KVINNOR TILL
KAMP
MOT
FASCISMEN!
ARBETARKULTUR
Kvinnor — till kamp mot fascismen! Appell från Sovjetunionens kvinnor till kvinnorna i Hela världen
Stockholm Arbetarkulturs
1941 Förlag
"Kvinnor i hela världen!" . . . Den sjunde september 1941 hölls ett stort antifascistiskt kvinnomöte i Moskva. Det hade sammankallats på initiativ av en rad framstående kvinnor i Sovjetunionen, bland vilka märkas de kvinnliga flygarna Grisodubova och Raskova, operasångerskan Barsova, sekreteraren i landsorganisationen, Nikolajeva m. fl. Anföranden hölls av flera sovjetkvinnor och av representanter för antifascistiskt inställda kvinnor i andra länder. På mötet antogs ett upprop, riktat till den kvinnliga befolkningen i hela världen. I detta upprop erinras om hurusom Sovjetunionen överfallits och att dess folk nu kämpar en heroisk kamp för sitt fosterlands frihet. I denna kamp tar kvinnorna aktiv del och bär krigets bördor och försakelser med stoiskt lugn och arbetar med entusiasm och elan för att i industrin och annorstädes skaffa fram de resurser som den Röda armén behöver. De intar de mobiliserade männens platser i produktionen, är med vid och bakom fronterna för att hjälpa den Röda armén till seger över fascismen, till seger för frihet och kultur. I uppropet heter det bl. a.: »Sida vid sida med Röda armén, som tagit huvudbördan av de hitlerska härskarornas slag på sig, står sovjetkvinnan orubbligt på sin post. Ju mer fienden rasar, desto hårdare blir hennes hjärta och desto fastare är hennes vilja till seger. I de främsta linjerna hjälper hon de sårade, hon släcker de bränder, som det
fientliga flyget framkallar. Hon står vid maskinerna och framställer vapen och kanoner. Hon kämpar gemensamt med mannen och sonen i partisanavdelningarna.» I uppropet skildras de lidanden kvinnorna får utstå i de av fienden ockuperade områdena. Men i likhet med den manliga befolkningen låter de sig icke kuvas. Våld och smälek, brutala undertryckningsmetoder, bryter inte deras moral. I uppropet framhålles hurusom det kommit på sovjetfolkets lott att kämpa i främsta ledet och utdela det avgörande slaget mot fascismen. Denna kamp är därför inte sovjetfolkets ensak utan en sak av vars framgång många folks öde beror. I linje därmed uppmanas kvinnorna i hela världen till solidaritet. Det heter i uppropet : »Kvinnor i hela världen! Kära systrar! På oss själva beror vår frihet, våra älskade barns och mäns öde! Nu är ingen tid för tårar. Endast hårdnackad och förbittrad kamp mot nazismen intill den fullständiga segern kommer att rädda våra folk och våra familjer från slaveri och skam. Röda armén kämpar hjältemodigt för hela mänsklighetens frihet och lycka. Nu avgöres på Sovjetunionens slagfält hela världens framtid.» Särskilt vänder man sig till kvinnorna i Storbritannien och USA. Det heter i uppropet bland annat: »Kvinnor i England! Hämnas för . . . de faderlösa familjerna, för bombardemangen av London och Birmingham! Kvinnor i Amerika! Stöd med alla medel Sovjetunionens och Englands kamp. De kämpar inte endast för sin frihet utan även för edra länders frihet och självständighet!» Kvinnorna i de ockuperade länderna uppmanas till solidarisk kamp för friheten. Uppropet uttrycker den fasta förvissningen om seger. De egna krafterna växer ständigt medan fiendens avta-
ger genom de stora förlusterna. Men alla krafter behövs i kampen, som är hård och förbittrad. I alla sovjetkvinnors namn förklaras: »Vår enighet är vår styrka och en borgen för segern! Vår sak är rättvis, fienden kommer att förintas! Vi skall segra!» På mötet talade: Sovjetunionens hjälte, den kvinnliga flygaren Grisodubova; sekreteraren i Sovjetunionens landsorganisation, Nikolajeva; skådespelerskan Barsova; chefen för Moskvadistriktets järnvägar Troitskaja; ingenjören vid underjordiska järnvägsbygget Fedorova; arbeterskan vid Stalinfabriken Kusnetsova; den från fronten anlända sjuksköterskan Sokolovskaja; Sovjetunionens hjälte, den kvinnliga flygaren Raskova; författarinnan Karavajeva; den spanska frihetskämpen Dolores Ibarruri (Pasionaria); Rumäniens representant, Anna Pauker och den tyska författarinnan Martha Arendsee, f. d. medlem av tyska riksdagen. Nedan återges helt eller delvis några av de tal som hölls. De vittnar om med vilken hänförelse och självuppoffrande beslutsamhet Sovjetunionens kvinnor går i kamp för sitt land, för frihetens seger till gagn för sina egna och andra folk.
