Bekant 1/2016 by PA Reportage

JULGRANSPENGAR »Palme var mycket trevlig och enkel« LOSHULT Så ändras din vardag efter nyår PAUL PHILLIPS Gissa Osbyprofilen!

Bekant #1/2016 JANUARI-FEBRUARI

AKTUELL LÄSNING FRÅN GÖINGEBYGDEN

ROLIGA

på beställning!

PRIS/ÅR (5 NR): 299 KR

Vi vill h Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre. Vi kan se till att det finns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen. Och vi kan

ha dig. se till att flera hundra år gamla naturskogar inte huggs ned på bara några dagar. Vill du vara med? Sms:a medlem till   eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se. Ett medlemskap kostar  kr/mån.

Gör skillnad för nån annan. Bli volontär! #integrationipraktiken

Nu söker vi fler som vill vara med och ge asylsökande och nyanlända en bra start i Sverige. Ett par timmars språkträning, en fika eller andra sociala aktiviteter ger mycket både till dig och dem du möter. Se lediga volontäruppdrag på redcross.se

Vi drar till landet!

det här numret är det premiär för en reportageserie där vi åker ut till byarna i Göingebygden och ser efter hur där ser ut idag. Vilka är det som bor där? Var jobbar man? Vad tror man om framtiden? Det går inte att få med allt och alla i byn - då hade reportaget nog blivit både spretigt och långtråkigt ganska snabbt. Det är inte heller en beskrivning av hur det såg ut förr i tiden. Vi tror att det är minst lika viktigt och intressant att beskriva nutiden. Först ut i »Hem till byn« är Loshult. Du får i det här numret ett av få porträtt av den lilla gränsbyn som inte nämner Loshultskuppen 1676 med en enda rad. Det är fullt medvetet för att - just det - alla andra har redan gjort det. På tal om Loshult och media: Vid ett av mina besök där inför det här numret sprang jag som hastigast på en trevlig äldre man. Han undrade vad jag pysslade med och när jag hade gett en kort beskrivning avbröt han mig och sa att han hade sett något om ett gäng syriska flyktingar som hade gått lös på varandra med knivar och allt vad det var. Rena kaoset! »Varför skriver ingen om det?! Det står bara om allt det andra med flyktingarna!« utbrast han. Jag frågade lite försynt hur han kan veta om händelsen om nu ingen har skrivit om den? Det kunde han inte riktigt svara på. Men han tyckte minsann ändå att det skrivs för lite om sånt! Vad man tycker får för liten eller för stor uppmärksamhet i media har givetvis ofta med egna åsikter och värderingar att göra. Det är ganska självklart, men långt ifrån alla tänker på det. Vi fastnar lätt i vår egen lilla värld. Men det är bara vad jag tror.

Tips om reportage, intressanta personer eller företeelser eller egna texter och bilder skickas till info@ magasinetbekant.se. Allt läses igenom, dock inga garantier för publicering.

REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Pär Andersson LAYOUT Pär Andersson UTGIVARE PA Reportage. Innehar F-skatt GRUNDAD September 2015 MEDARBETARE Linda Ekdahl Norling Stig Eriksson Emma Jönsson INTERNET Magasinet Bekant på facebook www.magasinetbekant.se E-POST info@magasinetbekant.se ADRESS PA Reportage Hässlehult 1292 283 95 Visseltofta 070-935 29 26 TRYCK Trydells, Laholm OMSLAG Jessica Persson och Lars Magnusson hoppas att »Anno 2016« bidrar till att skapa en revytradition. Foto: Pär Andersson

PRENUMERATION

Bekant kostar 299 kronor/år (5 nr). Lösnummer kostar 79 kronor/tidning.

Trevlig läsning!

Bankgironummer (PA Reportage): 595-4078.

PÄR ANDERSSON

Swish: 123 033 35 75.

Vad vill du läsa om? Ofta märks ett missnöje mot att det »...aldrig skrivs om« en viss by, ett visst fotbollslag eller vad det nu kan vara. Lös problemet genom att tipsa oss på Bekant! Maila, ring eller skicka ett brev.

Sätt in prenumerationsavgiften (eller 79 kronor/lösnummer) på bankgirokontot, skriv namn, utdelningsadress och ev vilket nummer du vill köpa. Tidningen skickas sedan till dig på posten. Utgivaren ansvarar inte för inbetalningar som genomförts utan att exempelvis namn eller adress uppgivits.

Foto: UNHCR/B. Sokol

MIDVINTERNATTENS KÖLD ÄR HÅRD Vintern i ett flyktingläger är svår med snö och iskalla vindar. Ge bort en filt och sprid värme i jul. Världens viktigaste julklappar hittar du på fnflykting.se

JANUARI-FEBRUARI

INNEHÅLL #1/2016

»Så vad är det ni gör?«

Loshult

Allt är sig inte likt

På nyårsafton har Osbyrevyns »Anno 2016« premiär. Osbys rutinerade humorduo Jessica Persson och Lars Magnusson håller i trådarna. I en lång intervju med Bekant berättar de om det för många okända livet i underhållningsbranschen.

I en ny serie som vi kallar »Hem till byn« ger sig Bekant ut i småbyarna i Göingebygden och ser efter hur där ser ut idag. Vad är det som lockar med att bo i en liten by? Vill folk bo på landet även i framtiden? Först ut är Loshult.

Efter tolvslaget på nyårsafton träder som vanligt flera nya lagar i kraft. Bensinskatten höjs, pensionerna likaså medan rotavdraget sänks. Bekant har träffat tre personer som på olika sätt påverkas av de förändringar som kommer.

12 MODESHOWEN

14 MAGNUS WIHLBORG

18 ERLAND NILSSON

58 PAUL PHILLIPS

61 STIGS LILLA RUDA

63 NYHET!

»Årets händelse«, menar vissa Vill göra företagare nöjda

Så blir din julgran viktig

Populär tävling fortsätter!

Minns Olof Palme

Vem är Osbyprofilen?

SAGT OM BEKANT

Jag fick Bekant idag och vill bara säga att det blev ett riktigt bra magasin. Jag hoppas att du når ut till många.

Lycka till, kvalitet lönar sig i längden!

Till Bekant! Ser ut lite grann som Filter och det är ju den bästa tidningen som finns. Snyggt!

Lycka till! Det lär behövas...

Går det verkligen att försörja sig på sånt där?!

VAD TYCKER DU? Jag har använt Bekant som toalettläsning, absolut ingen jämförelse med kvalitén ;-) Snarare tvärtom, jag vill ha det bästa när jag befinner mig där. Lite känsla av Filter, vilket är ett mycket bra betyg!

FAMILJ

Hissa eller dissa någon eller något? Välkommen att vädra dina åsikter om stort och smått i Bekant! Maila: info@magasinetbekant.se Eller skicka brev till: PA Reportage Hässlehult 1292 283 95 Visseltofta

Vad händer hos dig? Plats för din annons

Plats för din annons

Tillökning i familjen? Köpt hus? Skaffat hund? Vill du hälsa till någon? Eller finns det något annat som du vill få publicerat i Bekant? Maila: info@magasinetbekant.se Annonspris »Familj«: 200 kr.

VINDKRAFT MINDRE STÖRIG FÖR DEN SOM TJÄNAR PÅ DET ENLIGT NY FORSKNING DETTA HAR HÄNT

förra numret av Bekant skrev vi om att kommunen ställer sig negativ till Vindkraftpark Visseltofta. Det kontroversiella projektet läggs därför på is på obestämd framtid. Energimyndigheten satsar nu sex miljoner kronor i två nya forskningsprojekt om hur människor uppfattar ljudet från vindkraftverk, en av de faktorer som har rört upp känslor i Osby kommun när projektet har varit aktuellt. »Det är ett oregelbundet svishande, och eftersom du inte vet när nästa svish kommer så smälter det inte in i bakgrundsbruset« säger Penny Bergman, forskare

PLANERNA HAR BLÅST ÖVER inom ljud och vibrationer på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut till NyTeknik.se. Hon menar också att man sedan tidigare vet att människor som har egen »DET HADE VARIT EN JÄTTEMÖJLIGH ET« ekonomisk vinning av projektet, stör sig mindre på till exempel ljudet. Ur Bekant #1/2015 »Störningen upplevs däremot större när man inte har någon ljud. Det skulle kunna egenkontroll, exemvara så att ljudkänsliga pelvis att man inte får personer oftare väljer möjlighet att vara med att bo på landet för att och påverka ett bygge. de söker lugn och ro. I Penny Bergman så fall kan det vara en fortsätter: övervikt av ljudkänsliga »Olika människor personer där vindkraftär olika känsliga för verk byggs.« Det blir inga vindkraftverk i Visseltofta . Åtminstone inte på ett bra tag.

är det spanska vindkraftsföretaget Gamesa presenterade sina planer på att bygga åtta 197 meter höga vindkraftverk i Visseltofta, föddes ett högljutt motstånd. Lennart Bejvel blev »upprorsledare« för vindkraftsmotståndet i byn och han gick segrande ur första ronden. För att Gamesas bygge skulle kunna starta, krävdes en mängd tillstånd från Länsstyrelsen. Tillstånd som inte skulle kunna utfärdas förrän lika många undersökningar hade genomförts. Det handlade om allt från ljudnivå till djurliv i närområdet. Om Länsstyrelsen hade gett grönt ljus till Gamesas byggplaner skulle bollen ha skickats vidare till Osby kommun som hade haft vetorätt och alltså hade kunnat köra över Länsstyrelsens beslut och stoppa projektet. För att slippa satsa tid och pengar i onödan ville Gamesa ha ett förhandsbesked från kommunen, en åsikt om projektet helt enkelt.

Kommunstyrelsen kom överens om att ställa sig negativ till Vindkraftpark Visseltofta och den 21 september klubbades förslaget igenom i kommunfullmäktige utan att någon kommenterade frågan. Kommunalråd Marika Bjerstedt Hansen (S) motiverade beslutet bland annat med att det fanns för stora brister i Gamesas undersökning som man presenterat för kommunen. På åhörarplats under fullmäktigemötet satt Lennart Bejvel. – Jag visste ju redan hur kommunstyrelsen ställde sig till det och förutsatte att kommunfullmäkti ge skulle rösta igenom förslaget, men jag trodde nog ändå att någon skulle opponera sig. Men det var ju bara att låtsas att det var hur naturligt som helst att förslaget gick igenom, man kunde inte börja hoppa och skrika där direkt. Lennart Bejvel hade på egen hand samlat in 195 namnunderskrifte r som han hade överlämnat till partierna i fullmäktige. Marika Bjerstedt Hansen

lla i Visseltofta har inte varit negativa till vindkraftsprojektet. Jerker Petersson i Råstad är en av dem som hoppades att verken skulle byggas. Enligt planen skulle två av de åtta vindkraftverken placeras på hans mark. – Jag hade egentligen inte så stora förhoppningar, men det är synd att det finns så många som inte ser möjligheterna för bygden och att de positiva delarna inte har blivit belysta. Byns föreningar hade kunnat få upp till 100 000 kronor i bygdepeng och det hade verkligen inte varit dåligt. Det hade arbetstillfällen för lokala entreprenörer också skapats under byggtiden

