Fokus Förskola, nr 1 2015

VINJETT

E N T I D N I N G O M F Ö R S KO L A N I M A L M Ö S TA D • A PR I L 2015

BilbygGe HÅLLBART

KVALITETSSTÖD – SÅ FUNKAR DET S.13 SÅ FÖRDELAS FÖRSKOLANS RESURSER S.4

S.6

28 FULLMATADE SIDOR MED NY TT FRÅN FÖRSKOLANS VÄRLD!

APRIL 2015 1

LEDARE & INNEHÅLL

AKTUELLT VINJETT

GIFTFRI FÖRSKOLA

EN NY FOKUS FÖRSKOLA SEDAN FEM ÅR HAR VI gett ut Fokus Förskola.

Det är fantastiskt att få göra en tidning där vi synliggör förskolan i Malmö stad som den betydelsefulla och utvecklande plats den är! Vi går nu in på vårt sjätte år med en del förändringar i tidningens form som vi hoppas att ni ska gilla.

I detta nummer tar vi fasta på hållbarhet och utveckling, avgörande frågor i vårt bygge av barnens bästa förskola. Vi beskriver hur våra gemensamma medel fördelas och hur vår modell för fördelning fungerar. Vi tar också upp flera aspekter av vårt gemensamma kvalitetsarbete. Ni får stifta bekantskap med pedagogiska team, kvalitetsstödjarnas samarbete med förskolorna, de möjligheter Kreativt lärcentrum erbjuder och om varför ni inte ska missa att gå in på Pedagog Malmö.

Ta del av Älggårdens – där medvetenheten om kretslopp, källsortering och ekologisk mat är hög – bilbyggeprojekt och funderingar tillsammans med de yngre barnen. Från Vintrie förskola berättar vi om samarbetet mellan kök, pedagoger, barn och föräldrar. Sjöhästens förskola har på föräldrainitiativ och i samarbete med MKB undersökt platsens

historia och nutid. Nu är det dags att undersöka både historia och nutid för den nyöppnade förskolan – ett stadslandskap är på g. Läs också om Bastionens förskola som öppnat upp i ett hållbart renoverat K-märkt hus där hundra barn startat en ny era på den kulturhistoriska marken.

Vi följer upp tidigare artikel om projektet Kvalitativ bemanning som undersöker just bemanningen på våra förskolor i syfte att skapa likvärdighet och uppnå en jämn kvalitet. Ni kan också läsa om hur arbetet kring vår gemensamma korttidsbemanning fortskrider, inte minst vad gäller kvalitetssäkring och om hur ett förskoleområde testar att arbeta med bemanningsteam.

Detta och en hel del andra godbitar bjuder vi på, hoppas att det ska smaka!

» I detta nummer tar vi fasta på hållbarhet. «

10

TEMALEK På Teaterlekplatsen i Pildammsparken möts barn och pedagoger i såväl meningsfull som rolig lek.

2 APRIL 2015

I4

FOKUS FÖRSKOL A GES UT AV MALMÖ STAD OCH ÄR EN TIDNING FÖR DIG SOM ARBETAR INOM ELLER ÄR INTRESSER AD AV FÖRSKOL A OCH UTBILDNING. UTGIVARE INGA SANDSTRÖM, TELEFON 0709-38 76 25 REDAK TION, DESIGN OCH PRODUK TION DORISFINAL, WWW.DORISFINAL.SE SKRIBENTER STINA LODÉN, INA SIMONSEN, TINA LINDSTRÖM CARLSSON FOTOGR AF SANNA DOLK, W W W.SANNADOLCK .COM ILLUSTR ATÖR DANIEL ANDRÉASON TRYCKERI TRYCKFOLKET BESTÄLL FLER EXEMPLAR AV TIDNINGEN GENOM AT T MEJLA TILL INGA.SANDSTROM@MALMO.SE

Sanna Björklund har skrivit boken ”Lärande för hållbar utveckling i förskolan” I denna resonerar hon kring begreppen hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling samt hur dessa kan bli en del av den pedagogiska verksamheten.

– Det viktigaste syftet med boken är att inspirera varje förskola att hitta sitt eget, unika sätt att arbeta med hållbarhetsperspektivet. Det finns så många sätt att arbeta med det här i förskolan och varje verksamhet måste hitta just sitt sätt för att det ska bli meningsfullt, menar Sanne Björkund.

FÖRSKOLELYFTET PÅ MAH

INGA SANDSTRÖM, UTGIVARE

KREATIVA EXPERIMENT Tvärvetenskapligt undersökande, nyfikenhet och lust – Kreativt lärcentrum sjuder av energi.

BOKTIPSET

I7

VFU MED K VALITET Övningsförskolor höjer kvaliteten på VFU – och lockar ny arbetskraft till Malmös förskolor.

Under våren 2015 deltar totalt 120 medarbetare i Förskolelyftet – ett samarbete mellan förskoleförvaltningen och Malmö högskola. Programmet omfattar fyra olika kurser: ”Dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla”, ”Naturvetenskap och teknik”, ”Flerspråkighet och interkulturell kompetens” samt ”Utmana och stödja varje barns utveckling och lärande i förskolan”.

Flera förskolor i Malmö har påbörjat ett medvetet arbete med att se över leksaker och material i barnens miljö. Miljöförvaltningen har under höstterminen 2014 bjudit in till workshops för verksamma inom förskolan där vardagskemikalier, material och leksaker har diskuterats utifrån tillverkning och kemikalier.

Syftet med dessa träffar har varit att säkerställa en hälsosam miljö på förskolorna i Malmö.

En av de förskolor som varit aktiv i arbetet är Augustenborgs förskola som tillsammans med

KOMPETENS I HR-RUTAN

FÖRSKOLA PÅ BOK

Alla månadsavlönade medarbetare i Malmö stads skolförvaltningar samt kulturförvaltningen ska lägga in sin formella kompetens i det gemensamma IT-stödet. På så vis får både chefer och medarbetare överblick över den kompetens som finns, vilket underlättar ibland annat rekrytering och planering. Medarbetaren själv har sina uppgifter samlade och de kan enkelt ta fram som stöd i medarbetarsamtal när kompetensutveckling diskuteras.

Under 2015 kommer en bok ut på Studentlitteratur, som åtta medarbetare från Malmö stads förskolor varit delaktiga i. Boken, som ännu inte har någon titel, har valts ut av Studentlitteratur för att lanseras som Månadens bok och berör frågor om hur man skapar möjligheter för barnen att utforska områden som de vuxna redan har kunskaper om.

Men också om att ta tillvara de tillfällen då barnen överskrider denna kunskap och erövrar områden som är okända för oss vuxna.

De medverkande förskollärarna har beskrivit hur de arbetat för att försöka få syn på och ta tillvara barns perspektiv, erfarenheter och utforskande. Allt för att bidra till en förskola som är meningsfull för barnen.

KVALITETSLÄGET JUST NU Kvalitetsenheten på förskoleförvaltningen i Malmö stad bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Nu har man sammanställt en lägesbedömning som finns tillgänglig på nätet. I rapporten kan man läsa om det arbete som sker i förskoleförvaltningen.

GRÖNA SKOLGÅRDARS UTEFOND Gröna skolgårdar är en satsning på att utveckla den pedagogiska verksamheten i förskolornas och skolornas utomhusmiljö. Man erbjuder också inspiration och kompetensutveckling kring utomhuspedagogiska arbetssätt. Nu kan förskolor och skolor söka medel via Utefonden, som är en av Gröna Skolgårdssatsningarna under året. Första ansökningsperioden är igång, läs mer på malmo.se

MKB och Naturskyddsföreningen deltagit i ett projekt för att skapa en så giftfri förskola som möjligt. Tanken är att Augustenborgs förskola ska kunna tjäna som förebild och att konceptet ska kunna appliceras vidare till fler förskolor.

Mer information om kemikalier i förskolan finns att få på malmo.se/kemiforskola, kemikalieinspektionen.se.

Mer information om projektet på Augustenborgs förskola fås genom Christina Hallberg förskolechef.

FLER MÄN I FÖRSKOLAN Regeringen har gett Skolverket och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) i uppdrag att genomföra insatser för att öka antalet män som arbetar i förskolan. Andelen anställda män inom förskolan i Sverige är drygt 3 % och har legat däromkring sedan 1970-talet.

I förskolan i Malmö stad är drygt 8 % av medarbetarna män. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har nu dragit igång ett nätverk där sju kommuner, däribland Malmö, ska kunna dela sina erfarenheter.

APRIL 2015 3

EKONOMI

DIREKTÖREN HAR ORDET TILL SOMMAREN HAR DEN nya förskoleorganisationen varit igång i två år. Och vilka år sen! De har varit tuffa, lärorika och inspirerande. Vi är sammanlagt nära 5000 medarbetare som i våra olika yrkesroller arbetar för barnens bästa förskola. Vi gör vårt allra bästa för att erbjuda en förskola av god kvalitet – varje vecka, varje dag, varje timme. Samtidigt kämpar vi också dagligen med att lösa situationer som uppstår kring lokaler, bemanning och oförutsedda händelser. När vi arbetar som mest intensivt, kan det kännas som om allt långsiktigt arbete står stilla. Det gäller då att lyfta blicken och ta ut riktningen framåt. Och även att titta tillbaka och se vad vi faktiskt har åstadkommit.

För vi kan glädjas åt att se utveckling inom flera av de områden vi satsar på. Vi har kämpat hårt för att lägga en bra grund för ett långsiktigt och hållbart arbete av utbyggnaden av förskolor i hela Malmö. Dels genom den lokalförsörjningsplan som beslutades i december förra året, men också genom att se till att vi blir ännu bättre på att samarbeta mellan förvaltningarna. Och även om det kan tyckas som lång process innan en ny förskola kan slå upp dörrarna så får vi inte glömma att den kommer att ta emot många Malmöbarn en lång tid framöver.

