Fokus Förskola, nr 2015

VINJETT

E N T I D N I N G O M F Ö R S KO L A N I M A L M Ö S TA D • O K TO B ER 2015

DÄRFÖR BEHÖVS FLER MÄN I FÖRSKOLAN S.24 BRA INTRODUKTION BRA FÖR ALLA S.10

ALLA BARNS RÄTT TILL STÖD – I PRAKTIKEN S.5 UPPDRAGSBESKRIVNING SKAPAR TYDLIGHET S.14

28 FULLMATADE SIDOR MED NY TT FRÅN FÖRSKOLANS VÄRLD!

OK TOBER 2015 1

LEDARE & INNEHÅLL

AKTUELLT VINJETT

VINJETT

E N T I D N I N G O M F Ö R S KO L A N I M A L M Ö S TA D • O K TO B ER 2015

DÄRFÖR BEHÖVS FLER MÄN I FÖRSKOLAN S.24 BRA INTRODUKTION BRA FÖR ALLA S.10

ALLA BARNS RÄTT TILL STÖD – I PRAKTIKEN S.5 UPPDRAGSBESKRIVNING SKAPAR TYDLIGHET S.14

RÄKNAR MED MATEMATIK

28 FULLMATADE SIDOR MED NY TT FRÅN FÖRSKOLANS VÄRLD!

OK TOBER 2015 1

EN FÖRSKOLA FÖR ALLA jobbar med introduktion, hur specialpedagoger tillsammans med barn och pedagoger tar vara på varje barns kompetenser och ger alla barn stöd och utmaningar. Läs även om de språkplatser vi erbjuder som ytterligare sätt att möta och ge varje barn stöd.

Vi följer med ut i naturen tillsammans med barn och pedagoger från Sannaparkens förskolebuss. Vi besöker också Gånglåtens nyöppnade förskola. Alldeles utanför grinden ligger Lindängelund där barn och pedagoger möter naturen i förskolans vardag.

Vi tar, sist men inte minst, upp frågan om fler män i förskolan. Varför arbetar förskoleförvaltningen aktivt med denna fråga? Bläddra fram i tidningen så finner du några svar!

Ha en härlig läsning!

» Vi tar, sist men inte minst, upp frågan om fler män i förskolan. «

6

FÖRSKOLA PÅ HJUL På utflykt med förskolebussen. Följ med Sannaparkens förskola under en vanlig dag i naturen.

2 OK TOBER 2015

INGA SANDSTRÖM, UTGIVARE

I2

VAR JE BARN EN TILLGÅNG Specialpedagogerna om utvecklingsinriktat arbete.

Barnens olikheter lyftes i projekt Melodifestivalen.

FOKUS FÖRSKOL A GES UT AV MALMÖ STAD OCH ÄR EN TIDNING FÖR DIG SOM ARBETAR INOM ELLER ÄR INTRESSER AD AV FÖRSKOL A OCH UTBILDNING. UTGIVARE INGA SANDSTRÖM, TELEFON 0709-38 76 25 REDAK TION, DESIGN OCH PRODUK TION DORISFINAL, WWW.DORISFINAL.SE SKRIBENTER STINA LODÉN, INA SIMONSEN, TINA LINDSTRÖM CARLSSON FOTOGR AF SANNA DOLCK, W W W.SANNADOLCK .COM TRYCKERI TRYCKFOLKET BESTÄLL FLER EXEMPLAR AV TIDNINGEN GENOM AT T MEJLA TILL INGA.SANDSTROM@MALMO.SE

22 NATUREN UTFORSK AS Barnen på Gånglåtens förskola utforskar rekreationsområdet Lindängelund och skördar majs.

Malmös föräldrar är fortsatt positiva till sina barns förskola, men vill ha mer information.

För tredje året i rad har Malmö stad i år skickat ut en förskoleenkät till föräldrar med barn i förskolan. Frågorna rör bland annat trygghet, utveckling och inflytande. Sammanlagt har drygt 11 000 föräldrar besvarat enkäten, varav 9 700 är vårdnadshavare till barn på kommunala förskolor. Ur årets enkätsvar kan man utläsa att en stor majoritet av föräldrarna ger sitt barns förskola ett positivt helhetsomdöme. 93 procent av föräldrarna skulle rekommendera förskolan till en annan förälder. Högst kvalitet upplever man då det gäller trivsel och trygghet. En viss osäkerhet finns då det gäller barnens utveckling och lärande. Bland de föräldrar som ger ett sämre helhetsomdöme kan man se ett samband med att denna grupp även är generellt mindre nöjd med informationen från förskolorna.

verksamhetsnära lärande med forskning och beprövad erfarenhet och mycket fakta kopplat till läroplanen. Och det handlar framförallt om ett kollegialt lärande.

BJÖRKHAGEN RIVS

FOTO JENNY R ÄNZLÖW

FOKUS FÖRSKOLA VILL fortsätta att synliggöra och berätta om förskolan som en viktig plats.

Boken Förskola i rörelse och förändring har just kommit ut. Med fyra exempel från förskolor i Malmö berättar den om en möjlig förskola dit barnen längtar. Boken är spridd i våra förskoleområden och vi hoppas förstås att den ska bli kurslitteratur i förskollärarutbildningar och andra sammanhang.

Förskoleförvaltningen har under våren tagit fram uppdragsbeskrivningar för förskollärare och barnskötare för att underlätta och förtydliga. Vi behövs alla! Läs om vad ett arbetslag uttrycker i samtal kring uppdrag och uppdragsbeskrivningar.

Vi berättar också om förskoleförvaltningens fortsatta strävan att bygga barnens bästa förskola. Hur ser den ut? Vad tänker barnen och pedagogerna? Hur jobbar vi strategiskt och konkret för att komma dit?

Alla barns rätt till stöd är ett prioriterat område i förskoleförvaltningen. Vi skriver om hur vi arbetar strategiskt och om hur ett förskoleområde

NÖJDA FÖRÄLDRAR

Matematiksatsningen består av tio utbildningstillfällen som utgår från material framtaget av Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. Annica Nettrup på Stadionparkens förskola är cirkelledare i område H och just nu pågår den andra utbildningsomgången.

– Det har blivit väl mottaget. Det är ett

2013 upptäcktes mögel på Björkhagens förskola. Åtgärder vidtogs, men man lyckades inte få bukt med problemet. Hösten 2014 fattades beslutet om rivning och den 1 juni fick cirka 70 barn handgripligen ta farväl av sin gamla förskola genom att, försedda med skyddsutrustning och verktyg, starta rivningsarbetet.

Därefter serverades glass, och sedan fick de ”riktiga” rivningsarbetarna ta över.

PLUTTRA I MALMÖ

FÖRSKOLA I GRÖNT HUS

Just nu pågår ett tvåårigt pilotprojekt på Stadionparkens och Stensjöns förskolor där Pluttra används som ett digitalt dokumentations- och informationsverktyg. Barnens vårdnadshavare kan genom den digitala plattformen ta del av förskolans verksamhet, både avdelningsvis och individuellt. Dokumentationen är tänkt att underlätta en mer kontinuerlig utvärdering och uppföljning av barns lärande, lek och utveckling.

Greenhouse i Malmö är ett av Sveriges spjutspetsprojekt inom hållbar stadsutveckling och en del i utvecklingen av Augustenborgs gröna profil. NCC bygger hyreshus för kommunala bostadsbolaget MKB, med miljösmarta lösningar, odlarlägenheter och växthus på taket för självhushåll. Greenhouse är en del i en satsning på en förtätning av Malmö, för att i stället bevara den åkermark som omger staden. Greenhouse kommer också att rymma en förskola, som blir en del av den gröna profilen.

Husen byggs som så kallade passivhus med solceller. De miljöcertifieras som Miljöbyggnad Guld – den högsta märkningen för bostäder med lågt energibehov och en sund inomhusmiljö.

DRAMATISKA LEKAR Teaterlekplatsen i Pildammsparken är en av Malmö stads senaste temalekplatser. Runt om i staden finns ett tjugotal lekplatser med olika teman som till exempel Afrika, fiske, rörelse, vatten, äventyr och sagor. Karta och förteckning över lekplatserna finns på malmo.se

OK TOBER 2015 3

K VALITET

ALLA BARNS RÄTT TILL STÖD

Alla barn ska ha samma rätt till stöd och samma möjligheter att utvecklas inom förskolan, oavsett vilka behov de har. Som ett led i att nå dit tar förskoleförvaltningen nu fram likvärdiga rutiner.

