Stärk Studentkårerna

Debatt Stärk studentkårerna

TEXT FÖRBUNDSORDFÖRANDE SSCO SOFIA HOLMDAHL ILLUSTRATION CARL HOUSTEN

Studenternas inflytande är en förutsättning för att skapa och upp-rätthålla hög kvalitet i utbildningen vid landets lärosäten. Få skulle idag hävda något annat, men trots denna självklarhet har student-kårerna inte tillräckliga förutsättningar för att bedriva sitt kärnuppdrag.

Det är hög tid att säkerställa studentkårernas finansiering på ett sätt som också säkerställer deras autonomi i relation till lärosätet.

Förutsättningarna för studentkårerna

vid statliga lärosäten föränd-rades drastiskt 2010. Tidigare tillämpades det så kallade kårobligatoriet, som innebar att det var obligatoriskt för varje student att bli medlem i en studentkår. Det medförde att studentkårerna kunde ta valfri medlemsavgift och var garanterade intäkter för samtliga studenter vid lärosätet, vilket gav en trygg och stabil finansiering för att bedriva ett starkt studentinflytande. Det fanns goda skäl att ta bort kårobligatoriet, inte minst för att det stred mot föreningsfriheten i grundlagen. Varje människa ska ha rätt att själv bestämma vilken förening den vill bli medlem i. Ingen ska behöva välja mellan rätten till utbildning och rätten att avstå från medlemskap i en förening.

Effekten av att ta bort kårobligatoriet innebar dock drastiskt förändrade villkor för studentkårerna. När medlemskapet blev frivilligt ställde det helt nya krav på studentkårerna att arbeta med med-lemsrekrytering och hitta finansiering på andra sätt.

För att väga upp det stora inkomstbortfallet infördes i stället ett statligt kårstöd, vilket innebär att studentkårer får en viss summa per studerande vid lärosätet utbetalat från staten. Det statliga kårstödet är avgörande för att kårerna ska ha möjlighet att bedriva sin verksamhet. Kårstödet kommer dock inte i närheten av de intäkter som studentkårerna tidigare fick genom medlemsavgifter. Detta har dels lett till att många kårer har behövt dra ner på sin verksamhet, dels att många lärosäten väljer att stödja sina studentkårer ekonomiskt. Dessa extra bidrag skiljer sig markant mellan olika lärosäten, vilket leder till att förutsättningarna för studentkårerna att bedriva sin kärnverksamhet skiljer sig markant.

Ett annat dilemma med lärosätenas ekonomiska stöd är att studentkårerna hamnar i en beroendeställning till sitt lärosäte. Studentkårerna är egna organisationer som ska ta tillvara studenternas intressen och bedriva inflytande. Genom att ta emot stöd från den part som de bedriver inflytande gentemot riskerar deras autonomi att påverkas. Det är dessutom vanligt att lärosätet och studentkårer ingår avtal eller kontrakt där studentkårerna blir skyldiga att utföra vissa typer av tjänster i utbyte mot det extra bidraget.

Studentkårer fyller en ovärderlig funktion. De är en garant för studenternas inflytande, de är en länk mellan studenter och lärosäte och de bidrar med studenternas perspektiv som stärker lärosätenas organisation, rutiner och – i synnerhet - utbildningskvaliteten. Studentkårer fungerar inte sällan som krockkuddar när det uppstår konflikter mellan studenter och lärosäte. Ofta har studentkårerna studentombud eller liknande funktion som stöttar och vägleder studenter som till exempel blivit anmälda till disciplinnämnden eller stött på andra problem. Studentkårerna underlättar enormt för lärosätena i att både förebygga och lösa problem.

Det är orimligt att studentkårer som fyller en essentiell funktion för våra lärosätens kvalitet och organisation inte har tillräckliga resurser. Därför behöver det statliga kårstödet omedelbart höjas till en nivå som säkerställer ett starkt studentinflytande med stark autonomi.