Unum 2018-4

U

NR 4 ÅR 2018 ÅRGÅNG 35

UU U U

tidskrift för kristen enhet, retreat och meditation

Tema: INKARNATION PÅGÅR

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tema:

INKARNATION PÅGÅR

Ledare 3 f. Peder Bergqvist Gaudete et Exultate ”Gläd er och jubla!

Sr Veronica OP

4-11

Maria personifierar hela mänsklighetens adventstid f. Peder Bergqvist

12-17

Bergets styrelse presenterar sig 18-19 Berth Löndahl Kommunitetens andliga historia Ur regeln för kommuniteten Den Heliga Treenigheten på Berget

20-23

Boktips

26

Vänbrev

27

KONTAKTUPPGIFTER & ANNONSPRISER ANSVARIG UTGIVARE: Peder Bergqvist.

ADRESS: Stiftelsen Berget, Tempelvägen 10, 795 91 R ÄT T VIK. TELEFON: 0248 -79 71 70.

BANKGIRO: 574 -3323. IBAN: SE92 6000 0000 0007 9712 8298 BIC/SWIFT: HANDSESS E- POST: info@berget.se. WEBSIDA: w w w.berget.se.

PRENUMER ATION OCH ANNONSBOKNING: 0248 -797170, info@berget.se TRYCKERI: Henningssons Tr yckeri AB i Borlänge. UTGIVNINGSPL AN: Fyra gånger per år.

ANNONSPRISER Storlek Pris enstaka annons Pris för fyra annonser 1/1 2 000:- (180x120 mm) 6 000:1/2 1 500:- (90x120 mm) 4 500:1/4 1 000:- (90x60) / 60x30 mm 500:-. 3 000:- / 1500:Baksida 5 000:- 15 000:-

PRENUMERATION Enstaka nummer 40:Årsprenumeration 150:Medlemsavgift i Bergets vänförening 300:-

Stiftelsen Berget har utgivningsbevis för Unum som periodisk skrift och förbehåller sig rätten rätten att göra justeringar i de bidrag som lämnas in till tidningen. Unum betyder “ett ” (Joh 17:21) och syftar på Bergets kallelse att verka för Kyrkans synliga Enhet.

Unum 2

ET INCARNATUS EST

N

är vi nu är inne i adventstiden så är vår absolut viktigaste uppgift att bejaka vår längtan efter Messias, efter människans Frälsare. Vi kan inte rädda oss själva men ”Ordet blev kött” (Joh 1:14), för att göra oss till Guds barn. Den helige Johannes Chrysostomos frågar hur Gud kunde ge människan makt att bli Guds barn (Joh 1:12) och han svarar: eftersom ”Ordet blev kött” förlänade han oss att vi kunde bli Guds barn: ”när tiden var inne sände Gud sin Son [...] för att vi skulle få söners rätt” (Gal 4:45). Den helige Augustinus menar att det var som om evangelisten Johannes ville säga: ”Förundras inte över om människor föds av Gud, ty ”Ordet blev kött”, det vill säga Gud har blivit människa.

Allt handlar om inkarnationen och framför allt vår frälsning. Ordet antog den mänskliga naturen för att återställa vår natur. Logos, Guds Son, återställde det han tagit till sitt eget, hela det mänskliga livet med allt vad det innebär att vara människa. Därför är han människornas Frälsare, eftersom allt mänskligt är helat och gudomliggjort i honom, Gud som blev kött utan att förlora det han var, nämligen Gud. Inkarnationen återställer människans kött genom Ordets kött. ”Det som lagen inte kunde

åstadkomma, i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet” (Rom 8:3).

Att ”Ordet blev kött” betyder inte någon förändring i Gud, han är oföränderlig, utan snarare så att det är vår relation till Gud som förändras. Den skapade varelsen förhåller sig efter inkarnationen på ett nytt sätt till Gud, det handlar om en återställd relation.

”Ordet blev kött och bodde bland oss”, han blev som en av oss. Inte bara till naturen ville han bli lik oss utan även i samvaron och det förtroliga umgänget. Han ville vara likadan som vi för att dra oss till sig, locka oss till sig själv, genom den intima samvaron med oss, det mänskliga förtroliga umgänget. Och nu, när inkarnationen redan är ett faktum, att han i jungfru Maria genom den helige Ande förenat sin gudomliga natur med den mänskliga naturen, och tagit allt mänskligt till sig för att upprätta oss, så är det dags för vår respons. Vår respons bör inte vara något annat än att på nytt bejaka det vi genom inkarnationen är; nämligen Guds barn. Ordet blev kött för att vi skulle bli söner i Ordet, i Gud som blev materia för vår skull och accepterade att bo i materien och genom materien åstadkom vår frälsning.

Unum 3

GAUDETE ET EXULTATE ”GLÄD ER OCH JUBLA” Sr Veronica, medarbetare på Berget

Alla är vi kallade till helighet, det är den kristnes kallelse!

F

ör några månader sedan, på den helige Josefs högtid 19 mars 2018, sände påven Franciskus ett brev till oss alla för att uppmuntra oss att bli heliga. Gaudete et exultate ”gläd er och jubla”, så börjar det, ”Om kallelsen till helighet av i dag”.

Påvens ”blygsamma avsikt är att än en gång låta kallelsen till helgelse nå ut så att den om möjligt inkarneras i dagens sammanhang, med alla dess risker, utmaningar och möjligheter”.

Unum 4

KAPITEL I K ALLELSEN TILL HELIGHET Vi är alla kallade till att bli heliga.

Det finns många f ler helgon än de som kyrkan officiellt erkänner.

Vardagliga helgon som tillhör ”helighetens medelklass”. Helgonen i huset bredvid, vår mor, vår mormor, en bekant… Den verkliga historiens väv utgörs av de mest obemärkta lemmarna av Guds folk.

Kallelsen till helighet är inte individualistisk, vi tillhör ett folk.

Guds ande är utgjuten över ett folk. Gud vill inte helga och frälsa människorna en och en, utan han vill samla dem till ett heligt folk.

Ingen äger verklig identitet utan tillhörighet till ett folk. Gud har velat träda in i en folklig dynamik, i ett folks dynamik.

Varje helgon har ett unikt uppdrag, att inkarnera i sin tid och på sitt personliga sätt en särskild aspekt av evangeliet. Var och en på sin väg. Vi ska inte kopiera andra, utan följa den unika och specifika väg som Herren kallar oss att gå.

