Optik 3 2024

Branschen välkomnar

alla nya optiker och magistrar

Allt inför

Optometridagarna:

• programmet

• föreläsarna

• utställarna

Glasögonfabriken mitt i Sverige

GO BEYOND WITH THE MOST COMPLETE

LENS

Upptäck den kompletta linsen som har allt. Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY är de enda kontaktlinserna som kombinerar högt Dk/t, låg modulus, UV-skydd och HD-optik med banbrytande fukt- och komforttekniker för att främja en sund miljö på ögats yta.*

Avancerad MoistureSeal®-teknik ger den högsta fuktretentionen efter 16 timmar jämfört med ledande endagslinser av silikonhydrogel.2**

ComfortFeel-tekniken frigör ämnen som skyddar, berikar och stabiliserar tårfilmen och främjar ögonhälsan.3

Ta dina konsumenter och din praktik ett steg längre med Bausch + Lomb ULTRA® ONE DAY.

AKTUELLT

Vi går husesyn i fabriken mitt i landet

MER UR INNEHÅLLET

EXAMSTIDER

Festligt i Kalmar och Stockholm

TEKNIK

Ny generation linser kan detaljanpassas

KRISTINA SVARAR

Ställ dina frågor och få korrekta svar

Förväntan och redo för jobb 4

Kalmar önskar alla lycka till 8 Allt inför Optometridagarna 10

Nya regler för körkort 38

KRÖNIKA: Vem vill du vara? 39

Det här är Optikbranschen 41 BRANSCHPLOCK 46

AI-utvecklngen format framtiden 48 VETENSKAP 49

Omslag: Ørgreen Danish Delight Revolt

REDAKTION

0498-49 81 18 optik@radicalpr.se

Micke Jaresand, redaktör

Wilhelm Jaresand

Curt Lundberg, AD

ANSVARIG UTGIVARE

Fredrik Thunell

Annonsförsäljning: Susanne Simic 072-900 10 02 susanne.simic@ conmedia.se

Annonsmaterial:

Pia Bengtsson 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se

Förvarnad är att vara förberedd

Att AI kommer förändra vår värld är alla överens om – och det går fort! För tre-fyra år sedan pratades knappt om AI, nu är det på allas läppar. På sidan 48 har Kairos Future gjort en framtidsspaning kring hur vår bransch kan komma att påverkas utifrån det som redan idag är under utveckling. Det är en tänkvärd artikel som jag hoppas kan leda till diskussioner i branschen. Artikeln är naturligtvis inget facit utan blott en framtidsspaning där skribenten formulerar sina funderingar. Poängen är att vi behöver tänka kring hur AI kommer att påverka vår bransch. Vi behöver närma oss området med ett öppet sinne fundera kring hur vi kan ta tillvara på förändringarna på ett sätt som gagnar branschen. I konsumenternas ögon är vi den naturliga kontaktytan för syn. Om du behöver hjälp för att se bättre går man idag till optikern, så enkelt är det. Det här överläget ska vi behålla: det är såklart hos oss, inte hos någon annan, som man ska hitta den senaste tekniken. Om vi däremot försöker hålla emot och inte ta till oss den tekniska utvecklingen är jag ganska säker på att branschen inom en snar framtid har helt nya konkurrenter att hantera.

över till nåt annat: Transportstyrelsen har sett över regelverket för medicinska körkortskrav. Här har det kretsat mycket kring synfältskontroller, samt vilka som får utföra respektive skriva under de olika synintygen. På sidan 38 kan ni läsa lite kort om huvuddragen i det nya regelverket, i nästa nummer kommer ett längre reportage.

”Vissa har det jobbigare i skolan och allt kan vi inte hjälpa till med, men att alla barn borde ges möjlighet att kunna läsa och skriva utan problem som uppkommer av synrelaterade orsaker borde vara en självklarhet i dagens samhälle ”

Catarina Ericson på sidan 49

Prenumerationsärenden

Pia Bengtsson 08-400 246 60 kansli@optikbranschen.se

Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, Stockholm 2024

inom kort slår Optikerförbundet upp dörrarna till Optometridagarna, en årlig höjdpunkt i branschen. I skrivande stund är det nära 900 bokade besökare och över 30 utställare och det luktar nytt rekord. Suget efter förkovran är större än någonsin! Ibland hörs missförståndet att Optikbranschen på något sätt är inblandade i Optometridagarna och i förlängningen i Optikerförbundet. Det stämmer inte. Vi är två helt skilda organisationer, med olika uppgifter. Vad Optikbranschen gör kan ni läsa på sidorna 41-45.

fredrik thunell vd, Optikbranschen

Utanför är vädret varmt, kvavt med regnet hängande i luften. En storm är på väg. Men inne i Karolinska institutets aula är alla orosmoln som bortblåsta. Glada, finklädda och smått nervösa nyexaminerade studenter och magistrar står i klungor och pratar. Idag ska deras studier krönas med en officiell examen.

text och foto wilhelm jaresand

Förväntansfulla och redo för jobb

Marika Wahlberg-Ramsay är nöjd med årets avgångsstudenter och skickar med en uppmaning om att aldrig sluta vidareutbilda sig.

Branschens pampar anländer, hög musik pumpar och glädjen går nästan att ta på.

Marika Wahlberg-Ramsay inleder med ett fint tal, tackar lärarnas insatser för vilka de får stående ovationer från rummet och hon uppmanar studenterna att aldrig sluta lära sig.

Sedan rullar hon in en stor whiteboard, väljer ut några av studenterna – vissa mer motvilliga än andra – som ska göra charader framför hela publiken. En av lärarna håller ett quiz. Branschrepresentanter kommer upp och delar ut priser och stipendier.

Det är feststämning – och ännu en kull optiker är på väg ut i världen.

Vilket spektakel!

– Jamen eller hur. Visst blev det bra? Nu efter covidåren har vi lagt lite krut på att försöka göra det lite roligare och alla kollegor går ihop och hjälps åt för att ge studenterna ett ordentligt hejdå.

Hur har året varit?

– Det har varit bra. Utmanande, roligt och häftigt att se studenterna utmanas och utvecklas längs vägen. Man märker att de externa patienterna är det som utmanar mest, och det är det ju för oss också, så det känns kul att vi har så pass mycket klinik som vi har.

Hur har årets kullar levererat då?

– De har varit riktigt bra, hållit en hög kvalitet och varit duktiga på att utvärdera och analysera det de gör. De har med god marginal uppnått målen vi satt.

Något som varit nytt för i år?

– Inte på grundutbildningen, där satte vi ju en ny utbildningsplan 2019 med ökad reflektion och analys vilket har gett resultat. Så nu är det dags för magisterutbildningen att göra samma resa med en helt ny utbildningsplan.

Hur kommer den skilja sig från nuvarande?

– Framförallt kommer vi gå in djupare på fler saker tidigare i utbildningen. För i och med att grundutbildningen blivit vassare och de som examineras har mer kunskap kan vi även höja nivån på magistern.

Hur har söktrycket sett ut?

– Jättebra faktiskt. En liten ökning från förra året, men det stora är att fler och fler lägger in oss som sitt förstahandsval och det är ju riktigt roligt.

Vad kan det bero på?

– Det vet jag inte och är lite tidigt för att spekulera i, men det kanske är så att det blivit fler som vet vad vi kan göra och fått upp ögonen för oss. Det hoppas jag.

Några sista ord?

– Ja, att det är extremt viktigt att vidareutbilda sig.

SOFIA FAGERSTRÖM, grundutbildningen

Vem är du!

– Jag kommer från Linköping men har bott i Stockholm i tio år, har två hundar och är nyexad optiker.

När bestämde du dig för att söka optikerutbildningen?

– Jag jobbade som optikerassistent, och då många i min familj jobbar inom sjukvården har jag alltid velat det också. Så jag började läsa till sjuksköterska men kände att jag ville ha ännu mer egenansvar och eftersom jag trivdes så bra som optikerassistent pratade jag med min kollegor och läste på och såg att man kunde jobba inom sjukvården som optiker och då kändes det självklart.

Var utbildningen som du trodde den skulle vara?

– Bättre! Absolut bättre. Jag visste inte riktigt vad jag gav mig in på, men det var hur kul som helst! Engagerade lärare, bra medstudenter och extra härligt med fräscha lokaler och nya maskiner och framförallt samarbetet med ögonakuten och S:t Eriks.

Vad har varit bäst?

– Just den kliniska utbildningsmottagningen, det var det absolut roligaste. Vi fick se allt från

folk med stålbitar i ögonen till näthinneavlossning och operationer, unga och gamla patienter och samarbeta med läkarna.

Du fick ett stipendie kopplat till det kliniska eller hur?

– Ja precis, de tyckte att jag hade stuckit ut under de här kliniska momenten. Jag tyckte bara det var så kul och det märktes väl.

Vad skulle man kunna gjort annorlunda under utbildningen?

– Det har jag inte ens tänkt på. Jag är faktiskt helnöjd, om man får vara så tråkig haha. Det har verkligen varit över förväntan.

Vad händer nu för dig?

– Just nu jobbar jag i en optikbutik, Östermalms Optik. Jag har ju jobbat i en stor kedja i flera år så det är skönt att komma till en privat, mindre butik och få den här personliga upplevelsen. Men snart börjar jag faktiskt magisterprogrammet! Det var så kul att plugga och på magistern är det ju ännu mer av det jag tyckte var roligast så det lät helt perfekt. Ska bli jäkligt spännande.

Och efter magistern?

– Vägarna leder nog mot forskningsvärlden.

Jag har inte alls bråttom med det men det är nog lite dit jag vill. Men först magistern, tar ett steg i taget.

➔

SHAK HOSSAIN, magister

Vem är du!

– Haha ja jag heter Ishak, är en helt vanlig kille som tycker om fotboll, älskar Arsenal och jobbar som optiker.

Hur kom det sig att du blev optiker?

– Intresset startade när jag fick egna glasögon i nian, varje gång jag var på synundersökningar tyckte jag alla apparater och maskiner var så häftiga. Intresset växte och ja, nu är jag här. Vad gjorde du innan magistern?

– Jag gick grundutbildningen, så jag hoppade på magistern direkt efter. Var egentligen inställd på att jobba lite först och så, blev lite skoltrött för jag hoppade även på grundutbildningen direkt efter gymnasiet. Men i slutet av trean kände jag att det var roligt igen och att jag ville fördjupa mig. Är väldigt glad för det, känner mig mycket mer självsäker och trygg i min roll efter magistern.

Vad var roligast med utbildningen?

– Att få fördjupa sig i binokulärseendet. Fler och fler barn får problem med skelning och dubbelseende och det har alltid varit lite läskigt, man vet inte om man gör rätt och så. Det ville jag bli bättre på och under magistern fick vi verktyg och metoder för att tackla binokulära problem och nu känns det som att allt sitter på plats. Vad skulle göra den bättre?

– Jag är faktiskt jättenöjd med programmet och hur det var uppdelat, och kan inte komma på något förslag till ändringar.

Vad kommer den leda till nu då?

– Jag har börjat jobba på Specavers i Gävle, där jag kommer ifrån, och vi kommer börja erbjuda ögonhälsoundersökningar vilket ska bli jäkligt kul. Trivs hur bra som helst, en stor butik så vi är många optiker.

Solen lyste ikapp med optikerstudenternas leenden när årets examensceremoni traditionsenligt gick av stapeln i Gröna salen på Kalmar slott den 31 maj. Gymnasielever med inriktning musik förgyllde programmet med liveframträdanden och totalt delades tolv stipendier ut under festliga former. Mest applåder och jubel fick Salome

Block som blivit framröstad av klassen som Bästa kurskamrat.

text och foto katarina ek

Högtidligt när Kalmar önskade lycka till

Oskar Johansson, ansvarig för Optikerprogrammet, framhåller att man strävat efter att studenterna ska kunna hantera de olika utmaningar de stöter på när de börjar praktisera yrket.

pauline johansson, prefekt för Institutionen för medicin och optometri inledde med att tala om Linnéandan som genomsyrar Linnéuniversitetets verksamhet. Linnéandan representerar en vilja att ständigt vilja lära sig mer, hitta egna vägar och utvecklas som människa, berättade hon. Optikerförbundets vice ordförande Jeanette Brandt höll tal och skickade med studenterna både professionsskyltar och ett varmt välkommen till branschen, och en märkbart rörd Oskar Johansson, programansvarig för Optikerprogrammet, önskade studenterna lycka till och underströk att de har det bästa framför sig när de nu kommer ut i arbetslivet och får uppleva hallelujah-moments i undersökningsrummet.

ett par av de studenter som fick ta emot stipendier var Ola Edström och My Väring. Ola, som gärna hade fortsatt att studera, börjar jobba i nystartad Synsambu-

tik i Lycksele medan My har valt att börja på Specsavers i Burlöv. Alla i klassen har redan jobb, berättar de. Utbildningen har varit bitvis tuff, men de tycker att det lättade allteftersom de tyngre teoretiska bitarna betades av, och mer fokus lades på de praktiska delarna istället. Fenomenet med assisterad refraktion som uppstått medan de studerat tar de med ro eftersom de kan se både positiva och negativa aspekter med det.

Oskar Johansson bekräftar att intåget av assisterad refraktion i branschen inte gått studenterna förbi.

– En del av studenterna har haft många frågor om kliniska assistenter och varit oroliga för hur deras framtidsutsikter på arbetsmarknaden kommer att påverkas, berättar han. Samtidigt så har det funnits elever i klassen som tidigare jobbat som just kliniska assistenter, där assisterad refraktion blivit en inkörsport till optikeryrket. Det har såklart bidragit till en viss avdramatisering av det hela, att de haft klasskamrater att ställa frågor till kring detta, säger Oskar.

