Två terminer på Träffens förskola

Så har starten varit för Träffens förskola

Höstterminen 2021 öppnades portarna till Träffens förskola. Nyköpings nyaste förskola har hunnit med mycket sedan starten. – Det har varit både toppar och dalar, säger Emma Matsson, förskollärare.

Drygt ett läsår har gått sedan Träffens förskola drog igång sin verksamhet. Barnen välkomnades mitt under pågående coronapandemi, och utöver en fin invigning tidigare i höstas, har Träffens förskola även vunnit utmärkelsen ”Årets skol- och förskolebyggnad”.

Hur har arbetet gått?

– Dels kommer nya barn hela tiden som ska introduceras och vi har levt i en pandemi med hög frånvaro hos personalen. Att ta fram hur förskolan ska bedrivas och att arbeta i olika grupper och utbyta erfarenheter har varit positivt. Men också att träffa nya barn, det är det bästa., säger Emma Matsson.

Arbetet med introduktionerna för nya barn försvårades till viss del av pandemin. – Det har varit en omställning för hela samhället att ha digitala möten istället för att träffas fysiskt. Vi är vanemänniskor. När vi då inte kunde ha fysiska möten blev det svårt, säger Emma Matsson.

En introduktion på plats där barnen och vårdnadshavarna kan se och känna på omgivningen, och kontakt mellan pedagog och vårdnadshavare är lättare när de träffas fysiskt.

Vad uppskattar du med Träffens förskola?

– Rent praktiskt är det väldigt ljudisolerat. Det betyder jättemycket. Jag har även en otroligt bra biträdande rektor. Jag tycker att hon är helt fantastisk och det är viktigt för mig att jag känner att jag har stöd från min närmsta chef. Jag trivs också bra med mina kollegor och det är viktigt för att arbetet ska gå framåt. Sen älskar jag mötet med barnen och föräldrarna, säger Emma Matsson.

FAKTA TRÄFFENS FÖRSKOLA

• Öppnade i augusti 2021 • Plats för 150 barn och cirka 25 stycken medarbetare • Nyköpings första konceptförskola – kort sagt finns en grundtanke hur nya förskolor i Nyköping ska byggas • Utsedd till årets skol- och förskolebyggnad 2022

Läs mer på

nykoping.se/traffensforskola

Emma Matsson älskar alla möten på jobbet.

TEXT OCH FOTO: ALEXANDER PALOMBO

Stort tack till alla skräpplockare!

Under våren har tusentals barn och unga plockat skräp i kommunen tillsammans med sina pedagoger, lärare eller ledare. Nyköpings kommun deltar i Håll Sverige Rents kampanj Skräpplockardagarna varje år. Det är i första hand en pedagogisk aktivitet där syftet är att uppmärksamma nedskräpning och att lära sig att inte skräpa ner.

En av de medverkande förskolorna är Stigtomta förskola. Där arbetar förskolläraren Liselotte ”Lotta” Norberg.

– Vi på Stigtomta förskola är med i kommunens skräpplockardagar eftersom vi anser att omsorgen om vår miljö behöver grundas redan i låg ålder. Det livslånga lärandet börjar redan i förskoleåldern, säger hon.

Som tack för insatserna i år bjöds de yngre barnen in till final på Stora Torget i maj. Där fick de ett litet mellis och underhållning av den populära duon Vattenmannen och Speed som blandar musik, fakta och humor i föreställningen ”Den stora skräpshowen”.

CATHARINA NOTHÉUS:

"Våga öppna dörren!"

Varför valde ni att bli familjehem?

– Min pappa var fosterbarn när han var liten och berättade ofta om sin uppväxt och hur tufft de hade det hemma. Han visste hur jobbigt det kan vara att ha problem som pågår skilt från omvärlden där ingen ser hur man mår. Så är det i många familjer idag också, det är jättemånga som har det svårt.

