Bekant 2/2016 by PA Reportage

HÖGHASTIGHETSTÅG Läkare till Hästveda ÖSTANÅ Bok om storspionage Föreläsningar i Lönsboda HÅKAN MÅRTENSSON Huvudstäder i Rudan

Bekant #2/2016 MARS-APRIL

AKTUELL LÄSNING FRÅN GÖINGEBYGDEN

Livsviktigt! ALS har gjort Fridas släktträd allt glesare. Nu har också hon diagnosen och kämpar för att bromsa sjukdomens framfart.

Hjälp oss rädda de starkaste

Djurrikets kungar och drottningar behöver hjälp. Trots att d har de ingen chans emot ett skarpladdat gevär. I femtio år förhindra dödandet i skyddade områden runt om i världen avancerade tjuvjakten arbetar vi med myndigheter för att b dem att tillämpas. Vi jobbar också för att efterfrågan på ola

Stöd vårt arbete, bli WWF-fadder idag! ww

de är både starka och listiga r har vi arbetat med att n. För att sätta stopp för den både skärpa lagarna och få agliga produkter ska minska.

wf.se/fadder

Black Rhinoceros, Swaziland. © NaturePL.com / Andy Rouse / WWF

Bli Barnsupporter och ge 100 kr/m책n. barncancerfonden.se

Bekant tar nya steg framåt

u har redan det tredje numret av Bekant lämnat tryckeriet, skickats ut och landat hemma hos dig. Hur snabbt och lätt som helst - känns det som i efterhand. Allt rullar på och blir bättre och bättre

hela tiden. Allt, förutom en av grundtankarna jag hade när jag startade Bekant: Att tidningen ska vara prenumerationsbaserad och därmed kunna innehålla mer än bara annonser, vilket verkar bli allt ovanligare i den här branschen. Det är ingen överraskning att det idag är svårt att få folk att betala för något - jag vet själv hur mycket reklam och »fantastiska erbjudanden« som åker i soporna direkt hemma hos mig. Enkelt förklarat kan man sammanfatta Bekants första halvår så här: 99 procent av dem som har sett tidningen gillar formatet, texterna, bilderna, tävlingarna, idéerna, initiativet alltihop. Så klart är det väldigt roligt och inspirerande att höra! Men tyvärr har jag märkt att intresset för att prenumerera inte har räckt till och det är svårt att överleva på uppmuntrande kommentarer, hur trevligt det än är. Bekant kommer att fortsätta att ges ut, den kommer att se ut ungefär som den gör idag och så länge det är jag som ger ut den kommer det redaktionella innehållet att stå i fokus, precis som det gör nu. Men från och med nu går det inte att bli ny prenumerant. Exakt hur »Nya Bekant« ska se ut bakom kulisserna är inte helt klart än, men ni som redan prenumererar kommer hur som helst att få resterande nummer av tidningen hemskickade tills prenumerationen automatiskt avslutas. Det ska bli spännande att se vad det blir av min Bekant! Jag har lärt mig mycket om tidningsproduktion, företagande och olika typer av människor under det här första halvåret. Bland annat har jag lärt mig att Bekant är alldeles för bra och ovanlig för att inte fortsätta att jobba med. Trevlig läsning! PÄR ANDERSSON

Håll utkik på hemsida och facebooksida för att följa Bekant!

REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Pär Andersson LAYOUT Pär Andersson UTGIVARE PA Reportage. Innehar F-skatt GRUNDAD September 2015 MEDARBETARE Linda Ekdahl Norling Stig Eriksson Emma Jönsson INTERNET Magasinet Bekant på Facebook www.magasinetbekant.se E-POST info@magasinetbekant.se ADRESS PA Reportage Hässlehult 1292 283 95 Visseltofta 070-935 29 26 TRYCK Trydells, Laholm

HÖGHASTIGHETSTÅG Läkare till Hästveda ÖSTANÅ Bok om storspionage Föreläsningar i Lönsboda HÅKAN MÅRTENSSON Huvudstäder i Rudan

Bekant #2/2016 MARS-APRIL

AKTUELL LÄSNING FRÅN GÖINGEBYGDEN

Livsviktigt! ALS har gjort Fridas släktträd allt glesare. Nu har också hon diagnosen och kämpar för att bromsa sjukdomens framfart.

OMSLAG Frida (i mitten) är en av flera i sin släkt som har den neurologiska sjukdomen ALS. Bromsmedicin finns, men inget botemedel. Frida och kompisarna Emelie och Minna driver nu en insamling till förmån för forskningen kring ALS. Foto: Pär Andersson

MARS-APRIL

INNEHÅLL #2/2016

Tillsammans mot ALS

Sjunger och spelar för de äldre

Följ med till Östanå!

»Vi har alltid tänkt att vi i alla fall kommer att leva tills vi är 30 år.« I Fridas familj är vardagen inte som för många andra. Flera av hennes närmaste har gått bort i ALS och hon har själv sjukdomen. Nu samlar hon in pengar för att forskningen ska kunna gå framåt.

Björn Lundbäck blir glad när telefonen ringer och någon frågar om han vill komma och spela och sjunga. Musiken har följt med genom hela livet och nu åker han med jämna mellanrum ut till oftast äldre och framför välkända sånger och visor.

I serien »Hem till byn« har vi stannat till i Östanå, den gamla bruksorten där pappersbruket fortfarande står i centrum. Idag på ett helt annat sätt än förr i tiden. Sten-Arne Lundberg guidar och berättar om en liten men aktiv by.

9 ISTID

12 REVY FRÅN OSBY

16 ALF MÅNSSON

20 SNABBTÅG GENOM GÖINGE

34 HÅKAN MÅRTENSSON

40 BORISPROJEKTET

Vinterns vackraste dag? Tågfrågan börjar röra på sig

Högt i tak på Borgen Chokladmästare i New York

Månar om service i Hästveda Ny bok från Sixten Svensson

Mina soldater och mina sjömän ska ha inställningen att, även om jag är ensam, även om jag bara har mitt vapen, så ska jag ställa mig i vägen för det är min uppgift. Då spelar det ingen roll om det är ett kärnvapenhot.«

Micael Bydén, ÖB sedan 1 oktober 2015, har stor tilltro till att landets soldater verkligen ska gå in för sin uppgift. Här svarar han på frågan hur vi ska försvara oss efter sitt påstående om att Sverige ska möta alla sorters hot.

266 682 sätt att knyta en slips på finns det här i världen. Det har KTH-matematikern Mikael Vejdemo-Johansson roat sig med att räkna ut. Skurken från Matrix-filmerna, The Merovingian, är den som ligger bakom matematikerns udda forskningsprojekt. Hans slipsknut, som syns i filmerna, fanns inte med i andra forskares sammanställningar av slipsknutar (ja, det finns sådana) och därför bestämde sig Mikael Vejdemo-Johansson för att utveckla det matematiska språk som ligger bakom uträkningen av hur många sätt man kan knyta en slips på. På frågan om folk inte tycker att han är galen svarar han: »Det har de gjort länge.« Källa: NyTeknik.se

Källa: Dagens Nyheter (18/1 2016)

FAMILJ

Vad händer hos dig? Plats för din annons

Plats för din annons

Tillökning i familjen? Köpt hus? Skaffat hund? Vill du hälsa till någon? Eller finns det något annat som du vill få publicerat i Bekant? Maila: info@magasinetbekant.se Annonspris »Familj«: 200 kr.

A BILDEN Foto: Pär Andersson Osbysjön 2016-01-17

Apan och kaninen hade mycket att titta på den här kalla och soliga söndagen i mitten av januari. Många hade sökt sig ut på Osbysjöns is, bland annat det här glada hockeygänget.

HJÄLP BARNEN SOM FLYR! Just nu har vi akuta insatser i bland annat Syrien, Grekland, Italien, Serbien och här hemma i Sverige. Men det räcker inte. Vi behöver din hjälp. Vi behöver bli er. Bli Barnrättskämpe på räddabarnen.se Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och ansvarsfullt som möjligt.

15-4182tg-RB_203x267.indd 1

2015-12-15 10:58

SOMMARTID I SIFFROR 1916

är året när sommartid införs i Sverige, Danmark och Norge. Året därpå införs sommartid även i Tyskland

2,2

Källa: Illustrerad Vetenskap (Nr 5/2013)

miljarder kronor extra räknar man med att golfindustrin i USA tjänade när amerikanerna 1986 införde fyra veckors extra sommartid.

1 timmes

skillnad på mjölkningstider gjorde att Ryssland år 2011 avskaffade sommartid. När klockan ställs fram en timme måste mjölken också levereras en timme tidigare. Man menade dock att kor inte på beställning kan »sätta igång« mjölkproduktionen.

5 dagar

tar det för kroppen att vänja sig vid att gå upp en timme tidigare. Kroppens biologiska klocka följer solen och den vanan rubbas när klockan vrids fram en timme.

procent fler trafikolyckor drabbade kanadensarna under första veckan efter övergången till sommartid 1992. Olyckorna bedömdes ha inträffat för att alla bilister saknade en timmes nattsömn.

procent fler svenskar får hjärtinfarkt de första tre dagarna efter att sommartiden har startat. Det beror på att kroppen blir extra stressad på grund av sömnbrist.

SÖNDAG 27 MARS Sommartiden börjar.

DETTA HAR HÄNT

FÖR ANDRA ÅRET I FÖLJD SATTE OSBYREVYN UPP EN FÖRESTÄLLNING PÅ BORGEN. PREMIÄREN VAR PÅ NYÅRSAFTON, BESÖKARNA VAR MÅNGA OCH SKRATTEN ÄNNU FLER. FOTO: PÄR ANDERSSON

ANNO 2016

MUSIKALISK Björn Lundbäck brukar ha med sig synten, knapporgeln, två högtalare och mixerbordet när han är ute på sina musikaliska uppdrag. 73-åringen spelar också gitarr: »Det går men jag gör helst inte det. Jag spelade fiol innan också, men sedan skadade jag pekfingret och nu har jag inte spelat på tio år«.

Björn Lundbäck:

»GAMLA SCHLAGERS OCH VISOR ÄR DET MÅNGA SOM KÄNNER IGEN« Musiken har funnits med hela livet och hans barn och barnbarn har ärvt det musikaliska sinnet. Som pensionär njuter Björn Lundbäck från Visseltofta av att roa de äldre med sång och musik.

ilka brukar du ha i publiken? – Jag är runt lite överallt egentligen. Lagadalskyrkans Second Handaffär i Strömsnäsbruk har underhållning en del lördagar och där har jag varit och spelat. Hittills i år har jag varit på PRO i Glimåkra en gång, på PRO i Osby en gång, i Älmhult har jag varit en del, jag spelade för hjärt- och lungsjuka i Stenbrohults församlingshem. Där var det extra bra att spela för där var väldigt bra ljud. Det märker man med en gång. På Ekebo i Osby är det inte lika bra ljud, det tycker jag inte riktigt om. Det låter som att du inte direkt behöver jaga dina uppdrag. Folk ringer dig? – Jaga behöver jag väl inte göra direkt. En gång i månaden är jag iväg ungefär, ibland mer och ibland mindre. Förr, när jag spelade mer på fester, var fem sex gånger i månaden inte ovanligt. På midsommarafton brukar jag alltid spela i Hallaryd. Senast var det så dåligt väder så det var inte så mycket folk. Det ösregnade! När det för en gångs skull höll uppe en liten stund kom folk och sa att vi får skynda oss ut till stången: »Nu får vi ta det - nu slutar det regna«. Men det varade inte länge, så det fick komma en och hålla ett paraply över mig ändå.

