Betydelsen av skog i naturbaserad terapi by Oscar Andersson

Betydelsen av skog i naturbaserad terapi

Förslag Förslag till till design design av av ett ett skogområde skogområde ii Alnarps Alnarps Rehabiliteringsträdgård Rehabiliteringsträdgård

Betydelsen av skog i naturbaserad terapi Förslag till design av ett skogområde i Alnarps Rehabiliteringsträdgård

The importance of forests in nature based therapy

A draft design of a forest-like area in The Rehabilitation Garden in Alnarp

Bachelorprojekt - 15ECTS-points Oscar Alexander Andersson Studienr: vsm 164 Inlämnat 23. maj 2014 Handledare: Ulrika K. Stigsdotter Sektion for Landskabsarkitektur og Planlægning IGN Det Natur- og Biovidenskabelige Fakultet Københavns Universitet Praktikvärd: Alnarps Rehabiliteringsträdgård Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp

Resumé Detta projekt handlar om rehabilitering av människor, som har drabbats av sjukdomen Utmattningssyndrom, genom naturbaserad terapi. Projektets produkt är en design av ett skogligt område i Alnarps Rehabiliteringsträdgård och den använda designmetoden är: evidensbaserad hälsodesign. Rapporten innehåller: • En beskrivning av sjukdomen utmattningssyndrom, hur ihållande stress kan resultera att man drabbas av sjukdomen, samt kriterier för sjukdomen. • En redogörelse av några teorier om återhämtning genom naturupplevelser, med särskilt fokus på skogliga miljöer. • En beskrivning av tillvägagångssättet till rehabilitering vid Alnarps Rehabiliteringsträdgård. • En redovisning av ett utarbetat skissförslag till utformning av mitt case-område, ett tänkt skogligt område i Alnarps Rehabiliteringsträdgård, med förklaring till designprinciper. • Personliga reflektioner över naturbaserad terapi och design för skog i terapiträdgårdar. Jag har i projekt valt att ge de personer som ingår i naturbaserad terapi benämningen ”deltagare”, istället för ”patienter”. Det har jag gjort eftersom en viktig del av terapin vid Alnarps Rehabiliteringsträdgård handlar om att fokus ska ligga på bättringen och inte på sjukdomen. Det ska påpekas att jag själv inte haft kontakt med personer som är i rehabilitering, så mitt arbete baseras på: tidigare studier, teorier om återhämtning genom naturupplevelser och om stressrehabilitering, intervjuer med forskare och personal vid Alnarps Rehabiliteringsträdgård och till viss del också på egna upplevelser av naturen.

Abstract The subject of the thesis is rehabilitation of the stress related disease called ”Burnout Syndrome”, through nature based therapy. The product of the thesis is the design of a forest-like area in the rehabilitation garden of Alnarp and the method of the design is: Evidence-based Health Design. The thesis comprises: • A description of the disease called “burnout syndrome”, how long term stress can develop into the disease as well as the criteria of it. • A description of some of the main theories concerning rehabilitation through the experience of nature, especially focusing on forestry environments. • A description of the model of rehabilitation, which is used in the rehabilitation garden of Alnarp. • An exposition of a draft design of my case-area, a planned forest-like area in the rehabilitation garden of Alnarp, along with principles of the design. • Personal reflections concerning nature based therapy and design of forest-like areas in therapy gardens. In the thesis, I’ve chosen to name the persons, given treatment in form of nature based rehabilitation, “participants”, instead of “patients”. The reason for this is that the method of rehabilitation used in Alnarp is salutogenic, which means that the focus should lie on the improvement and not on the disease. I have not been in contact with the participants myself, which means that my work is based on: earlier studies, theories concerning restoration through experience of nature and rehabilitation from burnout syndrome, interviews with researchers and staff at the rehabilitation garden of Alnarp and also partly on my own personal experience of nature.

Förord Detta är bachelorprojekt skrivet av Oscar Andersson, studerande vid institut for geovidenskab og naturforaltning, Københavns Universitet. Grunden till att jag har valt att arbeta med skog, är att det är de upplevelseskvaliteter skogen erbjuder, som intresserar mig mest inom landskapsarkitektur, och det som jag gärna vill fördjupa mig i under mitt fortsatta studieförlopp. Att jag hamnade i en terapiträdgård kom sig mer slumpmässigt, men att arbeta med naturens hälsoaspekter har verkligen fångat mitt intresse under bachelorförloppet! Jag har under denna vår fått upp ögonen för hur viktig naturen är för människors välbefinnande. Det är flera personer jag vill tacka, som bidragit till detta projekt på olika sätt: Ulrika Stigsdotter: Du har väglett mig genom detta projekt med stadig hand och lärt mig vikten av referenser. Din kunskap har varit guld värd! Frederik Tauchnitz: Du har varit min fasta punkt i Alnarp och du har varit en starkt bidragande orsak till att mitt uppehåll där har varit en ren njutning. Patrik Grahn: Du har kunnat förklara matematiska forskningsmodeller så bra att jag nästan förstått dem och på ett så trevligt sätt, att det faktiskt blev ett intressant ämne att lära om. Anna Geite: Du har uppmärksammat mina, ibland felaktiga, definieringar, samt delat med dig av inspirerande tankar. Anna Sundberg: Du har utstrålat vänlighet och jag tror att du är en starkt bidragande orsak till att deltagarna känner sig trygga i Rehabträdgården. Lilian Lavesson: Du har alltid varit full av positiv energi. En lunch med dig är aldrig tråkig! Anna-María Pálsdóttir: Du har haft ditt jätteprojekt att arbeta med, men har ändå haft lite tid att höra vad jag har att berätta och t.o.m. kommit med inspirerande råd till min design. Fredrika Mårtensson: Du har supplerat min läsning med spännande artiklar och lärt mig vikten av naturens ”aktivitets-erbjudanden”. Alla i parken: Ni har bjudit på fler mysiga fikastunder denna vår än jag någonsin haft tidigare. Resten av personerna i forskningsavdelningen: Ni har i den grad ni haft tid till, visat intresse i mitt projekt och gett mig uppmuntrande ord på vägen. Tack för denna gång och jag ser fram emot att arbeta med er allihopa i framtiden!

Fredag d. 23. maj 2014

__________________________________________________________________________________ Oscar Alexander Andersson 6

Innehållsförteckning s.4 Resumé Abstract s.6 Förord s.8 Innehållsförteckning s.10 Inledning Bakgrund Mitt arbete Metod - Evidensbaserad hälsodesign s.13 Utmattning Vad är utmattningssyndrom? Vad är det som gör att vi blir stressade och utmattade? Det sympatiska nervsystemet s.16 Återhämtning Hur återhämtar man sig från mental trötthet? Vad är naturbaserad terapi och vad är det i naturbaserad terapi som rehabiliterar personer med utmattningssyndrom? s.18 Skogens upplevelsesvärden Vilka rumsligheter i skoglika områden har en positiv effekt på personer med utmattningssyndrom? - Åtta upplevelsesvärden Nature Culture Prospect Social Space Rich in species Refuge Serene - Preference matrix Coherence Legibility Complexity Mystery - Restorative environments Being away Fascination Extent Compatibility s.22 Alnarpsmetoden Kombinerad naturbaserad terapi Salutogen tillgång Aktiviteterna Kompetent personal Fasta rutiner Gruppdynamik Symbolik Inget tvång 8

s.24 Uppleva med alla sinnen smaka se lukta höra känna balans värme/kyla smärta kroppskänsla s.26 Trygghet Vad är trygga omgivningar? s.27 Aktiviteter i skogen s.28 Skissförslag Den lätta stigen Den utmanande stigen Prospect Space Refuge Rich in species Nature Serene Being away Fascination Extent Compatibility s.40 Diskussion Lärdomar från Nacadia Tankar jag gjorde mig vid mitt besök Vad kan jag ta med mig från Nacadia till Alnarp? Egna tankar om ämnet rehabilitering av utmattningssyndrom Om mental trötthet och hjärnans olika delar Om trygghet och människans inneboende utforskarlust Framtiden s.42 Perspektivering s.43 Referenser

”Civilisationen har fördärvat människan.” Jean-Jaques Rousseau Filosofen Jean-Jaques Rousseau uttryckte redan på 1700-talet att samhällsutvecklingen gjorde människor desorienterade. Den utbredda folksjukdomen stress/utmattning vi har idag pekar mot att civilisationen fortsatt ”fördärvar människan”. 9