Mer än var tionde svensk medger att man någon gång har spanat in en granne med avundsjuka i blicken. Kvinnor mer frekvent än män, enligt undersökningen. Mest avundsjuka är de mellan 31 och 40 år. Deltagarna fick följdfrågan: »Varför har du varit avundsjuk på din granne?« och bland boende i Skåne blev topp fem bland svaren:

sa i Norra Skåne dagen efter fullmäktigemötet: »Namnlistan var inte en del av beslutsunderlaget«. Det tror inte Lennart Bejvel på. – Det är klart att partierna har tagit upp det till diskussion, det måste de göra när det kommer in en sådan handling. Och att få in nästan 200 underskrifter, det har i alla fall påverkat dem en del. Hur känns det nu, för egen del? – För det första har jag alltid varit emot subventionerad vindkraft och hur den fördärvar miljön för vissa. Och för det andra så är naturen den enda resurs vi har kvar i Visseltofta. Hade de tagit bort den hade jag blivit väldigt irriterad. Är projektet helt avskrivet nu tror du? – För Gamesas del är nog inte det här beslutet hela världen, men det blir helt klart jobbigare för dem att komma tillbaka om de skulle vilja det någon gång. PÄR ANDERSSON

och det hade ju gett skatteintäkter till kommunen. Det hade varit en jättemöjlighet tycker jag. Jerker Petersson menar att de positiva rösterna hamnade i bakgrunden när debatten var aktuell. – Var och en får ha sin egen uppfattning till ett sådant här projekt. Men man måste se lite mer globalt. Vi måste på sikt ersätta olje-, kol- och kärnkraft och då är vindkraft ett mycket bra alternativ för miljön. Vi som är positiva till vindkraft tänker på hur vi vill ha det i framtiden, medan många andra inte tänker särskilt långt. Jag hoppas att sista ordet inte är sagt. PÄR ANDERSSON

1. Grannen har mer pengar. 2. Grannen har ett finare/ större hem. 3. Grannens bostad har ett bättre läge. 4. Grannen har en finare bil. 5. Grannen har en mer välvårdad trädgård. Skåningarna verkar ha större anlag för avundsjuka på det praktiska än det känslomässiga planet. Andelen som tycker att »grannen har en snyggare partner« är nämligen bara sex procent. Och inte en enda i Skåne län svarade att de tycker att grannen ser bättre ut än de själva.

MAGNUS NYMAN FRÅN HÄGLINGE SOM DRIVER »BONDEBLOGGEN« PÅ NORRASKÅNE.SE GÖR ETT INLÄGG I TIGGERIDEBATTEN.

FOTO: NSK.SE

Hörde också att vi i Sverige inte har någon bestämmelse på tak-över-huvud-garanti till människor. Funderade på det en stund. Inför djurskyddsbestämmelser för människor då, för då är det helt andra regler som gäller. Skulle jag inte kunna garantera tak över huvudet till mina grisar året om så riskerar jag fängelse.«

Källa: Svensk Fastighetsförmedlings barometer

AVUNDSJUK PÅ GRANNEN?

FOTO: ÅHLÉNS, AFTONBLADET

DYRBAR BRÄDA

Källa: Ekoweb.nu

Fram till mitten av oktober 2015 hade 88 nya KRAVmärkta bröd lanserats i Sverige vilket är nästan dubbelt så många som förra året. Under hela 2014 tog 50 nya KRAV-bröd plats på butikernas hyllor. Skillnaderna mellan oekologiska och KRAV-märkta bröd finns bland annat i bestämmelser kring odlingen av spannmålen. I odling av råvaror för KRAV-produktion får inte kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller GMO (genetiskt modifierade organismer) användas. Även bakningsprocesserna skiljer sig åt. Exempelvis är det förbjudet att använda vissa färgämnen i KRAV-märkta produkter. I mitten av oktober 2015 fanns det 340 KRAV-certifierade bröd i Sverige.

LIR

Sov gott! livsmedel som får dig att sova bättre

Körsbär: Ökar halterna av melatonin Mandel: Innehåller avslappnande magnesium Honung: Bra för sömnen i mindre doser Mjölk: Kalcium har en lugnande effekt Banan: Rik på kalium som motverkar stress Kamomillte: Verkar muskelavslappnande Spenat: Innehåller både kalium och magnesium Källa: Land.se

A LLT STÖ R

6000 kronor om året kastar en genomsnittlig tvåbarnsfamilj mat för varje år. Maten som slängs motsvarar 200 000 bilars årliga växthusgasutsläpp.

Källa: Livsmedelsverket.se

Om du får ett ex av Per Morbergs skärbräda i julklapp bör du tacka ordentligt. Ekbrädan med Morbergs emblem kostar nämligen 3 995 kronor. Christian Wallin, varumärkeschef på Bonnier Brands som ligger bakom Morbergs kollektion, kommenterar priset i Resumé. »Den borde nästan kosta det dubbla, ur ett affärsmässigt perspektiv. Jag förstår att fyratusen kan uppfattas som mycket – men tänker man på vad man får för pengarna är det billigt.«

ORDNING OCH REDA PÅ NYÅR För de nitiska nyårsfirarna gäller det att ha koll på lagar och regler innan stubinen fattar eld. I Sverige krävs det tillstånd från Transportstyrelsen för att: · Skjuta upp raketer som väger mer än 500 gram · Släppa upp fler än 50 svävande lyktor på en gång · Släppa upp en eller flera stora svävande lyktor (lyktans höjd överstiger 100 centimeter) För att få ett tillstånd behöver du hosta upp 1 400 kronor ur nyårsbudgeten. För den stillsamme nyårsfiraren som föredrar att släppa upp ett knippe ballonger i luften, gäller det också att plugga in lagparagraferna: »Du får släppa upp max 1 000 ballonger vid varje tillfälle. Dessutom får snörena som används för att försluta ballongerna »inte vara längre än vad som är nödvändigt för själva förslutningen.« Ballongerna får inte heller vara ihopknutna med varandra. Och om uppsläppet sker inom tio kilometer från en flygplats med flygtrafikledenast det arrangerades ett »officiellt« ningstjänst, måste du ha en nyårsfyrverkeri i Osby var vid millennieskiftet. överenskommelse med Högtidsgruppen i Osby kommun var arrangör, berörd flygplats. men det var företagare i byn som finansierade aktiviteterna vid det tillfället. Källa: Transportstyrelsens författningssamling (TSFS 2013:77) Sedan dess har det inte varit aktuellt att låta fyrverkerierna göra comeback på någon nyårsafton. Valborg är enda chansen för Osbyborna att titta på de färgglada explosionerna, förutom alla privata initiativ. – Vi har väl inte precis funderat på att arrangera något nyårsfirande igen. Fyrverkerierna vid millennieskiftet var en enstaka händelse. Jag kan ju lägga in miljöperspektivet i detta också; fyrverkerier är en ganska dålig investering miljömässigt, säger Lotta von Bültzingslöwen, kulturutvecklare på Osby kommun och tillförordnad chef för Högtidsgruppen.

FYRVERKERIER I OSBY – BARA PÅ VALBORG

PÄR ANDERSSON

DETTA HAR HÄNT

MODESHOWEN - »ÅRETS HÄNDELSE« Att Osby ModeShow arrangeras på Borgen i november är tradition. Att det är fullsatt, 290 personer, har också varit en tradition ända sedan starten för ungefär tio år sedan. Carina Nyberg Nordqvist på Flora Blomsterhandel och Jennie Reimer på Family House står numera bakom arrangemanget. – Det är kul att det händer något i Osby och många har sagt att de tycker att det är årets händelse, säger Carina. Butiker som är knutna till föreningen Osby Shopping får delta på catwalken. I 2015 års ModeShow, den 3 november, visade tolv lokala butiker upp sina kläder, skor, frisörkunskaper och träningstips för publiken. Dessutom bjöd elever från Markaryds Folkhögskola på sång- och dansnummer och Agnes och Sara Persson från Osby spelade och sjöng i samband med de traditionsenliga bröllopsmarscherna. – Flera butiker som inte kan eller vill vara med på catwalken har också varit jättesnälla och skänkt vinster till vårt lotteri till exempel. Det är väldigt uppskattat att så många butiker är så villiga att ställa upp och att hjälpa till på olika sätt, säger Carina Nyberg Nordqvist.

TEXT & FOTO: PÄR ANDERSSON

KONFERENCIER & UNDERHÅLLARE JESSICA PERSSON

Källa: Lions.se

LIONS Historia: Bildades 1917 i Dallas, USA. Uppgiften är »att skapa och upprätthålla en anda av samförstånd mellan jordens folk gällande humanitära behov, genom frivilliginsatser med lokalt engagemang och internationell samverkan«. Organisation: Lions har 1,4 miljoner medlemmar i världen varav 12 000 medlemmar i 462 klubbar i Sverige. Klubbarna i Sverige samlar in ungefär 50 miljoner kronor per år. Lokalt: Lions Osby samlade 2014 in omkring 190 000 kronor (liknande summa 2015), som fördelades på lokala, nationella och internationella projekt.

Magnus Wihlborg:

»VI JOBBAR ÄVEN FÖR DE SMÅ KRONORNA - ALLT ÄR VÄRT NÅGOT« Om du vill bli av med din barrande julgran när helgerna är över kan Lions ta hand om den åt dig. Det är samtidigt en chans att bidra till välgörenhet och - kanske - döva det egna samvetet.

i har arrangerat julgransinsamling i Osby i några säsonger och kommer att fortsätta i januari. Hur går det till? – Man lägger 40 kronor eller mer i en påse och ställer granen med pengarna vid tomtgränsen. Vi kan inte köra runt i hela kommunen så det är Osby tätort som gäller. Vi börjar vid tiotiden och brukar vara klara vid lunch. Granarna kör vi sedan till värmeverket. Värmen är försumbar, men det är för sakens skull. Du är med i Lions Osbys styrelse och är just nu president. Grundtanken med Lions är att samla in pengar till välgörande ändamål. Berätta om hur ni jobbar! – Vi är 38 medlemmar och jobbar mycket med att sponsra olika arrangemang. Det kan vara inom äldrevården, drogfria discon på Pulsen, teatrar, vi sponsrar idrottsföreningar och musikskolan och så vidare. Vi hjälper också familjer med särskilda behov, till exempel i samband med julen. Nationellt sponsrar vi inköp av katastroftält, forskning om cancer, diabetes, ALS och annat. Och även internationellt har vi kanaler och stöttar en syskola för tjejer i Nepal, forskning om barndiabetes, vi har hakat på kyrkans insamling till Ukraina bland annat. Påverkar aktuella händelser, till exempel flyktingsituationen, era prioriteringar?

– Lions kan inte hjälpa till inne i Syrien, men vi kan göra insatser i Libanon, Turkiet och andra länder i området. Det är ett exempel på en satsning som har blivit aktuell just nu. Så Lions har egen personal ute på plats? – Vi har personal som jobbar som volontärer. Allt som någon lägger i en av våra bössor går raka vägen, utan någon administration, oavkortat till det som vi samlar in pengar till. Allt administrativt betalar vi själva i medlemsavgiften. Det tyckte jag var det fina när jag gick med i Lions för tio år sedan. Klubben i Osby har till exempel ett bilsläp och det har vi betalat med egna pengar. Det är jätteviktigt att få fram. Att ni ska hämta folks julgran »kostar« 40 kronor. Någon kanske tycker att 40 kronor hit eller dit inte spelar någon roll? – Vi vill visa att vi jobbar även för de små kronorna - allt är värt något. I ett projekt mot flodblindhet i Afrika räcker 42 kronor per person till att hindra en människa från att bli blind. Det är ungefär en julgran det ja. – Ja. Och för 5 000 spänn räddar vi 700 personer från mässlingen. Ibland när vi har jobbat för att skrapa ihop pengar försöker jag att se de här människorna framför mig. Det får man unna sig ibland. TEXT & FOTO: PÄR ANDERSSON LÖRDAG 9 JANUARI Lions julgransinsamling i Osby.