Vad är det för musik du spelar? – Gamla välkända låtar, alltid på svenska. Vilka låtar i repertoaren går alltid hem bland publiken? – Det är svårt att säga... Men Gulli-Gullan går alltid hem! Även Jungfrun på Jungfrusund är populär för då kan alla sjunga med. Var kommer ditt musikintresse ifrån? – Morsan hade spelat fiol en gång i världen men det var väl inte så mycket med det. Men min morbror Kalle spelade dragspel och Börje, min andra morbror, som dog förra året var också musikalisk. Erik var min tredje morbror men han dog när han var i tjugoårsåldern. Han var väldigt duktig på fiol och en väldigt duktig sångare. Det var i alla fall vad morsan sa. Tyvärr finns det ju inget inspelat. Vad är det du tycker är så roligt med att vara ute och spela och sjunga? – Det är roligt om man kan glädja de äldre som man åker ut till och om de tycker det är något att lyssna på. Alla tycker ju inte om allt lika mycket, men de flesta brukar tycka om att det är enkelt och inte tillkrånglat på något sätt. Gamla schlagers och visor och så är det många som känner igen. Det hade inte gjort något om jag hade kunnat åka ut till något mer ställe, men det är inget jag fikar så väldigt hårt efter. TEXT & FOTO: PÄR ANDERSSON 15

ENGAGERAD Hästvedabon Alf Månsson, pensionerad flygledare, är en av de drivande i Hästveda Intresseorganisation. Han är säker på att läkarfrågan kommer att lösa sig, frågan är bara när.

Alf Månsson:

»LÄKARE I BYN ÄR EN VIKTIG PUSSELBIT FÖR HÄSTVEDA« Läkartjänsten i Hästveda är indragen sedan flera år och politikerna hänvisar till bemanningsproblem. Alf Månsson i Hästveda Intresseförening menar att det argumentet är trams och att frågan borde ha lösts för länge sedan.

Minskad service är vi inte ensamma om här i Hästveda, men vi är en del av landsbygden och landsbygdens problem är att servicen avlövas på olika sätt. Både offentlig och kommersiell service försämras om läkaren försvinner. Läkare i byn är inte helt avgörande för framtiden men en viktig pusselbit för orten. Vi bildade Hästveda Intresseförening 1999 och bestämde oss snabbt för att fokusera på samhällsfrågor som är viktiga för ortens utveckling. En tid senare blev det aktuellt att stänga vårdcentralen Hasselbacken helt och hållet. Skälet var att spara pengar helt enkelt. Det blev starka reaktioner på förslaget och resultatet blev att vi lyckades rädda vårdcentralen med läkare den gången. När sedan den ordinarie läkaren Claes Burmark, som var mycket omtyckt, gick i pension menade Region Skåne att vårdcentralen i Hästveda skulle knytas till en annan vårdcentral för att bli mindre sårbar med bemanningen. Hasselbacken knöts då till Solbrinken i Ljungdala i Hässleholm. Vi trodde att det skulle betyda kontinuitet och stabilitet i läkarfrågan, men ingalunda. Vi upplevde efter ett tag att man

inte prioriterade oss i Hästveda, utan det blev nödlösningar hela tiden. Till slut fick vi beskedet att det inte fanns någon läkare till oss och hänvisade dem som behövde träffa en läkare till Solbrinken i Hässleholm i stället. Regionpolitikerna sa att det var en personalfråga, men vi menade att det kan det ju inte vara eftersom hästvedaborna kan få träffa läkare – fast i Hässleholm. Vi menade att det måste vara en organisationsfråga när det gäller att ordna en läkare på plats i Hästveda. Service är viktigt på en ort, att det finns skola, affärer, tillgång till läkare och så vidare. Det är en viktig fråga om folk ska vilja bo i Hästveda i framtiden. Idag händer det att vissa drar sig för att åka iväg och få sjukvård och i stället väntar tills de måste åka direkt till akuten. Företagare i byn säger att anställda som ska till läkare idag får vara iväg en halv arbetsdag och det blir ju en stor förlust för arbetsgivaren. Vi tycker att Hästveda är tillräckligt stort för att det ska finnas en läkare på plats. I samband med valet 2014 bestämde vi oss för att lyfta fram frågan i ljuset och det gjorde vi. Vi pressade regionpolitikerna och fick positiv respons. Efter valet tog vi hit Henrik Fritzon, regionstyrelsens ordförande, och fick ett löfte om att vi skulle få tillbaka läkaren till Hästveda. Vi har också haft ett antal kontakter med 17

Kryh, nämnden som ansvarar för sjukhus och primärvård, och de vidhåller det löftet. Problemet är att det har dragit ut på tiden. Läkare finns, som sagt, och vi menar att det är en styrningsoch ledningsfråga. Men läkarna på Solbrinken är hyrläkare och ingen av dem vill åka till Hästveda och jobba ensamma. Det är bara tramsigt tycker jag. Merparten av fallen här är inte avancerade, utan oftast handlar det om att ställa en diagnos och skicka patienten vidare. Regionen har inte heller styrfunktionen att de kan peka med hela handen och säga att en läkare ska vara här några dagar i veckan. Man kan undra vad det är för avtal de har slutit egentligen. Men Region Skåne jobbar på att hitta en lösning. De är inne på en kombination av en vanlig läkartjänst och en del i en vidareutbildning för läkaren. Vi är öppna för alla lösningar, det viktiga är att vi får hit en läkare.

I december fick vi en så kallad äldredoktor för dem som är 75 plus, några timmar i veckan. Det är positivt och ett första steg i rätt riktning. Lokaler finns och de är mycket fina, så lokalfrågan är inget problem. Jag tror att vi får ett besked inom de närmaste månaderna. Om servicen försämras, försvinner attraktiviteten för landsbygden och tittar man på urbaniseringen idag så är det en stor omflyttning som sker. Storstäderna ökar i befolkning på bekostnad av landsbygden. Befolkningen här blir dessutom allt äldre. Det måste tillkomma yngre människor, det är de som står för kontinuiteten. Här i Hästveda har vi ungefär 500 arbetstillfällen, men många av arbetarna bor inte på orten. Vad beror det på? Det kan mycket väl bero på bristen på service.« BERÄTTAT FÖR: PÄR ANDERSSON FOTO: PÄR ANDERSSON

LANDSBYGD Alf Månsson berättar nostalgiskt om alla affärer och inrättningar som förr låg i husen i centrala Hästveda som idag har omkring 1 600 invånare. Spelbutiken med café och lunchservering är något av det som finns kvar.

Vi vill ha dig. Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre. Vill du vara med? Sms:a medlem till   eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se. Ett medlemskap kostar  kr/mån.

HÖGHASTIGHETSTÅG R A KT GE N OM G Ö I NG EBYG D EN E N LI GT FÖ R S LAGE T

Just nu arbetar den så kallade Sverigeförhandlingen, på uppdrag av regeringen, med att Sverige så snabbt som möjligt ska få sin första höghastighetsjärnväg där tågen ska köra i 320 kilometer i timmen. Tågen kommer att kunna avverka sträckan Stockholm till Göteborg på två timmar. Stockholm-Malmö kommer att kunna ta två och en halv timme. Tanken är att projektet ska leda till ökat bostadsbyggande och ökad tillväxt i de kommuner som berörs av höghastighetsbanan. Regeringens mål är att höghastighetsjärnvägarna ska stå klara senast år 2035.

miljarder dyrare beräknas satsningen på höghastighetståg bli, enligt en rapport från Trafikverket som publicerades i Dagens Nyheter i december 2015. Den första prislappen visade en slutnota på 170 miljarder men det senaste budet är alltså att kostnaderna kommer att uppgå till 256 miljarder kronor.

Källor: Sverigeförhandlingen.se, Osby.se, DagensNyheter.se, TNS Sifo

TRE AV FYRA ÄR POSITIVA TILL EN HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG MELLAN STOCKHOLM OCH MALMÖ.

Om restiden mellan Malmö och Stockholm var 2,5 timme skulle 51 procent välja tåget framför flyget oftare än idag.

FOTO: SVERIGEFÖRHANDLINGEN.SE

JÖNKÖPING

TROLIG STRÄCKNING VÄRNAMO

HÄSSLEHOLM

LUND

MALMÖ

Malmö, Lund, Hässleholm, Älmhult, Växjö. Så ville Skåne Nordost att sträckningen skulle se ut. Kommunerna Osby, Hässleholm, Kristianstad, Bromölla, Hörby och Östra Göinge tror att Skåne Nordost hade gynnats av en tydlig koppling till Smålandskommunerna rakt norrut. Man menar bland annat att ökad rörlighet för näringsliv, studenter och arbetstagare stärker attraktionskraften och tillväxten i Skåne Nordost. Nu ser det dock ut som att förslaget som grafiken till vänster visar, går igenom i stället.

Värden som uppstår tack vare den nya höghastighetsjärnvägen bör användas till finansieringen. Framför allt handlar det om banavgifter och ökade fastighetsvärden som totalt kan finansiera cirka fem till tio procent av höghastighetsjärnvägen. För resterande kostnader bör lån övervägas. Detta är rimligt eftersom höghastighetsjärnvägen ger nyttor långt in i framtiden.« /HG Wessberg Sverigeförhandlingen

Enligt det aktuella förslaget kommer tågen att gå rakt genom Göingebygden. Så tycker dina lokala politiker om satsningen på höghastighetståg

Marika Bjerstedt Hansen Socialdemokraterna Kommunalråd

Niklas Larsson Centerpartiet Oppositionsråd

Carl Bejvel Sverigedemokraterna Gruppledare

VAD TYCKER DU OM PLANERNA PÅ HÖGHASTIGHETSTÅG? HADE DET INTE VARIT BÄTTRE ATT RUSTA UPP DEN BEFINTLIGA STAMBANAN?

HUR TÄNKER DU KRING FINANSIERINGEN? ÄR DET RIMLIGT ATT OSBY SKA VARA MED OCH BETALA, TROTS ATT TÅGEN BARA KOMMER ATT SUSA IGENOM KOMMUNEN?

Höghastighetsbanan kommer att avlasta stambanan och frigöra kapacitet. Denna kapacitet kan användas till persontrafik på de sträckor där höghastighetstågen inte kommer att stanna, men framför allt för att mer godstrafik ska kunna flyttas över ifrån landsväg till järnväg. Underhåll av stambanan är idag svårt att göra, eftersom den är så belastad. Att satsa på ny och förbättrad infrastruktur är viktigt ur hållbarhetssynpunkt.