Heligheten är att leva mysterierna i Jesu liv i förening med honom, att ständigt dö och uppstå med honom. ”Fråga alltid den Helige Ande vad Jesus väntar av dig i

varje ögonblick av din existens och i varje val du måste göra, för att veta vilken plats detta intar i ditt uppdrag. Tillåt honom att i dig forma detta personliga mysterium, så att det kan återspegla Jesus Kristus i världen av i dag”.

Detta blir konk ret i ” helgande handlingar”. Tillsammans med Jesus är vi kallade att bygga kärlekens, rättfärdighetens och fredens rike för alla. Det handlar om att fylla varje ögonblick av vårt liv med kärlek.

Kristus själv vill leva det i dig, du har ett uppdrag. Livet rymmer inte ett uppdrag utan är ett uppdrag, det har en mening. När du identifierar dig med Kristus får ditt liv en mening och du fylls med glädje. ”Var inte rädd för heligheten. Den berövar dig inte din kraft, ditt liv och din glädje. Tvärtom!”

KAPITEL II TVÅ SUBTILA FIENDER TILL HELIGHETEN På vår väg till heligheten lurar två subtila fiender, Gnosticismen och Pelagianismen.

Den ena överdriver förnuftets makt och den andra viljans. Det är två förvrängningar av heligheten som kan få oss att ta fel väg.

Unum 5

Dessa heresier presenterar ”en människocentrerad immanentism, ”utklädd till katolsk sanning”. I stä l let för öppenhet för nåden handlar det om att ha kontroll.

Varje individ förblir instängd i sig själv, utan öppenhet för ”Jesu Kristi sak eller för andras.”

Pelagianismen i dag påstår ”att allt kan göras med mänsklig viljeansträngning, som om viljan vore något rent, fullkomligt, allsmäktigt, något som är ett tillägg till nåden. Man försöker ignorera att inte alla förmår allt.”

Gnosticismen ignorerar att fullkomligheten är en frukt av kärleken. Den ska nås genom information och kunskap.

Den tror sig har svar på alla frågor, den är ett medvetande utan Gud och utan kropp, en övert ygelse att förklaringarna kan göra allt i tron och evangeliet begripligt! En doktrin som ”domesticerar mysteriet” och vill ha kontroll på allting!

Gnosticismen betraktar den egna visionen av verkligheten som den enda fullkomliga.

Kyrkans lära är inget slutet system, den rymmer den dynamiska förmågan att formulera frågor, tvivel och problem. I kyrkan finns olika sätt att tolka många aspekter av den kristna läran och det kristna livet. Skillnaderna hjälper oss att bättre förstå Ordets överväldigande rikedom. Tron tar inkarnationens princip på allvar och kan aldrig skiljas från barmhärtigheten. Om vi låter oss ledas av Anden mer än av våra funderingar, kan vi söka Herren i varje människoliv.

De nya pelagianerna tillber den mänskliga viljan och den egna förmågan som yttrar sig i en egocentrisk, elitär självbelåtenhet utan verklig kärlek.

Detta visar sig i många olikartade attityder: fixering vid lagen, fascinationen inför sociala och politiska framsteg, den överdrivna upptagenheten med liturgin, läran och kyrkans prestige.

Den fåfänga förtjusningen i nya praktiska lösningar: metodiska

Nåden inympas på vår mänskliga natur och förvandlar oss inte i ett slag till övermänniskor. Den verkar i tiden och förvandlar oss stegvis, i vår historia. Om vi inte inser vår faktiska och begränsade verklighet kommer vi inte heller att se de verkliga och möjliga steg som Herren väntar av oss i varje ögonblick, efter att ha dragit oss till sig och förberett oss med sina nådegåvor. Endast kärleken möjliggör tillväxt i nådens liv. Vi kan de facto blockera nåden, även om vi med munnen lovprisar den.

Unum 6

råd för självhjälp och egocentrerat självförverkligande istället för att låta sig ledas av Anden på kärlekens väg.

Vi behöver inse med glädje att vår frihet är frukten av en gåva. Bara utifrån Guds gåva kan vi med vår ansträngning samverka för att ytterligare låta oss förvandlas.

Vi ska komma ihåg att kärleken är lagen i dess fullhet (Rom 13:8-10) och att hela lagen sammanfattas i detta enda bud: du skall älska din nästa som dig själv (gal 5:14) ”Mitt i en inbillad skog av bud och förbud öppnar Jesus en bräsch som låter oss betrakta två ansikten, Faderns och broderns… eller Guds ansikte som återspeglas i många.”

KAPITEL 3 I LJUSET FR ÅN MÄSTAREN Vi måste återvända till Jesu ord.

Var och en ska, på sitt eget sätt, göra det som Jesus säger i sitt tal om Saligprisningarna, som är avbilden av mästarens ansikte och den kristnes identitetskort.

Lycklig eller salig är synonymt med helig.

Världen vill få oss att anta en motsatt livsstil och vi kan leva efter saligprisningarna endast om den helige Ande genomtränger oss

med hela sin styrka och befriar oss från egoismens, lättjans och högmodets svaghet.

Att gå saligprisningarnas väg är att följa Jesus, att bli lik honom. Påven Franciskus tar här upp varje saligprisning och avslutar med en uppmuntran att följa Jesus på hans väg.

Saliga de fattiga i anden Att vara fattig i anden, det är helighet.

Saliga de saktmodiga Att reagera med ödmjukt saktmod, det är helighet Saliga de som sörjer, det skall bli tröstade Att kunna gråta med de andra, det är helighet.

Saliga de som hungrar och törstar efter rättfärdigheten Det är helighet.

Saliga de barmhärtiga, de skall möta barmhärtighet Att se och handla med barmhärtighet, det är helighet.

Saliga de renhjärtade, de skall se Gud Att behålla hjärtat rent från allt som smutsar kärleken, det är helighet.

Saliga de som skapar fred, de skall kallas Guds barn Att utså frid omkring sig, det är helighet.

Saliga de som förföljs för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket Att dagligen vilja gå evangeliets väg

Unum 7

trots de problem det medför, det är helighet.

värdighet på spel.

Migranternas situation är också en prioritering och inte en sekundär I kap 25 av Matteusevangeliet ut- fråga jämfört med de ”allvarliga” vecklar Jesus närmare en av dessa bioetiska ämnena. saligprisningar, den som prisar de Det gäller alltså att anstränga sig, barmhärtiga saliga. Om vi söker utge sig och trötta ut sig genom att den helighet som är välbehaglig i söka utföra barmhärtighetens verk.

