklar lärarrollen Bästa sommartipsen Familjehemsmamman berättar

I demokratins tjänst KOM • SOMMAR 2022

1

KOM.

EN TIDNING FÖR MEDARBETARE I NYKÖPINGS KOMMUN.

KOM. ANSVARIG UTGIVARE Mats Pettersson mats.pettersson@nykoping.se REDAKTÖR Annika Hedberg annika.hedberg@nykoping.se SKRIBENTER Elin Glanell, Jenny Thorell, Alexander Palombo, Annika Hedberg, Johanna Haugness, Helena Vesterlund, Amelie Falksäter, Lina Lundegård

KOM 1 SOMMAR • 2022

STORT TACK! Bara minuter innan denna tidning skulle gå på tryck fick vi beskedet att vattnet i Nyköping är okej att dricka. Efter den stora vattenläckan 2 juni kom det först inget vatten i kranarna alls, sedan skulle det kokas i väntan på provsvar. Detta drabbade tusentals i vår kommun. Men oj, vilka insatser och samarbeten detta ledde till! Tack alla ni som kämpat med att bära, styra om, ringa in, laga, fixa och analysera. Från det fina afternoon tea som Mariebergsgården ändå kunde ordna till skolköken som direkt anpassade sig efter läget. Ni är alla vardagshjältar. Tack!

AKTUELLT

REPORTAGE

4

17

Nytt system för tillbud

I demokratins tjänst

10 Alla har meddelarfrihet

ALLTID I KOM

14 Två terminer på Träffens förskola

5

Frågan: Ditt bästa sommartips?

18 Så sparar du på vattnet

23

Kom mé: Vi fyller 30!

KOM. Du vill väl veta det absolut senaste om vad som händer i kommunen? Följ Nyköpings kommun på Facebook!

Vill du också få tips på konserter, barnkultur, utflyktsmål och om nya ställen? Följ Nyköpings­guiden på Facebook.

2

KOM • SOMMAR 2022

Det här är tidningen för och om oss som jobbar i Nyköpings kommun. Den har en upplaga på 2 000 exemplar. KOM finns även på webben: http://in.nykoping.se. Vi vill gärna ha dina synpunkter och idéer på vad ni vill läsa om i KOM. Mejla redaktionen på: annika.hedberg@nykoping.se LAYOUT You Are Here OMSLAGSFOTO Jenny Thorell TRYCK Danagård Litho

POSTADRESS Nyköpings kommun 611 83 Nyköping Tel 0155-24 80 02 BESÖKSADRESS Rådhuset, Stora Torget

NÄSTA NUMMER Hösten 2022.

Kontakta Annika Hedberg om du har artikelidéer.

Nyköpings kommun har runt 4 000 anställda och är den största arbetsgivaren i hela kommunen.

KOM.

[ Förord ]

Vi betyder mycket för varandra

T

ack! Egentligen skulle jag kunna sluta där, med ett stort och varmt tack till dig som tillsammans med mig och alla våra fina kollegor jobbar för att de vi finns till för – de som bor och verkar eller besöker Nyköping – får bästa möjliga service, förutsättningar och upplevelser här.

Men jag gillar att skriva så jag tar lite till: Sommaren gör sig påmind och skolavslutningarna planeras. Det känns verkligen som att vi äntligen har en tid framför oss där vi kommer att kunna träffas och kanske även göra resor och utflykter tillsammans igen.

Jag märker hur det bubblar av glädje både på jobbet och fritiden när människor träffas ”på riktigt” igen, det är en skön känsla att se det – vi betyder mycket för varandra. Vi är varandras arbetsmiljö.

Det är en ovanlig tid av krig i närområdet, ett krig som är ett hån mot demokratiska värden vi kanske tagit för självklara. Jag kan inte ta in hela vidden av vad det innebär för Ukrainare.

I sammanhanget är våra egna utmaningar rätt

» Jag märker hur det bubblar av glädje både på jobbet och fritiden när människor träffas ”på riktigt” igen. « futtiga, men vi har haft och har många krävande utmaningar, och fler kommer. Här behövs energi och engagemang från oss alla.

Kanske ser du fram emot semester eller kanske att äntligen få ett jobb under sommaren. Och oavsett vad du har framför dig vill jag passa på att, förutom att tacka, även önska dig en riktigt fin sommar. Ta hand om dig, de du träffar och de vi finns till för.

Tillsammans är vi Nyköping.

MATS PETTERSSON, KOMMUNDIREKTÖR

KOM • SOMMAR 2022

3

KOM.

[ Aktuellt ] Ny telefoni – nya möjligheter Nyss byttes kommunens telefoni ut till Telia. Det innebär en stabilare teknisk lösning för kommunens växel och bättre mobiltäckning.

Med Touchpoint Plus blir det lätt att hänvisa telefonen/ändra status direkt i mobilen via en app. Det går också att ringa och ta emot samtal i ett gränssnitt i din dator. Det ingår också en bra katalogtjänst där man kan söka en kollega och se vem som är ledig.

Läs mer och se presentationsmaterial på IN.

Visionen visar vägen

NYANSTÄLLD? SÅ FUNKAR KOMMUNEN Vad behöver du känna till om IT, lönesystemet, meddelarfrihet och sekretess?

Vad gör kommunen, hur styrs kommunen och vad har den för uppdrag? I utbildningen skapad för nyanställda kan även du som jobbat en tid i kommunen lära dig mer.

Du hittar den på in.nykoping.se/digitalintro

En vision ska agera ”fyrljus” för organisationen genom att peka ut en riktning mot den långsiktiga målbild som vi gemensamt styr och leder mot.

SENASTE NYTT OM UKRAINA I juli börjar Nyköping ta emot anvisade ukrainska personer till kommunen.

Hur det går till och om din verksamhet påverkas kan du läsa mer om på IN.

Visionen tar sikte på 2040 för att bland annat sammanfalla med översiktsplan 2040. Det har också varit viktigt att på ett tydligare sätt inarbeta Agenda 2030.

• Nyköpings kommun kännetecknas av trygghet, närhet och framtidstro.

• Vi växer ekonomiskt och socialt hållbart och går före i den gröna omställningen genom mod, handlingskraft och gemensamt ansvarstagande.

• Här blir du inspirerad och uppmuntrad till kreativitet, utveckling och samarbete.

• Tillsammans skapar vi en bättre framtid!

Lättare att rapportera tillbud KIA står för kommunernas informationssystem om arbetsmiljö. Det är ett webbaserat informations­system som chefer och medarbetare i kommunen använder för bland annat rapportering och hantering av olyckor, tillbud och riskobservationer i arbetsmiljön.

Införandet av det nya systemet pågår och verksamheter som redan är igång är Tekniska divisionen, Räddning och säkerhet, delar av Kommunledningskontoret samt Samhällsbyggnad.

För Division Utbildning är Campus igång med KIA och hela Division Utbildning ska vara igång med KIA under hösten.

Division Social omsorg planeras gå in i KIA under oktober-november. I december 2022 är planen att hela Nyköping kommuns

4

KOM • SOMMAR 2022

verksamheter är med i KIA förutom kommunens bolag.

– KIA ersätter tidigare blanketter och förenklar arbetsmiljöarbetet, berättar Kari Runds, HR-strateg och ansvarig för införandet.

Nu blir det enklare att rapportera och hantera olycksfall, tillbud och riskobservationer.

Chefen får på ett enkelt sätt tillgång till handlingsplaner och har då en bättre överblick samt lättare att hitta lösningar.

KOM.

Vi frågade...

Vilket är ditt bästa sommartips i Nyköping?

Senada Avdic, kvalitetsutvecklare, Mariebergsgården, Social omsorg

Johan Stenbäck, arbetsmiljöingenjör, Tekniska divisionen

Stina Karlsson, avfallsplanerare, Renhållningen, Tekniska divisionen

– Jag är ofta i hamnen på somrarna, det är alltid roligt, man kan både äta gott, promenera och mysa runt längs vattnet.

– Mitt bästa avkopplingstips är att ta med sig en picknickkorg och badattiraljer till en klippa vid Stendörren.

– Jag älskar att bada. För oss som inte bor i Nyköping är sommaren ett bra tillfälle att upptäcka nya badställen här omkring.

Psst! Du hittar fler sommartips på sidorna 24-25.

FÖRBERED SEMESTERN Innan du går på välförtjänt ledighet, kom ihåg att stänga din telefon och lägg in autosvar på mejlen!

Klarmarkera i Min lön samt se till att attestera fakturor du ansvarar för. Var dock uppmärksam på att det cirkulerar många bluffakturor sommartid, så kontrollera att den stämmer. Fler tips inför semestern hittar du på IN.

Nya öppettider på TEK Kommunservice på TEK håller stängt fredagseftermiddagar. Detta för att personalen ska få möjlighet till arbetsplatsträffar och fortbildning. Har du bokat ett möte med någon på Tillverkarvägen 2 möter personen upp dig utanför dörren.

Kunder som ringer Kommunservice under stängning hänvisas till SOS Alarmtjänst för akuta ärenden. Är det inte akut hänvisas man till nästkommande vardag. Endast akuta fel som till exempel vattenläckor ska ringas in till SOS Alarm Jourtjänst, 08-454 22 03.

Nyckelinlämning för entreprenörer kommer att ske i anslutning vid entrén och det kan nu göras dygnet runt.

Hämtning av nycklar för entreprenörer följer öppettiderna.

ÖPPETTIDER Kommunservice nya öppettider: Måndag-torsdag 7.00-16.00 Lunchstängt 12.00-13.00 Fredagar 7.00-12.00 Felanmälningar för lokaler intern ska som tidigare göras via in.nykoping. se/service-och-stod-i-arbetet/ arbetsplats/felanmalan/ Önskar du komma i kontakt med kommunservice?