DIREKTÖREN HAR ORDET VAR JE DAG VÄLKOMNAR våra medarbetare över 17 000 barn i våra förskolor – alla barn med olika behov och förutsättningar. Och varje dag har våra förskollärare, barnskötare och andra medarbetare ett av världens viktigaste uppdrag; att se till att alla barn på förskolan ges det stöd och den stimulans som just det barnet behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Att se till att varje barn får uppleva den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och vara en tillgång i gruppen.

Med den förskoleorganisation vi nu har i Malmö, med fokus på kvalitet och likvärdighet, styr vi i rätt riktning. Men vi har självklart mycket kvar att göra. För trots att arbetet pågår för fullt, ökar förskolornas ansökningar om extra resurser för stödinsatser för enskilda barn varje år. Vi måste förstå varför och hur vi ska komma tillrätta med detta. Därför är Alla barns rätt till stöd ett viktigt prioriterat utvecklingsområde inom förvaltningen.

För att vi ska få barnens bästa förskola måste den pedagogiska verksamheten fortsätta anpassas, organiseras och samordnas inom hela Malmö stad. Detta på ett sådant sätt att varje barn ges goda förutsättningar för utveckling och lärande inom förskolans ordinarie verksamhet. Men det handlar också om att ändra synsätt – att inte enbart se det enskilda barnet som bärare av svårigheter utan forma en verksamhet där vi kan tillgodose alla barns rätt till stöd.

Detta är ett stort arbete, men helt avgörande för varje barn och därför en grundläggande del i det fortsatta byggandet av barnens bästa förskola.

» Därför är alla barns rätt till stöd ett viktigt prioriterat utvecklingsområde … «

I

FÖRLÄNGNINGEN HANDLAR arbetet som drog igång i våras om att förskolan ska bli ännu bättre på att möta alla barn, utifrån varje barns unika förutsättningar.

– Egentligen sägs det redan i läroplanen; alla barn har rätt till det stöd och den stimulans som de behöver för att utvecklas, säger Anna Kalpakidis, ledare för pedagogiska teamet i område G. – Ordet ”stöd” ställer till det lite grann. I det stora perspektivet handlar det ju om att man ska få möjlighet att utvecklas oavsett var man befinner sig i sin utveckling.

KOMMUNGEMENSAM MODELL

Anna Kalpakidis leder en arbetsgrupp som i övrigt utgörs av en specialpedagog från varje förskoleområde och två kvalitetsstödjare. I våras drog arbetet igång med att hitta en gemensam arbetsmodell för alla Malmös förskolebarn i behov av särskilt stöd.

– Initiativet kom från utbildningscheferna som såg behovet av att ha likvärdighet i rutiner.

» Det handlar mycket om inkludering.

Vi behöver bli bättre på att möta varje barn utifrån hennes eller hans förutsättningar … «

Anna Kalpakidis är ledare för pedagogiska teamet i område G.

Inom kort ska arbetet alltså utvidgas till att omfatta alla barns rätt till stöd.

– Det handlar mycket om inkludering. Vi behöver bli bättre på att möta varje barn utifrån hennes eller hans förutsättningar och för det krävs långsiktiga kompetensutvecklingsinsatser.

Ett sådant förslag finns också, men i dagsläget är det inte beslutat huruvida det blir verklighet eller ej.

SÄRSKILT STÖD VIK TIG DEL

Det är inte alldeles enkelt att identifiera vad som är ”alla barns rätt till stöd” och vad som är ”barn i behov av särskilt stöd”, konstaterar Anna Kalpakidis.

– Vi behöver jobba mycket mer med den processen. Ute i verksamheterna händer det att man är orolig för att barn i behov av särskilt stöd ska glömmas bort när vi istället börjar prata om alla barns rätt till stöd. I själva verket är den del som omfattar behovet av särskilt stöd en viktig del av helheten. ■

ANDREAS NORBRANT, FÖRSKOLEDIREKTÖR

4 OK TOBER 2015

OK TOBER 2015 5

VINJETT

VINJETT

Simon, 5 år, Olivia, 5 år, Philip 4 år och Klara, 5 år med förskollä­ raren Patrik Johansson är ute på äventyr i naturen varannan vecka.

NU DRAR VI IVÄG!

lärande på väg Förskolebussen tar barnen ut i skogen där de genom äventyrspedagogik lär sig om natur och miljö.

Verksamheterna ute och inne hänger ihop och kompletterar varandra.

6 OK TOBER 2015

D

ET ÄR EN SOLIG septemberdag. Sannaparkens färgglada förskolebuss står parkerad vid Käglinge rekreationsområde och barnen ska spendera ännu en dag i naturen. Avdelningen Lejonet på Sannaparkens förskola har tillgång till förskolebussen varannan vecka.

– Vi åker ut på äventyr fyra dagar varannan vecka. Om vi sett någon insekt ute i naturen som barnen är nyfikna på kan vi ta reda på mer om insekten den veckan vi är hemma. Ibland bygger vi upp förförståelse hemma på

förskolan om något i naturen, sen tittar vi på det när vi är ute, berättar förskolläraren Patrik Johansson. ÄVENT YRSPEDAGOGIK SOM GRUND

Malmö har nio förskolebussar och chaufförerna träffas med jämna mellanrum för att dela med sig av erfarenheter och diskutera nya resmål. Busschauffören och barnskötaren Marcena Trujillo kör Sannaparkens förskolebuss sedan starten 2010 och är dessutom en resurs i barngruppen.

– Det finns forskning kring utepedagogik men när det OK TOBER 2015 7

TEMA: HÅLLBART LÄRANDE

FÖRSKOLEBUSSEN

Barnen bläddrar i sagan om "allemans­ råttan" som de lyssnat på och pratat om inne på förskolan.

gäller förskolebussen måste vi pröva oss fram. Det känns som att vi är någonting på spåret, vi håller på att bygga upp vår erfarenhet om vad som är det bästa sättet att lära genom att använda bussen. Eftersom vi har femåringar har vi ett år med dem innan de börjar skolan, sen kommer det en ny grupp. Det är uppskattat bland barnen och föräldrarna och vi upplever att barnen lär sig mycket och blir mer självständiga, menar Patrik och fortsätter: – Det viktigaste för oss, om man pratar om vetenskaplig grund, är att vi bygger upp en erfarenhet kring hur vi skapar förutsättningar för livslångt lärande och intresse så att de har med sig det in i skolans värld. Vi utgår från barnen och erbjuder aktiviteter som är lustfyllda och stimulerande för barnen och gruppen. Det är så de utvecklas på bästa sätt.

Samtidigt jobbar vi med det sociala, det är viktigt att man bygger upp sin trygghet och identitet för att vara redo när man går in i skolans värld.

Genom äventyrspedagogik lär sig barnen om allemansrätten, naturvård och kretslopp.

– Det innebär att vi väver in uppgifter som att rädda

» Det känns som att vi är någonting på spåret, vi håller på att bygga upp vår erfarenhet om vad som är det bästa sättet att lära genom att använda bussen. «

skogen, samtidigt som det handlar om naturen och hur vi kan påverka den på gott och ont. Tanken med äventyrspedagogiken är att den bygger på en saga och barnens inflytande och idéer följer med in i projektet. Kommer barnen med en idé kanske den är med nästa dag, berättar Patrik och fortsätter: – Även om det innefattar språk, genus, rörelse och andra delar ur läroplanen, handlar vårt utearbete om natur och miljö, det är viktig att barnen får med sig det. För barnen som gått här är det ett naturligt tänk, de är bekväma i skogen och har respekt för djuren som lever där. Vi bygger upp en positiv framtidstro som barnen har med sig när de slutar hos oss.

NATUR OCH MIL JÖ

Sannaparken åker ofta ut till naturområden som Skrylle, Käglinge rekreationsområde, bokskogen eller Risen i Genarp och är ute tisdagar till fredagar mellan nio och tre. Då och då åker de på studiebesök till platser som kretsar kring natur och miljö.

– Vi samlas ofta i skogen där barnen får ett uppdrag som de ska klara av, så löser vi det tillsammans. Vi kanske hittar ett brev från någon som behöver hjälp med att rädda skogen. Lärandet kommer med på köpet, säger Patrik och fortsätter: – Lunch äter vi oftast på bussen. Vi vill inte att hela dagen ska vara uppstyrd, barnen lär sig mycket av att upptäcka naturen själva. Därför har vi fria lekar på eftermiddagen eller att vi tillsammans gör något spontant. Vi vill ta tillbaka barnen till naturen och visa att det är en bra och kul plats att vara på och att det är viktigt att skydda den.