Guds ögon, finner vi här en grund regel för vårt liv. Vi kommer att bli dömda efter den: ”Jag var hungrig KAPITEL 4 och ni gav mig att äta---” NÅGR A K ÄNNETECKEN Sine glossa, det vill säga utan kommentarer Inför dessa överväldigande krav från Jesus är det min skyldighet, skriver påven Franciskus, att be de kristna att acceptera dem med uppriktig öppenhet, utan uttolkningar och undanf lykter som förtar deras kraft. Detta innebär för de kristna en sund och permanent otillfredsställelse.

PÅ HELIGHETEN I VÄRLDEN AV I DAG

Påven tar upp några karakteristiska drag för den livsstil Herren kallar oss till, och som visar vår kärlek till Gud och nästan. mot bakgrunden av vissa faror och hinder i samhället idag: • Den ner vösa och vå ldsamma ångesten • Negativiteten och tristessen Risken finns att ideologierna leder • Den bekväma, konsumistiska och de kristna till att skilja mellan egoistiska liknöjdheten evangeliets krav och sin egen re- • Individualismen lation till Kristus. Somliga ser det • Falsk spiritualitet utan kontakt sociala engagemanget som något med Gud. ytligt, världsligt. Det enda intressanta är den speciella moraliska 1. Stå fast i Gud, som älskar och fråga eller princip som de själva uppehåller oss, som ger oss att vara företräder. tålmodiga och uthålliga i det goda.

Påven understryker här att försva- Vi ska avstå från att ta rätten i egna ret för det ofödda livet måste vara händer och att löna ont med ont. klart, orubbligt och lidelsefullt, Vi ska inte låta oss besegras av det för där står det mänskliga livets onda utan besegra det onda med det Unum 8

goda och kämpa mot våra aggres- djärvhet, entusiasm, frimodighet, siva och egocentriska böjelser och apostolisk glöd att evangelisera. Jeta vår tillf lykt till bönen. sus är med oss alla dagar till tidens Franciskus uppmanar oss här att ände, detta får oss att tjäna med inte ”strunta i det åttonde budordet oräddhet och med mod. ”Du skall inte bära falskt vittnesbörd”: De kristna ska inte låta sig dras in i det verbala våldets nätverk och inte delta i det.

Till sist ska vi sätta den andre högre än oss själv (Fil 2:3).

Vi behöver Andens hjälp för att inte paralyseras av rädslan, för att gå utanför det välkända, ut mot periferierna och gränserna. Herren själv hag gjort sig till periferi, därför ska vi våga gå ut i periferierna. Vi kommer att finna honom där. Han 2. Glädje och sinne för humor går före oss i hjärtat på vår broder, En helgad människa är kapabel i hans sårade kött, i hans förtryck, att leva med glädje och sinne för i hans djupa övergivenhet. Han är humor. redan där!

Hon lyser upp de andras liv med en positiv anda och hoppfullhet.

Profeterna förebådar Jesu tid som en uppenbarelse av glädjen: Höj jubelrop (Jes 49:13).

Glädjen är en frukt av Anden (1 Thess 1:6).

Kyrkan har inte behov av så mycket byråkrater och funktionärer, utan av lidelsefulla missionärer, gripna av entusiasmen att förmedla det sanna livet. Helgonen förvånar oss, avslöjar oss, deras liv kallar oss att gå ut ur oss själva, ut ur den lugna och sövande medelmåttan. Den helige Gud gjorde människan enkel och Ande får oss att betrakta historien i rak, men hon skaffar sig alla möj- Jesu, den uppståndnes ljus. liga bekymmer (Pred 7:15,30) Konsumismen erbjuder tillfälliga Därför kan kyrkan gå framåt och ta och f lyktiga njutningar, men aldrig emot Herrens överraskningar. glädje.

4. Tillsammans Jesus är med oss alla dagar. Inget Helgelse är en gemensam väg. Herkan skilja oss från Guds kärlek ren kallar hela kommuniteter att (Rom 8:39). följa honom tillsammans.

3. Djärvhet och glöd Helgelse är också parrhesia, dvs

Gemenskapen är kallad att skapa en miljö där man kan erfara den uppståndne Herrens mystiska närvaro.

Unum 9

När vi tillsammans delar ordet och firar eukaristin svetsas vi samman och förvandlas steg för steg till en helig och missionerande kommunitet. Detta bereder också plats för äkta mystiska erfarenheter gjorda inom kommuniteten såsom både Benediktus och Scholastica samt Monica och Augustinus ger oss exempel på.

Jesus gjorde sina lärjungar uppmärksamma på små detaljer: vinet som saknades, fåret som fattades, änkan som gav bort sina två småmynt, reservoljan i facklan…

Den gemenskap som tar vara på kärlekens små vardagliga detaljer, där medlemmarna tar hand om varandra och inreder ett öppet och evangeliserande rum, blir en plats för den Uppståndnes närvaro.

finnas ögonblick som är uteslutande ägnade åt Gud.

Om Gud har velat träda in i historien, då är bönen vävd av minnen.

Inte bara minnet av det uppenbarade Ordet utan också av mitt eget liv, de andras liv, av det som Gud har gjort i sin kyrka… Betrakta din historia när du ber, och där kommer du att finna en väldig barmhärtighet.

Mötet med Jesus i Skriften leder oss till eukaristin, som är det levandet Ordet.

KAPITEL 5 K AMP, VAKSAMHET OCH URSKILLNING

Kamp och vaksamhet Det handlar inte bara om en kamp Tvärtemot individualismens och mot världen eller mot våra svagheter konsumismens väg som slutar med och böjelser, utan om en kamp mot att människan isolerar sig, leder djävulen. Djävulen är inte en myt. vägen till helgelsen till att gå in i Detta självbedrägeri får oss att sänka Jesu bön att alla skall bli ett, som garden, att tappa skärpan och bli du, Fader, är i mig och jag i dig. mer utsatta.

5. Ständig bön En helgad människa känner behovet att stå i förbindelse med Gud, att gå ut ur sig själv i lovsång, att vidga sina gränser i betraktelsen av Herren. Det handlar inte om utd rag na anda ktsst under el ler intensiva känslor, men det måste

Vakna och tillitsfulla Vi ska hålla stånd mot djävulens lömska angrepp och få den Ondes alla brinnande pilar att slockna (Ef 6:11,16). Till denna kamp har vi fått av Herren mäktiga vapen: bönen, tillbedjan, eukaristin. Den bästa motvikten i konfrontationen är växandet i kärleken.