Vildsvinsdebatten:

»KANSKE FINNS DET INGET SVAR PÅ DEN HÄR FRÅGAN« En rolig sysselsättning för jägarna och den värsta plågan för bönderna. Vildsvinen gör avtryck - bokstavligt talat - på landsbygden just nu. Hur ska problemet lösas så att alla blir nöjda?

Foto: Privat

TEXT & FOTO: PÄR ANDERSSON

HENRIK NILSSON

EVA MANFREDSSON ENGSTRÖM

Jägare Västra Flyboda, Lönsboda

Lantbrukare Holma, Osby

»Självklart genom jakt och det löser man bäst lokalt efter vad markägare och jägare anser är bäst. Fler borde prata med varandra i stället för om varandra. På vissa håll fungerar kommunikationen mindre bra och det är ofta då det blir bekymmer.«

Hur ska vildsvinsstammen förvaltas enligt dig?

»Det är på tok för lite avskjutning. Dessutom utfodrar många jägare alldeles för mycket, lägger ut mängder av betor och annat för nära betesmarker och odlingar. Får grisarna gott om mat blir det ju större kullar och fler kultingar.«

Alla inblandade verkar ju tycka att avskjutningen utan vidare kan öka. Varför skjuts det helt enkelt inte fler vildsvin?

»De är nattdjur och väldigt svåra att jaga. De är dessutom smartare än till exempel rådjur. Enda gången det går att jaga vildsvin är egentligen nattetid vid fullmåne och alla kanske inte är så pigga på så obekväma arbetstider. Det vill till att jägarna är ihärdiga!«

»På många ställen har du grisarna där ett tag, sedan försvinner de. När de sedan kommer tillbaka är du inte där. De ringer ju inte innan och säger till direkt... Speciellt här i norra delen av kommunen är det så speciellt med det småbrutna landskapet vi har här. Det är rena bingon om du råkar vara på rätt ställe när grisarna är där.«

ANTAL SKJUTNA VILDSVIN ÅRLIGEN I SVERIGE 83 900

58 500

VILDSVIN I mitten av 1970-talet fick arten en nytändning i Sverige när vildsvin rymde från hägn och förökade sig i det vilda. Vildsvin är skygga, har gott luktsinne och bra hörsel, men svag syn. 90 procent av födan är vegetabilier. Utfodring är en vanlig metod för att avleda svinen från odlad mark. 85 procent av djuren föds mellan februari och maj. Suggan är dräktig i cirka 115 dagar. En äldre sugga kan få fler än sex kultingar per kull. Vildsvin blir i normala fall inte äldre än tio år.

Källa: Svenska Jägareförbundets viltövervakning

Källa: Svenska Jägareförbundet

Sus scrofa

4 700 334 1990

»Vissa markägare tolererar att det finns ett antal vildsvin, andra tolererar inga alls. Det gäller att markägare och jägare sätter upp mål och tar det därifrån. Med för mycket gris finns det risk att lantbruket försvinner. Då växer det öppna landskapet igen och då försvinner viktiga biotoper för småviltet, vilket gör att vi får ännu mindre småviltsstammar. Det tror jag kan bli en förlängning om man inte förvaltar vildsvinsstammen klokt och gemensamt.«

Vad krävs för att både jägare och markägare ska bli nöjda?

2000

2010

2013

»Ja du... Det är inte lätt att svara på. Jägarna vill ha mycket att skjuta på och vi markägare vill ha så få som möjligt. Den konflikten finns ju och kanske finns det inget svar på den frågan. Men jag tycker att jägarna inte skulle utfodra så förskräckligt mycket och hellre haft åtlarna inne i skogen där vildsvinen till och med gör nytta.«

MÅNDAG 15 FEBRUARI Vildsvinsjakten tar uppehåll.

Erland Nilsson:

»JAG SATTE PÅ RADION OCH BLEV VÄLDIGT LEDSEN OCH CHOCKAD« Efter att han fått beskedet kunde han inte sova. Erland Nilsson (S) var ny som oppositionsråd i Osby och kommer aldrig att glömma natten när statsministern mördades.

räffade du Olof Palme någon gång? – Flera gånger, men den gången jag minns mest var inför valet 1985. Det var en fredagskväll, vi hade hyrt ett lastbilssläp, Olof Palme tackade ja till vår inbjudan och det kom tre-, fyrahundra personer och lyssnade vid sjön vid Parkskolan. På kvällen åt vi kvällsmat på Strandpaviljongen. Olof och jag pratade mycket men det märktes att han var väldigt trött och sliten efter att ha kämpat så in i Norden i valrörelsen. Vad pratade ni om? – Det var ju valrörelse så det handlade mest om de frågor som var aktuella då. Det var en timme eller två innan han skulle åka vidare. Hur var han? – Mycket trevlig. Palme var egentligen väldigt folklig, men vissa tyckte tyckte att hans utseende var ett problem för honom. Motståndarna kastade pil på bilder med hans ansikte och sådär. Men jag tycker att han som person var oerhört vanlig och enkel. I början av 1986 var du ordförande i OsbyÄlmhults grafikers fackförening. Du var också nytillträdd som Osbys andra oppositionsråd någonsin. Hur fick du beskedet om att statsministern var död? – Vi hade årsmöte med fackföreningen i Hemvärnsgården i Marklunda och hade fixat

dit mat och det var dans. Där var omkring 80 personer och det var en trevlig kväll. Vid klockan ett någonting var det slut och när jag kom hem lyssnade jag inte på radio precis, utan förberedde mig för att lägga mig. Då ringde en kompis från partiet och berättade vad som hade hänt. Jag satte på radion och man blev faktiskt väldigt ledsen och chockad. Det var en väldigt traumatisk händelse som vi inte hade upplevt i Sverige tidigare. Olof Palme var kontroversiell och hade många fiender men han hade många vänner också. Vi i partiet älskade honom. Han var oerhört skärpt, den mannen. Det finns mängder av konspirationsteorier kring vem eller vilka som låg bakom mordet. Christer Pettersson dömdes i Tingsrätten men friades i Hovrätten. Vem tror du låg bakom? – Man klantade till det när Lisbet Palme fick se bilder på Christer Pettersson innan hon pekade ut honom. Det är svårt att tycka något när inte ens experterna kan reda ut det. Men jag tror likväl att Christer var en spelare i det hela, det är jag rätt övertygad om. Jag tror inte att det kommer att lösas förrän någon träder fram och det lär nog dröja. Det enklaste har varit och är att skylla på en ensam alkis och det är ju faktiskt möjligt att det var han som gjorde det. TEXT & FOTO: PÄR ANDERSSON SÖNDAG 28 FEBRUARI 30 år sedan statsminister Olof Palme mördades.

Osbys humorduo jobbar för att skapa en revytradition i byn. Det innebär mer jobb än de flesta tror. TEXT & FOTO: PÄR ANDERSSON

»Så vad är det ni gör om dagarna?«

tt få folk att prova något nytt är alltid en utmaning. Kanske speciellt i en by av Osbys storlek. Jessica Persson och Lars Magnusson fick för något år sedan en idé om att sätta upp en revyföreställning på nyårsafton och bestämde sig i fjol för att göra ett försök. Föreställningen fick namnet »Nu kör vi« och fick draghjälp av bland andra komikern Ann Westin som rekryterades till ensemblen. Man bokade Borgen i Osby och satsade tid och pengar på att marknadsföra de fyra föreställningarna. Projektet var nytt och osäkert, senast någon arrangerade nyårsrevy i Osby var på 60-talet. Biljettförsäljningen började ta fart, men eftersom man hade satsat kostnader som motsvarade 15 föreställningar och intäkterna skulle komma från fyra kvällar, var hela arrangemanget en chansning. »Nu kör vi« gick hem bland publiken och intresset räckte till och med till två extraföreställningar. – Någon sa till mig förra året: »Vad bra att ni har startat en revy i Osby! En by är inte komp24

lett utan en revy«. Så långt hade jag aldrig tänkt, men det kanske kan ligga något i det, säger Lars och skrattar. Han beskriver revy som något där allt finns med och där skrattet alltid är i centrum. Sketcherna som en revy är sammansatt av ska handla om det som har hänt och om saker som är aktuella just nu. Gärna ett och annat lokalt skämt från publikens absoluta närhet. Jessica och Lars berättar att de har funderat på nya kommunalrådet, Marika Bjerstedt Hansen. – Vi försökte hitta något roligt med henne till revyn, men vad ska man göra på henne liksom? De andra gubbarna var ju mer speciella, säger Lars med glimten i ögat. Responsen efter förra nyårsrevyn blev god och trots viss oro för nyhetens behag bestämde sig Jessica och Lars för att producera och sätta upp föreställningen »Anno 2016« under sex kvällar med premiär på nyårsafton. Efter att ha analyserat åsikter från förra året utlovar de en mer skruvad revy än i fjol. De hoppas att föreställningarna vid nyår kan vara en bra grund för ett långsiktigt mål, att skapa en revytradition i Osby.

HÅRRESANDE Hemma i huset i Hasslaröd i Osby smider Jessica och Lars planer för sina kommande

projekt. Till årets nyårsrevy vill de locka den yngre publiken med ett mer galet och skruvat manus.

– Det är en utmaning, folk kan få bra underhållning överallt idag. Utmaningen är att få folk här omkring att förstå vad det är vi gör på Borgen, vad revy är och hur kvalitetsmässigt bra det är. Att man får skratta och att man får något att samlas kring – något Osbyborna kan vara stolta över, säger Jessica. Lars fortsätter: – Det finns flera revyer runt omkring, i Hässleholm och Älmhult till exempel, och jag vet att Osbyfolk åker dit och tittar. Jag har en vision om att vi ska ha en av södra Sveriges bästa revyer och med den erfarenheten och de kontakter vi har så kan vi klara det. Jag brukar inte sticka ut hakan men jag tror att det kan gå. JESSICA OCH LARS är ett par både privat och yrkesmässigt. Jessica växte upp i Rydaholm i Småland. Intresset för artisteri och underhåll-

ning var inget som var framträdande i familjen, det skapade hon på egen hand. Barnkören Drillsnäpporna var första steget på det som skulle bli hennes karriärstege. Hon spelade en av huvudrollerna i folklustspelet »Per & Kersti«, vilket ledde till en roll som primadonna i en revy i Värnamo där Stefan och Krister var de stora dragplåstren. Jessica träffade kärleken, inte i Lars riktigt än, och flyttade till Osby. Hon jobbade i en Ica-butik i tio år och hade hela tiden en längtan efter underhållningsbranschen i bakhuvudet. Som småbarnsmamma blev hon erbjuden en roll i Liatorpsrevyn som hon tackade ja till. En kväll satt en man från Älmhultsrevyn i publiken och blev imponerad av Jessicas scenframträdanden. Måndagen efter fick Jessica ett mail som hon öppnade när hon satt på jobbet på Componenta i Osby. Det var från Lars 25

SCENTRÄNING »När Jessica står vid micken brukar jag sitta där och säga vad jag tycker« säger Lars och pekar mot en fåtölj på andra sidan rummet.