Inledning Bakgrund

I slutet av 1990-talet började man på initiativ av Patrik Grahn att planera för att anlägga en terapiträdgård innanför campusområdet för SLU Alnarp, som ett led i forskningen inom, det då nästan outforskade ämnet, trädgårdsterapi. Idag ärmerparten av trädgården anlagd och den har namnet Alnarps Rehabiliteringsträdgård. Patrik Grahn är landskapsarkitekt och professor vid forskningsavdelningen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU Alnarp. Alnarp ligger mellan orterna Lomma, Åkarp och Arlöv, ca 10 km nordost om Malmö och är en av Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) campusorter. På SLU Alnarp bedrivs idag forskning inom: Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, Biosystem och teknologi, Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Växtförädling och Växtskyddsbiologi. Det är avdelningen för miljöpsykologi som står bakom det mesta av forskningen som gjorts vid Alnarps Rehabiliteringsträdgård. Rehabiliteringsträdgården, eller ”Rehabträdgården”, som den kallas i vardagstal, ligger i utkanten av campusområdet. Trädgårdenbörjade anläggas 2001-02 och öppnade för att motta deltagare 2002. Genom åren sedan uppstarten har man gjort ett flertal forskningsstudier i trädgården. De inledande studierna utgjorde grundlaget för den ursprungliga designen av trädgården. (Stigsdotter & Grahn, 2003). Senare studier har bland annat gjorts för att skapa vetenskapliga belägg för hur trädgårdsterapi kan rehabilitera personer som drabbats av psykisk sjukdom. (Adevi & Mårtensson, 2013; Adevi & Grahn, 2011; Adevi & Lieberg, 2012; Tenngart & Hägerhäll, 2008; Tenngart & Grahn, 2010; Tenngart, 2011). Vid anläggningen beskrevs intentionerna med trädgården i en artikel: ”Trädgården är avsedd att tjäna flera syften. Intentionen är att den ska erbjuda program för hortikulturell terapibehandling för personer som varit diagnosticerade med utmattningssyndrom under en längre period. Ett interdisciplinärt undersökningsprogram kommer att studera hur trädgården fungerar för dessa personer. Forskare kommer att testa olika designhypoteser i förbindelse med trädgården, samt olika former för hortikulturell terapi. Trädgården kommer också att fungera som studieoblekt för studerande.” (Stigsdotter & Grahn, 2003. s.39. Citat är översatt till svenska av mig.) ”Trädgården ses som ett sorts laboratorium utfört i verkliga livet: ett försök att undersöka teamets och andra forskares designhypoteser i full skala och för att testa de olika behandlingsprogram som föreslås av den hortikulturella terapin.” (ibid) Fram till 2013 utfördes rehabilitering av patientgruppen Stress/Utmattning, och det är den grupp det intill nu har forskats om vid Rehabträdgården. Forskningen har intill vidare klart pekat mot att rehabiliteringsmetoden är välfungerande.(Währborg et. al. 2014). Utformningen av trädgården har tagit utgångspunkt i flera olika forskares arbete om psykiskt hälsofrämjande miljöer. Bland dessa forskare hittar vi bl.a. P. Grahn, R. Kaplan & S. Kaplan, D. Relf och R.S. Ulrich.

Mitt arbete

Jag har arbetat med ett case-område i Alnarps Rehabiliteringsträdgård som jag utvecklat ett skissförslag till. Case-området är idag inte färdigutvecklat, men intentionerna har helt från starten varit att etablera skoglig karaktär där. (Stigsdotter & Grahn, 2003) Mitt skissförslag har fokus på rumsligheter och jag går inte på djupet med val av arter, eller antal plantor. Skissförslaget baseras på forskning inom hur natur bidrar till rehabilitering av personer som drabbats av utmattningssyndrom, och vilka rumsligheter i skoglika områden som har en positiv effekt på dem. Jag har främst tagit utgångspunkt i ”de 8 Upplevelsesvärdena”, utvecklat av P. Grahn m.fl., ”Preference Matrix” och ”Characteristics of Restorative Settings”, utvecklat av S. Kaplan och R. Kaplan. Samma forskning har delvis legat till grund för designen av resten av trädgården. Trädgården har idag inget utvecklat skogområde, men skulle det behövas, och varför? Det finns flera värdefulla rumsligheter ett skogligt område kan tillföra trädgården, som den inte redan har idag. Jag har listat fyra karaktärer: • • • •

Platser att komma undan/ gömma sig. Utomhusrum med både väggar och tak – omslutande natur. En rofylld miljö utomhus, där inte vinden får fatt. En naturmiljö som upplevs som vild.

För att skapa mig ett underlag för min design, undersöker jag och försöker svara på dessa frågor: • Vad är utmattningssyndrom? • Vad är det som gör att vi blir stressade och utmattade? • Hur återhämtar man sig från mental trötthet? • Vad är naturbaserad terapi? • Vad är det i naturbaserad terapi som rehabiliterar personer med utmattningssyndrom? • Vilka rumsligheter i skoglika områden har en positiv effekt på personer med utmattningssyndrom? Frågorna undersöks löpande i texten.

Alnarps campusområde i förhållande till Malmö. Punkten ”A” pekar på platsen för Rehabiliteringsträdgården i Alnarp. Kartan är hämtad från maps.google.dk

Metod - Evidensbaserad hälsodesign Min arbetsmetod kan klassas innanför det fält som kallas ”Evidensbaserad design” (EBD) (Stigsdotter, 2012). Det betyder att jag både har använt forskning om hälsofrämjande miljöer och information om patientgruppens behov, som grundlag för min design. Forskningen Jag har läst forskningsartiklar och böcker om design av hälsofrämjande miljöer och terapiträdgårdar, för att, så gott jag kunnat, lära mig om utmattningssyndrom, naturbaserad terapi och ”hälso-design”. Jag har använt några av de designmodeller jag läst om och inarbetat dem i min design av den tänkta skogliga delen i Alnarps rehabiliteringsträdgård. Patientgruppen Jag har tagit utgångspunkt i patientgruppens behov av trygga och artrika naturmiljöer (Grahn & Stigsdotter, 2010), samt begandlingsprogram, vilket gestaltar sig i min design genom tydligt avgränsande rumsligheter med hög läsbarhet och naturuttryck med hög variation. Landskapsarkitekten Jag har försökt att utforma en estetiskt tilltalande design med en så hög grad av sammanhäng som möjligt. Mitt mål är att designen ska upplevas som ett sammanhängande förlopp, en ”naturlig variation”, som inte känns konstgjord eller malplacerad.

Bilden är min handtecknade kopia av Figur 1 i (Stigsdotter, 2012).

Utmattning Vad är utmattningssyndrom?

Socialstyrelsen har utarbetat dessa diagnostiska kriterier för utmattningssyndrom Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen ska kunna ställas. A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader. B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning. C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod: 1) Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning 2) Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress 3) Känslomässig labilitet eller irritabilitet 4) Sömnstörning 5) Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet 6) Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet. D. Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen. Socialstyrelsen Artikel nr: 2003-123-18 ISBN 91-7201-786-4

Det är i stora drag överensstämmande med de symptom som Stephen och Rachel Kaplan beskriver för mental fatigue, eller mental trötthet: “The subjects were suffering from mental fatigue, as exhibited by the following characteristics: o They could not concentrate and were easily distracted; o They found it difficult to make decisions; o They were impatient and tended to make choices at random; o They were irritable and not inclined to lend a helping hand; o They had difficulty making plans and tended not to follow the plans they made.” (Kaplan, 1990, refererad i Ottosson, 2007.)

Vad är det som gör att vi blir stressade och utmattade?

Stephen och Rachel Kaplan introducerar i boken ”The Experience of Nature” en teori, den så kallade Attention Restoration Theory, som beskriver att människor har två slags uppmärksamhetslägen, ofrivillig och styrd (Kaplan & Kaplan 1989, refererad i Ottosson, 2007.) Den ofrivilliga uppmärksamheten gavs senare namnet ”fascination”, och det kräver nästan ingen ansträngning, medan den styrda kräver långt mer ansträngning. Människans kapacitet för styrd uppmärksamhet är begränsad och kortvarig. CDA = Capacity for Directed Attention (Kaplan & Kaplan 1989, refererad i Ottosson, 2007) Idag är många arbeten kontorsarbeten var man arbetar med konstruerade symboler i form av ord och siffror. Att tolka och förhålla sig till dessa är krävande för människans CDA och vid t.ex. kontorsarbete pressas den ganska snabbt till max. (Ottosson, 2007) Med tiden leder en sådan belastning till mental trötthet, om inte hjärnan får tillräckligt med återhämtning. (Ottosson & Grahn, 2008) Den mentala tröttheten visar sig i att man lättare blir irriterad, handlar mer efter känslor än efter förnuft. Man tenderar till att ta flera risker, vara mer impulsiv och otåligare. Man får svårt att ta in information och gör oftare fel. (Kaplan & Kaplan, 1998) Kaplan & Kaplan argumenterar också för att vårt moderna informationssamhälle, som mer eller mindre tvingar oss att ta ställning till den informationsström som kastas i ansiktet på oss, är en av huvudorsakerna till den ökade stressen. Det ska bortsorteras stora mängder oönskad information, för att motta den information man har användning för. Framför allt genom reklam utsätts vi för uppmärksamhetskrävande information, även när vi inte söker den. (S. Kaplan, 1992.) Informationstrycket ligger på den enskilda personen i nästan alla dennes vakna timmar.

Det sympatiska nervsystemet

Kaplan & Kaplan beskriver hur den mentala tröttheten påverkar människan psykiskt, men vad är det som händer i kroppen? Ett stort informationstryck ger kroppen signaler om att prestera på hög nivå. Det krävs för att vi ska kunna processera och sortera all den information som är nödvändig för att kunna navigera i våra moderna omgivningar. Det är vid en sådan hög belastning, som vårt sympatiska nervsystem slår till. Det är ett system som är till för att kunna hantera kortvariga stressituationer genom att utsöndra olika hormoner i kroppen som kortvarigt ökar energinivån och koncentrationsförmågan. Socialstyrelsen förklarar vad som händer när det sympatiska systemet påfrestas under lång tid.

”Det är värt att minnas att det här gaspådraget i kroppen är programmerat som en kortvarig maximal mobilisering av våra resurser som inte ska vara längre än minuter eller möjligen timmar. Det är inget fel med denna fantastiska kraftmobilisering om vi lyckas åstadkomma önskad verkan, dvs. undanröja hotet eller skaffa oss de resurser vi behöver för att så småningom återgå till ett balanserat läge. Dock uppstår allvarliga hälsoproblem då vår organism inte lyckas med dessa uppgifter och permanent hamnar i ett tillstånd av kamp eller flykt med ständig aktivering av olika kroppssystem. Det skadar och bryter i längden ned vår organism och kan leda till en rad stressjukdomar.” Socialstyrelsen Artikel nr: 2003-123-18 ISBN 91-7201-786-4

För många människor i dagens samhälle, utvecklas den mentala tröttheten och den långvariga påfrestningen av det sympatiska nervsystemet till utmattningssyndrom, där det krävs behandling för att kunna återhämta sig. Enligt min uppfattning utvecklas utmattningssyndrom, väldigt förenklat, efter dessa steg:

Återhämtning Hur återhämtar man sig från mental trötthet?