Unum 10

Urskillning Vi ska stå med lamporna brinnande och be den helige Ande om urskillningens förmåga ty Satan själv uppträder som ljusets ängel (2Kor 15:14).

Tala, Herre Den bedjande urskillningen kräver en beredskap att lyssna: till Herren och till de andra, till själva verkligheten som utmanar oss på nya sätt.

Ett sådant lyssnande förutsätter Allt i ljuset från Herren lydnad mot evangeliet, men också Urskillning hjälper oss att bättre mot läroämbetet, som vakar över följa Herren. Vi är fria, med Jesu det och i kyrkans skattkammare frihet, och han kallar oss att rann- söker att finna det som kan vara saka det som finns i oss för att mest fruktbärande idag, på frälsurskilja vägen till den fullkomliga ningens dag. friheten.

Urskillning får oss att känna igen Gåvans och korsets logik tiden för Herrens besök, och de Gud kräver allt, han ger också allt. konkreta medel som han ställer Han vill inte stympa och försvaga till vårt förfogande för att svara utan ge oss fullheten. på hans kallelse.

Maria har som ingen annan levt Jesu Sa l ig prisninga r. Hon ä r En övernaturlig gåva den heliga bland de heliga. Hon Urskillningen är en nåd, även visar oss vägen till helgelse och om den inbegriper förnuft och går med oss på den. Hon tillåter klokhet. inte att vi förblir liggande när vi Det gäller att uppfatta det unika fallit och ibland bär hon oss utan och oersättliga projekt som Gud att döma oss. Att samtala med i sitt mysterium har berett åt var henne är tröstande, befriande och och en av oss och som förverkligas helgande. mitt i de mest skiftande kontexter Låt oss be den helige Ande att inoch begränsningar. Det rör sig om gjuta i oss en intensiv längtan att meningen med mitt liv inför Fa- bli heliga, till Guds större ära och dern, som känner mig och älskar uppmuntra varandra i detta syfte. mig. Det leder oss till källan för Då kommer vi att dela en lycka det liv som inte dör: Att de känner som världen inte kan ta från oss. dig, den ende sanne Guden, och honom som du har sänt, Jesus Veritas Förlag har nyligen gett ut Kristus. hela brevet i svensk översättning.

Unum 11

JUNGFRU MARIA PERSONIFIERAR HELA MÄNSKLIGHETENS ADVENTSTID F. Peder Bergqvist, Bergets föreståndare

E

n mycket betydelsefull kyrkofader från Nordafrika, den helige Kyrillos av Alexandria (född omkring 378 och dog den 27 juni år 444), hjälper oss se att inkarnationen är själva nyckeln till hela den kristna tron, ja till hela livet.

Hans morbror, Theophilus, blev hans läromästare och Kyrillos efterträdde honom som biskop och patriark i Alexandria år 412, 34 år gammal. Sexton år senare insattes Nestorius som patriark i Konstantinopel, år 428, vilket ledde till en både spännande och avskräckande strid i Kyrkan. Nestorius förnekade att jungfru Maria var Guds Moder, Gud kunde inte ha en mamma, Maria bar på människan

Jesus. Kyrillos försvarade då ivrigt Maria som Guds Moder, vilket vi läser i ett brev han skrev till Egyptens munkar våren 429: ”Jag förundrar mig högeligen över att det finns några som tvekar i frågan om den heliga Jung frun skall kallas Guds Moder eller ej. Om nu vår Herre Jesus Kristus är Gud, hur skulle man då kunna underlåta att kalla den heliga Jung frun för Guds Moder? Detta är den tro som de gudomliga lärjungarna har överlämnat till oss, även om de inte har använt det ordet. Så har vi blivit undervisade av de heliga fäderna.

Vår fader Athanasios, vars berömmelse aldrig skall glömmas, kallar den heliga Jung frun ofta för Guds Moder i det tredje talet i den bok som

Unum 12

han skrev om de tre gudomspersonernas gemensamma väsen. Jag tvingas därför använda hans ord, som lyder så: ’'Som vi ofta har framhållit är syftet med den heliga Skrift och dess särart sådan att den innehåller utsagor av båda slag om Kristus, vår frälsare: att han är Gud och att han aldrig har varit något annat, att han är Faderns Ord och hans avglans och vishet, men att han själv i dessa yttersta tider antagit kropp av Guds Moder, jung frun Maria, och för vår skull blivit människa.”

JA, MARIA sammanfattar i sin förväntan hela världens längtan efter en Frälsare. Hon är förtrogen med Skriften, vars budskap ingen någonsin har fattat som hon. Den helige Ande som överskuggat henne är ju densamme som inspirerat de heliga orden. Hon vet att hela det gamla förbundet är en enda långt utdragen adventstid. Och att denna omåttliga, universella längtan nu koncentreras i henne.

Hon kan inte annat än bäva när hon tänker på att ögonblicket är inne för mänsklighetens längtan att uppfyllas och för Guds löften att infrias.

DET BARN som Maria föder i Betlehem är inte en liten människa i vilken Gud på ett särskilt sätt tagit sin boning. Nej, detta

människobarn är Gud. Och Maria som har fött detta barn är Guds moder. ”Till naturens häpnad har du fött på jorden Herren Gud som själv har skapat dig” (ur Alma redemptoris mater). Detta avfärdas av många som en vacker saga, för vacker för att vara sann. Men det är tvärtom ett nyktert och sakligt konstaterande: eftersom Jesus är Gud, så är Maria, som har fött Jesus, Guds moder. Redan år 431, långt innan kyrkan splittrades, fastslog konciliefäderna i Efesos att titeln ”Theotokos – Guds moder” måste tillerkännas Maria.

Ma r ia ha r ä ndå endast va r it upphov till Jesu mänskliga, men inte till hans gudomliga natur.

Hur kan hon då sägas vara Guds moder? Svaret är att man inte är moder till en natur utan till en person. Trots att Jesus har två naturer, är han bara en Person, den andra Personen i den heliga Treenigheten. Kyrillos förtydligar detta som är så viktigt i brevet till Egyptens munkar våren 429: (18) ”Och Skriften, som inspirerats av Gud, hävdar att Guds Ord blivit kött, det vill säga förenats med ett kött som har en förnuftsbegåvad själ.

