Från skolbänken till sektionsmötet

Alla studenter på KTH vet att deras program, och att de som studenter, tillhör en sektion. Men hur går det till på en sektion, vad behövs ta hand om och vem har hand om vad? Ju mer man lär sig om en sektion, ju mer kan man undra: är sektionen verkligen till för alla?

När man väljer att komma och studera på KTH tänker man inte bara på sina studier utan även något som KTH kanske är ännu mer känt för: studentlivet! Varje utbildningsprogram på KTH tillhör en viss sektion. Sektionen är programmets pumpande hjärta, i praktiken är en välfungerande sektion en som ser till att alla dess studenter är välinformerade om, bekanta med och inkluderade i sektionen – den organisation som påverkar deras studentliv på KTH.

Så hur är en sektion uppbyggd, hur styrs den och hur fungerar sektionsengagemang? Denna artikel vill tydliggöra vad en sektion består av, hur den styrs samt hur mycket påverkan sektionerna har på studentlivet.

På toppen av sektionspyramiden hittar vi styrelsen, och den består vanligtvis av högst ett dussin personer och agerar som det högsta verkande organet av sektionen. Där kan man antagligen hitta en ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör, samt andra poster beroende på sektionen. Styrelsens primära uppgift är att utveckla sektionen genom att utföra de beslut som tas under sektionsmöten samt leda sektionens verksamhet.

I mitten av pyramiden hittar vi alla nämnder och projekt som hålls igång av sek- tionen. De vanligaste och kanske mest bekanta nämnderna för varje sektionen är klubbmästeriet, spexmästeriet, mottagningen och näringslivsgruppen. Varje nämnd och sektionsprojekt förvaltas av minst en funktionär som väljs ut på sektionsmöten. Sist men inte minst, i botten av pyramiden har vi de flesta av oss – studenter som tillhör sektionen men inte har någon specifik post. Likväl har varje sektionsmedlem makten att påverka sektionen genom att delta på sektionsmöten.

Nu när det har nämnts så flitigt är det dags att ta en noggrannare titt på hur ett sektionsmöte vanligen bedrivs. På campus är sektionsmöten något ökända för att vara jättelånga men en liten guldkant på dessa möten är gratismaten, en students mest prisvärda belöning. Under ett sektionsmöte tas motioner upp, och propositioner kan också ges och om de klubbas igenom kan stadgarna eller reglementet för sektionen ändras. Mest känt är nog valärenden, där styrelsen samt de högst uppsatta posterna för varje nämnd och projekt röstas igenom av alla röstberättigade deltagare på sektionsmötet. Allt som tas upp under sektionsmöten finns som regel tillgängligt på sektionens hemsida.

Utifrån svar på en enkät angående KTH:s sektioner har vi kunnat få en inblick i hur studenter ser på dem. De flesta verkar eniga i att en sektion som helhet är en organisation där mycket händer, oftast bakom kulisserna, vars struktur är flummig men att den drivs på ett smidigt sätt. Informationsflödet på sektioner tycks vara ineffektivt; om någonting sker på sektionen får man oftast veta om det ganska sent och vanligtvis bara på svenska via anteckningar från sektionsmötet.

Dessutom tycker några att det är de som redan engagerar sig inom sektionen som får veta när och var saker och ting tar plats, och mycket av kommunikationen sker från mun till mun. Av den anledning tycker många att de som deltar i sektionen samt blir invalda på olika poster brukar vara personer som rör sig inom samma sociala cirklar. Några tycker att det kan kännas uteslutande, även om de tycker att det är naturligt att man bildar starka relationer med människor man ofta vistas med. Oftast blir det så att de som är engagerade i sektionen är samma som deltar i sektionsmöten, vilket följaktligen leder till de får tycka till mest samt får mest poster.

Det verkar vara ett vanligt fenomen att de som är mest aktiva inom sektionslivet cirkulerar runt på de olika posterna, och medan de flesta har en positiv upplevelse av det hela kan det också kännas uttröttande att behöva bolla ett flertal roller. En annan konsekvens av det är att de som inte är lika sektionsaktiva tycker att det ser ut som alldeles för mycket möda för alldeles för lite lön, vilket blir en anledning till varför de väljer att inte engagera sig lika myck- et, eller alls. Det de svarande önskar sig är att poster på sektionen ska vara mer lättillgängliga för studenter som inte har någon tidigare erfarenhet av engagemang inom sektionen.

KTH:s sektioner gör sitt bästa för att alla som påbörjar sin akademiska resa på KTH ska känna sig välkomna och komma in i kulturen – till stor del genom mottagningen. Dock kan man tycka att de har en bit att gå när det kommer till att avmystifiera sektionslivet och sektionstrukturen för de studenter som inte deltar i mottagningen, som kommer från andra länder eller som helt enkelt är inte vana vid den sociala sfären som varje enskild sektion har byggt upp med åren.