Då detta arbete handlar om naturbaserad terapi, så går jag inte på djupet med andra metoder till återhämtning, än just naturbaserade metoder. Socialstyrelsen nämner i sin rapport om utmattningssyndrom olika metoder till återhämtning såsom: • Avspänningsmetoder • Fysisk träning • Samtalsbehandling • Läkemedel • Arbetslivsinriktad rehabilitering • Kamratstöd, psykosocialt stöd • Alternativ komplementär medicin (Socialstyrelsen, Artikel nr: 2003-123-18, ISBN 91-7201-786-4) Det har i senare år forskats en del om naturbaserad återhämtning. En av teorierna inom detta område kommer från forskarparet Stephen och Rachel Kaplan, som argumenterar för att man kan göra många olika saker för att återhämta sig från mental trötthet. Det får, enligt dem, faktiskt gärna vara relativt krävande aktiviteter. Det ska inte vara aktiviteter som kräver styrd uppmärksamhet, men som ger fascination. Det kan vara allt från att beundra höstlövens färger, lyssna på vinden och se molnen flyga förbi, till att samla ved, gå i skogen och klättra i berg. (Kaplan & Kaplan, 1998) En poäng som Kaplan & Kaplan också beskriver är att det är naturens kravlösa atmosfär och rikedom på fascinerande upplevelser som har en återhämtande verkning på människor, det finns inga ”måsten” i naturen.

Vad är naturbaserad terapi och vad är det i naturbaserad terapi som rehabiliterar personer med utmattningssyndrom? För dem som drabbats av utmattningssyndrom finns olika typer av rehabiliteringsterapi, där en av huvudmålsättningarna är att få de sjukskrivna patienterna att återhämta sig och vända tillbaka till arbete. Naturbaserad terapi kan delas in i två kategorier, den ena kategorin handlar om den positiva verkningen av varandet i naturen och den andra kategorin handlar om den positiva verkningen av görandet i naturen. Gemensamt för de två inriktningarna är att man integrerar naturupplevelser som en del av terapin. Det väljer man att göra, eftersom man har visat att omgivningar med natur har en återhämtande effekt på människor som är utmattade och/eller stressade genom flera forskningsstudier. Forskningsstudier i ämnet är gjorda av bl.a. Grahn, P.; Stigsdotter, U. K.; Adevi, A. A.; Tenngart, C.; Annerstedt, M.; Pálsdóttir, A.M.; Kaplan, S.; Kaplan, R.; Cooper-Marcus, C.; Ulrich, R. S.

Varandet i naturen menas vara återhämtande, eftersom den är både kravlös och ger människor en känsla av fascination genom dess detaljrikdom och mångfald. Man mottar många olika sinnesintryck som inte behöver analyseras, utan bara är. (Trädgårdsterapi, 2010) Görandet i naturen menas vara återhämtande på ett annat sätt. Genom odling och trädgårdsarbete har man lite mer krav på sig, men får också belöning genom att ha deltagit i att ”skapa liv”. Senare får man ytterligare belöning genom att bokstavligen kunna skörda frukterna av det man sått. (Adevi & Mårtensson, 2013) Naturen ger som få andra saker ett så klart samband mellan vad man gör och vad man får. Undersökningar tyder på att det är väldigt stimulerande för människors välbefinnande, och i synnerhet för människor som drabbats av utmattningssyndrom. (ibid.) I Alnarps rehabiliteringsträdgård använder man en form av kombinerad terapi, som beskrivs närmare under rubriken ”Alnarpsmetoden”. I Alnarpsmetoden läggs vikt på både görandet och varandet i naturen, men också på samtalen mellan deltagare och personal, samt på gruppens dynamik. En del av förklaringen till att naturupplevelser ger återhämtning, är att de många olika sinnesintryck naturen ger oss till stor del hanteras av hjärnans mer primitiva delar, det limbiska systemet och hjärnstammen. Att läsa, skriva och räkna hanteras däremot i långt högre grad av den modernare storhjärnan. När man drabbas av mental utmattning så tenderar man, som tidigare nämnt, att handla mer efter känslor än efter förnuft. När man uppehåller sig i naturen, vare sig man ”bara är”, eller utför trädgårdsarbete, så kan man i högre grad förlita sig på sin intuition och kan då så att säga ”vila förnuftet” så att man återhämtar storhjärnan. ”Det verkar som att en hjärna med en uttröttad styrd koncentration gynnas av, även beskedliga mängder, återhämtande aktiviteter [i naturmiljöer].” (S. Kaplan, 1992. s. 141. Citatet är översatt till svenska av mig.)

Skogens upplevelsesvärden Vilka rumsligheter i skoglika områden har en positiv effekt på personer med utmattningssyndrom?

Åtta upplevelsevärden Vid SLU i Alnarp har Patrik Grahn tillsammans med olika forskare utvecklat åtta så kallade ”percieved sensory dimentions”, eller upplevelsevärden. Från början, (i mitten av 80-talet), utvecklades upplevelsesvärdena som parkkaraktärer, då Patrik på uppdrag från byggnadskontoret i Lund utvecklade en modell för att kategorisera grönområden i kommunen, efter hur bevaringsvärdiga de var. Det var först senare de utvecklades mot att vara ett verktyg för utformning av platser för naturbaserad terapi. Fortfarande idag forskas det på upplevelsevärdena, med en målsättning att få fram ett lättanvändbart verktyg som kan specialiseras till formgivning av den fysiska miljön i rehabiliteringsterapi för olika målgrupper. De åtta upplevelsesvärdena, som de ser ut idag, är: Nature = (Natur) Culture = (Kultur) Prospect = (Överblick)

Social = (Social)

Space = (Rymd)

Serene = (Rofyllt)

Rich in species = (Artrik)

Refuge = (Reträtt)

Nature kan beskrivas som: Upplevelsen av den inneboende naturkraften, designet på naturens egna premisser. (Grahn & Stigsdotter, 2010) Det finns ingen synlig mänsklig påverkan. Det kan finnas berg, stenar, sjöar och tjärnar och landkapet kan beskrivas som småbackigt.

Culture kan beskrivas som: Förvrängd natur genom förekomst av kulturföremål, som fontäner, dammar och icke hemmahörande växter. (Grahn & Stigsdotter, 2010)

Prospect kan beskrivas som: Ett öppet område med utsikt. (ibid.) Det kan finnas klippta gräsmattor och det är ofta ett platt och robust landskap. Det är ljust och lätt att orientera sig.

Social kan beskrivas som: En miljö som är utformat för sociala aktiviteter. (ibid.) Det är en plats som ägnar sig åt underhållning och utställningar och till möte mellan människor.

Space kan beskrivas som: En grön miljö, som upplevs rymlig och fri och upplevs till en viss grad som sammanhängande. (ibid.) Ett typexempel på en sådan miljö är bokskogen, med höga träd och högt lövtak. Det är ganska fri utsikt i ögonhöjd.

Rich in species kan beskrivas som: Att man kan hitta en stor rikedom och variation av djur och växter. (ibid.) Artrik är en karaktär med hög biodiversitet, men det finns inga kriterier som beskriver rumsligheterna för karaktären.

Refuge kan beskrivas som: En omsluten och trygg omgivning, där människor kan leka eller observera andra människors aktiviteter. (ibid.) Det kan vara en inhägnad naturlekplats, eller en väl avgränsad plats i en park. Det kan finnas bord och bänkar, eller andra tecken på att det är en säker plats för människor att uppehålla sig på.

Serene kan beskrivas som: En miljö som är ostörd, tyst och lugn. (ibid.) Karaktären liknar natur, men med krav på ordning och prydlighet. Öppnare och tydligare utformade rumsligheter än i natur.

En av forskningsartiklarna som skrivits omkring upplevelsesvärdena, är koncentrerat omkring människor som drabbats av utmattningssyndrom. Artikeln har gått på djupet med att ta reda på vilka av värdena, som fungerar bäst som återhämtande miljöer för de utmattade. (Grahn & Stigsdotter, 2010) Artikeln beskriver de åtta upplevelsesvärdena som de är utformade idag och man kom fram till att människor med High Level of Stress, som mer eller mindre motsvarar det som på svenska kallas utmattningssyndrom, uppfattade upplevelsesvärdena annorlunda än en kontrollgrupp med människor utan utmattningssyndrom. Det var framförallt upplevelsesvärdet ”Social” som uppfattades mer negativt hos dem med utmattningssyndrom, än hos personer utan utmattningssyndrom. Social är en dimension som kan uppfattas tillföra mer stressbelastning. (ibid.) Däremot visar resultaten från undersökningen i artikeln, att personer med utmattningssyndrom hade högre preferens för upplevelsesvärdena Refuge och Nature, än personer utan utmattningssyndrom. Enligt artikeln har en miljö, som är en kombination av Refuge, Nature och Rich in species, den största positiva verkningen för människor med utmattningssyndrom. Personer utan utmattningssyndrom hade istället högst preferens för upplevelsesvärdena Serene och Space.

Skogen - En plats för avslappning och fascination

Preference Matrix Vid University of Michigan, har Rachel och Stephen utvecklat en så kallad ”preferens matrix”, med fyra distinkta karaktärer för naturområden. Två av dessa är viktiga för att uppleva trygghet och de andra två är viktiga för att trigga lusten att utforska sina omgivningar. Det kan ses som överordnade egenskaper att designa ett naturområde efter, med målsättningen att människor ska uppskatta att vistas där. Eller med andra ord, för att områdena ska få hög preferens.

