Så sparar du på vattnet

Vatten - värt att vara rädd om 140

I Sverige gör vi av med cirka 140 liter vatten per person varje dag. Samtidigt ökar bristen på vatten över hela landet. 2021 infördes bevattningsförbud i 42 kommuner runt om i landet och i 21 kommuner uppmanades man att spara på vattnet på grund av ett ansträngt läge.

liter vatten gör varje person i Sverige av med i snitt varje dag

Vattenbristen är till följd av klimatförändringar och torka och i Nyköpings kommun har man sedan 2018 varit tvungen att införa någon form av bevattningsförbud varje år. De mest kritiska områdena i kommunen är Edstorp och Råby som bara har en dricksvattenbrunn. Här är vattenbristen stor, främst under sommaren. – Under de senaste åren har många sommarställen blivit permanenta boenden och fler har skaffat pool. Det har bidragit till att vattenuttagen har blivit större i området, speciellt under sommarmånaderna, säger Sandra Ejnefjäll, processingenjör på Nyköping Vatten.

Ny brunn

För att undersöka möjligheten för en ytterligare dricksvattenbrunn i Edstorp har man genomfört geologiska undersökningar, tagit vattenprover samt provpumpat på flertal ställen. Kvaliteten på vattnet

Sandra Ejnefjäll lär barn varför vi behöver vara rädda om vårt vatten.

har visat sig vara bra och den nya dricksvattenbrunnen kommer installeras under sommaren 2022. – En ytterligare brunn kommer göra stor skillnad för boende i området, men det kommer inte täcka de stora uttagen som att fylla pooler eller bevattna trädgårdar. Vi behöver alla, i Sverige, i Nyköping vara rädda om det dricksvattnet vi har, säger Sandra.

Fyll poolen gratis

I stället för att använda dricksvattnet till de stora uttagen uppmanar Sandra till att hämta vatten vid Tappställe Fruängskällan i Nyköping. Här kan privatpersoner hämta gratis vatten varje dag under sommarhalvåret.

TEXT: LINA LUNDEGÅRD

7 tips

SÅ SPARAR DU VATTEN I VARDAGEN

• Skörda regnvatten eller hämta sjövatten för bevattning av trädgården • Laga läckande kranar och toaletter • Ha alltid en kanna vatten i kylen så slipper du spola tills vattnet blir kallt • Stäng av kranen när du borstar tänderna • Fyll disk- och tvättmaskinen helt (en halv maskin drar lika mycket vatten som en hel) • Diska inte under rinnande vatten • Duscha i stället för att bada, duscha kortare och stäng av vattnet när du tvålar in dig

Å-vatten och vattenkiosker i kommunens verksamhet

Den kännbara situationen har naturligtvis ändrat på hur Nyköpings kommun använder sitt vatten. Bland annat så vattnar man planteringar och växtlighet inne i Nyköping med å-vatten. För några år sedan byggdes vattenkiosker med så kallat tekniskt vatten. Där kan bland andra byggföretag och brandbilar hämta vatten för sin verksamhet. När byggföretagen ser hur mycket vatten som hämtas och betalar för det är chansen till sparsamhet större.

”Nu står jag i den del av återvinningscentralen som är tänkt att rymma en återvinningsstation för förpackningar”, säger projektledare Stefan Götesson. I bakgrunden syns idrottshallen vid Tekniska divisionen.

Här planeras en återvinningscentral för framtiden

Inom ett par år kan medarbetarna på Tekniska divisionen ha en alldeles nybyggd återvinningscentral som närmaste granne. Det blir en modern, säker och mer effektiv anläggning, enligt projektledaren Stefan Götesson.

– Ambitionen är att påbörja detaljprojekteringen det här året. Vi behöver fånga upp de sista frågetecknen som bland annat rör grindar och komprimatorer. Parallellt pågår ett arbete med att utreda hur de material som samlas in i återbruket ska hanteras och hur organisationen för det ska se ut, säger Stefan Götesson, projektledare.

Det återbruk han talar om är en särskild mottagning av begagnade möbler och andra föremål som är i användbart skick och kan få nya ägare. En del av materialet som samlas in är tänkt att gå till projektet Cirkulära Öster.

Bättre för medborgare och medarbetare

På den nuvarande återvinningscentralen vid Björshult har det inte funnits utrymme för återbruk i någon större skala. Det har heller inte gått att ha skilda körfält för besökarnas fordon och tunga transporter.

– På den nya återvinningscentralen skiljer vi besökare från yrkesmässig trafik. Det blir en mer modern, säkrare och mer effektiv anläggning. Det kommer också att bli möjligt för medborgarna att ta sig dit med kollektivtrafik och cykel, alla har inte bil, säger Stefan.

Återvinningscentralen kommer att ligga just intill Tekniska divisionen på södra Arnö. Medarbetarna där kommer att få väldigt nära till en fullskalig återvinning där allt ska gå att lämna på en och samma plats. – Det blir helt klart närmare, och det finns ingen ursäkt att inte lämna även små saker till återvinning, som en trasig tallrik, säger Stefan.