Sen har vi all den aktivitet som pågår i vårt Kreativa lärcentrum. Här har vi skapat en arena för att synliggöra och dela med oss av all den kompetens och erfarenhet som finns i våra verksamheter. Våra kvalitetsstödjare har hittills besökt drygt en tredjedel av våra förskolor och våra pedagogiska utvecklingsteam samt våra administrativa team är på plats. Och vi fortsätter arbetet med kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och inspiration under det gemensamma paraplyet, Pedagogisk inspiration.

Runt hörnet väntar ett nytt spännande samarbete med Malmö högskola. Vi har slutit ett avtal där vi samverkar kring några av våra absolut viktigaste utvecklingsområden – specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd. Att knyta vetenskaplig teori till vårt vardagliga arbete hjälper oss att säkra upp att vi fattar rätt beslut och därmed gör rätt saker.

Avslutningsvis – jag är så stolt över vad vi hittills åstadkommit tillsammans. Under 2014 har vi lagt grunden för att jobba långsiktigt kring kvalitet, kompetens och utökad kapacitet. Nu måste vi vara uthålliga och fortsätta vårt arbete under 2015. För jag är övertygad om att bygget av barnens bästa förskola, med allt vad det innebär, måste få ta tid – hållbarhet kräver uthållighet.

» Jag är så stolt över vad vi hittills åstadkommit tillsammans.«

ANDREAS NORBRANT, FÖRSKOLEDIREKTÖR

4 APRIL 2015

» Malmö är speciellt på så sätt att staden är väldigt segregerad, men de socioekonomiska förutsättningarna kan variera från kvarter till kvarter. «

rättvist

BLAND RESURSERNA

Idag är det varje enskild förskolas förutsättningar som är i fokus när resurser ska fördelas – snarare än en hel stadsdels. Det innebär att två verksamheter som ligger bara 200 meter ifrån varandra kan få olika tilldelning av medel, beroende på socioekonomi och på barngruppens sammansättning.

f

R ÅN POLITISK T HÅLL har ambitionen alltid varit att fördela förskolans pengar på ett sätt som ger extra stöttning i områden där det finns ett stort behov utifrån socioekonomiska kriterier, det vill säga där andelen föräldrar med bara grundskole- och gymnasial utbildning är hög, liksom andelen barn med utländsk härkomst, andelen barn som bor med en eller ingen av sina vårdnadshavare och andelen barn där en eller båda vårdnadshavarna har försörjningsstöd.

– Det som hänt nu är att vi har en resursfördelningsmodell som utgår från varje förskoleenhet och dess förutsättningar, istället för som tidigare när hela stadsdelar bedömdes behöva kompensation ur ett socioekonomiskt perspektiv, säger Ana-Maria Deliv, avdelningschef för kvalitet och myndighet på förskoleförvaltningen.

– Malmö är speciellt på så sätt att staden är väldigt segregerad, men de socioekonomiska förutsättningarna kan variera från kvarter till kvarter. Det innebär att den nya varianten av resursfördelning prickar mer rätt än den tidigare gjorde.

Det här innebär också att två förskolor som ligger i princip granne med varandra kan tilldelas olika mycket medel.

– Tillhörde man tidigare en stadsdel som fick tillgång till de socioekonomiska pengarna, men där förskolan inte

– Vi har kommit en bit på väg, men det räcker inte, konstaterar Ana-Maria. Det finns en lång rad andra faktorer vi måste fokusera på och som modellen inte tar hänsyn till.

Det kan till exempel handla om lokalernas beskaffenhet, hur hög sjukfrånvaron är, hur hög andel av personalen som är högskoleutbildad, hur många timanställda man tar in, hur stor eller liten verksamheten som helhet är.

Det är förutsättningar som måste diskuteras mellan förskolechefen och utbildningschefen, samtidigt som vi också följer upp det från centralt håll.

bedöms ha det behovet när man nu tittar på den enskilda enheten kan det förstås upplevas som att verksamheten tilldelas mindre pengar generellt.

– Så är det alltså inte, säger Ana-Maria Deliv, och understryker igen hur intensivt man jobbar med att lämna den generella nivån till fördel för enhetsnivån.

– Det har också visat sig att det finns förskolor i stadsdelar som ansågs resursstarka som, när vi tittar på enhetens egna förutsättningar, har behov av stöttning – och alltså får mer pengar idag.

K VALITET FÖR ALLA

MÅNGA FAK TORER

Resursfördelningen omprövas varje år. I september månad beslutas tilldelningen för det kommande året.

– Skillnaden i resurser mellan förskolorna från ett år till ett annat beror till en del på den socioekonomiska strukturen men mer avgörande är skillnaden i ersättning för yngre och äldre barn. För att det ska bli möjligt med mindre barngrupper för de yngsta är ersättningen 25 procent högre för barn i åldern ett till två år.

Utöver att ta hänsyn till de socioekonomiska faktorerna och barngruppens sammansättning ute i varje verksamhet, satsar man från förvaltningshåll också på en mer likvärdig kvalitetsinsats – där de pedagogiska utvecklingsteamen är en viktig del.

– Tack vare sådant stöd finns det idag bättre möjligheter för en likvärdig förskoleverksamhet oavsett var i Malmö man befinner sig.

En kostnadspost som ökar är tilläggsbeloppen.

– Inom samma ram av pengar som vi haft i alla år ökar antalet ansökningar om extra medarbetare för att jobba med barn med extraordinära behov. Ju mer tilläggsbelopp man ansöker om i staden totalt, desto mer resurser försvinner från den ordinarie barngruppen.

Ana-Maria Deliv konstaterar att även om SCB:s statistik pekar på en högre personaltäthet i Malmös förskolor nu än för fem år sedan – 5,2 barn per vuxen 2010 och 4,76 barn per vuxen idag – är det oftast inget man upplever ute i verksamheterna. Sannolikt delvis på grund av de ökande tilläggsbeloppen.

– Istället för att gissa vad det här beror på ska vi nu göra en analys av ökningen och följa upp det under två år samtidigt som vi följer forskningen inom området.

Att lyckas i uppsåtet att skapa en likvärdig förskola är ingen quick fix, utan kommer att kräva mycket av många i organisationen.

– Vi pratar om 260 väldigt olika enheter – en gigantisk organisation. 260 världar som ska rymmas i en. ■

LÅNGSIK TIGT ARBETE

Men arbetet med att tackla Malmös förskolors olika förutsättningar är förstås inte färdigt med inrättandet av en ny resursfördelningsmodell.

Ana-Maria Deliv, avdelningschef för kvalitet och myndighet, menar att den nya resursfördelningsmodellen prickar mer rätt.

APRIL 2015 5

o o oo

TEMA: HÅLLBART LÄRANDE

rV

o o oo

VINJETT

FULL FART MOT EN

GRÖN FRAMTID Barnen på Älggårdens förskola avdelning Krabban har full koll på kretsloppstänk, källsortering och fördelen med ekologisk mat. Tillsammans har de skapat tre miljövänliga bilar.

Febril aktivitet. Både barn och personal engageras i projektet med miljöbilarna. Barnen upptäcker själva nya lösningar, som att en bil kan drivas på gammal frukt, under arbetets gång.

FAKTA PROJEKT MILJÖBIL

Tema: hållbar utveckling Vad: 3 bilar som ”drivs” med biogas, el och solenergi Vem: avdelning Krabban, Älggården, 1–3 år Omfattar: teknik, naturvetenskap och matematik

6 APRIL 2015

F

ÖRSKOLLÄRARNA Agnes Bugajski och Marja Harborn samt barnskötare Anne-Marie Eriksson ingår i samma arbetslag på förskolan Älggårdens avdelning Krabban.

Förskolan ligger i Limhamn. Här går 15 barn i åldrarna ett till tre år.

– Vi har sedan i höstas jobbat med temat hållbar utveckling. Det har tagit sig många olika uttryck. I början jobbade vi med hälsa, motion och kost, berättar Agnes.

Hållbart lärande genomsyrar verksamhetens alla delar.

Som exempel jobbar avdelningen med kretsloppstänk, undviker halvfabrikat, sopsorterar och väljer ekologisk frukt. ➔

APRIL 2015 7

TEMA: HÅLLBART LÄRANDE

Agnes Bugajski och Marja Harborn, förskollärare på Älggårdens förskola, tillsammans med Krabban Knut.

TEKNIK, NATUR OCH MATEMATIK

Krabban Knut är frontfigur på avdelningen och han behöver hjälp med hållbart tänkande, i allt från att välja ekologiskt, källsortera rätt till att välja miljövänliga transporter. Barnen är snabba att rätta Krabban Knut när han slänger plast och tallrikar i samma skräphög som matrester och de hjälper honom när han får slut på bilbränsle.

– Kompis Kråkan, som är Krabban Knuts vän, bor i trädet och en dag såg han ett ruttet äpple på marken. Det tog vi upp och återvann. Kärnorna planterade vi och resten gick i återvinningen som används till biogas. Teknik, naturvetenskap och matematik vävs in i leken, förklarar Agnes.

TEMA: HÅLLBART LÄRANDE

» Jag laddar bilen med sallad, apelsin och purjolök. «

8 APRIL 2015

laddas i ett eluttag och kan köras tills laddningen tar slut, precis som barnen känner igen från mobiltelefoner hemifrån.

– Barnen lär sig hur man fäster hjul, ratt och varför reflexer reflekterar. Vi på Krabban älskar tematiskt arbete. Vi får in alla delar av det pedagogiska arbetet, säger Marja.

I fönstret står några solplattor. När plattorna är solvarma tar barnen ner dem och placerar på bilens sidor. Bilen är klar att köras.

– Solbilen har ingen sladd. Solplattor laddas i fönstret, förklarar Vincent.

Nästa bil blir en vindbil. Det sitter redan vindsnurror i fönstren som vittnar om att arbetet med den nya miljöbilen har börjat.

En av bilarna går sönder och Vincent samlar ihop den trasiga tejpen som han vill sopsortera i rätt kärl. Just tejpen åker till slut ner i den gamla vanliga papperskorgen. ■

Hedda, 4 år, är på besök på sin gamla avdelning och passar på att sätta elbilen på laddning.