Karaktärerna är: Legibility = (Läsbarhet)

Coherence = (Sammanhängande)

Complexity = (Komplexitet)

Mystery = (Mysterium)

Legibility är att kunna navigera enkelt och hela tiden kunna hålla koll på var man är. Man kan känna trygghet över att titta runt och inte gå vilse. I en terapiträdgård är det viktigt att rumsligheterna är lättläsliga, så deltagarna kan känna sig trygga med att vandra runt i trädgården. Coherence är att sceneriet där man befinner sig ”hänger samman” och att de enskilda elementen är harmoniskt placerade i förhållande till varandra. Vid naturlig succession framkommer denna karaktär av sig självt med tiden, men det tar många, många år. I en terapiträdgård är det viktigt att det är sammanhängande rumsligheter, för att deltagarna ska känna att de är på en plats med ett annat sammanhang var de kan stänga ute resten av världen. Complexity är att det finns variation i form och uttryck, så lusten att utforska området triggas/stimuleras. Området är inte tråkigt och enkelformigt. Denna egenskap framkommer också av sig självt med tiden, men liksom ”sammanhängande”, tar det många år. I en terapiträdgård är komplexitet viktigt för att locka deltagarna till att utforska trädgårdens olika naturattraktioner, men det ska hållas på en lite dämpad nivå, så det inte blir ”för mycket”. Mystery är att sceneriet där man befinner sig innehåller element man bara kan ana, men som kommer fram i ljuset när man går vidare in. I en terapiträdgård är mysterium, liksom komplexitet, viktigt för att locka deltagarna till att utforska trädgårdens olika naturattraktioner, men där komplexitet beskriver innehållet, så beskriver mysterium rumsligheterna.

Restorative environments Rachel och Stephen Kaplan har också utvecklat fyra kriterier för miljöer som främjar återhämtning från mental trötthet. Att aktivt inarbeta dessa miljökaraktärer i en design för ett naturområde bidrar, enligt Kaplan & Kaplan, till att området får egenskapen att vara en återhämtande miljö. Viktigt är också att de inarbetas i kombination, eftersom de en och en inte kan klassas som återhämtande miljöer. ”En fängelsecell är ett exempel på en plats som är ”away”… … det står [därför] klart att ”being away” i sig självt inte är nog för att definiera en återhämtande miljö.” (Kaplan, Kaplan & Ryan, 1998.) Även om Kaplan & Kaplans huvudfokus är på återhämtning från vardaglig mental trötthet, så kan deras designkriterier också med fördel användas som underlag för design av terapiträdgårdar för människor som drabbats av utmattningssyndrom.

Fascination En miljö med egenskapen ”Fascination” har kriteriet att innehålla saker som fångar uppmärksamheten på ett sätt som inte känns ansträngande. ”Platser som är välförsedda med fascinerande föremål/ stimuli som fångar och håller uppmärksamheten, såväl som många upplevelser som människor finner fängslande.” (ibid.)

Extent En miljö med egenskapen ”Extent” har kriteriet att framstå som omfattande och som ”en helt egen värld”. ”Platsen bör vara stor nog för att ge (1) utrymme nog (till att gå runt i området utan att behöva vara orolig för att hamna utanför områdets gränser) och (2) samhörighet (de olika delarna av miljön skal uppfattas som tillhörande en större helhet). Emellertid är inte den faktiska storleken helt avgörande: en liten, men väldesignad trädgård kan medföra känslan av ”extent”.” (ibid.)

De fyra karaktärerna för återhämtande miljöer är: Being away En miljö med egenskapen ”Being away” har kriteriet att framstå som annorlunda, som något annat än den miljön som varit upphovet till den mentala tröttheten. ”Att både mentalt och fysiskt, flytta sig till en helt annan plats, en annan omgivning, som ökar sannolikheten att man kommer in i ett annat tankemönster” (Kaplan & Kaplan, 1989; Kaplan, 1990 refererad i Stigsdotter et al., 2011. s.315. Citatet är översatt till svenska av mig.)

Compatibility En miljö med egenskapen ”Compatibility” har kriteriet att de upplevelser man önskar att få i området finns tillgängliga, att de förväntningar man har på området infrias. ”Hur väl innehållet av miljön understöttar användarens behov och önskemål. ” (ibid.) ”Den naturliga miljön upplevs som havendes synnerligen hög grad av compatibility. Det är som om det finns en särskild resonans mellan den naturliga miljön och människans behov/ önskemål. För många personer verkar det som att fungera i en naturlig miljö kräver mindre än att fungera i en mer ”civiliserad” miljö, även om den senare miljön är mer familjär.” (Cawte, 1967; Sacks, 1987 refererad i Kaplan, 1995. s.174. Citatet är översatt till svenska av mig.)

Alnarpsmetoden Det är inte bara utformning av naturmiljön som spelar in i rehabilitering av personer med utmattningssyndrom. I Alnarps rehabiliteringsträdgård har man utvecklat en terapimetod som innefattar ett antal fokuspunkter, som samverkar till att ge deltagarna en god och effektiv rehabilitering.

Kombinerad naturbaserad terapi

Alnarpsmetoden är ett kombinerat terapiförlopp där både vila och aktiviteter ingår och har lika stort värde. Det är en omväxling mellan avslappnat varande i en naturmiljö och aktiv odling av jorden. (Alnarpsmetoden Trädgårdsterapi, Grahn & Ottosson, 2010)

Salutogen tillgång

En viktig aspekt i terapin är den salutogena tillgången, där fokus är på bättringen och inte sjukdomen. Man använder ordet ”deltagare” om dem som genomgår terapiförloppet istället för ”patienter”. (Stigsdotter & Grahn, 2003) För att kunna må bättre, är det viktigt att fokusera på utvecklingen och inte hänga fast i det sjuka och dåliga. Terapin ska fungera som behandling, men upplevas mer som en form av ”terapikurs”.

Aktiviteterna

Aktiviteterna som deltagarna utför är noga avvägda, så de ska vara lagom utmanande men samtidigt hanterbara för deltagarna, samt att de ska kännas meningsfulla för deltagarna och ge tydliga positiva resultat. Det gör man för att ge deltagarna en positiv känsla över vad man själv kan åstadkomma. I Rehabträdgården kan det till exempel vara arbete med konsthantverk, eller odling. (Alnarpsmetoden Trädgårdsterapi, Grahn & Ottosson, 2010) Sjunker helt in i, och blir ett med aktiviteten, samt tappar grepp om tid, så talar man om ett tillstånd av ”flow”. (Csikszentmihalyi, 1990 refererad i Erlandsson & Persson, 2014) Då ”flow”-tillståndet anses vara självbelönande, så utformas aktiviteterna på ett sätt, så möjligheten för deltagarna att komma i det tillståndet är så stor som möjligt.

Kompetent personal

I Rehabträdgården är ett komplett team av personal med kompetens innanför hela spektret av psykisk rehabilitering. Det är hela tiden fokus på deltagarnas behov och terapin är individuellt anpassad. Observans och finkänslighet är ledord hos hela personalen. (Alnarpsmetoden Trädgårdsterapi, Grahn & Ottosson, 2010)

Fasta rutiner

Genom hela terapiförloppet börjar och slutar alla dagar med samma aktivitet. Det är ett sätt att skapa trygghet, att man kan lita på vad som ska hända och kan känna igen mönstret från dag till dag. (Alnarpsmetoden Trädgårdsterapi, Grahn & Ottosson, 2010)

Gruppdynamik

I Alnarp föregår terapin i grupper om cirka åtta deltagare. Att man har gruppterapi ger den enskilde deltagaren en känsla av bekräftelse och samhörighet, att man inte är ensam med sina problem. Deltagarna kan också, medvetet eller omedvetet, hjälpa varandra genom att man kan observera varandras psykiska och sociala utveckling. (Alnarpsmetoden Trädgårdsterapi, Grahn & Ottosson, 2010) 22

Symbolik

En viktig del i terapin, som kanske lätt glöms bort, är aktiviteter som har fokus på symbolik. Något av de första aktiviteter deltagarna får göra när de kommer till Rehabträdgården är aktiviteten ”Välj en plats”. ”Gå under tystnad ut i trädgården och välj en plats som talar till dig på något sätt. Visa den för gruppen om du vill, och berätta vad som fick dig att välja just den platsen.” (Alnarpsmetoden Trädgårdsterapi, Grahn & Ottosson, 2010) Just att välja något ”för att man vill” kan öppna sinnet för deltagaren att känna efter vad man har behov för, så man kan få det riktiga utbytet av rehabiliteringen. Andra aktiviteter som involverar symbolik, kan öppna för minnen som den enskilde deltagaren glömt eller förträngt. Det kan i sin tur leda till att deltagaren får kopplat ihop trådar i sin personlighet med sitt beteende och därmed få ökad självförståelse. (Alnarpsmetoden Trädgårdsterapi, Grahn & Ottosson, 2010)

Inget tvång

Alla aktiviteter i Alnarps rehabiliteringsträdgård är frivilliga för deltagarna att delta i. Det är dock viktigt att vara uppmärksam på att personer med utmattningssyndrom har svårt att ta egna beslut, så aktiviteterna framställs därför som lättillgängliga erbjudanden av personalen. (Alnarpsmetoden Trädgårdsterapi, Grahn & Ottosson, 2010)

Uppleva med alla sinnen I naturbaserad terapi läggs mycket fokus på varandet i naturen och de upplevelser man får av natur. Deltagarna ska ha möjlighet att uppleva naturen med alla sinnen. Det är viktigt att, genom milda sinnesintryck, stimulera ”den gamla hjärnan”. Det som naturen kan, som har en så stimulerande inverkan på våra känslor, är att förmedla ett klart samband mellan alla våra sinnesintryck. Vi kan upptäcka saker och handla fritt efter vår intuition utan att behöva tänka med förnuftet. (Ottosson, 2007) Våra upplevelser går ”direkt in” och det är stimulerande för hjärnan, speciellt om storhjärnan har varit hårt belastad. Våra sinnen talar om för oss hur vi upplever oss själva och vår omgivning. Nedan följer en kort genomgång av våra sinnen och hur naturupplevelser kan stimulera dem:

Syn

Vår syn är vårt viktigaste sinne för att uppleva på avstånd och därmed också för att orientera oss och avläsa rumsligheter omkring oss. Färger, ljus, omfång och former upplevs med synen. En intressant detalj i förhållande till naturupplevelser är att det mänskliga ögats förmåga att avläsa olika färger är utvecklat till att se extra många nyanser av grönt, vilket kan bidra till att naturområden kan upplevas mer färgrika än andra miljöer. I naturen finns också en stor rikedom i fraktalmönster, som upplevs som vackra och stimulerande att se på.