– överlag så har denna årskull haft en stark gemenskap med omsorg om varandra. Har någon legat efter så har alla ställt upp och gjort vad de kan för att hjälpa till, det har varit fint att se. Och vi har försökt att stärka dem i vår tur och få dem att känna stolthet över det hantverksyrke som det ju faktiskt är att göra synundersökningar. Många söker sig till sjukvården och vill till exempel praktisera på ögonkliniker under utbildningen, men vår inställning är att refraktionister fortfarande behövs i allra högsta grad.

– Studenternas intresse för sjukvården har inte direkt påverkat utbildningen då den biten ligger mer på masterutbildningens bord. Jag anser att basen i yrket är något att vara stolt över och vi har till exempel lagt mycket tid och energi på att skia, inte minst för att det känns rimligt att förvänta sig att optiker får göra fler synundersökningar på barn i framtiden. Vi har verkligen strävat efter att studenterna ska känna att de kan hantera vilka utmaningar de än kommer att stöta på, säger Oskar Johansson.  n

Ola Edström och My Väring, två av studenterna som fick ta emot stipendier.

Som traditionen bjuder; fotografering.

Optikerförbundet

OPTOMETRIDAGARNA 14-15 SEPT

FRÅN CELL TILL SYN

Dags för en av årets största optikhändelser. I två dagar kommer föreläsare och workshopledare ta oss med på en resa från cell till syn. Välkommen att inhämta den senaste kunskapen inom optikeryrket.

Inget mer lidande i tysthet

Därför måste optikern prata med sina ”tysta” kunder

Av dr Carla Mack

Föreställ dig följande:

En kund kommer in för att fylla på sitt förråd av kontaktlinser. Du frågar hur de nuvarande linserna känns. Kunden säger att de ”känns bra”, betalar och går därifrån, med samma linser som förut.

Du kan säkert relatera till detta? Det är bara det att om kunden upplever en viss mån av obehag är sannolikheten stor att han eller hon inte säger något om det. I en nyligen genomförd studie uppgav 47 % av de tillfrågade linsbärarna att de accepterar obehag som en normal del av linsanvändningen1 och därför inte tar upp det med sin optiker. Det här ”tysta” kunderna skyller den bristande komforten på sina egna ögon istället för på linserna.1 De tror att komfortproblemen beror på miljön, användningstiden o.s.v. – allt utom själva kontaktlinserna.1

De flesta linsanvändare har inte ens någon uppfattning om hur god komfort ska kännas. De saknar ofta det självförtroende som krävs för att ta upp komfortproblem och nöjer sig med en linsupplevelse som egentligen inte når upp till godtagbar standard. 57 % av linsbärarna känner sig inte självsäkra nog att ta upp komfortproblem.1 69 % anser att de inte har tillräckliga kunskaper att diskutera komfortproblem.1

Dr Carla Mack är Global Head of Professional Affairs

Den goda nyheten är att du enkelt kan hjälpa dina ”tysta” kunder. Allt du behöver göra är att ställa frågan: ”Är du helt nöjd med med dina linsers komfort?” Om svaret är nej har komfortsamtalet inletts.

Berätta för kunden om TOTAL®linserna med vattengradient och vilken fantastisk komfort de erbjuder, så kan nästa komfortsamtal bli ditt sista någonsin.

Inkludera dina kollegor i samtalet

Butikspersonalens betydelse som komfortförespråkare kan inte underskattas. Eftersom de kan vara dina kunders största komfortförespråkare måste vi ge dem förutsättningar att prata om linskomfort. Butikspersonalen, särskilt de som lär linsbärarna att sätta i och ta ut sina kontaktlinser, kan framstå som mer tillgängliga och lättare att relatera till. Det kan vara lättare för kunderna att prata om komfortproblem med dem. Det enda du och dina medarbetare behöver göra är att fråga.

Kunderna är intresserade! 80 % av alla linsbärare skulle byta linser om de fick tillgång till mer bekväma alternativ.2

Innovation för dem som lider i tysthet

TOTAL®-linserna är de första och enda kontaktlinserna med vattengradient. Alla TOTAL®-linser har nästan 100 % vatten på ytan vilket innebär att det enda som vidrör ögat är en mjuk, återfuktande kudde.3 – 6 Med linserna i TOTAL®serien kan du alltså erbjuda dina kunder en linsupplevelse av högsta klass.

Tänk bara på hur många som går runt och lider i tysthet. Du har stora möjligheter att förhöra dig om kundernas problem och göra något åt dem med ett linsalternativ som ger bästa möjliga syn och komfort. Du kan också hjälpa både nya och befintliga linsbärare att få en positiv upplevelse.

När kunderna får uppleva skillnaden och optikerna ser fördelarna undrar de säkerligen varför de inte tog upp saken tidigare.

References: 1. Based on an online survey of 2,006 contact lenses wearers and 200 Eye Care professionals in the U.S., Germany, Italy and Spain; Alcon data on file, 2021. 2. Online consumer survey of 1,010 current contact lens wearers carried out by MarketVision in December 2021 (France n=200, Germany n=199, Italy n=209, Australia n=200 and South Korea n=202). 3. Thekveli S, Qui Y, Kapoor Y, et al. Structureproperty relationship of delefilcon A lenses. Contact Lens Anterior Eye. 2012;35(Suppl 1):e14. 4. Angelini TE, Nixon RM, Dunn AC, et al. Viscoelasticity and mesh-size at the surface of hydrogels characterized with microrheology. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2013;54:E-abstract 500. 5 In vitro analysis of lehfilcon A contact lenses outermost surface softness and correlation with water content; Alcon data on file, 2021. 6. In vitro analysis of lens oxygen permeability, water content, and surface imaging; Alcon data on file, 2021.

Se bruksanvisningen för information om användning, skötsel, försiktighetsåtgärder, varningar, kontraindikationer och biverkningar. ©2024 Alcon NORD-DT1-2300046

Varmt välkomna

Äntligen är det Optometridagar igen och återigen samlas vi i Kistamässan. Årets dagar har vi valt att kalla ”Från cell till syn” vilket speglar föreläsningarna som tar upp teman från preklinisk forskning på cellnivå till hur vi kan optimera synfunktionen. Nytt i år jämfört med tidigare är att vi kommer ha en serie kortare föreläsningar där vi presenterar pågående svensk optometrisk forskning och forskare. Nytt är även att vi efter avslutat Svenska mästerskapen i optometri på lördagen bjuder in till möjligheten att mingla med styrelsen – så ta chansen att träffa oss för diskussion, ris och ros. I övrigt så kommer dagarna, precis som de senaste åren, vara indelade i olika teman.

Lördagen inleder vi med myopikontroll och kontaktlinser. Efter lunch fortsätter vi med kontaktlinser men nu i relation till patientgruppen som har reducerad synförmåga. Sista passet lördagen kommer ge en inblick i delar av den optometriska forskningen som bedrivs i Sverige. Därefter kör vi Svenska Mästerskapen i optometri efterföljt av mingel med styrelsen.

Söndagen har två pass om bakre segment och ett om binokulärseende. Först på morgonen gör vi en djupdykning inom glaukom där vi får lära oss om den nationella studien som behandlar glaukompatienter med nikotinamid, samt hur man gör laserbehandling vid glaukom. Passet innan lunch tar sig an binokulärseende där ortop-

Boden, Gävle, Karlshamn, Linköping, Norrtälje, Sandviken, Trollhättan, Värnamo, Västervik, Västra Frölunda, Örnsköldsvik

tister kommer ge oss inblick i hur man refraktionerar barn och hur man tar hand om unga och vuxna med myopirelaterad diplopi. Söndagens sista pass handlar om behandling av geografisk atrofi samt hur AMD kan behandlas med stamceller.

Även i år kommer vi köra workshopsserie ”Kom igång med”. Här tar vi återigen upp olika undersökningstekniker och behandlingar (fundusbilder, OCT, synfält och samsynsbehandling). Tanken är att dessa ges så länge intresse finns under de kommande åren, varpå vi introducerar nya ämnen.

Allt som allt ett spännande program som rör allt från celler till syn samt aspekter viktiga för vår kliniska vardag. Vi har även i år ett rekordstort antal utställare. Tillsammans lovar detta gott för att vi ska få fantastiska dagar i Kista med kompetensutveckling, nyheter från utställare samt möjlighet för mingel med nya och gamla bekanta i branschen.

Rune Brausaset ordförande Optikerförbundet

Väx med oss!

På Smarteyes jobbar vi för att förändra synen på människor. Som optiker hos oss blir du en viktig del i en modern organisation där vi arbetar värderingsstyrt med affärsidén: We make great design and professional eye care affordable. Vi tycker att god design ska vara för alla och att bra syn aldrig får vara en klassfråga.

Därför erbjuder vi ett brett sortiment av moderna glas med högteknologisk optik samt bågar med starkt designfokus och tydligt hållbarhetsarbete. Dessutom till ett pris opåverkat av styrka. Detta gör att vi med stolthet kan säga att vi designar glasögon för alla – oavsett plånbok och behov. Som optiker på Smarteyes gör du stor skillnad för dem som behöver det som mest.

Låter detta intressant? Läs mer på smarteyes.se/jobb eller kontakta oss via mejl på jobba@smarteyes.se

Läs om föreläsarna på sidan 19!

PROGRAM LÖRDAG 14 SEPTEMBER

08:30-09:20 Registrering

09:20-09:30 Inledning och styrelsepresentation

Rune Brautaset (ordförande, Optikerförbundet)

Tema: Myopikontroll

Moderator: Karthikeyan Baskaran, Ph.D., FAAO., LNU

09:30-09:55 Skapa en riskprofil och beteendehantering vid myopi

Pelsin Demir, MSc, Ph.D., Optiker, LNU

09:55-10:25 Optical intervention of myopia control

Jane Fulton, Ph.D., Optiker, Ulster University, Northern Ireland, UK.

10:25-10:50 Medical intervention of myopia control

Niklas Cyril Hansen MD, Läkare, Rigshospitalet Copenhagen, Denmark

10:50-11:00 Avslutande temadiskussion

11:00-11:30 Kaffe i utställningen

Tema: Kontaktlinser

Moderator: Jeanette Brandt

11:30-12:10 The Business of contact lenses

– why you can’t live without them

Craig McArthur, Managing director / Optometrist BSc(Hons) Optom, MCOptom, MOptScot, MBCLA

12:10-12:50 Contact lenses-make it a good business

Frank Nygaard Poulsen, optiker

12:50-13:00 Avslutande temadiskussion

13:00-14:10 Lunch i utställningen

Tema: Reducerad syn

Moderator: Stina Lönn

14:10-14:50 Mjuka kontaktlinser & hjälpmedel till synsvaga

Eva Zschüttig Wigh, MSc, Optiker, Multilens

Anita Robertson MSc, Optiker, konsult speciallinser

14:50-15:30 Corneala & sklerala linser – ett hjälpmedel

Eva Zschüttig Wigh, MSc, Optiker, Multilens

och Anita Robertson MSc, Optiker, konsult speciallinser

15:30-15:40 Avslutande temadiskussion

15:40-16:10 Kaffe i utställningen

Tema: Svensk optometrisk forskning

Moderator: Anna-Maria Lingvall

16:10-16:25 Neovaskulär AMD och anti-VEGF-Patientresan

Ida Nilsson, optiker, universitetsadjunkt och doktorand, LNU

Läs om föreläsarna på sidan 19!

16:25-16:40 Bakteriell keratit ur ett svenskt perspektiv

Jenny Roth, optiker, universitetsadjunkt och doktorand, LNU

16:40-16:55 Anterior Segment and its diagnostic capabilities

Alberto Dominguez Vicent, lektor, KI

16:55-17:10 Lebers hereditära optikusneuropati (LHON)

Johan Hedström, doktorand, KI

17:10-17:25 AI och optometri

Abinaya P. Venkataraman, lektor, KI

17:25-17:40 Avslutande temadiskussion

Svenska mästerskapen i optometri

17:40-18:10 Publiken är med via mentometerfunktion

18:20-19:00 Styrelsemingel

Styrelsen stannar kvar i föreläsningssalen för dialog med medlemmarna

Till 21:00 Mingel i utställningen

WORKSHOPS (separat anmä l an)

Kom igång med fundusbedömning

Del 1: 11.30–13.00:

Seminarium och workshop för dig som känner dig ringrostig eller vill komma igång med bedömning av fundusbilder.

Del 2: 14.10–15.40

Elin Bergling

Petra Frehr Alstig

Kom igång med OCT

Del 1: 11.30–13.00

Seminarium och workshop för dig som vill komma igång med bedömning av OCT.

Del 2: 14:10–15:40

Alberto Dominguez-Vicent Abinaya Venkataraman

Läs om de som leder våra workshops på sidan 20.

Rune Brautaset

Tema: Glaukom

Moderator: Katarina Ek

PROGRAM SÖNDAG 15 SEPTEMBER

09:30-10:10 Nikotinamidbehandling vid glaukom

Lektor Pete Williams, KI, optikerna Petra Frehr Alstig och Elin Bergling, optikerutbildningen KI

10:10-10:50 Laserbehandling vid glaukom

Ögonläkare Tobias Dahlgren, Uddevalla sjukhus

10:50-11:00 Avslutande temadiskussion

11:00-11:30 Kaffe i utställningen

Tema: Binokulärseende

Moderator: Jonas Upphagen

11:30-12:10 Refraktion på barn

Eva Aring, ortoptist och forskare, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

12:10-12:50 Diplopi bland ungdomar och vuxna med myopi

Melanie Baumann, ortoptist, Capio Lundby Specialistsjukhus, Göteborg

12:50-13:00 Avslutande temadiskussion

13:00-14:10 Lunch i utställningen

Tema: Nytt om näthinnan

Moderator: Jenny Sandh

14:10-14:50 Ny behandling för geografisk atrofi Ögonläkare Emad Abu Ishkheidem, Mölndal

14:50-15:30 AMD och transplantation embryonala stamceller Professor och ögonläkare Anders Kvanta, KI, S:t Eriks Ögonsjukhus

15:30-15:40 Avslutande temadiskussion

15:40 Avslutning

Jeanette Brandt, vice ordförande Optikerförbundet

WORKSHOPS (separat anmä l an)

Kom igång med synfältsundersökningar

Del 1: 09:30–11:00

Seminarium och workshop för dig som känner dig ringrostig eller vill komma igång med bedömning av synfältsundersökningar.

