Unum 2019-1 by Stiftelsen Berget

NR 1 ÅR 2019 ÅRGÅNG 36

UU U U

tidskrift för kristen enhet, retreat och meditation

Tema: BERGET OCH KOMMUNITETEN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tema:

BERGET OCH KOMMUNITETEN

Ledare 3 f. Peder Bergqvist Kommuniteten den heliga Treenigheten på Berget Sr Veronica OP Mot sann enhet - den svenska högkyrklioghetens väg framåt Karl-Henrik Wallerstein

4-7

8-11

Associerad i Bangladesh 14-15 Kristina Andersson Kommunitetens apostolat och livsformer f. Peder Bergqvist

16-21

Boktips 22 Vänbrev 23

KONTAKTUPPGIFTER & ANNONSPRISER ANSVARIG UTGIVARE: Peder Bergqvist. ADRESS: Stiftelsen Berget, Tempelvägen 10, 795 91 R ÄT T VIK. TELEFON: 0248 -79 71 70. BANKGIRO: 574 -3323. IBAN: SE92 6000 0000 0007 9712 8298 BIC/SWIFT: HANDSESS E- POST: info@berget.se. WEBSIDA: w w w.berget.se. PRENUMER ATION OCH ANNONSBOKNING: 0248 -797170, info@berget.se TRYCKERI: Henningssons Tr yckeri AB i Borlänge. UTGIVNINGSPL AN: Fyra gånger per år. ANNONSPRISER Storlek Pris enstaka annons Pris för fyra annonser 1/1 2 000:- (180x120 mm) 6 000:1/2 1 500:- (90x120 mm) 4 500:1/4 1 000:- (90x60) / 60x30 mm 500:-. 3 000:- / 1500:Baksida 5 000:- 15 000:-

PRENUMERATION Enstaka nummer 40:Årsprenumeration 150:Medlemsavgift i Bergets vänförening 300:-

Stiftelsen Berget har utgivningsbevis för Unum som periodisk skrift och förbehåller sig rätten rätten att göra justeringar i de bidrag som lämnas in till tidningen. Unum betyder “ett ” (Joh 17:21) och syftar på Bergets kallelse att verka för Kyrkans synliga Enhet.

Unum 2

EN KOMMUNITET PÅ ETT BERG

bland får jag signaler från personer som tycker det är för mycket fokus på kommuniteten. Att kommuniteten är något viktigt för de som tillhör den men inte lika viktigt för alla andra. Givetvis är det i någon mån sant men samtidigt har ”det som är Berget” intimt växt samman med kommuniteten som lever på Berget och bär upp livet här.

soner i kommuniteten och f ler volontärer, medarbetare och understödjare av olika slag. Men vårt dilemma är att vi är beroende av att det finns personer där ute i världen som lyssnar till Guds kallelse och svarar ja när han kallar. Ibland undrar jag om det är detta som är Kyrkans stora kris i dag; att Gud tålmodigt kallar människor som antingen inte hör hans röst eller Det finns också en annan aspekt av som hör hans röst men inte kan fatta kommunitetslivet som tyvärr ofta det avgörande beslutet att svara ja? glöms bort. Kommunitetslivet är ett Var finns alla dessa personer som livsprojekt där medlemmarna kan säger att de längtar efter ett helt liv, vara kvar livet ut och inte bara fram i gemenskap, i bön och arbete? till en viss ålder, som pensionsål- Kommuniteten den heliga Treendern. Det innebär att kommuniteten igheten på Berget har en fantastisk är förknippad med en åldrandets grund att stå på: spiritualitet och kallelse. Och det är ett faktum att vi inte klarar oss • vi är kallade att vara på denna unutan dessa tjänare och tjänarinnor derbara plats; Berget! som troget fortsätter att tjäna Gud • vi har en historia tillbaka till 1962 på Berget trots sjukdom, ålder- med mycket rik erfarenhet av att vara skrämpor och förlorade fysiska och en öppen mötesplats för människor, psykiska krafter. leva ekumeniskt och i gemenskap. Per Mases var kvar på Berget ända • vi har ett stöd och en utgångspunkt fram tills dess att han på grund av i Katolska kyrkan för att leva ekumesin sjukdom inte längre orkade mer. niskt och kunna ta emot medlemmar Samma sak med Sr Ingrid Grave OP från andra kyrkor och samfund. med f lera. I dag består kommuniteten av f lera personer över 70 år och Berget är den vackra katedral som verksamheten med allt vad det inne- Gud planterat på et t l itet berg bär från städning till genomförande nära Siljan med en liten skara av av kurser och retreater skulle absolut människor som ställt sina liv till Guds förfogande, och som står öppen inte fungera utan dem. för f ler. Samtidigt behöver vi f ler yngre perUnum 3