Ring dem på 0155-24 88 00.

KOM • SOMMAR 2022

5

KOM. Per Skyllberg i glatt samspråk med kommunalrådet Martina Hallström (C).

Konsten att driva ett maratonprojekt Projektledaren Per Skyllberg arbetade i fem år med projektet att ta fram Nyköpings kommuns nya översiktsplan. Hur håller man motivationen uppe i ett så långt och komplext projekt?

Till KOM ger han sina bästa råd och lärdomar.

6

KOM • SOMMAR 2022

KOM.

Vi tar det från början. Vad innehåller en översiktsplan och varför kräver den så mycket jobb? Enkelt förklarat har varje kommun ensamrätt att planera och besluta hur marken i kommunen ska användas och bebyggas, ett så kallat planmonopol. Men med det kommer vissa skyldigheter. Bland annat måste kommunen ha en aktuell översiktsplan som beskriver framtidsplanerna kring nybyggnation, natur, infrastruktur med mera.

– En översiktsplan handlar om hela kommunen och den påverkar många.

Därför behövde vi verkligen förankra alla ställningstaganden och beslut bland både kollegor och förtroendevalda, säger Per Skyllberg. Sedan 2017 har han arbetat nästan oavbrutet med frågan, antingen som projektledare eller som projektstöd.

Under samråden samlades många synpunkter in från Nyköpingsbor. På bilden till vänster: Sofia Bergqvist och Hans Welff under en fotbollsturnering.

Tar det alltid så här lång tid att göra en översiktsplan?

– Den här tog längre tid än vanligt, men inte mycket. Om en översiktsplan ska kunna användas på rätt sätt behövs en lång process innan den är klar, där man får jobba igenom frågor som kanske är kontroversiella eller där det är extra viktigt med enighet, säger Per Skyllberg.

Ett exempel kan vara hur naturområden eller jordbruksmark ska bevaras eller utvecklas.

– Vi har också lagkrav på samråd där allmänheten, markägare och andra målgrupper får tycka till om planförslaget.

Kommunen måste besvara och ta ställning till varje synpunkt. Vi fick in över tusen synpunkter så det var en hel del jobb.

Något Per har lärt sig av ÖP-arbetet är att börja ett projekt på rätt sätt.

– Själva initieringen gick för snabbt och vi satte i gång utan att riktigt veta hur slut­ produkten skulle se ut. När vi sen bestämde att översiktsplanen skulle vara digital fick vi merarbete och behövde omarbeta befintliga texter, säger Per. Internt involverades många medarbetare från olika divisioner för att bidra till planens innehåll. På slutminglet i stadshuset samlades cirka 70 personer som på ett eller annat sätt bidragit i projektet. Ju fler som är involverade i ett projekt, desto viktigare att hålla arbetsgruppen liten och tight, menar Per.

» Om en översiktsplan ska kunna användas på rätt sätt behövs en lång process innan den är klar. « – Engagemanget från ledningen gjorde att vi i kärntruppen kände ett ansvar för kvaliteten, att det här var en prioriterad fråga. När något inträffade samlades vi och diskuterade oss fram till en lösning tillsammans.

Engagemanget i gruppen har gjort att vi orkat arbeta vidare. Vi var också flexibla och tidigt beredda på att ändra på saker. Och många saker har de fått göra på ett nytt sätt, inte minst med anledning av pandemin. Samrådet fick bli helt digitalt, men det blev i slutändan mycket bättre, tycker Per Skyllberg.

PER TIPSAR

5 TIPS TILL LÅNGA OCH KOMPLEXA PROJEKT 1. S kapa en tydlig ansvars­fördelning.

2. V ar beredd på att tänka om och tänka nytt.

3. V ar tydlig med vad slut­ leveransen ska ha för form och omfattning.

4. F ira delsegrar och tacka ­löpande för andras arbets­ insatser.

5. F ördela arbetet i mindre del projekt och avgränsa arbetet för de olika grupperna.

TEXT: JOHANNA HAUGNESS

KOM • SOMMAR 2022

7

KOM.

Kommunsekreterarna

– en länk mellan politik och verksamhet Säg hej till Fanny och Johanna!

De är kommunens kommunsekreterare sedan den 1 maj.

– Vi är lite som spindeln i nätet, säger de.

Både Fanny och Johanna har tidigare jobbat som nämndsekreterare, men en omorganisation gav nya titlar. Jobbet innebär nära samarbete med kommun­ fullmäktige och kommunstyrelsen. Som nämndsekreterare jobbade de mer, precis som det låter, mot nämnderna.

– Vi är lite som spindeln i nätet. Det handlar mycket om en samordnarroll, där vi har mycket kontakt med handläggare och handlägger en del ärenden själva.

Vi granskar också underlag som ska till politiken, bland annat utifrån vem som ska fatta beslutet samt om det är ett lagligt beslut, säger Fanny och Johanna.

8

KOM • SOMMAR 2022

I rollen finns även en del andra administrativa arbetsuppgifter. Till exempel att sammanställa kallelser till sammanträden, föra protokoll och se till att formalia följs under sammanträden och så vidare. Kort sagt kan rollen beskrivas som en slags stödfunktion och länk mellan politiken och den kommunala verksamheten.

» Att vara en del av den lokala demokratin och få vara med där det verkligen händer känns motiverande. « Vad lockar er till att jobba med det här?

– Vi har ett stort samhällsintresse och ville jobba nära politiken, fast inte nödvändigtvis inom den. Att vara en del av

den lokala demokratin och få vara med där det verkligen händer känns motiverande.

Vi har det roligaste jobbet man kan ha, säger Fanny och Johanna.

Hur ser en arbetsdag ut?

– Haha! Det är en jättesvår fråga att svara

på. Det svänger väldigt fort i en politisk organisation och vi påverkas både av globala och nationella händelser. Corona­ pandemin och Ukrainasituationen är två exempel på det, där ett ärende snabbt kan behöva få ett politiskt beslut, säger Fanny och Johanna.

Det är ju valår i år. Märks det av i ert arbete?

– Vi upplever att politikerna är mer debattsugna och vill föra fram sin politik, inte bara i fullmäktige som är öppet för allmänheten. Det syns även på nämndnivå, och de är i regel stängda för allmänheten. Det känns att det är valår,

KOM.

FAKTA

JOHANNA & FANNY

Namn: Johanna Sterner och Fanny Pettersson Bergström Yrke: Kommunsekreterare Utbildning: Statsvetare Sitter i: Stadshuset

Många vill vara en del av demokratin – vi söker ännu fler I höst är det val till riksdag, region och kommun. För att valet ska flyta på smidigt behövs många som arbetar med det, exempelvis som röstmottagare och rösträknare. Kanske vill du hjälpa till?

Valarbetare har en viktig roll i demokratin.

I Nyköping finns det 37 valdistrikt och behövs cirka 300 personer som arbetar med valet. Även om många valarbetare återkommer vid flera val så behövs det fyllas på med nya.

Det gäller att tycka om att träffa nya människor, vara noggrann och hjälpsam.

Valarbetare ska också ha fyllt 18 år och gå en obligatorisk utbildning – det är viktigt att valet går rätt till. Flest personer behövs på valdagen den 11 september, då de flesta röstar, och rösträkningen pågår från det att Gunbritt Lindfors,valsamordnare. vallokalerna stänger fram till midnatt ungefär.

Men förtidsröstningen öppnar i flera lokaler 18 dagar före valet.

– Många tycker att det är värdefullt att vara en del av den demokratiska processen. Därför återkommer valarbetare år från år, säger Gunbritt Lindfors, valsamordnare i Nyköping.

absolut, säger Fanny och Johanna.

Under ett sammanträde i fullmäktige delar de på arbetsuppgiften som sekreterare. Båda två sitter dock med under sammanträdena som stöd till både varandra och ordföranden. Är det någon gång till och med ni kan börja kolla på klockan och tänka: Är det inte slut snart?

Både Fanny och Johanna börjar skratta.

– Kul att du nämner det! Vi tävlar med ordföranden om att gissa rätt på vilken tid sammanträdet kommer att ta slut. Vi hävdar dock att han (Mohammed Mouaid, reds. anm.) har en klar fördel eftersom han kan styra tempot, så just klockan sneglar vi lite på av den anledningen. Vi tycker att arbetet är väldigt kul, men det är klart att vissa ärenden är roligare än andra, säger Fanny och Johanna.

TEXT: ALEXANDER PALOMBO FOTO: JENNY THORELL

VILL DU BLI RÖSTMOTTAGARE? Nu söker vi ännu fler röstmottagare både för att kunna bemanna alla valdistrikt under valdagen. För att få arbeta som röstmottagare eller rösträknare måste du vara 18 år och bland annat gå en obligatorisk utbildning. Utbildningstillfällena kommer att vara under augusti.

Mejla till gunbritt.lindfors@nykoping.se om du är intresserad av att arbeta på valdagen.

KOMKOM • SOMMAR • HÖST2022 2021

9

KOM.

Alla får prata med medier Som anställd i en kommun har du alltid rätt att prata med medier om din arbetsplats om du själv vill. Det kallas meddelarfrihet och då talar du utifrån dig själv. Chefer och andra kan ha ett särskilt ansvar att uttala sig för kommunens räkning.

Anställda i offentlig sektor har ett särskilt meddelarskydd. Det betyder att det är straffbart för din arbetsgivare att ens fråga efter vem som lämnat uppgifter till media.

Du kan inte straffas för att du lämnat uppgifter till medier. Även sekretessbelagda uppgifter kan du ge muntligt till en reporter. Men du kan inte lämna ut själva dokumentet. Vissa uppgifter får du inte lämna ens muntligt.

Det gäller patientsekretess och frågor som rör rikets säkerhet.