Magnusson som ville värva henne till sin revy. Det var han som hade suttit i publiken och sett Jessica. – Hon hade någonting på scenen som hon fortfarande har. Vissa människor har en speciell utstrålning. Och komisk timing, bara en sådan sak. Jessica behövde inte fundera länge innan hon tackade ja till erbjudandet om att börja jobba för Älmhultsrevyn. Hennes populära karaktär, den »gamla kärringen« Gulli föddes och vägen genom Älmhultsrevyn ledde Jessica rakt in i underhållningsbranschen. 2005 gick hon igenom en separation och jobbade på flera olika ställen i och omkring Osby, bland annat Ikea i Älmhult. För två år sedan sa hon upp sig från arbetet för att satsa helhjärtat på karriären som underhållare. – När man stänger en dörr öppnas det andra, 26

sägs det. Grejen är att när man stänger en dörr tvingas man öppna andra. Och det senaste året har det faktiskt varit helt sjukt med uppdrag. Senaste året har jag haft 80 uppdrag, allt från stand-up till sång. Det är mycket i den här branschen. Någon jag sprang på på Ica sa: »Vad gör ni om dagarna egentligen?«. Många undrar om vi kan fylla våra dagar. Men ja, det kan jag. Just nu har jag ett regiuppdrag, jag ska fylla en julshow och så har vi Osbyrevyn. Så just nu är det väldigt fullt, men folk vet inte vad vi gör. LARS VÄXTE UPP i Älmhult och höll sig under främst högstadieåren gärna framme när det var dags för skolspex. Han beskriver det som en dragning till scenen och fick en del konferencierjobb och liknande. Han började jobba på Ikea – »det skulle man göra när man bodde i Älmhult« – men kände hela tiden en liknande

LARS MAGNUSSON Född: 24 juli 1957. Familj: Sambon Jessica, en dotter från ett tidigare förhållande, fyra barnbarn. Bor: Hasslaröd i Osby.

JESSICA PERSSON Född: 17 september 1969. Familj: Sambon Lars, två söner från ett tidigare förhållande. Bor: Hasslaröd i Osby.

dragning till att stå på scen som Jessica beskrev. I flera års tid hade han olika jobb vid sidan av sina försök att komma in i branschen. – Jag kände: »Jag vill inte bli pensionär och tänka: ›Tänk om jag hade...‹ «. I mitten av 90-talet började »Släng dig i brunnen« sändas på SVT och Lars var med i en av de första upplagorna. Efter det lossnade mycket. Stand-up-världen var ny i Sverige på den tiden och konkurrensen därmed betydligt snällare än den är idag. Jobben trillade in utan några större problem. 1995 tog Lars och en kollega över Älmhultsrevyn, som de drev fram till för några år sedan. – Stand-up var mitt levebröd, revyn var mer som ett tillskott. Sedan dess har jag spelat fars i Falun i tio, elva somrar i rad, varit konferencier, kört stand-up och sånt. Och gjort TV-reklam. Jag gjorde en reklamfilm för Mio Möbler. Jag

spelade en blonderad bög. Jag och min partner sålde möbler och hade bara små, strikta soffor i butiken men jag stod med min lilla espressokopp, rörde runt i den och drömde om blommiga soffor från Mio att hoppa runt i... DET VAR PÅ våren 2001 som Lars satt i publiken och såg Jessica på scen för första gången. Året efter separerade Lars efter ett 17 år långt förhållande. Samma år som Jessica separerade blev de ett par. – Du har sagt att du tyckte om mig lång tid innan dess, säger Jessica. – Du snackar så mycket skit, kontrar Lars med ett leende. Han blir lite allvarligare. – Du fängslade ju mig redan när jag såg dig på scenen. Du har en utstrålning som attraherar en publik och för mig var det på det planet just

då. Jag var alltid förtjust i dig men det växte efterhand. Det blir tyst i några sekunder. – Hon sa inget tillbaka nu, märkte du det, säger Lars och tittar på mig. Jessica skrattar till. – Jag var mest irriterad på honom i början, jag tyckte att han var otrevlig. Nu lever jag med honom och vet att folk kan uppfatta honom som arrogant och introvert eftersom han är blyg. Men då gav han mig den här kalla blicken när jag kom där som ny och var pigg och glad. – Folk har sagt till mig: »Du är ju riktigt trevlig!« Och jag tänker: »Skulle jag inte vara det?«. Men jag vet att jag är blyg och jag tycker faktiskt om att vara själv. Jag är den som ställer mig i köket på fester, säger Lars. SKRÄCKEN ATT GÖRA ett dåligt framträdande, ett dåligt gig, är alltid närvarande berättar Jessica och Lars. Referenser betyder allt i underhåll-

ningsbranschen och Jessica har som mål att varje jobb hon gör ska generera ett nytt jobb. Misslyckade gig ältar hon i dagar och hon kan inte förklara känslan av hur mycket energi det tar. Det spelar ingen roll hur många lyckade gig hon har bakom sig, det är det där enda misslyckandet som fastnar i minnet. Lars menar att störande moment utifrån ibland kan göra att man tappar kontrollen över publiken. Att ljudet inte fungerar som det ska kan – om man inte lyckas omvandla det till något komiskt – leda till en osäkerhet som publiken känner av på två sekunder och giget kan vara förstört. Jag frågar om det inte ingår i deras jobb att kunna hantera alla sådana situationer. – Jo, det gör det men det händer nya saker

»Speciellt på en julfest när folk har börjat bli småpackade. Då kommer det alltid fram en man som ska dra en rolig vits..« 28

SKRATTRETANDE Både Jessica och Lars tycker att Fawlty Towers (Pang i bygget) är

»makalöst roligt«. Johan Glans och Per Andersson är två andra favoriter.

hela tiden, säger Lars och fortsätter: – Speciellt i början jobbade jag väldigt mycket med publiken och då får man vara beredd på vad som helst. Måns Möller såg mig i Göteborg en gång när han var ny och han sa efteråt: »Det du gör på scen vill jag också göra« och idag är han en av Sveriges bästa publiksnackare. Då var han okänd och jag ganska känd i standup-kretsar. EN DEL KOMIKER berättar ibland om att folk i deras närhet konstant försöker vara lustiga och dra skämt på löpande band bara för att någon i sällskapet har det som yrke. Händer det att folk som ni springer på försöker vara roliga bara för att ni jobbar som komiker och underhållare? Jessica: Ja. Lars: Ja.

Båda skrattar. Jessica: Speciellt om man är på en julfest och folk har börjat bli lite småpackade. Då kommer det alltid fram en man som ska dra en rolig vits. »Den här är rolig, lyssna här, den kan du köra sen...« Och alltid just en man, eller hur? Jessica: Ja, så är det. Försöker folk även utanför era jobb vara roliga bara för att ni är i närheten? Jessica: Absolut, det händer också. Det är trevligare om det händer på Ica än på fester. Lars: Då blir man snarare smickrad över att de ser en som underhållare i stället för att de bara tänker: »Vad gör du om dagarna då?«. »Anno 2016« har premiär på nyårsafton. Vad gör ni om ni vaknar den dagen och känner att ni har en riktig skitdag? Lars: Då får publiken en skitföreställning! 29

Nej då, det spelar faktiskt ingen roll. När man kommer in på Borgen, ser alla scenkläder, hör sorlet när man står bakom scenen, då är allt annat borta. Jag vet inte hur många gånger som folk har spelat revy med 40 graders feber och gått bakom scenen och spytt. Jessica: Det klassiska: »Show must go on« – så är det verkligen. Adrenalinet pumpar. Dagen för ett gig går åt till allt som man ska göra på kvällen, och dagen efter går helt åt till att ta hand om den energi som gick åt på kvällen. Det kan vara väldigt stressande att jobba så. Man är ganska ensam i det här yrket. Vi två kan ju bolla idéer med varandra, men många sätter sig på ett hotellrum helt själva. Så kommer ni att hinna hitta några lokala skämt, trots att det nya kommunalrådet tydligen inte är lätt att skämta om? Lars: Jag gick ner på Norra Skånes redaktion och bläddrade igenom alla Osbysidor från den förste januari. Jag fick ihop ett A4-ark och inget som jag kände att folk tycker är roligt. Det händer ju ingenting! Men vi har en del och ett nummer handlar bara om Osby. Apan är tillbaka, det går inte så bra för IFK, vi har fibern 30

Bild: www.standupkomikern.se

om Bild: www.jessicapersson.c

KÄNDISPOÄNG Jessica och Lars jobbar med jämna mellanrum med några av landets mest kända komiker.

och alla som gräver överallt, men inga riktiga skandaler. Det skulle vara fiberavtalet som blev fel och kostade för mycket i så fall. Där kan man möjligen skämta om att de gräver ner pengarna och sådär... Jessica: Det var lättare att skoja om Anders (Pettersson) och Erland (Nilsson) för de var sådana personligheter i sig. Det var enklare med dem. Lars: Någon sa att vi skulle ha haft med dem på läktaren för att kommentera det som hände på scenen. Som de två gubbarna i Mupparna ungefär – vad roligt det hade varit! Hur ser ni på framtiden för revyn i Osby? Jessica: Vi vill göra något som alla i Osby ska kunna känna sig stolta över. Lars: Det finns två revyer i södra Sverige som är gigantiska, det är Arlöv och Falkenberg. Dit når vi aldrig. Därefter finns det flera som är ungefär lika stora. Trelleborg, Kalmarsund och så. Det är inte alls omöjligt att vi också når dit.

NYÅRSAFTON Osbyrevyns »Anno 2016« har premiär på Borgen.

En av våra favoriträtter till nyårsafton! LAMMYTTERFILÉ PROVENCALE LAMMYTTERFILÉ PÅ POTATISBÄDD Det här behövs till 4 portioner: 1 kg medelstora potatisar av en god sort, förslag Ekologisk Princess från oss i Gräsljunga 1 tsk salt 50 g smör +1-2 msk smör till stekning 600 g Krav godkänd Lammytterfilé från Gräsljunga 1 dl vatten Salt och peppar Vitlökssmör 100 g smör, rumsvarmt 1-2 vitlöksklyftor Saften av ½ citron 1 dl hackad persilja ½ tsk paprikapulver 1 krm salt 1 krm nymald svartpeppar Så här gör du: Smörj en ugnsfast form med lite smör. Skala och skär potatisen i tunna skivor 2-3 mm. Bred ut potatisen i formen och salta mellan varven. Klicka på 50 g smör ovanpå potatisskivorna och ställ in formen i ugnen 225 grader i 20-25 min.

Gör vitlökssmöret: Blanda det rumsvarma smöret med vitlök, citronsaft, paprikapulver, persilja, salt och peppar. Citronsaften är lite jobbig att få in i smöret, man får hålla på att blanda en stund. På de rumsvarma lammytterfiléerna putsar man bort eventuella hinnor som sitter kvar. Bryn köttet med ett par matskedar smör i en stekpanna, salta och peppra. Ta ut potatisen ur ugnen, lägg köttet ovanpå potatisbädden. Ta 1 dl vatten och häll i stekpannan, vispa ihop en sky och häll detta över kött och potatisbädd. Sätt in formen i ugnen igen sänk temperaturen till 175 grader. Låt stå ca 10 min. Ta ut köttet, skär det i ca 1 cm tjocka skivor lägg dem lite omlott snyggt ovanpå potatisen och klicka på ca hälften av vitlökssmöret på köttet. In i ugnen igen men bara tills smöret smält, ca 2-3 min. Ta ut formen och servera genast. Resten av vitlökssmöret är jättegott att komplettera varje portion med. Goda tillbehör är t.ex. en tomatsallad eller kokta brytbönor.

www.grasljunga.se

Ända sedan Gustav Johansson grundade företaget 1923 har vi levererat inredningar som präglas av upplevelse och känsla för medvetna kunder. Vi gör det genom att förena det bästa av världar. Dels genom själ, hantverk och flexibilitet i att fortfarande vara ett äkta köks- och möbelsnickeri. Dels genom kvalitet, design och det systemtänkande som gjort oss till Skandinaviens ledande tillverkare av kvalitetsinredning. Men framförallt genom den speciella nordiska värme som bottnar i vår historia, vår användning av trä och vår hängivenhet att ge våra kunder en resa i första klass.