Det är fortfarande okänt hur finansieringen ska ske. Modellen med nyttoberäkningar är ny och vi vet ännu inte hur stor del kommunerna ska ansvara för. Vi vet ännu inte hur höghastighetstågen kommer att påverka kommunens attraktivitet och i vilken utsträckning den knyter ihop arbetsmarknadsområden och underlättar pendling. Nyttoberäkningarna och hur mycket kommunen ska vara med och betala kommer att bero på just sådana faktorer.

Jag tycker att det är positivt med höghastighetståg. Vi behöver snabba och miljövänliga transportmedel i Sverige, och från Osby skulle det ta max 2,5 timme att ta sig till huvudstaden med de nya höghastighetstågen. Den befintliga banan behöver också vara kvar och rustas upp.

Staten bör vara den som finansierar infrastruktursprojekt. Det är inte klart hur finansieringen kommer att bli.

I grunden är jag och SD positiva till uppbyggandet av allmänna kommunikationer. Dock är vi fortarande något tveksamma till en höghastighetsbana genom Sverige då vinsten av den såsom, tidvinster, kostnader och egentliga behovet bland resenärer ej känns till fullo utrett. Som det ser ut nu borde alla resurser satsas för att upprusta den befintliga stambanan som är under all kritik.

Nej, detta är en statsangelägenhet, inte kommunal.

Det kommer att göras många utredningar för att undersöka just detta. Säkerligen kommer höghastighetsbanan att ha såväl positiva som negativa effekter på landsbygden. Precis som stambanan hade när den byggdes.

VI I IX X

XI XII I I I I IV

HUR TROR DU ATT OSBY OCH LANDSBYGDEN RUNT OMKRING KOMMER ATT PÅVERKAS OM HÖGHASTIGHETSBANAN BYGGS GENOM KOMMUNEN?

V VI V I

SCHEMAT HÅLLER Sverigeförhandlingen har lämnat över en delrapport till infrastrukturminister Anna Johansson (S) om höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar. I rapporten beskriver Sverigeförhandlingen att det är möjligt att bedriva kommersiell trafik på den nya järnvägen.

Hur sträcknigen av den nya banan kommer att bli är inte helt klart. Klart är att tåget ska stanna i Hässleholm samt i Jönköping. Jag tycker att banan sedan bör gå via Växjö, och då kommer järnvägen att gå igenom Osby kommun. Banan kommer i så fall troligen inte gå genom tätorten.

Upp till tio procent av kostnaderna för höghastighetsjärnvägen kan finansieras via bland annat medfinansiering från kommuner och regioner, banavgifter och tillfälliga infrastrukturskatter. Resterande kostnader bör finansieras med statliga lån, menar utredarna. »Vi bedömer att det är möjligt att bedriva kommersiell trafik på den nya höghastighetsjärnvägen, men det förutsätter korta restider och god punktlighet. Därför är det viktigt att vi håller nere restiderna till två timmar mellan Stockholm och Göteborg och två och en halv timme mellan Stockholm och Malmö«, säger Catharina Håkansson Boman, Sverigeförhandlingen.

Håller man sig till befintlig dragning vid stambanan så tror jag Osby och vår landsbygd får minimal påverkan.

Den 1 februari 2016 inleddes de första förhandlingarna om den nya järnvägen och de åtgärder som kan bli aktuella i storstadsområdena i Stockholm, Göteborg och Malmö.

SAMMANSTÄLLNING: PÄR ANDERSSON 23

Köp ett nöd-kit til

SJAL Användbart plagg som värmer och gör det tryggare att röra sig ute. UNDERKLÄD av sitt personliga nöd-kit. TVÅL För att kunna tvätta sig och minska risken för sjukdoma det tryggare att röra sig i mörker. BINDOR För att kunna sköta sin personliga hygien. VI klädesplagg som gör det enklare att röra sig ute. STRUMPOR Värmer och underlättar i en Innehållet i ett nöd-kit baseras på vad syriska kvinnor själva sagt att de behöver.

Sms:a NÖDKIT till 72 900 och bidra med 100 kr eller kö

Jag godkänner att Röda Korset kontaktar mig. Mina personuppgifter behandlas enligt PUL.

ll kvinnor i Syrien

DER Gör det lättare att sköta sin personliga hygien. VÄSKA För transport och förvaring ar och infektioner. FICKLAMPA Förenklar en vardag med många strömavbrott och gör ISSELPIPA För att kalla på hjälp vid övergrepp. KLÄNNING Mångsidigt och traditionellt vardag där det råder brist på det mesta.

öp ett nöd-kit på redcross.se

»Vi har alltid tänkt att vi i alla fall kommer att leva tills vi är 30 år« BERÄTTAT FÖR: PÄR ANDERSSON FOTO: PÄR ANDERSSON

I MAJ FÖRRA ÅRET FICK 25-ÅRIGA FRIDA FRÅN OSBY ALS. SJUKDOMEN HAR REDAN TAGIT HENNES MAMMA, MORBROR, MORMOR OCH KUSIN. HÄR BERÄTTAR FRIDA OM ETT SLÄKTTRÄD SOM BLIR ALLT GLESARE.

Min kusin Emma är 29 år och har också ALS. Hon har man och två barn. Hon är jättedålig, hon kan inte prata längre, inte röra sig och sondmatas. Är man till exempel lite förkyld, vågar man inte hälsa på henne. Hon bor hemma och har utbildade assistenter och alla mediciner på plats. Det finns inget de hade kunnat göra på sjukhuset ändå. Emma fick sin diagnos i höstas och sedan dess har symptomen blivit fler och sjukdomen har blivit värre. Till och med för mig som har varit där regelbundet var det som en käftsmäll när jag var där senast. Jag bara kände: ›Nej, det är nära nu‹. Det är inte förrän det har gått så pass långt som folk förstår allvaret. Det är till exempel svårt för folk att förstå när de tittar på mig, jag har inte kommit dit än. 1999 GICK MIN mamma bort, då var jag nio år.

Hon hade varit sjuk i två och ett halvt år ungefär. Två år senare gick min morbror bort, han blev dålig redan under mammas sjukdomstid. Mamma blev 36, min morbror 42. Emmas syster 28

Hanna, alltså en annan kusin till mig, gick bort i oktober 2010. Hon blev 26 år. Och detta är bara dem som har gått bort under min livstid, det här går långt tillbaka i släkten. Mormor gick bort 1971 när mamma var lika gammal som jag var när hon själv gick bort. Just vår gren har varit väldigt illa drabbad av en aggressiv form av ALS om man tittar på släktträdet. Om ALS finns i generna är det 50 procents risk att man drabbas. Det är slumpen som avgör. NÄR MAMMA FICK diagnosen... Jag var sex och ett halvt och kan knappt förklara vad jag minns av det. Jag och mina bröder hjälpte henne mycket. Som barn har man svårt att ta på det, svårt att förstå på riktigt. Man förstår att någon dör och kommer till himlen, men när man är så liten kan man ändå koppla bort det på något sätt. Man fattar nog inte att de ska vara borta på riktigt och man tänker inte på hur hårt det kommer att drabba en för resten av livet. Jag har två barn som är tre och ett halvt och ett och ett halvt. Den yngsta förstår ju inget och jag har inte berättat allt för den äldsta än. Det är för avancerat för någon som är så liten att förstå. Det jag har sagt är att jag är svagare än andra

INSAMLING Frida säljer, med hjälp av kompisarna Minna Hylander och Emelie Johnsson, produkter under namnet FFAC (Fight For A Cure) för att samla in pengar till kampen mot ALS och MS.

»Man fattar nog inte att de ska vara borta på riktigt och man tänker inte på hur hårt det kommer att drabba en för resten av livet.«

och att jag behöver hjälp med vissa saker. Hon köper det, men hon kan vara lite brydd ibland. Hon är omtänksam och frågar saker på ett glatt vis liksom. Ibland när vi ska gå ut har hon tagit mina fingervantar, kryllat upp dem sådär och sagt: ›Så, nu kan du bara sticka in handen, mamma!‹. Det kommer ju en dag när jag inte kan förneka något längre. Just nu, när jag fortfarande ser frisk ut, är det svårt för till och med vuxna att förstå hur allvarligt det är. ALS ÄR EN neurologisk sjukdom som gör att musklerna förtvinar och signalerna till musklerna kraschar. MS, som många har hört talas om, är en annan neurologisk sjukdom men där finns det bromsmediciner som gör att du kan ha ett

ganska bra liv. Bromsmedicinen mot ALS kan förlänga livet med några månader, men det är en klen tröst i sammanhanget. Första symptomen på ALS kan märkas som förlamning eller svaghet i en fot, ett ben, en hand eller en arm. Första tecken kan också vara dålig balans. Hos en tredjedel börjar symptomen i muskulaturen i ansiktet vilket kan visa sig som talsvårigheter och sväljsvårigheter. Muskelryckningar kan också vara ett första symptom och det har varit allas stora fasa i släkten, eftersom ALS finns i generna. Har man känt minsta lilla så har man automatiskt tänkt: ›Nej, bara det inte är det‹. Jag började misstänka symptom på mig själv på hösten 2014 och då började min undersök29

ALS

AMYOTROFISK LATERAL SKLEROS

+++

Samlingsnamn för en grupp neurodegenerativa sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör. Följden blir muskelförtvining och förlamning. Hur detta yttrar sig varierar till hög grad.

ALS är en obotlig sjukdom. Sedan 1990-talet finns bromsmedicin. Tidigt insatt bromsmedicin förlänger överlevnadstiden med 25-30 procent. Drygt 220 personer insjuknar årligen i ALS i Sverige. Medelåldern vid symptomdebut är 58-60 år.

ning. Enda sättet att ställa diagnosen ALS är med uteslutningsmetoden och mitt ›problem‹ var att jag var så frisk, så de var tvungna att se att jag blev sämre innan de skulle kunna veta något säkert. När jag var där i december förklarade de det här för mig och sa att de inte kunde fastställa något, men tyckte att vi skulle börja med bromsmedicinen ändå. Skulle det visa sig att det är MS eller något annat hade de bara kunnat plocka bort medicineringen. Och det har räddat mig till att vara så bra som jag ändå är hittills. I MAJ 2015 meddelade läkarna att det var ALS jag hade. Det kom inte som en chock, jag var beredd på det. I början var det jättetufft psykiskt, man ville inte inse det. Men paniken hade jag haft på hösten innan, när jag bearbetade allt i mitt eget huvud. Det var egentligen inget nytt som hände när jag fick diagnosen. Bromsmedicinen hade jag ju också redan börjat ta. Jag blir hela tiden sämre men det går sakta. Jag märker att det sprider sig. Balansen har också blivit sämre, jag är livrädd ibland när jag ska gå nerför trappor. Jag får koncentrera mig på att hålla i mig.

Källa. www.hjarnfonden.se

Oavsett vilken form av sjukdomen patienten lider av sprider sig svagheten i kroppen.