Om du blir kontaktad av en reporter men inte vill vara med i en artikel eller i ett tv-inslag så kan du förstås tacka nej.

Men du kan be din chef hjälpa reportern att hitta någon annan att tala med. Chefer och andra nyckelpersoner har ett utpekat

ansvar att svara på mediers frågor. De kan inte välja bort det, utan ska vara tillgängliga för frågor.

Vad är en talesperson?

De personer som har särskilt ansvar att prata med medier kallas ofta tales­ personer. Det kan vara för att de förväntas vara mer insatta i en fråga eller för att de har ett större ansvar för verksamheten.

De uttalar sig för Nyköpings kommuns räkning. Att det finns utsedda talespersoner betyder inte att du inte får prata med journalister. Men då uttalar du dig för egen del, inte för kommunens.

TEXT: ANNIKA HEDBERG

Vad är det du gör?

– Jag håller en kortare hygien­utbildning på arbetsplatsträffarna varje månad, 15-20 minuter. Allt från smittvägar till vilken skyddsklädsel som krävs, om desinfektionsmedel eller mekanisk rengöring behövs för att få rent, hur lång inkubationstid smittor har med mera.

[ HALLÅ VIKTORIA! ] Viktoria Dordevic, kvalitetsutvecklare på Rönnlidens äldre- och demens­ boende, som fick vård- och omsorgsnämndens innovationspris i år.

Motiveringen lyder: ”För ditt engagemang kring basal hygien och att du så förtjänstfullt delar med dig av dina kunskaper till ­kollegorna”.

10

KOM • SOMMAR 2022

Vad är fördelarna med många snabba lektioner?

– Även om man kan det så är det alltid bra att friska upp minnet. Vi kan också väva in det i vårt arbete, se hur vi gör när det kommer in vissa sjukdomar, hur hanterar just vi tvätt och sopor?

Har pandemin gjort att ni jobbar annorlunda mot tidigare?

– Nu gör vi rent alla tagytor dagligen.

Det tror jag gör stor skillnad.

DISKUTERA PÅ DIN ARBETSPLATS • Känner du till meddelarskydd och meddelarfrihet?

• Vad betyder rättigheterna för dig och din verksamhet?

• Finns uppgifter inom verksamheten som inte omfattas av meddelarfriheten?

• Finns utpekade talespersoner i din verksamhet? Vad innebär det?

Läs mer på IN. Där finns också APT-material om meddelarfrihet.

I juli 2022 införs ett visselblåsarsystem inom Nyköpings kommun.

Där kan du lämna uppgifter om oegentligheter anonymt.

Läs mer på IN.

Vad vill du tipsa andra om?

– Det viktiga, speciellt för nya på arbetsplatsen, är att man nöter in rutinerna. Att vi är fler som påminner varandra både om ergonomi och hygien: ”Har du spritat händerna, använt hjälpmedel?”. Det är också viktigt att veta varför saker ska göras på ett visst sätt, till exempel med skydds­ handskar.

Hur menar du?

– Det är inte så att handskar ska användas vid alla tillfällen, ibland används de för mycket. Det allra viktigaste är att ha nytvättade händer utan sår. Sedan kan det i vissa moment krävas handskar. Men det är lika viktigt att veta när man ska ta av dem så att inte handskarna i sig sprider smitta. Så det är bra att planera sina arbetsuppgifter.

TEXT: ANNIKA HEDBERG

KOM.

[ HALLÅ ROBERT! ] Robert Nilsson, säkerhetssamordnare på Sörmlandskustens räddningstjänst

Vilka säkerhetsutbildningar finns det i kommunen?

– I nuläget en utbildning i hot och våld (tre timmar) samt en tilläggsmodul om pågående dödligt våld (PDV) samt hur man hanterar en sådan situation utifrån den egna verksamhetens förutsättningar. I höst planeras det för en mer omfattande utbildning tillsammans med polisen på temat pågående dödligt våld i skolmiljö. Det finns webbaserade utbildningar i form av filmer om fem till tio minuter. Det är totalt fem filmer: hot och våld, krisberedskap, informationssäkerhet, fysisk säkerhet och brandsäkerhet.

Vad får man lära sig på säkerhetsutbildningarna?

– Grundläggande aggressionsteori, konfliktförståelse och konflikthantering – hur deeskalerar man en situation där någon eller några är i stånd att bli hotfulla eller våldsamma samt hur man förebygger att sådana situationer uppstår.

Under utbildningen i PDV får man lära sig väldigt enkla principer för hur man bör agera.

Vilken skillnad gör det om man gått säkerhetsutbildningarna?

– Att vara utbildad i att hantera hot och våld eller

pågående dödligt våld gör dig mer mentalt rustad att hantera en extremt sällsynt situation, veta vad som förväntas av dig och hur du bör agera för att begränsa konsekvenserna.

Går det att verkligen förbereda sig på allvarliga kriser som dödligt våld?

– Ja, det gör det. Det kan man göra genom en utbildning, men också genom en sådan enkel sak som att man använder fantasin och tänker sig ett pågående dödligt våldscenario och hur det skulle drabba den egna arbetsplatsen. Vad skulle jag själv göra? Vilka utrymningsvägar finns det? Vilka inrymningsvägar finns om utrymning är uteslutet? Var kan man gömma sig och eventuell låsa om sig? Som sagt, mental beredskap. Man ska fly faran, dvs ut- eller inrymma beroende på varifrån faran kommer, gömma sig (om det inte går att fly) samt larma 112.

TEXT: AMELIE FALKSÄTER

På youtube finns MSB:s filmer om säkerhet i offentlig miljö.

FELANMÄL LOKALER I NYA E-TJÄNSTEN Den nya e-tjänsten felanmälan infördes i september förra året.

Nu är alla verksamheter inne i systemet och gör digitala felanmälningar. Förberedelser för Kommunfastigheters externa hyresgäster pågår.

– Införandet har gått bra och vi har gjort några förbättringar under resans gång, bland annat kan man nu bifoga bilder. Många har uttryckt att det är bra att kunna se sina fel­anmälningar, säger projekt­ledare Anna Engström på Kommun­fastigheter.

I den nya tjänsten är mycket förprogrammerat. Korrekta felanmälningar underlättar för den som anmäler, Kommun­ fastigheters driftpersonal samt externa entreprenörer.

Det ger också förutsättningar för en bättre uppföljning om till exempel status på anmälningarna.

Du hittar Felanmälan på IN >> Service- och stöd i arbetet >> Arbetsplats >> Felanmälan Observera att akuta fel som till exempel vattenläckor, ska göras via telefon 0155-24 88 00.

KOM • SOMMAR 2022

11

KOM.

Rickard Enlund är en av nio livsmedelsinspektörer på livsmedelsenheten i Nyköpings kommun. Han och övriga inspektörer kontrollerar regelbundet de cirka 600 registrerade livsmedelsverksamheter som finns i kommunen. Det är alla typer av verksamheter bland annat restauranger, kaféer, butiker, tillverkare, skolor, förskolor och äldreboenden.

NEDSLAG: LIVSMEDELSENHETEN

Viktigt med god dialog De kontrollerar restauranger, kaféer, butiker, förskolor och andra verksamheter, för att besökare ska få en trygg matupplevelse. För livsmedelsenheten är det viktigt att ha en god relation med verksamheter och att diskutera bedömningar med varandra på enheten.

12

KOM • SOMMAR 2022

KOM.

925 kontroller gjordes av livsmedelsenheten under 2021

Syftet med kontroller är att bedöma verksamheternas förmåga att producera säkra livsmedel och att de inte vilseleder konsumenten genom informationen om livsmedlet.

Ingen ska behöva bli sjuk av maten de äter eller bli lurad. Kontrollen är riskbaserad vilket innebär att vi fokuserar på de delar i verksamheten där riskerna är som störst. De flesta kontrollerna sker oanmälda.

Joakim Wenner och Rickard Enlund diskuterar bedömningar i ett kontrollärende. Livsmedelsenheten lägger stor vikt vid samsyn i det dagliga arbetet. Det är viktigt att livsmedelskontrollen är likvärdig, förutsägbar och rättssäker.

Det är viktigt att ha en god dialog med verksamheterna. En god relation med företagaren är nyckeln till en framgångsrik livsmedelskontroll. Det gemensamma målet om säkra livsmedel och redlighet används som utgångspunkt i samtalet och kontrollen. På bilden: Rickard i samtal med Thomas Jakobsson som äger och driver Blommenhof hotell.

Hela livsmedelsenheten med chef, koordinator och inspektörer. Vi har ett omfattande utbyte med varandra i det dagliga arbetet. Enhetsmöten och diskussionsmöten har vi varje vecka.

Vi lyfter bedömningsfrågor i den stora gruppen för att hitta en samsyn i tillämpningen av lagstiftningen.

KOM • SOMMAR 2022

13

KOM.

Så har starten varit för Träffens förskola Höstterminen 2021 öppnades portarna till Träffens förskola.

Nyköpings nyaste förskola har hunnit med mycket sedan starten.

– Det har varit både toppar och dalar, säger Emma Matsson, förskollärare.

Drygt ett läsår har gått sedan Träffens förskola drog igång sin verksamhet.

Barnen välkomnades mitt under pågående coronapandemi, och utöver en fin invigning tidigare i höstas, har Träffens förskola även vunnit utmärkelsen ”Årets skol- och förskolebyggnad”.

Hur har arbetet gått?

– Dels kommer nya barn hela tiden som ska introduceras och vi har levt i en pandemi med hög frånvaro hos personalen.

Att ta fram hur förskolan ska bedrivas och att arbeta i olika grupper och utbyta erfarenheter har varit positivt. Men också att träffa nya barn, det är det bästa., säger Emma Matsson.

Arbetet med introduktionerna för nya barn försvårades till viss del av pandemin.

