i
i
AK:s svidirektiv Nasstrejken den 23 april och dess lärdomar
U t g i v e n av VÄXJÖ KONFERENSENS AKTIONSKOMMITTÉ I distribution:
FÖRLAGSAKTIEBOLAGET ARBETARKULTUR
I kamp mot A K : s svältdirektiv Masstrejken den 23 april och dess lärdomar
Utgiven av Växjökonferensens Aktionskommitté
/
distribution:
Förlaggaktiebolaget
Arbetarkultur
Arb.-kolt. Tr. Sthlm 1034
A K - a r b e t a r n a s proteststrejk måndagen den 23 april 1934 slog utan tvivel på ett synnerligen e f f e k t i v t sätt sönder talet otn att regeringens kohandelspolitik "betydde en förbättring för de arbetslösa oclh A K - a r b e t a r n a . L ä n g e har m a n p å en del håll levat högt på att utbasunera den anbetslöshetspolitik, s o m u n d e r den g å n g n a tiden förts, s o m något storslaget. V i s s e r l i g e n har man .inte hållit vallöftet o m att a v s k a f f a A K , m e n regeringen har dock, förklarar de socialdemokratiska ledarna, p å parlamentarisk v ä g tillkämpat de arbetslösa förbättrade direktiv. D e s s a skulle innebära förbättrade löner, 'förbättrade arbets- och levnadsförhållanden för A K - a r b e t a r n a , påstod man. R ä t t snart stod det klart för A K - a r b e t a r n a att det h e l a blott var tomma löften. A K - a r b e t a r n a b ö r j a d e protestera mot att de blivit bedragna. D e fick till s v a r : » V ä n d eder till statens besvärsnämnd och ni får säkerligen rättelse». D e följde i många fall rådet. Resultatet b l e v att dessa arbetare endast blev en illusion fattigare. B e s v ä r s n ä m n d e n tog inte hänsyn till deras klagomål. R e g e r i n g e n sökte och söker s k y d d a sig g e n o m att dölja sig b a k o m förklaringen att den intet k a n göra »alldenstund besvärsnämnden är den a v g ö r a n d e institutionen i dessa frågor». D e socialdemokratiska le-
darna började tala om att besvärsnämnden saboterade de givna direktiven. A K - a r b e t a m a ställde sig då f r å g a n : »Varför har regeringen gått med på att ge fullmakt åt besvärsnämnden att efter godtycke bestämma över arbetarnas arbetsoch levnadsvillkor» och »därest besvärsnämnden saboterar de givna direktiven, varför avskedas de inte då och varför tillsätter man då inte nya, som genomför direktiven på ett riktigt sätt?» N å g o t svar på dessa frågor ihar icke g i v i t s ! D e n avtalsenliga lönen försvann i det blå, förhandlings- odh strejkrätten uteblev, skatterna som förut inte kunde indrivas från nödhjälpsarbetarna, börjar man nu indriva. Arbeten i den öppna marknaden som förut Inte kunde göras till nödhjälpsarbeten f ö r v a n d l a d e s nu till dylika, med resultat att vägarbetarkåren och kommunalarbetarna ersattes med A K - a r b e t a r e och k o m m u n a l a nödhjälp sarbetare. Trakasserierna från arbetsibefälets sida tilltog och tilltager nitan att arbetarna har n å g r a som helst »legala» möjligheter att försvara sig m o t dessa övergrepp. U n d e r den senare tiden h a r en ännu mera skärpt fliungeroffensiv påbörjats mot de arbetslösa och A K - a r b e tarna. Lönereduceringar g e n o m f ö r e s succesivt på en hel del f ö r l ä g g n i n g a r . . Naturligtvis använder man sig därvid i största utsträckning av den metoden att man börjar m e d ett par förläggningar för att sedan 'fortsätta m e d några andra. G e n o m denna metod söker m a n 'hindra en enhetlig k a m p från samtliga nödhjälpsarbetares sida nlot lönereduceringarna. V i ' skall h ä r g e ett par e x e m p e l som illustrerar A K : s utomordentligt »goda» lönepolitik: V i d V r i g s t a d s v ä g e n i S m å l a n d !hade ackorden beräknats efter en dagspenning av 3 : 5 c E n av dem som arbetade där nere hade tidigare varit föirman vid jordschaktning, andra gruvarbetare osv., alltså arbetare som icke saknade y f k e s v a n a . Denne, liksom övriga arbetare v i d V r i g s t a d s v ä g e n kom inte upp till högre daglön än kr. 1:60—1. "jo vid jordschaktning. T i l l A K har rapporterats !