Del 2: 11:30–13:00

Johan Hedström

Besarta Sahiti

Kom igång med undersökning och behandling av samsynsproblem

Del 1: 09:30–11:00

Seminarium och workshop för dig som vill komma igång med undersökning och behandling av samsynsproblem.

Del 2: 11:30–13:00

Marguerite Tjernberg

Kristina Berg

Läs om de som leder våra workshops på sidan 20.

Tillbaka i Kista.

Hitta till Kistamässan

Kistamässan har ett optimalt läge mellan Stockholm och Arlanda och att ta sig hit är enkelt oavsett om du föredrar att resa med tunnelbana, tåg, bil eller buss. Från Stockholms central tar det endast 15 minuter med tåg medan du från Arlanda flygplats når Kistamässan på under 30 minuter. Kistamässan ligger i direkt anslutning till E4 och E18 och det finns gott om parkeringsplatser för smidig transport från hela Sverige.

Anders Kvanta är professor i oftalmologi

vid Karolinska Institutet och överläkare vid S:t Eriks ögonsjukhus där han arbetar som vitreoretinalkirurg. Han har publicerat över 80 referee-granskade vetenskapliga arbeten, främst inom områdena patologisk kärlnybildning, genterapi och stamcellsbaserad terapi vid näthinnesjukdom.

Professor Kvanta leder en forskargrupp som under 10 års tid arbetat med att utveckla en stamcellsbaserad behandling vid avancerad torr makuladegeneration, så kalllad geografisk atrofi. Vid geografisk atrofi dör pigmentepitelet och syncellerna i makula vilket leder till allvarlig synnedsättning. Målet med forskningen är att med hjälp av stamceller tillverka nya näthinneceller för att ersätta de döda cellerna med och på så vis återställa förlorad syn. Under presentationen beskrivs den långa och slingriga resan från laboratoriet till patienten.

ULTRA DYNAMIC LENSES

FÖRELÄSARE

Craig McArthur

Den här sessionen kommer, genom användning av ett affärscase, att illustrera hur en kontaktlinsklinik som erbjuder en fullständig kontaktlinsservice i kombination med andra specialiserade kliniska tjänster, såsom en torra ögonklinik, kan få mer än 50 procent av sin omsättning från avgifter för tjänster snarare än försäljning av varor. Det kommer att finnas en översikt över patientens resa, prissättningsstrukturer, marknadsföring, kommunikationsfärdigheter och patientfallhistorier för att utforska detta ämne.

Emad Abu Ishkheidem, MD. FEBO. Är specialistläkare i oftalmologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) med inriktning inom medicinsk retina både kliniskt och inom forskning. Han är processansvarig för allmänoftalmologi på SU och kursledare för oftalmologi på Göteborgs universitet. År 2021 fick Emad priset som Sveriges bästa handle-

dare för läkarstudenterna.

Om ämnet: Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är en ledande orsak till synförlust bland äldre. Det finns två former av AMD: den "våta" och den "torra". Anti-VEGF-behandling, som introducerades i Sverige 2007, har varit ett viktigt framsteg för hantering av den våta formen. I den torra formens slutskede utvecklas geografisk atrofi, en avsevärd degeneration i gula fläcken, vilket leder till betydande central synnedsättning. Från och med februari 2023 så har det dock kommit en ny behandling med komplementfaktorhämmare, vilka har visat sig bromsa utvecklingen av geografisk atrofi. Denna behandling är godkänd i USA, men ännu inte i Europa. Tidig upptäckt av geografisk atrofi och adekvat uppföljning är avgörande för att förbättra behandlingsresultaten.

Eva Aring, docent inom klinisk neurovetenskap med inriktning mot oftalmologi/ ortoptik, forskar framför allt om synutveckling och ögonmotorik hos barn.

Som forskare är

Eva Aring delaktig i flera forskargrupper som studerar synsystemets påverkan under och efter graviditeten. I denna föreläsning berättar Eva om visuell perception och interaktionen med binokulära funktioner, samt skillnaden de har upptäckt i interaktionen mellan binokulära funktioner och visuell perception hos unga vuxna födda för tidigt jämfört med för de födda fullgången tid.

Eva Aring har lång erfarenhet av både ledande befattningar, som ortoptist och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Den kliniska verksamheten har huvudsakligen bedrivits på barnögonmottagningen på Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. Sedan 2021 är hon också lärare på den skandinaviska ortoptistutbildningen vid Göteborgs Universitet och arbetar även på privat ögonklinik och i optikerbutik.

diplopi bland ungdomar och vuxna med myopi. Hon kommer att presentera patientfall, diskutera diagnosticering, metoder för skelvinkelutjämning med prisma samt indikationer för skelkirurgi.

hjälpmedel till synsvaga” och “Corneala & sklerala linser – ett hjälpmedel”

Anita har lång erfarenhet av speciallinser och är alltid motiverad av att lära sig mer. Belöningen ligger i att göra skillnad för människor med olika former av begränsad syn. Hon började utbilda sig till optiker för att hon gillade hantverket. Hon började tillpassa mjuka och gaspermeabla kontaktlinser i Tyskland i slutet av 70-talet. Där skötte hon även verkstaden. Tillbaka i Sverige blev det arbete på privata kliniker, ögonmottagningar och i kontaktlinsindustrin. Under 2000-talet var Anita ansvarig för kontaktlinsmottagningen på S:t Eriks ögonsjukhus. Under 2010-talet slutförde hon en master i klinisk optometri i Salus/Kongsberg. Idag har Anita eget företag där hon undervisar, tillpassar och ger råd om alla former av speciallinser.

Frank Poulsens föreläsning lyfter fram strategier för att göra kontaktlinser till en lönsam verksamhet. Fokus ligger på att främja kontaktlinser som ett naturligt val tillsammans med glasögon, professionella eftervårds-/uppföljningssystem, hög professionalitet och trovärdiga abonnemangsbetalningstjänster för att maximera intäkter och kundnöjdhet. Föreläsningen kommer också att ta upp vikten av att ge patienter en positiv upplevelse.

Pete Williams är forskare inom visuell neurobiologi med målet att förbättra människors hälsa, och då i första hand synen, genom translationell neurovetenskap, med primärt fokus på neuronal bioenergetik. Han är strategiskt placerad inom S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet för att arbeta nära kliniker för att ta upptäckter till behandlingar; från bänk till säng. Han har utbildnings- och forskningserfarenhet i Storbritannien, USA, Singapore och Sverige samt erfarenhet av planering och design av kliniska prövningar samt patentskrivning och patentskydd. Detta sätter Pete i en idealisk position för att utföra translationell neurovetenskap. Styrkorna i hans forskargrupp inkluderar neurobiologi och molekylärbiologiska tekniker, genterapi, elektrofysiologi och –omics-datagenerering och analys.

Eva Zschüttig Wigh, Leg. optiker, Master i klinisk Optometri, föreläser i “Mjuka kontaktlinser & hjälpmedel till synsvaga” och “Corneala & sklerala linser – ett hjälpmedel”.

Melanie Baumann är ortoptist på Capio Lundby Specialistsjukhus i Göteborg och har sin utbildning från Universitetsjukhuset Düsseldorf i Tyskland. Hon har en bred kunskapsbas med lång klinisk erfarenhet inom strabologi, pre-operativa bedömningar, neurooftalmologi och synbedömningar för både vuxna och barn med funktionshinder. Melanies föreläsning kommer att fokusera på

Elin Bergling och Petra Fehr Alstig är lärare vid Magisterprogrammet i Klinisk Optometri på Karolinska Institutet och har tillsammans även lång erfarenhet från arbete i optikerbutik. De delar ett starkt intresse för medicinsk pedagogik och fungerar som kursledare för fördjupningskurser inom både glaukom och diabetes. Sedan 2022 är de också en del av studieteamet för Swedish Glaucoma Nicotinamide Trial.

Under Optometridagarna kommer de att berätta om SGNT-studiens syfte och upplägg samt ge en närmare titt på hur datainsamlingen går till. Är du nyfiken på hur en forskningsstudie kan gå till eller vad elektroretinografi (ERG) är – då ska du lyssna på detta föredrag.

Anita Robertson, Leg. optiker, MSc klinisk optometri föreläser i “Mjuka kontaktlinser &

Eva drivs av att hjälpa människor till bättre syn och därmed högre livskvalitet. Hon började arbeta som optiker på 1990-talet. Hon har lång erfarenhet av att tillpassa kontaktlinser och synhjälpmedel, både i butik och på syncentral. Hon har även studerat optometrisk rehabiliteringsteknik, torra ögon samt master i klinisk optometri i Uleåborg, Finland. Sedan fem år tillbaka är hon produktrådgivare och ansvarig för kontaktlinsförsäljningen på Multilens. Idag arbetar Eva främst med att inspirera och sprida kunskap kring speciallinser och hur man som optiker kan göra stor skillnad för människors synförmåga. Hennes drivkraft är att få andra optiker att lyckas med sina kontaktlinstillpassningar.

Tobias Dahlgren arbetar som överläkare på ögonkliniken NU-sjukvården, Uddevalla sjukhus. Han är också doktorand vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universi-

tet, och driver forskningsprojekt om laserbehandling vid glaukom. Selektiv lasertrabekuloplastik (SLT) är en effektiv och säker metod för att sänka ögontrycket vid glaukom och okulär hypertension. SLT ses numera som en förstahandsbehandling jämbördig med droppar och utförs allt oftare. Det finns dock betydande variationer i utförandet och Tobias driver ett stort projekt med syfte att fastställa det optimala behandlingssättet.

Myopiblockets föreläsare

kommer vi att undersöka hur man kan skapa en effektiv riskprofil för att identifiera personer med högre risk för att utveckla myopi, samt strategier för beteendehantering som kan bidra till att förebygga eller minska dess progression. Vi kommer att diskutera olika faktorer som kan påverka myopi, inklusive ärftlighet och miljöfaktorer, samt hur man kan integrera dessa kunskaper i klinisk praxis för att förbättra patientvården och hälsoutfallen.

Svensk optometrisk forskning

that enable us to explore the anterior segment with unparalleled detail and precision. Sophisticated imaging analysis techniques and innovative biomarkers can aid in the early detection of ocular pathologies.

Pelsin Demir är optometrist, universitetslektor och forskare vid Linnéuniversitetet. 2022 disputerade hon inom biomedicinsk vetenskap med fokus på synfel hos barn. Med sin passion för att förstå och förbättra synhälsan, särskilt hos barn, fortsätter hon bidra till kunskapsutvecklingen inom området.

Jane Fulton is a Research Associate in Optometry and Vision Science at Ulster University. Nearing completion of her PhD entitled ‘The Growing Problem of Myopia: improving prediction of onset and progression’ under the supervision of Professor Kathryn Saunders, Dr Sara McCullough and Mr Patrick Richardson, Jane’s current research interests are focused on myopia management. In addition to her research, Jane works as a locum Optometrist and is involved in the teaching of clinical skills and contact lenses to undergraduate Optometry students at Ulster University.

Niklas Cyril Hansen is a graduated medical doctor from the University of Copenhagen studying low-dose atropine for myopia prevention in Danish children at the Department of Ophthalmology, Rigshospitalet-Glostrup, Denmark.

Sessionen "Skapa en riskprofil och beteendehantering av myopi" utforskar den ökande förekomsten av närsynthet och dess påverkan på individers livskvalitet och hälsa. Under föreläsningen

Ida Nilsson är optiker på ögonkliniken i Kalmar och universitetsadjunkt samt doktorand på institutionen för medicin och optometri vid Linnéuniversitetet.

Idas forskning är inriktad på patienter med nAMD som är under behandling med anti-VEGF-injektioner. I detta föredrag kommer Ida att presentera resultat från patienternas egna upplevelser av att leva med nAMD och dess behandling, samt patienternas behandlingsresultat.

Jenny Roth är optiker, universitetsadjunkt och doktorand på institutionen för medicin och optometri vid Linnéuniversitetet.

Johan Hedström är optometrist och doktorand vid Karolinska Institutet. Han tog sin optikerexamen 2012 på Linnéuniversitetet och sin magisterexamen 2019 på Karolinska institutet.

Jennys forskning fokuserar på ögats främre segment och hur det påverkas av olika typer av infektioner. Hennes forskning ska bidra med fördjupad förståelse kring detta viktiga område vilket kan ha stor betydelse för såväl optikerns praktik som ögonvården. På årets optometridagar kommer Jenny presentera resultatet från sin senaste forskning kring bakteriell keratit.

Alberto Dominguez

Vicent är lektor i optometri vid Karolinska Institutet.

The anterior segment of the eye serves as a window to vision, encompassing structures such as the cornea, iris, and lens.

Understanding its anatomy and functions is crucial for diagnosing and managing various ocular conditions. This talk will cover the advancements in ophthalmic instrumentation

Lebers hereditära optikusneuropati (LHON) är en ovanlig ärftlig mitokondriell sjukdom som kan leda till bilateral allvarlig synnedsättning och drabbar vanligtvis unga vuxna. Vid insjuknande yttrar sig sjukdomen som ett smärtfritt plötsligt centralt bortfall av synen. En riskfaktor för att insjukna är rökning, samt en annan möjlig utlösare är stor alkoholkonsumtion. Trots detta visade en studie i Tyskland nyligen att andelen rökare och män med stort alkoholintag var hög bland individer med LHON och anlagsbärare. Här fann man även att kvinnliga anlagsbärare hade en lägre livskvalitet samt högre risk för depressioner. Hur ser det ut i Sverige? Hur är livsstilsvanor och mående hos de som utvecklat en allvarlig synnedsättning eller riskerar att förlora synen?