ALLT RYMS I TEMAT

Förskollärarna poängterar vikten av att använda alla sinnena i dialogen med de små barnen.

– De lär sig hur maten luktar, hur plast känns, hur ett ruttet äpple ser ut, hur det låter när man prasslar med ett papper. Det är en småbarnsavdelning och det gäller att möta barnen där de är. Vi vill att barnen använder sina sinnen, menar Marja.

– Jag lyssnar, säger Vincent och pekar på sitt vänstra öra.

Hedda, 4 år, som är på besök på sin gamla avdelning har ställt elbilen på laddning. Elbilen

ÄPPELBILEN GÅR PÅ BIOGAS

Barnen på avdelningen Krabban har tillverkat tre bilar som går på olika slags miljövänliga bränslen. En går på biogas, en annan på elektricitet, en tredje bil använder solstrålar som energikälla. Idén om miljöbilarna kom upp när avdelningen Krabban sjöng visan om en krokodil som körde runt i en bil.

– Då började vi prata om att åka kollektivt. Vi lät krokodilen köra buss istället för bil och då fick det plats många fler.

Vi pratade om att det är miljövänligt att åka kollektivt, då är det bara en som spottar ut avgaser, berättar Marja. Hon fortsätter: – Nästa fråga blev – hur kan vi göra en miljövänlig bil? Idén om elbilen kom upp först, barnen kände till att saker som mobiltelefoner hemma behöver laddas för att fungera. Så det blev en elbil. Barnen tillverkade en laddare och fick reda på att el går i sladden. De gjorde dessutom en sladdhållare som sladden kan förvaras i när bilen inte laddas. Förskolan har fått nya dörrar och när snickaren borrade hål för runda fönster använde vi delarna till hjul. När hjulen

ramlade av bilen fick vi tillsammans med barnen jobba fram förstärkningar.

Nästa steg var att fundera på alternativ till elbil. Det var då biogasbilen blev till.

– Vi sparade fruktrester i tio dagar tills de började lukta, säger Agnes.

– Usch, inflikar Vincent, 2 år, och håller för näsan.

– Det som luktar är gas och gasen används till biogasbilen. Det blir ett kretslopp för föraren Krabban Knut, förklarar Agnes.

Biogasbilen är kanske den som väcker mest uppmärksamhet. I den sitter ett biogasledningsrör som är tillverkat av gamla hushållsrullar. Barnen matar biogasbilen med leksaksfrukter och grönsaker.

– Jag stoppar i äpplen till bilen, säger Celeste, 2 år.

– Jag laddar bilen med sallad, apelsin och purjolök, säger Vincent.

Rufus, 1 år, går med bestämda steg mot biogasbilen, även kallad äppelbilen, för att mata ett päron i tanken. Nu är tanken full och Krabban Knut kan återigen köra på utflykt med sina vänner.

Biogasbilen på ”tankning”.

Barnen fyller på med olika leksaksfrukter. Tidigare har man sparat frukt i tio dagar för att se vad som händer – hur frukten börjar lukta.

o

M o oo APRIL 2015 9

TEMALEKPLATS

K VALITET

Teaterlekplatsen i Pildammsparken är en av ett tjugotal temalekplatser i Malmö stad.

nÄTET

SOM INSPIRATION

PEDAGOG MALMÖ LYFTER

LÄRORIKT

PÅ TEMALEKPLATS

En grupp barn från Stadionparkens förskola besöker Teaterlekparken i Pildammsparken, den senaste av Malmö stads tjugotal temalekplatser. Barnen sprudlar av liv och leken tar snabbt fart.

la. Förskolan har som mål att besöka Malmös alla temalekplatser.

– Barnen utvecklar sin koordinationsförmåga och motorik när de är aktiva. Vi har upptäckt att barnens koncentration ökar när de varit ute och rört på sig, säger Annica.

T

Förskolans elcyklar med plats för sammanlagt tolv barn är en stor hjälp när de ska besöka temalekplatserna runt om i Malmö.

– Vi har hittills besökt tio av Malmös temalekplatser. Vi delar upp oss i mindre grupper och barnen är med och bestämmer vilken plats vi ska besöka, berättar Annica.

– Det är också kul att träffa andra barngrupper och pedagoger för att höra hur de jobbar.

Annica Nettrup poängterar att besöken på temalekplatserna ska vara både meningsfulla och roliga.

– Vi väver in matematik, naturvetenskap, fysik och teknik.

Barnen tänker till och utvecklar olika delar. Man ska ha skoj tillsammans även när man lär sig saker, menar Annica och fortsätter: – Till exempel släpper vi ner en lastbil och en bil nedför en rutschkana för att jämföra olika accelerationer. På sommaren kan barnen jämföra hur det är att klättra upp för en rutschkana med eller utan skor och strumpor och därmed utforska friktion. När vi efteråt tittar på bilder inspirerar det barnen till utforskande frågeställningar om naturvetenskapliga fenomen. ■

der. Solen är på väg att bryta genom molntäcket. Ett gäng förskolebarn kommer gående, skuttande och hoppande mot den nya temalekplatsen Teaterlekparken i Pildammsparken. På väg till målet stannar de till för att titta på några småfåglar. Artbestämning via en app följer upp barnens upptäckt.

Väl framme vid Teaterlekparken behöver barnen ingen betänketid. Några barn väljer den stora teaterscenen medan andra springer mot äpplet, en röd klätterboll med rutschkana. Lekplatsen sjuder av liv. Ytterligare två förskolegrupper är på plats.

– Jag gillar att hoppa och att vara i slottet, berättar sexåriga Sara.

– Jag tycker om att gå på utflykt. Teatern här och stranden är mina favoriter, säger Annika, 5 år, som nyligen tappat en tand och visar att hon har ytterligare en lös tand. Hon fortsätter: – Och äventyrslekplatsen. Dit kan vi cykla.

Annica Nettrup är förskollärare på Stadionparkens försko10 APRIL 2015

» Vi väver in matematik, naturvetenskap, fysik och teknik. «

E

N GÅNG I VECK AN träffas de tio personer som sitter med i redaktionen för den välbesökta sajten Pedagog Malmö, pedagog.malmo.se. Med gemensamma krafter, och med stor kompetensbredd i bagaget, jobbar de för att skapa ett inspirerande innehåll.

– Pedagog Malmö är en webbplats av pedagoger för pedagoger. Vi vill lyfta verksamheten och vi vill inspirera, inte minst genom att dela pedagogiska exempel, säger Sara Arildsson som är huvudredaktör för sajten.

– Vi försöker ha så stor bredd på ämnen som möjligt och har som målsättning att besöka alla Malmös skolor, förskolor och fritidshem. Vi är inte där ännu, men vi jobbar på det.

Grundtanken är att vi tror att alla verksamheter har pedagogiska exempel som förtjänar att lyftas.

Tidigare i år var det dags för stor premiär, när Pedagog Malmö startade ett skolledarspår.

– Vi har fokuserat så mycket på pedagogerna och pedagogernas röster att vi på vissa vis exkluderat deras chefer. Nu kommer vi å ena sidan fortsätta precis som tidigare, och å andra sidan lägga till ett parallellt skolledarspår där vi lyfter och synliggör skolledarfrågor.

UPPSK AT TADE BLOGGARE

TR ÄFFAR KOLLEGOR

ERMOMETERN VISAR NÅGR A enstaka plusgra-

Webbplatsen Pedagog Malmö har som målsättning att lyfta pedagogernas röster.

– Vi vill inspirera och synliggöra all den kompetens som finns på Malmös skolor, förskolor och fritidshem, säger huvudredaktör Sara Arildsson.

FAKTA PEDAGOG MALMÖ

Webbplatsen har som mest haft drygt 20 000 besökare under en månad, mest trafik är det i början av höstterminen. Varje enskild vecka har man besökare från hela Sverige. Pedagog Malmö lånade idén från Pedagog Stockholm. Nu är liknande pedagogsajter på väg på många håll i landet. I vår landsände finns numera även Pedagog Skåne Nordväst. http://pedagog.malmo.se MER INSPIR ATION PÅ NÄTET

• http://pedagogikframtid. blogspot.se • http://www.forskoleburken. com • http://naturligtvisabarn. blogspot.se • ≈http://lara-tillsammans. se/?page_id=13

Förutom artiklar är bloggar en viktig del av innehållet på Pedagog Malmö. Att följa kollegor som berättar om sin vardag och delar med sig av funderingar och tips är värdefullt.

– Bloggarna är bland det mest lästa på sajten. Vi har inlägg som lästs tusentals gånger, konstaterar Sara.

Allt material läggs också ut på sociala medier och sprids förstås långt utanför Malmös gränser.

– Vi får jättemycket positiv respons från hela Sverige och pedagoger hör ofta av sig för att få kontakt med personer och verksamheter vi skrivit om. Vi har till och med bloggare som fått åka runt och föreläsa på olika håll i landet, säger Sara som med sin bakgrund som lärare och journalist inte kunde befinna sig på en bättre arbetsplats.

– Jag har ett jätteroligt jobb. Det är en ynnest att få åka runt och möta pedagoger som vill inspirera andra – det finns så mycket kraft och potential i Malmö! ■

Sara Arildsson är huvudredaktör för Pedagog Malmö och berättar om arbetet med att hitta pedagogiska exempel att lyfta fram: – Vi försöker ha så stor bredd på ämnen som möjligt och har som målsättning att besöka alla Malmös skolor, förskolor och fritidshem.

APRIL 2015 11

K VALITET

VINJETT

PEDAGOGISKA TEAm

BYGGER RELATIONER I augusti i fjol drog det pedagogiska teamet i område F igång sin verksamhet. Ett drygt halvår efter starten kan teamledare Birgitta Kennedy och hennes kollegor konstatera att responsen varit övervägande positiv och att allt fler förskolor tar chansen till samarbete.

N

U BÖR JAR ALMANACK AN fyllas upp, konstaterar Birgitta Kennedy, teamledare för det pedagogiska teamet i område F, som svar på frågan om i vilken utsträckning pedagoger och förskolechefer utnyttjar möjligheten det innebär att ha tillgång till ett pedagogiskt team.