K VÄ NU M K RI STIAN STAD Öst ra Storgat an 28 • 044- 12 27 00 WWW. KVANUM.SE

År 2045 kommer en fjärdedel av Sveriges befolkning att bo i Stockholm, enligt Stockholms Handelskammare som baserar sin prognos på SCB:s statistik. Bekant passar på att besöka byar i Göingebygden medan de fortfarande finns kvar.

· SERIE OM LIVET PÅ LANDET ·

n y b l l i em t

Loshult TEXT & FOTO: PÄR ANDERSSON

»En liten by med ett ganska hyfsat läge«. Ungefär så beskrivs byn gång på gång av dem som bor där. Loshult ligger i Osby kommun men att Älmhult ligger betydligt närmare, både fysiskt och mentalt, råder det inget tvivel om.

rister Nilsson och jag slår oss ner på en av bänkarna längst fram i kyrkan. Han drar med handen genom det långa gråa skägget. Jag berättar att jag har hittat en prognos från SCB som säger att en fjärdedel av Sveriges befolkning kommer att bo i Stockholm år 2045, alltså i en relativt snar framtid. Krister verkar inte alltför bekymrad. – Det måste finnas alternativ till städerna också, alla vill inte bo inne i smeten. Det är viktigt att småbyarna finns kvar, för historien också. Byarna håller igång mycket, kyrkor och annat. Jag får väl erkänna att största anledningen till att jag fortfarande är med i Svenska kyrkan är att om alla hade gått ur, hade kyrkorna snart inte funnits kvar. Många går ur för att minska skatten, men det gör inte jag. Det måste bevaras. Finns det inga församlingsmedlemmar kvar, så bryr sig stiftet snart inte om kyrkorna heller, säger han. Det är en grådassig dag i november och vi är i Loshult för att se hur byn ser ut en helt vanlig dag i slutet av 2015. För några minuter sedan stod vi utanför församlingshemmet mitt i byn 36

och funderade på var vi skulle kunna sitta och prata en stund innan Krister visar mig runt. Det finns inte många alternativ. Det finns ett ålderdomshem, men där kan vi inte gärna gå in. Det finns fabriken där Comforta numera håller till. Sömnads- och monteringsföretaget hittade den gamla bilverkstadslokalen, som på 80-talet var en möbelfabrik, och insåg att det var billigare att hålla till där än i Älmhult. Det är ungefär det som finns i Loshult, förutom bostadshusen. Det finns förresten en lekplats också. KRISTER NILSSON FÖDDES 1951 och växte upp i Älmhult. Efter realen flyttade han till Växjö för att studera något så modernt som programmering. Som han minns det var det just 1970, året då han läste kursen, som utbildningen introducerades. Krister sökte jobb som programmerare på Ikea i Älmhult, men några sådana fanns det inte behov av och han blev anställd på kundtjänst i stället. Datoriseringen smög sig in i företaget och efter en tid fick han ett brev från personalchefen som undrade vad en utbildad programmerare skulle kunna bidra med. Det fanns nämligen ett antal bildskärmar som skulle installeras.

ANTAL HUSHÅLL 107

Källa: SCB

1995

2000

2005

2010

LOSHULTSGUIDE Krister Nilsson framför sitt hus i Gnubbefälle. Skägget fyller åtta år vid nyår. »Innan dess körde jag mest med mustascher« säger han.

Krister skrattar när han tänker tillbaka. »Vi hade ju ingenting med det att göra. Det visade nog bara vad personalchefen kunde om programmering«. Krister gjorde lumpen i ett år och återvände sedan till Ikea, nu till den nya datoravdelningen. Titeln var operatör och jobbet gick ut på att sköta den dagliga driften av stordatorerna. Efter en tid ändrades titeln till maskinrumschef, vilket ledde till förvirring när Krister en dag ringde skattemyndigheten för att meddela en anmärkning. Handläggaren kände igen Kristers ärende och titel och utropade: »Just det, det är du som är sjöman!«. 1983 lämnade Krister Älmhult och flyttade till sin mors föräldrahem i Gnubbefälle, några kilometer väster om Loshult. Han köpte ut sin syster ur gården och renoverade huset. Den 1 oktober 2013 gjorde Krister sin sista arbetsdag på Ikea efter 42 år. Det kändes bra, berättar han, och han medger att han visst har saknat det sociala ibland, men att han trivs med det stilla livet som pensionär i Loshult också. – Folk som bor här vill ha det lugnt. Och för min del är det ännu lugnare, jag har en kilometer till närmsta hus, säger han och skrattar.

– Loshult är en lugn by, det händer väl inte jättemycket. Men hade folk tyckt att det händer för lite, hade de knappast flyttat hit eller bott kvar. Älmhult ligger nära och det är ju liksom dit de flesta vänder sig. Många har jobb och handlar i Älmhult. Härifrån är det sex kilometer in till centrum. Hemifrån hade jag exakt en mil när jag ibland cyklade till Ikea där det låg på den tiden. Men det finns ju några föreningar här i Loshult också som har aktiviteter ibland. Krister nämner Föreningen Loshultsbygdens Utveckling (FLU), Loshults Hembygdsförening och det anrika Byalaget. Och så fiberföreningen förstås, som precis som på så många andra ställen på landsbygden, slåss för att få fiber till byn så snabbt och billigt som möjligt. Jag frågar hur mycket som har ändrats i Loshult sedan han flyttade tillbaka 1983. – Inte så jättemycket, säger han och skrattar genom skägget. Affärerna har ju lagt ner, men det var längesen, de har ändrat lite i korsningen där nere, Comforta har flyttat hit... KYRKPORTEN ÖPPNAS och en äldre dam tittar in. »Det lyste så jag gick in«, säger hon försiktigt. Vaktmästaren som går och plockar med något

INFÖDING »Jag begraver folk i farfars potatisland. Han odlade där den nya kyrkogården är idag.« Tore Nilsson känner historiens vingslag på jobbet varje dag.

säger glatt att det gjorde hon rätt i. Han tar en paus i arbetet och sätter sig bredvid mig och Krister. Tore Nilsson har arbetat som kyrkvaktmästare i Loshult i 26 år. När jag berättar att jag kommer från en annan liten by i kommunen, Visseltofta, skiner han upp. – Då känner du Tomas Björk? Vi är gamla skolbästisar. Jag nästan bodde hos dem när vi var i tonåren. Vi är så fruktansvärt bra kamrater att vi inte ens behöver umgås längre, säger han på utpräglad Loshultsdialekt, mer småländska än skånska, och skrattar hjärtligt. Jag berättar om SCB:s prognos, om att allt fler kommer att bo i Stockholm, för Tore också. – En rolig grej är att år 1944 hade Loshults församling 1944 invånare. Men för något år sedan kollade jag och då var vi lite under 1100 i församlingen och de flesta som bor här är nog med i Svenska kyrkan. Det är ett rätt stort procenttapp. Framför allt är det satellitbyarna som har tappat, tror jag.

så bra på så vis. De flesta man känner till jobbar på Ikea. Krister: Många i varje fall. Tore: Man ser karavanen på morgnarna... Krister: Och om man har varit i Osby och kör hemåt när folk slutar jobbet så är det en massa trafik. Inget är säkert, men det tar nog ett tag innan Ikea försvinner. Tore: Inte i vår livstid i alla fall, det vågar jag nästan lova! Vad är det bästa med Loshult? Det blir helt tyst. Tore funderar så att det knakar i kyrkväggarna. – En liten ort med ett ganska hyfsat läge. Det är en rätt bra sammanfattning tycker jag. Byn ligger bra till här utmed stambanan. Stationen i grannbyn Killeberg invigdes i december 2013 och sedan dess stannar pågatågen där. Krister: Men ska man längre än till Hässle-

Bild: Google maps

INVÅNARANTALET KANSKE har minskat, men just nu syns det att det byggs för framtiden i Loshult. Bokstavligt talat. För tio år sedan var det första huset i det som vissa loshultsbor kallar »Nya kyrkbyn« på Hagvägen klart. Ett tiotal nybyggda villor finns idag på området. Jag frågar Krister och Tore vad de tror det är som lockar folk att bygga hus i just Loshult. Tore: Ikea är en säker arbetsplats och det är bara ett stenkast dit. Loshult ligger faktiskt rätt

holm kan man nästan lika gärna köra till Älmhult och åka därifrån. Tore: Ska jag vara riktigt ärlig så spelar det inte någon större roll att tågen stannar i Killeberg. Det är som Krister säger – man kan lika gärna åka till Älmhult. Det blev sämre med bussarna också, särskilt de äldre blev rätt så sura. Krister: Det finns bara en busslinje, den som går till Lönsboda, och den har de fått att stanna här. Det var Byalaget och FLU som la in en skrivelse om det, annars hade det inte blivit något stopp alls med bussen i Loshult. Så om du ska åka till Osby får du ta bussen till Lönsboda och byta där. Eller köra till Älmhult och ta pågatåget till Osby. Eller köra till Killeberg och ta tåget därifrån. Tore: Det där med tåget blev nog ett nollsummespel. Krister: Nej, det blev minus. Tore: Ja, nära på. Alternativet till bilen i Loshult är cykeln, brukar jag säga. DAMEN PÅ ANDRA sidan mittgången reser sig från kyrkbänken, nickar mot Tore och tackar för besöket. Han vinkar glatt tillbaka. Vi reser oss också och börjar gå mot utgången. Tore berättar att det kommer mellan tio och 50 besökare till kyrkan på söndagarna. Musikgudstjänsterna är det som drar mest folk, säger han. Han minns julottan när han var liten. Då kom det ett hundratal besökare, nu för tiden kommer inte alls lika många. Förr var det julotta vid klockan sex, nu börjar den inte förrän sju. »Inte riktigt som det ska vara«, konstaterar Tore. På skolavslutningarna på 90-talet fick han springa och hämta extrastolar för att bänkraderna fylldes med folk. Förr var kyrkan alltid öppen, nu när både de förra grindarna vid grusgången och en tavla inne i kyrkan har blivit stulna, är

porten bara öppen mellan sju och fyra. Tore ser lite nostalgisk ut när han berättar. KRISTER STARTAR SIN Volvo och kör in på Solhemsvägen. Vi rullar förbi ålderdomshemmet Solhem som sedan 2008 drivs av Älmhults kommun. Avtalet är uppsagt och går ut under 2016. Vad som kommer att hända med lokalerna är det ingen som vet, men det troliga är att de äldre får flytta till andra boenden och Solhem får en ny funktion. Några hundra meter längre fram ligger ett nybyggt, vitt hus på vänster sida. I januari flyttar Marcus Görbring och Karin Fransson in - om tidsplanen håller. Marcus köpte den 2 800 kvadratmeter stora tomten för två år sedan, rev det gamla huset och började bygga nytt den 25 maj 2015. Marcus känner sig hemma i Loshult, han kommer från byn och föräldrarna bor kvar på Solhemsvägen. Karin är uppväxt i Älmhult och flytten till Loshult blir hennes första. – Det känns jättekul! Jag har alltid velat bo så här, lite för mig själv. Man vill ha grannar men kanske inte ha dem så himla nära alltid, säger hon och skrattar. – Det här ligger på landet men ändå ganska centralt, säger Marcus. Båda jobbar i Älmhult, Marcus som bilrekonditionerare på Atteviks och Karin som bland annat kökssäljare på Ikea. Vi pratar om det nybyggda området på Hagvägen och Marcus och Karin räknar upp flera andra par och familjer som har flyttat till byn den senaste tiden. – Priserna i Älmhult är för höga. Det är stor brist på bostäder i Älmhult och folk ser sig omkring utanför. Och Loshult är ett bra alternativ med tågförbindelse både från Älmhult och Killeberg, säger Marcus. – Det är väldigt nära det nya handelsområdet

NYBYGGARE På 145 kvadratmeter öppen planlösning ska Marcus Görbring och Karin Fransson bo när det är dags för inflyttning i januari. Hur det ska se ut framför huset blir en senare fråga.