Abinaya Venkataraman är lektor och biträdande programdirektor för optikerprogrammen vid Karolinska Institutet.

Artificial intelligence (AI) is revolutionizing the field of optometry with a wide range of applications, from automating refraction algorithms and image analysis to early detection of eye diseases and personalized treatment recommendations. This talk will focus on the applications of AI in everyday optometric practice, as well as the challenges and future directions.

Samtliga workshops har modifierats utifrån feedback från de medverkande 2023.

Synfält

Johan Hedström är optometrist och doktorand vid Karolinska Institutet. Han tog sin optikerexamen 2012 på Linnéuniversitetet och sin magisterexamen 2019 på Karolinska Institutet.

Hans doktorandprojekt handlar om sjukdomen Lebers hereditära optikusneuropati, som leder till grav synnedsättning och centrala synfältsbortfall. I sin forskning använder han sig av flera olika synfältstester för att undersöka synfunktionen och dess samband med näthinnans struktur och eventuell behandling.

Besarta Sahitis optikerkarriär startade 2008 då hon tog examen på Linnéuniversitetet och efter flera års kliniskt arbete tog hon magisterexamen 2018 på Karolinska institutet.

Kort efter magisterexamen startade hon upp kompetensföretaget Eyeknow, med fokus på utbildning och klinisk utveckling. Idag är hon lärare och kursledare på Optikerutbildningen samt Ögonsjuksköterskeutbildningen vid Karolinska Institutet, och föreläser om bl.a. synfält, OCT och ögonsjukdomar.

OCT

WORKSHOPS

struktur och funktion samt avbildning av ögat med hjälp av optisk koherenstomografi (OCT). Hon har publicerat många artiklar inom detta område. Hon är för närvarande involverad i olika projekt där hon använder både främre och bakre segment OCT för att avbilda ögat vid olika ögonsjukdomar.

Alberto Dominguez

Vicent är lektor i optometri, med doktorsexamen i optometri och synvetenskap. Under hans doktorandstudier arbetade han med in vitro-analys av både kontaktlinser och intraokulära linser, samt kliniska studier inom refraktiv kirurgi. Numera arbetar han med främre och bakre segmentets optiska koherenstomografier (OCT). Konkret strävar han efter att förbättra de kliniska protokollen och diagnosen av flera okulära patologier, såsom hornhinneektasier eller näthinnesjukdomar. Medverkande leverantörer: Zeiss, Topcon, InnZ, Lumibird

Fundusfoto

läsningsuppdrag. Elin är bl.a. kursledare för en fördjupningskurs i glaukom och har ett stort intresse för medicinsk pedagogik.

Binokulärseende

Kristina Berg arbetar som klinisk handledare på Optikerprogrammet, KI på både grund- och avancerad nivå och har huvudansvaret för kontaktlinskurserna. Hon har mångårig erfarenhet som leg. optiker framför allt i butik men även på S:t Eriks Ögonsjukhus. Kristina tycker att det är väldigt roligt att jobba med samsynsproblematik. Patienter med dessa problem har inte alltid fått rätt hjälp och blir mycket tacksamma när en lösning erbjuds. De blir ofta riktiga ambassadörskunder.

Abinaya Venkataraman är lektor och biträdande programdirektor på Karolinska Institutet. Abinaya är utbildad optiker (B.S Optometri, 2006) och med en M.Phil Klinisk Optometri (2008) och har arbetat som optiker i fem år innan hon började med sin doktorsexamen. För sin doktorsexamen arbetade hon med korrigering av perifer syn och utvärdering och disputerade år 2016. Idag undervisar hon på grund- och avancerad nivå på optikerprogrammet. Hennes forskning relaterar till ögats optik, visuell psykofysik, näthinnans

Petra Frehr Alstig arbetar som lärare vid Magisterprogrammet i Klinisk Optometri. Hon har en optikerexamen från 1998 och en magisterexamen från 2015, båda utfärdade av Karolinska Institutet. Hon har även specialiserat sig inom fundusdiagnostik vid diabetes. Petras huvudsakliga intresseområde är åldersdegenerativa sjukdomar i näthinnan. Hon har ett stort engagemang för utbildning och delar gärna med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

Elin Bergling arbetar som lärare vid Magisterprogrammet i Klinisk Optometri och har många års erfarenhet av att undersöka och bedöma näthinnan med olika tekniker. Förutom arbetet på Karolinska Institutet så delar hon gärna med sig av sin kunskap genom kollegiala samtal och före-

Marguerite Tjernberg är optometrist och ortoptist med mångårigt intresse för binokulära synproblem. Hon är leg. optiker sedan 1990 och har en magister i optometri sedan 2013. Genom hennes stora intresse inom binokulärseende och pediatrisk optometri tog hon en ortoptistexamen på Göteborgs universitet år 2022. Marguerite jobbar som lärare och klinisk handledare på Optikerprogrammet, Karolinska Institutet sedan 2018 och undervisar framförallt inom binokulärseende och samsynsproblematik på grund- och avancerad nivå.

Mingel och Quiz

Direkt efter föreläsningsprogrammet på lördag eftermiddag arrangeras sedvanligt Optometri Quiz och i år har alla möjlighet att testa sina kunskaper via ett mentometersystem. Prisutdelning sker direkt.

Därefter drar vi igång ett mingelparty i utställningen. Mingelpartyt anordnas av Optikerförbundet under lätta former för att möjliggöra nätverkande och ”reunion” för kolleger. Vi slutar 21.00 för att ge möjlighet för alla deltagare att själv styra resten av kvällen efter egna önskemål. Maten vid minglet serveras likt tidigare i utställningen.

Lagarbete bakom framgången

Vi besöker Synsams glasögonfabrik och innovationscenter

framgången i Östersund

Solen är på väg upp men har svårt att tränga igenom duggregen som faller stilla och tyst. Tystnaden och ljuset får den här morgonen på Frösön utanför Östersund att kännas speciell – och speciell är den. För OPTIK har äntligen fått chansen att besöka något av det mest speciella som hänt i branschen på länge.

text och foto wilhelm jaresand

till höger svischar två personer på rullskidor förbi, den ena med draghjälp från en bordercollie med tungan viftande i vinden. Nedanför dem skyms Storsjön av ett skogsparti. På vänster sida kommer först Åre Östersund Airport, sedan Försvarets materielverk, och sist målet för den här resan – Synsams svenska glasögonfabrik.

– Välkommen till Sveriges mittpunkt, säger Ida Geiler som möter oss utanför fabrikens dörrar.

Ida är vd för fabriken, eller Synsam Produktion och Innovationscenter som den heter, och var dessförinnan projektledare för hela satsningen med tillverkning i egen regi.

– Vi såg en stor och växande vilja hos våra kunder att köpa närproducerade, hållbara bågar. Så 2020 tog vi beslutet att flytta hem produktionen från Asien till Sverige, säger hon.

Beslutet blev startskottet för ett intensivt arbete. Första steget var att hitta rätt plats, en plats med en befintlig byggnad lämplig att transformera till fabrik.

Ida Geiler rekryterade Scania-veteranen Jonas Lindgren som produktionschef. Han undrar hur svårt bågar egentligen kunde vara. ”Rätt svårt visade det sig” säger han och skrattar. ➔

– Det var positivt att inte behöva bygga en fabrik från grunden, det skulle både bli dyrare och ha en onödigt stor inverkan på miljön. Att återanvända en redan befintlig byggnad belastar miljön mindre, säger hon.

På sikt ska fabriken i Östersund fungera som ett kunskapscenter för hela branschen.

Här i aulan kommer möten, föreläsningar och konferenser hållas för medarbetare, kunder och partners.

Men det förutsätter också att man hittar en passande byggnad. I ett passande område. Med ett lokalt näringsliv med kapacitet att stötta bygget, och inte minst under ett vänligt inställt lokalstyre. På listan fanns ett antal möjliga orter, men efter några ronder stod svaret klartÖstersund.

– Det passade helt perfekt. Det fanns lokaler, gott om hantverkare och byggföretag och en positiv inställning från region och kommun.

– Det är lätt att tänka att Mälardalen är mest logiskt, men Jämtland är faktiskt Sveriges mittpunkt. Dessutom kommer det med en lokal stolthet och en omgivning med fokus på natur och friluftsliv som symboliserar våra värden och vårt miljöarbete.

i augusti 2022 – bara två år efter att beslutet tagits –var Försvarsmaktens gamla Hangar 90 vid Östersunds flygplats på Frösön ombyggd, och Sveriges nyaste glasögonfabrik igång.

Där leder Ida Geiler nu vägen genom ytterdörren.

Men det första som möter en är inte surrande maskiner. Istället kliver man rakt in i en toppmodern Synsambutik, komplett med ett fullt utrustat undersökningsrum.

– Det kändes viktigt för oss att inte bara vara en anonym fabrikslokal, utan en öppen plats dit lokalbefolkningen kan komma för att få hjälp. Man ska känna sig välkommen när man kommer hit på besök.

Ida går igenom butiken och in genom ytterligare en

dörr. Bakom den ska äntligen magin avslöjas, hur råmaterial förädlas till glasögon.

Men icke.

Rummet bakom butiken är en stor, luftig aula, med högt i tak och gigantiska fönster. På väggen står med nästan lika stora bokstäver: SYNSAM ACADEMY.

– Vi kommer till produktionen, jag lovar, men det här är faktiskt inte bara en fabrik. Det är mer än så. Det är en butik, en destination och en innovationshub dit medarbetare, kunder och partners kan komma och ha föreläsningar, möten och konferenser. Det är Synsams hjärta och på sikt ett kunskapscenter för hela branschen.

en man i sina bästa år kommer in. Det är Jonas Lindgren, fabrikens produktionschef. Han rekryterades direkt från Scania där han arbetat med tillverkningen av växellådor och axlar till lastbilar i över 30 år.

– När jag tog jobbet tänkte jag ”hur svårt kan det vara att tillverka en båge?”, säger han och skrattar.

– Rätt svårt visade det sig.

Han öppnar dörren i andra änden av aulan och sveper med handen ut över fabriksgolvet. Där är det, äntligen. Ett gigantiskt nästan kliniskt rent fabriksgolv i ljust grått och Synsam-orange med ordnade rader av moderna tillverkningsmaskiner.

– Jag har blivit lite mer ödmjuk med tiden. Det är så många steg och så mycket som kan gå fel när man arbetar med levande material. Maskinerna måste stän-

Ur råmaterialskivan fräser en CNC-maskin ut hålen för ögonen och jacket för näsan. Skalmarna värms upp och får gångjärn inpressade. Sedan tumlas alltsammans till önskad finish och tvättas med ultraljud. Fronten och skalmarna böjs och pressas till rätt kurvatur och skruvas sedan ihop av en automatiserad skruvdragare innan den sista manuella kvalitetskontrollen.

EFTERSOM ÄVEN BARN ÄR OLIKA

Myopikontrollglas anpassade efter barnens individuella parametrar för att säkerställa högsta möjliga synkomfort. Glasen beställs med toppunktsavstånd, inklinationsvinkel, bågskivevinkel samt PD.

Vill du veta mer?

Det första man möter när man stegar in på fabriken i Östersund är mot förmodan inga surrande maskiner, utan en toppmodern och fullt utrustad optikbutik.

digt kalibreras för att resultatet ska bli så bra som vi kräver, säger Jonas Lindgren.

Han går fram till en av maskinerna där bågar matas fram som i ammunitionsbältet till en kulspruta för att en efter en få millimeterstora hål borrade med millimetersmå marginaler.

– Man tittar på en båge och tror att det är en enkel produkt, men det är sådan precision i varje liten del, det handlar om delar av millimetrar. Precisionen vi kräver kombinerat med de små marginalerna gör det mycket svårare än jag först trodde.

Han framhåller att kvaliteten som fabriken lyckas hålla är i klass med det bästa han sett från alla sina år på Scania – ett företag som utgör en minst sagt redig måttstock.

bågen börjar sin bana genom fabriken som en stor råmaterialskiva gjord på biobaserad cellulosa, alltså trämassa. En maskin skär ner den stora plattan till flera mindre, som sedan planas till rätt tjocklek som är mellan 5,7 och 6,1 millimeter.

– Det är återigen väldigt små marginaler, vi pratar tiondels millimetrar, säger Jonas.

När planingen är färdig så stoppas skivan in i en CNC-maskin som fräser ut hålen för ögonen och jacket för näsan. Här sätts själva formen för fronten.

– Det här är hjärtat i tillverkningsprocessen, alla steg

efter är egentligen en försköning, säger han.

Parallellt med fronten fräses även skalmarna ut, och fördjupningar görs där logotyper och utsmyckningar senare ska sättas in. Skalmarna värms upp och en metallkärna skjuts in längs med hela. Den ser till att formen hålls och bär även infästningarna för gångjärnen.

Fronten laddas in i en maskin som med hjälp av en högupplöst kamera fräser ut två små hål, värmer upp materialet och pressar in gångjärnen.

När allt är på plats går bågarna in i trumlingen. Där läggs de i stora trummor och rullas omkring som kenobollar tillsammans med björkpellets och en speciell sorts massa. Men exakt vad den massan består av är en väl vaktad hemlighet.

– Hur vi blandar ihop massan, vilken typ av pellets och mixen av dessa två är vårt hemliga recept, hemligare än Coca-colas! säger Jonas och skrattar.

Beroende på vilken glans bågarna ska få trumlas bågarna två till fyra gånger, och mellan varje gång sätts de i ett stålbad för att tvättas med ultraljud.

När de rullat klart och badats rena är det dags för slutfinishen. Fronten pressas till rätt kurvatur och skalmarna böjs till så de sitter skönt bakom öronen innan de båda delarna gifts ihop med hjälp av en automatisk skruvdragare.