Guds Ord har tagit sig an Abrahams ättlingar (Heb 2:16) och av kvinnan berett åt sig en kropp. Han är delaktig i (vårt) kött och blod. Därför skall han inte förstås blott som Gud

Unum 13

utan på grund av denna förening har han också blivit människa, lik oss (Heb 4:15). Därför består Immanuel förvisso av dessa två: det gudomliga och det mänskliga. Men en är Herren Jesus Kristus, en enda sann och naturlig Son, som samtidigt är Gud och människa. Inte en människa som blivit gudomlig, jämlik med dem som genom nåden blir delaktiga av gudomlig natur (2 Pet 1:4), utan sann Gud, som för vår frälsnings skull uppenbarade sig i mänsklig gestalt, så som Paulus också vittnar med dessa ord: När tiden var inne sände Gud sin Son, född av en kvinna och född att stå under lagen, för att han skulle friköpa dem som står under lagen och vi få söners rätt (Gal 4:4 f).”

genom det bräck liga mänsk liga livet. Han förlorade inte det han är utan förblev Gud utan att förakta mänsklighetens begränsningar. Jesus skäms inte över att vara människa utan tvärtom gläds över att vara människa och erkänner det mänskliga livet som både meningsfullt, vackert, skönt och gott. Så allt tillhör honom; det som hör till Gud och det som hör till människan. Allt handlar om en en person. Subjektenheten är det styrande i Kyrillos’ tänkande.

DET KAN vara värt att påminna sig att det också betyder att vi människor är personer, det är inte möjligt att dela upp en person i olika delar. Personen är individ (latin indivi´duum ’något FÖR KYRILLOS kan det endast odelbart’), alltså hel, en helhet: finnas ett skapat subjekt, en per- att vara skild från alla andra men sonlig realitet, i den inkarnerade odelbar i sig själv, med en egen Herren; och detta subjekt är det unik existens. gudomliga Logos som har gjort den mänskliga naturen till sin S Å , J U NGF RU M A R I A ä r egen. Han antog inte endast en inte moder till en natur utan till kropp (Apollinaris) utan han an- en person. Så är det för varje tog ett helt mänskligt liv och allt mamma, att det barn som en mor som hör till det mänskliga livet, bringar till världen är mycket mer han tog allt mänskligt till sig, än det som hon och hennes man gjorde det till sitt eget. Som Gud kan åstadkomma. För varje mor är står Guds Son, Logos, över allt barnet inte frukten av eget arbete annat och kan inte förändras. Det utan en Guds gåva. Det som en gudomliga Logos är oförändrat mor av egen kraft kan föda fram men detta subjekt uttrycker nu är en levande kropp. Att denna Unum 14

nya varelse är en person är inte hennes förtjänst utan Guds. Men inte desto mindre är det ingen som tvekar att betrakta henne som mor till detta barn. Så är också Maria Guds moder, därför att hon är mor till Jesus som är en gudomlig Person, trots att hon endast fött honom ”sarkikôs” – enligt köttet”.

ATT GUDS SON blivit människa och fötts av en kvinna har alltid varit lika provocerande och det står i en markant kontrast till vår tids tendens att förandliga och abstrahera tillvaron. Vår tids smygande heresi är ett förandligande av tillvaron. Gud skapade materien och älskar den: ”Jag, Herren, har skapat det” (Jes 45:8).

Det är just detta kyrkofäderna och inkarnationsläran vill säga: Gud älskar materia! Eller mer tydligt uttryckt av den helige Johannes av Damaskus (cirka 650-750) när han försvarar vördandet av ikonerna: ”Jag vördar inte materien; jag vördar formgivaren av materien, han som blev materia för min skull och accepterade att bo i materien och genom materien åstadkom min frälsning.”

är en och samma person som var baby i mammas famn och som var allsmäktig Gud. Ordet bodde mitt ibland oss (Joh 1:14) och samtidigt fanns allt gudomligt förkroppsligat och bodde i honom (Kol 2:9). Lidandet är för Kyrillos en paradox där den som av naturen inte kan lida ändå gjorde lidandet i sitt kött till sitt eget, för vår skull. Han som av naturen var uppståndelsen och livet smakade döden för alla. Han besegrade döden först i sitt eget kött och sedan för alla, som den förstfödde från de döda. Han smakade döden för varje människa och han besegrade döden genom att han uppstod från de de döda som en människa som samtidigt var Guds Logos. Guds Son har gjort sitt eget mänskliga kött livgivande och ger detta livgivande kött till de troende i Eukaristin. Det är Logos eget livgivande kött som de troende tar emot och som gör dem heliga.

GENOM ATT KONCILIET i Efesos benämner Maria ”Theotokos” bekänns på samma gång att Jesus Kristus är sann Gud. Det går inte att skilja Maria från Kristus, mariologin från kristologin. Den KYRILLOS BESKRIVER i sitt som vägrar Maria titeln ”Guds tredje brev till Nestorius hur det moder” snuddar ofrånkomligt, började med att Logos tagit köttet möjligen omedvetet eller ofrivilav den heliga jungfrun och att det ligt, vid den gamla irrläran som Unum 15

uppfattade uppdelningen mellan de båda naturerna i Kristus som en distinktion mellan en gudomlig och en mänsklig person. Det är detta tänkande som Kyrillos kämpar så hårt emot, att det i Jesus Kristus skulle f innas två söner; en gudomlig och en mänsklig. Det fanns ett sådant sätt att tänka i Antiokia som Nestorius pressade så till den grad att han menade att Maria inte kan inte vara Guds Moder, utan endast mor till människan Jesus. Gud kan inte ha en mor, och Gud kan inte vara ett litet bräckligt barn som man måste byta blöjor på.

När Nestorius blir patriark av Konstantinopel utbryter därför en av Kyrkans största strider: den om jungfru Marias ställning.

MAN KAN TYCKA att detta bara handlar om teologiska spekulationer men det påverkar hela den kristna tron, tron på själva inkarnationen, på vad som händer i sakramenten, synen på människan. I stället för att med Skriften bekänna att ”Ordet blev kött” lär Nestorius att Gud har förenat sig med en redan i förväg existerande människa. Gud skulle alltså inte ha blivit född som människa utan ha förbundit sig med en människa, så att det visserligen finns en innerlig relation mellan Guds Ord

och människan Kristus, men utan att Ordet blir riktig människa och utan att denna människa kan sägas vara Gud. I SITT ANDRA BREV till Nestorius skriver den helige Kyrillos av Alexandria: ”Det är inte så att en vanlig människa först har fötts ur den heliga Jungfrun och att sedan Ordet stigit ned över denna människa. Utan Ordet var redan förenat med köttet när det, enligt köttet, kom fram ur modersskötet.