FESTPLATS Kring dansbanan vid skytteföreningens tillhåll är det tradition med festligheter på midsommardagen, men det har blivit mindre på senare år. Att dansbandet Berth Idoffs har blivit för dyra att anlita kan vara en anledning. 41

FAMILJELIV »Vi ville att allt skulle bli enhetligt. Det nya golvet, tapeterna, köket... Och externt ville vi behålla den gamla stilen.« Ulrika Nilsson och Erik Andersson är klara med renoveringen och trivs i huset i Loshult. Dottern Ebba verkar hålla med.

i Älmhult härifrån och ändå är det nära naturen, säger Karin. Men just i Loshult finns det ju egentligen ingenting förutom bostäder. Saknar ni något? Karin: Det hade varit kul med ännu fler yngre. Och hade man bott två mil utanför Älmhult hade man kanske velat ha en affär, men nu finns ju både Killeberg och Älmhult så nära. Marcus: Man kan lita på folk här och vet vilka det är som rör sig runt omkring. Karin: Det är en liten mysig by som har nära till allt. Marcus: Det finns en speciell trygghet i sådana här byar där alla känner alla.

Vi åker förbi korsningen där kommunen satte dit blomsterprydnader. Krister muttrar lite över att de tyckte att loshultsborna själva skulle ta hand om dem. »Kommunens personal kör ju till Killeberg, skulle de inte kunna fortsätta hit då?« Vi kommer fram till huset som en gång i tiden inhyste krogen som enligt traditionen kallades »Fördärvet« och som drevs till någon gång på 1890-talet. »När de rotar i landen vid huset hittar folk kapsyler fortfarande, sägs det.« Vi svänger förbi kyrkan igen och rullar in på Kongstorpsvägen. Krister pekar på ett rött hus. – Där bor några andra som också håller på att bygga.

KRISTER TROR ATT kopplingen till Älmhult är tydligare än anknytningen till Osby hos många som bor i Loshult. Vid kommunsammanslagningarna 1974 gick Loshult upp i nya Osby kommun. – De flesta här var nog mer för att Loshult skulle tillhöra Älmhult. Gränsen går ju trots allt bara 300 meter från kyrkan.

ULRIKA NILSSON OCH Erik Andersson, båda födda 1988, blev tillsammans under första året på gymnasiet. De gick i parallellklasser på Ekbackeskolan i Osby. Efter studenten flyttade de till Lund och fortsatte studera. Ulrika läste till socionom, Erik till civilingenjör. Ulrika fick jobb på Osby kommun efter sina tre och ett halvt år på universitetet

och åkte fram och tillbaka från Lund varje dag. Pendlandet tröttnade hon snabbt på och paret fick en idé om att testa livet på landet i Loshult, där Erik växte upp. Ulrika växte upp i Visseltofta, så både visste vad livet i en liten by skulle innebära, men om det var just Loshult som de skulle bosätta sig i på längre sikt var inte säkert. Huset de flyttade till är ett undantag från Eriks föräldrars gård som ligger några hundra meter bort. Ulrika och Erik började med att hyra huset och på sommaren 2013, efter en testperiod på två år, blev de loshultsbor på riktigt och köpte det hundra kvadratmeter stora huset. – Har man väl bott i hus vill man inte byta tillbaka. Och när vi bodde i Lund åkte vi hem kanske varannan helg. Lägenheten där använde vi nästan bara till att sova i under veckorna, berättar Erik. – Jag trivdes himla bra i Lund också, men det var under den delen av livet. När vi hade flyttat hit märkte vi snabbt att vi trivdes, säger Ulrika. Det luktar nyrenoverat i huset, som har blivit 65 kvadratmeter större och fått en liten övervåning som ger ytterligare tio kvadratmeter boyta. Väggar, golv och tak har fått en modern touch men den gamla känslan finns kvar. Ulrika är fortfarande anställd av Osby kommun och arbetar som biståndshandläggare. Erik ansvarar för hydrauliksystem på u-båtar på Saab Kockums i Malmö. Varje dag kör han till Osby och tar tåget vidare till Malmö. – Man kan köra till Killeberg och ta tåget därifrån, men då blir det byte i Hässleholm och man blir beroende av två tåg i stället. Jag fick jobbet i Malmö direkt när jag var klar med studierna och jag undrade om jag skulle klara av pendlingen. Nu har jag varit där i fyra och ett halvt år, konstaterar han.

Dottern Ebba föddes i januari 2014. Det märks att den lilla familjen trivs i Loshult och de säger att de aldrig har ångrat att de flyttade hit. – Det är en liten charmig by. Det finns ju inga affärer och så, men ändå en del aktiviteter som föreningarna ordnar varje år och som alla i byn värnar om, säger Ulrika. – Sedan är det ju så att om vi inte hade haft någon anknytning hit, så hade vi inte flyttat just till Loshult. Men sammanhållningen som skapas i byn med grannsamverkan och så gör att byn hålls levande, säger Erik. DET MÖRKNAR I Loshult när Krister svänger in på den lilla grusvägen som leder till skytteföreningens stuga med både skjutbana och dansbana precis intill. Krister tänker tillbaka på de episka midsommarfesterna. Traditionen säger att FLU står för firandet på midsommarafton, sedan fortsätter festandet i skytteföreningens regi på midsommardagen. – Det är på kvällen med orkester, kaffe och annat. Jag har inte varit med på många herrans år. Vi brukade förfesta hemma hos mig, sedan gick vi dit. Det var en lagom promenad på tre kilometer, så fick man ha lite paus också. Kaffe och sillsmörgås serverades, det är en klassiker. Göken fick man ta med sig själv. Det kom dit mycket folk för några år sedan, många från Älmhult som kom gående eller cyklande den gamla vägen. Dagen efter låg det alltid cyklar och grejor i dikena vid vägen upp till Älmhult. Nu för tiden går det lugnare till. Vi åker upp till landskapsgränsen, det har hunnit bli mörkt. Jag frågar Krister hur han tror att det kommer att gå för Loshult. – Husen är billigare här än i Älmhult. Med tanke på byns läge borde det se ljust ut.

BERGSÄKERT – NIBE BERGVÄRME 30 ÅR AV REN NATURKRAFT Vår storartade natur lagrar kraften från solen rakt ner i marken. Denna förnybara fria energikälla har NIBE Energy Systems under mer än 30 år arbetat med att ta tillvara på bästa sätt, med minsta möjliga miljöpåverkan. Redan för tio år sedan kunde vi presentera vår första inverterstyrda bergvärmepump. Vi är sedan 2013 inne på andra generationen bergvärmepumpar som automatiskt anpassar sig efter rådande utomhustemperatur. Detta för att alltid hålla ett jämnt och skönt inomhusklimat.

A +++

NIBE F1155 och NIBE F1255 är försedda med den senaste tekniken för att uppnå största möjliga energibesparing och högsta årsvärmefaktor. De har en enkel och tydlig användardisplay med möjlighet att följa och styra din värmekomfort var du än befinner dig genom NIBE Uplink™. Tryggt, enkelt och säkert. Vi kallar det ”Energy for life”. Läs mer om våra hållbara energilösningar i världsklass på nibe.se/bergvarme *Se testresultat på nibe.se/test

Energiklassen avser systemets effektivitet vid rumsuppvärmning både med radiatorer eller golvvärme

DET LIGGER I LUFTEN – NIBE LUFT/VATTEN • Marknadens enklaste styrning • Klarar temperaturer ner till -25°C • Tystgående • NIBE Uplink, internetuppkopplad för fler möjligheter Läs mer på nibe.se/F2030

A ++

Energiklassen avser systemets effektivitet vid rumsuppvärmning både med radiatorer eller golvvärme

Tegvägen 5, 283 44 Osby 0479-146 04 www.sahlinsror.se info@sahlinsror.se

BENSINPRISER, PENSIONER OCH ROTAVDRAG. ALLT ÄR SIG INTE LIKT NÄR 2015 BLIR 2016. TEXT & FOTO: PÄR ANDERSSON

»DET BLIR EN PINNE TILL PÅ MINUSSIDAN« Lotte Melin är lantbrukare och engagerad på många håll. Hon är beroende av både traktorer och bilar och menar att skattehöjningen på bensin och diesel är förödande för landsbygden.

DYRARE BRÄNSLE Regeringens budget för 2016 innehåller en höjning av skatten på bränsle, 48 öre för bensin och 53 öre för diesel. När momsen lagts på blir den slutliga höjningen 60 öre för bensin och 66 öre för diesel. Under valrörelsen lovade Socialdemokraterna att bensin- och dieselskatten inte skulle röras, men ändrade sig efter förhandlingar med Miljöpartiet. Pengarna ska främst användas till att finansiera försvarsöverenskommelsen.

Malshult, strax söder om Osby, bor Lotte Melin och Magnus Sjöberg och de tre barnen Maria, Hilda och Truls, 17, elva och sju år gamla. Till närmaste busshållplats, »vid stora vägen«, är det visserligen inte så långt, men det är långt mellan bussarna på vardagarna och på helgerna går de inte alls. – Det ska inte vara en nackdel att bo på landet när man har barn. Man kan ju inte säga: »Du kan inte vara med på den här aktiviteten för så mycket kan vi inte köra«. De måste få vara med på saker lika mycket som barnen inne i samhället, säger Lotte. Till familjens gård hör också

800 slaktsvin, 60 dikor, fem hästar, några getter, 50 hektar skog, 100 hektar betes- och odlingsmark och ett stort gäng katter. – Grisarna har vi i Sinclairsholm vid Vinslöv och dit kör vi varje dag. Sedan ska andra djur som vi har utspridda också tittas till varje dag. Så blir det när man bor i den här delen av Skåne. Lotte beskriver skattehöjningen som »förödande för landsbygden«. – Tanken i det här förslaget är väldigt mycket att man utgår från stadens behov och att folk åker till landet ibland för att det är trevligt och som rekreation. Att det bara är trevligt på landet om det bor folk där, missar man att tänka på.