INBJUDANDE PLATS

Patrik menar att de allra flesta barn trivs bäst ute och att naturen är den perfekta platsen att vara i och lära sig saker.

– Harmonin är bättre i gruppen och konflikterna är mycket färre. Även genusbarriärer tenderar att luckras upp väldigt mycket, naturen är könsneutral, det finns inget givet och där får alla vara som de är. Där är alla lika välkomna. ■

Sannaparkens förskolebuss stannar vid platser som Käglinge rekrea­ tionsområde, Bokskogen och Skrylle. Den här dagen lär sig barnen att smyga för att inte störa skogens alla djur. Leder leken gör förskolläraren Patrik Johansson med hjälp av Marzena Trujillo, busschaufför och barn­ skötare, som kört Sannaparkens förskolebuss sedan starten.

HEJ DÅ, VI SES IMORGON! Förskolläraren Patrik Johansson har varit på Sannaparkens förskolebuss i ett år och trivs med sitt jobb.

8 OK TOBER 2015

OK TOBER 2015 9

KONST, KÄRLEK OCH

INTRODUKTION

fan tasi

EN BRA START FÖR HELA FAMILJEN

Första mötet med förskolan är viktigt för barnen, deras familjer och inte minst förskolan, som här lägger grunden för förtroende och goda relationer. Ett nytt ramverk hjälper till att se introduktionen ur allas perspektiv.

Eva Amylon, förskolechef område A och Jessica Borjo, teamledare i pedagogiska teamet.

Förskolorna i område A jobbar med ett ramverk för att ge varje barn och familj en trygg intro­ duktion.

F

ÖRSKOLORNA i område A har infört ett ramverk för att möjliggöra en trygg start för barnen och deras familjer. Ramverket införs löpande från och med i höst.

– Det började förra hösten med att psykologen Merja Carlzon uppmärksammade vikten av att inledningsvis skapa trygga relationer, att de första mötena är så oerhört viktiga, berättar Jessica Borjo, teamledare i pedagogiska teamet.

GEMENSAMT R AMVERK

Hela ledningsgruppen i förskoleområde A, utbildningschef, förskolechefer och representanter från teamen samlades kort därefter för att sätta ett ramverk för introduktionen.

– Vi tänkte till kring hur vi gemensamt kan bygga en bra och likvärdig grund som alla kan ha som utgångspunkt i det viktiga arbetet med introduktion av familjer till vår verksamhet och våra miljöer. Inte som tidigare, då det mest handlade om inskolning av barnen, säger Eva Amylon, förskolechef i området. Hon fortsätter: – Det är oerhört viktigt att lära känna varandra, få föräldrarna att förstå verksamheten och bli delaktiga i barnens vardag. Vi har ett ramupplägg, sen måste det individualiseras för den specifika förskolan och familjen.

BR A INTRODUK TION UNDERLÄT TAR

I ramverket finns ett antal frågeställningar för pedagogerna att förhålla sig till.

– Materialet är tydligt och innehåller vad vi behöver tänka på före, under och efter introduktionen. Det är en stor vinst att vi gör det här arbetet systematiskt, det gör även att en ny eller vikarierande kollega kan ta del av det goda arbetet, menar Jessica och fortsätter: – Vi tänker mycket på hur det är för en förälder att lämna ett barn på förskolan, man kanske har massor av frågor och behov av information. Hur gör vi på bästa sätt för att familjen ska kunna få svar på sina frågor? Att bygga upp relationer är ett förebyggande arbete. Har vi en god relation och bra introduktion så blir kommunikationen och samarbetet lättare längre fram.

– Allt hänger ihop. Har vi trygga familjer och trygga pedagoger blir det bra, avslutar Eva. ■ 10 OK TOBER 2015

INSKOLNING

» Det är oerhört viktigt att lära känna varandra, få föräldrarna att förstå verksamheten och bli delaktiga i barnens vardag. «

Höstterminen inleddes med en inspirationskväll för förskollärare i Malmö stad. På danspalatset Amiralens scen stod ateljerista Josefin Snygg samt författaren och estradören Bob Hansson.

L

IK T FÖRSTA SKOLDAGEN efter sommarlovet samlade kvällen solbrända och förväntansfulla kollegor. Över den inledande fikan fick alla prata av sig, sedan inleddes kvällens program med Malmö stads aktuella tema – Alla barns rätt till stöd – som en röd tråd. Ateljerista Josefin Snygg berättade om hur konsten och estetiken fungerar som ett verktyg för varje barns utforskande och sökande efter mening.

– Barnen har rätt till en meningsfull verksamhet för just dem, utifrån deras behov, tankar och lust, påminde Josefin om, och fortsatte sedan med att berätta hur man på olika sätt kan skapa förutsättningar för detta.

– Tillhandahåll demokratiska material i okodade sammanhang. Släpp föreställningen om vad som är ”rätt” sätt att använda ett material. Demokratiska material är sådana som ingen bestämt vad vi ska ha dem till. Allas lösning blir lika intressant. Det behöver inte bli något, upplevelsen av att hålla på är viktig, det är gott nog.

och anknöt genast till Josefin Snyggs resonemang: – Vad kan man ha ett gem till? Det är fantasin som för världen framåt! I världens rikaste land är vi fortfarande så fattiga att vi tror att vi måste vara duktiga!

Bob Hansson har tidigare i olika sammanhang berättat om sin egen skolgång. Stämplad som ”problembarn”, med koncentrationssvårigheter och mycket spring i benen. Nu fick han prata direkt till dem som möter barn som han, under deras första, viktiga tid i livet. Och han hade mycket att säga.

Om att inte glömma bort att en pedagog också är en människa: – Pedagoger sysslar med kunskap.

Människor sysslar med kärlek. Kom ihåg att ni är människor.

» Pedagoger sysslar med kunskap.

Människor sysslar med kärlek.

Kom ihåg att ni är människor. «

FÖRESPR ÅK AR K ÄRLEK

Författaren och estradören Bob Hansson intog scenen

LÄR AREN LYSSNADE

Bobs egen skolgång tog en vändning till en något mer positiv erfarenhet då han mötte en lärare som gjorde just det temat Alla barns rätt till stöd handlar om. Någon som såg honom för den han var, och gav honom en möjlighet att utvecklas.

– Gösta lyssnade på mig och var intresserad. Och jag, som alltid fått vara med extra lite, fick vara med extra mycket.

Kärlek framför prestation och duktighet är ett genomgående tema i Bob Hanssons författarskap och gärning. Kärlek och engagemang genomsyrar också hans sätt att berätta.

Empatin i hans avslutande ord gick inte att ta fel på, och möttes av jubel och stående ovationer: – Ni ska hålla länge – det kan ni inte göra om ni springer omkring och är duktiga. Världen behöver er, ta hand om er själva och varandra! ■ OK TOBER 2015 11

INKLUDERANDE ARBETE

OLIKA BARN LEKA BÄST

Specialpedagogernas roll är en viktig och numera självklar del i förskolornas och barnens utveckling. På Roskilde förskola lyftes varje barns styrka i ett gemensamt projekt kring Melodifestivalen.

A

LL A BARNS R ÄT T till stöd är ett kommuncentralt mål i Malmö stad och specialpedagogerna har en viktig roll i att bidra med kunskap och stöd åt pedagogerna ute i förskolorna.

– Specialpedagogerna deltar i förskolans processer för att jobba utvecklingsinriktat och nära barnen, berättar Chris Borggren, förskolechef i Hästhagens förskoleområde.

VINJETT

Malin Bejram Ellström, Johanna Kratzer, Chris Borggren och Eva Liljedahl Eckerbom.

Specialpedagogerna Eva Liljedahl-Eckerbom, område F, och Malin Bejram Ellström, område D, jobbar tillsammans med pedagogerna ute i verksamheten.

– Vi var pionjärer och först var det ovant för pedagogerna att vi skulle finnas hos dem. Nu är vår roll etablerad och självklar; pedagogerna efterfrågar vår kompetens på ett naturligt sätt, menar Malin.