V. V. Grisodubova: (Inledningsanförande.) Kamrater! Vi har samlats här medan en kamp på liv och död pågår mellan vårt socialistiska fosterland och fascismen. Under hela sin historia har mänskligheten aldrig känt en grymmare fiende. Berusad av lättvunna segrar har fascisterna angripit vårt fosterland. De vill förinta det ryska folket, som genom hela historien tillkämpat sig rätten att kallas ett skapande folk. Fascismen förnedrar kvinnan. Kvinnor! Ni måste förstå, att så länge fascismen icke är krossad befinner sig era och barnens liv i dödlig fara. I denna hårda tid, då vi för vårt heliga krig för foster-
GRISODTJBOVA, den bekanta sovjetaviatrisen, ledamot av Sovjetunionens 'parlament och en framträdande personlighet inom det offentliga livet. Ordförande vid antifascistiska kvinnomötet i Moskva.
fabriker och verkstäder, som lokomotivförare, i vetenskapens tjänst •— överallt utför sovjetkvinnorna ett enastående arbete. Ni kvinnor i andra länder! Ni kan och får icke stå utanför i dessa krigets hårda dagar. Jag vänder mig till er, vänner inom konsten, med en innerlig maning: ge alla edra skapande krafter i kampen mot fascismen! Fascism — det är kulturens och framåtskridandets undergång! Fascism — det är slaveri och död! Kvinnor i England, Amerika, Polen, Tjeckoslovakien, Jugoslavien och andra frihetsälskande länder! Jag manar er att rusta till strid mot fascismen. Vår heliga vrede mot förtryckarna skall ge oss mångdubbla krafter. Kämpa skuldra vid skuldra med edra män och bröder. Vi skall hjälpa våra kämpar att utplåna fascismen från jordens yta.
Anförande av författarinnan Anna Karavajeva: Kära systrar och vänner!
Den stora sal där vi nu be-
finner oss badar i gnistrande ljus.
Utanför dess väggar
ligger vårt vackra Moskva försänkt i mörker. Men bakom detta mörker uträttar vetenskap och tanke ett intensivt arbete. Vårt liv fortgår som vanligt, pulserande och ihärdigt som vi alla.
I detta ögonblick tänker jag med kär-
lek på dig, sovjetkvinna.
I dessa mina tankar innesluter
jag kvinnorna i hela världen. hav
ligger
emedan
e n
fascismen.
Enorma avstånd, berg och
mellan oss, men vi är ändå nära varandra, tanke binder oss samman — kampen mot
Den djupa och fullkomliga enigheten i våra
känslor och strävanden är helt oberoende av social och ekonomisk ställning, av politiska och religiösa åsikter. Ni är övertygade om att fascismen är den framåtsträvande mänsklighetens — i synnerhet kvinnornas — . . .
fiende
—• alltså är vi eniga. Kvinnornas liv är i fara. Edra barns liv är i fara. Er personliga lycka är i fara. Fascismen förvandlar kvinnan till en ömkansvärd varelse — alltså är vi eniga. Men kära systrar i England och Amerika, tankarnas och känslornas enighet äger kraft först då den övergår till handling. Kom ihåg att så länge . . . existerar kan icke mänskligheten vara lugn. Jag är författarinna, mitt vapen är ordet. Till alla kvinnor, till er författarinnor i England, Amerika och alla frihetsälskande länder vänder jag mig med maningen: låt oss arbeta tillsammans, må våra flammande ord tjäna den stora kampens sak. Om det ännu i världen finns människor som likgiltigt åser hur miljoner människoliv förspilles och inte gör sig någon brådska, i den felaktiga tron att det finns tillräckligt med folk utan dem — slå då hål på denna likgiltighet och sorglöshet, hjälp till att med alla medel ta död på den. Fienden förblöder, men ännu är den stark. På Sovjetunionens vidder avgöres inte bara vårt öde. Kvinnor, författarinnor! Låt edra ord stimulera till ädla strävanden och mana till hjälp åt Röda armén. Organisera antifascistiska möten bland massorna. Kära systrar, kvinnor i de ockuperade länderna! Jag manar er till motstånd. Kvinnor från Norges blåa fjordar! Kvinnor i Tjeckoslovakien, Polen och Jugoslavien! Den äkta konstens fria ord är tystade i fascismens länder. De största verken av sådana genier som Goethe och Schiller har bränts på bål, författare som Feuchtwanger, Heinrich Mann och andra har fördrivits från sitt land. De är landsflyktiga men har inte gett upp kampen. Fascisterna är rädda för det fria ordet. Kvinnor, författarinnor, må edra fria sanna ord ljuda över hela världen! Vi kvinnor utgör hälften av mänskligheten. Låt oss förenas och samfällt verka för fascismens undergång! Vår sak är rättvis och fienden kommer att besegras.