– Det har varit en omställning för hela samhället att ha digitala möten istället för att träffas fysiskt. Vi är vanemänniskor.

När vi då inte kunde ha fysiska möten blev det svårt, säger Emma Matsson.

En introduktion på plats där barnen och vårdnadshavarna kan se och känna på omgivningen, och kontakt mellan pedagog

Emma Matsson älskar alla möten på jobbet.

FAKTA

TRÄFFENS FÖRSKOLA • Öppnade i augusti 2021 • Plats för 150 barn och cirka 25 stycken medarbetare • Nyköpings första konceptförskola – kort sagt finns en grundtanke hur nya förskolor i Nyköping ska byggas • Utsedd till årets skol- och förskolebyggnad 2022 Läs mer på nykoping.se/traffensforskola

och vårdnadshavare är lättare när de träffas fysiskt.

Vad uppskattar du med Träffens förskola?

– Rent praktiskt är det väldigt ljudisolerat. Det betyder jättemycket. Jag har även en otroligt bra biträdande rektor.

Jag tycker att hon är helt fantastisk och det

är viktigt för mig att jag känner att jag har stöd från min närmsta chef. Jag trivs också bra med mina kollegor och det är viktigt för att arbetet ska gå framåt. Sen älskar jag mötet med barnen och föräldrarna, säger Emma Matsson.

TEXT OCH FOTO: ALEXANDER PALOMBO

Stort tack till alla skräpplockare!

Under våren har tusentals barn och unga plockat skräp i kommunen tillsammans med sina pedagoger, lärare eller ledare. Nyköpings kommun deltar i Håll Sverige Rents kampanj Skräpplockardagarna varje år. Det är i första hand en pedagogisk aktivitet där syftet är att uppmärksamma nedskräpning och att lära sig att inte skräpa ner.

En av de medverkande förskolorna är Stigtomta förskola. Där arbetar förskolläraren Liselotte ”Lotta” Norberg.

1414

KOM• •SOMMAR SOMMAR2022 2022 KOM

– Vi på Stigtomta förskola är med i kommunens skräpplockardagar eftersom vi anser att omsorgen om vår miljö behöver grundas redan i låg ålder. Det livslånga lärandet börjar redan i förskoleåldern, säger hon.

Som tack för insatserna i år bjöds de yngre barnen in till final på Stora Torget i maj. Där fick de ett litet mellis och underhållning av den populära duon Vattenmannen och Speed som blandar musik, fakta och humor i föreställningen ”Den stora skräpshowen”.

KOM.

CATHARINA NOTHÉUS:

"Våga öppna dörren!"

Varför valde ni att bli familjehem?

– Min pappa var fosterbarn när han var liten och berättade ofta om sin uppväxt och hur tufft de hade det hemma. Han visste hur jobbigt det kan vara att ha problem som pågår skilt från omvärlden där ingen ser hur man mår. Så är det i många familjer idag också, det är jättemånga som har det svårt.

Jag och min man har också en gemensam vän som heter Inger. Hon var dagbarnvårdare åt våra barn när de var små och samtidigt familjehem och jourhem. Jag minns att jag var så imponerad av henne och tyckte det var häftigt att hon hjälpte så många familjer.

Sen blev det nog bara så att vi halkade in på det.

Det finns ett enormt behov av familjehem. Skulle jag leva om mitt liv skulle jag bli familjehem igen, det är jag helt hundra på. Det är bara att gå till sig själv, om någonting skulle hända mig eller min man skulle jag vilja att någon öppnade dörren för mina barn eller barnbarn.

Vilka utmaningar har ni stött på?

– Vi har jobbat hårt med skolan. Skolan är nyckeln till livet och utan den stängs tyvärr många dörrar till framtiden. Idag är det väldigt viktigt att ha fullständiga gymnasiebetyg för att kunna få ett jobb eller vidareutbilda sig. Därför är vi måna om att barnen ska ha rätt förutsättningar att klara av sin skolgång och att vi finns där och stöttar längs vägen.

Kan ni berätta om något ögonblick då ni har känt extra stolthet?

– Vi har haft ett barn som kom till oss när hon var 8 år och som då låg efter ganska mycket i skolan. På kvällarna kunde hon ligga under köksbordet och gråta över sina läxor och idag är hon 25 år

och snart färdig ambulanssjuksköterska.

Det är häftigt att få vara med på den resan.

Vad får ni som familjehem för stöd av familjehemsenheten på Nyköpings kommun?

– Vi får ett väldigt bra stöd från Nyköpings kommun. Att veta om att de finns ett telefonsamtal bort känns tryggt.

Det finns även en jour att ringa till på kvällar och helger om det skulle vara något. Som familjehem blir man även erbjuden handledning både enskilt och i grupp och inbjuden till föreläsningar, cafékvällar och mingel med andra familjehem.

Familjehemsenheten tar också hjälp av rutinerade familjehem och deras erfarenhet för att lära upp nya familjehem.

Jag har själv varit mentor för nya familjehemsföräldrar och då haft kontakt med dem ett par gånger i veckan för att finnas där som stöd och bolla eventuella frågor. Mentorskap tror jag är ett bra tillvägagångssätt för att skapa långvariga familjehem.

Vad är viktigt att tänka på om man funderar på att bli familjehem? Har ni några råd till de som funderar på att bli familjehem?

– Jag tror att det är viktigt att tänka på mottagandet när man tar emot en placering. Inför en ny placering brukar vi också ha ett familjeråd och prata både enskilt och i grupp för att lyssna in allas åsikter. Jag tror det är viktigt att man diskuterar i familjen och att alla är överens. Som familjehem är det viktigt att alltid finnas till hands och lyssna. Vår hund Wilma gör också ett bra jobb, det har varit mycket tårar i den pälsen och hon skvallrar aldrig.

Det är också viktigt att respektera barnens biologiska föräldrar och bemöta

Som familjehem vill Catharina stötta och ge bra förutsättningar för framtiden.

dem på ett hänsynsfullt sätt. Vi ska inte ersätta barnens föräldrar på något sätt eftersom de redan har en mamma och pappa. Det vi arbetar mot är att barnen ska kunna återvända hem även om det inte alltid blir så.

Varför tror ni att det är svårt att rekrytera nya familjehem?

– Jag tror att många fått uppfattningen att det är svårare än vad det är. Man kanske känner att tiden inte räcker till eller att man vill prioritera karriären.

Men både jag och min man har jobbat heltid när vi haft placeringar, precis som en vanlig familj. Det behöver inte vara så märkvärdigt utan det räcker fint med en vanlig familj som är lite extra trygg.

Vad skulle ni säga till de som funderar på att bli familjehem?

– Våga öppna dörren! Man behöver inte vara någon slags supermänniska. Allt som behövs är lite sunt förnuft, trygghet och kärlek. Det är viktigt att komma ihåg att det handlar om vanliga barn som oftast är väldigt tacksamma för din hjälp.

TEXT OCH FOTO: AMELIE FALKSÄTER

KOM • SOMMAR 2022

15

KOM.

Fler tycker arbetsmiljön är bättre NÅGRA AV RESULTATEN:

Årets arbetsmiljömätning visar på förbättringar inom de flesta områden, jämfört med förra mätningen. Trenden mellan 2016 och 2022 är positiv.

Vissa områden behöver vi däremot fortsätta utveckla tillsammans.

76 procent av alla tillsvidareanställda medarbetare svarade på årets arbets­miljömätning. Det är fler än förra året. Nytt för i år var att frågan om mobbning, kränkningar och trakasserier fick en följdfråga, för att undersöka var det inträffar, för att kunna göra rätt åtgärder.

– Arbetsmiljömätningen hjälper oss att se styrkor men också utvecklingsområden.

Vi behöver se över hur vi skapar bättre förutsättningar för målstyrning, att ha tydliga mål och styra mot dem. Det är svårt men viktigt för att utvecklas, säger Katarina Högström Hadfy, HR-chef i Nyköpings kommun.

• 89 procent upplever att deras arbete känns meningsfullt och 70 procent ser fram emot att gå till arbetet.

• 72 procent upplever att chefen ger tillräckligt med stöd och 80 procent svarar att arbetsgruppen hjälper varandra med arbetsuppgifter.

• 84 procent uppger att de känner till verksamhetens mål.

• 61 procent svarar att målen på deras arbetsplats följs upp och utvärderas på ett bra sätt.

Ett av områdena som fortfarande sticker ut är frågan om mobbning, kränkningar och trakasserier. 11 procent uppger att arbetsplatsen inte är fri från det. Det är en bättring mot föregående år då resultatet var 13 procent, men fortsatt arbete krävs.

– Jag vill skicka ett tydligt budskap, på en arbetsplats är det nolltolerans som gäller.

Resultatet visar på behov av utvecklingsarbete, oavsett om det gäller interna upplevelser eller har uppstått i våra externa kontakter. Vi är varandras arbetsmiljö och det är viktigt att alla är delaktiga och bidrar i diskussionen kring resultaten, säger Katarina Högström Hadfy.

Läs mer om arbetsmiljömätningen och se hela resultatet: in.nykoping.se/arbetsmiljomatning

[ HALLÅ MIKAELA! ] Mikaela Nissander, chef på kundservice, Vad har du gjort innan?

– Jag kommer senast från en tjänst som chef på kundservice på Sveriges Radio Förvaltnings AB, ett företag som ägs av public servicebolagen SVT, SR och UR.

Vad gör du på jobbet?

– Jag är ny i Nyköpings kommun så min första tid har gått åt till att orientera mig i organisationen men också att lära känna mina medarbetare. Jag har besökt olika verksamheter för att lära känna dem lite bättre.

16

KOM • SOMMAR 2022

Hur kommer det sig att du sökte dig till Nyköping?