– Det var lite mindre i höstas av förklarliga skäl. Då var vi i uppstartsfasen och hade inte hunnit etablera oss.

När det fem personer starka teamet var på plats i mitten av augusti, som det första i Malmö, blev därför en av de första uppgifterna att besöka var och en av förskolorna i område F. – Vårt jobb handlar mycket om att bygga bra relationer, eftersom allt görs i nära samarbete med verksamheterna. Vi ska inte komma ut och tala om hur saker ska göras, tvärtom är det viktigt att pedagogerna ser hur de kan ha nytta av oss.

FÖRSKOLEBESÖK

» Vi funderar hela tiden på om vi gör rätt, om vi skulle kunna göra på ett annat sätt. «

12 APRIL 2015

Eftersom Malmös sammanlagt åtta pedagogiska team innebär starten på en helt ny verksamhet har Birgitta och hennes medarbetare själva utvecklat sitt arbetssätt. I område F finns, förutom Birgitta som teamledare, en språkutvecklare, en IKT-pedagog, en miljövetare och en ateljerista.

Parallellt med att besöka alla förskolor, har hösten ägnats åt en rad aktiviteter – man har varit med i barngrupp, handlett, varit med på APT, hållit i utvecklingsdagar och haft kurser för hela området. Det har bland annat handlat om kurs i pedagogisk dokumentation, workshops kring språk och handledning inom IKT. Eftersom Birgitta och hennes medarbetare förstått att verksamheterna vill ha mer kunskap kring de estetiska uttrycken ska man inom kort hålla i en bildkurs ihop med ytterligare ett team.

Så här i uppstarten präglas arbetet förstås också mycket av reflektion och återkoppling.

– Vi funderar hela tiden på om vi gör rätt, om vi skulle kunna göra på ett annat sätt – på hur vi på bästa sätt gör skillnad för barnen och pedagogerna ute i verksamheterna. Den mesta feedbacken är oerhört positiv, avslutar Birgitta. ■

VÄSSA FÖRSKOLAN

MED KVALITETSARBETE

Kvalitetsstödjarna hjälper förskolorna att växa genom att belysa framgångsfaktorer och utvecklingsområden. Själva genomförandet står varje förskola för.

M

ALMÖ STADS kvalitetssatsning i Malmös förskolor är i full gång. Under en treårsperiod kommer samtliga förskolor i Malmö stad att få besök av kvalitetsstödjarna som alltid är minst två när de gör sina kvalitetsbesök. Före besöket jobbar förskolan fram en gemensam självskattning utefter ett specifikt skattningsverktyg.

– Vi arbetar med samma underlag som förskolorna och gör var sin skattning utefter vad vi sett och hört. Därefter diskuterar vi oss fram till en gemensam skattning för varje förskola, berättar kvalitetsstödjare Isabelle Åkerström.

Förskolans personal, förskolechef och utbildningschef för därefter tillsammans med kvalitetsstödjarna en dialog om förskolans framgångsfaktorer och utvecklingsområden.

Kvalitetsstödjarna betonar att det är just diskussionerna ute på förskolorna som är det viktiga.

– Tanken är att vi ska vara ett öga utifrån. Fokus ligger på självskattningen och samtal utifrån ett nedslag, det här var vad vi såg hos er. Sen äger förskolan vad de gör utav det, berättar kvalitetsstödjare Kristina Westlund. Hon fortsätter: – Vi har ingen uppföljning. Det vi kommer fram till är inte bindande, det är chefen på förskolan som bestämmer hur de ska jobba vidare.

LYCK AD PROCESS

En av de verksamheter som redan fått besök av kvalitetsstödjarna är Drakens förskola vid Folkets Park.

– Arbetet med skattningen i respektive arbetslag och att smälta samman dem till ett gemensamt resultat var en väldigt lyckad process som gav en skjuts framåt i vårt arbete med att utveckla den pedagogiska verksamheten, menar förskolechefen för Drakens förskola, Annika Welander-Håkansson.

Annika Welander-Håkansson, förskolechef för Drakens förskola, Isabelle Åkerström, kvalitetsstödjare på Malmö stad, Susann Morin, förskollärare på Drakens förskola och Kristina Westlund, kvalitetsstödjare på Malmö stad.

Drakens förskola fick temaarbete som ett utvecklingsområde.

Därför ska förskolan göra ett studiebesök på Augustenborgs förskola som är bra på just temaarbete.

– Vi hoppas få inspiration på hur vi ska kunna jobba gemensamt med tema i hela förskolan, och få tips och idéer som uppstart på vårt arbete, berättar Susann Morin, förskollärare på Drakens förskola. Hon fortsätter: – Vi har också bestämt att vi på de olika avdelningarna ska träffas oftare och inspirera varandra.

INFORMATIONSBANK

Kristina Westlund och Isabelle Åkerström, två av Malmö stads fem kvalitetsstödjare, är de som besökte Drakens förskola.

– Vi försöker tänka på att vårt arbete ska vara långsiktigt och användbart. Förskolechefer kan höra av sig till oss för att få tips från den informationsbank som vi bygger upp, berättar Kristina och fortsätter: – För oss är det kul att höra att Drakens förskola ska ut på studiebesök, att förskolan tar tillvara på den kunskap som redan finns. Vi såg att den här förskolan är bra på att synliggöra mångkulturella och flerspråkiga miljöer. Då kan vi se till att andra förskolor kan ta del av deras arbetssätt.

POSITIV T MED BESÖK

» Tanken är att vi ska vara ett öga utifrån. «

Efter kvalitetsbesöken jobbar förskolorna vidare med resultatet på olika sätt.

– Vi väver in det i vårt utvecklingsarbete, berättar Annika och fortsätter: – Det handlar inte om att bli betygsatta. Målet är att det ska vara bra kvalitet på alla förskolor. Det synsättet är ett led i vår utveckling. Vi kommer kanske att göra skattningen själva lite längre fram bara för att se vad vi har förbättrat. Det hade varit kul att få positiv respons på hur det gått.

Förskollärare Susann Molin ger ett råd till de förskolor som är på väg att få besök.

– Ta det lugnt, det är hur trevligt som helst. ■ APRIL 2015 13

K VALITET

K VALITET

Barnen utmanar sig själva i nya lekar och upplevelser.

» Einstein menade att fantasi är viktigare än kunskap och här utvecklar barnen sin fantasi. «

PÅ KREATIVT LÄRCENTRUM

Ateljerista Josefin Snygg och barnen har klubb i stora salen – även kallad ”blackbox” på Kreativt lärcentrum. Dans, sång och energi fyller rummet.

14 APRIL 2015

Alla får plats. Kreativt lärcentrum är tillgängligt för kommunala förskolor i Malmö stad. En mötesplats för barn och pedagoger där olika upplevelser och uttryck är det som får styra.

j

OSEFIN SNYGG, ATEL JERISTA på Sege Park förskola, dansar med barnen från avdelning Parken i ett stort rum omgivet av svarta draperier. Golvytan är stor. Musik från filmen Frost dånar ur högtalarna och barnen dansar och springer runt fulla av energi och skratt. Några barn viftar med tunna tygstycken som seglar i luften.

– Här i stora salen, kallad blackbox, har vi klubb.

Sången från Frost är en riktig "floorfiller", säger Josefin högt i ett försök att överrösta musiken.

– Jag gillar att dansa och sjunga här. Jag tycker om när Elsa sjunger och jag tycker om hela filmen, Frost, berättar Ceylan, 6 år, och stannar upp i den energifyllda leken.

Antalet barn på de olika platserna på Kreativt lärcentrum varierar, det är som ett konstant flöde av energi i lokalen.

– Vi tittar på det tvärdisciplinära undersökandet. Att få syn på processer där man inte riktigt förväntar sig dem.

Kompositionsskapande händer inte bara i ateljén utan också i rollekar och på dansgolvet, rollekar med materialen i ateljén och i blackboxen som ett sätt att uppfatta och ta in sin omvärld genom sina sinnen. Det tänker jag är det viktiga i sammanhanget och en stor tillgång för oss att studera i Kreativt lärcentrum, menar Josefin.

Josefin berättar att pedagogerna studerar lekar som inte får utrymme i vardagen.

– Vad barnen gör här är något viktigt och vi försöker se vad det är. Vi tittar på barnens rörelse mellan olika aktiviteter och hur de grupperar sig själva, berättar Josefin och fortsätter: – Det kan uppstå det som vi vuxna uppfattar som ➔

APRIL 2015 15

K VALITET

K VALITET

KVALITETSSATSNINGAR

➔ tumult eller kaos, som leder till att barn omgrupperar sig själva utefter sitt intresse. Barnens rörelse styr upplevelsen.

Einstein menade att fantasi är viktigare än kunskap och här utvecklar barnen sin fantasi. Det finns också plats för lugn mitt i all rörelse. Barn skapar sig utrymme och vissa barn sitter still och tar in omgivningen. Det finns plats för alla.

16 förskolor i Malmö ingår i ett projekt som ska höja kvaliteten på VFU:n ytterligare.

I MALMÖ

WORKSHOP FÖR PEDAGOGER

Kreativt lärcentrum, ett samarbete mellan Barnkulturenheten och Förskoleförvaltningen, öppnades i oktober förra året. Platsen är tillgänglig för alla förskolor i Malmö stad.

Ingrid Bogren, vikarierande förskolechef på Sege Parks förskola, jobbar halvtid som pedagogista på Kreativt lärcentrum i Mazettihuset.

– Kreativt lärcentrum är till för barn och pedagoger i Malmö som en plats där barnen ges förutsättningar att själva skapa sitt innehåll, utifrån miljö och material. Barn ska få vara i ett prövande, uppleva och utmana sig själva och varandra men också förskolans traditionella innehåll. Tanken är att pedagogerna dokumenterar och reflekterar över vad som händer för att se hur de kan arbeta vidare i förskolan, menar Ingrid och fortsätter: – Det är även tänkt som en plats för det kollegiala lärandet. Under våren kommer det att hållas ett antal workshops för pedagoger, där både kultur- och förskolepedagoger står för innehållet.