– När förskolepersonalen själva vill att vi tittar på deras förhållningssätt, då blir jag glad för då tänker de professionellt, menar Eva. VAR JE BARN EN TILLGÅNG

Specialpedagogerna handleder förskolornas personal i olika frågeställningar och situationer i vardagen, till exempel hur man kan få med ett barn i gruppen.

– Att kunna gå till specialpedagogerna när vi har funderingar kring ett barn eller en grupp av barn, är en trygghet.

Det är väldigt bra för oss, menar Johanna Kratzer, förskollärare på Roskilde förskola. Här har man haft Melodifestivalen som ett projektarbete där varje barn och deras olikheter fungerat som en tillgång i gruppen.

– I min grupp hade vi barn med allt från språkliga och socioemotionella utmaningar till barn inom autismspektrat.

Vi hittade Melodifestivalen som en röd tråd, något de alla hade gemensamt, berättar Johanna.

BARNEN BER ÄT TAR

Barnen sjöng och började spela in. De valde att göra berättelser istället för musikvideos.

– Nu har vi tio berättelser som barnen spelat in helt själva. Barnen har haft redaktionsmöte, utsett statister, ordnat rekvisita, de har kommit till oss och undrat hur man gör saker som ett stort blått hav. Projektet har pågått under lång tid, de flesta barnen valde att vara ute och filma och berättelserna har blivit väldigt olika. Vi har arbetat i kulisserna och barnen har synliggjort sig genom sina projekt, säger Johanna.

INKLUDER ANDE FÖRHÅLLNINGSSÄT T

Barn från Hästhagens förskola har kul tillsammans med förskolläraren Narcisa Bolic och specialpedagogen Malin Bejram Ellström.

12 OK TOBER 2015

» Det handlar om en människosyn som barnen har med sig när de lämnar förskolan. «

En grundpelare i verksamheten är att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas med utgångspunkt i där de befinner sig, något som blev tydligt i projekt Melodifestivalen.

– Johanna Kratzer och hennes kollegors projektarbete med barnen är ett exempel på ett inkluderande förhållningssätt som en av framgångsfaktorerna till alla barns rätt till stöd, säger Chris.

– Barnen med olika typer av svårigheter som finns i gruppen tillför så mycket, andra barn lär sig och räknar in dem i gruppen. Det handlar om en människosyn som barnen har med sig när de lämnar förskolan, menar Eva. ■ OK TOBER 2015 13

UPPDRAGSBESKRIVNINGAR

UPPDRAGSBESKRIVNINGAR

DU SPELAR ROLL Att tydliggöra rollerna på en arbetsplats stärker verksamheten och höjer kvaliteten – och är till nytta för alla. Det är grundtanken med det nya underlag som arbetsgivare och fackförbund gemensamt jobbat fram. Förhoppningen är att det ska leda till fördjupade diskussioner ute på förskolorna under hösten.

V

AR JE FÖRSKOLEVERKSAMHET är unik och förutsättningarna kan skilja sig åt på en rad punkter. En av många vägar att säkra en god kvalitet för såväl barn som personal är att tydliggöra vad som ingår i förskollärarens respektive barnskötarens uppdrag.

– Vi har gått tillbaka till läroplanen och tittat på vad den faktiskt säger om de olika yrkeskategorierna, berättar Marie-Louise Andersson, utbildningschef i förskoleområde D.

OLIKA ROLLER LIKA VÄRDEFULLA

Barnskötare, pedagoger och förskollärare har enligt läroplanen olika roller. Teamet från förskoleavdelningen Blixten träffas för att prata om vad det betyder i vardagen.

U

PPDR AGEN FÖR barnskötare och förskollärare ser olika ut men man arbetar tätt tillsammans och båda rollerna är lika värdefulla. Barnskötaren Camilla Jönsson och förskollärarna Ann-Helen Stridh och Danijel Jelic arbetar på Ormvråkens förskola, avdelning Blixten.

– Enligt läroplanen har förskolläraren det övergripande ansvaret men det är arbetslaget som ska utföra det pedagogiska arbetet tillsammans. Kompetensen och kraven har ökat och det behövs. Förskolläraren ska se till att saker blir gjorda men alla måste ta eget ansvar, berättar Danijel.

T YDLIGARE ROLLER

Förskolläraren har en akademisk utbildning och har reflektionstid i enlighet med läroplanens krav.

– Vi förskollärare ska se till att vi får in strävandemål i vardagen, det är vårt ansvar. Det kan handla om att ta fram material som passar in i våra pedagogiska miljöer. Förskollärarens roll har blivit tydligare än vad den varit tidigare. Jag tycker det är bra och det gör arbetet mer intressant, menar Ann-Helen.

– Jag känner att jag är lika delaktig i det pedagogiska arbetet, i planerandet och agerandet. Det finns skillnader,

förskolläraren har en ledande roll. Man kan göra det till att skillnaderna blir obekväma, men jag upplever det inte så hos oss, säger Camilla.

ALLA ÄR DELAK TIGA

På Ormvråkens förskola är alla delaktiga i vardagens uppgifter.

– Hos oss gör alla allt. Det är viktigt, för hur ska vi fostra demokratiska barn om vi i arbetslaget inte jobbar demokratiskt? Trivs inte vi vuxna med varandra så märker barnen det, menar Danijel och fortsätter: – Förskolan är en viktig ingångsport till skolan och det gör att det ställs högre krav på oss som jobbar här. Dagistänket som funnits tidigare har försvunnit. Det märker man också på föräldrarna som ställer högre krav på verksamheten än tidigare.

– Enligt läroplanen är det skillnad på förskollärare och barnskötare, men jag känner inte den stora skillnaden i arbetet. För att få vardagen att fungera måste man ha ett samspel, om jag har en idé så lyfter jag den. Jag känner att vi har ett bra samarbete, avslutar Camilla. ■

KOMPLET TER ANDE YRKESROLLER

I centrum står två yrkesroller som båda är nödvändiga för att bedriva en bra verksamhet. Att ingen är mer betydelsefull än någon annan är en självklar utgångspunkt.

– Man kompletterar varandra, konstaterar Marie-Louise.

– Förskolläraren ska leda den pedagogiska verksamheten och ansvarar för att läroplanen följs, men samtidigt har hela arbetslaget ett gemensamt ansvar, vilket innebär att även barnskötaren måste känna till vad som står i läroplanen och arbeta utifrån den.

UNDERLAG FÖR DISKUSSIONER

Marie-Louise har varit ordförande i arbetsgruppen som bestått av representanter för arbetsgivare, Lärarförbundet och Kommunal.

– Det har varit ett väldigt givande samarbete med många bra diskussioner där vi prövat vad olika saker innebär. Nu hoppas vi att materialet ska ge upphov till lika mycket diskussioner ute på förskolorna.

Målsättningen är att underlaget, som finns på Komin, ska förankras på arbetsplatsträffarna under hösten, och att varje förskola tar sig tid att fördjupa diskussionerna.

– Under 2016 gör vi en uppföljning och samlar in synpunkterna som kommit upp ute i verksamheterna. Det materialet jobbar vi sedan vidare med ute i respektive områdesråd, tillsammans med de fackliga representanterna, avslutar utbildningschef Marie-Louise Andersson. ■

» Det har varit ett väldigt givande samarbete … «

14 OK TOBER 2015

» Det är viktigt, för hur ska vi fostra demokratiska barn om vi i arbetslaget inte jobbar demokratiskt? Trivs inte vi vuxna med varandra så märker barnen det. «

Danijel Jelic, Ann-Helen Stridh och Camilla Jönsson arbetar till­ sammans på avdelning Blixten, Ormvråkens förskola.

OK TOBER 2015 15

BARNENS BÄSTA FÖRSKOLA

BARNENS BÄSTA FÖRSKOLA

Pedagogerna på Stadionparkens förskola är lyhörda för vad barnen vill och utmanar ständigt gamla regler för barnens bästa.

– Många regler och rutiner i förskolan utgår från de vuxnas föreställningar om vad som fungerar bäst. Därför är det viktigt för oss som arbetar i förskolan att tänka på varför vi gör på ett visst sätt och att det vi gör ska utgå från barnens intressen och behov. Målen kan nås genom olika aktiviteter, menar förskolläraren Annica Nettrup och fortsätter: – I stället för samling en viss tid har vi mötesplatser som skapas under hela dagen och som utgår från barnens intressen. Vi tvingar inte någon att vara med. Och vi är mycket ute eftersom utevistelsen är hälsofrämjande och mindre tillrättalagd.