– Att få vara med och skapa en kommungemensam kundservice – ”Ditt Nyköping”, och den ambition som finns kring service och tillgänglighet i Nyköpings kommun var viktiga faktorer.

Vad är på gång framöver med kundservice?

– Många spännande aktiviteter!

Nyköpings kommun ska vara tillgänglig för medborgare, företagare och många fler.

Det ska gå snabbt och vara enkelt att komma i kontakt med oss, få svar på sina frågor och hantera sina ärenden. I maj införde vi ett kontaktcentersystem där vi kan hantera olika kanaler som telefon och mail och möjligheter finns även för chatt och sociala medier. Samhällsbyggnad var först in i kommunens gemensamma kundservice och tillsammans med dem utvecklar vi bygglovssidorna på webben.

Bygglov är en av de största frågorna på kundservice idag och vi ser att många frågor skulle kunna besvaras redan på webben. Näringsliv, kultur och fritid samt Tekniska divisionen analyserar sina verksamheter för att se hur de kan ansluta sig till en gemensam kundservice.

KOM.

Nyköping i framkant med återbruk på Vägporten Vägporten på Östra Rundgatan har totalrenoverats för att bli till nya moderna kontorslokaler. Ventilation har bytts ut och elen bytts bort mot bergvärme. Nya fönster, ytskikt och nya ljuddämpande mattor läggs in. Även utvändigt sker markarbeten för rabatter och cykelparkeringar.

Staben för division Utbildning och 300 medarbetare från division Social omsorg delar konferensrum och lunchrum i den 10 000 kvadratmeter stora byggnaden.

I entrén finns en reception som välkomnar besökare. Möblerna är till hälften nya, till hälften återbrukade befintliga möbler som har klätts om, tvättats och målats.

Amalia Marin på Cedervall arkitekter är inredare i projektet: Varför satsa på återbruk?

– För att kunna göra klimatomställning behöver vi alla se över vad vi kan göra. Det tär jättemycket på klimatet att bara köpa nytt. Vi behöver ta till vara på det vi har och inte bidra till en slit- och slängkultur.

Det är roligt att Nyköpings kommun är modiga och arbetar med miljöfrågor på ett seriöst sätt. Ni ligger i framkant.

Blir det inte rörigt att blanda gammalt och nytt?

- Det får inte se ut som en loppis. Vi försöker återbruka i så stor utsträckning som det är rimligt, väljer återbruk där det är möjligt och där vi kan hitta bra lösningar.

Vi ska inte göra en dålig lösning bara för återbrukets skull.

Vad har varit det svåraste?

– Det har varit en utmaning att få möbler från så många olika årtionden att funka ihop, ända ifrån 60-tal till nutid. Vårt mål är att få ihop allt till en värdig och nyskapande helhet. De nya möblerna ska lyfta de gamla. Ett exempel som vi är nöjda med är det stora konferensrummet, nya bord som lyfter återbrukade stolar av olika färger till en fin och spännande helhet.

Pasi Rönkkö, byggprojektledare för Vägporten, visar ett av konferensrummen. De nya möblerna är en blandning av återbrukade, uppfräschade möbler och helt nya.

Kombinationen har gjort att kostnaderna har kunnat hållas nere samtidigt som man tagit tillvara fullt fungerande möbler.

Vilken känsla ska medarbetarna få på sin nya arbetsplats?

– Det ska upplevas som ett flöde och bidra till att tydliggöra vad man gör i de olika delarna.

I besöksväntrummen ska det kännas lugnt, Amalia Marin, inredningsarkitekt tryggt och varmt.

I kontorslandskapen lugn och fokus och i matsal och fikaytor ska det vara lite mer lekfullt och mer högljudda färger som främjar samtal.

TEXT: HELENA VESTERLUND FOTO: CEDERVALL ARKITEKTER

KOM • SOMMAR 2022

17

KOM. KOM.

Vatten - värt att vara rädd om I Sverige gör vi av med cirka 140 liter vatten per person varje dag. Samtidigt ökar bristen på vatten över hela landet. 2021 infördes bevattningsförbud i 42 kommuner runt om i landet och i 21 kommuner uppmanades man att spara på vattnet på grund av ett ansträngt läge.

Vattenbristen är till följd av klimat­förändringar och torka och i Nyköpings kommun har man sedan 2018 varit tvungen att införa någon form av bevattningsförbud varje år. De mest kritiska områdena i kommunen är Edstorp och Råby som bara har en dricksvattenbrunn.

Här är vattenbristen stor, främst under sommaren.

– Under de senaste åren har många sommarställen blivit permanenta boenden och fler har skaffat pool. Det har bidragit till att vattenuttagen har blivit större i området, speciellt under sommarmånaderna, säger Sandra Ejnefjäll, processingenjör på Nyköping Vatten.

Ny brunn

För att undersöka möjligheten för en ytterligare dricksvattenbrunn i Edstorp har man genomfört geologiska undersökningar, tagit vattenprover samt provpumpat på flertal ställen. Kvaliteten på vattnet

har visat sig vara bra och den nya dricksvattenbrunnen kommer installeras under sommaren 2022.

– En ytterligare brunn kommer göra stor skillnad för boende i området, men det kommer inte täcka de stora uttagen som att fylla pooler eller bevattna trädgårdar.

Vi behöver alla, i Sverige, i Nyköping vara rädda om det dricksvattnet vi har, säger Sandra.

Fyll poolen gratis

I stället för att använda dricksvattnet till de stora uttagen uppmanar Sandra till att hämta vatten vid Tappställe Fruängskällan i Nyköping. Här kan privatpersoner hämta gratis vatten varje dag under sommarhalvåret.

Den kännbara situationen har naturligtvis ändrat på hur Nyköpings kommun använder sitt vatten.

Bland annat så vattnar man planteringar och växtlighet inne i Nyköping med å-vatten.

För några år sedan byggdes vattenkiosker med

KOM • SOMMAR 2022

liter vatten gör varje person i Sverige av med i snitt varje dag

Sandra Ejnefjäll lär barn varför vi behöver vara rädda om vårt vatten.

7 tips SÅ SPARAR DU VATTEN I VARDAGEN • Skörda regnvatten eller hämta sjövatten för bevattning av trädgården • Laga läckande kranar och toaletter • Ha alltid en kanna vatten i kylen så slipper du spola tills vattnet blir kallt • Stäng av kranen när du borstar tänderna • Fyll disk- och tvättmaskinen helt (en halv maskin drar lika mycket vatten som en hel) • Diska inte under rinnande vatten • Duscha i stället för att bada, duscha kortare och stäng av vattnet när du tvålar in dig

TEXT: LINA LUNDEGÅRD

Å-vatten och vattenkiosker i kommunens verksamhet

18

140

så kallat tekniskt vatten. Där kan bland andra byggföretag och brandbilar hämta vatten för sin verksamhet. När byggföretagen ser hur mycket vatten som hämtas och betalar för det är chansen till sparsamhet större.

KOM. ”Nu står jag i den del av återvinningscentralen som är tänkt att rymma en återvinningsstation för förpackningar”, säger projektledare Stefan Götesson.

I bakgrunden syns idrottshallen vid Tekniska divisionen.

Här planeras en återvinningscentral för framtiden Inom ett par år kan medarbetarna på Tekniska divisionen ha en alldeles nybyggd återvinningscentral som närmaste granne.

Det blir en modern, säker och mer effektiv anläggning, enligt projektledaren Stefan Götesson.

– Ambitionen är att påbörja detalj­ projekteringen det här året. Vi behöver fånga upp de sista frågetecknen som bland annat rör grindar och komprimatorer.

Parallellt pågår ett arbete med att utreda hur de material som samlas in i återbruket ska hanteras och hur organisationen för det ska se ut, säger Stefan Götesson, projektledare.

Det återbruk han talar om är en särskild mottagning av begagnade möbler och andra föremål som är i användbart skick och kan få nya ägare. En del av materialet som samlas in är tänkt att gå till projektet Cirkulära Öster.

Bättre för medborgare och medarbetare

På den nuvarande återvinningscentralen vid Björshult har det inte funnits utrymme för återbruk i någon större skala. Det har heller inte gått att ha skilda körfält för besökarnas fordon och tunga transporter.

– På den nya återvinningscentralen skiljer vi besökare från yrkesmässig trafik.

Det blir en mer modern, säkrare och mer effektiv anläggning. Det kommer också att bli möjligt för medborgarna att ta sig dit med kollektivtrafik och cykel, alla har inte bil, säger Stefan. Återvinningscentralen kommer att ligga just intill Tekniska divisionen på södra Arnö. Medarbetarna där kommer att få väldigt nära till en fullskalig återvinning där allt ska gå att lämna på en och samma plats.

– Det blir helt klart närmare, och det finns ingen ursäkt att inte lämna även små saker till återvinning, som en trasig tallrik, säger Stefan. Återvinningscentralen på Arnö har krav på sig att minimera nedskräpning och damning. Buller från verksamheten får heller inte överstiga en viss decibel.

Förhoppningen är att anläggningen är klar under år 2024.

FAKTA

NYA ÅTERVINNINGSCENTRALEN • Ska ge ökad kapacitet och möta framtida behov av avfallshantering i takt med att kommunen växer och får fler invånare.

• Det planeras för ett återbruk – en mottagning för begagnade möbler och andra föremål som kan användas på nytt.

• Björshult avvecklas. Den nya återvinningscentralen ska ersätta den befintliga anläggningen vid Björshult, som ligger på en gammal deponi och kommer att avvecklas och sluttäckas. Bara viss verksamhet med mellanlagring och rangering blir kvar på Björshult.

• Samarbete mellan och inom divisioner. Samhällsbyggnad har bidragit med naturvärdesinventering, plan-/lovförhållanden och markförvaltning. Inom Tekniska divisionen har Renhållningen, Staben, Gata och Projektgruppen samarbetat i processerna.