Under 2015 påbörjas utveckling av en digital plattform, ett forum som visar vad som händer på Kreativt lärcentrum och en möjlig idébank för det kollegiala lärandet.

– Barn och pedagoger som inte är på plats ska kunna ta del av materialet, säger Ingrid. ■

PI – PEDAGOGISK INSPIR ATION

» Vad barnen gör här är något viktigt och vi försöker se vad det är. «

Erbjuder via de genusrespektive naturpedagoger som är knutna till verksamheten bland annat inspirationsaktiviteter, kompetensutveckling,

fortbildning, rådgivning och stöd. Utvecklar och förvaltar också till exempel webbplatsen Pedagog Malmö.

PEDAGOGISK A TEAM

Varje förskoleområde i Malmö har ett pedagogiskt team bestående av cirka fem personer vardera, med olika kompetenser anpassade efter

det aktuella förskoleområdet. Teamen fungerar som en resurs och ska hjälpa till att skapa bra förutsättningar för det pedagogiska arbetet.

På Kreativt lärcentrum rör barnen sig fritt mellan olika estetiska upplevelser. Det tvärvetenskapliga undersökandet är i fokus och pedagogerna får möjlighet att se lekar utvecklas som inte ryms i förskolans vardag.

förskolor och fritidshem och vara en inspirationskälla genom att dela pedagogiska exempel.

K VALITETSSTÖDJARE

Extra resurs som i förlängningen ska bidra till en likvärdig förskola för alla barn. Kvalitetsstödjarna gör tillsammans med pedagogerna i varje verk-

samhet en bedömning av den aktuella förskolans framgångsfaktorer och deras behov av utvecklingsinsatser.

KREATIV T LÄRCENTRUM

Ett kreativt återanvändningscentrum för barn och pedagoger med fokus på kreativitet och ett miljövänligt förhållningssätt. Samlar också in

pedagogiska dokumentationer som används för reflektion och kompetensutveckling för förskolans pedagoger.

PSYKOLOGENHETEN

Arbetar med att stödja förskolans verksamheter genom bland annat föreläsningar, arbetslagsutvecklingar, krisarbete, handledning och

16 APRIL 2015

ÖVNINGSFÖRSKOLOR SATSAR

Sedan i höstas ingår 16 förskolor i Malmö i ett nationellt försöksprojekt som syftar till att höja kvaliteten på VFU ytterligare. Det handlar om så kallade övningsförskolor, som bland annat förbinder sig att ta emot ett större antal studenter än tidigare – 15–20 stycken för en större förskola – och där handledarna ska ha minst 7,5-högskolepoängs handledarutbildning.

– Man storsatsar på det här. Runt ett 70-tal förskollärare i Malmö ska gå utbildningen inom kort.

Det femåriga försöksprojektet är resultatet av ett regeringsbeslut hösten 2013.

– Nästa ansökningsomgång är längre fram i vår. Det innebär att vi förhoppningsvis har runt 30 övningsförskolor i Malmö i höst.

PEDAGOG MALMÖ, WWW.PEDAGOG.MALMO.SE

Webbplats av och för pedagoger. Vill synliggöra all kompetens som finns på Malmös skolor,

konsultation. Kontakt kan tas genom ”ansökan om insats” på intranätet eller genom direktkontakt med enheten.

förskoleverksamhet ställer nya krav samtidigt som den innebär ett gyllene tillfälle att uppnå en mer likvärdig kvalitet på VFU:n. Det konstaterar Inga Sandström, HR-specialist: – Vårt huvuduppdrag är att bedriva en förskola av god kvalitet, men vi har också i uppdrag att vara utbildare. Nu bygger vi upp en tydlig, gemensam organisation för VFU, med en samordnare i vart och ett av våra åtta förskoleområden. Samordnaren ansvarar för att hitta platser av god kvalitet åt studenterna och ska också verka för att alla handledare utbildas.

Alla studenter som är ute på VFU i Malmö, drygt 300 den här terminen, inbjuds till en VFU-halvdag där förvaltningen gör tillägg och synliggör aspekter på verksamheten som kanske inte ingår i utbildningen, men där man tror sig ha en hel del att tillföra.

– Vi påbörjade det här i våras och av studenternas utvärderingar har vi kunnat se att det är uppskattat.

Förutom att det ingår i uppdraget som utbildare, är VFU-veckorna en chans för Malmös förskolor att presentera sig som attraktiva, blivande arbetsgivare, viktigt inte minst i ett läge där det råder brist på förskollärare på många håll.

– Det är ett oerhört bra sätt för oss att möta framtida kollegor.

LÄRARE

PÅ PrOV

För förskollärarstudenter innebär den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, en viktig del av studierna. För Malmös förskolor är det en chans att på samma gång bidra till hög utbildningskvalitet och säkra framtida rekrytering. Nu satsar man på att bli ännu bättre.

N

ÄR DE BLIVANDE förskollärarna gör sin första VFUvecka under termin 1 är det startskottet på en lång och, förhoppningsvis, givande jobbrelation. I Malmö finns redan ett väl fungerande samarbete mellan staden och högskolan på det här området – men inget är så bra att det inte kan bli ännu bättre. Den nya organisationen av Malmös

TRYGGT OCH UT VECKLANDE

FA K TA V F U

Förskollärarutbildningen är eftertraktad med många sökande per utbildningsplats. Malmö högskola tar emot cirka 300 nya studenter varje höst. Förskollärarutbildningen ges också på distans.

Förskollärarutbildningen omfattar 210hp varav 180hp är högskoleförlagda och 30hp är verksamhetsförlagda – VFU. Under VFU kurserna är studenterna ute i våra förskolor. Det innebär att vi har ansvar för utbildningen och tar emot blivande kollegor.

Malmö stad tar emot cirka 350 förskollärarstudenter om året.

Karin Hambitz går andra terminen på förskollärarutbildningen och gör sin VFU på Stadionparkens förskola, en av Malmös 16 övningsförskolor. Hon trivs bra och ser VFU:n som en viktig del av helheten.

– Det är värdefullt att se hur det faktiskt fungerar på riktigt och att få använda det man lärt sig i skolan i VFU:n.

Att hon fick komma ut en vecka redan under termin 1, att det är så pass långa VFU perioder och att hon återkommer till samma förskola under hela utbildningen är stora plus.

– Det innebär att jag har chans att lära känna både barn och personal.

Att förskolan i egenskap av övningsförskola tar emot många studenter ser hon enbart som en fördel. Just nu har hon sällskap av två kurskamrater som hon kan lufta frågor och funderingar med. Inte minst har Karin en handledare som hon alltid kan vända sig till: – Hon har stenkoll på vad jag ska göra och på vad som förväntas både av mig och av henne. Det känns väldigt tryggt. ■ APRIL 2015 17

VINJETT

UTBYGGNAD

Bastionens förskola består av en huvudbyggnad och två sidobyggnader. Här finns plats för drygt etthundra barn.

» Leksakslådorna platsbyggdes, efter önskemål från personalen, för att smälta in i miljön. Allt är genomtänkt. «

– Vi tyckte det var viktigt att behålla den historiska kopplingen med namnen, berättar Lotta Paulnitz, förskollärare på Bastionens förskola avdelning Strandmuren. Hon fortsätter: – Vi har haft besök av tre bröder som en gång bott på vår avdelning. Det var intressant att höra deras historia. Bröderna berättade att de haft mycket kul här, som att de skrämde töserna som också bodde i huset. Köket som finns bevarat ser precis ut som när de bodde här.

HYRESGÄSTER GENOM ÅREN

Innan förskoleförvaltningen tog över ansvarade museiförvaltningen för huset.

– Deras krav var att en lägenhet skulle restaureras. Nu har förskolechefen sitt kontor i museilägenheten, säger Lotta.

På gården står de k-märkta utedassen på rad. På baksidan av huset finns en k-märkt bunker.

– Det är en liten kulle som barnen springer upp och ner för, berättar Lotta.

Landskapsarkitekter har bestämt hur utemiljön ska se ut och valt ut leksaker som passar in i miljön. På baksidan finns odlingslådor som används med barnen i den pedagogiska verksamheten. Här odlar barnen grönsaker som används i förskoleköket. ➔

FÖRSKOLA PÅ

hISTORISk

Förskolan är omgiven av vatten.

Bevarade detaljer bidrar till en unik miljö.

Stora fönster fyller rummen med ljus. All inredning är specialanpassad för förskolan och allt som köps in är giftfritt.

MARK

Innanför de gröna dörrarna på Bastionen har fångar tillverkat vagnshjul och vaktkonstaplar bott med sina familjer. Nu har etthundra förskolebarn intagit det gamla försvarsverket.

P

Å PLATSEN FÖR Bastionens förskola låg ett av de yttre försvarsverken till Malmöhus.

På 1800-talet var bastionen en arbetsplats för fångar och efter eldsvådan 1884 byggdes huset åter upp och blev bostad för tolv vaktkonstaplar och deras familjer. Huset har därefter använts som nödbostäder och på senare tid har personal från Malmö museum arbetat här.

Byggnaderna och utemiljön totalrenoverades och stod klara i september 2014 då etthundra förskolebarn startade en ny era på den kulturhistoriska marken. Förskoleavdelningarna har fått historiska namn som Strandmuren, Vindbryggan och Tornet. Namnen är framtagna av en museipedagog i samarbete med förskolepersonalen.

18 APRIL 2015

Förskollärare Lotta Paulnitz sökte sig till Bastionens förskola redan i planeringsstadiet. Idag är hon stolt äver att jobba här.

Förskolan präglas, förutom av den säregna byggnaden, av fokus på utepedagogik, kultur och ett ekologiskt tänkande.

APRIL 2015 19

UTBYGGNAD

UTBYGGNAD

NY

PlATS

Det var i september 2014 som 100 förskolebarn inledde en ny era för byggnaden.

I KÖN

Ny lokalförsörjningsplan, syskonförtur och nya regler för att underlätta överflyttningen av barn från en förskola till en annan. Det är tre av ingredienserna som ska öka förskoleverksamhetens möjligheter att möta Malmöbornas behov.