Hörsel

Vår hörsel är, tillsammans med synen, vårt viktigaste kommunikativa sinne (Lindblom, 1990) och hörseln hjälper oss att orientera oss om vad som händer runt omkring oss. I naturen är det främst fåglar som ger oss ljudintryck, men också vindens sus genom trädkronorna och bäckens porlande vatten fyller ljudbilden av natur.

Lukt

Vårt luktsinne ger oss främst en idé om vad vi kan äta och dricka, men det ger oss också en känsla för om den miljö vi vistas i är bra eller osund. I naturen får vi en rik mångfald av luktintryck, speciellt om vi kommer växterna eller jorden nära.

Beröring

Beröring är ett av våra mer speciella sinnen eftersom vi kan uppleva beröring med hela kroppens yta. Hela huden är fylld med beröringssensorer i form av specialiserade nervceller. De kroppsdelar som fungerar som huvudorganet för beröring är händerna. Med våra händer kan vi känna strukturer och texturer, mjukhet och hårdhet, bräcklighet och elasticitet, fuktighet och torrhet. I naturen finns en stor rikedom av allt detta. Där kan man känna på bark, sten, blad och mossa, eller arbeta med odling av växter, gräva i jord, känna på jordens struktur och textur.

Smak

Smak ger oss liksom lukt en idé om vad vi kan äta och dricka. Saker som smakar bra är oftast också bra för kroppen att äta. Naturen förser oss med föda. De flesta frukter och grönsaker vi äter är en produkt av människans domesticerade natur, men vi kan också smaka på den vilda naturen i form av land annat blåbär, hallon och smultron som växer vilt runtomkring i Sverige. Detta är de fem sinnena som vi oftast hör om, men det finns några fler, som också bör nämnas:

Balans

Balans uppfattas genom båggångarna i våra öron och gör att vi kan koordinera våra muskler till att utföra många fysiska aktiviteter som att stå, gå, cykla, dansa och utöva näsan alla former för sport utan att ramla. Båggångarna är fyllda med vätska, så sensorerna, som finns inuti, påverkas och sänder signaler till hjärnan om huruvida vätskan, och därmed också huvudet, rör sig. (http://en.wikipedia.org/wiki/ Equilibrioception) Att vistas i naturen kan vara stimulerande för balanssinnet om man t.ex. tar sig fram genom tät vegetation. Man kan också, i naturen, använda sitt balanssinne genom att gräva upp potatis man odlat eller plocka frukter från buskar eller träd, eller rent av klättra i träd.

Termoception

Termoception är vår känsla för temperatur och uppfattas liksom beröringssinnet av huden. (http://www.themedschoolproject.com/2011/12/sixth-sense-thermoception.html) Känslan för temperatur informerar oss om miljön vi vistas i är gunstig för oss. För att våra inre organ skal fungera, så krävs det att de håller en stabil temperatur på 37°C. Eftersom kroppens organ hela tiden arbetar, så genereras värme och därför är en optimala omgivande temperaturen något lägre än 37°C. Vi behöver, så att säga, kylas av lite av våra omgivningar. Naturområden har en stabiliserande effekt på temperaturen och fungerar framförallt dämpande för hetta, vilket bidrar till att göra naturområden till behagliga uppehållsplatser, när det är varmt ute. (C. Konijnendijk et al. 2013)

Nociception

Nociception är vår känsla för smärta och är ett obehagligt, men livsviktigt sinne. Genom känslan av smärta får vi direkt en förståelse för om vi råkat ut för något som är skadligt för kroppen. Smärta kan uppfattas genom både huden, lederna, benhinnorna och genom organkapslar och är därmed det sinnesitryck som kan uppfattas av flest kroppsdelar. (Loeser, J. D.; Treede, R. D., 2008 refererad i wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Nociception). I naturen kan smärta varna oss för giftiga saker, som getingstick och brännässlor. Samtidigt kan smärta utlösa endorfiner, som ger en rush av välbefinnande. Därför kan det rentav kännas skönt och uppfriskande att gå igenom ett snårigt buskage.

Proprioception

Propriocaption är förmågan att kunna avgöra de egna kroppsdelarnas position. (Proske, U; Gandevia, SC, 2009 refererad i wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Proprioception) Det är tillsammans med balans det sinne som gör att vi kan utföra vardagliga fysiska handlingar utan att behöva koncentrera oss. Sinnet tränas genom att utföra koordineringsövningar. Sinnet stimuleras, liksom balanssinnet, genom att vistas i naturen.

Trygghet Trygghet definieras som avsaknad av fara, skada eller ondska. En känsla av trygghet kan med andra ord beskrivas som avsaknad av rädsla. Rädsla är en av människans affekter och hanteras, liksom sinnesintryck av det limbiska systemet i hjärnan. (Ottosson, 2007) Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att rationellt tänka sig till en känsla av trygghet. Det kan istället uppnås av att uppehålla sig i trygga omgivningar. (Ulrich, 1999 refererad i Adevi, 2012)

Vad är trygga omgivningar?

Trygga omgivningar är platser där vi känner att vi inte är i fara. En teori, (Prospect - Refuge Theory), om trygga platser tar utgångspunkt i människans ursprungliga omgivningar. Det är enligt teorin platser med god utsikt och med goda möjligheter att söka skydd vid eventuell fara. Finns det också ett vattendrag eller en sjö i våra omgivningar, så får det oss också att känna trygghet. Det är en försäkring om att vi kan finna mat och dryck på platsen. (Appleton, 1996, refererad i Ottosson 2007) Känslan av trygghet är extra viktig när man återhämtar sig från stress. Vistas man i onaturliga miljöer, så kan man känna sig otrygg och en instinkt om att vilja fly till en säkrare plats kan infinna sig. Den känslan kan medföra mer stress och osäkerhet. Faktiskt kan inomhusmiljöer definieras som otrygga miljöer, då man inte omedelbart kan förlita sig på intuitionen för att överleva, utan är tvungen att använda logiskt tänkande. (Ottosson, 2007) För att kunna återhämta sig från stress är det en förutsättning att man känner sig trygg, då otrygghet är stressande i sig själv. (Ayres, 1983 refererad i Ottosson, 2007.) Alla människor har behov av att känna trygghet för att må bra. Samtidigt behöver man ”gå ut från sin trygghetszon” för att utvecklas och bli tryggare med sina omgivningar. Man utvidgar, så att säga, sin trygghetszon när man utmanar sig själv. I Rehabträdgården arbetar man aktivt för att uppnå en ”positiv spiral”, där deltagarna känner sig mer och mer trygga med trädgårdens omgivningar och därmed kan utmanas och utveckla sin mentala styrka. Enligt Kaplans teori har människor en inbyggd lust at utforska sin omgivning. (Kaplan & Kaplan, 1998) Innanför rehabilitering av stress är det därför inledningsvis viktigt med aktiviteter som lägger upp till att deltagarna väcker lusten för att utforska sin omgivning och därmed utvidgar sin trygghetszon och blir mer mottagliga för rehabiliterande terapi. Jag ser rehabilitering av utmattningssyndrom som en tvåstegsraket, där första steget är att uppnå en känsla av trygghet och man först därefter kan tillägna sig rehabiliterande aktiviteter och klara av att vistas i mer kravfyllda miljöer.

Aktiviteter i skogen Patrik Grahn har utarbetat en modell om ”nivåer av krav”. I ett terapiförlopp är förhoppningen att varje deltagare ska genomgå en personlig process, där man utvecklas från att ha väldigt låg mental styrka och inte klarar av ens små krav på social samvaro och delaktighet, till att kunna ”ta styrpinnen” och leda sociala aktiviteter och föra diskussioner.

Nivåer av krav (Grahn, P., 1991) Bild hämtad från:(Stigsdotter & Grahn, 2002) Ett område med skogkaraktär är en väldigt bra miljö för de tidiga faserna i ett rehabiliteringsförlopp. I en skog finns plats och ro för inre engagemang. Där kan man återhämta sig på sina egna villkor och samla kraft, energi och mental styrka till att kunna umgås och delta i mer sociala aktiviteter. Man kan sätta sig var man vill och insupa skogens friska och livskraftiga luft. Observera träd och buskar runtomkring sig och fascineras av bin och fjärilar som flyger runt och samlar nektar. Märka sig själv och sin egen andning och puls. Höra ljuden av natur. Släppa de krav man har på sig själv för en stund och vara här och nu. Man kan vandra runt och upptäcka rumsligheter och platser. Känna på blad, bark och mossor. Avvika från stigar och krypa in under träd. Kanske till och med klättra i träd. Göra vad som faller en in. Man kan också använda skogen som plats till gruppaktiviteter. Man kan samla ved, samla bär eller tillsammans med personalen utöva mindfulness-aktiviteter och symboliska aktiviteter. En aktivitet kunde vara att plantera sitt eget träd, för att få vara med till att ”bygga” skogen och för att sätta sitt eget varaktiga avtryck i trädgården. Det kan vara en avslutande symbolisk aktivitet för deltagarna, för att illustrera att ”nu är jag redo att växa”. 27

Skissfรถrslag

Utveckling av designförslag

Frederik Tauchnitz illustration över trädgården, som den ser ut idag.