TEXT OCH FOTO: ELIN GLANELL

KOM • SOMMAR 2022

19

KOM. Ihsan Batti, enhetschef för Nykomsten.

Nykomsten slussar in barn i svenska skolan De möter upp på modersmålet, kartlägger, vägleder och hittar lösningar. Kommunens mottagningsenhet Nykomsten tar emot barn som kommer till Nyköping från andra länder för att introducera dem i svenska skolan.

– Vi följer utvecklingen hela tiden och förbereder oss utefter det, säger Ihsan Batti, enhetschef.

Han är chef för både Nykomsten, modersmålslärarna och studiehandledare i kommunen och kan möta upp olika behov beroende på vilka länder som barnen kommer ifrån.

– Vi har runt 25 språk i modersmålsundervisningen, säger Ihsan.

De som kommer till Nykomsten är oftast kvotflyktingar som har fått uppehållstillstånd. I samband med det får kommunen information om att barnen kommer till Nyköping. Medarbetarna på Nykomsten kartlägger de nyanlända barnen, utifrån Skolverkets regler.

– Det innebär att vi tar reda på skolbakgrund och kunskaper så vi kan placera eleverna i rätt årskurs. Vi frågar också kring barnens intressen och hur de har suttit i klassrummen, säger Ihsan.

Efter max åtta veckor ska barnen ha fått en placering i rätt årskurs i den skola som ligger närmast den plats de bor. Även föräldrarna träffar Nykomsten och följer med till skolan där eleven ska gå. Eleven får med sig en studiehandledare, som kan barnets språk, till skolstarten.

– Den personen finns med som ett stöd.

Hur länge beror på hur det går för eleven och om eleven kan engelska och då kan

20 KOM • SOMMAR 2022

Solveig Andersson är lärare på Nykomsten och kartlägger även elever. Det innebär att hon genom samtal tar reda på elevens skolbakgrund och kunskaper, ofta med hjälp av en tolk.

FAKTA På Nykomsten får barn undervisning tills de får placering på den skola som är närmast platsen de bor på. Ingrid Carlmalm är lärare och undervisar i årskurs 1-6.

göra sig mer förstådd, till exempel.

Ihsan berättar att det första bemötandet av barnet och familjen är jätteviktigt.

– Vi har kunskap om hur vi bemöter familjer och utgår från att de har varit med om mycket. Ibland är det såklart svårt med kommunikationen med familjerna, säger Ihsan.

TEXT OCH FOTO: JENNY THORELL

OM NYKOMSTEN • Har funnits i kommunen sedan 2016.

• Cirka 40-50 barn kommer årligen till Nykomsten från olika länder i världen och av olika anledningar, som flykt eller arbetskraftsinvandring.

• Tar emot nyanlända elever i åldern 6-15 år för att introducera dem i svenska skolan under 6-8 veckor.

• Finns i den gula paviljongen utanför Nyköpings högstadium Alpha.

KOM.

Vad tycker du är viktigt under VFU:n?

Tilda Ardehav och Åsa Ekstrand studerar båda till lärare vid Karlstads Universitet, Campus Nyköping. De gör sin verksamhets­förlagda utbildning på Rosenkullaskolan, Stenkulla, och delar med sig av några råd till framtida handledare.

Tilda Ardehav

”Att handledaren bidrar till en positiv upplevelse och att de berättar och förklarar mycket, speciellt i början när man som student inte känner till så mycket. Jag vill också ha en tydlig kommunikation om vad jag gör bra eller mindre bra, så att jag kan utvecklas. Och så är det bra att få information om eleverna och om det är något barn som kanske behöver extra stöd. ”

”Att handleda lärarstudenter gör mig till en bättre lärare” Utbildningen av nya lärare är en viktig framtidsfråga för skolan. Genom att handleda en student på praktik kan du som lärare både dela med dig av kunskap och få värdefull erfarenhet.

– Med en student i klassrummet måste jag vara på tå hela tiden och kunna förklara mina val och strategier. Det hjälper mig att utvecklas i min lärarroll.

Det säger Åsa Johansson, förstelärare på lågstadiet vid Rosenkullaskolan som har handlett många studenter under deras verksamhetsförlagda utbildning, eller VFU. Det har även kollegan Josefin Thorsten gjort. Hon håller med om att det finns många fördelar med att ta emot en lärarstudent i sitt klassrum.

– Alla frågor jag får från studenterna gör att jag måste gå tillbaka till mig själv och reflektera över varför jag gör som jag gör.

Läraryrket i praktiken

Åsa Ekstrand

”Att få uppleva mer konkret vad det är man pluggar till och få se hur olika åldersgrupper fungerar. Allt som inte är teori, kan man säga. Konflikthantering, kontakten med eleverna och att få möta elevernas frågor. Att få prova saker och se hur de verkligen fungerar i praktiken, till exempel att varva ner barnen efter rasten genom att starta med en stunds tyst läsning.”

– Varför samlar vi barnen på just det här sättet? Varför gör vi det här momentet på just den här lektionen? Varför hjälpte vi barnen lösa konflikter på det där sättet?

Det är ofta mindre frågor som man som lärare kanske inte längre funderar över i sin vardag.

För den som aldrig varit handledare uppmanar Åsa och Josefin att lägga eventuella tveksamheter åt sidan och prova, eftersom det är viktigt bidrag till att få fram nya lärare.

– Det är så viktigt att visa hur roligt läraryrket är, men också att förbereda studenterna på utmaningarna. Och du behöver inte göra allt själv bara för att du är handledare på pappret. Vi är många som hjälps åt när vi har en studerande här, säger Josefin.

Som handledare ska man tänka på att ge den studerande en chans att pröva, lyckas, misslyckas och testa igen.

– VFU:n är en övning, ingen bedömnings­situation. Vår roll som

Hur vet man om det är lämpligt att ta emot en student i sin klass?

– Det beror på till stor del på barngruppen. Har man en trygg grupp och man själv inte har för många andra uppdrag, då går det ofta jättebra, säger Åsa.

För att det ska bli bra måste barnen kunna klara av att möta ett nytt ansikte. Om de är redo för det är upp till varje pedagog att avgöra.

På samma sätt har man ett ansvar att tacka nej och vänta till ett bättre tillfälle, om tiden inte finns, menar Åsa.

– Man måste ha tid att vara ett bollplank till studenterna så att de får det de behöver i sin träning.

handledare är att skapa förutsättningar för nya, blivande lärare och ge dem verktyg som de kan använda senare. Här får de en annan utbildning är det de lär sig i teorin på skolan, säger Josefin.

TEXT OCH FOTO: JOHANNA HAUGNESS

KOM • SOMMAR 2022

21

KOM.

Daglig verksamhet fixade käpphästar till barnen Några gamla innebandyklubbor och stickade sockor blev ett gäng käpphästar till barnens utemiljö på Svalsta förskola.

Käpphästarna tillverkades av kommunens dagliga verksamhet, FiA, för personer med funktionsnedsättning, som fick en rolig och annorlunda uppgift.

D

aglig verksamhet FiA Trillingsberg tillverkar i vanliga fall kuddar, väskor och andra saker till butiken Pastellen. I höstas fick de i uppdrag från förskolan i Svalsta att tillverka käpphästar av gamla innebandy­klubbor som Onyx skänkt och raggsockor som en förskole­lärares svärmor stickat.

– Det här var något annorlunda, vi har haft så roligt under tillverkningen och ridit in hästarna åt barnen, säger Marina Bodin Linder som jobbar som stöd­assistent i FiAverksamheten.

På förskolans gård står ett gäng förväntansfulla förskolebarn som en efter en tar emot käpphästarna.

– Vad roligt med käpphästarna, säger ett av förskolebarnen när hela truppen går bort till en plats där barnen och pedagogerna byggt hinder till hästarna och där de sedan tidigare också har ett stall.

– Det blev både återbruk, hållbar utveckling och samarbete. Och så får vi en utvecklad utemiljö för barnen.

Vi har också kopplat det till läslyftet; läst och diskuterat kring boken de tio vilda hästarna, berättar Kajsa Öhman, förskollärare på Svalsta förskola.

Full fart blir det när barnen med käpphästarna rejsar runt hinderbanan.

TEXT OCH FOTO: JENNY THORELL

Marina Bodin Linder, stödassistent, samt Henrik och Carina från daglig verksamhet fixade fina hästar.

FAKTA

DAGLIG VERKSAMHET • Daglig verksamhet är för personer som har någon form av funktionsnedsättning men som vill och kan jobba.

• Det finns olika nivåer inom sysselsättningen – en del jobbar i butiker, andra i kommunens verksamheter. En del sysslar med skapande eller träning av olika slag.

• Stödassistenter stöttar deltagarna i motivering och i sysslorna.

• Kommunala verksamheter kan få hjälp med enklare sysslor från den dagliga verksamheten FiA framförallt genom Fixar-Malte.

22

KOM • SOMMAR 2022

En del av den övriga dagliga verksamheten FiA kan göra mindre uppdrag till kommunala verksamheter.

Kontakta Fixar-Malte på fixar-malte@nykoping.se

KOM.

De skapade Barnens trädgård på Svalsta förskola

Åsa och Kajsa blev Årets Vägvisare i kategorin kreativitet.

De tipsat om att vara väl förberedd när man går ut med barnen.

Då slipper man springa in och ut och förlora tid på det.

Allt som går att göra inne, kan göras ute. Sedan 2018 har Kajsa och Åsa undervisat utomhus i Barnens trädgård på Svalsta förskola.

Våren har försiktigt knackat på dörren när KOM besöker Svalsta förskola. Solen skiner och inne i Barnens trädgård flödar kreativiteten hos barnen. Några sitter och ritar, andra undersöker grävgropen eller täljer pinnar. Åsa Lind och Kajsa Öhman berättar om hur idén växte fram.