Man kan alltså säga att Ordet gjort denna köttsliga födelse till sin egen födelse… Därför har de heliga fäderna inte tvekat att kalla den heliga Jungfrun Guds moder”.

Konciliefäderna i Efesos har officiellt ställt sig bakom detta ställe ur biskop Kyrillos brev.

LUTHER ifrågasatte inte Efesoskonciliets lära utan menar att detta koncilium har inte fastslagit något nytt i tron utan försvarat den gamla tron mot Nestorius. Att Maria är Guds moder, har från begynnelsen funnits i kyrkan och är inte någon nyhet från konciliet, utan Luther menar att det är utsagt av den heliga Skrift. ”Det står ju hos S:t Lukas (1:32) att ängeln Gabriel bebådar för jungfrun att den Högstes Son skall födas ur henne. Och den heliga Elisabet:

Unum 16

’Hur är detta möjligt, att min Herres mor kommer till mig?’

Och änglarna under julnatten: ’I dag har en Frälsare blivit född åt er, han är Kristus, Herren’ och likaså den helige Paulus (Gal 4:4): ’Gud sände sin Son, född av en kvinna.’ Dessa utsagor, det vet jag visst, visar klart nog att Maria är Guds moder”.

ma Moder. Hon är därför också själva utgångspunkten för det sakramentala livet, Eukaristin; där Kristus, sann Gud och sann människa, det levande brödet, ges ut för att världen ska leva.

Heliga Guds Moder. Du fick föda Frälsaren till världen. Han är min Frälsare. Men han är ännu mycket mer vår Frälsare. Hjälp oss alla att MARIA ÄR VERKLIGEN mor se, att han vill göra oss till ett och i ordets fulla betydelse, hon är en föra oss in i den eviga härligheten. verklig Moder, Jesus är hennes Heliga Guds Moder be för oss alla, barn. Jesus är hennes kött och att vi som ett enda folk får gå in till blod”. Hon älskar Jesus som varje den eviga härlighet som väntar oss. mor älskar sitt barn, eller rättare sagt mycket mer, eftersom hennes syndfrihet gör hennes förmåga att älska mycket större. Men å andra sidan vet hon att barnets far inte är Josef utan Gud och att Gud bestämt detta barn till att frälsa världen från dess synd. Hon vet att hon inte kan lägga beslag på sitt VOLONTÄR PÅ BERGET! barn, att hon har fött det åt världen. Betlehem betyder ”brödets Vi är i ständigt behov av hus”. Maria måste från början lära volontärer, som kommer till sig att dela ut brödet: åt herdarna, Berget för kortare eller längre åt de vise männen, åt alla som perioder. Som volontär delar kommer för att se. För henne är man livet på Berget med det inte fråga om att trycka sitt gemenskap, bön och arbete. barn mot sitt hjärta. Hon måste Ring eller skriv till Ingrid låta honom stå till förfogande för Eriksson för mer information; alla: hon är inte bara Guds Moder 0248-79 71 70 utan också min Moder, ja Kyrkans ingrid@berget.se och mänsklighetens gemensamUnum 17

Artikelserie: Bergets styrelse presenterar sig

Berth Löndahl

Tystnadens livsrum Vi lever i en tid då tystnaden tystnat.

Kanske kan man tala om det som ljudterror, en ockupation av tystnadens landskap i såväl naturen som i våra inre rum. Jag plågas ofta av detta. Mitt behov av tystnad fanns nog redan under gymnasietiden, ett inre rum som inte fick invaderas av andras röster men där förhoppningsvis Guds viskning skulle kunna höras.

stift och ansvarade under fyra veckor för en sommarkyrkogrupp på en av Ölands campingplatser. Jag var 20 år gammal. Två av gruppdeltagarna mådde så psykiskt dåligt att jag fick köra dem till akutpsykiatrin. Efter de veckorna var jag fullständigt slut men fick tips om Östra Sönnarslövs kloster – det som numera är Mariavalls kloster i Skåne. Under en dryg vecka levde jag där i tystnad, i bön ÄVEN OM JAG prästvigdes i fe- och gudstjänst. En otrolig återhämtbruari 1976 för Lunds stift, så hade ning, tystnaden kom med en djup jag sommaren 1971 venia för Växjö inre läkning.

Unum 18

SEDAN DESS har tystnadens platser haft en stark dragningskraft på mig, även om jag alltför sällan haft möjlighet att leva där. För mig som präst i Bunkef lo i Malmö var det långt till Davidsgården och Berget. Ändå gick jag redan 1978 retreatledarkursen för Per Mases för att sedan under många år leda retreater för Lunds stift. Till Davidsgården kom jag däremot alltid ensam ungefär en gång om året, platsen fick vara en stillhetens kravlösa oas för mig - det där tysta rummet som öppnade också det inre rummet.

börd är äktskåning från Lundatrakten och uppvuxen i Helsingborg så föddes jag faktiskt i Hallstahammar 1950 – alltså Västerås stift – vilket min dialekt ännu lider av. Min hustru Gunnel är barnpsykiatriker, vi har tre barn och en full elva av barnbarn.