Sedan skär man ut demolinserna som stämplas med kollektionens namn och trycks på plats. En sista kvalitetskon-

troll görs manuellt och voilà – en svensktillverkad båge har tagit form.

men att de skulle nå hit var det inte alla som trodde. Några var till och med helt säkra på att det var omöjligt, i alla fall på så här kort tid.

– Många skrattade åt oss när vi berättade om våra mål och inom vilken tidsram vi ville nå dem. Speciellt italienarna. ”It can’t be done, six months just to get your staff up to speed, minimum” sa de, men jag bara svarade ”I will prove you wrong”, säger Ida Geiler.

Den första augusti startade så fabriken upp. Rekryteringen hade gått över förväntan. Varje tjänst hade över 200 sökanden. Hemligheten var att man sökte bredare än andra.

– När vi skulle anställa fabriksmedarbetare valde vi att ”hire for attitude” och resultatet är ett mycket dedikerat team som har lärt sig processerna på plats.

– Så medan andra dras med svårigheter att rekrytera har vi kunnat välja och vraka bland alla grymma som söker till oss.

Men ännu var man inte på torra land. För där stod man alltså med en helt nyöppnad fabrik fylld med nyanställd personal, som aldrig tillverkat bågar förut, aldrig arbetat med maskinerna de nu skulle dra igång på allvar.

– Vi lärde oss produktionen parallellt med att vi både utbildade och startade upp tillverkningen. Verkligen learning by doing, och mot alla odds så gick det.

För ynka 38 dagar efter att fabriken rullat igång låg den där. Jämtö – Synsams första svensktillverkade båge. Lagerförd och redo att skickas ut till kund.

– Italienarna bara skakade på huvudet och fattade inte hur vi hade lyckats.

Hur var det egentligen ni lyckades då?

– Vi arbetade alla tillsammans, och öppnade aldrig ens upp för tanken att det inte skulle gå. Vi berättade inte för personalen att andra sa att det var omöjligt, vi bara utgick från att det skulle gå. Det var ett otroligt lagarbete.

sedan dess har det rullat på. Produktionstakten har ökat, personalstyrkan fördubblats och ett innovationsteam satts ihop. De kollar på ny produktionsteknik, nya material och allt som rör framtidens glasögon.

– Målet är att bli koncernens innovationshub på alla plan, och vi har redan kommit en bra bit på vägen.

Är det någon särskild fråga som innovationsteamet jobbar på just nu?

– Vi klurar just nu mycket på hur vi kan återanvända det spillmaterial som blir efter tillverkningen. Förhoppningen är att vi till slut blir helt fria från spill, att varenda liten bit material som kommer in i fabriken lämnar som en del av en båge.

Vad har ni sett för vinster med att flytta hem produktionen?

– De mest konkreta vinsterna ligger i effektiviseringen. Stora lager och långa ledtider kostar. Nu har vi mindre kapitalbindning och alltså mindre pengar som ligger och väntar på att bli tjänade, och mycket snabbare från design till marknad.

Hur mycket snabbare?

– Ja alltså får vi en beställning nu så tar det i vissa fall 37 arbetsdagar från idé till att bågen är redo att säljas. När vi tillverkade i Asien hade de knappt hunnit ta emot ordern på samma tid. Skillnaden är enorm.

Men även om det är den mest konkreta vinsten framhåller Ida Geiler att det inte är den absolut viktigaste. Nej, viktigast är vinsterna för miljön.

– Nu har vi en produktion som är mycket mer precist baserad på efterfrågan vilket gör att vi producerar färre saker som bara hamnar på lagerhyllan. Det är mer hållbart både ekonomiskt och för miljön att inte tillverka mer än det som faktiskt behövs, och det handlar i slutändan om en respekt för materialen, råvaran och naturen.

Utanför fabriken har solen klättrat upp på himlen och regnet gett väg för en klarblå himmel.

– Det är lätt att prata fint om hållbarhet. Att gå från ord till handling är dock något helt annat, men det här är ju på riktigt. Vi står här i fabriken nu. Tack vare otrolig vilja, mod och energi från styrelse och ledning att satsa och våga ta det här steget. Och resan är långt ifrån över. n

Alla sa att det var omöjligt, men 38 dagar efter att de öppnat fabriken hade de en rykande färsk, svensktillverkad, båge i handen. Den allra första Jämtön finns för allmän beskådan på fabrikens övervåning.

Hör av dig till oss på: hr@synoptik.se

I takt med en ökad medvetenhet om den globala myopiepidemin, och med ett växande vetenskapligt stöd, har ortokeratologi blivit ett viktigt samtalsämne inom optikbranschen.

Ny generation Orto-K-linser kan anpassas ner på detaljnivå

randy kojima är forskningsledare och global utbildare för KATT Design Group, och tjänstgör vid Pacific University College of Optometry. Han har skrivit ett stort antal vetenskapliga artiklar och utbildningsmaterial om specialkontaktlinser och reser världen runt för att dela med sig av sin gedigna kunskap inom Orto-K.

Vi fick en pratstund med honom inför hans kommande sverigebesök i samband med Optometridagarna där hans senaste nattlinsdesign Moonlens lanseras av Multilens AB på den svenska marknaden.

– Som högmyop har jag en stark passion för att hjälpa människor att uppnå en god synkvalitet. Det kan gälla patienter med ögonsjukdomar, personer som genomgått operation och behöver speciallinser, eller myopibehandling för barn, berättar Randy Kojima.

Att göra bra topografimätningar är grundläggande för ett lyckat resultat med Orto-K-linser. Efter kartläggning av hornhinnans kurvatur och eventuella oregelbundenheter säkerställs att kunden eller patienten lämpar sig för Orto-K och därefter väljs den linsdesign och storlek som passar hornhinnan bäst.

– Lägg stor vikt vid förberedande topografiska mätningar så underlättar du valet av lins och tillpassningen blir så smidig och effektiv som möjligt. Då kan du också direkt upptäcka om kunden inte är lämplig för nattlinser, säger Randy Kojima.

Den nya generationen Orto-K-linser är designade för att skapa ett optimalt förhållande mellan lins och hornhinna så att maximal stabilitet, centrering, komfort och effekt för varje enskilt öga kan uppnås. Nu finns allt större möjligheter att anpassa linsen på detaljnivå, vilket är av stor vikt initialt men också vid uppföljning om linsen behöver justeras.

Orto-K har funnits i över 50 år. Metoden utvecklades på 1960-talet, men fick sitt moderna genomslag på 1990-talet när bättre material och mer avancerade tekniker blev tillgängliga. Och metoden fortsätter att utvecklas och förfinas.

text helene skoog

Nya insikter från Orto-K-experten Randy Kojima.

Orto-K-linser detaljnivå

– Tidigare fokuserade man på att skapa en stor, centralt placerad behandlingszon för att minimera aberrationer och säkerställa bästa syn under dagen. Den nuvarande forskningen visar dock att dessa metoder kanske inte är de mest effektiva för myopibehandling. I stället har det visat sig att en mindre behandlingszon och vissa aberrationer faktiskt kan bidra till att bromsa ögats axiella tillväxt, vilket är centralt för att begränsa myopi hos barn. Det som tidigare ansågs vara dålig ortokeratologi kan alltså egentligen vara effektiv myopibehandling.

när det gäller praktisk tillämpning betonar Randy Kojima vikten av att anpassa sig efter användarens naturliga ögonform. Om kunden upplever obehag med sina linser kan en metod vara att justera linsens storlek för att förbättra komfort och stabilitet. Genom att exempelvis öka linsens diameter kan decentrationen minskas och patientens upplevelse förbättras.

– Om en lins har en viss grad av decentrering men patienten fortfarande har god synkvalitet och komfort, kan det vara onödigt att justera linsen. Det är avgörande att fokusera på kundens synförmåga, övergripande komfort och korneas fysiologiska respons, säger Randy Kojima.

trots de stora framsteg som gjorts finns det fortfarande mycket att lära om myopibehandling. Randy Kojima betonar vikten av vidare forskning för att förstå vilka linsdesigner som är mest effektiva för olika typer av ögon.

– Vår senaste forskning har fokuserat på att förbättra kontaktlinser för myopikontroll, oavsett om det gäller Orto-K-linser, mjuka multifokala linser eller stabila corneala linser. I den nyligen genomförda VOLTZ-studien visade resultaten att ögats tillväxt kan bromsas med hela 78 procent – den högsta effekt vi har sett med Orto-K-linser. Det väcker frågan om vi kan hjälpa ännu fler kunder och patienter genom framtida förändringar i linsdesign eller behandlingsmetoder.

Randy Kojima kommer att finnas i Multilens monter nr 42 under Optometridagarna – kom gärna och ta en pratstund om Orto-K och Moonlens.

UNIKA tillsammans

Vi är Synologen. Vår organisation består av unika optiker, med unika kunder och unika behov. Lite som en klubb för likasinnade.

Vi gör gemensamma inköp, tar del av den senaste tekniken och de bästa utbildningarna. Och inte minst, utbyter erfarenheter i vårt nätverk av duktiga kollegor. Allt för att kunna ta hand om våra kunders ögonhälsa och unika behov.

Delar du våra värderingar och vill fokusera på att vara optiker under friare former?

Hör av dig till oss på 08-440 73 57 alt. pierre@synologen.se

OPTIMERA TIDEN I STOLEN

TILLPASSA DINA KUNDER MED TORISKA LINSER, SOM HAR 99% VID FÖRSTA TILLPASSNINGSSUCCÉ 6*

SER DU SKÄRPA SYN HELA DAGEN, ÄVEN VID 16:E TIMMEN.1-2

SKÄRPA SYN3,4

LÅNGVARIG KOMFORT 1,2

SURFACE >80% VATTEN PÅ LINSYTAN

LÅNGVARIG FUKTIGHET PÅ LINSYTAN3,5

MIKROTUNT, HÖGEFFEKTIVT FUKTLAGER MED >80% VATTEN 3 PÅ LINSYTAN

*Based on lens movement, centration and rotation at initial fitting.

References: 1. Fogt J, Patton K. Long day wear experience with water surface daily disposable contact lenses. Clinical Optometry. 2022(14):93-99. 2. Hines B, et. al. Clinical subjective performance of two daily disposable toric soft contact lenses. Poster presented at: American Optometric Association, Chicago. June 15-18, 2022.

3. PRECISION1™ (DDT2) Lens with Smart Surface study; Alcon data on file, 2019. 4. Cummings S, Giedd B, Pearson C. Clinical performance of a new daily disposable spherical contact lens. Poster presented at American Academy of Optometry Annual Meeting and 3rd World Congress of Optometry; October 23-27; Orlando, FL.

5. Tucker B, Leveillee E, Bauman E, Subbaraman L. Characterization of the Surface Properties of a Novel Daily Disposable Silicone Hydrogel Contact Lens. Poster presented at the American Academy of Optometry Annual Conference, October 23-26; Orlando FL.

6. In a study where n=78 eyes; Alcon data on file, 2020.

Se bruksanvisningen för information om användning, skötsel, försiktighetsåtgärder, varningar, kontraindikationer och biverkningar.

© Alcon 2024 NORD-PRA-2400003

Att erbjuda kvalitet, hög klinisk nivå till låga priser. Kan det gå hand i hand? Svaret är ja – om man lyssnar till Specsavers affärsidé. Med butiker i elva länder och 2500 butiksägare är Specsavers världens största privatägda optik- och hörselvårdskedja.

text ida iwdal

Tillsammans för bättre ögonhälsa i 40 år

jistorien började för 40 år sedan när optikerna Doug och Dame Mary Perkins samlades vid familjens gröna pingisbord på Guernsey, och började prata om hur man skulle kunna göra synvård tillgängligt för alla. I år firar Specsavers tjugoårsjubileum i Sverige – och 40 år globalt. På optikkedjans årliga kickoff samlas alla medarbetare för inspiration och gemenskap – på plats i år fanns även två väldigt speciella gäster: grundarna och optikerna Dame Mary och Doug Perkins. Från samtalen kring det gröna pingisbordet, ett bord vars gröna färg kommit att bli en viktig del av optikkedjans identitet, till dagens globala genomslag har paret alltid hållit fast vid sin grundvision om ”En bättre ögonhälsa för alla”. Tidningen Optik fick en pratstund med jubilarerna. – I början av våra karriärer var glasögon väldigt dyra, och många människor tog därför inte hand om sin ögonhälsa.1970-talets lågkonjunktur satte också sina spår. Som optiker kändes det viktigt att försöka påverka så att alla skulle ha råd att köpa glasögon och kolla sin syn regelbundet. Bättre ögonhälsa för alla och värde för pengarna var en del av vårt erbjudande från början, säger Dame Mary Perkins.

att butikerna skulle ägas av en optiker- och en retailpartner var viktigt:

– Att vår modell varit framgångsrik beror på att varje butiksägare månar om butiken som sin egen, samtidigt som de kan dra fördel av styrkan i att vara del av en stor internationell kedja. Det ger möjlighet att ta del av utbildningar, klinisk utveckling och expertis med lärdomar över länderna och stöttning från supportkontoret, säger Doug Perkins.

Att hålla fast vid filosofin att sätta kunden i fokus har alltid varit en ledstjärna för företaget: – Är kunden alltid i centrum återkommer de och pratar gott om oss. Vi ska se till vad kunden behöver, inte

vad vi tror att de behöver. Det är en stor skillnad, säger Dame Mary.

Hur ser ni på framtiden för optikbranschen?

– En åldrande befolkning innebär att våra tjänster kommer att ha en fortsatt stor efterfrågan. Just nu fokuserar vi väldigt mycket på att utveckla vår kliniska expertis. Jag ser att vi framöver kommer att bli en mer naturlig del av ögonsjukvården. Därför tror vi på tätt samarbete med optometrister och ögonläkare på ögonsjukhusen, för att tillsammans arbeta för en bättre ögonhälsa, säger Doug och fortsätter:

– Med ökad klinisk expertis och rätt utrustning finns goda möjligheter att kunna upptäcka och behandla ögonsjukdomar i ett tidigare skede och därmed avlasta ögonsjukvården. Det ger fördelen av att optiker kan ta hand om en person i ett längre skede innan de behöver behandlas av en ögonläkare, något som på sikt också minskar köerna i vården.