– Vi har båda jobbat länge inom barnomsorgen och jag ville vara mer utomhus. Det finns så mycket mer att ge utomhus, säger Åsa Lind.

– Inspirationen har vi fått från Rosendal i Stockholm som har en liknande verksamhet. Vi gjorde en verksamhetsplan utifrån hur barnen på Svalsta förskola skulle kunna bli mer delaktiga i det ekologiska tänket, säger Kajsa Öhman.

Barnens trädgård är en lummig oas där barnens skapande har en central roll.

Vart du än vänder blicken finns inslag från det barnen skapat. I träden hänger jordprover som dekorationer ner från grenarna, och på borden hittar du både fina utsmyckningar och odlingar. Inne

i trädgården spelas lugn musik, här får barnen utforska i lugn och ro.

– Barnen får hela tiden vara med i det vi gör oavsett om det är odling, bygga en eldstad eller vad det nu kan vara. Vi delar in barnen i mindre grupper och då är det lättare att se alla. Det blir lite här och nu, det tycker vi är viktigt. Odlingen blir den röda tråden för vad vi gör här ute, säger Åsa Lind.

än oss och berättar hur vi ska göra. Att få lära tillsammans med barnen ger lust att gå till jobbet, säger Åsa och Kajsa.

Barnens trädgård startades 2018. Flera andra verksamheter i kommunen har varit med och bidragit, exempelvis har gymnasiesärskolan byggt en pergola. Det märks när Åsa och Kajsa berättar om Barnens trädgård att de känner stolthet över den.

Hur vill ni inspirera andra att testa undervisning utomhus?

Hur känns det att projektet fortsätter att leva vidare?

– För det första att våga tänka utanför boxen och det är helt okej att misslyckas.

Börja med det lilla, det kan vara en pallkrage eller två. Vi var inga specialister på odling, men vi gjorde det tillsammans med barnen. Ibland har de mer kunskap

– Fantastiskt! Det är kul att det uppskattas av barn, pedagoger och föräldrar. Det är en plats där många kan bidra, säger Åsa och Kajsa.

TEXT OCH FOTO: ALEXANDER PALOMBO

» Det finns så mycket mer att ge utomhus« – Åsa Lind KOM • SOMMAR 2022

23

KOM.

Bli ambassadör du också!

Du vet väl att en mängd Nyköpingsbor tipsar om favoriter på nykopingsguiden.se? Dela med dig av dina bästa tips du också så kan fler njuta av vår fina kommun. Kolla om du hittar några sommarfavoriter bland tipsen nedan!

Lindas topp 5 i Nyköping: 1. När jag vill tanka energi i naturen åker jag gärna till Svartåhällen i Sjöskogens naturreservat.

2. Promenad längs hamnpromenaden, det gör inget att man får vända och gå samma väg tillbaka, så fint där!

3. Bar'n Burger på Östra Storgatan, månadens signatur är en favorit, man vet vad man får men med en ny touch varje gång.

4. Linuddens trädgårdsbutik, reservatet är en storfavorit som utflyktsmål på våren då det är helt vitt av vitsippor.

Trädgårdsbutiken på udden är så charmig!

5. Uttervik, på sommaren badar jag gärna här, perfekt med både klippor och strand.

Madelaines topp 5 i Nyköping: 1. En solklar Topp 5 för mig är restaurang Ariu som har sushi i världsklass. Jag säger det med säkerhet då jag ätit sushi både i Tokyo och Singapore. Det är en av få sushirestauranger som fångar både smaker och synintryck.

2. Marina Rosenhill, jag går gärna ner till nya marinan på Arnö, sätter mig längst ut på bryggan och tittar ut över den magnifika Stadsfjärden.

3. Uppsa Kulle, för det är en sån historisk kraftplats.

4. Bad och paddling vid Helgö, badstället längst med väg 219 efter Helgö är fantastiskt. Där kan man även hyra kajaker och få hjälp och instruktioner av ett proffs.

5. Janstorpsskogen, jag älskar att vandra på lederna i Janstorpsskogen. Jag är så tacksam för de ideella krafterna på Arnö IF för deras engagemang att hålla skogen i ordning och anordna aktiviteter för invånare och besökare.

24

KOM • SOMMAR 2022

Thomas topp 5 i Nyköping: 1. Kvarterskrogen Oliver Twist är en av mina favoriter. Här har de både bra mat med bred repertoar och servicen är på topp.

2. Å-promenaden, en promenad längs ån och vattnet är självklar, liksom en tur runt slottet med dess historia.

Jag avslutar gärna med en glass i hamnen, eller på en av alla restaurangerna där. Funkar även bra för gammelmor i rullstol!

3. MC-tur längs kusten, vägarna runt Nyköping bjuder på härliga upplevelser längs kustlinjen.

4. Dyktur under havsytan, jag gillar allra bäst att fara iväg på en dyktur och utforska världen under havsytan! Finns många vrak att upptäcka i Nyköpingsområdet.

5. Ekensberg, här kan jag både löpträna i varierande terräng och åka skidor på vintern!

KOM.

CLL tipsar inför sommaren Ta del av Centrala ledningslagets tips om hur man bäst kan njuta sommaren. Med en bra bok eller en utflykt med jordgubbssaft kanske?

Vi önskar en fin ledighet till alla semesterfirare!

Jenny Åtegård, kanslichef – För regniga dagar, gå på bio (som är lite underskattat på sommaren!), seriemaraton på valfri streamingsajt eller ett besök vid Nyköpings fina länsmuseum. Vid soliga dagar är badet vid Örstigsnäs härligt att åka till för ett dopp och kanske ännu bättre för ett kvällsdopp!

Katarina Högström Hadfy, HR-chef – Jag vandrar gärna längs Utflyktsvägen i Södermanland.

Massor med tips som passar oavsett väder och vind! I picknickkorgen har jag en flaska hemmagjord kallrörd jordgubbssaft i termos (istället för vatten som spädning, isbitar). Avnjutes med fördel tillsammans med en härlig kardemummasnurra från Hellmans. Jag tipsar gärna om boken Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker, en bok med ”extra allt”. En regnig dag ser jag ”Sissi” på Viaplay.

Välspelat kostymdrama och säsong ett gav mersmak.

Kent Nyman, chef tekniska divisionen – Som bosatt på Örstig så tänker jag att ”varför gå över ån för vatten?".

Linudden, Örstigsnäs och Strandstuviken är kanonfina omgivningar. På picknicken smakar ju allt gott.

Jag tipsar istället om att plocka upp efter sig och lämna picknickplatsen i fint skick.

Som sommarläsning verkar jag aldrig tröttna på sifferpusslet Sudoku och ska jag titta på något är väl Morden i Midsomer lika mycket svensk tv-sommar som sill till midsommar?

Peter Palmebäck, IT-chef – Vandra eller cykla på den nyanlagda stigen mellan Brandholmen och Malmbryggshagen via Bryngelstorp och Labro ängar. Fantastiska vyer och naturupplevelser väntar längs vägen.

Anna Nilheimer, kommunikationschef – Från Nyköpingsguiden får jag massor av tips i kommunen som jag inte har hunnit testa än som utsocknes. Särskilt sugen är jag på sträckan av Sörmlandsleden vid Nävekvarn. Men om jag ska ge något eget tips så blir det två vandringstips från mina egna hoods, som ju inte är så långt härifrån: dels Ekoleden som startar och slutar vid Ytterjärna Kulturhus. Jättetrevlig och varierande led på ca 14 km.

Annat tips är ju Sörmlandsleden mellan Järna (där jag bor) och Mölnbo. Där sitter dessutom skylten med telefonnummer till Abbes Pizzeria på exakt rätt avstånd på leden, så pizzan är klar när man kommer fram till Mölnbo!

Jan Holmlund, divisionschef social omsorg – Jag har precis börjat med Lars Noréns sista dagboksbok, det kommer ju inga fler i och med hans död.

Detta höll på bli min läsdöd – läst en och en under några år.

Men som sagt nu är det slut. Ulf Lundells "Vardagar" är betydligt mer lättläst. Och han lever – del sex och sju kommer i maj.

Men rekommenderar främst Marit Kaplas ”Osebol” som skildrar en del av Sverige som inte är så synligt.

Jukka Taipale, ekonomichef – Under mina dagliga resor före pandemin mellan Eskilstuna och Nyköping hösten 2019 lyssnade jag på en märkvärdig bok om världens mest gåtfulla fisk. Ålevangeliet heter boken. Jag hörde nyss att man har gjort opera av den populärvetenskapliga boken om en stor gåta, ålen.

Så uppenbarligen har berättelsen imponerat på fler än mig. Det finns även en stark koppling till Nyköping gällande ålen. Nyköpingsån betraktas som det viktigaste vattendraget för ålen i hela Sverige.

Maria Ljungblom, samhällsbyggnadschef – Jag älskar solvarma klippor och glittrande hav! En tur till Stendörren med en picknickryggsäck en solig och varm dag är aldrig fel. Efter lite vandring hittar man sin egna lilla häll där man kan ta en tupplur mot den varma klippan innan det är dags för ett dopp (obligatoriskt). En termos med kaffe och några goda smörgåsar, en bra bok och sommarprat på P1 i radion, sen är dagen komplett! Eller varför inte passa på att besöka vårt nya naturreservat Horsvik precis bredvid. Där finns också klippor, havet och vackra kulturlandskap.

Mats Pettersson, kommundirektör – Jag är bra på att vara ledig när jag är ledig.