att lönerna under mars uppgått till genomsnittligt kr. 4 : 1 2 a m d a g e n ! D e arbetare det 'här är fråga om tjänade efter en veckas arbete med 4.2 arbetstimmar kr. 8:40! N u kommer ctp; a t bli ännu sämre, ty från 1 maj sänkes lönerna. V i d Verkli)davägen sänkes ackorden med 36 % och efter den nya ackordskalan k o m m e r arbetarna' där att tjäna kr. i;"jo om dagen! V i skulle kunna mångfaldiga dessa exempel. f
VÄXJÖ-KONFERENSEN. |Det v a r i denna situation som nödhjälpsarbetarna i K r o n o b e r g g a v ut parollen om en A K - a r h e t a r n a s k o n f e rens, omfattande om möjligt samtliga A K - a r b e t a re i S y d östra S v e r g e . M ö t e n organiserades på de olika förläggningarna i K r o n o b e r g , där frågan o m A K - a r b e t a r n a s k a m p diskuterades. E t t aktionsutskott valdes, vilket fick till uppgift att organisera en dylik konferens. Ombud till konferensen v a l d e s från arbetslagen o c h nödhjälpsarbetarnas kamporganisationer. Överallt på förläggningarna i [Kronoberg hälsades beslutet om att kalla en konferens med stor entusiasm av nödhjälpsarbetarna. N ä r konferensen den 15 april gick av stapeln i V ä x j ö visade det sig att anslutningen till densamma v a r synnerligen stor. Ett 50-tal o m b u d v a r närvarande, de flesta från K r o n o b e r g , men o c k s å från .andra l ä n (Jönköping, K a l m a r , S k å n e etc.) v a r en hel del närvarande. O m k r i n g 350 A K - a f b e t a r e deltog i konferensen. Konferensdeltagarna hade kommit tillsamman för att skapa en kämpande enhetsfront m o t lönereduceringar — för avtalsenliga löner — mot trakasserier och missförhållanden på de olika förläggningarna. K o n f e r e n s e n var sammansatt av ar-
hetare som tillhörde olika politiska åskådningar — socialdemokrater, syndikalister, kommunister och partilösa. E n del trodde säkerligen att denna sammansättning skulle k o m m s att betyda svårigheter evad det gällde skapandet av en enhetsfront. S å v a r dock inte fallet. P å basis av A'K-arbetarnas dagskrav enades arbetarna. Diskussionen som' fördes v i s a d e klart och tydligt de olidliga •förhållanden under vilka A K - p r o l e t ä r e r n a tvingas att leva. D e t centrala i konferensens diskussion var dock inte frågan o m missförhållandena. A r b e t a r n a hade inte kommit sai 'man*för att b e k l a g a sig inför varandra. D e hade k o m m i t samman för att diskutera v i l k a metoder de skulle använda sig av för att få bort missförhållanden. A t t det inte längre var lönt att sända en protestskrivelse till regeringen stod klart för samtliga konferensdeltagare. M a n enades o m att sända en deputation till regeringen och A K , men man var också på det klara med att endast sändandet av en dylik deputation inte v a r tillräckligt, utan att det var nödvändigt att understryka deputationens framförande av kraven genom en aktion som visade att AK-arbetarna verkligen stod bakom dessa krav. Frågan an en proteststrejk omfattande en dag blev därför den centrala frågan på konferensen. (Samtliga deltagare v a r o c k s å eniga on: att en dylik k a m p m e t o d måste tillgripas. M e n i n g a n a vf-r något delade evad det g ä l l d e tidpunkten för strejkens igångsättande. 'Slutligen fattades beslutet om att ställa parollen om allmän strejk den 23 april. F ö l jande kampprogram g o d k ä n d e s : För AK-arbetarna
kräva
1 ) Förhandlingsrätt, ackordsprUsättning. 2)
Hygieniska
avpoletteringar återgå
till
vi: avtalsenliga
förläggningar. och rätt
arbetet
efter
löner
Rättighet
för'insjuknad tillfrisknandet.