Jag och min man har också en gemensam vän som heter Inger. Hon var dagbarnvårdare åt våra barn när de var små och samtidigt familjehem och jourhem. Jag minns att jag var så imponerad av henne och tyckte det var häftigt att hon hjälpte så många familjer. Sen blev det nog bara så att vi halkade in på det.

Det finns ett enormt behov av familjehem. Skulle jag leva om mitt liv skulle jag bli familjehem igen, det är jag helt hundra på. Det är bara att gå till sig själv, om någonting skulle hända mig eller min man skulle jag vilja att någon öppnade dörren för mina barn eller barnbarn.

Vilka utmaningar har ni stött på?

– Vi har jobbat hårt med skolan. Skolan är nyckeln till livet och utan den stängs tyvärr många dörrar till framtiden. Idag är det väldigt viktigt att ha fullständiga gymnasiebetyg för att kunna få ett jobb eller vidareutbilda sig. Därför är vi måna om att barnen ska ha rätt förutsättningar att klara av sin skolgång och att vi finns där och stöttar längs vägen.

Kan ni berätta om något ögonblick då ni har känt extra stolthet?

– Vi har haft ett barn som kom till oss när hon var 8 år och som då låg efter ganska mycket i skolan. På kvällarna kunde hon ligga under köksbordet och gråta över sina läxor och idag är hon 25 år och snart färdig ambulanssjuksköterska. Det är häftigt att få vara med på den resan.

Vad får ni som familjehem för stöd av familjehemsenheten på Nyköpings kommun?

– Vi får ett väldigt bra stöd från Nyköpings kommun. Att veta om att de finns ett telefonsamtal bort känns tryggt. Det finns även en jour att ringa till på kvällar och helger om det skulle vara något. Som familjehem blir man även erbjuden handledning både enskilt och i grupp och inbjuden till föreläsningar, cafékvällar och mingel med andra familjehem.

Familjehemsenheten tar också hjälp av rutinerade familjehem och deras erfarenhet för att lära upp nya familjehem. Jag har själv varit mentor för nya familjehemsföräldrar och då haft kontakt med dem ett par gånger i veckan för att finnas där som stöd och bolla eventuella frågor. Mentorskap tror jag är ett bra tillvägagångssätt för att skapa långvariga familjehem.

Vad är viktigt att tänka på om man funderar på att bli familjehem? Har ni några råd till de som funderar på att bli familjehem?

– Jag tror att det är viktigt att tänka på mottagandet när man tar emot en placering. Inför en ny placering brukar vi också ha ett familjeråd och prata både enskilt och i grupp för att lyssna in allas åsikter. Jag tror det är viktigt att man diskuterar i familjen och att alla är överens. Som familjehem är det viktigt att alltid finnas till hands och lyssna. Vår hund Wilma gör också ett bra jobb, det har varit mycket tårar i den pälsen och hon skvallrar aldrig.

Det är också viktigt att respektera barnens biologiska föräldrar och bemöta dem på ett hänsynsfullt sätt. Vi ska inte ersätta barnens föräldrar på något sätt eftersom de redan har en mamma och pappa. Det vi arbetar mot är att barnen ska kunna återvända hem även om det inte alltid blir så.

Varför tror ni att det är svårt att rekrytera nya familjehem?

– Jag tror att många fått uppfattningen att det är svårare än vad det är. Man kanske känner att tiden inte räcker till eller att man vill prioritera karriären. Men både jag och min man har jobbat heltid när vi haft placeringar, precis som en vanlig familj. Det behöver inte vara så märkvärdigt utan det räcker fint med en vanlig familj som är lite extra trygg.

Som familjehem vill Catharina stötta och ge bra förutsättningar för framtiden.

Vad skulle ni säga till de som funderar på att bli familjehem?

– Våga öppna dörren! Man behöver inte vara någon slags supermänniska. Allt som behövs är lite sunt förnuft, trygghet och kärlek. Det är viktigt att komma ihåg att det handlar om vanliga barn som oftast är väldigt tacksamma för din hjälp.