Kroppen har försämrats men jag kan gå fortfarande och använda vänsterarmen, även om den börjar darra när jag jobbar med den länge. Högerarmen kan jag bara precis böja lite grann. Innan, när jag kände att det ryckte i ryggmusklerna eller vaden eller vad som helst, var det jättejobbigt för det är ett tecken på att sjukdomen sprids. På senaste tiden har jag märkt att jag mår illa när jag åker bil för att balanssinnet är rubbat. Nu är sjukdomen i hela kroppen. Sömnen har inte påverkats av själva sjukdomen i sig, men det psykiska gör att jag har problem med att sova. DET JAG MÅR allra sämst av är nog ändå att se någon nära mig lida, som Emma gör nu. Jag känner mig så maktlös och frustrerad när jag träffar henne för jag önskar så att det fanns något jag kunde göra för henne. Ingen människa ska behöva lida på det viset och dessutom vara helt klar i huvudet. Det är vidrigt! Jag tänker ofta på att mina barn inte förtjänar att jag har sjukdomen. De behöver mig och det blir extra grymt när de är inblandade‹. Man behöver sina föräldrar och som förälder känner man oro över att man en dag inte kommer att ha

kontroll över sina barns liv. Man finns inte där längre. Nu har jag accepterat det till en viss del men innan hade jag full panik inombords när jag tänkte på att jag en dag också kommer att bli så dålig. FOLKS REAKTIONER ÄR ganska olika faktiskt, många kan prata om det här utan problem. Vissa kommer fram i mataffären och säger att de hörde det ena och det andra om mig och sådär. Det är helt okej, men jag tycker inte om det när barnen är med. Jag vet att alla menar väl, men ändå. Alla är olika och vissa tycker att det är jobbigt att prata om sådant här. Det är jättejobbigt att vara anhörig, till någon med ALS eller vad som helst, men man håller ihop och hjälps åt, så enkelt är det tycker jag. MEDELÅLDERN PÅ DEM som får ALS-symptom är ungefär 60 år. Min kusin Hanna hade diagnosen i ett år och blev 26. Emma, som är jättedålig nu, var 29 när hon fick diagnosen. Jag var 25. Det finns en annan längre bort på släktträdet som jag tror blev 28. När Hanna blev sjuk var hon den yngsta i vår släkt som fått diagnosen. När jag fick reda på att jag var sjuk, blev jag den yngsta som fått diagnosen. Det känns konstigt och skrämmande på något vis. Jag och mina bröder och kusinerna har alltid tänkt att vi i alla fall kommer att leva tills vi är 30.«

Innan det här numret gavs ut förlorade Emma, Fridas kusin som nämns i texten, kampen mot ALS.

42 500:har FFAC:s insamling dragit in hittills

STÖTTA INSAMLINGEN Allt överskott skänks oavkortat till kampen mot ALS eller MS, beroende på vilken produkt du beställer. Mer info på www.ffac.se.

ARMBAND

100 KR

Storlek: S (17 cm) eller L (20 cm). Kan specialbeställas i barnstorlek men tänk på att leveranstiden kan påverkas. Färg: Svart, blandat. Frakt: 10 kr. (Alternativ avhämtning i Osby)

TYGKASSE

120 KR

Text: FFAC:s logotype. Storlek: Onesize. Färg: Svart. Frakt: 29 kr. (Alternativ avhämtning i Osby)

ZIPHOOD

300 KR

Text: »Jag stödjer kampen mot ALS«, FFAC:s logotype. Material: 50% bomull, 50% polyester. Bilder: www.ffac.se

Storlek: XS-XXL. Färg: Mörkgrå. Frakt: 59 kr. (Alternativ avhämtning i Osby)

Beställ produkterna från hemsidan: www.ffac.se. Leveranstiden varierar efter hur många beställningar som kommer in. För dem som vill skänka pengar direkt, utan att handla av FFAC: www.hjarnfonden.se/insamlingar/3066-frida-och-emmas-kamp-mot-als/ 33

På besök i

CHOKLADFABRIKEN TEXT & FOTO: MIKAEL PERSSON

Han har tagit Manhattan med storm. Hans chokladkreationer har vunnit priser och utmärkelser på många håll i världen. Kafékedjan FIKA konkurrerar nu på allvar med de riktigt stora. Och hans bakgrund i Göinge väcker stor förundran i USA. Möt Håkan Mårtensson, 34, med rötterna i Göinge.

e första minnena jag har av Håkan är som störig lillebror till två av mina klasskamrater. Som några år yngre var han jämt en plåga som var svår att undvika. På Krabbavägen i Hanaskog bor föräldrarna Ingvar och Siv fortfarande kvar. Det är ett hem där vi alltid var välkomna - lite som en extra familj. Håkan var mittensyskonet mellan storebror och storasyster, tvillingarna Jonas och Petra och lillebror Thomas. När Håkan valde yrkesbana blev det gymnasiet på Österäng med inriktning som konditor. Det följdes av praktik på NK och till och med landslagsuppdrag. OS för att vara exakt. – Den storyn, en helt vanlig kille från en liten ort i ett litet land som tävlar i OS får amerikanarna att gå bananas, säger Håkan. Att det blev guldmedalj i Matlagnings-OS gör ju inte saken sämre. För att få ihop sina alster gjorde han om sin lägenhet i Stockholm till ateljé och näst intill ett laboratorium. – Jag gjorde experiment för att få till de allra bästa efterrätterna och kreationerna, säger Håkan. Men det slet hårt på honom. Det kunde gå flera dagar utan några längre stunder för sömn. 36

– Efter OS så tyckte jag att det var dags att göra det jag själv kände mest för, chokladen. I år är det ganska precis sju år sen han tog sitt pick och pack och drog till New York. Det var där han blev en del av FIKA, först som anställd, numera som delägare - och kreativ chef, skulle man kunna säga. FIKA är ett svenskt kaffekoncept där Håkans chokladkreationer i praliner är en del av affären. Lars Åkerlund är grundare. Basen blev chokladfabriken i Tribeca (TRIangle BElow Canal Street), där Håkan likt Willy Wonka, skapar chokladmagi - och inga smaker är omöjliga. – Jag testar ju alla kombinationer, och det är ju inte alltid det blir gott. Det kan ju bli räligt till och med, skrattar Håkan. Både i yrket och som privatperson har jag haft möjlighet att åka över och hälsa på Håkan i möjligheternas stad, och vid varje tillfälle har FIKA expanderat. – Det här är ju New York, här är ingenting omöjligt, säger Håkan. Från tre butiker på halvdana lägen har man nu 17 butiker. Två är på gång under 2016. – Det är Columbus Center och World Trade Center, berättar Håkan. Den senare har ett helt fantastiskt läge, precis på hörnan till Memorial Plaza där det inte ens går att gissa antalet turister varje dag, året runt.

Expansionen utanför New York ligger i pipeline. – Första butik utanför NYC blir Washington DC, sedan Boston och Philadelphia. Och det börjar att bli trångt i chokladfabriken. – Vi kommer att ta över lokalerna bredvid oss nu för att bygga produktion där också. Håkan är egentligen alltid i rörelse. För någon månad sedan medverkade han i Dessertmästarna i Kanal 5. Samtidigt var han i Korea och Japan för promotion. – Programmet spelades in förra året men ibland hade det ju varit bra att kunna vara på två ställen samtidigt, skrattar han. Pralinerna säljs än så länge »bara« på tre kontinenter - och Sverige har inte nappat ännu. Men han har levererat choklad till Vita Huset. – Haha, ja, för något år sedan levererade vi 400 chokladkakor till något välgörenhetsprojekt där. Och kanske har avgående presidenten Barack Obama smakat, vem vet. När du besöker New York är det nästan ett måste att ta sig till någon av butikerna för svenskt kaffe och en av Håkans praliner. En av de mest populära pralinerna har smak av getost. – Goatcheese går som smör. Kändisarna flockas som flugor kring en sockerbit. – Det är ju lite som att samla frimärken, ler 38

han. Vi noterar ju att vissa kändisar återkommer för de gillar grejen, säger Håkan. Stjärnregissören Martin Scorsese är bara en i mängden. Lady Gaga, Kim Kardashian, Reese Witherspoon och Jake Gyllenhaal tillsammans med Kofi Annan är några andra. Med kändisarna sprids Håkans chokladbudskap. Han har varit med i ett otal TV-shower, bland annat på FOX - och varje gång kämpar amerikanarna med namnet. – Det är ju bara bra att de får säga det många gånger, det har varit Hokun, Hakon och Hukan och Martensson och Mourtensson. Och planerna går vidare. Det finns ingen gräns för Håkans kreativitet. Det sägs ju att gränsen mellan geni och galning är hårfin. För Håkan finns inte den gränsen. Han är båda delarna, samtidigt. Hur skulle annars en störig lillebror från mammas gata hemma i Hanaskog slå igenom som en av världens bästa chocolatierer och kunna skapa chokladmagi i en av världens största städer. Genigalet! Mikael Persson bor utanför Glimåkra och jobbar som lärare och frilansjournalist/fotograf. Han brinner för den lokala journalistiiken men hästtävlingar och Melodifestivalen är något som han gärna återkommer till.

Just nu är 60 miljoner människor på flykt undan krig och förföljelse i världen. Din hjälp behövs. SMS:a FLYKT150 till 72980 och ge 150 kronor. Eller swisha valfritt belopp till 123 90 01 645. Tack!

Fo t o : U N H C R / A n d r e w M c C o n n e l l

Hjälp människor på flykt!

SIXTEN SVENSSON FRÅN KYLEN VID OSBY GER I BÖRJAN AV MARS UT EN BOK SOM HAN MENAR

KOMMER ATT »...GE EKO ÖVER HELA VÄRLDEN«. HISTORIEN UTSPELAS I DE VÄRLDSPOLITISKA KOR-

RIDORERNA UNDER KALLA KRIGET. I CENTRUM STÅR BORIS HAGELIN, SIXTEN SVENSSONS SVÅGER, OCH DE KRYPTERINGSMASKINER SOM HAN TILLVERKADE I SITT FÖRETAG, CRYPTO AG.

APPARATERNA SÅLDES ÖVER HELA VÄRLDEN, GJORDE HAGELIN TILL MILJARDÄR - OCH VAR GRUNDEN TILL ETT MULTINATIONELLT SPIONERI UNDER USA:S LEDNING. HAGELIN OCH NSA, NATIONAL SECURITY AGENCY, INGICK ETT AVTAL SOM GJORDE DET

MÖJLIGT FÖR NSA ATT AVLÄSA ALLA MEDDELANDEN SOM SKICKADES MED HAGELINS KRYPTERINGSMASKINER ÖVER HELA VÄRLDEN.

SIXTEN SVENSSON MENAR ATT DEN KUPPEN LIGGER BAKOM BLAND ANNAT DAG HAMMARSKJÖLDS DÖD 1961. HÄR FÖLJER ETT UTDRAG UR BOKEN.