och
att
enhetlig
kontrollera
reservarbetare
att
3)
För
ning,
dagkolonisterna
fri
betare
läkarvård
kräves
belägen
krävcs
och medicin.^
ersättning
på längre
för
avstånd
hyresFör
gångtid,
och
sjukersätt-
samtliga
reservar-
dé arbetsplatsen
än en kilometer
från
år
förlägg-
ningen. 4)
För
familjeförsörjarna
förläoges
till
5 ) Bort
med
samt dem
av
profiler
att
deras
arbete
internering
i arbetstjänstläger,
existensmöjligheter
arbete'åt
.
för
ungdo-
f. d. kontorsanställda
och
likställda.
6) Kompetent rättighet
verkliga
lämpligt
vi
hemorter.
med ungdomens
Anskaffandet men
kräver
respektive
för
arbetsledning reservarbetarna
och att
själva
utse
å AK:s att taga
arbetsplatser, del av
samt
avvägnings-
mätningsmän.
Vi är medvetna om att detta program inte upptager alla de olika krav som AiK-arbetarna ställer. D e krav som är upptagna är emellertid sådana att det bör g å att få varje A K - a r b e t a r e att k ä m p a för dessa. D e n stora betydelsen a v konferensen ligger först o c h främst däri, att den g a v uttryck för den konkreta k a m p viljan som finns bland A K - p r o l e t ä r e r n a . Konferensen g a v också uttryck för en orubblig beslutsamhet att verkligen n u taga upp k a m p e n på allvar för sina intressen. K o n f e r e n s e n avslutades alltså inte med att några punkter skrivits ned på ett papper utan att något samtidigt beslutades ifråga om metoden i k a m p e n fö>r deras g e n o m f ö rande. O m b u d e n och konferensdeltagarna återvände till sina arbetslag och förläggningar för att propagera och organisera för kampen för V ä x j ö - p r o g r a m m e t o c h strejkens organisering. Aktionsutskottet började genast sitt arbete för att organisatoriskt förbereda strejken. Cykelpatruller utsändes från arbetslag till arbetslag, möten organiserades omkring förläggningarna '— v ä l icke m e d »välavlönade sillénagenter», s o m F o l k e t s D a g b l a d älskade att uttrycka
sig — men med kamrater som sänts av aktionsutskottet till dessa möten. Strejkutskott valdes, strejkvakter som till fots, med cykel odh bil, fick uppgiften att se tik* att ingen bröt den enhetliga strejkfronten, några tusen strejkproklamationer trycktes o c h sattes upp utmed förläggningarna. Aktionsutskottet 'höll under hela strejkdagen kontakt med de strejkande g e n o m kurirer och genom ständig telefonförbindelse varifrån rapporter g a v s o c h inhämtades av de olika strejkutskotten. D e s s a åtgärder v a r givetvis i första .hand koncentrerade till förläggningarna i K r o n o b e r g . U t a n denna organisationsapparat skulle helt naturligt strejken blivit mindre e f f e k t i v .
