Nr 2 år 2018
Meditationsledarbrev
INLEDNING
På 400-talet skriver patriark Kyrillos av Alexandria om kroppens betydelse. Han utgår från den kropp som jungfrun Maria, hon som var Theotokos (Guds Moder), gav till Ordet (Guds Son). Han skriver att även om man kunde se Ordet som en baby med blöjor i famnen på jungfrun så uppfyllde han ändå hela skapelsen eftersom han var Gud och var medhärskare med Fadern. Guds Son gör det mänskliga köttet till sitt eget utan att kasta ifrån sig det han redan var, ”han förblev den han var, Gud, av naturen och i sanning”. Kristi mänskliga kropp, hans eget kött, är Ordets eget tempel, där han lever och uppenbarar sig, och det är detta kött han ger till de troende i Eukaristin. Källan till den positiva synen på människans kropp, som vi möter i den kristna djupmeditationen, finns i inkarnationen, detta att Gud blivit människa, en av oss.
INNEHÅLL Sidan 1 Inledning Peder Bergqvist Sidan 2-3 Några osorterade tankespånor Pelle Bengtsson Sidan 4 Aktuellt
Skicka din e-postadress (till info@berget.se) så får du Meditationsledarbrevet med E-post!
I inkarnationen har Guds Son tagit det mänskliga köttet till sitt eget kött. Kyrillos har i evangelierna upptäckt att Kristi kött är vägen till det eviga livet, Kristi mänskliga kropp är själva länken mellan himmel och jord, mellan människan och Gud. Kristi mänskliga kropp och hans eget kött är nyckeln till den kristna tron. Följaktligen kan vi se mycket positivt på den mänskliga kroppen, den är själva vägen till himlen, eftersom Ordet blivit kött. Denna mänskliga kropp som förenats med det gudomliga Ordet uppstod från de döda och upphöjdes på Faderns högra sida. Den mänskliga kroppen har för alltid en plats i himlen. Den mänskliga kroppen har förhärligats och upprättats genom Jesus Kristus. I meditationen ser vi därför våra kroppar i det ljus som Jesus ger oss, ljuset från den mänskliga kropp, Gud tagit till sitt hjärta.
akar varje steg andra tar. Träd inte ut ur livet, träd ut i det.
NÅGRA OSORTERADE TANKESPÅNOR
”Var inte rädd…” Klart att vi fortsätter vara rädda. Annars vore vi omänskliga. Men kanske kan vi vara lite mindre rädda. Kanske lite mer modiga och dristiga.
Jag hämtar ikonen från samtalsrummet (dokusanrummet) på Enekulla Zendo. Motivet är välkänt: Maria, med sina tomma händer lyfta mot himmelen. En attityd av mottagande. Vid bebådelsen lyssnar hon och svarar till sist ängeln: ”Må det ske med mig som du har sagt”. I denna förutsättningslösa öppna rymd sprängs determinismen kedja av orsak och verkan och något helt nytt utan föregående orsak kan ta sin början: Ur hennes mitt träder Kristus fram, kommer liksom emot betraktaren.
Att säga ja till det som är Nu kan innebära att säga ja till sitt nej, till protesten. Å andra sidan: att välja det som är oss givet behöver inte innebära att ge efter för uppgivenhet eller att bara gilla läget. Det kan handla mer om att bli ett med situationen, ”att överlåten vara vad Gud av sig i mig ger åt sig”. Kanske mitt i detta erfara en fördjupad kvalitet som handlar om att vara levande. ”Vara vid liv är nog”, svarade en zenmästare på frågan om vad som är viktigast i livet. Att vara levande på riktigt är att vara i den kreativa nollpunkten.
Maria är den som säger ja. Men innan dess ifrågasätter hon vaket uppdraget. Hon är ställd inför ett val vars konsekvenser hon inte på något vis kan omfatta och föreställa sig. Som att stå öppen inför ett okänt hav med ett uppdrag man inte förstår, bara veta att man måste lägga ut och till sist förlora “Ja-et” till livet sitter ofta långt inne. kustremsan ur sikte. Ofta upprätthåller vi en fantasi om att Hennes lydnad är vår förebild, sjunger det är möjligt att slippa, att det finns en vi i psalmen. Ordet ”lydnad” kan väcka annan väg ut eller att man ska kunna motstridiga känslor. Det kan vara viktigt bli så stark och mäktig att man inte beatt veta att etymologiskt kommer det höver säga ja till annat än det man själv från ordet ”lyssna”. Att lyda behöver vill säga ja till. Eller så vet man inte hur inte betyda underkastelse. Lydnad kan det går till att säga ja. Man har kanske vara ett resultatet av ett så intensivt skjutit upp det alltför länge i tron att det lyssnande - vänt mot den andre - att ska ordna sig, odlat en infantil dröm man slutligen bejakar och hörsammar om att någon annan eller något annat ska ta hand om mig. Eller är det kanske den kallelse som göms i mötet. Att säga ja - att överlämna sig åt det så, när det kommer till kritan, att ingen okända är skrämmande. ”Var inte människa kan säga det ultimata “ja-et” rädd”, du är innesluten i nåd. Det finns - kanske måste det sägas i mig.
Att säga ja är att bejaka obeständighet. Inte tro att jag kan hålla fast något och därigenom skaffa mig en säker position. Utan vidgå att jag bara är till i en oändlig förbindelse med allt annat. Blir till på nytt och på nytt - som i dansens rörelser. Dansen består och har sin
en bestämmelse med ditt liv. Du är inte färdig och det är som det skall. Rörelsen, den ständiga tillblivelsen, de oändliga nya kombinationerna som utgör själva verkligheten - det är som det skall. Vila i det, lås inte fast dig i en form, i ett jag som räddhågat bev-
2
karaktär och ändå är ingen rörelse ex- den Gud som alltid är större och som akt som den andra. alltid överraskar. I kristen tradition finns det ett ja som föregår mitt ja. Livets egen bekännelse till Livet. ”Och Gud såg på allt han hade gjort, och se, det var mycket gott.”