Min första skiss från ett tidigt stadie i utvecklingen av min design.

Min färdiga illustration över trädgårdens tänkta framtida design. 29

Mitt skissförslag En isometrisk teckning över trädgården, som visar rumsligheter och storleksförhållanden mellan trädgårdens olika delar. 30

En kulle, som utgör en öppning i vegetationen och en utkikspunkt.

En skogstjärn, som skapar en naturlig öppning i naturrummet.

En bäck, som bidrar till en rofylld naturmiljö.

Ett karaktärsfullt träd på ängen bidrar til hög läsbarhet i de delar av stigförloppen där inte huvudbyggnaden syns. ângen hålls i övrigt öppen för att hålla en god siktbarhet, så huvudbyggnaden hålls synlig i så stor del av den lätta stigen som möjligt.

Huvudbyggnad.

Planritning över trädgården efter min nya design. 32

Planritning där områdena för de olika upplevelseskaraktärerna är utmarkerade med var sin färg. 33

Skissförslag Mitt skissförslag för den skogliga delen av trädgården, tar utgångspunkt i de teorier jag studerat. Det är framför allt tre metoder jag använt mig av till min design:

- Preference Matrix (Kaplan & Kaplan) - Åtta upplevelsevärden (Patrik Grahn, m.fl.) - Restorative Environments (Kaplan & Kaplan)

Designprocessen startade med att jag utformade en koncept-planritning som tydligt visar flera viktiga aspekter av återhämtande omgivningar. Det som först fångade mitt intresse var Kaplans Preference Matrix. Jag såg möjligheten i att kunna använda den som en överordnad strategi för utformningen av den skogliga delen av trädgården, där två stigar genom skogen kunde representera vardera två av matrixens karaktärer. Utformningen av en ena stigen, som jag valt att kalla ”den lätta stigen”, lägger större vikt på karaktärerna legibility och coherence, medan utformningen av den andra stigen, som jag valt att kalla ”den utmanande stigen”, lägger större vikt på karaktärerna complexity och mystery. Nedan följer en beskrivelse av utformningen av de två stigarna:

Den lätta stigen

Den lätta stigens design har fokus på läsbarhet och sammanhang, med ändamålet att ge deltagarna en stark trygghetskänsla. Man går större delen av stigen i skogranden och har hela tiden gott utsyn över det öppna området och kan på flera ställen se huvudbyggnaden. Växtligheten präglas av skogsrandsflora och buskar som bjuder på blommor och frukt, som slån, syren och smultron. Samtidigt ska det ges möjlighet att byta spår enkelt, det ska finnas många öppningar längre in i skogen, möjligheten till ”Refuge”. Stigen är relativt bred och lättframkomlig, den har inte så skarpa kurvor och höjdskillnader. Hela stigen designas, så upplevelsesvärdet ”Prospect” framhävs.

Den utmanande stigen

Designen för den utmanande stigen har istället fokus på komplexitet och mysterium, med ändamålet att väcka deltagarnas lust för att utforska och upptäcka vad som finns längre fram. Stigen är kurvig och man kan inte riktigt se vart den leder, men man kan ana öppningar i rum och skogens framtoning förändras längs stigen. Stigen är smal och slingrig, den har karaktär av att vara en upptrampad naturstig och har fler höjdskillnader än den lätta stigen. Växtligheten varierar genom hela stigförloppet och det finns både barrträd och lövträd. Genom rumsligheterna längs stigen upplevs rumsligheter där var och en av fem upplevelsesvärden framhävs. Upplevelsevärdena som framhävs är: ”Space”, ”Refuge”, ”Rich in species”, ”Nature” och ”Serene”.

Alternativa stigar

Längs hela stigförloppet för båda stigarna finns ”avstickare”, eller alternativa stigar, så deltagarna som går i skogen har möjlighet att byta spår och gå en annan väg, om de inte vill möta andra deltagare.

Tidigt i designprocessen hade jag en idé om att inarbeta några av upplevelsesvärdena i skogen, i ljusare, lättare områden och i mörkare, tätare områden. Senare kom jag fram till att man längs den mer utmanande stigen kunde utforma små öppningar, eller gläntor av rumsligheter. Var och en av dessa rumsligheter skullerepresenteras av ett upplevelsesvärde. I det färdiga designförslaget har gläntorna omarbetats till hela områden. Gläntor finns ändå med som en viktig del i ett varierat rumsligt förlopp genom skogen.Fem upplevelsesvärden, (Space, Refuge, Rich in species, Nature och Serene) är representerade längs den utmanande stigen och ett sjätte upplevelsesvärde (Prospect) är representerat längs den lätta stigen. En av de bärande idéer jag har till designen är också att det ska finnas öppningar, som fungerar som siktelinjer genom skogen, så att man, oavsett vilken väg man tar, med jämna mellanrum kan se tillbaka till huvudbyggnaden. Det ska poängteras att de olika upplevelsesvärdena i princip aldrig förekommer en och en, men i kombination. I den tänkta skogliga delen av terapiträdgården är så också fallet. Ambitionen är enbart att skapa rumsligheter där ett av upplevelsesvärdena är mer dominerande än de andra och att varje enskilt rum har ett specifikt upplevelsesvärde som är extra framträdande. Hur kan då de olika upplevelsesvärdena framhävas? Nedan följer en beskrivelse om hur jag tänker mig att det kan göras:

Prospect (Överblick)

Direkt översatt betyder prospect ungefär ”utsikt till en möjlighet”, att framför sig se något man kan göra. Som en landskaplig upplevelseskaraktär är utsikten och överblick över var man är i fokus. Stigen utgörs av klippt gräs och bör vara bred och välskött. På ena sidan finns låga buskar och många öppningar ut mot det öppna landskapet. På andra sidan finns det mer skogliga landskapet, också den med öppningar, så man när man vill har möjlighet att vika av från den lätta stigen och besöka skogen. Detta upplevelsesvärde har i min design också elementer av Refuge eftersom man uppehåller sig i skogskanten med möjlighet för att ”smita in” i skogen.

Öppning

Två öppningar igenom skogen är den del av Prospect i mitt skissförslag. Öppningarna fungerar som siktelinjer, så man längs stigen får goda orienteringspunkter, där man både kan se tillbaka till huvudbyggnaden och ut på omgivande landskap. Den ena öppningen har dessutom en kulle, som gör utsiktsmöjligheterna extra stora. Läs mer om detta under ”Rich in species”.

Space (Rymd)

I rumsligheten rymd finns klimaxträd som ek, avenbok och framförallt bok. Andra träd och buskar röjs undan, (intill de skuggas bort av sig självt), för att skapa ett rum under lövtaket som är rent och öppet. Vitsippor kan vara lämpliga som marktäckare. Detta upplevelsesvärde har också elementer av Serene och Prospect, eftersom det är glest mellan träden och god utsyn. Samtidigt känns det välordnat och ”rent” med tydliga stammar och lövtak. Då ”space” i sig självt är en öppen rumslighet, har jag valt att inte ha en specifik glänta i ”space”-rummets design. ”Space” är placerat närmast bilvägen, men vegetationen förtätas därför ut mot vägen till en häckliknande skogsbrynsvegetation, för att i så hög grad det är möjligt undgå att vägens buller stör.

Refuge (Reträtt)

Rumsligheten reträtt utgörs av ett tydligt öppet, men avgränsat rum. Skuggtåliga buskar kan agera vägg. Det finns tecken på mänsklig aktivitet, inventarier som bänkar finns där och buskarna får gärna klippas. Marken är jämn och täcks av gräs och rummet får gärna användas till gruppaktiviteter i skogen. På det sättet finns där också en liten del av upplevelsesvärdet ”social”, men bara vid ett fåtal tillfällen. Resten av tiden ska rummet upplevas som en lugn, rofylld och framförallt trygg miljö. Även en liten form för ”space” finns, då ”refuge”-rummet gränsar upp till området där ”space” är det dominerande upplevelsesvärdet. Man ska från platsen kunna blicka ut och se det öppna området.

Rich in species (Artrik)

I detta rum finns en salig blandning av träd och buskar. Rummet ska vara fullt av liv. I detta rum planteras en stor mängd olika växter i en rik, flerskiktad struktur. Det ska vara en stor variation i både örter, buskar och träd. Längs den utmanande stigen finns en kulle. Kullen är fri från träd och buskar, men här växer en stor variation av örter. Kullen sträcker sig ut i öppningen mellan artrik och natur. Kullen utgör där en utkikspunkt, samtidigt med att vara ett hinder i siktelinjen, som kan locka till att söka sig dit. I ”rich in species” finns element av ”nature” och lite ”serene”, genom att en flerskiktad skog har en naturkvalitet, samtidigt med att den framstår som välhållen.

Nature (Natur)

I detta rum läggs stor vikt på att växtligheten ska verka vild och ostörd, så här planteras och sås träd, till synes på måfå. Därefter förekommer ingen skötsel, förutom att hålla stigen synlig och framkomlig. För en ökad naturkänsla ska landskapet vara backigt och innehålla stenar och en liten skogstjärn. Att få en skogstjärn att framstå som framkommen naturligt på platsen kan vara en utmaning. I ”nature” finns element av ”rich in species”, eftersom det gärna får finnas ett rikt naturliv. ”Serene” liknar också ”nature” mycket i uttryck.