Kommuniteten hemma hos Elsa Mases, n책gra 책r tillbaka i tiden.

Kommuniteten den heliga Treenigheten P책 Berget Sr Veronica OP, medarbetare p책 Berget

Unum 4

ommuniteten på Berget har vuxit långsamt f ra m. Redan nä r S:t Dav id sg å rden by g gdes fa nns f u nder ing a r k r ing k om mu n itet s l i v. I n s pi r at ion kom delvis från England och de k losterkommun iteter som bildats där i Anglikanska Kyrkan. Nils Hugo Ahlstedt, den förste initiativ tagaren till S:t Davidsgården, kände till klosterrörelsen i England och hade en del kontakter där.

S:T DAV IDSGÅR DEN är till för gästerna. Att komma hit är som att komma hem, var och en har sitt rum, sin plats i kapellet och i måltidsgemenskapen. I DENNA MILJÖ har så småningom en kommunitet f öt ts fram och man kan säga att den uppstod ur det liv som levs här. 1983 KOM FEM Dominikansystrar och levde i fem år sitt kommunitetsliv här på Berget. Det f örsta de g jorde va r at t in rät ta et t k apel l i den l i l la Malungsstugan där de bodde: S:t Dominikus kapell. Det var inte så lätt för dem att hitta sin plats på Berget, att anpassa sig till miljön och samarbeta i ett projekt som andra hade tänkt ut. Den ekumeniska vardagen va r en ny, r ik och sa mt id ig t prövande erfarenhet.

S:T DAV IDSGÅR DEN byggdes för bön, t ystnad och inre sam l ing. Bygg naden inrama r innergå rden, öppen inåt och uppåt, likt en klostergång. När man kommer dit dras man till sitt eget centrum. Man lämnar den yttre splittringen och leds til l sitt eget hjärta, man blir lyhörd för Den som kallar oss och ser på oss med oändligt stor KOM M U N ITE TEN H A DE kärlek och ömhet. en e g en ident itet , en t r a d iÄ NDA FR Å N BÖRJA N har tion, ett böneliv. När gästerna tidebönerna varit livets puls och var borta fortsatte bönen i S:t andning och gett tiden en rytm. Dominik us k apel l. Systra rna Fyra gånger om dagen ringer bar med sig en lång erfarenhet klockan och kallar till kapellet av kommunitetsl ivet. De va r och bönen. Gud är inte en ab- mycket olika, kom från tre olika strakt tanke, utan har en själv- länder, kunde komma i konf likt klar plats i livet, vi ger honom med varandra, de var alltså inte bättre än andra människor, men av vår dyrbara tid. de lyckades hålla ihop. De visste Unum 5