Återvinningscentralen på Arnö har krav på sig att minimera nedskräpning och damning. Buller från verksamheten får heller inte överstiga en viss decibel. Förhoppningen är att anläggningen är klar under år 2024.

FAKTA NYA ÅTERVINNINGSCENTRALEN

• Ska ge ökad kapacitet och möta framtida behov av avfallshantering i takt med att kommunen växer och får fler invånare.

• Det planeras för ett återbruk – en mottagning för begagnade möbler och andra föremål som kan användas på nytt.

• Björshult avvecklas. Den nya återvinningscentralen ska ersätta den befintliga anläggningen vid Björshult, som ligger på en gammal deponi och kommer att avvecklas och sluttäckas. Bara viss verksamhet med mellanlagring och rangering blir kvar på Björshult.

• Samarbete mellan och inom divisioner. Samhällsbyggnad har bidragit med naturvärdesinventering, plan-/lovförhållanden och markförvaltning. Inom Tekniska divisionen har Renhållningen, Staben, Gata och Projektgruppen samarbetat i processerna.

Nykomsten slussar in barn i svenska skolan

De möter upp på modersmålet, kartlägger, vägleder och hittar lösningar. Kommunens mottagningsenhet Nykomsten tar emot barn som kommer till Nyköping från andra länder för att introducera dem i svenska skolan.

Ihsan Batti, enhetschef för Nykomsten.

– Vi följer utvecklingen hela tiden och förbereder oss utefter det, säger Ihsan Batti, enhetschef.

Han är chef för både Nykomsten, modersmålslärarna och studiehandledare i kommunen och kan möta upp olika behov beroende på vilka länder som barnen kommer ifrån. – Vi har runt 25 språk i modersmålsundervisningen, säger Ihsan.

De som kommer till Nykomsten är oftast kvotflyktingar som har fått uppehållstillstånd. I samband med det får kommunen information om att barnen kommer till Nyköping. Medarbetarna på Nykomsten kartlägger de nyanlända barnen, utifrån Skolverkets regler. – Det innebär att vi tar reda på skolbakgrund och kunskaper så vi kan placera eleverna i rätt årskurs. Vi frågar också kring barnens intressen och hur de har suttit i klassrummen, säger Ihsan.

Efter max åtta veckor ska barnen ha fått en placering i rätt årskurs i den skola som ligger närmast den plats de bor. Även föräldrarna träffar Nykomsten och följer med till skolan där eleven ska gå. Eleven får med sig en studiehandledare, som kan barnets språk, till skolstarten. – Den personen finns med som ett stöd. Hur länge beror på hur det går för eleven och om eleven kan engelska och då kan göra sig mer förstådd, till exempel. Ihsan berättar att det första bemötandet av barnet och familjen är jätteviktigt. – Vi har kunskap om hur vi bemöter familjer och utgår från att de har varit med om mycket. Ibland är det såklart svårt med kommunikationen med familjerna, säger Ihsan.

På Nykomsten får barn undervisning tills de får placering på den skola som är närmast platsen de bor på. Ingrid Carlmalm är lärare och undervisar i årskurs 1-6. Solveig Andersson är lärare på Nykomsten och kartlägger även elever. Det innebär att hon genom samtal tar reda på elevens skolbakgrund och kunskaper, ofta med hjälp av en tolk.

FAKTA OM NYKOMSTEN

• Har funnits i kommunen sedan 2016. • Cirka 40-50 barn kommer årligen till Nykomsten från olika länder i världen och av olika anledningar, som flykt eller arbetskraftsinvandring. • Tar emot nyanlända elever i åldern 6-15 år för att introducera dem i svenska skolan under 6-8 veckor. • Finns i den gula paviljongen utanför Nyköpings högstadium

Alpha.

Vad tycker du är viktigt under VFU:n?

Tilda Ardehav och Åsa Ekstrand studerar båda till lärare vid Karlstads Universitet, Campus Nyköping. De gör sin verksamhetsförlagda utbildning på Rosenkullaskolan, Stenkulla, och delar med sig av några råd till framtida handledare.

Tilda Ardehav

”Att handledaren bidrar till en positiv upplevelse och att de berättar och förklarar mycket, speciellt i början när man som student inte känner till så mycket. Jag vill också ha en tydlig kommunikation om vad jag gör bra eller mindre bra, så att jag kan utvecklas. Och så är det bra att få information om eleverna och om det är något barn som kanske behöver extra stöd. ”

Åsa Ekstrand

”Att få uppleva mer konkret vad det är man pluggar till och få se hur olika åldersgrupper fungerar. Allt som inte är teori, kan man säga. Konflikthantering, kontakten med eleverna och att få möta elevernas frågor. Att få prova saker och se hur de verkligen fungerar i praktiken, till exempel att varva ner barnen efter rasten genom att starta med en stunds tyst läsning.”