Ett tankespån till: i själva sittställningen illustreras ännu en hållning man kan finna hos Maria. I Magnificat (Marias lovsång) läser man ”han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna. Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig.” I samma andetag binder Maria samman stolthet och ödmjukhet. Denna integration finns närvarande i zazen. Självkänslans raka rygg och öppenhetens tomma händer. En inre livshållning som bara kan ges åt den som vaket överlämnat sig åt livet
Sanningen ska göra en fri, hör vi. Det är viktigt att stava på att sanningen i ens liv är föränderlig och skör. Det finns ingen evig sanning att förskansa sig i. Sanningen är inte en borg utan ett flöde, en väg att gå, att vidröra livet vid varje punkt på samma sätt som hjulet vidrör marken punkt för punkt. Det är i denna dans som uppdraget ges åt var och en, oftast inget märkvärdigt. Inte heller vårt svar behöver vara särskilt märkvärdigt: Låta “ja-en” blir fler än “nej-en”. Öva sig i att vara öppen för livets tilltal, lyssna till den kallelse som stiger ur livets ström - och hörsamma den.
Eller med ord lånade från Dag Hammarskjölds Vägmärken: ”Ödmjuk och stolt i tro: det är att leva detta att i Gud är jag intet men Gud är i mig.” Pelle Bengtsson, präst i Svenska kyrkan, zenlärare och terapeut
Marias ja ligger som ett grundackord i henne efter ängelns besök. Vad det i förlängningen kommer att innebära har Meditationsledarutbildningen! hon inte en aning om. Hon kan bara ”tålmodigt vänta i förväntans tecken” Hösten 2018 till Våren 2019 (Simone Weil). KURS I TRE STEG. Att sitta i zazen är att öva sig i öppenhet gentemot det som ges här och nu, att öva zazen är att vara mottagande. Men det är en vaken, uppmärksam receptivitet, färdig att svara an - ansvara - på det som kommer till en: säga ja. Själva sittställningen kommunicerar denna grundhållning. Formen är ett med sitt innehåll, illustrerar den inre hållningen.
Kursen vänder sig till dig som själv är van att meditera och vill få utbildning för att kunna leda meditationsgrupper i framför allt kyrka och församling. KURSTILLFÄLLEN: • 22-24 oktober år 2018, månd kl. 13 till ons kl. 14 Grunderna i kristen djupmeditation, att sitta sig till ro, kropp och själ i meditationen, människosyn. • 28-30 januari år 2019, mån kl. 13 till ons kl. 14 Meditationens plats i det kristna livet, konsten att leda andra, meditations-processen. • 11-14 mars år 2019, mån kl. 13 till torsd kl. 14 Mystik och meditation, meditationen som en väg till inre bön, kontemplation. Jesusbönen, talet och tystnaden. Obs! Antagning sker efter att du fyllt i ett frågeformulär och skickat in till Berget.
Mitt ja i stunden är att sitta kvar i det öppna och ofärdiga. I denna tålmodiga väntan dekonstrueras alla mina föreställningar om hur det borde vara, alla mina önskelistor inför framtiden - jag får sitta i förväntans tecken inför
3
AKTUELLT!
Meditationskurser att sprida till meditationsgruppernas deltagare Tips på meditationstillfällen framöver:
14-17 juni YOGA OCH MEDITATION Både för nybörjare och de som vill fördjupa sig. Vi kommer att utöva hathayoga, meditera och lyssna till korta föredrag. Ledare är LENA KARLSSON LEKSELL och CHARLOTTA LINDHOLM 5-8 juli MEDITATIONSDAGAR Dagar för vila och återhämtning. Vi mediterar cirka 4-5 timmar per dag. Introduktion för dig som är nybörjare. Meditation både inne i meditationshallen och ute i naturen. Tystnad halva dagen. Ledare är INGRID ERIKSSON
Läs mer på: WWW. BERGET.SE STIFTELSEN BERGET Tempelvägen 10 795 91 RÄTTVIK
9-12 augusti MEDITATION, MYSTIK OCH KROPPSKÄNNEDOM Under dagarna varvas meditationen med samtal, enkla kroppsövningar, korta föredrag om Kristen mystik och meditation. Ledare är LEIF LINDH och MARGARETA BOHLIN 16-19 augusti MEDITATION OCH YIN YOGA Yin Yoga kännetecknas av passiva positioner med mjuk stretch utförda i stillhet och medveten närvaro. Ledare JARMO NYKIRI 6-9 september INTRODUKTION I THAI CHI Tahi Chi är en mjuk rörelseform som frigör energi och kraft. Ledare är ISTVÀN SZABO 28-30 september KI-ZEN OCH AIKDO Aikido är en japansk kampkonst där vi övar att leda utan att tvinga, sätta gränser utan att kränka, lära sig att samarbeta i harmoni. Ledare är JAN ERIKSSON
TELEFON: 0248-79 71 70 FAX: 0248-797171 E-POST: ingrid@berget.se
4
info@berget.se Tel 0248-797170 Läs mer om kurserna på:
www.berget.se
Varmt välkomna! Hälsningar från oss alla på Berget! Bankgiro: 574-3323 Swish: 123 337 20 75
www.berget.se