Hur ser ni på att optikerns roll har utvecklats under åren?

– Optiker har blivit alltmer intresserade av att utvecklas kliniskt. För att fortsätta att vara en attraktiv arbetsgivare är det väldigt viktigt för oss att erbjuda möjlighet till kontinuerlig vidareutbildning och utveckling. Utbildning är en nyckelfaktor för oss och har alltid varit. Vi vill höja statusen på optikeryrket ytterligare och vi behöver fler optiker, säger Doug.

Grundarna lyfter fram den nya utbildningen på Karolinska Institutet för kliniska assistenter här i Sverige som ett bra exempel på Specsavers syn på möjligheten att kunna växa och utvecklas i sin roll och i sin kliniska kompetens.

– Det har också varit en viktig del att även optikerassistenter ska få en chans att utvecklas kliniskt, på så

vis höjer vi kunskapsnivån i butiken och fler får en ökad klinisk förståelse för optikerns roll, säger Dame Mary.

Dame Mary Perkins blev som den första kvinnliga optiker 2007 adlad i UK och mottog titeln ”Dame Commander of the Order of the British Empire (DBE)” för sitt långvariga arbete med att ge tillbaka till samhället. Dame Mary har länge stöttat olika projekt för synskadade, hemlösa och andra behövande i samhället.

Varför har det varit så viktigt och självklart för dig att arbeta med välgörenhet, något som Specsavers idag gör i alla länder?

– För oss handlar det om att ge tillbaka till de samhällen vi är en del av och verkar i. Medarbetare mår bra av att känna att vi gör nytta för många. Vi jobbar med såväl större gemensamma välgörenhetsprojekt på nationell nivå som individuella projekt för butiker. Vi säger att vi är här för alla, oavsett om de är hemlösa eller för de som inte kan lämna sina hem av oli-

ka anledningar. Vi kommer inte lämna någon utanför, vare sig de som inte har råd eller som inte har fysisk möjlighet att besöka en optikbutik. Om vi inte ger tillbaka till de mest utsatta i samhället, ja då är vi ju faktiskt inte för alla. Och kan du inte se eller höra och dessutom är hemlös, då blir du väldigt isolerad i samhället. Vi kan inte göra allt, men vi kan i alla fall bistå med en bättre ögonhälsa och hörselvård, säger Dame Mary.

Familjen Perkins har kommit långt under fyrtio år som gått, men inte för en sekund tänker de luta sig tillbaka. Den familjeägda bolagsstrukturen med egenägda butiker är grundbulten för den varma inkluderande kultur som de vill ska vara Specsavers signum. Successionen är redan säkrad, parets son John Perkins är idag vd och flera barn och barnbarn arbetar inom familjeföretaget. Och gissningsvis fortsätter samtalen kring optikbranschens framtid runt det gröna pingisbordet länge till.

Specsavers

Foto:

Niklas Göransson tilldelades utmärkelsen Årets Optiker.

Mary Perkins rörde sig nyfiket bland de olika utställarna under kedjans årliga kick-off.

Vad innebär det att fördela arbetsuppgifter?

I väldigt många fall saknas det särskilda regler för arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. När det kommer till att avgöra vem som får göra vilket arbetsmoment är det i huvudsak styrt av tre regler:

• Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten så att den lever upp till god vård.

• Vårdgivaren har ansvar för att det finns hälso- och sjukvårdspersonal med rätt kompetens.

• Hälso- och sjukvårdspersonal ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och ge patienterna en sakkunnig och omsorgsfull vård.

Verksamheten behöver ha koll på vilka risker för patientsäkerheten ett arbetsmoment innefattar, rätt kompetens är alltid en grundläggande förutsättning för att förebygga fel. Utifrån ovanstående tre punkter kan patientsäkerheten säkerställas genom att styra vilken kompetens som en person behöver ha innan arbetsmomentet utförs. Till exempel genom att ha ett uttryckligt krav på optikerkompetens för arbetsmomentet.

Det går även att anpassa ett arbetsmoment för att det ska ligga i linje med personalens kompetens. Till exempel att assisterande personal utför en ögontryckmätning men att de är avgränsade från att göra analys av resultatet, eftersom analysen i det här fallet kräver en mer komplex och omfattande kunskap.

Verksamheten ska alltså ha kontroll på sina processer (en serie arbetsmoment) och har ett övergripande ansvar för helheten. Alltifrån vilka arbetsmoment som ska utföras, till vem som får göra vad och i vilken ordning det ska ske så att det inte uppstår fel som skadar patienten.

kristina stenberg kristina@optikbranschen.se

Nya synregler för körkort under hösten

Under hösten planerar Transportstyrelsen att besluta om nya synregler för körkort. Om allt går enligt plan kommer reglerna börja gälla den första december 2024. Därmed når myndigheten i mål med ett arbete som pågått sedan 2020.

– Synkrav för körkort är en mycket komplex fråga med många intressenter och mycket känslor. Möjligheten att få köra är central för väldigt många svenskar. Förändringar i synen som påverkar förmågan att köra kan få långtgående konsekvenser. Samtidigt måste man såklart ta hänsyn till medtrafikanternas säkerhet, det är ju fler än bara den bakom ratten som riskerar påverkas om synen inte är fullgod, säger Åsa Ericson på Transportstyrelsen.

Det nya regelverket kommer bland annat att förtydliga kraven för synfält och hur detta ska mätas när det finns misstanke om synfältsnedsättningar. Här har myndigheten landat i att Esterman kommer att bli standard. Estermanundersökning krävs dock inte i det grundläggande synintyget som alla som ansöker om körkortstillstånd

behöver skicka in till Transportstyrelsen. Man har även funderat kring vem som ska få utföra vilka tester, och här öppnar myndigheten upp för att fler kontroller kan utföras hos optiker.

– Det är en klok åtgärd, säger Fredrik Thunell på Optikbranschen. Vi vet hur hårt belastad ögonsjukvården är, och vilka köer det innebär. I Sverige finns över 950 optikbutiker. Även om inte alla kommer att erbjuda möjlighet till samtliga kontroller så kommer den här öppningen att avsevärt förbättra tillgängligheten och korta väntetiderna för de som behöver utföra dessa kontroller.

Vid misstanke ska alltså mätas binockulärt Esterman eller likvärdigt test. Bland de perimetrar som möjliggör dessa test kan nämnas Mednont M700, Zeiss Humphrey Field Analyser, Topcon Henson 9000, Haag-Streit Octopus 900, Kowa AP-7000, Optopol PTS 925W, Visuscience IFA 900 och Rodenstock Perimat.

En annan förändring är att synintyget för den grundläggande synundersökningen bara får utfärdas av läkare och optiker. Läkaren eller optikern kan i sin tur, enligt

de förutsättningar som gäller för verksamheten, avgöra vem som får utföra själva synundersökningen. Det innebär en stor påverkan, både på optikbranschen och trafikskolebranschen. Bland annat kommer trycket på optikbranschen att öka eftersom landets trafikskolor med största sannolikhet inte längre kommer utfärda dessa synintyg. – För att undvika svårigheter för blivande körkortshavare att få tid för en synundersökning är det viktigt att optikbranschen, så snart reglerna är beslutade, förbereder sig på de förändringar som reglerna innebär, säger Åsa Ericson.

Däremot berörs inte Optikbranschens hjärtefråga om återkommande synkontroller för de med A- & B-körkort i det nya regelverket.

– Nej tyvärr. En sådan förändring kräver att lagstiftningen ses över och det hanteras som bekant av Riksdagen. Myndigheter får endast justera reglerna inom ramen för gällande lagstiftning, säger Fredrik Thunell. Så snart de nya reglerna är beslutade kommer Optikbranschen att säkerställa att de sprids i branschen.

Vem vill du vara?

Jag har följt influencern Bengela Holmes på Instagram under en längre tid och inspirerats av hennes motto “shop your closet”, det vill säga använd det du har i garderoben istället för att köpa nytt. Hon är enormt kreativ på ett sätt som inspirerar, och hon syr ofta om plagg som hon tycker känns trista. Holmes har gjort mig uppmärksam på hur mycket i min garderob som aldrig används, en del plagg har till och med lapparna kvar. Olika epoker och nycker hänger om vartannat och jag drar ibland ut något klädesplagg och tänker “vem i hela friden har köpt det här”? Svaret är såklart att det är jag själv som shoppat, sannolikt med en undermedveten förhoppning om att jag ska bli en sån person som använder just den här typen av klänning eller väska.

olika epoker och nycker trängs inne i huvudet också, inte bara i garderoben. Inom loppet av en månad så har det hänt flera saker som fått mig att reflektera över hur trist jag klär mig numera. Det första som hände var att jag gjorde synundersökning på en barndomskompis mamma. Hon var alltid så lätt att prata med och jag minns att jag hade jättekul när jag praoade på hennes arbetsplats när jag gick i sjuan. Jag som brukar kunna stoltsera med ett riktigt elefantminne kom dock av mig när hon nu ifrågasatte att jag jobbar som optiker. “Du skulle ju bli designer!” sa hon. Jag tänkte och tänkte, och letade i minnet. “Du skulle ju designa glasögon, och smycken!” Och så småningom hittade jag vad jag sökte i mitt eget minne. Jo, hon hade faktiskt rätt. Jag hade en period i min ungdom när jag ritade glasögonbågar och smycken, och ofta glasögonbågar som var som smycken med olika delar som man kunde sätta ihop och ta isär. Som fjortis tog jag bussen in till stan när formgivaren Per Dåvik kom till Växjö för att prata om smycken han skapat, och jag kan meddela att jag drog ner medelåldern ganska rejält på den sittningen. När jag själv inte tänkt på dessa drömmar på väldigt länge så var det lite surrealistiskt att mina tonårsfantasier levde kvar i den kvinnan som nu satt framför mig i undersökningsrummet, i så hög grad att hon blev lite besviken över att se att jag nu arbetar som optiker och inte designer.

det andra som hände var att jag gjorde synundersökning på en kvinna som hade en fantastisk, färgsprakande outfit. Det visade sig att hon hade sytt den själv, och att hon syr alla sina kläder. ”Det brukade jag också göra”, svarade jag och förvånade mig själv eftersom jag nästan förträngt det. Men det är faktiskt sant. Medan jag bodde hemma så gick mammas symaskin varm, och på min 25-årsdag så fick jag en jättefin symaskin i födelsedags-

”En

ändlös parad av utvecklingssamtal, nyckeltal och tusen andra tal har genom åren nästan kvävt

gnistan som flammar upp inombords när rätt båge hamnar på rätt näsa. Nästan.”

present och sydde som besatt i flera år. Nu är jag inte ens helt säker på att jag vet var den är.

det som gör lite ont att tänka på, är att detta är ju en av anledningarna till att jag ville bli optiker en gång i tiden. Jag älskar verkligen färg och form, nästan oavsett forum. Men genom åren har min kärlek till flärd, snygg design och drömmen om att kunna återskapa sig själv om och om igen med hjälp av olika glasögon fått stryka på foten för att lämna utrymme för annat. Och som en konsekvens av det så står jag nu här med jobbgarderoben full av svarta, trista kläder och det känns bara patetiskt att inleda en bågvisning med den något dramatiska frågan ”vem vill du vara?” som jag alltid gjorde förr. En ändlös parad av utvecklingssamtal, nyckeltal och tusen andra tal har genom åren nästan kvävt den där gnistan som flammar upp inombords när rätt båge hamnar på rätt näsa. Nästan.

jag drar fram en neongul klänning täckt med bling och jo, lappen är givetvis kvar. Alltså, det här går ju inte, tänker jag. Ingen vettig människa går ut i en sån här klänning, den får jag nog lov att kasta. Men så hör jag Holmes stränga röst i bakhuvudet: ”be creative!” Och jo, kanske. Om jag klipper bort underklänningen och bär den över något annat istället. Vilka färger kan tänkas funka? Vem vill jag vara?

katarina ek

Katarina Ek tog sin optikerexamen i Kalmar 2008 och arbetar som fristående konsult. Hon är helt ostörd av sin myopi och glömmer ofta att ta på sig sina glasögon, men älskar fina bågar och roliga tintar och har en pinsamt stor samling glasögon. På fritiden sjunger hon och skriver låtar i countryduon The Oaks.

Med de unika produkterna för ögonen

Sofiln Pharma och Optivital 10 år (2014-2024)

För gula fläcken. Ledande kosttillskottet inom optikerledet. Innehåller inga färgämnen eller konserveringsmedel. ”Vetenskaplig sammansättning av antioxidanter enligt världens största studie på åldrande gula fläcken. OPTIVITAL innehåller dessa substanser i rätt mängd. OPTIVITAL kan därför rekommenderas”

Prof. Em Peep Algvere, tidigare verksam vid S:t Eriks ögonsjukhus

Vid glaskroppsgrumlingar. ”Floaters”, ”svarta flugor” i synfältet är ett välkänt begrepp. Efter 3 mån. tablettbehandling upplevde över 50% av patienterna en förbättring.

Vid känsla av torra ögon. Omega-3 från krill inkl. D-vitamin. ”Till skillnad från Omega-3 från fisk ger krillolja en signifikant minskning av cytokinnivåerna som orsakar sveda/obehag i ögonen. Optimega-D är därför en bra terapi för de som har en känsla av torra ögon”

Ögonläkare Bo Hedqvist, Kungälv

Gänget som administrerar den branschgemensamma organisationen, Optikbranschen. Pia Bengtsson, Fredrik Thunell, Patrik Maltborg och Kristina Stenberg.

Organisationen som samlar hela branschen

Optikbranschen ger ut tidningen Optik och är ett namn som man hör med jämna mellanrum i samband med olika branschfrågor. Men vad gör egentligen organisationen i övrigt?

