Hårt mot hårt! Konsten att härja smart

Det kan vara svårt att tro men THS och KTH har faktiskt en ovanlig god relation om man jämför oss med våra motsvarigheter runt om i landet. Men att ha en god relation är bara värt något om det faktiskt leder till förbättringar för studenterna. Jag råkar tro att vi tjänar väldigt mycket på att vi och KTH kommer så bra överens – men stämmer det egentligen? Det är frågan jag ställer mig i den här krönikan!

Detta nummer av Osqledaren har temat "divisions" – olika typer av motsättningar som finns på KTH och i samhället. Om det finns ett bättre ämne för någon som spenderar sina dagar med att brygga gapet mellan studenterna och lärosätet så kommer jag inte på det!

Bland Chefer för Utbildningsinflytande finns ett begrepp som ni borde känna till: att härja. När det gäller studentinflytande är det alltför enkelt att sitta och vara passiv – bidra med "studentåsikten" när KTH ber om den. Vårt uppdrag är att aktivt driva frågor som är viktiga för studenterna och ibland kräver det att man sätter hårt mot hårt. Att härja är alltså att tydligt uttrycka vad som är viktigt för studenterna utan att tänka på stämningen i rummet. För ibland krävs det.

Ni som gått på KTH under corona har definitivt upplevt zoomtentor. Visste ni att originalidén var att man skulle bli inspelad i sitt eget hem när man redan var övervakad. Det fick THS att reagera – ingen student ska behöva utstå den typen av integritetskränkning! På det mötet har vi ett praktexempel på härj och det slutade med att THS fick rätt. När förvaltningsjuristerna börjar viska om "grundlagen" då vet man att man är på rätt spår.

Detta är ett extremfall, och som tur är så är det mycket sällan som det blir riktigt så allvarligt. Och det är den egentliga poängen med den här texten – tack vare vår goda relation så får vi vanligtvis inflytande långt innan vi behöver ta till härjarmusklerna. Och min upplevelse är att KTH verkligen lyssnar på våra förslag. Här är ett axplock på de saker som THS fått igenom genom åren:

- Obligatorisk kurs innan lärare får vara examinator

- 5 års civilingenjörsstudier

- Obligatoriska kurs-PM för att göra det tydligt vad som gäller i varje kurs

- Krav på 15 hp högskolepedagogiska kurser för att vara lärare på KTH

- Övnings- och föreläsningssalar ska vara öppna som studieplatser

- 4 tentaperioder per läsår

…och förstås en myriad andra grejer som är svåra att sammanfatta här.

Men det är inte bara inom utbildningsfrågor som vi får ut mycket tack vare vår goda relation! Sektionslokaler är ett klockrent exempel – vi är i princip unika i Sverige med att ha lokaler för studieplatser och studiesocial verksamhet med så mycket frihet som vi ändå har. På andra ställen har studenter svartfester i lärosätets källare, vi har riktiga studentpubar och gasquer. Mottagningen är också ett enormt samarbete mellan THS och KTH som inte skulle vara möjligt utan samarbetet vi har med KTH.

Att ha en känsla för när man bör sätta hårt mot hårt och när man måste hålla tillbaka är inte alltid enkelt men det är den balansgången som vi måste ta. Om man ser KTH som ens motståndare istället för en medspelare så kan man lätt hamna i att relationen surnar och då skulle vi förlora något ytterst värdefullt. För att nästan citera Bamse: "är man snäll, så blir man stark"!