» Pyssel är kul och att leka med kompisar. Och det är viktigt att det finns vuxna på förskolan, annars kan det inte finnas några barn där. «

BARNEN PÅVERK AR MATSEDELN

FÖRSKOLAN

På Stadionparkens förskola är barnen med och påverkar vardagen. Vi frågade några av barnen om hur en bra förskola ska vara.

E

N GRUPP BARN på Stadionparkens förskola samlas kring ett bord fyllt av papper och färgpennor. Tillsammans resonerar de kring frågan om hur en bra förskola ska vara.

– Det är bra när det finns olika saker att leka med, menar Doris, 5 år.

– Pyssel är kul och att leka med kompisar.

Och det är viktigt att det finns vuxna på förskolan, annars kan det inte finnas några barn där, menar Wilda, 5 år.

– Vuxna måste finnas så att vi kan leka, menar Doris.

– Det är viktigt att ha det roligt. Ibland behöver man vila eller äta mat, säger Christoffer, 5 år.

– På en bra förskola är vi alla vänner, säger Sigrid, 4 år.

Christoffer, 5 år och Wilda, 5 år, ritar och berättar om en bra förskola.

Förskolans barn deltar i matrådet, vilket bland annat resulterat i att de är med och bakar bullar och att det barn som fyller år är med och gör fruktsallad åt alla. Annette Lundborg från köket kommer in och berättar att bullarna som några barn varit med och bakat är klara. För att barnen ska se resultatet ligger bullarna kvar på plåten.

– Barnen ville ha mörkt bröd till mellanmål och då bakade vi det tillsammans med dem. De tyckte det var kul att följa den kemiska processen, se ingredienserna och hur en deg blir till bröd. Och att smaka, säger förskolläraren Jessica Larsson.

– På matrådet har vi ritat det vi vill ha, som sushi, bullar och fruktsallad, berättar Sigrid.

– Det är bra att vi får vara med och prata om vad vi gillar.

När någon fyller år har vi bestämt att vi ska ha fruktsallad, säger Wilda.

– På en förskola måste det finnas mat. Det är kul för att vi får bestämma var vi ska sitta, säger Sigrid.

– Jag skulle vilja att vi alltid kan sitta med samma kompisar och att det finns bilder och namn på stolarna så att man vet vilken plats man ska sitta på, menar Colin, 4 år, och de flesta barnen håller med honom.

LÄRORIK FÖRSKOLA

Barnen påpekar att på en bra förskola lär man sig saker varje dag.

– Man lär sig matematik, berättar Wilda.

– Man kan lära sig att rita, det har jag gjort, berättar Edvin, 5 år.

– På vår senaste utflykt tittade vi på när fåglar ringmärktes, berättar Doris.

– Vi lärde oss att små fåglar kan drunkna i vatten, men inte de stora, säger Edvin och Colin.

LEKEN ÄNDR AR INRIK TNING

Ganska snart är barnen färdiga med att rita. Ett av barnen tar fram pysselsaker och kort därefter är alla fokuserade. Någon tillverkar en mobiltelefon, någon plockar fram knäckformar och leken går över till att placera knäckformarna över bordet.

Knäckformarna ändrar färg när barnen doppar dem i vatten.

– Nya idéer från barnen formar leken vidare, menar Jessica.

– Vi lär tillsammans med barnen och sätter ord på vad vi gör, berättar Annica. ■

16 OK TOBER 2015

Alicia, 5 år, och Nathalia, 5 år, förklarar hur det ser ut på en bra förskola.

OK TOBER 2015 17

VINJETT

BARNENS BÄSTA FÖRSKOLA

DANIJEL JELIC FÖRSKOLLÄR ARE PÅ ORMVR ÅKENS FÖRSKOLA, AVDELNING BLIXTEN

» Det är en förskola där barnen möter både inomhus- och utomhusmiljö. Vi jobbar med barnens inflytande, vi lyssnar av vad barnen vill ha och de får vara med och utveckla verksamheten. «

FR ÅGAN

VAD ÄR BARNENS BÄSTA FÖRSKOLA FÖR DIG?

– Det finns flera faktorer som är viktiga eftersom förskolan är en komplex verksamhet. Det ska finnas pedagoger som har tillräckligt med resurser, bra personaltäthet och en bra storlek på barngruppen så att varje barn i gruppen får synas och höras varje dag. Det måste finnas en lyhörd chef som har tid, ork och insyn och är medveten om vad som händer på avdelningarna. Om det fungerar blir förskolan väldigt stabil.

Förskolan kan för vissa barn vara den enda trygga och stabila miljön i deras vardag vilket sätter en stor press på oss som jobbar i förskolan. Det är jätteviktigt att fånga upp dessa barn innan de börjar skolan för om de inte känner sig trygga så lär de sig inget heller. Där kommer ledarskapet in, barn och föräldrar känner av om personalen har det bra och trivs med varandra.

Allt hänger ihop.

JESSICA LARSSON FÖRSKOLLÄR ARE PÅ STADIONPARKENS FÖRSKOLA

JESSICA BOR JO TEAMLEDARE I PEDAGOGISK A TEAMET I OMR ÅDE A

» Det ska finnas […] en bra storlek på barngruppen så att varje barn i gruppen får synas och höras varje dag. « 18 OK TOBER 2015

– På barnens bästa förskola är det liv och rörelse.

Både barn och vuxna leker, undersöker och utforskar och tillsammans skapar vi teorier och frågeställningar som driver lärandelusten framåt.

Inget är för stort men inget är heller för litet att ställa nyfikna frågor om. Vi lär tillsammans och svaren är aldrig givna på förhand. Barnens lek, fantasi och lust är det som styr innehållet. På barnens bästa förskola tas alla olika kompetenser tillvara – barn, pedagoger och föräldrar – vi är alla varandras resurser för att lära och utvecklas.

Samhället är vår arena och där både får och förväntas barnen ta plats. På barnens bästa förskola finns det många mötesplatser – mötet med naturen, mötet med kompisen, mötet med material, mötet med böcker och mötet med en själv. På barnens bästa förskola får varje barn utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och villkor, för sin egen skull.

» Barnens lek, fantasi och lust är det som styr innehållet. «

MARCUS ÖSTBERG BARNSKÖTARE PÅ GÅNGLÅTENS FÖRSKOLA

– Att man ska kunna tillgodose varje barns utveckling och intressen. Vi strävar efter att jobba med barnens bästa förskola. Det är en förskola där barnen möter både inomhus- och utomhusmiljö.

Vi jobbar med barnens inflytande, vi lyssnar av vad barnen vill ha och de är med och utvecklar verksamheten. Barnen är med och utvecklar och reflekterar över vad de själva gjort. Barnen ska kunna ha olika valmöjligheter varje dag, att vi dukar upp en inbjudande förskola i en inspirerande miljö på morgonen, som att det man byggt upp i ett rum dagen innan står kvar dagen därpå och inte är undanstädat. Barnen ska kunna möta samma miljö både inomhus och utomhus, till exempel när vi jobbar med konstruktion, du kan ha en typ av konstruktion ute och en inne. Det kan vara en gren utomhus eller något annat inomhus, bara att vi ser till att konstruktionsbiten finns där.

– Barnens bästa förskola innebär att vi utgår från barnen och barnens intressen. Vi har haft det synsättet under lång tid, vi ser vinningar med att utgå från barnen och ha dem delaktiga i verksamheten.

Genom att vara en närvarande och medforskande pedagog och lyssna på barnen kan vi fånga upp deras intressen och när vi erbjuder aktiviteter utgår vi från det barnen har varit intresserade av i leken. Därigenom får vi in barninflytandet, barnen blir delaktiga i utformningen av verksamheten.

Om vi märker att barnen utforskar insekter i naturen kan vi erbjuda olika lustfyllda aktiviteter som handlar om insekter, det kan vara att ta fram luppar eller titta i olika faktaböcker. Jag tycker också att den pedagogiska dokumentationen är bra för att vi synliggör, både för oss som pedagoger och för barnen, vad de lärt sig så att de kan följa sitt lärande.

» Genom att vara en närvarande och medforskande pedagog och lyssna på barnen kan man fånga upp deras intressen … « OK TOBER 2015 19

SPRÅKPLATS

SPRÅKPLATSER I KLARSPRÅK

Nu samverkar förskolor med språkplatser i ny organisation. Nära samarbete och kompetensutveckling ska bidra till ett gemensamt sätt att jobba med språkplatser.