Måndagen den 23 april. R e d a n p å måndagsförmiddagen den 23 april stod det klart att v a d det g ä l l d e K r o n o b e r g h a d e strejkpafollen vunnit enhällig anklang. E n d a s t på två punkter bröts fronten, o c h detta var endast av ett fåtal. O m k r i n g 2,300 A K - a r b e t a r e deltog i K r o n o b e r g i strejken. Borgarpressens tal om att så o c h så många arbetade på de olika v ä g sträckorra v a r inget annat än lögner som tydligen spritts av en del av arbetsbefälen. iMen ä v e n utanför K r o n o b e r g vann parollen en stor anslutning. V ä x j ö - k o n f e r e n sen h a d e icke felbedömt läget bland A K - a r b e t a r n a . I hela landet deltog j u som bekant ö v e r 5,000 A K - a r b e t a r e i aktionen, för att nu inte tala o m den stora skara av A K arbetare som organisatoriskt inte v a r tillräckligt förberedda för att deltaga i strejken men s o m dock underströk densamma genom massmöten och sympatiuttalanden. M å n d a g e n s k a m p var onekligen en g l ä n s a n d e aktion som k o m m e r att ha stor betydelse i kampen för A K - p r o l e t ä rernas intressen.
R e d a n på V ä x j ö - k o n f e r e n s e n ihade A K - a r b e t a r n a klart för sig att deras k a m p skulle mötas av den mest intensiva hets. I c k e heller b e d r o g de sig i detta fallet. F r å n högern till socialdemokratin och K i l b o m s samling påbörjades hetsen mot A K - a k t i o n e n . M a n talade o m »kommunisterna som sökte lura AlK-proletärernäi». D e t enda som skulle kunna vinnas, förklarade dessa tidningar, v a r att de i strejken deltagande skulle k o m m a att bli avstängda från all hjälp.
En provkarta på »arbetarvänlighet». D e n »socialistiska samlingens» ledare, som i sin spets har A l b i n S t r ö m , odh v a r s v a n a att bryta nödhjälpsarbetarnas strider är k ä n d från Ulricebamnsbanan o c h Hällefors, började i F D en frenetisk b e t s mot A K - a r b e t a r n a s k a m p . 'Den I Q april, alltså före strejken, skrev F D följande: En öppen strejk vid ett AK-arbete betyder sålunda ingenting annat, än att arbetarna strejkar bort sig själva från både arbetsplats och unåerstödsmöjligheter.
H r r K i l b o m och Ström talar vidare i sin tidning om att »väl betalda partiagitatorer dyker upp överallt på arbetsplatserna och söker förmå nödhjälpsarbetarna att lämna arbetet. D e s s a herrar borde tala tyst o m »välbetalda partiagitatorer». A K - a r b e t a r n a ä r inte okunniga om K r e u g e r s 135,000 kronorshljälp åt herrarnas parti. N ä r nu A K - a r b e t a r n a s . a k t i o n slog tillbaka försöken att avskeda a e strejkande, då hoppar K i l b o m in p å en ny linje. I ledaren den 25 april förklarar nämligen nu F D , att de inhiberade avskedandena av deltagarna i måndagens proteststrejk inte alls v a r någon seger för de strejkande, ty, säger tidningen, kommunisterna visste »mycket
väl att A K icke ihar rätt att förrän efter en kort frist avskeda reservarbetare som tillgriper strejk. Sillénarnas 'vinst' var således redan före strejken inskriven i gällande arbetslöshetsdirektiv». Arbetarna bör skriva upp detta FD:s uttalande efter strejken och samtidigt också vad samma tidning skrev före strejken, då den i samverkan med regeringen, AK, LO-herrarna och hela borgarpressen sökte förmå AKproletåterna att inte delta i protestaktionen mot lönesänkningarna. iKilbomsledarna har som bekant lätt att ändra ståndpunkt. P å samma linje som F D uppträdde också S o c i a h D e m o kraten o c h m e d s a m m a argument. Själarna finner varandra i s a m l i n g e n ! S å l u n d a skrev S o c . - D . : Såväl i pressen som genom anslag har sillénama uppfordrat reservarbetarna på alla platser i landet att gå i strejk från och med måndag. Denna aktion är brottslig och dåraktig. Något resultat till glädje för de arbetslösa kan ej vinnas efter denna linje. Samhället varken vill eller kan kapitulera för sillénama. Direktiven förbjuder strejk i reservarbetet. Strejkens enda resultat kan alltså inte bli något annat än att de strejkande arbetslösa avstänges från både arbete och understöd.