”Att handleda lärarstudenter gör mig till en bättre lärare”

Utbildningen av nya lärare är en viktig framtidsfråga för skolan. Genom att handleda en student på praktik kan du som lärare både dela med dig av kunskap och få värdefull erfarenhet.

– Med en student i klassrummet måste jag vara på tå hela tiden och kunna förklara mina val och strategier. Det hjälper mig att utvecklas i min lärarroll.

Det säger Åsa Johansson, förstelärare på lågstadiet vid Rosenkullaskolan som har handlett många studenter under deras verksamhetsförlagda utbildning, eller VFU. Det har även kollegan Josefin Thorsten gjort. Hon håller med om att det finns många fördelar med att ta emot en lärarstudent i sitt klassrum. – Alla frågor jag får från studenterna gör att jag måste gå tillbaka till mig själv och reflektera över varför jag gör som jag gör.

Läraryrket i praktiken

– Varför samlar vi barnen på just det här sättet? Varför gör vi det här momentet på just den här lektionen? Varför hjälpte vi barnen lösa konflikter på det där sättet? Det är ofta mindre frågor som man som lärare kanske inte längre funderar över i sin vardag.

För den som aldrig varit handledare uppmanar Åsa och Josefin att lägga eventuella tveksamheter åt sidan och prova, eftersom det är viktigt bidrag till att få fram nya lärare. – Det är så viktigt att visa hur roligt läraryrket är, men också att förbereda studenterna på utmaningarna. Och du behöver inte göra allt själv bara för att du är handledare på pappret. Vi är många som hjälps åt när vi har en studerande här, säger Josefin.

Som handledare ska man tänka på att ge den studerande en chans att pröva, lyckas, misslyckas och testa igen. – VFU:n är en övning, ingen bedömningssituation. Vår roll som handledare är att skapa förutsättningar för nya, blivande lärare och ge dem verktyg som de kan använda senare. Här får de en annan utbildning är det de lär sig i teorin på skolan, säger Josefin.

Hur vet man om det är lämpligt att ta emot en student i sin klass?

– Det beror på till stor del på barngruppen. Har man en trygg grupp och man själv inte har för många andra uppdrag, då går det ofta jättebra, säger Åsa.

För att det ska bli bra måste barnen kunna klara av att möta ett nytt ansikte. Om de är redo för det är upp till varje pedagog att avgöra. På samma sätt har man ett ansvar att tacka nej och vänta till ett bättre tillfälle, om tiden inte finns, menar Åsa. – Man måste ha tid att vara ett bollplank till studenterna så att de får det de behöver i sin träning.

Daglig verksamhet fixade käpphästar till barnen

Några gamla innebandyklubbor och stickade sockor blev ett gäng käpphästar till barnens utemiljö på Svalsta förskola. Käpphästarna tillverkades av kommunens dagliga verksamhet, FiA, för personer med funktionsnedsättning, som fick en rolig och annorlunda uppgift.

Daglig verksamhet FiA Trillingsberg tillverkar i vanliga fall kuddar, väskor och andra saker till butiken Pastellen. I höstas fick de i uppdrag från förskolan i Svalsta att tillverka käpphästar av gamla innebandyklubbor som Onyx skänkt och raggsockor som en förskolelärares svärmor stickat. – Det här var något annorlunda, vi har haft så roligt under tillverkningen och ridit in hästarna åt barnen, säger Marina Bodin Linder som jobbar som stödassistent i FiAverksamheten.

På förskolans gård står ett gäng förväntansfulla förskolebarn som en efter en tar emot käpphästarna. – Vad roligt med käpphästarna, säger ett av förskolebarnen när hela truppen går bort till en plats där barnen och pedagogerna byggt hinder till hästarna och där de sedan tidigare också har ett stall. – Det blev både återbruk, hållbar utveckling och samarbete. Och så får vi en utvecklad utemiljö för barnen. Vi har också kopplat det till läslyftet; läst och diskuterat kring boken de tio vilda hästarna, berättar Kajsa Öhman, förskollärare på Svalsta förskola.

Full fart blir det när barnen med käpphästarna rejsar runt hinderbanan.

TEXT OCH FOTO: JENNY THORELL Marina Bodin Linder, stödassistent, samt Henrik och Carina från daglig verksamhet fixade fina hästar.

FAKTA DAGLIG VERKSAMHET

• Daglig verksamhet är för personer som har någon form av funktionsnedsättning men som vill och kan jobba. • Det finns olika nivåer inom sysselsättningen – en del jobbar i butiker, andra i kommunens verksamheter. En del sysslar med skapande eller träning av olika slag. • Stödassistenter stöttar deltagarna i motivering och i sysslorna. • Kommunala verksamheter kan få hjälp med enklare sysslor från den dagliga verksamheten FiA framförallt genom Fixar-Malte. En del av den övriga dagliga verksamheten FiA kan göra mindre uppdrag till kommunala verksamheter.

Kontakta Fixar-Malte på fixar-malte@nykoping.se