VÄRLDENS

STÖRSTA SPIONERI TEXT: SIXTEN SVENSSON BILD: »BORISPROJEKTET - NSA OCH ETT SVENSKT SNILLE LURADE EN HEL VÄRLD« (2016)

EN AV CRYPTO AG:S KUNDER VAR FN DÄR DAG HAMMARSKJÖLD VAR GENERALSEKRETERARE. DET BLÅSTE REDAN PÅ FÖRHAND SNÅLT KRING HAMMARSKJÖLD NÄR HAN BESTÄMDE SIG FÖR ATT PERSONLIGEN MEDLA I KONGOKONFLIKTEN DÄR STORA INTRESSEN HOS KALLA KRIGETS AKTÖRER STOD PÅ SPEL.

esan genomförs 17 september 1961 och det svenska flygbolaget Transair ska med sin DC-6, kallad Albertina, ansvara för transporten med 16 personer ombord. Dag Hammarskjöld har en egen officer, Harald Julien, från FN:s säkerhetstjänst som personlig livvakt. Alice Lalande, kanadensiska och enda kvinnan ombord är formellt Sture Linnérs sekreterare med ansvar för kommunikationen via krypteringmaskinen, en CX-52 från Crypto AG. Alla medarbetare stiger ombord, men den svenska besättningen på planet får vänta länge på starttillstånd. Snett bakom Dag Hammarskjöld sitter hans närmaste man Sture Linnér och efter en stund ser han hur Dag börjar vifta med vänster fot. Sture känner honom så väl att han går fram för att fråga vad det är som oroar honom och får till svar att det är helt fel att de båda befinner sig på samma plan. Sture beordras att lämna planet och därefter går timmarna utan att starttillstånd beviljas. Först vid 17-tiden lyfter planet mot Ndola. Sture Linnér får nästa morgon besked att planet störtat under natten och 42

från FN:s högkvarter får han en bestämd order att omedelbart åka till Ndola och ta hand om krypteringsmaskinen som varit på planet. Sture Linnér befinner sig nu i Brazzaville och förmedlar ordern vidare till sin militärt ansvarige på plats, norrmannen Bjørn Egge, generalmajor. Först efter 14 timmar hittas planet i en öppning i skogen. Dag Hammarskjölds personliga säkerhetsman är vid liv och kan klart och militäriskt tala om sitt namn och ber räddningspersonalen meddela hans hustru i Miami. Han är svårt brännskadad men har bara brutit en ankel. Sex dagar senare avlider han av njursvikt på sjukhuset i Ndola, en sjukvårdsinrättning med mycket begränsade resurser. I stället för att flyga honom i ambulansplan till ett land med dialysutrustning sattes hustrun på ett plan till Afrika. STURE LINNÉR BERÄTTADE om FN:s oro för krypteringsmaskinen i en dokumentärfilm som sändes i SVT. Två böcker kom ut 2011 och den engelska journalisten Susan Williams slår i sin bok »Who Killed Hammarskjöld?« fast, utan reservationer, att planet sköts ner. Den

svenske biståndsarbetaren om generalsekreterarens Göran Björkdahl har talat krypteringsmaskin och med flera personer som dokumentportfölj. Bjørn var vittnen till flygplansEgge fick också tillstånd att CELEBRITET Boris Hagelin, uppklädd kraschen. Flera av de inse kroppen och noterade inför Nobelfesten 1980 med bland antervjuade hävdar bestämt att nat franska hederslegionens orden. ett runt hål i pannan. På de sett ljusfenomen – som bilderna som visats senare, från en explosion – på plavar hålet borta liksom net innan det slog i marken obduktionsprotokollet och vid några kilometer från flygplatsen. Den försenade intervjun 2005, då han är 87 år gammal, ställer starten med reparationerna av den svenska han sig frågan: »Återigen, jag frågar varför?« DC3-an och att planet lämnades obevakat före Han syftar på sanningen, och varför den aldrig avfärd tillsammans med att starttillståndet kommit fram. försenades flera timmar har väckt många frågor. Den norske översten hittar aldrig krypterKanske var det medvetet för att mörkret skulle ingsmaskinen. Att den har blivit svårt bränd sänka sig över Afrika. Fördröjningen gav tid för framgår av resterna som finns på Crypto AG i ett attackplan, som skulle genomföra nedSchweiz. Maskinen har tömts på sitt innehåll skjutningen, att flyga till Ndola. I mörkret blev och är bara ett tomt skal. Det ger givetvis inga det mycket svårt att se attackerande plan och som helst ledtrådar. Ingen förklaring finns om framförallt syntes inga nationalitetsbeteckninhur den hamnat hos företaget. gar. Hammarskjölds plan flög heller inte direkt Alla spår hade funnits i telexmodulen, den till Ndola, rutten gick rakt österut för att sedan del som blev såld på den lokala marknaden. svänga söderut och därefter till Ndola. Den enda förutsättningen för att hitta några Genom att Hammarskjölds krypteringsappaspår efter kommunikationen med FN var borta, rat avlyssnats kunde all kommunikation komma allt var bränt. Tillsammans med utrustningen till NSA, CIA och även till England och Belgien, kan det ha funnits stansade hålremsor med de som hade stora ekonomiska intressen att bevaka sända meddelandena till högkvarteret i New i området. Alla meddelanden som utväxlades York. Innehållet i hålremsor eller textoriginal mellan Hammarskjöld och FN, inklusive Opera- hade kunnat läsas av obehöriga och måste tas tion Morthor kunde alltså vara väl kända av om hand, vilket också gjordes, av elden. Om flera länders underrättelsetjänster. branden utbröt vid nedskjutningen eller efter nedslaget är ointressant, det som är intressant är I SUSAN WILLIAMS bok framgår att överste Bjørn svaret på frågan varför krypteringsutrustningen Egge från FN omedelbart efter att kraschen bedömdes som så oerhört viktig av UN i New blivit känd, skickades till Ndola för att ta hand York. 43

»Genom att Hammarskjölds krypteringsapparat avlyssnats kunde all kommunikation komma till NSA, CIA och även till England och Belgien.«

»Innehållet i hålremsor eller textoriginal hade kunnat läsas av obehöriga och måste tas om hand, vilket också gjordes, av elden.«

MYTOMSPUNNEN Dag Hammarskjöld, född 1905 i Jönköping, blev FN:s andre generalsekreterare. Han dog den 18 september 1961 och tilldelades samma år Nobels fredspris postumt. 44

KRYPTERINGSUTRUSTNINGEN BESTÅR av två delar, dels krypteringsmaskinen C-52 som tillsammans med underdelen med tangenter gör att den kan kommunicera med yttervärlden. Den undre delen, BC621, med sina tangenter, är påfallande lik en skrivmaskin och fungerar som sändare via telexnätet. CX-52 placerad på sändarmodulen BC621 i en transportväska. På kvällen står mottagningskommittén på flygplatsen i Ndola och väntar på det svenska planet. Mycket försenat närmar sig planet, men det landade inte. Från marken uppfattar Lord Alport, the British High Commissioner, att piloten beslutar sig för att flyga vidare och han påstår därför envist att piloten beslutat att »go elsewhere«. Detta beslut försenar alla efterspaningar i 15 timmar och ger mängder av obehöriga en möjlighet att ta sig till olycksplatsen, stjäla eller förstöra bevis genom att sätta eld på vrakdelarna. Vid en intervju 1979, 18 år efter olyckan, talar Ettore Botta med tre kolarbetare och får deras berättelse från olycksplatsen. De ska sova över i skogen och vaknar plötsligt av motorljud, skottsalvor, explosioner. Daka, väcker sina kamrater Moyo och Banda och hör upprepade skottsalvor, därefter en ny explosion och ljudet av knäckta träd. I gryningen går de till nedslagsplatsen strax intill för att se om de kan hitta något av värde. Bland annat hittar de något som de tycker liknar en skrivmaskin och tar den med sig till den lokala marknaden för att sälja. Det är underdelen till CX-52. I det rhodesiska utredningsprotokollet finns noterat att de tre kolarbetarna sovit i skogen under natten, 25 miles bort. Men efter förhören fängslas de för sin stöld och för att de inte rapporterat sin vistelse på olycksplatsen. De döms till 18 månaders fängelse. Efteråt påstår Banda att han blivit misshandlad, vilket givetvis förnekas. Kolarbetarna stämplas som opålitliga och avskedas. I NICOSIA PÅ CYPERN, utanför stadsmurarna, ligger en stor avlyssningsstation som för NSA:s och brittiska underrättelseväsendets räkning lyssnar på Afrika, södra Europa och delar av Asien. Här kan de höra taxitrafiken i Kuwait och militär fordonstrafik i Algeriet. Arbetet

delas mellan amerikanska och engelska unga män som lever ett behagligt liv i Cyperns goda klimat. Vid 22-tiden 17 september får NSAofficeren Charles Southall ett telefonsamtal från sin chef och blir ombedd att komma in för att lyssna till något mycket intressant som finns inspelat på band. När han kommer till sin arbetsplats sitter fyra eller fem officerare runt en liten högtalare. De lyssnar till en inspelning och hör ett välbekant ljud från en flygplansmotor och pilotens kommentarer: »Jag ser ett transportplan komma på låg höjd. Alla lampor är tända. Jag går ner för att kolla det. Ja, det är Transair DC6. Det är planet!« Pilotens röst var lugn och professionell och därefter hör de eldgivning från ett tungt vapen, och piloten ropar: »I´ve hit it!« »Jag har träffat det. Där är flammor! Det går ner. Det kraschar!« Pilotens rapportering till markkontrollen möts med tystnad, inte ett ord får han till svar. Charles Southall kommer ihåg att en av officerarna runt högtalarna ropat: »Det är the Lone Ranger! Vi känner till honom, Han måste ha väntat på Hammarskjölds plan!« Charles Southall bekräftar att »Lone Ranger« var välbekant inom underrättelsevärlden, med en egen mapp, märkt »L.R«. Sista telegrammet från Leopoldville till FN-högkvarteret i New York. I slutet skriver Dag Hammarskjöld: »Jag förväntar mig en fördelaktig reaktion. Om Tshombe beslutar sig för att resa tillbaka tillsammans med oss till Leopoldville, är detta fullt möjligt.« (...) EN INTERNATIONELL juristkommission krävde att FN återupptar utredningen om flygkraschen där Hammarskjöld dödades. Men USA:s säkerhetsorgan NSA har vägrat släppa uppgifter som skulle kunna kasta nytt ljus över kraschen. Därför uppmanar FN-chefen Ban Ki-moon medlemsländerna att offentliggöra alla relevanta arkivuppgifter och föreslår att en expertpanel granskar de nya bevisen. Tremannagruppen lämnade in sitt uttalande ett år senare och föreslog en ny utredning eftersom det hade framkommit så många nya bevis. De hade då granskat inlägget om avlyssningen av hans trafik och lyft fram detta som ett av de starkaste

