Bönebrev från Berget
Påsktiden 2018 nr 68
En av de tolv, Tomas, som kallades Tvillingen, hade inte varit med när Jesus kom. De andra lärjungarna sade nu till honom: ”Vi har sett Herren”, men han sade: ”Om jag inte får se spikhålen i hans händer och sticka fingret i spikhålen och sticka handen i hans sida tror jag det inte.” En vecka senare var lärjungarna samlade igen, och Tomas var med. Då kom Jesus, trots att dörrarna var reglade, och stod mitt ibland dem och sade: ”Frid åt er alla.” Därefter sade han till Tomas: ”Räck hit ditt finger, här är mina händer; räck ut din hand och stick den i min sida. Tvivla inte, utan tro!” Då svarade Tomas: ”Min Herre och min Gud.” Jesus sade till honom: ”Du tror därför att du har sett mig. Saliga de som inte har sett men ändå tror” (Joh 20:24-29). Guds barmhärtighets innersta står öppet för oss. Guds hjärta har öppnats på ett mirakulöst sätt på korset, och det har öppnats för vår skull: “för dig utgiven”, “för dig utgjutet”. Vattnet och blodet strömmar ut från Jesu öppnade sida på korset. Det är här på korset som kyrkan föds och när sedan Jesus uppstår och insätts som Herre på Faderns högra sida, kan han sända den helige Ande. Genom den helige Ande fortsätter Kyrkan Jesu kroppsliga närvaro här på jorden, som Kristi kropp. Huvudet Kristus och kroppen Kyrkan är totalt förenade genom den helige Ande. Det är Kristi uppståndna och förhärligade kropp som görs närvarande i Kyrkans sakrament. Vattnet och blodet fortsätter att strömma ut från Jesu öppnade sida och vi ser det allra tydligast i dopet och i den heliga Eukaristin; detta Kristi mysterium som utgår från hans uppståndna kropp som fortfarande bär på såren från korsets tortyr. Hela Kyrkan är förenad med Jesu sår som är själva källan till det sakramentala livet. Det är genom att se Jesu sår som lärjungarna hela tiden vet att de har blivit förlåtna, att de är älskade. I hans sår mediterar lärjungarna över den gränslösa kärlek som flyter från hans hjärta, ett hjärta som slår för varje person. När Tomas rörde vid Herrens sår var det ett direkt möte med Guds gränslösa barmhärtighet, som förvandlar, helar och upprättar. Tomas kan inte annat än av kärlek bekänna: "Min Herre och min Gud". Också Tomas behövde tro. Augustinus säger: ”han såg människan och bekände Gud, som han inte såg”. Också för Tomas gällde de ord som gäller för oss: ”Saliga är de som inte ser och ändå tror.” Det är också det vi erfar i den heliga Eukaristin. Våra kroppsliga ögon ser ett bröd och vår tro bekänner: ”Min Herre och min Gud.” Det är detta som är så viktigt i vår tid att vi förstår hur djupt inkarnationen berör oss. Att Gud har blivit människa, att han har delat allt som vi är, kroppsligt, själsligt, psykiskt och att han har burit oss genom döden till livet, ja ända upp på Faderns sida, och förhärligat den mänskliga naturen. Vi är ämnade för himlen! Gud kallar oss genom döden till odödligheten. Och redan här i tiden möter den uppståndne oss, lika konkret som när Tomas fick röra hans sår. I sakramenten rör vi vid Jesu sår och Jesus rör vid oss, han ingjuter sin Ande, och denna nåd botar oss, så att vi steg för steg helas i vårt inre, från alla våra skador. Påsktidens 50 dagar handlar om att allt djupare omfatta påskens hemlighet: vår helighet som döpta, vårt nya liv i Anden, vår värdighet som vunnits med Kristi dyrbara blod. Guds frid och allt gott, fader Peder Bergqvist Bönebrevet från Berget nr 68, påsktiden 2018, sidan 1
VI BER: För kommuniteten: f. Peder, Marie, Sr Veronica, Margareta, Ann-Ida, Berit, Ingrid, Elsa, Gunilla För associerade kommunitetsmedlemmar: Birgit, Per och Kristina För medarbetare: Martin (köksansvarig), Br Emmanuel, Carina, Wladimir, Erika, Samuel, Felix Be gärna för fler volontärer och medlemmar till kommuniteten. För det som nu är särskilt angeläget: Tack för allt stöd och all förbön, ni är ovärderliga för Berget. Resurser för nödvändiga fastighetsåtgärder under kommande år. Vi tackar också Gud för allt gott som han ständigt ger oss. Gåvor tas tacksamt emot till vårt bankgiro: 574-3323
Sr Veronicas böneskola LECTIO DIVINA Tre kvinnor vid graven Markus 16:1-8 När sabbaten var över köpte Maria från Magdala och Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande kryddor för att gå och smörja honom. Tidigt på morgonen efter sabbaten kom de till graven när solen gick upp. Och de sade till varandra: ”Vem skall rulla undan stenen från graven åt oss?” Men så fick de se att stenen var bortrullad, den var mycket stor. De gick in i graven och såg en ung man i lång vit dräkt sitta där till höger, och de blev förskräckta. Men han sade till dem: ”Var inte förskräckta. Ni söker efter Jesus från Nasaret, han som blev korsfäst. Han har uppstått, han är inte här. Se, här är platsen där han blev lagd. Men gå och säg till Petrus och de andra lärjungarna: ”Han går före er till Galileen. Där skall ni få se honom, som han har sagt er.” Då lämnade de graven och sprang därifrån, darrande och utom sig. Och de sade ingenting till någon, för de var rädda. Vilka är de, dessa tre kvinnor som tidigt på morgonen efter sabbaten… när solen gick upp skyndar sig till graven?