Förutom att umgås med familj och vänner så gillar jag att träna och fika. Antingen packa matsäcken och åka till Stendörrens varma klippor eller besöka något av alla Nyköpings kaféer där en favorit är Café Munterhuset i Vrena. För mig är träning den bästa avkopplingen och här kan jag varmt rekommendera att ta på våtdräkten och simma i hav eller sjö eller cykla på våra fina småvägar och springa i skog och mark. Om det mot förmodan regnar så är Roberto Vacchis och Anders Adamssons maratonsändningar av Tour de France på TV utmärkt sysselsättning, där går lätt sex-sju timmar.

KOM • SOMMAR 2022

25

KOM. Aktiviteter betalas via Bankgiro eller med Swish.

Vi har ingen kontant- eller kort­betalning. När du är bokad och bekräftad på en aktivitet så får du information om betalning samt BG-nummer eller swishnummer. Kom mé är medlem i Kommun­anställdas Fritids­förbund, KAF, som bland annat e ­ rbjuder deltagande i en rad mästerskap i allt från golf och bowling till längdskidor.

Medlemsbevis Finns att skriva ut från IN eller att hämta i Kommunservice Stadshuset. Personalföreningen är en fristående förening som får ett driftsbidrag från Nyköpings kommun på 60 kr/tillsvidareanställd. De flesta aktiviteterna ordnas till självkostnadspris med en liten subvention från föreningen t ex när det gäller buss­kostnaden till något arrangemang.

Kom mé - vi firar 30 år!

Korta snabba om: • Du som medarbetare är automatiskt medlem i personalföreningen Kom mé, helt kostnadsfritt.

• Vi erbjuder allt från teaterresor, fritids- och kulturaktiviteter till rabatter i många av Nyköpings butiker och friskvårdsföretag.

• Du kan köpa träningskort till motionshallen i Stadshuset. Här kan du styrketräna, cykla, gå, spela pingis eller delta i gruppträning. Det finns omklädningsrum och duschar. Läs mer på IN. • Du hittar ditt medlemskort på IN. Skriv ut och förvara i plånboken.

Förra året var ett år präglat av pandemi och hålla avstånd. Kom mé satsade på friskvård som tipspromenader ute i det fria och egna corona-mil-utmaningar. När restriktionerna släppte hann vi med evenemang som David Sundin, Rain Man och bussresor till Stockholm.

2022 satsar vi vidare på roliga friskvårdsaktiviteter: skidresan bokades, flyttades och blev till slut av efter coronavintern. Vi ser fram emot hösten då personalföreningen Kom mé firar 30 år! Vi hoppas kunna erbjuda er medlemmar en massa spännande och överraskande aktiviteter, så håll ögonen på IN och Facebook där vi annonserar vad som sker.

Vandringsresa Hösten 2022

Äntligen är det dags igen! Vi vill att du ska veta att vi planerar för en vandringsresa till hösten. Vi har ingen mer information i nuläget men när hela evenemanget är klart lägger vi ut information på IN och Facebook.

Hoppas du hänger med!

26

KOM • SOMMAR 2022

• Rabatter och erbjudanden finns på IN. Tänk på att dessa kan förändras under året så ta för vana att fråga leverantören vad som gäller.

• Aktiviteter och evenemang läggs ut på IN samt FB-gruppen ”Nyköpings kommuns personalförening Kom mé”.

• Alla medarbetare i kommunen kan komma med förslag på aktiviteter som vi kan genomföra. Enda kravet är att inbjudan är öppen för alla anställda.

• Är du pensionerad från Nyköpings kommun får du ta del av rabatter och erbjudanden samt delta på aktiviteterna. Följ oss på Facebook eller kontakta Kommunservice i Stadshuset för ditt medlemskort eller information om aktiviteter.

Finns frågor kan du alltid mejla personalforeningen@nykoping.se

2000 kr

KOM. #supportyourlocal

i friskvårdsersättning får du som anställd varje år.

Det kan användas till bland annat träning i stadshusets motionshall. Se fler lokala friskvårdsföretag på IN.

KONTUREN

Föreningen för dig som gillar konst och kultur Konturen inhandlar konst och hantverk för 100 000 kronor om året ungefär.

Medlemmar i Konturen får för 40 kr i månaden möjlighet att vinna konstverk två gånger per år i ordinarie utlottning, en gång på våren och en gång på hösten.

Utöver det har föreningen utlottningar för de som aldrig vunnit samt närvarolotterier på konstutlottningskvällar som oftast också innehåller middag och konstnärsbesök i härlig gemenskap.

Föreningen anordnar också gemensamma utflykter och konstnärliga och kulturella möten till förmånliga priser.

Konstföreningen Konturen som är en ideell förening startade redan 1978 och är samlingspunkten för den kultur- och konstintresserade kommunanställda.

Till hösten planerar föreningen bland annat: • utflykter i konstens tecken till spännande konstmuseum • vernissage för oetablerade konstnärer • workshop med lera och keramik med lokala hantverkare, förstås exklusivt för Konturens medlemmar.

Stockholm Olympic Stadium Longines Global Champions Tour Stockholm • Söndag 19 juni Det blir sport i världsklass när den internationella stortävlingen Longines Global Champions Tour kommer tillbaka till Sverige och den anrika arenan Stockholm Stadion. Vi har biljetter till söndagens tävlingar då de högsta klasserna avgörs.

I styrelsen för konturen sitter en blandning av anställda och pensionerade medarbetare i olika åldrar som alla bidrar till att Konturen blir en levande förening med konst- och kulturupplevelser för alla smaker.

SÅ BLIR DU MEDLEM: Skicka en anmälan till konturen@nykoping.se. Uppge person-uppgifter och information om din anställning. 40 kr/mån drar automatiskt på din lön.

Läs mer på in.nykoping.se/konturen

Tootsie • 13 oktober Varmt välkommen till den Tony-awardvinnande musikalen Tootsie!

Torsdag 13 oktober på Oscarsteatern klockan 19.30. Avresa från Brukslagaregränd klockan 17.00. Kostnad 745 kr/person inkl bussresa.

Först till kvarn. Anmälan är bindande!

KOM • SOMMAR 2022

27

Kultur och nöje sommaren 2022 Musik, teater, dans, bio eller humor? Hitta kulturen som passar dig i höst. Här presenteras ett urval, på nykopingsguiden.se/evenemang hittar du mer att välja mellan.

Äntligen sommarlov!

Här hittar du allt skoj för sommaren nykopingsguide n.se/ sommarlov

JU N I

JU LI

AUGUSTI

För barn och unga

Kulturhistorisk gårdstur

Maja Francis

Öppen skaparverkstad

27 juni-12 augusti, mån-fre, kl 11-15 Konstnärsledda kreativa aktiviteter och upplevelser för hela familjen under sommarlovet. Se aktuellt program på bibliotek.nykoping.se Arr: Barnkulturcentrum Entré: Drop-in, 30 kr.

Escape room – Konstkuppen

16-20 juni & 29 juni - 3 juli kl. 10 - 21.30 • Nlokal Fly verkligheten och häng med på ett riktigt äventyr!

Arr: Nlokal & Escape Games Gotland Entré: 300 kr per person Jubileumsdag!

Stendörren fyller 50 år

18 juni kl. 10 -21 • Stendörrens naturreservat Träffa föreningar, lyssna på musik, prova på allt från kulning till håvning, ät tårta, klappa en häst och köp mat från olika lokala aktörer.

Arr: Länsstyrelsen Sörmland Entré: Fri

Nyköpings Gästabud

30 juni-31 juli, tors-sön kl. 17.30 -18.30 & 19- 20 • Nyköpingshus Två olika föreställningar - Håtunaleken och Nyköpings Gästabud spelas i år.

Arr: Teater Sörmland Entré: 215 kr/st vid köp av en biljett, 195 kr/st. om man köper biljett till båda föreställningarna

1 & 22 juli kl. 11 -12 • Långmaren En historisk rundvandring med guide på museigården Långmaren.

Arr: Nynäs slott Entré: 80 kr per person, gratis för barn under 16 år. Förbokning krävs via aktivitet@nynasslott.se

Långmarendagen

3 juli kl. 11 -15 Prova på att hässja hö och ta en tur med häst och vagn. Syltning, saftning och självhushållning med Drottning Christina.

Arr: Nynäs Slott Nyköpingsvandringen

Kungens lille narr – En apekatt bland krinolinerna

6-30 juli, ons-lör kl. 11 & 14:30 • Stora torget Om den åldrade skådespelaren Lars Hjortsberg. Under en vistelse i Nyköping, hos sin son ingenjör August Julius, drabbades han av ett plötsligt slaganfall och dog. Vi får följa Hjortsberg under hans sista dagar i livet.

Arr: Nyköping Stads Teater Entré: 140 kr, gratis för alla barn under 13 år

Markoolio med band

8 juli kl. 21 • Tovastugan Förbandet Back on Track med Peder & Jimmy spelar kl. 20.30. Markoolio med band spelar kl. 22.00.

Arr: Tovastugan Entré: 160 kr 18-årsgräns

5 aug kl. 19 • Fåfängan Vemodig och känslosam countrypop.

Arr: Fåfängan Entré: Se fafangan.com

Scensommarkväll vid Nyköpingshus

6 aug En konsertkväll med folk- och världsmusik. Program och mer information på nykopingsguiden.se/ scensommarkvall Arr: Nyköpings Arenor Entré: Fri

Kom Å se

10 aug Kortfilmsfestival.

Program och mer information på nykopingsguiden.se/komase Arr: Nyköpings Arenor Entré: Fri

Stolt Mat & Dryckesfestival

19-20 aug • Nils Oscar Bryggeri En mat- och dryckesfestival med sörmländskt utbud av råvaror och produkter.

Arr: Stolt Mat i Sörmland Entré: Läs mer på stoltmatisormland.se

Ångaloppet

12 -13 aug • Ånga Swimrun i vacker miljö och tuff terräng i både insjö och hav. Anmälan på angaloppet.se Arr: Ångaloppet AB