GENERALSEKRETERARE BAN KI-MOON

»Hur ska västvärlden klara att hantera kunskapen att två demokratiska stormakter kallblodigt mördade Dag Hammarskjöld?«

bevisen för att Hammarskjöld död inte var en olycka. I mitt sökande efter pusselbitar fick jag veta att Dag Hammarskjölds stab under medlingsresan i Afrika 1961 var utrustad med CX-52 från Crypto AG. Efter kontakt med författaren till »Who killed Hammarskjöld?«, Susan Williams i London, blev jag av henne uppmanad att beskriva detta för den oberoende juristkommissionen eftersom krypteringsmaskinen var en viktig del av utredningen. Om NSA och CIA kunnat läsa generalsekreterarens telegram till FN var denna information en pusselbit av stort värde. Gruppen arbetade med slutrapporten och jag skickade över mitt vittnesmål med kortfattade hänvisningar till kopplingen mellan NSA och Crypto AG. Initiativtagaren till kommissionen i Sverige, förre ärkebiskopen KG Hammar, blev informerad i sitt lilla rum på universitetet i Lund och bad mig uttryckligen att kontakta gruppens sekreterare. Resultatet finns i The Hammarskjöld Commission Report som vittnesmål nr 23. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har i december 2014 överlämnat ärendet till en expertgrupp som har klassat vittnesmålet som moderat bevisvärde och ger det plats tre på en fyrgradig skala. De ansåg att telegrammen var »avsiktligt utformade så att när de överförs kan hemligheten fångas upp av NSA och andra utvalda underrättelsetjänster«. 46

lyfte detta i sin veckorapport till generalförsamlingen och antydde att det var bevisat att »Väst avlyssnade FN:s generalsekreterare.« Han skriver om alla hypotetiska möjligheter som var orsak till störtningen och däribland nämner han: »Möjligheten att kommunikationen som sändes från krypteringsmaskinen CX-52, använd av Mr. Hammarskjöld var avlyssnad.« Han uppmanade alla länder att öppna sina arkiv och lägga fram allt material för expertgruppen. Samtidigt är det något besvärande för honom att telegrammen till och från generalsekreteraren i Kongo finns i FN:s eget arkiv i New York. Där är de hemligstämplade men den som vill kan läsa dem på Kungliga Biblioteket i Stockholm. NSA vägrar att lämna ut beviset, inspelningen av pilotens röst som återger nedskjutningen. Trots att det gått mer än 50 år hänvisar de till »rikets säkerhet«. Ban Ki-moon skriver i november 2015 i en resolution att Sverige och Zambia har stöd från 73 medlemsländer i kravet på att fortsätta undersökningarna om Hammarskjölds död. Han noterar att USA och Storbritannien vägrar att delta i detta. Förre ärkebiskopen KG Hammar säger i resolutionen: »Jag har inget stort hopp om att någon kommer att lägga fram bevis på bordet som säger vem som gjorde vad och vilka som låg bakom det. Emellertid räknar jag med att vi lyckats lyfta frågan så att vi kan skriva om historien, den som säger att det var en tragisk flygolycka. Det är samtidigt svårt att förstå att detta ska vara storpolitik 50 år senare.« Det är givetvis en het, för att inte säga glödande, potatis. Hur ska västvärlden klara att hantera kunskapen om att två demokratiska stormakter, USA och England, kallblodigt mördade FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld tillsammans med 14 stabsmedlemmar i planet? Svaret på frågan kan vara att vi just därför inte kommer att få veta sanningen!

Varför publicerar du boken om Borisprojektet just nu? – Efter att jag forskat i snart fem år släppte plötsligt NSA tusentals dokument från det kalla kriget. Där fanns alla bevis på detta gigantiska bedrägeri, den största spionhärvan i världshistorien. Det finns ingen motsvarighet till detta spionage, som drevs i nästan industriell skala. Hur stor roll menar du att det hemliga avtalet mellan Boris Hagelin och NSA spelade i till exempel Dag Hammarskjölds död? Går det att bevisa att avlyssningen påverkade händelseförloppet? – Det är omöjligt att peka på en enskild händelse men sammantaget visar telegram från exempelvis England att starka krafter försökte få bort honom. Att både USA och England vägrar släppa dokument och inspelningar som visar att planet blev nedskjutet är ju bevis nog för deras inblandning.

Hur stort tycker du att det som du har kommit fram till i boken är? – Nu när alla fakta ligger på bordet inser jag att Borisprojektet är den absolut största händelsen i världshistorien när det gäller kryptologi och spioneri. Inget kan överträffa den fräckhet och totala brist på lojalitet som de visade mot sina allierade, främst Nato-länderna men även FN och lilla Sverige, ett land där han själv var medborgare.

Arkivbild: Pär Andersson

Boris Hagelin var gift med din syster Elsa i nästan 15 år. Hur minns du honom personligen och hur ser du på honom idag? – Jag minns Boris som en mycket generös och vänlig man. Han sa flera gånger: ”Jag kan inte berätta vad jag gjort, då skulle ni, Elsas bröder, tycka att jag är en storspion”. Innerst inne kan jag inte låta bli att känna en viss beundran för en man som satsat hela sin heder på att hjälpa USA, ett land som han patriotiskt älskade efter vad hans familj utsattes för i Ryssland.

FÖRFATTARE Sixten Svensson delar sin tid mellan föräldrahemmet i Kylen och lägenheten i Landskrona.

Alla barn vill bli vuxna. Bli Barnrättskämpe och arbeta för att miljontals barn får en bättre morgondag. Besök oss på www.räddabarnen.se och bli månadsgivare idag.

Vår Verksamhet kontrolleras aV sVensk InsamlIngskontroll. Vårt 90 - konto garanterar att dIna pengar anVänds så effektIVt och bra som möjlIgt.

År 2045 kommer en fjärdedel av Sveriges befolkning att bo i Stockholm, enligt Stockholms Handelskammare som baserar sin prognos på SCB:s statistik. Bekant passar på att besöka byar i Göingebygden medan de fortfarande finns kvar.

· SERIE OM LIVET PÅ LANDET ·

n y b l l i em t

Östanå TEXT & FOTO: PÄR ANDERSSON

istorien sitter i väggarna i Östanå, bokstavligt talat. Stenhuset mitt i byn, som förr användes som arbetarbostad för de bruksanställda, är idag samlingslokal för Byalaget och även en bra reklampelare för byn. Sten-Arne Lundberg, kassör i Byalaget, berättar att föreningen övertog Stenhuset från Östra Göinge kommun i mitten av 90-talet och gav den anrika byggnaden en rejäl ansiktslyftning. Samlingssalen på andra våningen rymmer idag 120 personer. – Nu har vi våra möten här, föräldraföreningen Ö-bus har sina träffar här om de inte är utomhus, här är politikerträffar, kurser, ett antal bröllop och privata fester varje år, företag hyr in sig här för att ha kundträffar och allt vad det kan vara, säger han. Sten-Arne, som har arbetat som ombudsman för arbetsgivare i VVS-branschen i 30 år, har

bott i Östanå sedan våren 2011 när han och frun flyttade in i sitt hus. Paret bodde senast utanför Växjö, men båda är uppväxta i Skåne. – Vi sålde huset som vi tyckte var för stort och letade efter något annat. Eftersom vi var pensionärer båda två var det inget bekymmer om var vi hamnade så länge vi båda är friska. De fastnade för huset i Östanå och det är inget de har ångrat, berättar Sten-Arne. – Speciellt på sommaren är det väldigt pittoreskt här och alltid lugnt och sansat. På sätt och vis ligger det också väldans centralt. En mil till Osby, två mil till Hässleholm och bara lite längre till Kristianstad. Egentligen är det konstigt att inte fler vill bo här. Huspriserna är väldigt överkomliga och stora vägen går precis utanför byn. Har man husvagn som vi, är det bara att köra ut på stora vägen och sedan raka vägen ner till kontinenten. Eller norrut om man vill det. Han hoppas att fler yngre ska hitta till Östanå - medelåldern behöver sänkas. – Den som letar hus, som inte har tummen 51

CENTRUM År 2000 la Konsum mitt i byn ner och för två år sedan slutade bussarna att gå genom byn.

mitt i handen och som vill spara pengar borde köpa ett hus här. Och snacket om att du måste ha bil för att bo på landet håller inte tycker jag. Du har bil även om du bor i lägenhet mitt i stan! Möjligen klarar du dig utan bil om du bor mitt i Stockholm, Göteborg eller Malmö och kan åka taxi eller cykla till jobbet. Sten-Arne berättar entusiastiskt om Stenhuset som byggdes 1781 och först användes som sädesmagasin. När bruket hade sin storhetstid bodde över 100 arbetare i huset samtidigt. – Det var nästan hela Östanås befolkning. Nu finns det väl mellan 300 och 400 personer i Byalagets upptagningsområde.

2014 slutade bussarna att gå genom Östanå. Även den hållplats som fanns vid »stora vägen«, riksväg 23, drogs in under livliga protester från Östanåborna. I december 2015 besökte delar av kommunledningen byn. – De blev grillade men vi fick inget annat svar än att det inte kommer att bli någon förändring under den närmaste tiden. Det gick ju klart inte att få ekonomi i busslinjerna. Vi behöver bättre framtidsutsikter från kommunen. Hade de börjat bygga bostäder här för att flytta folk inom kommunen, så hade fler flyttat till Östanå. Så är det, konstaterar Sten-Arne Lundberg.

PAPPERSBRUKET I CENTRUM 1797 Joachim Staël von Holstein anlägger Östanå Pap-

persbruk. Konkurrensen är hård - inte mindre än åtta andra pappersbruk är i drift i Skåne. 1832 När Klippans Pappersbruk installerar en pappersmaskin hårdnar konkurrensen. Maskinen drivs av ett vattenhjul i järn med tre meters diameter. Allt fler pappersbruk köper nu in maskiner och 1870 finns bara två handpappersbruk kvar i Skåne; Genastorp och Östanå där 22 personer är anställda. 1851 Regementsbokhållare Ludvig Littorin tar över Östanå Pappersbruk som nu är en mycket nedgången industri. Littorin rustar upp bruket och blir en viktig person i området. Han bygger en benmjölsfabrik och anlägger vägar och broar. Han köper gården Denningarum och flera mindre gårdar i bygden. Han nyodlar jordbruksmark och anlägger stengärden. I mitten av 1860-talet har investeringarna tärt på tillgångarna och Littorin tvingas sälja Denningarum. 1889 Ludvig Littorin dör. Dansken Moritz Hagemann tar över Östanå Pappersbruk för 70 000 kronor. Papperstillverkningen fasas ut och annan sorts industri tar över, bland annat tillverkning av tändstickor. Hagemann har rykte om sig att vara

hård men rättvis. Arbetarnas relativt höga lön motiverar han kärnfullt: »Gör dom ett bra jobb, skall dom ha bra betalt«. Många arbetare bor i Stenhuset i en lägenhet med tillhörande källare, vedbod och trädgård och har en daglön på en krona. 1884 En ny styrelse tar över bruket och renoverar byggnader, köper in nya maskiner och installerar två nya större turbiner. 25 personer är nu anställda vid Östanå Pappersbruk. 1946 Åkerlund & Rausing har tagit över bruket och beslutar att arbetare som vill bygga eget hem får fri tomt, 2 000 kronor i engångssumma och 350 kronor per år. 1966 Klippankoncernen köper Östanå Pappersbruk 1973 Östanå Byalag bildas av några entusiaster på bruket som anser att Broby kommun »mest tänker på sig själva«. Karl »Nelsakålle« Svensson blir Byalagets förste ordförande. 1976 Södra Skogsägarna köper Klippankoncernen som äger bruket i Östanå. 1981 Södra Skogsägarnas ledning meddelar: »Östanå Pappersbruk tillverkar 12 000 årston specialpapper och sysselsätter ca 160 personer. Bruket har under en följd av år gått med förlust. Produktionen ska därvid upphöra senast den 30 september 1981«.