M

ALMÖ STÅR INFÖR stora utmaningar när det gäller förskoleplatser. Antalet förskolebarn beräknas öka med 11 procent, drygt 2 000 barn, de kommande fem åren.

– Genom den nya lokalförsörjningsplanen ser vi till att vi är långsiktigt rustade och på ett bra sätt kan möta Malmöbornas behov, säger förskoledirektör Andreas Norbrant.

Planen innebär tillkomsten av nära 4 400 nya förskoleplatser år 2015–2019. Det handlar om allt från nybyggda förskolor till fler förskolebussar och lösningar med förskolepaviljonger.

I dagsläget erbjuds alla barn en plats inom de garanterade fyra månaderna, men trots de nya platserna ser tillgången olika ut i olika delar av Malmö. Föräldrar måste därför ibland räkna med att få ett erbjudande i en annan del av Malmö än den man tänkt.

– Det råder stor brist på förskoleplatser i innerstaden och i vissa ytterområden som exempelvis Limhamn och Bunkeflo. Det här är ett viktigt och långsiktigt arbete som Malmö stad kommer att fortsätta prioritera framöver, säger Andreas Norbrant.

LÄT TARE AT T BY TA

➔ – Leksakslådorna platsbyggdes, efter önskemål från personalen, för att smälta in i miljön. Allt är genomtänkt, menar Lotta och fortsätter: – Bakom Kommendanthuset finns en bi- och växtodling som vi kommer att besöka med barnen, berättar Lotta.

I huvudbyggnaden finns stora fönster och ett flertal gamla kakelugnar och vedspisar. Detaljer som dörrar med gamla brevinkast och ringklockor finns kvar. Trapphuset är målat i en färgstark kulör medan färgsättningen i rummen och inredningsdetaljerna är dov och inger ett lugn. Inredning som armaturer, gardiner och möbler – allt är speciellt framtaget för Bastionens förskola.

– Allt är matchat för att det ska bli vilsamt för ögat. Allt som köps in är dessutom giftfritt, berättar Lotta och fortsätter: – Det finns speciella platser att hänga kläder på. Det är

» Jag är stolt över att jobba här … jag tänker att det är härligt för huset att få vara fyllt av barn efter allt historiskt elände. «

20 APRIL 2015

inte bara att köpa in fönsterhaspar eller spika upp en klocka på väggen. Allt är väldigt noga utvalt för att det ska passa in i miljön och huset. I trappuppgången fanns tjusiga smidesräcken som av säkerhetsskäl fick ersättas med plexiglas.

UTEPEDAGOGIK OCH KULTUR

Bastionens förskola är Reggio Emilia-inspirerad och jobbar bland annat med fokus på utepedagogik och kultur. All mat lagas på plats.

– Vi följer Malmö stads policy när det gäller mat, som att det ska vara så lite socker som möjligt, ekologiskt och rättvisemärkt, berättar Lotta. Redan i planeringsstadiet var Lotta Paulnitz intresserad av att få en förskollärarplats på Bastionens förskola.

– Jag har jobbat 26 år som förskollärare i olika verksamheter. När jag sökte jobbet skrev jag direkt ur hjärtat, berättar Lotta och fortsätter: – När jag åker hem med bussen åker jag förbi huset och tänker att det är min arbetsplats. Jag är stolt över att jobba här och lämnar inte förskolan i första taget. Jag tänker att det är härligt för huset att få vara fyllt av barn efter allt historiskt elände. ■

För att på ett bättre sätt kunna möta behoven har man i de nya tillämpningsreglerna, som trädde i kraft vid årsskiftet, valt att göra det lättare att byta förskola.

Till skillnad från de gamla reglerna, där inget alls var skrivet om omplacering, adresseras frågan i det nya regelverket. Den som nu ansöker om att byta kommunal förskola får ett turordningsdatum som är detsamma som det datum då man anmält att man vill byta. Eftersom barn som ännu inte har fått förskoleplats kan tillgodoräkna sig som mest fyra månaders kötid, får den som önskar byta förskola efterhand en bättre placering i kön.

– Det går fortfarande inte att säga hur länge man får vänta – det kan ta lång tid eller gå fort beroende på hur många barn som väntar på plats på en specifik förskola, hur många syskon det finns som ska ha plats på just den förskolan och när det blir en ledig plats. Dessutom gäller de gamla reglerna för barn som anmälts före den 1 januari i år. Det innebär att de kommer att erbjudas plats före dem som står i kö för en omplacering, säger Kerstin Bohlin, tf sektionschef på planeringsenheten.

– För att vi ska lyckas krävs det naturligtvis också att det finns tillräckligt många platser sammantaget.

Ytterligare en förändring i regelverket, och ytterligare en som gör vardagen lättare för många familjer, handlar om syskonförtur.

– Tidigare har det hetat syskonhänsyn, nu skärps den formuleringen till syskonförtur. Men att ett barn har syskon på en förskola är ingen garanti, utan det förutsätter att det finns en ledig plats att erbjuda, avslutar Kerstin. ■ APRIL 2015 21

HR & MEDARBETARE

HR & MEDARBETARE

Åsa Olofsson, andra från vänster, är förskolechef för Ormvråken och Sånglärkan samt chef för Bemanningsteamet i område B. Här tillsammans med vikarierna David Obregon, Lena Wästberg och Sandra Olsson.

BEMANnInG

FÖR EN LIKVÄRDIG SKOLA För drygt ett år sedan drog förskoleförvaltningen igång projektet Kvalitativ bemanning, med målsättningen att minska antalet timvikarier och att bidra till en likvärdig verksamhet på Malmös förskolor. Så här några månader före projekttidens slut har man kommit en bra bit på väg.

Marie Rantzow är operativ projektledare för projektet Kvalitativ bemanning: – Projektet har tydliggjort flera saker som många inom verksamheten har känt på sig, och som vi nu får svart på vitt.

ALLA ÄR

VINNARE Den gemensamma organiseringen av korttidsbemanningen på Malmös förskolor ska ge alla verksamheter samma förutsättningar, öka kvaliteten och kontinuiteten med såväl barnens och pedagogernas som vikariernas bästa för ögonen. I höst utvärderas det nya arbetssättet.

I

NNAN FÖRSKOLEFÖRVALTNINGEN bildades skötte alla stadsdelar korttidsbemanningen på olika sätt. I och med att den nya organisationen trädde i kraft blev det också angeläget att se över hanteringen av vikarier. HR-konsult Malin Jacobsson ingick, tillsammans med projektledare Lisbeth Mårtensson, ytterligare en HR-konsult, åtta förskolechefer och en utvecklingssekreterare, i referensgruppen som hade till uppgift att ta fram nya strukturer och rutiner: – Vi hade som målsättning att säkerställa likvärdighet och kvalitetssäkra arbetet med rekrytering, introduktion och uppföljning av timavlönade vikarier, säger Malin.

DIGITAL TIMR APPORTERING

Arbetet mynnade ut i ett förslag på organisering av korttidsbemanningen som klubbades och nu testas. Vikariebanken var, och är, ett viktigt verktyg – och innebär en ändring av rutinerna för pedagogerna som idag bokar vikarier direkt via systemet. Där kan de också se vilka vikarier som är tillgäng22 APRIL 2015

liga inom det egna förskoleområdet. En annan praktisk skillnad jämfört med tidigare är användningen av det digitala timrapporteringssystemet.

– Vikarierna är knutna till mellan ett och tre områden, eftersom det förstås inte ger någon kontinuitet att jobba på 260 förskolor. Men om pedagogerna inte hittar en tillgänglig vikarie i sitt område kan de vända sig till det administrativa teamet som har möjlighet att kolla läget i hela Malmö stad.

Grundtanken är att det inte ska finnas en förskola som saknar en vikarie och en vikarie som saknar uppdrag men vill jobba. Trots att de administrativa teamens huvudsakliga uppdrag är att hjälpa förskolecheferna med administrativa uppgifter av olika slag, ska de alltså också finnas som stöd för pedagogerna i tidspressade lägen.

– De nya rutinerna börjar sätta sig men de kan fortfarande bli bättre, menar Malin.

N

ÄR MALMÖS förskoleförvaltning blev verklighet innebar det att en rad olika arbetssätt samlades under samma paraply. Det tvådelade projektet Kvalitativ bemanning syftar därför till att ge en bättre överblick över verksamheten – och att i förlängningen säkra en likvärdig förskola med hög kvalitet. Den projektdel som handlade om korttidsbemanning avslutades redan i somras.

– Målet var att minska antalet timvikarier och mynnade ut i den gemensamma vikariebank som nu är en stödfunktion för hela förskoleområdet, säger Marie Rantzow, operativ projektledare för den del av projektet som fortfarande rullar på. ÖK AD KONTINUITET

Satsningen innebar att man uppnådde sin målsättning om att minska korttidsbemanningen och på så vis öka kontinuiteten för barn, föräldrar och personal. Antalet timavlönade minskade med nästan 28 procent mellan januari och juni 2014.

Den andra delen av projektet avslutas vid halvårsskiftet 2015. I slutrapporten som författas av Marie Rantzow och hennes kollegor ska man sätta ljuset på de frågeställningar som förvaltningen behöver jobba vidare med.

– Projektet har tydliggjort flera saker som många inom verksamheten har känt på sig, och som vi nu får svart på vitt. Ett exempel är att det är svårt att få till en bra bemanning på en liten förskola. En liten verksamhet är mycket känsligare och mer sårbar vid frånvaro – man kan inte hjälpa varandra som man kan göra på en större förskola.

Det finns ytterligare aspekter på den lilla verksamheten som tydliggörs i projektet.

– Det är ofta svårt för medarbetare på en mindre förskola att ta ut sin planerade utvecklingstid. När det är ont om folk prioriterar pedagogerna att vara i barngruppen.