Fler tycker arbetsmiljön är bättre

Årets arbetsmiljömätning visar på förbättringar inom de flesta områden, jämfört med förra mätningen. Trenden mellan 2016 och 2022 är positiv. Vissa områden behöver vi däremot fortsätta utveckla tillsammans.

76 procent av alla tillsvidareanställda medarbetare svarade på årets arbetsmiljömätning. Det är fler än förra året. Nytt för i år var att frågan om mobbning, kränkningar och trakasserier fick en följdfråga, för att undersöka var det inträffar, för att kunna göra rätt åtgärder. – Arbetsmiljömätningen hjälper oss att se styrkor men också utvecklingsområden. Vi behöver se över hur vi skapar bättre förutsättningar för målstyrning, att ha tydliga mål och styra mot dem. Det är svårt men viktigt för att utvecklas, säger Katarina Högström Hadfy, HR-chef i Nyköpings kommun. Ett av områdena som fortfarande sticker ut är frågan om mobbning, kränkningar och trakasserier. 11 procent uppger att arbetsplatsen inte är fri från det. Det är en bättring mot föregående år då resultatet var 13 procent, men fortsatt arbete krävs. – Jag vill skicka ett tydligt budskap, på en arbetsplats är det nolltolerans som gäller. Resultatet visar på behov av utvecklingsarbete, oavsett om det gäller interna upplevelser eller har uppstått i våra externa kontakter. Vi är varandras arbetsmiljö och det är viktigt att alla är delaktiga och bidrar i diskussionen kring resultaten, säger Katarina Högström Hadfy.

NÅGRA AV RESULTATEN:

• 89 procent upplever att deras arbete känns meningsfullt och 70 procent ser fram emot att gå till arbetet. • 72 procent upplever att chefen ger tillräckligt med stöd och 80 procent svarar att arbetsgruppen hjälper varandra med arbetsuppgifter. • 84 procent uppger att de känner till verksamhetens mål. • 61 procent svarar att målen på deras arbetsplats följs upp och utvärderas på ett bra sätt.

Läs mer om arbetsmiljömätningen och se hela resultatet:

in.nykoping.se/arbetsmiljomatning

Vad gör du på jobbet?

– Jag är ny i Nyköpings kommun så min första tid har gått åt till att orientera mig i organisationen men också att lära känna mina medarbetare. Jag har besökt olika verksamheter för att lära känna dem lite bättre.

Vad har du gjort innan?

– Jag kommer senast från en tjänst som chef på kundservice på Sveriges Radio Förvaltnings AB, ett företag som ägs av public servicebolagen SVT, SR och UR.

[ HALLÅ MIKAELA! ]

Mikaela Nissander, chef på kundservice,

Hur kommer det sig att du sökte dig till Nyköping?

– Att få vara med och skapa en kommungemensam kundservice – ”Ditt Nyköping”, och den ambition som finns kring service och tillgänglighet i Nyköpings kommun var viktiga faktorer.

Vad är på gång framöver med kundservice?

– Många spännande aktiviteter! Nyköpings kommun ska vara tillgänglig för medborgare, företagare och många fler. Det ska gå snabbt och vara enkelt att komma i kontakt med oss, få svar på sina frågor och hantera sina ärenden. I maj införde vi ett kontaktcentersystem där vi kan hantera olika kanaler som telefon och mail och möjligheter finns även för chatt och sociala medier. Samhällsbyggnad var först in i kommunens gemensamma kundservice och tillsammans med dem utvecklar vi bygglovssidorna på webben. Bygglov är en av de största frågorna på kundservice idag och vi ser att många frågor skulle kunna besvaras redan på webben. Näringsliv, kultur och fritid samt Tekniska divisionen analyserar sina verksamheter för att se hur de kan ansluta sig till en gemensam kundservice.