Källa: Östanåboken (2004)

FÖRVANDLING Idag drivs en hotell- och konferensverksamhet i de gamla pappersbrukslokalerna. Fabriken har behållit sitt gamla utseende, både inuti och utanpå.

JUBILEUMSFEST PÅ VALBORG Sten-Arne Lundberg berättar: »Valborgsfirandet är Byalagets största arrangemang under året. I år har valborgsfirandet i Östanå 70-årsjubileum och det kommer att bli mer firande än normalt men exakt på vilket sätt har vi inte bestämt än. Det blir i alla fall ännu mer fyrverkerier än vanligt och det kommer att bli extra av en del annat också. Många uppskattar den dagen - förra året var här omkring 3 000 personer. Folk kommer från överallt, från byarna runt omkring och även danskar och malmöbor som åker hit för just vårt firande. Östanå är en internationell by, här bor folk från Ryssland, Italien, Danmark naturligtvis, här bor tyskar, flera engelsmän, bulgarer, ungrare, jugoslaver, finnar... Några är året-runt-boende men många har fritidshus. Och på valborg kommer många av dem hit och har gäster med sig. Varje år har vi en karneval med piratskepp, sambadansare och annat som folk har byggt ihop. Tåget går genom hela byn. På kvällen har vi ett traditionellt firande med lotterier, ankrace i ån, tivoli för barnen, lokala förmågor som uppträder på vår scen, vi grillar korv och hamburgare och har kaffeservering i Stenhuset. Senast stod folk i kö ända ut på trappan! Klockan tio på kvällen är det alltid fyrverkerier. Jag tror att många uppskattar firandet här och det beror säkert delvis på att det inte är många som har hållit på i 70 år.«

Vilken by ska Bekant besöka nästa gång? Maila ditt förslag och en motivering till info@magasinetbekant.se 54

FÖRELÄSNINGAR

FÖR ALLA! MEDBORGARHUSET LÖNSBODA

Tio kvällar under året kommer föreläsare till byn för att underhålla publiken, precis som vanligt. I Lönsboda finns föreningen med så gamla anor att den startade innan den hade grundats. TEXT & FOTO: PÄR ANDERSSON

rkeneds Föreläsningsförening bildades för 62 år sedan, men verksamheten drog igång flera decennier innan dess. Dokument visar att det redan på 1920-talet arrangerades föreläsningar i Lönsboda, på initiativ av byns ungdomar. Sven Hellgren är lokalkändis inom släktforskning, kassör i föreläsningsföreningen och har koll på historiken. – Jag skulle tro att det på 20- och 30-talet var mest lokala förmågor som föreläste. Det var nog oftast folk med specialkunskaper inom något område. Det fanns gott om lantbruksfolk här omkring då, så jag kan tänka mig att det ganska ofta handlade om något inom det ämnet. Folkbildning var det stora på den tiden och det fanns inte så mycket annat som direkt konkurrerade. 1941 tog verksamheten fastare form när Örkeneds Samverkande Studieorganisationer bildades. I denna paraplyorganisation rymdes sex samfund: IOGT, ABF, Rönneboda Ungdomsring, NBV (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet) och ett par ungdomsorganisationer för jordbrukare. – Nu blev det mer organiserat. Många föreläsare var doktorer eller professorer och kom från bland annat Lund. Det blev lite mer avancerade ämnen så det gällde att hänga med! Många tog tåget hit, övernattade hos ordföranden och åkte sedan hem dagen efter. Föreläsningarna arrangerades i Godtemplarsalen på lördagar klockan 20.00. Ett terminskort kostade en krona och ville man gå på en enstaka föreläsning fick man hosta upp en femtioöring. Arvodet till föreläsarna på 1940-talet låg på runt 50 kronor. Föreningarna som ingick i Örkeneds Samverkande Studieorganisationer drev vid den här tiden också bibliotek i Gylsboda, Värmans56

hult, Traneboda och Lönsboda. När biblioteksverksamheten blev en kommunal angelägenhet och centraliserades till Lönsboda fortsatte föreningarna med att enbart arrangera föreläsningar. 1954 bildades så Örkeneds Föreläsningsförening som för två år sedan firade 60-årsjubileum – trots att verksamheten alltså funnits i fler år än så. När Godtemplarsalen revs flyttades arrangemangen till församlingshemmet. Från 1964 hölls föreläsningarna i Medborgarhuset, Lönsbodas gamla kommunalhus. I slutet av 1970-talet hade det blivit dyrare att gå på föreläsning. 1978 kostade ett terminskort fem kronor och en enstaka entrébiljett två kronor. Barn gick in för en krona. – Frågan är hur många barn som kom, säger Sven Hellgren och skrattar. Föreningens förste ordförande var Folke Hellberg. Han var präst i Lönsboda, läroboksförfattare och lärare i historia och geografi i Älmhult. Hans efterträdare var riksdagsmannen Arvid Nilsson. Idag heter ordföranden Tore Gunnarsson och han är föreningens femte ordförande. – Det är viktigt att hålla föreningen vid liv. Om man väl har gett sig in i det, blir det en livsuppgift, säger han och fortsätter: – Under en period på 60- och 70-talet tog TV över det mesta – folk kunde lyssna på reseskildringar och annat överallt. Nu försöker vi att variera oss i alla smakriktningar så att det ska passa alla. Idag arrangerar föreningen tio föreläsningar per år, fördelade på två terminer. Publiken består en vanlig föreläsningskväll av upp emot 80 personer med en »ganska hög medelålder«, som kassör Sven Hellgren uttrycker det. Han berättar att många kommer till Medborgarhuset långt innan föreläsningen startar och det är inte ovanligt att salen är full med folk redan när föreläsaren kliver in i lokalen och ska börja förbereda sig.

Hur tänker ni när ni väljer ut vilka som ska föreläsa? Sven: Vi tänker på vilka som har något intressant att berätta och det behöver inte bara vara sådana som har varit ute och föreläst tidigare. Tore: Här var en föreläsare som pratade om fullriggaren Götheborg. Sven: Han hade varit maskinchef där, så han berättade om hela den resan. Och det gjorde han på ett mycket trevligt och bra sätt. Tore: Ewa-Gun Westfjord, informatören på Polisen, var här och jag tror inte att hon hade gjort mer än en föreläsning förrän vi högg henne hit. Sedan dess har hon varit runt i hela Skåne och föreläst. Häftig tant! Sven: Det är det verkligen! Hon strippade för oss. När hon kom in hade hon polisuniform, sedan började hon knäppa upp. Hon hade kläder under naturligtvis. Hon ville visa på vilka olika sätt man uppfattas om man har uniform eller vanliga kläder på sig. Ett smart retoriskt grepp.

Vad kännetecknar en riktigt bra föreläsning? Tore: Medryckande, intressant och man ska komma in i historien med en gång. Sven: Bilder är också något som alltid går hem. Vilka är era drömföreläsare? Sven: Svårt att säga, det viktigaste är nog att det är blandat. Alla kan inte bli bra heller, i skuggan av en fantastiskt bra föreläsare kommer det nästan alltid en som är lite sämre, så är det. Det skulle vara de som är mycket kända i så fall. Tore: Vi har haft föreläsningar om kontroversiella ämnen som romer och Nordkorea. Sådant, aktuella ämnen, är folk intresserade av. Sven: Drömföreläsare finns så klart, men jag kan inte säga några namn bara så här. Men människor som är kända drar alltid folk och de är ofta vana vid att prata inför folk. Är ni nöjda med vårens program? Sven: Det ser bra ut även om man aldrig kan veta hur det kommer att gå. Vi är nöjda!

INTRÄDE KUNGLIGT TV-producenten

Bengt Roslund inledde vårsäsongens föreläsningstermin i Lönsboda den 7 februari. Hans episoder från inspelningen av Gustav VI Adolfs två sista år verkade roa publiken i Medborgarhuset.

TERMINSKORT: 100 KR ENSTAKA INTRÄDE: 50

VÄLKOMMEN

KRÖNIKA

LIVET SOM FÖRÄLDER

i vet när man av någon outgrundlig anledning lyckas med bedriften att slarva bort sitt VISA-kort och letar precis överallt, man vänder ut och in på plånbok, väskor och kläder. Försvinnandet resulterar snart i en mindre utgrävning av bilen. Bland kvarglömda vantar, mössor, någon sko och en massa pappersflygplan från förskolan som mystiskt hamnat där på hög får man leta. Ja jag lovar, man hittar precis allt och lite till men inte det där bankkortet man letar efter. Till slut finns det inget mer att göra utan en tvingas ringa till spärrservice och lite så där moloket förklara hur det hela gått till. 58

–Var befann du dig? – Var hade du kortet förvarat? Förlägen får man stå till svars för sitt slarv och helt ärligt, hade jag vetat svaret på där frågorna de ställde så hade jag inte behövt ringa. Nej, då hade jag enkelt kunnat gå dit och hämta det. Sedan att jag efter sisådär en till två månader hittar det där kortet i, just det, plånboken är något vi kanske inte behöver prata så högt om. Men nog så viktigt att berätta för att förstå vidden av min flummighet. Att tappa bort saker är för mig inget nytt fenomen. Nej jag är den som både tappat kläder, klockor, nycklar och biljetter. Som ni förstår är jag i mig själv ganska slarvig, inte korkad men f*n så tankspridd. Som den gången jag var på väg ut och börjar febrilt leta efter min mobil när jag står i hallen, stressen ökar, var är den? DÅ slår det mig att jag pratar ju i den...

Seriöst. Hur. Flummig. Är. Jag. Tydligen ganska mycket då händelser som denna tyvärr ganska ofta inträffar. Mina fingrar räcker inte längre till för att räkna antalet gånger då det jag letat efter hela tiden funnits i min hand. Nog för jag hoppas att mina barn ska ärva en del egenskaper från mig men just denna egenhet önskar jag att de slipper. Den egenheten skulle inte bara innebära ett problem för dem personligen utan skulle troligtvis göra mig både gråhårig och urfattig. Jag själv är min största beundrare. Jag menar att ens få ihop livet med barn, plugg och jobb samtidigt som man är både slarvig och flummig är ju bara det en bedrift utav rang. Att barn

är ett heltidsjobb som man aldrig riktigt kan koppla bort förstår de flesta och att studera är i sig ganska påfrestande det med, vilket nog varje student är beredd att skriva under på. Studierna i sig tar aldrig ledigt och tankarna på desamma likaså. Men trots det så lyckas jag på något sätt få på barnen rätt kläder och komma i någorlunda tid till förskolan, BVC-besök och andra aktiviteter. Samtidigt som jag inte halkar för långt efter i skolan. Ja hur gör jag? Det är en fråga som inte kan ställas nog för många gånger och ärligt talat så har jag faktiskt ingen aning. Men däremot vet jag att kan jag så kan du.

