Pelles säkerhetshörna

Ohövlighet och patientsäkerhet

– hur hänger det ihop?

På senare år har kunskapen ökat rejält om hur ohövligt beteende, ibland också kallat oprofessionellt respektlöst beteende, påverkar inte bara stämningen i ett arbetslag, utan också lagets prestationsförmåga. Och det visar sig att ohövlighet påverkar – starkt, negativt och lömskt.

Katz och medarbetare1 undersökte hur ohövlighet påverkade prestationsförmågan hos amerikanska ST-läkare i anestesiologi i simulerade krissituationer under operationer. 67 läkare randomiserades till att hantera en simulerad kris under operation i antingen en ”normal omgivning” eller en ”ohövlig omgivning”. Såväl tekniska som icke-tekniska färdigheter bedömdes av blindade bedömare.

De som arbetade i en ohövlig omgivning presterade sämre i alla avseenden; 21 av 33 i den ohövliga gruppen ansågs sammantaget ha klarat av situationen som kunde förväntas, jämfört med 31 av 34 i kontrollgruppen. Den enda faktor som kunde förklara denna skillnad var ohövlighet. 2 av 3 i den ohövliga gruppen ansåg att ohövlighet kunde negativt påverka prestationen. Men nu kommer det intressanta – självrapporterad prestationsförmåga skiljde sig inte mellan de bägge grupperna.

Studien visar alltså att en ohövlig omgivning kraftigt sänker prestationsförmågan i pressade situationer. Vi tycks veta om att det är så, men anser uppenbarligen också att det inte påverkar oss själva ...

Riskin och medarbetare2 lät 24 israeliska neonatalteam delta i ett experiment, där de i simulerad miljö skulle undersöka ett spädbarn som höll på att försämras, ställa diagnos, genomföra korrekta åtgärder och rädda barnet. De 24 teamen randomiserades i 2 grupper till att antingen 2 gånger (före start och efter 10 minuter) höra helt neutrala budskap från en utomstående observatör, eller att från samme observatör höra spydiga budskap om israelisk sjukvård (budskapen var dock inte direkt riktade mot teamen, utan gällde israelisk sjukvård i stort).

Även i denna studie utvärderades teamen med avseende på tekniska och icke-tekniska färdigheter, både som individer och som team. Sammantaget presterade teamen som fått höra de spydiga kommentarerna cirka 20% sämre vad gäller diagnostisk förmåga, förmåga att utföra nödvändiga åtgärder, förmåga att kommunicera och förmåga att be om hjälp.

Detta är ganska häpnadsväckande fynd. Inte det faktum att ohövlighet påverkar oss negativt, men att effekterna är så starka. I stort sett alla studier över ämnet, och de börjar bli ganska många nu, rapporterar att prestationsförmågan hos både individer och team i en arbetsmiljö där ohövlighet tillåts är minst 20% sämre än där ohövlighet inte tillåts. Jag skriver tillåts, därför att ohövlighet inte är något som ”bara finns eller inte finns” på en arbetsplats, utan det är något antingen tillåts förekomma eller inte tillåts förekomma. De bägge studierna är gjorda i USA och Israel, och gäller ST-läkare i anestesiologi respektive medlemmar i neonatalteam. Inte svenska ortopeder och operationsteam. Men det hade varit intressant att höra om någon tror att fynden inte skulle ha bäring på svensk ortopedi.

Det gamla talesättet ”tala är silver, tiga är guld” har ibland sin bäring på patientsäkerheten. De av oss som vill både ge sina patienter god och säker vård, och samtidigt bidra till en bra arbetsmiljö, ser emellanåt till att bita sig i tungan och vinnlägger sig om att bidra till en hövlig och god stämning på sin arbetsplats.

REFERENSER

1. Katz D, et al. Exposure to incivility hinders clinical performance in a simulated operative crisis. BMJ Qual Saf. 2019; 28(9): 750 – 757. 2. Riskin A, et al. The impact of rudeness on medical team performance: a randomized clinical trial. Pediatrics. 2015; 136(3): 487 – 495.

Pelle Gustafson