Optik åkte till Gamla stan i Stockholm för att hälsa på hos sin ägare och ställa några frågor till vd

Fredrik Thunell som leder en av branschens doldisar.

Vad är Optikbranschen egentligen?

”Vi är en branschorganisation som samlar hela branschen: leverantörer, detaljister och yrkesförbundet. Vi ska vara branschens nav och naturliga samlingspunkt, där man kan ses och samtala.

Vi ska vara en kunskapsorganisation: vi sammanställer en hel del marknadsdata och information om branschen. Historiskt har vi distribuerat den informationen till medlemsmötet, men under våren har vi kommunicerat en del av den informationen via olika kanaler som LinkedIn och OPTIK, där vi också regelbundet publicerar framtidsspaningar från vår samarbetspartner Kairos Future. Tanken med allt det här är att sprida kunskap. Vi vill att alla ska veta mer om branschen de jobbar i och på så sätt kan vi förhoppningsvis bidra till en mer samstämmig bild.

Vi hanterar också frågor som är viktiga för hela bran-

foto wilhelm jaresand

Kristina Stenberg, kvalitetssamordnare

Kristina tar över kvalitetssäkringen efter Patrik.

– Det känns verkligen jätteroligt, och samtidigt lite nervöst. Innan har jag jobbat på Specsavers, Smarteyes och Synsam, så jag kommer från ”andra sidan” och får nu ett helt nytt perspektiv på Optikbranschen.

Pia Bengtsson, ekonomiansvarig

Pia som sköter ekonomi och bokföring är en av dem som har absolut mest kontakt med branschen.

– Det stämmer, säger Pia. Det är ju jag som svarar i telefon när man ringer. Alla frågor som gäller fakturor och liknande hanterar jag också.

schen, men som av olika skäl kan vara svåra för enskild aktör att driva.”

Vad kan det vara då?

”Egentligen kan man dela upp det i en reaktiv och en proaktiv del. Den reaktiva är myndighetskontakter; att peka på konstigheter eller felaktigheter, att kunna svara på myndigheters frågor och vid behov fungera som remissinstans. Det här kan vara svårt för ett enskilt företag, de avfärdas ofta som ett särintresse som man inte lyssnar på, men i och med att vi representerar hela branschen får vi en helt annan tyngd i sammanhanget. Det handlar också om att vara ett öra mot EU för att fånga upp frågor som kan vara av vikt för oss.

Den proaktiva delen handlar om att driva frågor som är viktiga för branschen och trycka på för förändring. Här handlar det om att samtala med olika beslutsfattare och politiker, identifiera samarbetspartners och bygga allianser på olika sätt så att fler driver på för samma sak och ta plats i debatten på olika sätt.”

Branschens samlingspunkt, vad betyder det i praktiken?

”Jag kan förstå om det låter luddigt, här behöver man förstå hur vi är uppbyggda: Vi samlar företrädare för hela branschen runt bordet: detaljister, leverantörer och yrkesförbundet. Här tar vi upp olika frågor som är viktiga och försöker resonera oss fram till bra lösningar som funkar för alla. OB är en riktig konsensusorganisation. Vi röstar väldigt sällan om frågor, istället resonerar vi oss fram till den bästa lösningen. Ibland händer det att vi inte kommer fram till ett beslut och då släpper vi frågan eller bordlägger den.”

Det låter ju inte så snabbt alla gånger ”Det stämmer, arbetssättet kan göra oss trögrörliga, men samtidigt vet vi att det som beslutas blir nåt som alla kan stå bakom. Om vi undviker omröstning riskerar vi aldrig besluta om nåt som strider mot enskild medlems vilja. Alla röster runt bordet blir dessutom precis lika mycket värda, oavsett om man är stor eller mindre medlem. Alla har precis samma möjlighet att komma till tals. Bara det faktum att vi kunnat diskutera en fråga löser dessutom ofta många knutar och inte sällan räcker faktiskt det.”

Mer då, vad gör ni utöver detta?

”Kvalitetscertifieringen är nog det som flest känner till. Grunden är kvalitetsnormen, sedan finns det ett kvalitetsledningssystem kopplat till denna. Det här har länge varit Patrik Maltborgs ansvar och många har stött på honom i

den rollen, men nu kommer Kristina Stenberg att ta över de uppgifterna.

Kvalitetsarbetet består av två delar; normen är en tolkning av hur de ramlagar som styr hälso- och sjukvården ska tillämpas i praktiken när det kommer till synundersökningen. Därtill har vi certifieringsportalen, ett kvalitetsledningsverktyg med en bit över 30

rutiner som ska dokumenteras och regelbundet uppdateras. All hälso- och sjukvård är skyldig att arbeta enligt ett dokumenterat kvalitetsledningssystem. Branschens system gör det möjligt för våra medlemmar att möta det kravet och är ett erbjudande till våra medlemmar.”

Är alla medlemmar certifierade?

”Nej, det finns en del butiker som väljer att inte vara certifierade. Det är såklart tråkigt men vi utgår från att de har ett annat kvalitetsledningssystem. Det är viktigt att betona att OB inte har någon polisiär funktion i sammanhanget. Överlag är vi inga branschpoliser. Naturligtvis utgår vi från att branschens företag följer de ➔

”Den

proaktiva delen handlar om att driva frågor som är viktiga för branschen och trycka på för förändring.”

Fredrik Thunell, Patrik Maltborg och Kristina Stenberg ser ut att trivas rätt bra i kontoret i Gamla stan.

Patrik Maltborg, hållbarhetsstrateg

Patrik ska efter många år som kvalitetssamordnare ansvara för branschens hållbarhetsfrågor.

– Jag ser verkligen fram emot möjligheten att utveckla det här nya området. Kvalitetsarbetet har jag ju jobbat med under många år, det har varit en lång och givande resa med många intressanta erfarenheter som jag kan ta med mig in i det nya arbetsområdet. Hållbarhet är, precis som kvalitetsarbetet, något som förenar branschen och det är väldigt givande att jobba med sådana frågor.

lagar och regler som gäller oavsett om vi pratar skatte-, hälso- och sjukvårds-, marknadsförings-, miljö- eller nån annan lagstiftning. Men OB har ingen kontrollfunktion i de sammanhangen. Det här är en vanlig missuppfattning, inte minst när det kommer till revisionerna.”

Du nämnde att Kristina Stenberg är ny på OB. Berätta mer.

”Kristina har nyss kommit in för att överta ansvaret för kvalitetsarbetet. Det är både kul och nyttigt att få in någon som tittar på den här kärnverksamheten med nya ögon och kan bidra med nya intryck. Kristina har gedigen erfarenhet från butik och kommer kunna bidra med många insikter som förhoppningsvis utvecklar OBs arbete.”

Patrik då, vad händer med honom?

”Medlemmarna har bett att OB ska fördjupa oss mer i hållbarhetsfrågor, och skapa former för ett branschgemensamt samarbete och här kommer Patrik att ta ett större ansvar. Det här är ett högst relevant område för en branschförening att engagera sig i. Hållbarhetsfrågor engagerar alla och fyller ett högre syfte, här kan vi samarbeta över gränserna. Det finns ett om-

fattande regelverk som alla behöver förhålla sig till och det kommer vara svårt för enskilda att ha koll på allt. Där kommer vi kunna bidra: dels som ett bollplank som kan lite mer men inte allt, och som kan hjälpa till att styra i rätt riktning. Men också genom att etablera ett nätverk av specialister som kan hjälpa till på djupet. Att vardera aktör skapar ett sånt nätverk själva blir dyrt och ineffektivt, bättre då att vi alla kan dela på resurserna. Det här kommer att bli ett av våra verkligt stora områden framledes.”

Sen ger ni ut OPTIK också?

”Ja det stämmer. 2004, i samband med att OB grundades beslutades att vi ska ha en branschgemensam tidning, det har vi haft sedan dess. Senast i våras betonade medlemmarna vikten av en gemensam tidning för att nå ut. Tanken är att tidningen ska innehålla nåt för alla, ge en tydligare bild av branschen och bidra till kunskap. En viktig del av tidningen är också vetenskapen, som gör det möjligt för optikerna att förkovra sig. Här finns en koppling till Optikerförbundets CET-system och tidningen gör det möjligt att samla 8 poäng årligen.

Enjoy a unique scientific talk show, hosted by the renowned professors Philip Morgan and Lyndon Jones.

SEPT. 24. ALL THINGS PRESBYOPIA

Guests: Bjorn Gottenberg and Craig McArthur

NOV. 22. NEW WEARERS: MAKING CONTACT LENSES A SUCCESS

Guests: Frank Nygaard Poulsen, Charles Di Benedetto, Amy Naish and Rebecca Troughton

Watch earlier episodes on demand on Learning Academy; “Myopia Management” and “A successful lifetime of wear”.

SCAN THE QR CODE TO REGISTER NOW.

”Vi

har inget som helst med arbetsgivar- eller arbetstagarfrågor att göra, det framgår av vår verksamhetsidé: och sådana frågor är helt bannlysta i vårt forum.”

Tidningen är uppskattad, det vet vi: vid senaste mätningen i våras angav 56 procent av läsarna totalt och 63 procent av optikerna, att innehållet är värdefullt för yrkesrollen.”

Det känns som att ni gör rätt mycket. Är det nåt vi glömt?

”Jag tycker man ska nämna engagemanget i skolorna och inte minst doktorandfinansieringen. OB grundades när branschens aktörer gick samman för att komma tillrätta med bristen på lärare vid optikerutbildningen. Under de följande åtta åren samlade föreningen in drygt 14 miljoner vilka finansierade flera av de som idag är eller har varit kopplade till utbildningarna i Stockholm, Kalmar & Göteborg, men också en hel del andra.

2023 aktiverades det här på nytt, i samband med att detaljisterna i föreningen gick samman för att under fyra år finansiera en doktorand vid LNU. Det var verkligen inte lätt att enas kring formerna för detta och här förtjänar våra medlemmar en stor eloge för att de höjde blicken, agerade lösningsorienterat och tillsammans hittade en lösning som funkade för alla.

I samband med det här hade vi även intensiv kontakt med LNU omkring det nya campus Väst i Göteborg. Västsverige har alltid varit en svår region när det kommer till att rekrytera optiker och för oss var det angeläget att få igång en utbildning där. Här hade vi en väldigt bra dialog med ledningen på optikerutbildningen LNU som verkligen jobbade framåtlutat och snabbt. Jag trodde knappt det var sant när jag stod där på invigningen två år efter att jag först lyfte luren för att börja tala ny utbildning i Västsverige med företrädare för LNU. Historiskt har vi även varit inblandade i assistentutbildningarna, men där har vårt engagemang minskat på senare tid.”

Finns det nån syltburk som ni inte har fingrarna i?

”Jomen det gör det faktiskt. Till att börja med är vi INTE inblandade alls i Op-

Fredrik Thunell har lett Optikbranschens arbete under de senaste 15 åren.

– Branschförening handlar ofta om att identifiera frågor av ett gemensamt intresse, och skapa förutsättningar för konkurrenter att samsas kring gemensamma utmaningar och samarbeta för att söka lösningar. Det är en lite udda fågel, men formatet som sådant öppnar samtidigt dörrar vilka normalt är stängda för en enskild aktör vilket verkligen är roligt ibland.

tometridagarna. Det är Optikerförbundets event från början till slut. Här vet jag att det funnits en hel del missförstånd så låt mig vara tydlig: Optikerförbundet och Optikbranschen är två olika organisationer, med olika uppdrag.

På samma sätt är vi inte på något sätt inblandade i Optikmässan. Det är istället SOLF (Sveriges Optikleverantörers förening) som arrangerar denna.

Vi har inget som helst med arbetsgivareller arbetstagarfrågor att göra, det framgår av vår verksamhetsidé och sådana diskussioner är därför helt bannlysta i vårt forum. I den mån sådana saker diskuteras är det i termerna antal och var man väljer att arbeta. Av naturliga skäl talar vi mest om optiker i de sammanhangen.

Vi tar aldrig ställning i enskild medlems kommersiella frågor. Det innebär att vi aldrig uttalar oss eller tar ställning kring hur enskilda medlemmar väljer att marknadsföra sig eller deras erbjudande till marknaden. Återigen, vi är inte branschens poliser utan ett stöd till våra medlemmar.” n

Fredrik Thunell, vd

VI SES IGEN!

På jakt efter en säker syn

hösten är tid för jakt. Synen är förstås en avgörande faktor för att jägaren ska kunna utöva sitt fritidsintresse.

Synologen har tagit fasta på detta och tagit fram ett antal punkter att tänka på för de 300 000 registrerade jägare som ska ge sig ut i skog och mark.

– Vi vill öka medvetenheten hos jägarkåren om olika synproblem och vad de kan göra för att ögonhälsan ska vara så god som möjligt. Det är naturligtvis först och främst en fråga om säkerhet, men även ett sätt att stärka jaktupplevelsen. Den som ser bra får ut mer av sin vistelse i skogen, säger optikern och jägaren John Hasselgren.

I år deltog Synologen för första gången vid Jaktmässan, Swedish Game Fair 2024, som arrangerades i början av sommaren på Wenngarns slott i Sigtuna. Syftet var att öka kunskapen om synproblem och prata om vikten av regelbundna synkontroller som jägare.

–Synen är extra viktig vid jakt. Inte bara för att kunna upptäcka djur och navigera i omgivningen utan också för att vara uppmärksam på människor i närheten, säger John Hasselgren.

Höstkollektioner från OPO

mitt i sommaren presenterade OPO Scandinavia höstkollektionerna för tre av sina varumärken, KunoQvist, F22 och Wesc.

I samband med höstens kollektion firar KunoQvist som startade i Paris 2004, 20-årsjubileum.