Lotte Melin är aktiv på flera håll. Hon är ledamot i kommunfullmäktige för Centerpartiet, vice ordförande i samhällsbyggnadsutskottet, ersättare i kommunstyrelsen, sitter i Skånska Dagbladets styrelse, är med i Brittedals styrelse, är nämndeman i förvaltningsrätten och är engagerad i LRF på lokal nivå. – Man far och flänger mycket, säger hon och skrattar. – Du måste ha bilen. Järnvägen byggs ut och det är jättebra. Det är helt fantastiskt att man kan åka från Osby en gång i halvtimmen, men man måste ta sig dit också. Man får hoppas att vi kan driva

våra bilar med något annat längre fram, men till dess kanske vi ska göra en grön skatteväxling på något annat än just drivmedlet. Vi är beroende av transporter både till skogs- och lantbruket. Det skulle inte kunna fungera på något annat sätt. Kommer folk att köra mindre när priserna stiger? – Nej, det tror jag inte. Men vissa väljer bort att bo långt från tätorten, det tror jag blir en konsekvens, och det är inte bra. Om man funderar på att flytta till landet blir det här en pinne till på minussidan. Det finns plats för fler människor på landsbygden.

FREDAG 1 JANUARI Bensin och diesel blir cirka 60 öre dyrare/liter.

»ALLA SÄGER ATT SKATTEN SKA SÄNKAS - DEN SKA LIKSTÄLLAS« Att pensionärsskatten sänks är ett steg i rätt riktning mot återställd rättvisa i skattesystemet. Det menar Anne-Marie Axelsson som är ordförande i PRO Osby.

ed minskad orättvisa som främsta argument vill regeringen tillsammans med Vänsterpartiet ge pensionärerna mer pengar i plånboken. – Alla säger att skatten ska sänkas men jag tycker att man ska säga att den ska likställas, det är väldigt viktigt. Man har fel nivå nu, vi betalar ju högre skatt. Vad är anledningen till att vi pensionärer ska betala mer i skatt än den som jobbar, frågar sig Anne-Marie Axelsson, ordförande i PRO Osby. Alliansen genomförde också skattesänkningar för pensionärer men använde samtidigt en högre pensionärsskatt som incitament för svenskarna att arbeta längre. – Den tanken kan jag inte förstå. Man ska stimulera arbete, men det ska inte regeringen göra. Det görs av arbetsmarknadens parter med löner, sociala avgifter och så. Nej, det där tycker jag är ett svepskäl, säger Anne-Marie. När hon pratar om sin ordförandepost i PRO säger hon: »Ränderna går aldrig ur« och

syftar på sina år som anställd på statstjänstemannaförbundet i Stockholm. Nu heter det Fackförbundet ST. I Stockholm träffade hon Lars-Olof från Osby, som hon nu »delar morgontidning med« och 1991 bytte hon arbetsort till Malmö efter en omorganisation. Samtidigt bosatte sig paret i Osby och Anne-Marie veckopendlade till jobbet. Efter ännu en omorganisation började Anne-Marie arbeta i Göteborg, fortfarande veckopendlande från Osby, tills hon gick i pension 2002. – Jag tyckte det kändes bra och jag var helt klar med att jag skulle pyssla med någonting även som pensionär. Anne-Marie berättar att PRO Osby drev en lokal kampanj för sänkt pensionärsskatt redan innan debatten om det aktuella förslaget hade börjat. – Det är orättvisan mer än pengarna som man reagerar på. Detta är ett bra steg på vägen.

FREDAG 1 JANUARI Inkomstpensionen höjs med 4,2 procent.

HÖGRE PENSION Regeringen aviserar i sin budget för 2016 en sänkning av pensionärsskatten. Det innebär att inkomstpensionerna efter årsskiftet kommer att öka med 4,2 procent, vilket i snitt blir 340 kronor per månad efter skatt. Detta gäller de flesta pensionärer, 1,3 miljoner, de som varken har garantipension eller bostadstillägg. De som har mindre än 9 000 kronor i månaden får sänkt pension med mellan noll och 30 kronor. Detta på grund av att de lägsta pensionerna är utformade för att ha en oförändrad köpkraft vad som än händer. Fallande priser innebär sänkt garantipension.

»JUST NU ÄR DET LITE HYSTERI KRING ROTEN« Rotavdraget ska sänkas och alla vill få sina beställningar utförda innan årsskiftet. Per Sahlin på Sahlins Rör är tacksam för alla uppdrag, men känner ibland att tempot blir lite väl högt.

SÄNKT ROTAVDRAG Rotavdrag innebär att en villaägare eller bostadsrättsinnehavare får göra ett skatteavdrag med 50 procent av arbetskostnaden när man anlitar en hantverkare för renovering, ombyggnad eller tillbyggnad av bostaden. Enligt budgetförslaget sänks rotavdraget till 30 procent efter årsskiftet. Maxbeloppet på 50 000 kronor per person och jobb gäller dock även i fortsättningen. För att kunna nyttja rotavdraget enligt de gamla reglerna, med avdrag för 50 procent av arbetskostnaden, måste fakturan vara betald innan årsskiftet 2015/2016 och jobbet utfört senast den 31 januari 2016.

å fort diskussionen om en eventuell sänkning av rotavdraget satte igång, började jobben trilla in i allt snabbare takt på Sahlins Rör/Bad & Värme i Osby. Per Sahlin, som sedan 1999 äger firman tillsammans med sin kusin Stefan, tar värmepumpar som exempel. – Från slutet av november fram till jul ska vi installera tio stycken. Det är åtminstone dubbelt så många som vanligt. Just nu är det lite hysteri kring roten för att folk tvunget vill ha jobbet gjort i år, säger han. Sahlins Rör har sju anställda, fast just nu i praktiken åtta. Pers far Lars-Gösta har fått rycka in och hjälpa till på grund av det höga arbetstrycket. – Det finns inga att få tag i, annars hade jag anställt en eller två direkt. Vi har en lärling som har

börjat köra själv, det underlättar mycket. Sedan har vi två andra lärlingar som slutar trean till sommaren, meningen är att de ska börja jobba här sedan, säger Per. Sänkningen av rotavdraget innebär enligt Per Sahlin att skillnaden i kostnad för en komplett installation av en värmepump i normalfallet blir någonstans mellan 5 000 och 10 000 kronor. Rotavdraget ska enligt den rödgröna regeringens förslag sänkas från 50 till 30 procent av arbetskostnaden. Regeringen anser att rotavdraget har blivit för dyrt och ska i stället använda pengarna till att bygga bostäder. Förslaget har fått kritik från oppositionen som anser att sänkningen gynnar de rika och riskerar att öka andelen svartjobb. – Mer bostadsbyggande är ju en bra idé på ett vis, men

just här har vi nog mer nytta av rotmarknaden. I storstäderna byggs det säkert mer. I vår firma är vi mer nischade mot att hjälpa privatkunder än stora hyreshus med värmepumpar, badrum och så, även om vi just nu är med och bygger på området mitt emot Hasslarödsskolan där kommunen är beställare, säger Per. I en undersökning i tidningen Vi i Villa säger 49 procent av de tillfrågade att de kommer att anlita hantverkare i mindre utsträckning om rotavdraget sänks. – Jag tror att det kommer att återgå till en vanlig vardag för oss i januari. Många företag har nischat sig på att bara utföra »rot-

jobb« på ett eller annat sätt. De kan få det tufft nu när rotavdraget sänks. För oss händer det grejor oavsett och jag är nästan bara glad om det lugnar sig ett litet tag sedan, säger Per och skrattar. Telefonen ringer konstant tyvärr blir det många missade samtal, säger han. Per betonar att rotavdraget är positivt för firman, men konstaterar att tempot har blivit för högt innan årsskiftet. – Ibland har jag faktiskt känt att det har blivit lite för mycket på flera håll samtidigt. Vissa verkar tro att det inte finns något liv efter jul, men så är det är visserligen varje år, säger han med ett leende.

FREDAG 1 JANUARI Rotavdraget sänks från 50 till 30 procent.

Hjälp oss rädda de starkaste

Djurrikets kungar och drottningar behöver hjälp. Trots att d har de ingen chans emot ett skarpladdat gevär. I femtio år förhindra dödandet i skyddade områden runt om i världen avancerade tjuvjakten arbetar vi med myndigheter för att b dem att tillämpas. Vi jobbar också för att efterfrågan på ola

Stöd vårt arbete, bli Tigerfadder idag! ww

de är både starka och listiga r har vi arbetat med att n. För att sätta stopp för den både skärpa lagarna och få agliga produkter ska minska.

wf.se/tigerfadder

KRÖNIKA

LIVET SOM FÖRÄLDER

et känns som att tiden är ett återkommande tema i mina krönikor (jag får väl hoppas på att ni helt enkelt glömt sen sist) men när man har barn så blir något som egentligen är abstrakt betydligt mer konkret. Man kan verkligen »se tiden«, kanske har barnet börjat prata, krypa, gå eller har det kanske växt ur flera storlekar. I fjol vid den här tiden hade jag jobbat min sista dag innan julledighet och det var dags att gå på föräldraledighet. Jag måste erkänna att det är ganska skönt att slippa höra dessa ständiga kommentarer om att »knipa ihop över nyår« eller att man skulle »planerat bättre«. Alltså visst, det är väl kul att skämta men det blir ganska uttjatat. Så ett tips till er som träffar på någon som väntar barn runt jul och nyår och det rycker lite i den där lilla skämttarmen, är att jag kan försäkra er om att de redan hört det och det kan vara få förunnat att faktiskt kunna planera. 56

Något annat som känns ganska uttjatat är mängden bajs det pratas om här hemma nu för tiden och det är mot förmodan inte jag som står för det huvudsakliga bruna snacket. Annars skulle jag helt klart kunna vara en kandidat med tanken på mängden blöjor jag byter dagligen. Det är mer än två decennier sen jag senast befann mig i kiss- och bajsåldern och nu har jag mot min vilja hamnat där igen. Under lång tid har vi lyckats hålla det på en någorlunda låg nivå men nu har det helt klart eskalerat. Ja, vår treåring är i kiss- och bajsåldern, jag vet inte riktigt om det här är något vi skapat själva. Jag menar, man kan ju inte blaima ungen för att tycka det är kul när en själv har suttit och småflinat när någon släppt sig och sen garvat åt den pikanta doften eller skojat uppmuntrande om bajs och kiss när det var dags för potträning. Liksom, har man inte själv tagit sig ur denna speciella ålder trots sina 26 år då kan man ställa sig frågande till om det verkligen är ett berättigat krav att ställa på en treåring. När man sen åker på kryssningsweekend med sin bästa vän som tillsynes inte heller riktigt har vuxit upp, utan mycket väl kan relatera till ett och annat krystat skämt, blir det mer uppenbart att ett sådant krav faktiskt är på gränsen till orimligt. När en större del av resan går åt till att skoja om hytten en blivit anvisad att sova i. Hytten som luktade både innan och efter att vi använt toaletten, efter av fullt förklarliga skäl, innan av inte fullt så förklarliga skäl. Som senare, eller nej vem försöker jag lura, direkt kom att kallas för »bajshytten« så är kravets orimlighet ett faktum. Så jag får väl erkänna för mig själv att jag faktiskt också tycker det är kul. Det är väl mest det att nivån är så låg, det räcker liksom att säga ordet bajs för att barnet ska ligga dubbelvikt av skratt. En annan har ju åtminstone under sin levnadstid förfinat sin bajshumor något, om än med samma bruna kärna.

Det är mer än två decennier sen jag befann mig i kiss- och bajsåldern och nu har jag mot min vilja ha hamnat där igen.«

Emma Jönsson

26 år, arbetar som butikschef på Aronssons Måleri i Osby. Just nu kombinerar Emma sin föräldraledighet med studier på programmet för Ledarskap och Organisation vid Linnéuniversitetet. Hon är sambo med Magnus och tillsammans har de barnen Milton, tre år, och Lovis, snart ett år. Att få vara kreativ är något som Emma alltid haft behov av och under senare tid har skrivandet blivit ett naturligt sätt för henne att få utlopp för sin kreativitet. I Bekant skriver Emma krönikor om barn och föräldraskap.