att man måste vårda kommuni- menisk a k a l lelse bek rä f tades tetslivet, be om förlåtelse och av Katolska k y rkan. Vi heter förlåta varandra. nu: ”kommuniteten den Heliga Treenigheten på Berget”. NÄ R D OM I N IK A Nsystra rn a l ä m n a d e B e r g e t up p s to d DET TA ”PÅ BERGET” är ett ett tomrum. Det fanns ingen viktigt komplement och talar kommunitet längre! Men gan- om vår historia, vår förankring ska snart upptäckte några, som och vår identitet. Vi föddes här under systrarnas tid hade kom- på Berget i Rättvik, av det liv mit hit och känt en kallelse att som levdes här, vi känner oss leva på Berget, att det nu var kallade att leva här och att tjäna de som bar bönen vidare. De Herren här. blev så småningom medvetna om att kommuniteten fortsatte, DET F INNS M Å NGA olika fast i en annan tappning, nu var sätt att bygga upp en kommuden ju de själva. Man började nitet och leva kommunitetsliv organisera sig och f ick råd och på. Många har uppstått kring stöd av bland andra br Wilfrid en stark karismatisk ledare som St i n i s s en . D e t v a r h a n s om känt sig kallad att tjäna kyrkan gav kommuniteten dess namn: och människorna på ett speci” K om mu n it e t e n d e n He l i g a f ikt sätt; genom att be, predika, Treenigheten”. Ett stort namn under visa, ta hand om sjuka, som också är en kallelse. Att bo- hjälpa de fattiga, med mera. sätta sig i Guds eget mysterium, KOMMUNITETEN PÅ Berväxa in i det, lära känna de tre get var inte planerad från början, gudomliga personerna. Att låta även om det fanns tankar om den Helige Ande förverkliga i den. Den har ingen ”grundare”. oss Sonens avbild så att vi allt Den har bildats i den specif ika mer blir det vi är, Guds barn och miljö som är S:t Davidsgården. lever vända mot Fadern, källan Den har tagit gestalt i det vartill allt liv. En kommunitet som dagliga livet som levs här med omfa mna r hela vä rlden i sin tidebönen och f irandet av eukärlek. karistin som dagens centrum, VÅ RT NA M N har komplet- med stil lheten, inre samling, terats nyligen, när vår identitet vänskap, respekt och öppenhet som kommunitet och vår eku- för alla dem som kommer hit. Unum 6

V I S O M L E V E R H Ä R nu kommer från olika hå l l, från norr till söder, från Arvidsjaur och Paris, vi har olika bakgrund, olika kulturer och temperament. Vi skulle aldrig drömma om att leva tillsammans om inte Herren hade kallat oss att ge våra liv och tjäna honom och våra medmänniskor här på Berget. Vi vet att han är kärlekens källa, att i Jesus kan bröderna och systrarna leva tillsammans, försonade med varandra.

KOMMUNITETENS LIV är ett tecken på frälsningen, eller på att frälsningen pågår! Jesus har verkligen frälst oss, han ger oss ett nytt hjärta, ett hjärta av kött. Så småningom lär vi oss att älska, att vä xa i kärleken, att förlåta varandra. Det är en lång, ibland mödosam, väg att gå, men det är värt att gå den! ”Hur ska l l detta ske?” frågar Maria. Det är också vår fråga. ”Hur kan vi leva ett sådant liv?” ”Helig Ande skall komma över dig och den Högstes kraft skall vila över dig” (Luk 1:15). Gud gör i oss det omöjliga, det är vår tro.

Unum 7

MOT SANN ENHET DEN SVENSKA HÖGKYRKLIGHETENS VÄG FRAMÅT Karl-Henrik Wallerstein, kyrkoherde i Göteryds pastorat