Kollektionen består av två delar, Modern Minimalistic, kännetecknas, som namnet antyder av ett avskalat intryck. Den andra delen, Hyper Casual jobbar med med lekfulla färger och mönster.

WeSC, med sin bakgrund i skatekulturen fortsätter satsa på ungdomlig och trendig design. De flesta bågar i kollektionen är unisex och tillverkade av eco-acetat och återvunnet stål.

Under varumärket F22 släpps en kollektion med tre nya modeller av olika karaktär. Gemensamt är materialet titan och att man vill skapa en lätt och bekväm båge som ska vara ett säkert val för kunden.

Köp DRSPlus och få en PTS 925W perimeter för halva priset!

Mässerbjudande

Se oss på Optometridagarna! 14-15 Sept 2024. Monter M24.

Köp en OCT, få Perimeter på köpet!

Köp icare DRS Plus och en PTS 925W perimeter, få spaltmikroskop, autorefraktor eller vertometer på köpet.

Köp eller Hyr/Leasa 24 - 72 månader!

*Erbjudandet gäller endast under mässan Går ej att kombinera med andra erbjudanden.

AKTUELLT

AI-utvecklingen formar framtidens arbetsliv

Få har missat den senaste tidens uppståndelse kring artificiell intelligens (AI), som tog fart på riktigt efter lanseringen av chattbotten ChatGPT. Denna chattbott fick allmänheten att lära sig om generativ AI, verktyg som bland annat kan användas för att generera text och svara på frågor utifrån enorma mängder skrivet material.

AI är dock mycket mer än bara chattbottar, och innefattar många olika teknologier som har förmågan att snabbt bearbeta och hitta komplexa mönster i stora mängder data. Ett av den artificiella intelligensens tidiga framgångsområden är bildigenkänning, där AI anses ha kunnat klassificera bilder med bättre resultat än människor redan sedan 2015.

ai-teknologier används redan idag inom optikbranschen och teknologin kommer att influera branschens framtida utveckling. Svenskar i yrkesgruppen skriver

under på detta, då en ny arbetslivsundersökning från Kairos Future visar att 42 procent av gruppen som optiker tillhör tror att AI om tio år förändrat deras arbete i grunden.

inte konstigt då en studie från University of Cambridge visar att GPT-4 redan presterar likvärdigt med ögonläkare på expertnivå när det gäller att diagnostisera och rådgiva kring behandling av olika ögonproblem. Samtidigt kan AI-baserade bildigenkänningssystem som AEYE-DS med hög precision identifiera diabetesretinopati. Liknande AI-system utvecklas av forskare och startup-företag för att identifiera andra ögonsjukdomar och synfel.

Exempelvis utvecklar företaget Eyebot fysiska automater som utan mänsklig inblandning kan genomföra syntester och skriva ut recept på korrigerande glasögon. Andra startups utvecklar produkter för att genomföra ögonundersökningar med hjälp av bara en smartphone-kamera, och

kombinerar detta med digitala plattformar som möjliggör kontakt med optiker helt på distans.

Utvecklingen mot fler AI-assisterade synundersökningar omprövar hur framtidens kundmöte inom branschen kan komma att se ut. När allt fler ögonundersökningar kan utföras digitalt kommer digitala ögonvårdsplattformar spela en allt större roll, och erbjuda kostnadseffektiva alternativ till traditionell ögonvård. Behovet för fysiska besök hos optiker kommer sannolikt att minska och alltmer ses som en premiumprodukt, där optikernas mänskliga expertis och sociala förmåga om möjligt blir ännu viktigare för kundupplevelsen. Samtidigt kommer personliga AI-assistenter kunna stärka optikerna i sin roll, genom att både underlätta administration och innebära kunskapsmässiga bollplank.

david andréasson Kairos Future i samarbete med Optikbranschen

Vi fyller jämnt!

I år är det 40 år sedan makarna Perkins grundade Specsavers och sedan dess har vi vuxit till att bli världens största privatägda optikföretag. Vårt mål är och förblir detsamma - att förändra liv genom bättre syn.

Kom och fira med oss på Optometridagarna den 14-15 september.

join.specsavers.com/se

Vad innebär en synundersökning?!

Nu är skolstarten här och de flesta är tillbaka på jobbet efter en ledighet under sommaren. Det innebär att jobbet tar fart och vi får se vilka nyheter som kommer under denna höst. Att se tillbaka på förra året vid denna tid så var mycket fokus och undran på hur det skulle bli när den nya optikerföreskriften togs i bruk. Visst har införandet av den nya föreskriften ökat möjligheter till samarbete och vissa ögonkliniker har uppmärksammat detta och hur långt dessa tankar och idéer leder blir spännande att se i framtiden.

Den första artikeln här är ett examensarbete från Linnéuniversitetet som handlar om ackommodations- och vergensproblem hos barn med dyslexi. Hela detta arbete är mycket intressant och det området borde belysas mycket mer inom skolhälsovården. Den andra artikeln kommer från JOVs och är också i ett närbesläktat område då den handla om att hålla kontroll av ackommodationen vid kliniska undersökningar. Denna går även in på prebyopi, men också användandet av cykloplegi.

En tanke som kommer upp när olika riktlinjer, ofta inom skolhälsovården, läses är att det hänvisas till att en synundersökning ska vara utförd. Då borde frågan gå vidare med vad innebär det att denna synundersökning ska innehålla? Är det den som skolsköterskan gör när synskärpan kontrolleras, eller är det den som ibland utförs på ögonkliniker med överrefraktion med +0,5D eller -0,5D? Eller är det när vi i optiska butiker/kliniker utför en synundersökning med alla olika moment enligt kvalitetsnormen? Frågan kan också bli vad menas med en synundersökning, en synkontroll eller ett syntest, vad är skillnaden på dessa och vad ger de för resultat när de är utförda? Borde inte vi optiker kunna enas om att det som utförs i våra undersökningsrum är synundersökningar och inte syntest eller synprövning? På samma sätt som att vi idag har synundersökningsrum och att provrummen numera är tilldelade klädbutiker att prova kläder i. Om inte vi som yrkesgrupp skiljer på dessa beskrivningar hur ska då allmänheten och de som tar fram riktlinjer kunna veta och definiera vad som behövs och ska utföras. När ni läser dessa artiklar ha gärna denna frågeställning med er och visst vore det spännande att höra vad alla kollegor säger om vårt språkbruk.

Frågor finns som vanligt på optikerförbundets hemsida, trevlig läsning och hoppas att vi ses på Optometridagarna.

catarina ericson

OPTIKs vetenskapsredaktör

MSc i Klinisk Optometri och Leg Optiker. e-post: catarina@c-optik.se

De vetenskapliga artiklar som sammanfattas här finns i sin helhet på optikbranschen.se

Förekomsten av vergens- och ackommodationsrelaterad problematik hos barn med dyslexi

Författare: My Lammers, My Väring

Inledning: En god samsyn ligger till grund för vår förmåga att tillgodogöra oss skriven text. Konvergensinsufficiens och ackommodationsinsufficiens är exempel på syndrom varpå samsynen är bristfällig och läsningen försvåras. En annan faktor som skapar ett hinder vid läsning är diagnosen dyslexi, varpå barnen upplever liknande symtom som vid samsynsproblematik. Huruvida det finns en korrelation mellan samsynsproblematik och dyslexi har både förnekats och konfirmerats av tidigare studier. Ifall nutida studier kan påvisa ett samband öppnar det upp för ytterligare avhjälpning av dyslektikers problematik.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utforska den aktuella prevalensen av vergens- och ackommodativ samsynsproblematik hos barn med dyslexi. Det sammanfattade resultatet önskas vara en tillgång vid beslut gällande hantering av patienter med misstänkt dyslexi och en grund vid avhjälpning av samsynsproblematik hos dyslektiker.

Metod: Litteraturstudien grundar sig på fem kliniska studier erhållna från PubMed, OneSearch och Google Scholar. Grundliga sökningar gjordes i databaserna genom booleska operatörer tillsammans med diverse söktermer. Ytterligare sållades artiklarna genom huruvida de föll inom ramen för inklusionskriterierna; ej äldre än sex år, klinisk studie, undersökte barn med dyslexi samt utförde vergensoch ackommodationsmätningar.

Resultat: Studie 1 och 3 till 5 menar att dyslektiska barn i större utsträckning än icke dyslektiker innehar en nedsatt ackommodation och i vissa fall även ackommodationsinsufficiens, medan studie 3 till 5 påvisar tecken på en förhöjd prevalens av påverkade vergenser. Studie 2 resulterar i att det finns ett samband mellan graden av dyslexi och en större exofori på nära håll. Sammantaget framkom att dyslektiker i högre grad påvisar samsynsproblematik i form av nedsatt ackommodation och vergenser än icke-dyslektiker. Sammanfattning: Resultaten tyder på att barn med dyslexi besitter en högre prevalens av samsynsproblematik än barn utan diagnosen. En grundlig samsynsundersökning bör utföras vid diagnostisering av dyslexi

Förståelse av ackommodativ kontroll i kliniken:

Modellering av latens och amplitud för ojusterade brytningsfel, ålderssynthet och cykloplegi

Sammanfattning Catarina Ericson

Ackommodation är processen för att justera ögats optiska effekt för att fokusera på olika avstånd. Okorrigerat brytningsfel och/eller funktionsfel, ålderssynthet innebär att skarpt fokus kanske inte är uppnåeligt på vissa avstånd, så att personen upplever ihållande oskärpa. Här identifierar vi ett problem med nuvarande modeller för kontroll av ackommodationen: De förutsäger överdrivna interna reaktioner på stimuli utanför ackommodationens räckvidd, vilket leder till orealistiska anpassnings effekter. Närmare bestämt efter långvarig exponering för stimuli utanför intervallet förutsäger nuvarande modeller lång fördröjning i den ackommoderande responsen på stimuli inom intervallet. Dessa beteenden observeras inte empiriskt. För att lösa detta problem föreslår vi att indata till ackommodation driven av oskärpa inte är retinal oskärpa, utan korrigerbar oskärpa. Vi kan förklara varför ackommoderande–konvergensreaktioner observeras för stimuli som är för nära – men inte för långt bort – för att fokusera på. Vi modellerar med cykloplegi som en förändring och postulerar en form av neural närsynthet för att förklara den ytterligare avslappningen av ackommodationen som ofta ses med cykloplegi. Den här modellen ger rimliga förutsägelser för den ackommoderande respons och ackommoderande konvergenssignal i ett brett spektrum av kliniskt relevanta situationer.

Optiker

sökes

till Göteborg & Nyköping

Vi sätter alltid medarbetaren i fokus, hos oss ska du både trivas och utvecklas i din roll som optiker.

Vi vet att vi genom bra arbetsklimat skapar nöjda kunder vilket i sin tur leder fram till goda resultat!

Målet är att alltid försöka leverera marknadens bästa kliniska tjänster, service och produkter.

Brinner du för den kliniska delen och vill hjälpa våra kunder att hitta bästa tänkbara synlösning?

Är du dessutom en lagspelare som vill bidra till både din egen och arbetsplatsens utveckling?

Kontakta mig för ett förutsättningslöst samtal!

Mer information hittar du på: glasogonmagasinet.se/jobba-hos-oss/ glasögonmagasinet

Martin Åberg - martin@glasogonmagasinet.se mobil 070-624 56 88

Optikerbutik till salu

Butik etablerad sedan mitten på 50-talet

säljes på grund av att ägare går i pension.

Expansivt närområde, GBG (Hisingen).

Säljes komplett med verkstad, synundersökningsrum och lager alternativt i delar.

Hör av er till Peter Hansson 070 523 03 09

Optiker till Syncentralen Luleå

Vill du arbeta i ett kompetent och jättetrevligt team? Ha möjlighet att utforma och påverka din arbetsdag? Skapa förutsättningar till en god livskvalitet för personer med synnedsättning?

Vi söker dig som är legitimerad optiker med kontaktlinsbehörighet. Du har god förmåga att arbeta självständigt, bidra med din kunskap i teamarbetet runt patienten och deltar aktivt i förbättringsarbeten. Du har en god samarbetsförmåga, är flexibel, strukturerad, har servicekänsla och uttrycker dig väl i svenskt tal och skrift. Vi lägger stor vikt vid personlig lämplighet.

Läs mer om tjänsten här

norrbotten.se/ jobbahososs

Nå ut till Optikbranschen – annonsera!

Genom att annonsera i Optik når du hela optikbranschen precis när de tar del av senaste nytt i en professionell redaktionell miljö.

Nå optiker, assistenter, studenter och övriga aktörer på optikmarknaden.

Bygg ditt varumärke vare sig det gäller linser, bågar, glas, maskiner, instrument, it-system eller hela butikskedjor.

Under 2024 ger vi ut fyra nummer av Optik Print och åtta nummer av Optik Digital. Båda utgivningarna når direkt ut till de du vill nå.

Kontakt oss på 072-900 10 02 eller maila susanne.simic @conmedia.se

Är du en passionerad optiker eller en skicklig säljare som brinner för att skapa fantastiska kundupplevelser?

Då kan du vara precis den vi letar efter!

Leg. optiker / Säljare

Vi på Aoptik söker både legitimerade optiker och drivna säljare för att bli en del av vårt team.

Med fokus på kvalitet, service och innovation strävar vi efter att erbjuda våra kunder det allra senaste inom optikvärlden.

Om du känner att detta låter som en spännande möjlighet för dig, tveka inte att skicka in din ansökan redan idag! Vi ser fram emot att höra från dig. Skicka din ansökan till: jobb@aoptik.se

Som optiker är du vår viktigaste resurs och hjärtat i vår verksamhet. Med över 250 butiker i Sverige erbjuder vi en stor variation av karriärmöjligheter och en innovativ arbetsplats. Hos oss kan du få en flexibel anställning och kombinera ditt arbete i butik med att arbete på distans eller som ambulerande optiker - vi skräddarsyr din roll.

Vi ser dig!

Synsam Rekrytering rekrytering@synsam.com