TANKEGÅNGEN

det rna är missnöjda? Vilka är Hur har du märkt att företaga ? mer göra de bor en som tycker att kommun vi har t Näringslivs ranking, där – När man tittar på Svensk företagarna. Det är hos r tyde atti om det dlar tappat, han om synpunkter och åsikter, men jätteviktigt att lyssna på alla undersökning an såd en i ar iner dom det är ett par saker som I ilden av vad kommunen gör. får man kanske inte helhetsb te arbe sam ligt verk är baserad på SKL:s undersökning, som rige. Det kommun hög t rankad i Sve med kommunen, är Osby tappat. har en mun kom som n är bara i attitydsrankinge Vad är det ni på kommunen har behövt tänka igenom efter kritiken kring kommunhusprojektet? – Alla är inte medvetna om vad och hur mycket som kommunen faktiskt gör för näringslivet. Det finns många projekt som genomförs.

TEXT & FOTO: PÄR ANDERSSON 58

Varför blir de svaren inte lika positiva? – Jag tror att mycket handlar om kommunens hantering av upphandlingen av ombyggnaden av kommunhuset. Det är en känslig fråga. Det är tydligt att en del av näringslivet har uppfattningen att kommunen inte vill gynna lokala företag.

Vad ska ni göra för att rädda situationen? – Vi fick ett brev från Osby Näringsliv som handlade om upphandlingar och så vidare. Och »fair enough«, vi måste se över hur vi informerar lokala företag. Kommunen har agerat väldigt snabbt och ordnade ett dialogmöte med över 50 företagare, vi kommer att publicera en upphandlingsplan för hela 2016 och göra det möjligt för företagare att anmäla intresse för detta på kommunens hemsida.

Varför gör ni allt detta först nu? – Det har nog funnits en irritation bland vissa företagare som inte har kommit fram till kommunledningen tidigare. Osby Näringsliv tog inte upp det formellt förrän nu och vi förstod att vi måste agera snabbt och ta det på allvar. Det är viktigt att företagarna ser att något händer. Inte heller i framtiden kan vi utestänga företag från andra orter, men små lokala företag ska ha bästa möjliga förutsättningar för att kunna delta i offentliga upphandlingar.

PAUL PHILLIPS När uppdraget att bygga om kommunhuset i Osby gick till Skanska blev lokala företagare missnöjda och menade att kommunen borde ha prioriterat deras intressen. Upphandlingsprocessen hade inte gått rätt till, menade de. Näringslivsutvecklaren berättar att kommunen nu har lärt sig av historien.

JANUARI Osby kommun presenterar en upphandlingsplan för 2016

Grogrund för ett blomstrande näringsliv

www.osby.se

TÄVLING

Stigs lilla Ruda #1/2016

Stig levererar en ny laddning med huvudbry! Han har lämnat byhålorna i förra numret och sökt sig ut i förvärvslivet. Uppgiften är att hitta vilka yrken som Stig har gömt bakom följande namn:

1:a pris: Tre triss lotter 2:a pris: Två tri sslotter 3:e pris: En triss lott

1. KLARA BRUNTE 2. SÖREN KRABAT 3. MAY GÄSTBERG 4. REINE TVÄR 5. SONJA RULTI 6. MR. DES ELVIS 7. NORA EKBLADH 8. KURT ANDERS ESKÖ

RÄTT LÖSNING ADRESS Stig Eriksson, Birgittavägen 11 A, 312 60 Mellbystrand. Eller maila: annemarie.stig@gmail.com OBS! SISTA DATUM: 3 FEBRUARI 2016 Tolv rätta svar räcker för att få vara med i utlottningen.

9. LOTTA S. KNUDA 10. OLOV MINECKI 11. KRISTER ÖDMIUK 12. KLAS NORE RÄKA 13. MIKAEL E. BRINK 14. LARS ADAM EKE 15. AINA DISSKO 16. TAGE PRALLÅS

TÄVLINGSLEDARE BEKANT Stig Eriksson har mer än 30 år som lärare vid Visseltofta skola bakom sig. Numera är han pensionär och bor i Mellbystrand. Under sin tid i Visseltofta blev Stig känd för sin idérikedom, inte minst när det gällde att klura ut finurliga tävlingar och ordlekar.

HJÄRNGYMPA

Sudoku

Sudoku går ut på att placera siffror i ett rutmönster. Det gäller att placera in siffrorna 1 till 9 på ett sådant sätt att varje vågrät rad, lodrät rad och låda på 3×3 rutor innehåller varje siffra en gång. SVÅRIGHETSGRAD: LÄTT

8 4

5 2

1 7

3 9

5 1

9 8

7 6 SVÅRIGHETSGRAD: SVÅR

5 7

7 4

2 3

9 5

3 RÄTT LÖSNING Se sidan 66.

HJÄRNGYMPA

Steg för steg

VILKEN OSBYPROFIL DÖLJER SIG HÄR? 5 poäng Heter också Knut Ingvar 4 poäng Haft många ordförandeposter 3 poäng Framgångsrik sprinter - för många år och kilo sedan! 2 poäng Torekovsbo om somrarna 1 poäng Gift med Gittan

IDÉ STIG ERIKSSON

RÄTT LÖSNING Se sidan 66.

KRÖNIKA

EN TID

HEMMAVID

ill det yttre kan människor visserligen skilja sig åt men på insidan är de flesta rätt lika. Vi vill ungefär samma saker, fred på jorden och att ens nära och kära ska ha det bra och så vidare. På vissa punkter är människor dock fundamentalt olika varandra. Det är när det kokar ner till de riktigt avgörande detaljerna som det blir uppenbart. Vi tänker olika helt enkelt. Vi kan inte alltid förstå varandra, vi kan bara acceptera varandras olikheter... 64

Ja, det är inställningen till fiske jag syftar på. Här utmärker sig tre huvudkaraktärer vilka jag nu ska bena ut. (Ja, det var en ordvits). Först och främst finns det de som verkligen gillar att fiska. Den personlighetstypen avsätter tid varje månad, kanske till och med vecka, för att fiska. De knyter egna flugor, de övar på att kasta med avancerad flugfisketeknik i trädgården, de specialbeställer coola redskap från USA och de brinner för precis varje del av fisket. Utom själva fångsten då. Efter att fisken mätts, vägts och fotograferats enligt konstens alla regler (naturligtvis med fräsig specialutrust-

»De vill inte ha ett slemmigt kräk att pilla av från kroken, ännu mindre nacka den stackars kraken.«

ning till hands) släpps fisken tillbaka. De kanske inte ens tycker om fisk. Sedan finns det de som gillar att fiska just på grund av fångsten. Den här stenåldersmänniskan vill samla mat att äta. För mat är gott. Ugh. Volymer är viktigt och de fiskar därför gärna med effektiva metoder. Nät är fint. Mäska är ett utmärkt trick. En perfekt fisketur för dessa är att med hjälp av ekolod hitta ett makrillstim och sen bara hiva upp makrillar i båten, minst tre och tre åt gången. Kvoten fylld på någon timme, hem och fyll frysen. Den tredje fisketypen gillar inte att fiska. De vill inte ha ett slemmigt kräk att pilla av från kroken, ännu mindre nacka den stackars kraken. Däremot gillar de grejen med att fiska. En

utflykt med matsäck är ju härligt! De kan ligga och sola på båtdäcket, ta en tupplur i gräset, dricka en kopp kaffe och läsa en pocketdeckare i allsköns ro. Denna typ av människa kan lika gärna hålla i en pinne utan lina för om de deltar i själva fisket är risken stor att de mest står och hoppas på att inte få napp. Vilken personlighetstyp jag är? Jag är typen som med stor entusiasm åker på en veckas fiskesemester till ett mulet och minusgradigt Dalarna i juni när det är 25 plusgrader hemma i Osby, typen som känner smaken av stekt sill och päregröd bara ett stim anas på ekolodet samt typen som blir otålig, irriterad och något helt enormt fikasugen efter tjugo minuter utan napp. Vad sugen jag blev på att fiska nu.

Linda Ekdahl Norling

27 år, arbetar som kvalitetsingenjör på Mec-Con AB i Göteborg. Efter uppväxten i Visseltofta blev Osby hemorten även om adressen tidvis både har varit småländsk och tysk. Numera bor Linda i Göteborg men utgångspunkten är och förblir i Osby kommun. Intresset för skrivandet får hon utlopp för i Bekant, där Linda i varje nummer skriver en krönika om stort och smått i tillvaron.

VINNARE STIGS LILLA RUDA NR 1/2015 »BYAR I GÖINGEBYGDEN« 3 TRISSLOTTER: AINO BJÖRK, ÖSTANBÖKE 2 TRISSLOTTER: ANN-MARI OCH BENGT OLSSON, OSBY 1 TRISSLOTT: SUZANNE DAHLIN-NILSSON, OSBY RÄTTA SVAR: GRIMMEKULLA, AGNSHULT, GENASTORP, RUMPEBODA, BÖGLAREHULT, VISSELTOFTA, KÄRSEBRÄNNA, LÖNSBODA, GRÄSLJUNGA, VESLJUNGA, MARKLUNDA, KRÄBBLEBODA, BEJSTORP, BJÖRKERÅS, LOSHULT, KILLEBERG

VINNARE ORDFÖLJDEN NR 1/2015 3 TRISSLOTTER: SYLVI OCH CARL-AXEL YDESAND, OSBY 2 TRISSLOTTER: MARIANNE OCH RUNE OLOFSSON, VISSELTOFTA 1 TRISSLOTT: INGER JONSSON, HÄSSLEHOLM

FACIT SUDOKU LÄTT

SVÅR

RÄTT SVAR STEG FÖR STEG

PER RAGNARSSON 66

En sista hälsning som räddar

liv

Din minnesgåva gör stor skillnad. Kontakta oss på 010 –199 33 00 eller lakareutangranser.se Tack för att du hjälper oss att rädda fler liv.

PG: 90 06 03 – 2

TYCKTE DU OM TIDNINGEN? BLI PRENUMERANT ELLER GE BORT I PRESENT

PRENUMERERA PÅ

VILTOLYCK OR PÅ VÄG

Bekant

Alexander Bergström ebut VINDK s resa till må RAFT »Kam let SLIPSTVÅN pen för frih G? et gränsade till galenskap «

För fattard

Helår: 299 kr (5 nummer)

NOVEMBER-D #1/2015 ECEMBER

AKTUELL

Swish: 123 033 35 75 Bankgironummer: 595-4078 Glöm inte namn och adress! PRIS/ÅR (5

LÄSNING

FRÅN GÖIN

GEBYGDEN

OMÖJLIGT UPPDRAG

NR): 299 KR

Ett kommun alråd har och besvikn alltid arga a Hur tänker människor efter sig. den som friv sig an ett sådant jobb illig t tar ?

NÄSTA NUMMER SKICKAS UT I SLUTET AV FEBRUARI 2016. Följ Magasinet Bekant på

acebook!

Vi fi xar maten till vardag & fest! Beställ på tel 0479–52 92 03 Prova catering från ICA Supermarket Osby! Vi erbjuder fina och omtyckta bufféer, goda smörgåstårtor och festliga plankor. För mer information besök ica.se/osby