O c h Norrlandsfolket som representerar syndikalisternas ståndpunkt förenar sig i den kör som v a r n a r A K - a r betarna att k ä m p a när den s k r i v e r : Så snart strejken bryter ut kommer AK i enlighet med de av riksdagen fastställda direktiven att utsända dekret om avstängning för de i striden deltagande för 6 månader framåt. De strejkande sprides för alla liimmelens vindar — återvänder till sina hemorter eller skingras på annat sätt. Det är perspektivet.
L j u n g l u n d s A l l e h a n d a betsar naturligtvis efter vanligbeten o c h förklarar att
del kommer emellertid att bli mycket otrevliga efterräkningar för dessa nödhjälpsarbetarc, vilka följt Sovjeibudskapet om proteststrejk. Vet blir för alla dem, som uteblivit, omedelbar avstängning från både arbete och understöd. Direktiven är härvid mycket klara, och avstängningen kommer att gälla en tid av fyra veckor.
I likhet med K i l b o m ocih L j u n g l u n d sökte också arbetsbefälet skrämma arbetarna g e n o m att under lördagen meddela till arbetarna att de som uteblev skulle vara fullständigt avkopplade. Ja, m a n g a v även ut skriftliga meddelanden i saken. S å s k e d d e e x e m p e l v i s på L a g a vägen där följande skrivelse utdelades bland arbetarna: I'å grund av den bebådade strejken den 23 d:s, meddelas härmed att den eller de, som utan av arbetsledningen godkänt laga skäl utebliver från arbetet, omedelbart kommer att avskedas. Traryd
den SO april
1934.
A rbctslöshetskommissionens Arbetsplats N:o 335 Lagavägen.
Fronten förblev trots hot obruten. Inte heller detta avskräckte arbetarna. Fronten kunde inte brytas genom hotelser. M a n sökte då andra metoder. E x e m p e l v i s på T r a r y d v ä g e n utlyste den socialdemokratiska arbetarkommunen möte på lördagseftermiddagen-en halv timme efter det att arbetet v a r slut för att den vägen få arbetsrna att inte deltaga i aktionen. M a n organiserade mötet v i d denna tid för att förhindra att hela arbetsstyrkan skulle kunna vara närvarande. M a n l y c k a d e s också på det mötet få majoriteten att uttala sig för att arbeta p å måndagen, men när dagen ifråga kom gick inte
en man ut i arbetet. Fronten var obruten. D a g a r n a före strejken spridde arbetsbefälen falska rykten o m att A K arbetarna på d i k a platser beslutat att inte deltaga i strejk e n . Ja till och med p å måndagen spridde m a n rykten om att 'här och där A K - a r b e t a r n a gått ut i arbete. Dessa lögner 'förfelade dock sin verkan k a n s k e i första hand tack vare det informationsnät som upprättats genom A k tionsutskottets försorg.