Anförande av ingenjören vid Metrostroj, Fedorova: Nu, när Sovjetunionen för sitt stora fosterländska krig mot fascismen, när det socialistiska fosterlandet är i fara, står dess kvinnor i främsta ledet och hjälper sina män, söner och bröder. Allt för fronten, allt för segern! -— det är sovjetkvinnans paroll. Hennes hjärta är fyllt av helig vrede mot angriparna. Detta heliga hat och den gränslösa kärleken till fosterlandet inspirerar kvinnorna till nya hjältedåd. Många av våra unga flickor har av regeringen belönats med ordnar och utmärkelser för sitt självuppoffrande arbete. Sedan två och en halv månader pågår det fosterländska kriget. Vårt folk har enats i en enda strävan, alla har samma stora mål — segern. Kvinnor i England! Två stora nationer, Sovjetunionen och Storbritannien har förenats i det heliga kriget mot fascismen. Det engelska folket glades vid åsynen av Sovjetunionens och dess Röda armés heroiska och framgångsrika kamp. Englands kvinnor, till er vänder jag mig nu. Bygg upp en enig front i kampen mot . . . Öka krigsproduktionen och offra alla edra krafter i kampen mot fascismen. Kvinnor i Amerika! Stegra er hjälp till England och Sovjetunionen i deras kamp mot fascismen. Kvinnor i de ockuperade länderna! Sorg och tårar bringar fascismen er. Det är er självklara plikt att gå med i främsta ledet i kampen mot fascismen. Hjälp edra män och bröder i deras strid. Inte en projektil, inte en kanon, inte ett flygplan till fascisterna. Leve världens kvinnors eniga antifascistiska front! Leve alla länders fria folk! Leve den heroiska Röda armén. Leve vår seger!
Anförande av sekreteraren i Sovjetryska landsorganisationen, Nikolajeva: Kära kamrater, kära systrar! Det fosterländska krig som Sovjetunionen för — är ett krig för mänsklighetens frihet undan fascismens ok. Varje kvinna måste, oberoende av social ställning, politiska och religiösa åsikter, inse att fascismen är mänsklighetens . . . fiende. Den bringar otaliga lidanden åt folken. Det människor byggt upp genom seklers arbete förstöres. Fascismens arméer har gjort processen kort med fransmän, tjecker, polacker, serber, danskar, greker och belgier o. a. Beväpnade till tänderna har de fascistiska . . ., besatta av sin . . . idé att erövra hela världen, kastat sig över oss i syfte att med ett blixtsnabbt slag bemäktiga sig vår hembygd. Men det har inte lyckats och kommer inte att lyckas. Sovjetunionen med sina två hundra miljoner människor, skräckinjagande i sin vrede och starkt sammansvetsade i en enda vilja till seger, har rest sig till kamp mot mänsklighetens förtryckare och fiende — fascismen. Vi är övertygade om att de frihetsälskande folken i Europa och Amerika skall förstärka enhetsfronten i kampen mot den gemensamme fienden, till försvar av sina länders frihet och självständighet. Vi vet att kriget inte är någon lätt sak. Men att förinta fascismen är att göra slut på . . . förbrytelser. Det är därför sovjetkvinnorna samfält rest sig till sitt fosterlands försvar. Vi vet vad vi försvarar och aldrig, inte åt någon, skall vi lämna ifrån oss vår lycka och vår frihet. För sina fosterland kan och måste kvinnorna i hela världen kämpa. Nu när vårt fosterland är i fara utför kvinnorna ett uppoffrande arbete till dess försvar. Kvinnorna är med vid alla avsnitt, bakom fronten och vid fronten, hand i hand med männen. Allt för kriget! För att förinta fienden behövs det kanoner, flygplan, projektiler och kulsprutor och vi tillverkar dem i den omfattning som
krävs för vår Röda armé och flotta. Vi låter inte våra maskiner stå stilla. Kvinnorna har lärt sig behärska produktionstekniken. Men de kan inte endast arbeta utmärkt, de kan också skjuta bra, det har de gett heroiska bevis för i sin kamp vid partisanavdelningarna. Tusentals kvinnor tjänstgör också i de kvinnliga truppernas led. Heder och ära åt det stora frihetskrigets hjältinnor! Vi som så många år levat under den stalinska författningen kommer aldrig att lämna ifrån oss våra vinningar. Den som hjälper Sovjetunionen hjälper sitt eget fosterland. Låt oss då skapa en enhetsfront mellan Europas och Amerikas kvinnor i kampen för att fullständigt förinta fienden! Leve vår tappra Röda armé och flotta! Leve våra stalinska falkar — flygarna!