1978 kom jag till Bunkef lo, Malmö, där jag har varit präst och kyrkoherde ända till 2016, då jag gick i pension (i skrivande stund vikarierar jag dock på min gamla tjänst i nästan ett års tid). Till mina uppdrag hör att jag är redaktör för SPT (Svensk Pastoraltidskrift) och ordinarie ledamot för VAR OCH EN av dem som har Frimodig kyrka i Kyrkomötet och kontakt med Berget och S:t Da- Kyrkostyrelsen. Kanske vågar jag v idsgården kan nog berätta sin också betrakta mig som skribent, då egen historia om både platsens och det har blivit åtskilliga artiklar och tystnadens betydelse. Behovet av ett par böcker genom åren. tystnad har inte minskat utan ökat VÅRTERMINEN 1974 bodde jag på enormt. Därför vågar jag tro att Svenska Teologiska institutet i JeruBerget har en Guds kallelse att vara salem. Inom ett par veckors tid draben reträttplats för många, ett rum bades jag först av en terroristattack dit allt f ler som hungrar och törstar sedan av en bilolycka. I ambulansen efter Gud söker sig. på väg till Hadassasjukhuset med För ett par år sedan fick jag frågan blod över alla kläderna och fullstänom att ingå i Bergets styrelse. Ett digt ensam kom inte ångesten över hedersuppdrag? Absolut. Men vikti- mig utan en djup frid som följde med gare är att få medverka till att Berget ett ord ur Filipperbrevet som jag ditär och förblir ett hem för stillheten tills aldrig noterat: ”För mig är livet och en ekumenisk mötesplats för Kristus och döden en vinning ...” (Fil. bön och ref lektion, t ystnad och 1:21 ff). Så nära döden som jag var då, så var det ett ord rakt in i djupet av gudstjänst. min själ. I liv eller död – så tillhör jag MIN EGEN HISTORIA är inte Kristus. Berget är en plats som också särskilt märkvärdig. Trots att jag till vittnar om denna verklighet.

Unum 19

KOMMUNITETENS ANDLIGA HISTORIA

Text ur regeln för kommuniteten Den Heliga Treenigheten på Berget

De första sex medlemmarna i kommuniteten i början av 1990-talet; Sr Ingrid Grave OP, Margareta Andersson, Elsa och Per Mases, Grethel Olsson och Ingrid Eriksson.

R

edan innan S:t Davidsgården invigdes 1962 fanns det en vision i Västerås stift, i Svenska kyrkan, om att det skulle finnas en kommunitet på denna reträttplats. Nils-Hugo Ahlstedt, som var föreståndare på Stiftsgården i Rättvik och initiativtagare till S:t Davidsgården och Meditationsgården, hade blivit inspirerad av kom-

munitetslivet genom sina kontakter i Anglikanska kyrkan. Tanken på att bilda en kommunitet bland Bergets fasta medarbetarna fanns sedan som en längtan, inte minst hos Per Mases som sedan kom att bli kommunitetens förste ledare.

När dominikansystrarna flyttade från Karlstad till Berget 1983 och levde här under fem år, blev de ett synligt tecken och en hjälp

Unum 20

Den 13 november avlade br Emmanuel OCD sina löften till kommuniteten och tio medlemmar förnyade sina löften. Kommuniteten består nu av nio fasta medlemmar och fyra associerade (två saknas på bilden). att förstå hur ett kommunitetsliv skulle kunna gestaltas. Sex blivande medlemmar började fundera på vad det kunde innebära och arbetet på att ta fram en regel började. När systrarna lämnade Berget NR 25stannade 2018 Sr Ingrid Grave OP kvar.

Hon fick tillåtelse av dominikanorPOSTTIDNING B den att som katolik ingå i den nya •

kommuniteten på Berget, som för övrigt bestod av medlemmar från Svenska kyrkan, och så var kommuniteten redan från början ekumenisk. Broder Wilfrid Stinissen OCD godkände ett första utkast till kommunitetsregel och 19931994 avlade sex fasta medarbetare löften om att leva efter en gemen-

22/2-3/3 DET HELIGA LANDET med Fr. Feltenheim 25-29 mars S:t Padre Pios APULIEN & Matera med Fr. Witold OFM 6-13 april Klippklostren i METEORA med Johannes Pulkkanen 22-29 april ARMENIEN - världens första kristna land med Bo Brander 29/5-3/6 Det Ortodoxa MOSKVA med Johanna Hansson 29/5-3/6 Kulturens & kyrkornas ST PETERSBURG med Maria Eckerdal 30/7-4/8 Nya och gamla VALAMO med Johanna Hansson 21-29 sept Det heliga berget ATHOS BOKA din plats på www.pilgrimtravel.se Kontakta oss för prisvärda gruppreseförslag för församlingar, konfirmandresor, pilgrimsvandringar, reträtter och även enskilda pilgrimspaket till Lourdes, Fatima, Assisi mm.

MEJLA till info@pilgrimtravel.se eller RING 018-44 44 533 för broschyrer, e-nyhetsbrev, online-föreläsningar mm.

Unum 21

Årets julklapp?

Besök vår nya webbutik med handmålade ikoner från Athos, Valamo mm.

Dominikansystrarna visade vägen för ett fungerande kommunitetsliv på Berget. Här ser vi Sr Marie Raymond OP och Sr Veronica OP i köket. sam regel. Kommuniteten hade då fått namnet Kommuniteten Den Heliga Treenigheten efter vägledning från Br Wilfrid. Per Mases skriver i Bergets Vision (2009): “Kommunitetens kallelse är: att vara hjärtat i gemenskapen, bära den ekumeniska kallelsen genom bön, arbete och ansvar, svara för Bergets inriktning och beslut samt vara en ekumenisk samtalspartner.”

hjälpa oss kristna till full enhet. Jag ber Gud välsigna den ekumeniska gemenskapen från Rättvik”. 2001 sändes regeln till katolska biskopsämbetet för att man därigenom skulle få klarhet i om regeln kunde anses bygga på allmän kristen tradition. Biskop Anders skrev i sitt svar: ”Det är en stor glädje att se hur denna kommunitet har vuxit fram och funnit en så god grund i vår 1997 GJORDE kommuniteten gemensamma bibliska och andliga en pilgrimsresa till Rom. I sam- tradition. På så sätt utgör kommuband med onsdagsaudiensen utta- niteten genom sin blotta existens lade den helige Johannes Paulus II ett levande ekumeniskt vittnesbörd följande ord på svenska: ”Må Gud och kan inspirera många att be och verka för den fullkomliga enheten.”

Unum 22

Till vänster ser vi katolska stiftets biskop Hubertus Brandenburg, Svenska kyrkans ärkebiskop Bertil Werkström och Västerås stifts biskop Claes-Bertil Ytterberg samlade i S:t Davids kapell för Enhet då ”Korsvägen” invigdes 1992. Till vänster, i samband med Bergets 45-årsjubileum 2007; Br Wilfrid Stinissen OCD, som betytt så mycket för utvecklingen på Berget, celebrerade Mässan i S:t Davids kapell. År 2002 fick kommuniteten motta ÅR 2016 UPPTOGS sex medvälsignelse av Västerås stifts biskop lemmar av kommuniteten i KaClaes-Bertil Ytterberg. tolska kyrkan vilket innebar att DET HAR BLIVIT tydligt att kommuniteten nu till övervägande kommuniteten har sin plats speci- del blev katolsk. Detta föranledde fikt på Berget i Rättvik. Det är på kommuniteten att ansöka hos den denna plats kommuniteten får sin katolske stiftsbiskopen om att bli stabilitet och sitt apostoliska upp- en sammanslutning för apostoliskt drag att ta emot gäster, volontärer liv (enligt kanoniska lagens paraoch att be och verka för kyrkans graf 731). synliga enhet.