Serene (Rofyllt)

I detta rum är den viktigaste aspekten att det är lugnt och stilla. I förhållande till innehåll av naturelementer, får det rofyllda rummet gärna likna karaktären ”nature”, men det rofyllda rummet ska en högre grad av skötsel vara synlig. En bäck som porlar fungerar bra som naturelement i det rofyllda rummet, då det porlande ljudet är rogivande och överdövar eventuella trafikljud utifrån. Rummet är därför också medvetet placerat så långt från bilvägen som möjligt. Det bidrar också till att platsen kan kännas skyddad, och därför finns där också ett element av ”refuge”.

Jag har valt att inte inarbeta upplevelsesvärdena ”Kultur” och ”Social” i designet för skogsområdet. Social har väldigt låg preferens hos personer med Utmattningssyndrom (Grahn & Stigsdotter, 2010), och är därför inte att föredra i ett för stort omfång i en terapiträdgård. Jag inkluderar den ändå i rummet för reträtt, men bara i form av en öppen gräsyta, som också passar i uttrycket för reträtt. Kultur är vanskeligt att framhäva i ett område som har skogkaraktär och därför har jag valt att inte ha den med. Den skulle så att säga ”störa” de andra upplevelsesvärdena, genom att fokus ligger på något annat än naturen. Kultur hör heller inte bland de karaktärer som inverkar extra positivt på personer med utmattningssyndrom, (Grahn & Stigsdotter, 2010) så den kan utelämnas med gott samvete. En av orsakerna till att jag framhäver så många upplevelsesvärden en och en, är för att få hög variation i stigförloppen och att erbjuda många olikartade platser för deltagarna att söka sig till. En annan orsak är att eftersom trädgården är anlagd som ett led i forskningen om naturbaserad terapi, kan tydliga rumsligheter med upplevelsesvärdena representerade, vara upplagt för forskarna att göra studier på. En av orsakerna till att jag framhäver så många upplevelsesvärden en och en, är för att få hög variation i stigförloppen och att erbjuda många olikartade platser för deltagarna att söka sig till. En annan orsak är att eftersom trädgården är anlagd som ett led i forskningen om naturbaserad terapi, kan tydliga rumsligheter med upplevelsesvärdena representerade, vara upplagt för forskarna att göra studier på.

Teckning av ”äkta natur”. Från besök vid SLU i Skinnskatteberg.

Inarbetning av Restorative Environments i min design

Jag har främst koncentrerat min design omkring De åtta upplevelsesvärdena och ”Preference matrix”. ”Restorative environments” är dock, enligt mig, lika viktigt att inarbeta i en design av en terapiträdgård, eftersom man genom inarbetning av ”restorative environments” skapar en miljö, som främjar känslan av att komma bort från sin vardagsmiljö, och därmed också återhämtning från mental trötthet. Being away Karaktären uppnås genom att avskärma trädgården, så störande element utifrån i så hög grad som möjligt sållas bort. Det görs bland annat genom att plantera ett tätt skogsbryn ut mot vägen. Fascination Karaktären uppnås genom varierat naturuttryck, med många sinnesintryck som fångar uppmärksamheten. Det görs bland annat genom att inarbeta många olikartade naturrum i designen av trädgården. Extent Karaktären uppnås genom en design, som får trädgården att verka som en del av ett större naturområde. Det görs bland annat genom placeingen av kullen mitt i den ena siktelinjen, som skärmar av utsikten ut mot omgivande lantbruksareal och genom att stigarna inte leder ut från trädgården. Compatibility Karaktären uppnås egentligen bara genom att få designen att framstå som natur. Personer som drabbats av utmattningssyndrom har användning för en kravlös miljö, och ”naturen kräver inget av en”. (Från intervju i Adevi & Mårtensson, 2013) Att det finns olika stigar att välja mellan ökar kompabiliteten, eftersom deltagarna därmed har möjlighet att uppsöka de upplevelser de känner behov av för dagen.

Diskussion Lärdomar från Nacadia

Nacadia är en terapiträdgård i Hørsholm, Danmark. Trädgården är utformad av Ulrika K. Stigsdotter, genom Københavns Universitet, för Realdania. Projektet med att etablera terapiträdgården Nacadia startade 2007 och de första deltagarna anlände till trädgården 2012. Den 24 april 2014 var jag på besök till terapiträdgården Nacadia. Nacadia är, liksom Rehabträdgården i Alnarp, en terapiträdgård som är utformad främst för rehabilitering av personer med utmattningssyndrom. Den skogliga kvaliteten, som Rehabträdgården saknar, har Nacadia i mycket högre grad.

Tankar jag gjorde mig vid mitt besök Nacadia är placerat mitt i ett arboretum, så omgivningen är mer rofylld än i Rehabträdgården, som ligger intill öppna marker och ganska nära en motorväg. Ljudet av fågelkvitter i Nacadia var nästan överväldande och gjorde mig glad. En svaghet med Nacadia är att resten av arboretet är offentligt tillgängligt, så det är större ”risk” att andra människor kommer förbi och kikar in i trädgården än det är i Alnarp, där Rehabträdgården ligger i en avsides del av campusområdet. Nacadia har fördelen att en skoglig kvalitet är utvecklad redan vid anläggningsfasen. Man har, med få medel, kunnat utveckla tydliga rumsligheter med rofyllda och rymliga naturrum. Man har använt naturmaterial som sten och trä till nästan allt, vilket, enligt mig, är en bra genomgående designidé. Undantaget är räcket runt terrassen i glas och staketet runt trädgården i ståltråd. Båda undantagen förringar, enligt mig, upplevelsen av trädgården. Staketet runt trädgården verkar satt upp i en hast och skär sig mot resten av trädgårdens genomtänkta och välutformade design. Dock kan den välutformade designen kännas aningen överarbetad, eller finputsad, vilket kan förhindra att man känner sig avslappnad och ”hemma” i trädgården. Dock ska man komma ihåg att trädgården är ny och det kan ta några år innan den får ”patina” och ”själ”. Växthuset är stort och fyllt med små rum för vila och avslappning. Inredningen verkar exklusiv och jag fick en känsla av att ha kommit till ett spa när jag steg in. Det kan också göra att det inte känns hemtrevligt, men snarare som en institution man fått lov att besöka. Igen tror jag att de ”rena” uttrycket i växthuset förändras med tiden och blir mer lummigt. Då det är väldigt individuellt huruvida man dras mot stilrena, snygga miljöer, eller mer bohemiska miljöer, så är det nästan omöjligt att säga vad som skulle vara rätt eller fel. Dock har personer som drabbats av utmattningssyndrom behov av kravlösa miljöer för att rehabiliteras. (Alnarpsmetoden Trädgårdsterapi, Grahn & Ottosson, 2010). En miljö som är stilren kan förmedla en känsla av att man inte får uppföra sig för avslappnat och ”stöka ner”.

Vad kan jag ta med mig från Nacadia till Alnarp? En bra idé från Nacadia, är att hålla sig till få, enkla naturmaterialer. Att arbeta med enkelhet generellt i designen underlättar för läsbarheten. Det förespråkas också av Kaplan & Kaplan. (Kaplan et al., 1998) Nacadias tydliga avgränsade rumsligheter tar jag också med mig till Alnarp, genom utformning av skogsrum med tydligt fokus på olika upplevelseskaraktärer. Min önskan med den rumsliga designen för Alnarps rehabiliteringsträdgård, är att uppmana till användning utan förbehåll. Designen får med andra ord inte vara för fin och tillrättalagd, men ska fortfarande vara så tillgänglig som möjligt. 40

Egna tankar om ämnet utmattningssyndrom

Under arbetets gång har jag gjort små reflektioner, som inte haft vetenskaplig evidens, men som jag vill dela med mig av, då det ger en bild av hur hur min förståelse av ämnet är.

Om mental trötthet och hjärnans olika delar Man kan möjligen dra en parallell mellan hjärnans olika delar och en vardagssituation. Om man bär en tung påse i ena armen, så blir man snabbt trött i den armen och då är det skönt att byta arm. Skillnaden mellan armar och hjärndelar verkar dock vara att storhjärnan återhämtar sig snabbare och bättre om ”gammalhjärnan” får mycket att arbeta med, än om man försöker att ge båda hjärndelar fullständig vila. Jag tror också att enformigt arbete tröttar ut, så hjärnan behöver varierande uppgifter för att må bra. Att enbart stimulera ”gammalhjärnan” med sinnesintryck tror jag också i längden tröttar ut, eller tråkar ut hjärnan, som då vill ha mer klurigheter att arbeta med. Det är som med så mycket annat, en balansgång. Om trygghet och människans inneboende utforskarlust Min pappa har berättat för mig att när jag var liten, (cirka 3år), så brukade jag gå på promenader för mig själv. Pappa följde såklart efter, men lät mig inte veta att han gjorde det. Jag fick på det sättet lov att lära mig hitta runt i vårt bostadsområde på egen hand. Jag gick, enligt pappa, aldrig vilse. Att gå runt och lära sig att hitta tror jag är en inbyggd lust som de allra flesta människor har och en nödvändighet för att känna sig trygg med sina omgivningar.