»Jag själv är min största beundrare. Jag menar att ens få ihop livet med barn, plugg och jobb samtidigt som man är både slarvig och flummig är ju bara det en bedrift utav rang.«

Emma Jönsson

26 år, arbetar som butikschef på Aronssons Måleri i Osby. Just nu kombinerar Emma sin föräldraledighet med studier på programmet för Ledarskap och Organisation vid Linnéuniversitetet. Hon är sambo med Magnus och tillsammans har de barnen Milton, tre år, och Lovis, ett år. Att få vara kreativ är något som Emma alltid haft behov av och under senare tid har skrivandet blivit ett naturligt sätt för henne att få utlopp för sin kreativitet. I Bekant skriver Emma krönikor om barn och föräldraskap.

TÄVLING

Ordgloben #2/2016

Börja vid 1 och låt svaren gå in i varandra. Du behöver bara skicka in bokstäverna som hamnar i de färgade rutorna.

1:a pris: En trisslott 2:a pris: En trisslott 3:e pris: En trisslott

2 12

11 3 10 1. HUVUDSTAD 2. ORDKLASS 3. NÖJESFÄLT 4. POJKE O FRUKTER 5. LODRÄT 6. MÅTT O VÄRDE

7. HÄNGSMYCKE 8. OST I FÄLLAN 9. PERIOD 10. SMAKSÄTTARE 11. SPRÅK 12. I MÅNGA BILAR

6 7

RÄTT LÖSNING ADRESS Stig Eriksson, Birgittavägen 11 A, 312 60 Mellbystrand. Eller maila: annemarie.stig@gmail.com OBS! SISTA DATUM: 8 APRIL 2016

TÄVLING

Stigs lilla Ruda #2/2016

Stig ger sig ut i vida världen med sina omkastade bokstäver. Den här gången är det huvudstäder som har gömt sig i namnen. Lycka till!

1. SAM DUSKA 2. EBBA ADIDAS 3. ROLF ESSINGH 4. KIRJA KEVY 5. BO LASSIN 6. RUT BESAK 7. ADAM KNUT 8. EVA ROJAS

RÄTT LÖSNING ADRESS Stig Eriksson, Birgittavägen 11 A, 312 60 Mellbystrand. Eller maila: annemarie.stig@gmail.com OBS! SISTA DATUM: 8 APRIL 2016 Tolv rätta svar räcker för att få vara med i utlottningen.

1:a pris: Två tri sslotter 2:a pris: En triss lotter 3:e pris: En triss lott 4:e pris: En triss lott 5:e pris: En triss lott

9. M. O. KLOTSCH 10. RITVA BALAS 11. EINAR SUSEBO 12. AINO BIR 13. EDVIN OMETO 14. D. ALBERG 15. BEDA STUP 16. KEN P. ÖHMAN

TÄVLINGSLEDARE BEKANT Stig Eriksson har mer än 30 år som lärare vid Visseltofta skola bakom sig. Numera är han pensionär och bor i Mellbystrand. Under sin tid i Visseltofta blev Stig känd för sin idérikedom, inte minst när det gällde att klura ut finurliga tävlingar och ordlekar.

HJÄRNGYMPA

Sudoku

Sudoku går ut på att placera siffror i ett rutmönster. Det gäller att placera in siffrorna 1 till 9 på ett sådant sätt att varje vågrät rad, lodrät rad och låda på 3×3 rutor innehåller varje siffra en gång. SVÅRIGHETSGRAD: LÄTT

7 2 9

1 2

3 1

1 9 8

9 2

6 3

9 SVÅRIGHETSGRAD: SVÅR

8 6 6 5

4 2

RÄTT LÖSNING Se sidan 66.

7 8

1 5

Steg för steg

TÄVLING

1 vinnare: En trisslott

VILKEN OSBYPROFIL DÖLJER SIG HÄR? 5 poäng Folkes dotter 4 poäng Musikalisk begåvning 3 poäng Nybliven mormor 2 poäng Kallas Rose-Marie av beundrare 1 poäng Kulturpristagare i Osby 2006

RÄTT LÖSNING ADRESS Stig Eriksson, Birgittavägen 11 A, 312 60 Mellbystrand. Eller maila: annemarie.stig@gmail.com OBS! SISTA DATUM: 8 APRIL 2016

IDÉ STIG ERIKSSON

KRÖNIKA

EN TID

HEMMAVID

agens sista kopp kaffe var uppdrucken. Kannan hade stått på värmeplattan något för länge. Ett par timmar eller så. Smaken var bränd och kaffet hade antagit den där tjäriga konsistensen som tenderar att bilda en besk hinna på tunga och tänder. Kaffeandedräkten är ett faktum. Där satt jag och såg klockan närma sig kväll. Med stormsteg. Någon minut i klockslaget kom så de förlösande orden. – Nähä, då tar vi väl kväll? – Ja, det finns inte mer att göra här som inte kan göras imorgon. – Såg du vad det skulle bli för väder till helgen? – Det skulle bli uppehåll va? Fast på söndag skulle det bli regn. 64

– Jaha då kanske man hinner med en runda med gräsklipparen då! De sedvanliga uttrycken haglade och gemenskapens trygghet omfamnade oss. Det är skönt att känna sig som en del av något. Vi förvissade oss om vem som skulle släckalarma-låsa (arbetsplatsens motsvarighet till rädda-larma-släck) och gick sen och bytte om. – Ha en bra kväll, vi ses om några timmar! Jag hoppade upp på min cykel vars däck nog skulle behöva pumpas och begav mig hemåt. Väl hemma gick göromålen på rutin. Nummer 1 och viktigast: klädbytet. Skjortan och byxorna jag obekymrat haft på mig hela arbetsdagen blev så snart ytterdörren gått igen något alldeles infernaliskt obekväma. Vartenda litet hårstrå på kroppen var nu vikt åt fel håll och samtliga tvättrådslappar rev som vore de tillverkade av

kardborreband. Den taggiga delen av kardborreband. Jag trampade av mig jeans och skor på en och samma gång, skjortan och behån hamnade på golvet i badrummet. Puh, jag drog en lättnadens suck medan jag tog på mig mjukisbyxorna som låg kvar på badrumsgolvet sedan gårdagen. Fortfarande tröjlös fångade rakspegeln mitt blickfång och jag ägnade femton minuter till att noggrant kontrollera diverse porer och eventuella utstickande näshår. Nå. Matlagning var det. Eller var det pizza? Det var nog pizza. Klart det var pizza. Det blev pizza. Efter en pizza krängd på sju minuter blankt kom raskt beslutet att jag nog behövde motionera en liten runda någon gång under aftonen. En snabb googling på kilokaloritabeller och jag insåg att det snarare var runda på en komma sju mil som behövdes för att en hockeykebabpizza

med extra sås skulle gå jämnt ut. Äh. Det finns väl en morgondag, tänkte jag och scrollade igenom alla nyheter i Facebookflödet för jag vet inte vilken gång i ordningen. Fortfarande var inget nytt under solen; någon hade ny profilbild, en annan var upprörd över något och en tredje hade tydligen varit vän med någon annan i sju år. »Gilla«, tryckte jag för att uppmuntra denna digitala vänskap som i det verkliga livet varat så mycket längre än tidsspannet från Facebooks genombrott till nu. Jag la ner telefonen och drog soffans kliande pläd över mig. Den ligger där mest för prydnad men för en strategisk stödvila på sofflocket så kom den väl till pass. Tanken är ju ändå att vakna innan det var dags att gå och lägga sig. Innan jag slumrade till hann jag känna att det var rätt mysigt ändå. Allt. Med den här krönikan vill jag slå ett litet slag för vardagen. Den är faktiskt inte så dum.

Linda Ekdahl Norling

27 år, arbetar som kvalitetsingenjör på Mec-Con AB i Göteborg. Efter uppväxten i Visseltofta blev Osby hemorten även om adressen tidvis både har varit småländsk och tysk. Numera bor Linda i Göteborg men utgångspunkten är och förblir i Osby kommun. Intresset för skrivandet får hon utlopp för i Bekant, där Linda i varje nummer skriver en krönika om stort och smått i tillvaron.

VINNARE STIGS LILLA RUDA NR 1/2016 »YRKEN« 3 TRISSLOTTER: INGA OCH BJÖRN LUNDBÄCK, VISSELTOFTA 2 TRISSLOTTER: LARS MARTINSSON, VISSELTOFTA 1 TRISSLOTT: EVA OCH JANKOV MÅNSSON, OSBY RÄTTA SVAR: LANTBRUKARE, BARNSKÖTARE, BYGGMÄSTARE, VETERINÄR, JOURNALIST, SILVERSMED, BOKHANDLARE, UNDERSKÖTERSKA, DATAKONSULT, CIVILEKONOM, MUSIKDIREKTÖR, NARKOSLÄKARE, BILMEKANIKER, SADELMAKARE, DIAKONISSA, PLÅTSLAGARE

FACIT SUDOKU LÄTT

En sista hälsning som räddar

liv

Din minnesgåva gör stor skillnad. Kontakta oss på 010 –199 33 00 eller lakareutangranser.se Tack för att du hjälper oss att rädda fler liv.

SVÅR

PG: 90 06 03 – 2

VILTOL

YCKOR PÅ VÄG Alex Författard ebut VINDKR ander Bergströms re sa till målet AFT »Kam spionage SLIPSTVÅ ÖSTANÅ Bok om stor pen för frihet grän NG? sade till ga Läkare till Hästveda an Rud i r täde uds lenskap« HÖGHASTIGHETSTÅG Huv MÅRTENSSON AN HÅK a sbod #2/2016 #1/2015 Föreläsningar i Lön NOV EMBER-D MARS-APRIL

B e k a nt t n a k Be

ECEMBER

AKTUELL

LÄSNING

FRÅN GÖING

EBYGDEN

EN NG FRÅN GÖINGEBYGD

AKTUELL LÄSNI

Livsviktigt! släktträd allt glesare. ALS har gjort Fridas nosen och kämpar Nu har också hon diag ens framfart. dom sjuk för att bromsa

PRIS/ÅR (5

OMÖJLIGT UPPDRAG

NR): 299 KR

Ett komm unalr och besvikn åd har alltid arga a människ Hur tänke or efter sig r den som . fri sig an ett sådant job villig t tar b?

FÖLJ MAGASINET BEKANT PÅ

ACEBOOK!

Vi fi xar maten till vardag & fest! Beställ på tel 0479–52 92 03 Prova catering från ICA Supermarket Osby! Vi erbjuder fina och omtyckta bufféer, goda smörgåstårtor och festliga plankor. För mer information besök ica.se/osby