Unum 23

BERGET SÖKER TVÅ NYCKELPERSONER • Köksansvarig: Möjlighet för dig som tycker om att arbeta i kök och vill ansvara för matlagningen på Berget och samtidigt få dela Bergets unika miljö med bön, gemenskap och arbete.

• Gårdspräst: Du är präst i Svenska kyrkan och längtar efter en andlig gemenskap där Mässan står i centrum. Vi behöver dig som på plats kan ansvara för den svenskkyrkliga livet på Berget. Till stöd har du gemenskapen på Berget, kommunitetslivet som förenar bönen, vänskapen och arbetet.

Du som är intresserad; hör av dig till Bergets föreståndare: peder@berget.se

Unum 24

Projekt 2019 S:t Davidsgården

I samarbete med Saint-Gobain Foundation, Energimyndigheten, Rättviks kommun med flera så planerar Stiftelsen Berget att fstärka S:t Davidsgården och säkerställa att den kan hålla ytterligare minst 50 år.

Det innebär: • att fasaden kommer att lagas, kläs in med en isolering och få en ny beklädnad som liknar den nuvarande.

• att innergården måste grävas ur, dräneras och isoleras.

• att vi kommer att få bukt med de stora problem vi haft med att få varmt i kapellet och andra utrymmen, kostnaderna för uppvärmningen, med mera.

VI BEHÖVER HJÄLP AV FRIVILLIGA under perioden maj-augusti: • 6 personer under maj månad (målning) • 10-12 personer under juli-augusti (montering av isolering) Hör av dig till föreståndaren om du har möjlighet att hjälpa till: peder@berget.se

Unum 25

S:T SIGFRIDS BOKLÅDETIPS

Den ryska kyrkans martyrium 1918-1938 Torsten Kälvemark Artos 2018

I våra dagar, när Ortodoxa kyrkan i Ryssland har fått upprättelse och stärker sin ställning, är det lätt att glömma vilket lidande den ryska kyrkan gick igenom förra århundradet. Som titeln anger beskriver Kälvemark de första decennierna efter revolutionen, främst genom olika livsöden.

de till vad gällde situationen för de kristna i Sovjetunionen under denna tid.

Vardagshelgon Arkimandrit Tichon Artos 2018

Detta är en mycket älskad bok i Ryssland och nu finns den på svenska. Egentligen är den en biografi över Arkimandrit Tichons eget liv och andliga resa. Under denna livsresa, som till stor del utspelas i kloster, möter författaren många helgade människor på sin väg. Läsaren får bli medvandrare Så berättas om katedralen som och möta alla dessa heliga som i sin sprängdes; Kristus Frälsarens katedral, tur helgar dem de möter. samt frågan om vad vi i Sverige känDokumentationen under denna tid var inte omfattande, många människor “försvann” utan spår, men några vars spår har bevarats är ryska biskopars, vars brev och andra dokument gömts, eller smugglats ut ur Sovjetunionen.

Deras öden, samt lekmäns som gått att spåra beskrivs.

S:T SIGFRIDS BOKLÅDA Vi har böcker, skivor och ikoner som speglar vår ekumeniska inriktning.

Öppettider: tisdag till söndag kl. 14.00-16.00 (onsdag till 15.00) Kontakt: bokladan@berget.se Unum 26

V

i har väldigt specifika behov av volontärer i samband med isoleringen av S:t Davidsgården under år 2019. Vi behöver 6 personer att måla fasaden med en isolerande grundfärg i maj månad (cirka 2 veckor), 12 personer under juli-augusti (2-3 veckor) för att montera fast isoleringen och väggbeklädnaden på fasaden.

Felix LaFleurie, som varit volontär på Berget, är ansvarig för detta stora projekt som sker i samarbete med Saint-Gobain Foundation.

Allt arbete kommer att ske under ordnade former både vad beträffar arbetsmiljö och miljöfrågor. Vi kommer också att få hjälp med volontärer av broder Symeon som är en god vän till Berget.

Svenska kyrkan.

Vi har nu lite försiktigt börjat att erbjuda ”Bed and Breakfast” på Berget. Man kan boka in sig via exempelvis expedia.se, hotels.com, trivago.se, eller tripadvisor.se.

Nu söker vi också två personer till viktiga uppdrag på Berget.

Martin Wallander har varit en utmärkt köksansvarig men slutar nu i januari. Därför söker vi en som kan vara ansvarig för våra båda kök. Vi har också behov av en präst från Svenska kyrkan som bor på Berget och tar ansvar för det svenskkyrkliga livet på Berget.

Därför söker vi en gårdspräst som vi hoppas kunna rekrytera under det kommande året. Sprid gärna denna information och bed att Gud kallar hit rätt personer och 20-24 maj inbjuder vi alla Bergets att de också svara ja på kallelsen. vänner till arbetsdagar. Med stor glädje välkomnar vi också repre- Med önskan ett välsignat firande sentanter från Västerås stift att av inkarnation, Ordet som blev dela med sig av sina tankar om kött för vår skull! Guds frid och Berget, Stiftsgården, ekumeniken allt gott, till er alla! och relationen mellan Berget och f. Peder Bergqvist, föreståndare

www.berget.se Unum 27

Det är en fin tradition med julkrubbor och på Berget finns flera olika julkrubbor, bland annat denna som brukar stå i S:t Dominicus kapell.

Tempelvägen 10, 795 91 RÄTTVIK 0248-79 71 70 E-POST: info@berget.se WEBBSIDA: www.berget.se Nästa nummer är temat: BERGET - KYRKAN OCH VÄRLDEN!

U

UU U

STIFTELSEN BERGET

U

är en tidskrift som utges fyra gånger per år Prenumerationsavgift 150 kr.

Medlemmar i Bergets vänförening får Unum utan kostnad.

Medlemsavgift 300 kr.

Studerande under 25 år 150 kr.

Betalas via Bankgiro: 574-3323