» Alla barn har något att berätta. Det gäller för oss vuxna att hitta rätt nyckel till rätt barn … «

N

SPRÅKPLATS

U FORMAS EN NY organisation som strävar mot likvärdighet i sättet att arbeta kring språkplatser i Malmö. Idag finns det sju förskolor med språkplatser i Malmö och tre av dem ligger i förskoleområde B – Ormvråken, Klövervallen och Blomvik. Åse Ingemansson är teamledare och specialpedagog för det specialpedagogiska teamet i området och hon har jobbat på språkavdelningar i femton år.

– Förskolechefer och specialpedagoger har sedan i våras regelbundna träffar där vi skapar den röda tråden kring hur vi arbetar med barn som har språkdiagnoser, men det viktiga arbetet kommer ute i verksamheten med utbyte av erfarenheter. Det är oerhört viktigt att alla har kunskap om språk och språkutveckling. Därför samverkar vi nu och satsar på en gemensam kompetensutveckling för pedagogerna.

SPR ÅKET EN RÖD TR ÅD

En viktig faktor för att språkplatser ska fungera är att pedagogerna som jobbar på avdelningarna är kompetenta och har erfarenhet av att jobba med barnen. Helena Billgren är specialpedagog och har varit med från starten 1995 då språkplatser började som ett projekt.

– Mycket handlar om bemötande, förhållningssätt och en tydlig struktur. Språket är en röd tråd och vi är noga med att hela tiden benämna saker och ting, förtydliga varje detalj och sätta ord på saker och begrepp. Här finns ett stort vuxenstöd. Pedagogerna tar vara på alla tillfällen och situationer som uppstår och alla använder tecken och bildkommunikation som stöd, berättar Helena.

– Om vi ska åka på bussutflykt, visar och förbereder vi på datorn hur en buss och en skog ser ut. Det vi gör är bra för alla barn, alla mår bra av förförståelse och struktur. Det ger en trygghet och tillvaron blir mer begriplig, säger Åse.

TRYGGHET EN VIK TIG FAK TOR

Pedagogerna lägger stor vikt vid att lära känna barnen och deras sätt att kommunicera.

– Det är viktigt att lyssna in barnen, att ha en nyfikenhet och ett genuint intresse för barnen och vad de säger. Det krävs tålamod och tid. Relationen och att vi är öppna för en äkta dialog är viktigt, säger Åse.

– Vissa barn behöver kommunicera med mycket tecken och bilder för att lättare etablera ordförråd och begreppsbildning, säger Helena.

– I början håller vi oss till förskolan och i närområdet för att skapa trygghet. Efterhand ger vi oss ut och delar upplevelser som berikar och ger nya erfarenheter och tillfälle till berikande samtal, säger Åse.

– Alla barn har något att berätta. Det gäller för oss vuxna att hitta rätt nyckel till rätt barn, hittar vi det så bubblar det alltid, avslutar Helena. ■ Bilder och tecken används i vardagen på språkavdelningar.

Helena Billgren och Åse Ingemansson från förskoleområde B.

20 OK TOBER 2015

OK TOBER 2015 21

LINDÄNGEN OCH GÅNGLÅTEN

LINDÄNGEN OCH GÅNGLÅTEN

Allé, 4 år, studerar majskolven som barnen just plockat från sin odling.

nAturens B r ikedom RUNT KNUTEN

Malmös nya park- och rekreationsområde Lindängelund håller på att ta form. Intill parken ligger förskolan Gånglåten som använder parken i sin vardag.

22 OK TOBER 2015

De andra barnen tittar nyfiket på när Hanna, 4 år, hittar en mogen majskolv.

AKOM GRINDEN till den nyöppnade för-

skolan Gånglåten börjar rekreationsområdet Lindängelund. Vi möts av några barn från avdelningen Neptunus som tillsammans med förskolläraren Johanna Olofsson och barnskötaren Marcus Östberg ska spendera den varma och soliga förmiddagen i parken.

Ett av målen för dagen är odlingslotten där barn från olika förskolor har planterat frön av solrosor, majs och squash. Solrosorna syns från långt håll, de sträcker sig mot himlen som gigantiska träd. Det tar tid att komma till platsen trots att det är ganska nära. Stenar, vallmo, humlor och andra insekter inspekteras längs vägen.

– Barnens nyfikenhet och att vi pedagoger är närvarande och medupptäckande, att vi ser den där nyckelpigan och blomman i naturen, är viktigt. Glädjen över naturens skiftningar ska finnas där över hela året, berättar Johanna.

SKÖN STÄMNING UTOMHUS

Barnen skördar majs, beundrar solrosorna och upptäcker flera

Allé, 4 år, och Leo, 5 år, hjälps åt att hålla i dagens skörd.

olika insekter. Det råder en skön stämning bland barnen.

– Grupperingar som finns inomhus bryts upp utomhus.

I naturen har du möjlighet att prova nivån på din röst och du kan prova gränser i din kropp utan de begränsningar som finns inomhus med väggar och möbler, menar Johanna.

Leo, 5 år, och Elliot, 4 år, visar vägen till Sherwoodskogen. Barnen som visar trollsländor, stockar, stenar och kojor berättar att de mött Marion, Prins John och självaste Robin Hood i skogen.

– Robin Hood-projektet innehöll mycket sång, musik, drama och skapande i skogen och under skogens dag byggdes flera kojor. Vi hade tre skådespelare på plats i skogen och det blev väldigt uppskattat bland barnen, berättar Marcus.

NATUREN LOCK AR

Efter skogsbesöket tar Hanna, 4 år, täten och visar vägen till sjön, som är det sista stoppet innan det är dags för lunch på förskolan. Alla barnen är med och noterar allt från den lilla insekten till stenarna och vattnet som glittrar i solen.

Naturens dragningskraft är tydlig. ■

FA K TA L I N D Ä N G E L U N D

Ledorden för den nya stadsparken som håller på att växa fram är hållbarhet, upplevelse, pedagogik och rekreation. Det ska vara en vardagspark med rum för aktiviteter som promenader, solbad, picknick, naturupplevelser, lek och motion.

OK TOBER 2015 23

MÄN I FÖRSKOLAN

FOTO STOCK SY

RÄTT MAN PÅ RÄTT PLATS

MÄN I FÖRSKOLAN

Malmö stad arbetar med Malmö högskola för att få fler män intresserade av förskolan.

Malmö stad har ökat andelen män i förskolan från fem procent 2008 till åtta procent idag.

Ser man till hela landet är motsvarande siffra bara tre procent.

MED OLIKHETEN GEMENSAMT

– Män som jobbar i förskolan som barnskötare och förskollärare och män som läser till förskollärare har en självklar sak gemensamt – de är alla olika.

Det säger Mia Heikkilä, forskare inom genus och pedagogik.

M

ÅLET ÄR AT T NÅ tio procent 2020, och i nästa handlingsplan kommer strävansmålet att vara 30 procent. Andelen kommer av att forskning visat att när en grupp är större än en tredjedel av helheten, uppfattas den inte längre som en minoritet.

Varför vill då Malmö stad höja andelen män i förskolan?

Inga Sandström, HR-specialist inom kompetensförsörjningen på förskoleförvaltningen: – Det råder nationell brist på förskollärare. Eftersom vi idag nästan enbart rekryterar ur halva befolkningen, behöver vi bredda rekryteringsbasen och väcka intresse hos män för att vilja arbeta i förskolan. Vi har ju också jämställdhetsmål att leva upp till och vill att barnen i förskolan ska möta mångfald.

Inga Sandström ser positivt på framtiden: – Samhället har förändrats. Att vara med små barn har länge varit kvinnornas uppgift, idag tar fler pappor ansvar för sina barn och inser värdet av att göra det, hur spännande och viktig barndomen är. Jag tror att detta kommer att bidra till ett ökat intresse bland män för att jobba i förskolan. Övergången från dagisverksamhet till förskola är en annan faktor som påverkar, menar Inga, som arbetat med förskolefrågor i mer än 20 år. Man har även noterat ett ökat intresse från män för förskoleutbildningen sedan Malmö högskola införde en utbildning med musikinriktning.

AMBASSADÖRER BEHÖVS

I Malmö stad arbetar man fokuserat för att locka fler män till förskolan: bland annat genom att synliggöra förskolan, ta fram stödmaterial vid misstankar om sexuella övergrepp och i samarbeten med Malmö högskola.