Varför deltog inte samtliga AK-arbetare i strejken? Social-Demokraten förklarade att A K - s t r e j k e n blev ett fiasko. Ä r detta fallet? N e j . Ä v e n »Arbetaren» vilken före aktionen inte understödde strejken utan b e k ä m p a d e den, måste nu erkänna att strejken inte b l e v ett fiasko. V ä x j ö - k o n f e r e n s e n hyste icke den illusionen att arbetet skulle n e d l ä g g a s v i d samtliga förläggningar. D e n visste allt för väl att det inte överallt v a r organisatoriskt förberett för en dylik aktion. V a r f ö r ställde den då parollen? D e n ställde den därför att den visste att det v a r nödvändigt att genom en dylik paroll slå fast att strejkvapnet måste utnyttjas i kampen mot A K - s y s t e m e t . D e n ställde den därför att den skulle bliva en samlings-signal för samtliga A K - p r o l e t ä r e r i S v e r g e . D e n ställde parollen o m denna aktion m e d tanke på att den skulle bliva upptakten till större o c h mäktigare aktioner. D e n korta tid som förflöt mellan V ä x j ö k o n f e r e n s e n och strejkdagen betydd.? att man inte överallt skulle få möjligheter att förbereda den tillräckligt. I K r o n o b e r g var den förberedd redan före konferensen. N ä r man därför bedömer aktionens utbredning måste man taga det h ä r nämnda som utgångspunkt och m a n måste då slå fast att den blev mer glänsande än V ä x j ö k o n f e r e n s e n själv räknade med.
Vad visar strejken? F ö r s t och främst visar proteststrejken den starka förbittring som råder bland A K - p r o l e t ä r e r n a ö v e r den utsvältningspolitik som föres av borgarklassen o c h dess regering. D e n visar också tydligt och klart den k a m p v i l j a som A K - a r b e t a r n a ä r besjälade av. Strejken innebar också én seger för A K - a f b e t a r n a s masstrejk o c h att A K såg sig nödsakad att låta återtaga beslutet att samliga skulle a v s k e d a s . D e n g e r också en synnerligen v i k t i g lärdom för samtliga arbetare, nämligen den att det går att skapa en proletär enhetsfront när densamma b y g g e s på arbetarnas dagskrav, ty denna aktion v a r dock en enhetlig proletär enhetsfront. Samtidigt visar aktionen p å vilka det är som är villiga att k ä m p a för A K - a r b e t ä r n a s intressen. E n d a s t ett parti trädde fram — endast ett parti v å g a d e ställa sig i spetsen för denna aktion — odh det partiet v a r S v e r g e s K o m m u n i s t i s k a Parti. Endast den kommunistiska pressen v a r det som lät parollen o m massstrejkén g å ut över landet. A l l a andra tidningar o c h partier betsade mot d e n n a aktion. M å n d a g s - s t r e j k e n utgör inte något avslutat helt. D e n v a r endast en del i upptakten till större och m ä k t i g a r e aktioner i A K - a r b e t a r n a s kamp. D e t faktum att deputationen inte fick några tillfredsställande svar av respektive institutioner k o m m e r inte att medföra att A K - a r b e t a r n a s kampstämninig minskas. T v ä r t o m , det m å s t e bliva en bidragande o r s a k till utlösande av ännu kraftigare aktioner. F ö r att kunna g e n o m f ö r a dessa aktioner är det dock nödvändigt att varj e dag användes för att förbereda dessa aktioner. V ä x j ö k o n f e r e n i e n s kampprogram måste ut till v a r j e förläggning och frågan om metoden för dess genomförande måste noga diskuteras. Överallt måste möten och k o n ferenser bland A K - a r b e t a r n a organiseras, demonstratio-
ner måste anordnas, regeringen odh A i K måste övarhopa* med protester, m a n måste k o n k r e t påpeka de missförhållanden som råder. M e n det är inte tillräckligt med dessa saker. Nödvändigheten a v att a n v ä n d a strejkvapnet måste alltmer ställas i förgrunden. Förberedelser i form av aktionsutskott, solidaritetsutskott, etc. måste tillsättas på varje förläggning, som noga förbereder aktionernas genomförande. F ö r t r o e n d e m ä n måste utses i varje arbetslag som står i ständig kontakt m e d aktionsutskotten. V a r j e A K - a r b e t a r e måste samtidigt g ö r a klart för s i g de svårigheter som existerar. D e saknar den organisatoriska fastheten, de saknar strejkkassor och de saknar den »legala» rätten att strejka. D e måste därför ersätta detta med en järnhård sammanhållning och k a m p g e i s t o c h se till att klassolidariteten mobiliseras p å det mest effektiva sätt.