UT VÄRDERING

Kartläggningen utgick från början från fyra förskolor, varav Fosiedals förskola där Marie Rantzow är chef var en. Sedan dess har ytterligare fyra förskolor på olika platser i Malmö tillkommit. Medarbetarna har under en vecka i taget noterat vad de gör varje halvtimme; om de är med barnen, har utvecklingstid eller övrigt tid. Man uppger också vilken yrkeskategori man tillhör, och hur många barn som är i verksamheten under olika tider på dagen. Utifrån materialet har förskolecheferna sedan diskuterat vilka mönster man ser och vilka frågor det väcker.

K VALITETSSÄKR AT

BÄT TRE SCHEMAN

Men att se till att alla förskolor får likvärdig tillgång till vikarier och att underlätta logistiken räcker inte. Kvalitetssäkringen är minst lika viktig. I vikariebanken finns en enkätfunktion som kommer att användas för uppföljning av nya vikarier, men även för att ta reda på hur vikarierna själva upplever sin arbetssituation.

– Vi har skapat ett arbetssätt och en gemensam organisation för att kvalitetssäkra såväl rekrytering och introduktion som uppföljning. Det handlar om att få en bild av hur vikarierna fungerar i verksamheten men också om hur vikarierna upplever sin situation. Hur är det att som timavlönad ➔

Ytterligare en sida av verksamheten som hamnat i fokus är schemat.

– Vi behöver bli vassare i schemaläggning, konstaterar Marie Rantzow.

Under året kommer förvaltningen därför att köra igång utbildningar för förskolechefer, chefsstöd och schemaläggare.

– Målsättningen är naturligtvis att skapa större kunskap kring schemaläggning. I förlängningen kan det bidra till en mer jämn kvalitet ute på förskolorna. ■

APRIL 2015 23

HR & MEDARBETARE

FORTBILDNING

Bemanningsteamet står för en kontinuitet då både barn och ordinarie personal möter välkända vikarier som kan verksamheten.

➔ vikarie möta nya barn, nya kollegor, nya rutiner?

HR-avdelningen ansvarar för rekryteringen av timavlönade vikarier och har rekryteringsträffar varje vecka för att tillgodose behovet.

– Varje vecka kallar vi i genomsnitt 50 arbetssökande till intervju, berättar Malin Jacobsson.

Det politiska målet är tydligt – att halvera andelen timavlönade timmar till förmån för månadsanställningar.

– Förskoleförvaltningen är en av de förvaltningar som fortfarande har en hög andel timavlönade medarbetare. Vi arbetar mycket med uppföljning i samband med frågor som rör just det här. Den nya organiseringen av korttidsbemanningen kommer att följas upp och utvärderas i höst.

ENK ÄT PÅ SOLGLIMTENS FÖRSKOLA:

liggande schema, så att de vet vart de ska gå om de inte behövs som vikarier vid tillfällig bortavaro. Men det är sällan det sker. Tvärtom räcker de fjorton i teamet inte alltid till och område B använder fortfarande den ordinarie vikariebanken med jämna mellanrum.

Projekttiden sträcker sig över tre år. Åsa Olofsson kan se småsaker som behöver förändras, men framförallt ser hon styrkan i grundidén.

– Jag tror på det här som modell för alla Malmös förskoleområden. Det är ett sätt att höja kvaliteten även i situationer man inte kan planera för och att rikta resurserna dit de behövs bäst. Jag får väldigt mycket positiv respons från pedagoger ute i verksamheterna. ■

Hur har du använt de nya kunskaperna från utvecklingsdagen?

ALEX ANDR A LIL JEQVIST

– De sa verklgen bra saker som fick en att tänka till. Det var lätt att ta till sig och alla i vårt arbetslag fick aha-upplevelser som vi diskuterade efteråt. Till exempel fick vi tips på hur man kan ändra en känsla från att vara negativ till att vara positiv, bara genom att byta ut ett ”men” och ersätta det med ett ”om” i en mening.

THERESE MALMGREN

VILKA FÖRVÄNTNINGAR HAR DU PÅ BEMANNINGSPROJEKTET?

– Det var en jätteinspirerande dag och jag lärde mig väldigt mycket. Det var allt från hur man kan förhålla sig till sina kollegor till hur man gör med barn som har speciella behov.

Jag kände mig stärkt efteråt. Eftersom jag inte har så lång arbetslivserfarenhet som förskolepedagog kändes det extra bra att få höra om andras erfarenheter och få praktiska tips och råd när det gäller att hantera olika situationer som uppkommer. Jag ser fram emot fler dagar av den här typen.

SAR A EKLUND

BEMANNINGSTEAM

Det råder inga tvivel om att det är en utmaning att hantera korttidsbemanning och samtidigt kvalitetssäkra verksamheten. I förskoleområde B testar man nu en helt ny variant.

Här utgör fjorton barnskötare ett bemanningsteam som var och en tillhör runt fyra av områdets förskolor. Resultatet är att både barn och ordinarie personal möter välkända vikarier som kan verksamheten.

– Vi drog igång i januari och utvärderar kontinuerligt, men så här långt fungerar det väldigt bra, säger Åsa Olofsson, förskolechef för Ormvråken och Sånglärkan, och chef för Bemanningsteamet i område B. Medarbetarna i teamet bokas via vikariebanken precis som timavlönad personal, men är låsta till vissa förskolor för att man inte ska tappa i kontinuitet. I lägen där det behövs hjälp på andra håll inom området, är det trots allt möjligt för dem att flyttas runt.

– Förskolecheferna hjälper varandra solidariskt genom att skicka vikarier dit de behövs bäst. Alla har samma kostnad för resursen men använder den olika mycket beroende på behov.

De olika fackförbunden har hållits uppdaterade om hur projektet fortlöper. Vi frågade två av dem vilka förväntningar de har på resultatet av bemanningsprojektet.

MODELL FÖR FR AMTIDEN

HENRIK WOLLTERS HUVUDSK YDDSOMBUD PÅ LÄR ARFÖRBUNDET MALMÖ

Flera av barnskötarna har lämnat fasta tjänster på förskolor till förmån för bemanningsteamet.

– De har valt det för att de vill vara all sin tid i barngrupp.

Vi har fått ihop ett fantastiskt team, säger Åsa Olofsson.

– De är vikarier i bemärkelsen att de löser av ordinarie personal, men alla har månadslön, de har en chef, de har ATP och deras pedagogiska utveckling sker i samråd med det pedagogiska utvecklingsteamet.

Alla bemanningsteamets medarbetare har ett under24 MARS 2015

MARIE-ANNE BOOTH ORDFÖR ANDE/HUVUDSK YDDSOMBUD KOMMUNAL SK ÅNE

– Kommunal är mycket positiv till och tycker att det är jättebra att förskoleförvaltningen satt igång bemanningsprojektet. Därigenom visar förvaltningen att den ser barnskötarens specifika kompetens som viktig och vill satsa på yrkesgruppen genom att erbjuda möjligheter till

– Lärarförbundet har höga förväntningar på att Bemanningsprojektet ska ge en tydlig bild av hur viktigt det är att fortsätta utvecklingen av förskolans organisation. Förskolan

utveckling i barnskötaryrket.

Kommunal anser att Malmö stad behöver bygga bemanningen på heltidsoch tillsvidareanställningar där kompetensen både hos yrkesutbildade barnskötare och högskoleutbildade förskollärare tas tillvara.

Vidare vill Kommunal att det införs krav på grundbemanning, maxtak för

som skolform ska få en självklar och viktig roll i Malmö stad. För att förskolläraren ska kunna uppfylla kraven som ställs i Läroplanen för förskolan måste förutsättningarna ändras. Om projektet leder till

barngrupperna och att all personal i förskolan ska ha grundläggande utbildning för att arbeta med barn eller är i utbildning.

I sin senaste prognos räknar SKL med att till år 2022 behöver 22 000 barnskötare rekryteras. Ska det lyckas krävs en långsiktig personalpolitik som ser barnskötarnas värde.

tydliggörande av hur resurserna i förskolan används, är detta ett första steg i arbetet med att uppfylla intentionerna i Läroplanen, vilket kommer att kräva schemalagd pedagogisk utvecklingstid.

ROLLER, RELATIONER OCH PROFESSIONALISM I slutet av november anordnades en utvecklingsdag för Oxie-förskolorna Lillstjärnan och Solglimten. Det var förskoleförvaltningen som tillsammans med Psykologenheten som stod för programmet.

D

ET BLEV EN DAG FYLLD av samtal, reflektioner och insikter. Det professionella förhållningssättet stod i fokus. Detta innebär att man ser skillnaden mellan dem som innehar en yrkesroll, och de som inte har det. I förskolan handlar det om att de som arbetar där agerar utifrån sin yrkesroll i alla relationer: med barn, föräldrar och kollegor.

Emma Dorch, leg. psykolog på Psykologenheten: – När något är professionellt finns det säker och objektiv kunskap, det finns normer för erkänd skicklighet och regler för erkännande och auktorisering.

Om förskollärare, barnskötare och förskolechefer inte intar det professionella förhållningssättet utan i stället tar rollen som vän eller medmänniska leder det till problem i de relationer som borde vara professionella. Yrkesutövaren har dessutom ansvar för att de här relationerna fungerar. Agerar man i stället som privatperson och medmänniska, i relation till exempelvis en förälder som genomgår en svår skilsmässa, kommer man i förlängningen att stöta på problem av ett slag som hör privatlivet, inte yrkeslivet, till. Vad händer när den andre förälderna

DET PROFESSIONELLA F Ö R H Å L L N I N G S S ÄT T E T

• Inlevelse och medmänsklighet – men med en yrkesmässig distans.

• Att inte blanda in ovidkommande kontakter i yrkesarbetet.

• Att vara medveten om sin roll och betydelse i yrkesmässiga relationer.

• Att agera utifrån sitt yrke, inte utifrån privata behov och önskningar.

– Det bästa var att de tog så många konkreta exempel ur vår vardag och gav oss verktyg att möta de olika situationerna på ett bra sätt. Det var bra att de tog upp det här med hur man kan möta föräldrar i olika situationer och att man ska sätta en tydlig gräns mellan sitt privatliv och sitt arbetsliv.

dyker upp på förskolan och vill prata av sig? Vad händer med relationen till barnet och hur man behandlar det?