– Förskolan är en otroligt viktig institution i vårt samhälle där vi möter barnen under deras mest intensiva utvecklingsår i livet. Det är ett viktigt, utvecklande och intressant arbete – detta behöver vi förmedla till unga som står inför gymnasieoch yrkesval. Det gäller inte bara killar. Samtidigt rekryterar vi nästan bara ur halva befolkningen idag, det måste vi ändra på, menar Inga Sandström.

Förskoleförvaltningen vill använda ambassadörer från samtliga åtta förskoleområden i Malmö. Engagerade förskollärare och barnskötare som kan prata med unga, vara med på olika mässor och samarbeta med organisationer som till exempel Mentor i Sverige.

» Vi bär på en massa omedvetna normer.

Detta måste vi bryta. Vi är alla i första hand människor som bär på olika kompetenser. «

24 OK TOBER 2015

m

IA HEIKKILÄ ÄR lektor i pedagogik vid

Mälardalens högskola, och också fristående forskare inom genus och pedagogik. Hon har ägnat mycket tid åt frågan om män i förskolan. I fjol var hon inblandad i en utredning på uppdrag av Skolverket där målsättningen var att ta reda på vad män som studerar till förskollärare respektive arbetar i förskolan själva säger om sin situation.

– Det finns väldigt lite forskning tillgänglig om hur männen faktiskt har det, säger Mia som ansvarade för den studie som omfattade förskollärarstudenter.

Erfarenheter säger, att frågan om sexuella övergrepp mot barn är något som kan oroa manliga förskollärare. Detta har Malmö stad tagit fasta på, och arbetar bland annat med ett stödmaterial som innehåller både en förebyggande del, och en åtgärdande del. I arbetet medverkar bland annat representanter från ledningsgruppen, psykologenheten, avdelningen Kvalitet och myndighet samt en referensgrupp. Dessutom sker det i samarbete med SKL och Stockholms stad.

– Vi behöver våga prata om frågan, menar Inga. Stödmaterialet ska skydda barnen och försäkra medarbetarna om att de har arbetsgivarens stöd om de skulle råka ut för misstanke. Som medarbetare är jag oskyldig till dess att motsatsen bevisats.

PR AK TIK LOCK AR TILL UTBILDNING

EN AT TIT YDFR ÅGA

Utredningen tydliggjorde vissa mönster: – Bland annat visade det sig att alla män i studien har jobbat i förskolan på ett eller annat sätt innan de bestämt sig för att börja plugga. En väg framåt kan alltså vara att till exempel öka antalet praktikplatser för män.

Det blev också uppenbart att ingen av dem som sökte sig till förskolan strävade efter att bli särskilt ”manliga” förskollärare.

– Vissa policydokument lyfter fram att män ska vara i förskolan för att vara förebilder för en viss sorts manlighet, men ingen av de studerande männen ger något stöd åt den teorin. Det kan naturligtvis uppfattas som lite paradoxalt – å ena sidan vill vi att fler män ska jobba i förskolan, men de som vill satsa på yrket vill inte pekas ut som särskilt manliga.

De vill vara kompetenta medarbetare, helt enkelt.

Självklart kommer man att upptäcka en hel del lokala utmaningar. En del kommuner har jättebra stödsystem, andra är väldigt ovana – en del kommuner är små, andra är stora…

– Det som alla måste jobba med är den allmänna attitydfrågan i samhället. Vilken syn har vi egentligen på vem som passar bäst som förskollärare? Det är också viktigt för arbetsgivaren att vara medveten om att män i förskolan ständigt måste förhålla sig till att vara en minoritet. Det innebär att de ibland blir väldigt synliggjorda och i andra situationer helt osynliggjorda, utan att själv ha någon kontroll över den mekanismen. Det kan bidra till en känsla av utsatthet. ■

FLER MÄN TILL FÖRSKOLAN

SKL leder, på uppdrag av den tidigare regeringen, ett nätverk kallat ”Fler män i förskolan” där åtta kommuner ingår. Syftet är att utveckla frågan, att utbyta erfarenheter och sprida dessa till andra kommuner.

För att få fler män att intressera sig för förskolan samarbetar Malmö stad också med Malmö högskola, bland annat genom att låta ungdomar med kommunala sommarjobb få tillbringa några dagar under sin sommarpraktik på Malmö högskola.

Hur tar vi emot en och introducerar en ny kollega på arbetsplatsen? Detta är en viktig fråga i det normkritiska tänkandet. Många manliga förskollärare har vittnat om hur det ställs särskilda förväntningar på dem.

– Vi bär på en massa omedvetna normer, säger Inga.

Män ska sparka boll med pojkarna, vara i snickis, vara bra på datorn. Detta måste vi bryta. Vi är alla i första hand människor som bär på olika kompetenser. ■

IDENTIFIER A INSATSER FA K TA M Ä N I F Ö R S K O L A N

Idag är åtta procent av de anställda inom Malmös förskoleverksamhet män. Det är en ökning från 2008 då andelen var fem procent – men fortfarande handlar det alltså om färre än var tionde person.

Arbetet med att öka andelen män pågår ständigt. Det handlar lika mycket om att det ligger i verksamhetens uppdrag att spegla samhällets mångfald som om nödvändigheten i att bredda rekryteringsbasen. Fram till 2020 behöver man anställa mer än 500 medarbetare i förskolan varje år – en siffra som talar för sig själv.

att om man vill jobba mer aktivt med det här måste man ta sig an det som ett vanligt förändrings- och utvecklingsarbete.

Det måste finnas en systematik, en organisation på kommunen – och inte minst måste man ha svaret på frågan ”varför vill vi ha fler män i förskolan?”. Det kan låta trivialt och provocerande, men det är först när man kommit fram till det som man kan identifiera vilken typ av insatser som krävs, säger Mia. – Vill vi ha in män för att vi har ett akut behov av förskollärare? Eller satsar vi på det här snarare för att vi ska jobba generellt med jämställdhet? Ofta har en kommun flera perspektiv samtidigt, men man behöver ha identifierat dem från sin egen synvinkel.

De manliga studenterna har också gemensamt att de måste hitta sätt att förhålla sig till övergrepp och pedofili.

– De flesta känner sig inte misstänkliggjorda, men oron finns trots allt runt om i samhället – bland föräldrar till exempel, säger Mia. Hon menar att frågan inte lyfts från arbetsgivarhåll, kanske för att man helt enkelt inte sett att behovet finns.

– Det är definitivt en fråga som man måste ta tag i, men samtidigt är det jätteviktigt att den inte blir den största och överskuggar behovet av att hitta mångfald i organisationen.

I våras gjorde Mia Heikkilä en kompletterande studie, denna gång på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, med utgångspunkt i arbetsgivarperspektivet.

– SKL har ett nätverk av kommuner som jobbar extra med frågan om män i förskolan, varav Malmö är en. Det visar sig

Mia Heikkilä, lek­ tor i pedagogik vid Mälardalens högskola, ägnar mycket tid åt frågan om män i förskolan.

FOTO ELISABE TH OHLSON WALLIN

JENS WALL FÖRSKOLLÄR ARE PÅ GULLVIKSBORGS FÖRSKOLA

Hur kommer det sig att du blev förskollärare?

– Jag jobbade i en annan kommun tidigare och nämnde att jag kunde tänka mig vikariera på en förskola. En förskola erbjöd mig ett vikariat och jag trivdes väldigt bra. Efter några år som vikarie utbildade jag mig till förskollärare.

Upplever du några särskilda förväntningar på dig som man i förskolan?

– Innan jag började jobba här var jag på anställningsintervju på en annan förskola, då sa en kvinna till mig ”åh en man som kan spela fotboll på gården”. Är det meningen att jag ska göra ”manliga” grejer för att jag är en man? Eller ska jag göra som läroplanen säger och motverka stereotypa könsroller? Jag väljer det sistnämnda.

Hur tror du att man kan locka fler män till förskolan?

– Jag tror inte att det är så enkelt som högre lön.

Jag tror att det handlar om att försöka komma åt fördomarna och att få män i förskolan att berätta om det dagliga arbetet.

