VARFÖR HAR ELEN BLIVIT DYRARE?

Det handlar om ett mångfacetterat förhållande mellan tillgång och efterfrågan när priset på el gått upp. I grund och botten beror allt på att Finland inte är en isolerad, oberoende aktör på elmarknaden utan en del av ett samnordiskt elsystem, som i sin tur via elöverföringsförbindelser är knutet till elmarknaderna i både Centraleuropa och Storbritannien.

AAv den orsaken inverkar händelserna på detta stora elmarknadsområde också på vårt elpris, fastän Finland i sin egen elproduktion med god fart närmar sig självförsörjning. Bara en femtedel av den el finländarna använder är längre importvara.

I Centraleuropa produceras el framför allt med naturgas. När gaspriset har varit exceptionellt högt på grund av ökad efterfrågan efter coronapandemin och till följd av importstoppet från Ryssland, syns det direkt i priset på el inte endast där, utan också hos oss och på annat håll i Norden.

Andra europeiska faktorer, som inverkar höjande på elpriserna i Finland, är nedkörningen av kärnkraften i Tyskland och kärnkraftverksproblemen i Frankrike.

I Tyskland har man varit tvungen att ta i bruk kolkraft, för vars koldioxidutsläpp el-

Borgå Energis elanskaffning

Borgå Energis elproduktion kommer uppskattningsvis att uppgå till i det närmaste 300 gigawattimmar (GWh) och stiga till över 410 GWh nästa år.

bolagen betalar ett högt utsläppshandelspris, vilket direkt avspeglar sig på elpriset.

Frankrike, som är nästan helt energisjälvförsörjande och normalt producerar ca 70 procent av den el som behövs, har problem när omkring hälften av landets nästan 60 kärnkraftverk av olika orsaker inte är i drift. Produktionen uppskattas bli den minsta på mer än tre decennier.

Också det torra vädret senaste sommar har sin egen inverkan på de höga elpriserna i Finland och de övriga nordiska länderna. Det minskade kännbart vattenresurserna i synnerhet i Norge, därifrån man varit van att få förmånlig el. På grund av den regnfattiga sommaren har det inte funnits vattenkraft att utnyttjas i sedvanlig omfattning, vilket höjt priset på el.

Också de begränsade elöverföringsförbindelserna mellan norra Finland och nor- ra Sverige har sin egen inverkan. Eftersom det inte finns tillräckligt med överföringskapacitet har priset på den finländska sidan stigit märkbart. I framtiden blir situationen bättre då en ny gränsledning för elöverföring mellan norra Finland och norra Sverige enligt planerna skall kunna tas i bruk under år 2025.

I Finland finns också helt egna interna prishöjande faktorer. Elimporten från Ryssland upphörde i maj, och den tredje kärnkraftverksenheten i Olkiluoto har inte ännu fåtts i kommersiell användning. Den ryska elen har svarat för ungefär 10 procent av den årliga elförbrukningen i Finland, vilket ändå är mindre än vad som kommer att produceras i Olkiluoto trean.

Största delen kommer via ägarandelarna i Finska Kraft, bland annat norsk vattenkraft, men också kärnkraft från Olkiluoto och vindkraft från många vindkraftsparker.

Borgå Energis två biovärmekraftverk i Tolkis torde i år producera 56

GWh el och bolagets vattenkraftverk i Strömsberg 2,20 GWh.

Av årets elanskaffning är 10 % egen produktion, 2 % småskalig vattenkraft, 20 % Finska Kraft -andelar och resten, 68 %, börsel. Största delen är vatten-, bio- och vindkraft.