Anförande av Sovjetunionens hjälte, Marina Raskova: Kvinnor, kamrater! Den tyska fascismen har höjt sitt . . . svärd mot vår ära och frihet. Det svärd som förut höjts mot miljoner av våra polska, belgiska, franska, jugoslaviska och grekiska bröder och systrar. Den vill härska över hela världen och förvandla folken i alla länder till slavar. Med hjälp av den nazistiska narkosen har . . . lyckats dupera det tyska folket för att planlägga sitt stora fälttåg mot grannländerna. Sedan två år tillbaka flyter människoblod utan uppehåll. Det mänskliga arbetets största skapelser förvandlas till aska. Berusade av lättvunna segrar har fascisterna kastat sig över vårt fosterland. Men de har räknat fel. Sovjets hjältemodiga folk, som skapat ett nytt liv på sin egen jord har bistert rest sig och försvarar med järnhård hand sitt fosterland, sin ära och sin frihet. I denna front ställde sig också sovjetkvinnan. Kära systrar! Vår vrede mot fienden är omätlig, vår
vilja till seger är orubblig, outtömliga är våra krafter som vi helt ställer i fosterlandets tjänst. Sovjets kvinnor — det är miljoner arbetsmyror som dag och natt visar underbara prov på tapperhet och heroism i kampen för att besegra fienden. Sovjets kvinnor — det är hundratusentals högt kvalificerade verkmästare vid de gigantiska industrier som i tusental tillverkar våra flygplan, stridsvagnar och kulsprutor. Sovjets kvinnor — det är hundratusentals chaufförer, traktorförare och flygare, som står färdiga att vilket ögonblick som helst ge sig ut i striden. Det är hundratusentals läkare, fältskärer, medlemmar i sjukvårdstrupper, partisaner, som på slagfältet visar enastående exempel på uthållighet och hjältemod och tillsammans med sina män och bröder slår ned . . . fienden. Våra kvinnor arbetar outtröttligt på att öka styrkan i vårt försvar. Sovjets kvinnor är mödrar till miljoner odödliga hjältar. Med modersmjölken har de i sina söner inympat kärleken till vårt fosterland.
Anförande av den från fronten anlända sjuksköterskan Sokolovskaja: Kamrater, kvinnor! De vildsinta fascisterna vill förvandla hela jordklotet till aska. Det får inte ske! Vi kvinnor skall hjälpa våra män att bekämpa fienden. Jag har lämnat min älskade lille son i min gamla mors vård och gör nu tjänst som sjuksköterska vid fronten. Min trupp vid flyget bär bort de sårade från slagfältet under fiendens eld. . . . (Talarinnan berättade om fiendens övergrepp mot civilbefolkningen och mot sårade.) Kamrater, kvinnor, fronten behöver er hjälp. Vi kvinnor — läkare, sjuksköterskor, sjukvårdare — kunna uträtta en hel del. Och Sovjets kvinnliga piloter och kvinnliga läkare, kvinnliga sjukvårdare är inte rädda för att dö. Jag vill berätta för er om komsomolflickan, sjukbiträdet Lena Sjavoronkova, som sitter i presidiet här. Tyska
Hälsningen var undertecknad av Margaret Bonfield, förutvarande minister, Gertrud Denman, ordförande för kvinnoinstitutets landsförbund, Francis Hudol, sekreterare i sjuksköterskornas sammanslutning, Barbara Erton Huld, f. d. ordförande i brittiska arbetarpartiet, Caroline Hazlett, ordförande i kvinnliga ingenjörsföreningen, Florence Horsbaug, parlamentsledamot, vice minister för sundhetsväsendet, Eveline Loy, första kvinnliga ordförande i Londons stadsfullmäktige, Eleanor Ratbone, parlamentsledamot från de engelska universiteten, Beatrice Webb, Ellen Wilkinson, parlamentsledamot, viceminister för den statliga säkerheten, Nina Joods, ordförande för mödraföreningen, Diana Winard, filmskådespelerska, arbeterskor vid städernas transportväsen, medlemmar i hjälpavdelningar för armén och ledare för olika kvinnoorganisationer.
Tr.-a-b. Västermalm. Sthlm 1941
Den radikala k v i n n o t i d n i n g e n Politik Hem
och
och
arbetarrörelse
familj
Praktiska
råd för
hemmen
B a r n s i d a m. m.
Utkommer
en
gång
pr
månad Pris 15 öre
Redaktionens adress
A R B E T A R K U L T U R S KUNGSGATAN
F Ö R L A G
84 - S T O C K H O L M
Pris 25 öre