OK TOBER 2015 25

PEDAGOGISK DOKUMENTATION

» Den pedagogiska dokumentationen tar inte tid, den sparar tid. «

kursens slut ”ha tillägnat sig kompetens för att utveckla arbetssätt i sin organisation som synliggör och utmanar barns och vuxnas lärprocesser samt en ökad medvetenhet och analysförmåga kring begreppen barnsyn, kunskapssyn och yrkesroll och hur detta påverkar dokumentationsarbetet.”

d

Kursledarna Ann Granström Andersson och Marianne Lindskog Persson är konsulter vid Reggio Emilia-institutet.

R eflektera merA Pedagogisk dokumentation är en grund för planering, utvärdering, utveckling och kvalitetssäkring i förskolan.

EN REVIDER ADE läroplanen för förskolan innehåller ett avsnitt som handlar om pedagogisk dokumentation. Det handlar om att följa upp, utvärdera och utveckla förskolans arbete. Just nu funderar många inom förskolan kring hur detta ska genomföras. Ett stort antal medarbetare har fått möjligheten att gå en eller flera kurser i pedagogisk dokumentation som ges i tre steg.

Fokus förskola fick följa undervisningen under en eftermiddag, tillsammans med deltagarna i steg tre i kursen Pedagogisk dokumentation, som omfattar sju heldagar och fyra kvällsföreläsningar. Kursen leds av pedagogistorna Marianne Lindskog Persson och Ann Granström Andersson, båda konsulter vid Reggio Emilia-institutet.

UTGÅR FR ÅN BARNEN

Kurslokalen ligger i källarplan och känns egentligen inte idealisk för en hel dags undervisning. Men innanför dörren väntar en grupp engagerade kursdeltagare. På ett par av borden ligger olika skapelser i lera. Längst ner i lokalen har någon fyllt hela golvet med fotografier. På en vägg sitter stora pappersark fyllda med ord och post it-lappar. I kursen används metaforen om de 100 språken, och idag har kursdeltagarna bland annat fått svara på frågor med hjälp av lera.

Allt syftar till att ta fram arbetsverktyg för den pedagogiska dokumentationen, och ett viktigt sådant är reflektionen.

– Egentligen har vi inte pratat så mycket om själva dokumentationen, utan mer om hur vi ska reflektera och fördjupa vår kunskap, berättar en kursdeltagare. Det handlar också mycket om barnens delaktighet, den är ju en del i läroplanen.

Den pedagogiska dokumentationen utgår alltid från barnen, då är de ju i allra högsta grad delaktiga.

Frågan: Vad skulle du göra om du hade ett extra par ögon?, besvarades i lera av en kursdeltagare. Det extra ögonparet har placerats mel­ lan förskolan och politikerna.

REFLEK TION LEDER FR AMÅT

Ett sätt att arbeta med synliggörande av olika processer och individer har varit att använda sig av olika perspektiv. Gruppen har sett samma filmer, bilder och sedan beskrivit vad de sett. Det handlar om att arbeta upp förmågan att reflektera, se och uppmuntra utvecklingsprocesser bortanför gängse arbetssätt och normer.

Reflektionerna utvecklas sedan till handlingsplaner och mål i den pedagogiska dokumentationen, som därmed blir en del i förskolans planering.

– Den pedagogiska dokumentationen tar inte tid, den sparar tid, säger en kursdeltagare.

ANVÄNDBAR VERK T YGSLÅDA

FA K TA P E D A G O G I S K D O K U M E N TAT I O N

På skolverket.se finns ett stödmaterial att ladda ner eller beställa i tryckt version: Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: Pedagogisk dokumentation. Materialets syfte är att stödja förskolechefer, förskollärare och övrig personal i förskolan i deras arbete med att följa upp, utvärdera och utveckla förskolans verksamhet.

Ett exempel som tas upp är hur man kan hjälpa en kollega som menar att hen inte har tid för dokumentation, därför att inskolningen tar för mycket tid, genom att peka på att inskolningen faktiskt är en del av den pedagogiska dokumentationen. Att förankra de nya kunskaperna från kursen i vardagen är en viktig del av utbildningen.

– Det är viktigt att förskolecheferna använder kursdeltagarnas "verktygslådor" och tar tillvara de erfarenheter som deltagarna får under kursens gång. Att kursdeltagarna får möjlighet att bli en viktig del av verksamhetsutvecklingen på sin förskola, understryker Marianne Lindskog Persson. ■

Kursdeltagarna i diskussion kring pedagogisk dokumenta­ tion i vardagen.

AK TIV T SAMARBETE

En del har oroat sig för att det nya direktivet i läroplanen ska bli ytterligare en arbetsbörda som tar tid från barnen.

Samtidigt är läroplanen tydlig med att ett aktivt arbete med pedagogisk dokumentation ska ersätta andra verktyg när man talar om att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten.

Dock kräver uppgiften att arbetslaget arbetar aktivt tillsammans med samma ambitioner. Detta är ett av kursens syften: kursdeltagarna ska mellan kurstillfällena och efter 26 OK TOBER 2015

OK TOBER 2015 27

Bokens redaktörer Kristina Westlund och Per Dahlbeck.

BARNENS LEK INSPIRERAR I NY BOK

Fyra inspirerande berättelser från förskolor i Malmö presenteras i en ny bok. Pedagogerna har tagit tillvara och dokumenterat barnens lust att utforska och erövra nya områden i leken.

D

FA K TA F Ö R S K O L A I R Ö R E L S E OCH FÖRÄNDRING

Förskola i rörelse och förändring är en ny bok skriven av åtta pedagoger från fyra förskolor i Malmö i samarbete med bokens redaktörer Kristina Westlund och Per Dahlbeck.

Pedagogerna som medverkat är Linda Berggrensson, Ingela Cedervall, Helena Hansen, Tina Lo Presti, Sanna Schmidt, Pia Nilsson, Stina Sjöstrand och Karin Wiknertz.

Boken är ett samarbete mellan Malmö stad och Malmö högskola och ges ut av Studentlitteratur.

28 OK TOBER 2015

EN NYA BOKEN Förskola i rörelse och förändring är skriven av åtta pedagoger från fyra förskolor i samarbete med redaktörerna Kristina Westlund och Per Dahlbeck.

– Det har varit roligt att följa författarnas skrivprocesser. Som pedagog ser man allt som händer men för att skriva en bok behöver man vara analytisk och kunna fånga och synliggöra bud­­ skapet, säger Kristina Westlund, fil.lic. i pedagogik och verksam vid förskoleförvaltningen i Malmö. Hon fortsätter: – Nu sprider vi boken vidare och det är kul att höra att andra inom förskolan får ut något av det som skrivits. Och nya kontakter skapas när andra personer vill veta mer om projekten.

fönstren eller intresserar sig för superkrafter – våga då pröva deras idéer utan att säga nej direkt. Har man väl börjat lyssna på barnen kan man inte sluta.

MÅNADENS BOK

Boken har utsetts till månadens bok i Studentlitteraturs bokklubb Leka, Lära, Leva.

– Det är inte professorer som lägger upp sina teorier i en bok. Det är förskolans avdelningar som presenterar sina projekt, boken är välskriven och håller en god akademisk kvalitet. Man följer barnen, berättelserna kommer från verkligheten och det känns som ett nytt grepp. Författarna har omsatt teori till praktik i boken, menar Kerstin Hultén, förläggare på Studentlitteratur.

MED LÄT TA STEG

HOPPAS GÖR A SKILLNAD

I boken får läsaren ta del av hur pedagogerna har arbetat för att ta tillvara barns perspektiv och lust att utforska.

Budskapet är att skapa en förskola som är meningsfull för barnen, dit varje barn går med lätta steg.

– Jag hoppas att boken ska bidra till att spä på lusten att jobba i förskolan. Vi vill inspirera pedagogerna att vara nyfikna. Att ha en lust att vara öppen och att våga intressera sig för vad barnen gör, menar Kristina och fortsätter: – När barnen går utanför ramarna, kanske sätter de lera på

Per Dahlbeck, universitetsadjunkt vid Malmö högskola, hoppas att boken gör skillnad och sätter spår i förskolans värld.

– Jag tycker att barnen har rätt att gå till ett ställe där deras intressen spelar roll. Det pågår spännande saker på förskolorna utan att vi vet om det. Berättelserna har saknats. Tidigare har det funnits små korta varianter men vi saknade filosofiska reflektioner kopplat till det som barnen gör i förskolan. Därför gav vi fyra berättelser en chans att fördjupas, berättar han och forstätter: – Jag är inte förvånad över resultatet, men tagen. ■