– Detta är en svår balansgång, säger Emma Dorch. Som personal och förälder har man en nära relation genom barnet. Man har goda ambitioner och vill hjälpa, men går man in för mycket i den här privata delen av barnets och förälderns liv blir det inte bra i längden. Försök i stället att styra in samtalet på barnet om du hamnar i en sådan här situation.

Berätta att här på förskolan är barnet tryggt, här är allt som vanligt och vi tar hand om barnet.

Märker man att en förälder är verkligt utsatt, ensam och saknar stöd i sin närhet kan man hjälpa till genom att slussa vidare och berätta var man kan få hjälp.

Det professionella förhållningssättet handlar också om att hantera föräldrar som av olika anledningar är ”besvärliga”.

– Här gäller det att ha förmågan att möta föräldrar med social och psykologisk problematik. Man kan till exempel ha svårt för att passa tider. Det får inte gå ut över barnet. Här måste förskolan vara flexibel inför föräldrarnas faktiska förmåga, förklarar Emma och betonar att det är förskolans ansvar att de här relationerna fungerar.

– Det finns forskning som visar att en positiv kontakt mellan barn och föräldrar har stor betydelse för barnets utveckling. ■ APRIL 2015 25

TEMA: HÅLLBART LÄRANDE

TEMAARBETE VÄVDE IHOP

dÅ, nU OCH SEN

Vad fanns på tomten innan förskolan?

Hur kommer den nya bygganden att se ut? Vart är människor i närområdet på väg?

Det är frågor som höstens temaarbete på Sjöhästens förskola gav svar på.

N

ÄR DET BLEV KLART att Sjöhästens förskola skulle flytta från paviljongerna strax intill S:t Pauli Kyrka till ett helt nytt hus inleddes ett projekt på temat närområde. Idén att följa tomten, där förskolans paviljonger låg, tillbaka i tiden och framåt kom ursprungligen från en av föräldrarna, Daniel Möller.

– Vi sög på karamellen först, tänkte efter och sen sa vi självklart ska vi göra det. Daniel hjälpte oss väldigt mycket, berättar Margareta Börrefors, förskollärare på Sjöhästens förskola.

LEKFULL HISTORIA

» Barnen tittade in, kände, luktade och planerade hur de ville ha rummen. « 26 APRIL 2015

Tema närområde startades upp och resulterade i ett antal aktiviteter för barnen, några i samarbete med MKB. – En representant från MKB och föräldern Daniel Möller kom till förskolan för att berätta vad som funnits på platsen innan barnen hade sin förskola där, berättar Anders Kuulme, förskollärare på Sjöhästens förskola. Han fortsätter: – Det blev en tydlig genomgång av historien och lekfullt för barnen. Ett par blå byxor fick illustrera att det för länge sedan fanns en sjö med fiskar i, Östra Rörsjön. Sjön dikades ur och gjordes om till betesmark vilket illustrerades med en grön t-shirt.

Ett stort och pampigt hus, Dahlgrenska stiftelsen, byggdes därefter på platsen och när det revs 1978 blev tomten till en parkeringsplats. Det var där förskolans paviljonger placerades. Barnen tittade på gamla kartor och bilder från stadsarkivet. En representant från MKB var på förskolan för att visa hur det nya huset kommer att se ut.

– Barnen tyckte det var spännande när de fick reda på att byggnaden som ska uppföras kommer att bli en förskola. Vi ska naturligtvis titta på när de bygger huset, säger Anders.

BARNEN UNDERSÖK TE

Brandkåren och polishuset som ligger i närheten av förskolan blev temaområde för några barngrupper.

– Vi gjorde många studiebesök under hösten och barnen

VINJETT

var väldigt nyfikna. Vi hade även en byggrupp, där vi jobbade med byggnadsmaterial som isolering, brädor och spik. En arkitekt kom på besök och berättade hur man bygger ett hus.

Vi blandade betong och satte ihop tegelstenar. Samtidigt tittade vi på vårt nya hus som växte fram, säger Margareta och fortsätter: – Någon dag gick i naturens tecken. Vi vävde in naturkunskap och tittade på vad det finns för djur och var de bor.

Under en dag gick barnen ut i närområdet för att ta reda på vart människor var på väg. Inför dagen tillverkade barnen plakat och röstlådor med fyra svarsalternativ: på väg till förskolan, på väg till arbetet, på väg till skolan och på väg någon annanstans.

– Vi gick igenom hur barnen skulle tilltala personer och visa dem hur de skulle göra för att rösta och vilken låda de skulle lägga sina röstlappar i. Samtidigt bjöd MKB på kaffe och frukt, berättar Margareta och fortsätter: – Barnen var jätteduktiga på att ställa frågor till förbipasserande, säger Margareta. De tyckte det var roligt att kalla på folk, ge dem frukt och ställa frågor. De var verkligen engagerade och peppade varandra.

Guss, 4 år och Adam, 3 år, är två av barnen som var med under dagen.

– Det var svårt att stoppa cyklarna, berättar Guss.

– Vi la lappar i lådorna, säger Adam.

I temaarbetet tillsammans med MKB genomförde barnen på Sjöhästens förskola i Rörsjöstaden en enkät i närområdet.

MATEMATIK

Väl tillbaka räknades de totalt cirka 40 rösterna. Barnen byggde staplar av klossar. En kloss representerade ett svar och klossarna hade samma färger som röstlådorna.

– Barnen jämförde därefter de olika staplarna och statistiken visade att många personer var på väg till skola och jobb.

Så där fick vi in matematiken också, berättar Anders och fortsätter: – Även om vi pedagoger introducerar temat blir det deras projekt. Barnen är de som genomför projektet.

Margareta tillägger att barnen fick svara på frågan om vad som händer i närområdet och var alla de som passerar är på väg.

– Vi har fått med många av läroplanens mål i projektet, menar Margareta.

TEMAT FORTSÄT TER

Sjöhästens förskola flyttade i november 2014 från paviljongerna till helt nya lokaler på Lugna gatan i Malmö. Redan innan bygget kom igång var barnen där och tittade. När lokalerna var färdigbyggda men tomma fick barnen göra ett studiebesök.

– Barnen tittade in, kände, luktade och planerade hur de ville ha rummen, säger Anders och fortsätter: – Det var kul, de tyckte lokalen såg ut som en vanlig lägenhet.

Förskolans temaarbete med närområdet fortsätter på olika sätt.

– Våra blivande sexåringar kommer att besöka stadsarkivet för att se vad som funnits tidigare på vår nuvarande plats, berättar Margareta och fortsätter: – Vi kommer att bygga upp ett stadslandskap i ett av rummen. Barnen har redan pratat om vad som ska finnas med i staden. ■ APRIL 2015 27

INSPIRATION

PEDAGOGISK T ÄNDA IN I För Nela Pasalic, kock på Vintrie förskola, är samarbetet med förskolans personal, barn och föräldrar en självklarhet. Nu inspirerar hon andra förskolor till att göra samma resa.

G

ODA IDÉER ÄR TILL FÖR att spridas. Nela Pasalic, kock på Vintrie förskola har nyss kommit tillbaka från Miljölägesdagen i Malmö. Där har hon och kockkollegan Jessica Gren från Visans förskola föreläst om maten som en del av pedagogiken samt om Käknätet – ett intranätverk som bygger på att kökspersonal delar med sig av sin kunskap. Vintrie förskola består av tre avdelningar med drygt 55 barn. Pedagogiken genomsyrar hela verksamheten, ända in i köket.

– Förskolans verksamhetsmål handlar om modersmål, språk och kulturer, så det jobbar vi mycket med. Vi har haft en latinamerikansk fest och firat iranskt nyår med hjälp av engagerade föräldrar, säger Nela.Alla är delaktiga – förskollärare, pedagoger, barn och föräldrar.

STOR A BESPARINGAR

2009 kom Nela till Vintrie förskola som nyutexaminerad kock. Förskolan tog tillvara hennes engagemang och köket gick snabbt från ett mottagningskök till att laga all mat på plats.

– Jag ger barnen varierad, välbalanserad och näringsriktig kost och lagar allt från grunden. Det är lyx, säger Nela och fortsätter: – Vi jobbar också mycket med att ta tillvara all mat och rester som inte lämnat köket.

Under de sex åren som gått har köket sparat in en miljon kronor. Pengar som återinvesterats i verksamheten. Under tiden har andelen ekologiska råvaror ökat till 65 procent.

– Vi har vår egen kolonilott med morötter, potatis och olika kryddor. Barnen är med i arbetet från sådd till skörd.

De lär sig processen från plantering av potatis hela vägen till potatismos, berättar Nela. Det är jättekul och mycket givande. Föräldrarna kommer dessutom hit med frukt och grönsaker från sina odlingar.

MATSEDELN VIA MAIL

FA K TA K Ä K N ÄT E T

Käknätet är ett intranätverk som bygger på att kökspersonal delar sina kunskaper, erfarenheter och kompetenser med syfte att värna om likvärdighet och kvalitet för köken och barnen. Käknätet hoppas även att pedagoger och förskolechefer deltar i intranätverket då samarbetet över yrkesgränser ger större möjligheter för utveckling av verksamheter och organisation.

28 APRIL 2015

Foccacia och bullar står på dagens schema på Vintrie förskola.

– Jag gör en stor bulle, den ska min fröken ha, säger Charlie.

En gång i veckan mailar Nela ut matsedeln till barnens föräldrar. Hon skickar även ut frågor i förväg till barnen, som ”vad finns i soppan?”, ”hur många morotssorter hittar du?”.

– Jag vill få barnen att bli nyfikna på att smaka och sätta ord på olika smaker, menar Nela.

Två femåriga barn från förskolan, Charlie och Neo, har bjudits in för att baka foccaciabröd och bullar tillsammans med Nela. På bordet står mjölk, olivolja, mjöl, salt, socker och jäst.

– Vad ska vi göra idag, undrar Charlie.

– Vi ska göra magi, svarar Nela. ■