Bönebrevet från Berget nr 68, påsktiden 2018, sidan 2
Tre kvinnor: Maria från Magdala, som sju demoner hade farit ut ur (Luk 8:2) Maria, Jakobs mor Ditt namn skall inte längre vara Jakob utan Israel (1 Mos 32:28). Salome, den älskade i Höga Visan. Det de nu vill göra är märkligt, smörja en kropp som redan ligger i graven, insvept! De är helt upptagna av tanken på stenen, denna sten som en människa rullade för ingången och som nu har blivit mycket stor, dödsrikets port som ingen människa kan öppna. Den är nu bortrullad. De går in men den döde finns inte där, utan sittande till höger en ung man i lång vit dräkt. Han talar till dem. Han vet vem de söker, de ska se platsen där han blev lagd, men honom ser de inte. De får ett uppdrag till Petrus och de andra, de ska påminna dem om Jesu löfte: han går före dem till Galileen och där ska de få se honom. Den tomma graven är det enda bevis på Jesu uppståndelse. För att se honom måste lärjungarna återvända till sin vardag i Galiléen, till den plats där han först kallade dem och de började följa efter honom. Jesus är alltid den som går före oss, vi finner inte honom i det förgångna i det som har varit, utan han går före oss, han kommer till oss från framtiden. Vi måste lita på hans ord och ge oss i väg. Den unge mannen ger Jesus en ny titel: Jesus från Nasaret har blivit och förblir för all evighet den korsfäste (Bibel 2000: den som blev korsfäst). Han har vaknat säger han, vi läser uppstått, och vi är så vana vid det att vi tror att vi förstår! Kvinnorna försår ingenting och hur skulle de kunna göra det? De sade ingenting till någon, för de var rädda. Exegeterna säger att Markus avslutade sitt evangelium med dessa ord på ett abrupt sätt och att man senare lagt till en avslutning, som man fick från de andra evangelierna. Vi kan stanna här och som kvinnorna darra och förbli tysta inför det oerhörda som har skett, det stora mysteriet som övergår vårt lilla förstånd och spränger alla våra gränser!
Bönebrevet från Berget nr 68, påsktiden 2018, sidan 3
LÄSPLAN. Hänvisningar till sidor i vår tidebönsbok: Dag efter dag. Påsktiden (se s. 793-857) De femtio dagarna mellan påsk och pingst firas i jublande glädje som en enda festdag, »den stora söndagen«. Här har hallelujasången sin särskilda plats. 8-14/4, se vecka 2 (Påsktiden)
6-12/5, se vecka 2
15-21/4, se vecka 3
13-19/5, se vecka 3 (Påsktiden)
22-28/4, se vecka 4
21-26/5, se vecka 3 (under året)
29/4-5/5, se vecka 1
27/5-2/6, se vecka 4
Helgondagar och högtider att fira (se helgondelen sidan 889 och framåt, för Mariadagar se sidan 868 och framåt): 21/4 S:t Anselm av Canterbury, biskop och kyrkolärare († 1109) 23/4 S:t Georg, martyr 25/4, S:T MARKUS, EVANGELIST, fest 30/4 S:t Pius V, påve († 1572) 1/5, S:t Josef arbetaren 2/5, S:t Athanasios, biskop och kyrkolärare († 373), minnesdag 3/5, S:T FILIPPOS OCH S:T JAKOB, APOSTLAR, fest 10/5, KRISTI HIMMELSFÄRDS DAG, högtid 14/5 S:T MATTIAS, APOSTEL, fest 18/5, S:T ERIK, KONUNG OCH MARTYR, SVERIGES SKYDDSPATRON, (†1160), fest 19/5, S:t Johannes I, påve och martyr († 526) 20/5, PINGSTDAGEN, högtid 22/5, S:ta Rita av Cascia, ordenskvinna († 1457) 24/5 VÅR HERRE JESUS KRISTUS, DEN EVIGE ÖVERSTEPRÄSTEN, fest 25/5 S:t Beda Venerabilis, präst och kyrkolärare († 735), 26/5, S:t Filippo Neri, präst, († 1596), minnesdag 27/5, HELIGA TREFALDIGHETS DAG, högtid 31/5, DEN SALIGA JUNGFRUN MARIAS BESÖK, fest 1/6, S:t Justinus, martyr, († 165), minnesdag 2/6, S:t Marcellinus och S:t Petrus, martyrer († 305) 3/6, KRISTI KROPPS OCH BLODS HÖGTID
Bönebrevet från Berget nr 68, påsktiden 2018, sidan 4