Framtiden Hur kan mitt projekt användas i framtiden? Min största förhoppning är att man tar utgångspunkt i detta projekt för att förverkliga de skogliga landskapsrummen jag föreslagit i Alnarps rehabiliteringsträdgård och därmed kunna utföra nya forskningsförsök om skogens och upplevelsesvärdenas betydelse för deltagarna i rehabilitering. Här följer mitt förslag till en möjlig väg till ett anlagt skogsområde i Rehabträdgården: Första steget är att planera hur man skulle gå tillväga med anläggning av kullen, sjön och bäcken. Därefter bestämmer man vilka träd och buskar som skulle planteras var och planerar hur de olika områdens karaktärer ska etableras över tid. Nästa steg är att utföra en arbetsvägledning till hur arbetet ska utföras, inklusive kostnadsberäkningar. När det är gjort ska marken förberedas till anläggning och sen går anläggningsfasen igång. Sen kommer etableringsfasen, som kräver en ganska intensiv skötsel, så träden och buskarna inte betas ner av djur, eller dör av andra orsaker. Till sist ska drift och skötsel utföras, så att upplevelsesvärdena upprätthålls och förstärks.

Mitt förslag till anläggning av ett skogområde är väldigt simplifierat och det grundar sig i att jag inte satt mig in i hur man anlägger naturområden. Det var en aspekt jag inledningsvis hade intentionen att undersöka djupare i mitt projekt, men jag släppte det, då projektet annars skulle bli mer omfattande än jag skulle klara av nu.

En annan förhoppning jag har är att detta projekt ska bli startskottet för mig med fortsatt arbete inom ”health design” och att jag kommer att ha möjlighet att arbeta mer med skog och hälsa under min masterutbildning. 41

Perspektivering Det är viktigt att ta i betraktning att det inte finns en optimal design av en skog i en terapiträdgård. Deltagarna är individer med varierande preferenser, så en rumslighet som tilltalar en person, kan verka obehagligt för en annan. Preferenser för en enskild person kan också ändra sig från dag till dag, efter hur man mår. Därför bör en terapiträdgård innehålla många varierande rumsligheter, så deltagarna ges möjlighet att hitta områden i trädgården som passar deras sinnesstämning och behov för dagen. Skogliga upplevelsesvärden kan inte skapas på kort tid, så etablerar man sådana i en terapiträdgård från grunden, så krävs det ganska stor etableringsskötsel de första åren och därefter tar det ytterligare omkring 15 år av drift och skötsel, innan man närmar sig att få fram de rumsligheter man önskar. Med passande skötsel kommer rumsligheterna därefter att utvecklas och förstärkas år efter år. En ”genväg” kan vara att lägga en terapiträdgård, där var det redan finns dessa skogliga upplevelsesvärden, liksom man gjort med Nacadia. I det avseendet är Rehabträdgårdens placering en svaghet, det kan vara en stor utmaning att kunna etablera ett skogsområde som faller naturligt in i omgivningarna där. Men jag tycker helt klart att det är värt ett försök!

Litteraturlista Adevi, A.A., 2012. Supportive nature and stress: wellbeing in connection to our inner and outer landscape. Doctoral Dissertation, Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, p. 11. Adevi, A.A., Mårtensson, F., 2013. Stress rehabilitation through garden therapy: The garden as a place in the recovery from stress. Urban Forestry & Urban Greening. Appleton, J., 1996. The Experience of Landscape, revised ed. John Wiley and Sons, New York, NY. Cawte, J. E., 1967. Flight into the wilderness as a psychiatric syndrome. Psychiatry, 30, 149-161. Csikszentmihalyi, M., 1990. Flow: The Psychology of Optimal Experience. New York: Harper and Row. Erlandsson, L. K., Persson, D., 2014 ValMo-modellen : Ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. Studentlitteratur AB. Grahn, P., 1991. Om parkers betydelse (On the role of parks). Stad & Land 93. Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp (in Swedish). Grahn, P.; Ottosson, Å. (2010) Alnarpsmetoden Trädgårdsterapi. (Bonnier Existens). Grahn, P., & Stigsdotter, U. K., 2010. The relation between perceived sensory dimensions of urban green space and stress restoration. Landscape and Urban Planning, 94(3–4), 264–275. http://dx.doi. org/10.1016/j.landurbplan.2009.10.012 Grahn, P., Tenngart Ivarsson, C., Stigsdotter, U.K., Bengtsson, I.L., 2010. Using affordances as a health-promoting tool in a therapeutic garden. In: Ward Thompson, C., Bell, S., Aspinall, P. (Eds.), Innovative Approaches to Researching Landscape and Health. Taylor & Francis, London, pp. 116–154. Kaplan, S., Kaplan, R., 1989. The Experience of Nature: A Psychological Perspective. Cambridge University Press, New York. Kaplan, R., Kaplan, S., 1990. Restorative experiences: the healing power of nearby nature. In: Francis, M., Hester Jr., R.T. (Eds.), The Meaning of Gardens. MIT Press, Cambridge, MA, pp. 238–243. Kaplan, S., 1992. “The restorative environment: Nature and human experience.” In D. Relf (ed.), The role of horticulture in human well-being and social development. Portland, OR: Timber Press, pp. 134-142. Kaplan, S., 1995. “The restorative benefits of nature: Toward an integrative framework.” Journal of Environmental Psychology 15: 169-182. Kaplan, R., Kaplan, S. & Ryan, R. L., 1998. With People in Mind (Washington, DC: Island Press). Lindblom, B., 1990. Explaining phonetic variation: A sketch of the H&H theory. In Hardcastle, W., & Marchal, A. (eds). Speech Production and Speech Modeling. pp. 403-439 (Kluwer, Dordrecht 1990). 43

Loeser, J. D.; Treede, R. D., 2008. ”The Kyoto protocol of IASP Basic Pain Terminology”. Pain 137 (3): 473–7. Ottosson, J., 2007. The importance of nature in coping: creating increased understanding of the importance of pure experiences of nature in human health. Diss. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet, 2007. Ottosson, J., Grahn, P., 2008. The role of natural settings in crisis. Landscape Research 33, 51–70. Proske, U; Gandevia, SC., 2009. ”The kinaesthetic senses”. The Journal of Physiology 587 (Pt 17): 4139–4146 Sacks, O., 1987. The Man who Mistook his Wife for a Hat and Other Clinical Tales. New York: Harper. Socialstyrelsen, 2003. Utmattningssyndrom – Stressrelaterad psykisk ohälsa, [Exhaustion disorder – Stress related psychic illness]. (In Swedish). Stockholm: Socialstyrelsen. Stigsdotter, U.K., Grahn, P., 2003. Experiencing a garden. Journal of Therapeutic Horticulture 14, 38–48. Stigsdotter, U.K., Pálsdóttir, A. M., Burls, A., Chermaz, K., Ferrini, F. & Grahn, P., 2011. Nature-based therapeutic interventions. In: K. Nilsson, M. Sangster, C. Gallis, T. Hartig, S. de Vries, K. Seeland & J. Schipperijn (eds.), Forests, trees and human health, pp. 309-342. New York: Springer Verlag. Stigsdotter, U. K., 2012. Terapiträdgårdar – evidensbaserad hälsodesign. Socialmedicinsk tidsskrift 3/2012. 232-239) Tenngart Ivarsson, C., 2011. On the Use and Experience of a Health Garden. Diss. Alnarp: Swedish University of Agricultural Sciences. Tenngart Ivarsson, C., & Grahn, P., 2010. Patients’ experiences and use of a therapeutic garden: from a designer’s perspective. Schweizerische Zeitschrift fur Forstwesen, 161 (3), 104-113. Tenngart Ivarsson, C. T., & Hägerhäll, C.M., 2008. The perceived restorativeness of gardens: Assessing the restorativeness of a mixed built and natural scene type. Urban Forestry & Urban Greening, 7 (2), 107-118. Ulrich, R.S., 1999. Effects of gardens on health outcomes: theory and research. In: Cooper Marcus, X., Barnes, M. (Eds.), Healing Gardens: Therapeutic Beneﬁts and Design Recommendations. John Wiley, New York, pp. 27–86. Währborg, P.; Petersson, I. f.; Grahn, P., 2014. Nature-assisted rehabilitation for reactions to severe stress and/or depression in a rehabilitation garden: Long-term follow-up including comparisons with a matched population-based reference cohort. J Rehabil Med 46. Internet-källor: http://www.themedschoolproject.com/2011/12/sixth-sense-thermoception.html http://en.wikipedia.org/wiki/Equilibrioception http://en.wikipedia.org/wiki/Nociception http://en.wikipedia.org/wiki/Proprioception

Bildreferenser Bilder utan referens är egna bilder. Bild av Nivåer av Krav: (s.27) Stigsdotter, U. K.; Grahn, P. (2002) What Makes a Garden a Healing Garden? Bild av EBD: (s. 12) Stigsdotter, U. K. (2012) Terapiträdgårdar – evidensbaserad hälsodesign. Socialmedicinsk tidsskrift 3/2012. 232-239) Bild av Rehabträdgården: (s. 46) Grahn, P.; Ottosson, Å. (2010) Alnarpsmetoden Trädgårdsterapi, Illustration av Frederik Tauchnitz. Karta över Alnarp och Malmö: (s. 11) https://maps.google.dk/maps?oe=&q=ALNARP&ie=UTF8&hq=&hnear=0x4653a31e33f400cd:0xa01907aa34090c0,Alnarp,+230+53+Alnarp,+Sweden&gl=dk &ei=3Gd7U8-LLJH04QTp4IFw&ved=0CC8Q8gEoADAD

Förklaring till omslagsbilden

Bilden föreställer en ek och en ask som växt ihop. På omslagsbilden ser man i detalj hur det ena trädets bark övergår i det andra trädets bark. Det är ett exempel på vilka märkvärdiga och fascinerande saker naturen kan ”hitta på” utan människans påverkan. För mig symboliserar de två träden livskraft och kamratskap. De båda träden tillåter varandra att växa tillsammans, trots att de är av olika art. I naturen finns inga ”rätt” och ”fel”, där tillåts du vara precis som du är.