Fackföreningarna måste stödja AK-arbctarna. F a c k f ö r e n i n g a r n a måste överallt ställa sig b a k o m A K arbetarnas berättigade k r a v odh aktioner. V a r j e arbetare måste förstå, att svältlönerna v i d A K blir utgångspunkten för lönesänkningar för arbetarna i allmänhet. M a n k o m m e r att visa h u r »höga löner» industrins arbetare har j ä m f ö r t m e d A K - a r b e t a r n a , därför måste de arbetare som alltjämt står i produktionen mobiliseras för det moraliska och ekonomiska stödet när det gäller AK-arbetarnas kamp. Enhetsfronten med dessa arbetare måste organiseras, likaså måste ortsbefolkningen vinnas för kampen. D e måste dragas in i solidaritetsutskott s o m står redo att k o m m a till A K - a r b e t a r n a s undsättning när en konflikt utbryter. Förberedelsearbetet för en v e r k l i g konflikt vid A K är dock inte endast en fråga om de saker som
här nämnts. Förberedelserna måste o c k s å organiseras genom massuppvaktningar till arbetsbefälen m e d k r a v på förbättrade förhållanden, tillfälliga strejker etc. lAK-arbetarna k a n g e n o m ett enhetligt uppträdande, genom att formera den proletära enhetsfronten genomdriva sina k r a v . A K - p r o l e t ä r e r , organisera en järnhård kampfront för V ä x j ö k o n f e r e n s e n s k a m p p r o g r a m — för AK-proletärernas seger! Mobilisera alla arbetare till enhetlig kamp mot AK och dess svältlöner! Kämpa liksom den 23 april, socialdemokrater, kommunister, partilösa och syndikalister, skuldra vid skuldra för våra gemensamma intressen, för våra klasskrav!
Hilding Hagberg
Nya klasslagar 1 stället för bröd. Pris 25 öre. Hilding Hagberg
R F O visar arbetarna den revolutionära ut-, vägen ur krisen. Pris 25 öre. Fackliga skadegörare. Pris 25 öre.
Vad vi vill. ? i i5 L . ar
p
n ågra
r s
fråSfor
-
Rekvirera ovanstående broschyrer från
Förlags-A.-B. JAKOBSGATAN 22 -
Arbetarkultur STOCKHOLM
Förlaos-A.-B. Arbetarkultur har utgivit
Stalins fal. vid S o v j e t - U n i o n e n s K P : s XVII k o n g r e s s . P r i s 75 öre. IDetta t a l ' är a v u t o m o r d e n t l i g t i n tresse och har kommenterats i hela v ä r l d s p r e s s e n . I n g e n bör u r a k t l å t a att s k a f f a s i g detta i n t r e s s a n t a d o k u m e n t o c h arbeta f ö r dess s p r i d ning.
Fascismen, krigsfaran och de kommunistiska partiernas uppgifter. Teser från Kominterns E K : s M M p l e n u m . P r i s 15 öre.
Den enda vägen ur kris och nöd. K o m m . partiets representant Hilding H a g b e r g s tal i remissdebatten 1934. P r i s 2 5 öre.
Baueris demokrati. — Boflfuss galgar. De österrikiska arbetarnas väpnade kamp. Pris 25 öre.
Dimitrovbroschyren. 3:dje u p p l . , endast n å g r a h u n d r a t a l ex. k v a r . P r i s 25 öre.
Förlags-A.-B.
Arbetarkultur
Jakobsgatan 22, 3 tr. •— Stockholm.
Pris IS ©re