ängtan efter enhet är biblisk. I mötet med kommuniteten på Berget blir längtan efter enhet väldigt stark eftersom varje dag inramas av en evangelisk mässa och en katolsk mässa i samma kyrkorum. När respektive grupp inte tror på samma sak eller är villig att hålla med om samma trosfundament kan man heller inte förenas till en gemensam måltid. Om vi ser på högkyrkligheten inom svenska kyrkan, den grupp som står närmast den romersk-katolska kyrkan kan man ändå konstatera att det är för stora skillnader för att man som högkyrklig skall kunna hävda att man utgör den katolska kyrkan i svenska kyrkan. Högkyrklighetens reformagenda har varit

makalöst framgångsrik inom Svenska kyrkan men denna rörelse kan ändå inte längre hävda att hon utgör den katolska kyrkan inom svenska kyrkan. Det saknar egentligen relevans att påstå att katolska kyrkan skulle f innas inom svenska kyrkan eftersom den vigningsuccesion som existerar varit skadad i 500 år och lärosuccessionen på motsvarande sätt helt havererat inom den etablerade svenska kyrkans prästerskap. Det är alltså lite magstarkt att påstå att det går att vara katolik inom som svenska kyrkan. Även om högkyrkligheten kämpat väl för att verka för en återkatolicering av svenska kyrkan är det hög tid att fokusera på en fortsatt väg framåt i en svår men spännande tid.

Unum 8

KYRK ANS HISTOR IA är full av olika konf likter. Svenska kyrkan utgör i det här inte ett undantag. Dag Sandahls bok En Annan Kyrka genomför en vetenskaplig undersökning av en konf likt som överskuggat alla andra under 1900-talet, nämligen konf likten om ämbetet. (dvs. frågan om kvinnliga präster). Frågan är på ett sätt avgjord och varje präst inom svenska kyrkan lovar att samarbeta ”fullt ut” med alla oavsett kön. Men på ett annat plan är frågan knappast avgjord. Det faktum att varken Antje Jackelen eller Påven Fransiskus skulle prästvigt den andre är nog för att bevisa att kyrkan är splittrad. Sandahl beskriver konf likten och svenska kyrkan utifrån ett specif ikt perspektiv, ”Svenska Kyrkan speglad genom Kyrklig samling och Kyrklig samling speglad genom Svenska kyrkan.” Gemenskapen Kyrklig Samling är en rörelse som formerade sig genom biskop Bo Giertz i samband med den uppslitande ämbetsdebatten i Sverige 1957-58. Sandahl visar i sin bok med stor sakkunnighet hur debatten kring kvinnliga präster fördes, hur många kända biskopar lämpligt ändrade ståndpunkt, men också hur olika bekännelsetrogna grupper

inom svenska kyrkan förenades. Svenska kyrkan är enligt Sandahl en annan kyrka än den hon var tänkt att vara och orsaken till detta är att hon är fast i det politiska rävspel som heter kyrkopolitiken. Sandahl visar sakligt att frågan om kvinnor i prästämbetet egentligen handlar om något helt annat, nämligen frågan huruvida Skriften är kyrkans grund eller inte. Dag beskriver också sakligt en utveckling inom svenska kyrkan från 1958 och framåt till våra dagar som har gått från samvetsklausul där biskoparna lovade att inte tvinga någon präst att tjänstgöra mot sitt samvete till KG Hammars framställning där minoriteten måste inse fakta annars blir det prästvigningstopp. Sandahl beskriver en konf likt som förvandlade svenska kyrkan från en bekännelsetrogen folkkyrka till en MTD kyrka = moralisk-terapeutisk-deism (se sid. 418, not 313). Sandahls def inierar en slags civilreligion som inte bygger på uppenbarelsen utan folklig opinion. Båda sidor i kyrkokampen har förlorat eftersom vinnarna ser hur svenska kyrkan vittrar sönder inför deras fötter. Ändå tror jag att svenska kyrkans hjärta är förbehållet Jesus och jag tror att Jesus Kris-

Unum 9

tus kan älska svenska kyrkan tillbaka till en bekännelsetrogen folkkyrka. Men båda sidor i konf likten behöver känna till sin historia. Konf likten gjorde nämligen att många vattenkällor glömdes bort. VÄGEN FR A M ÅT När Dag Sandal tecknar Kyrklig Samlings historia beskriver han hur den kyrka som fanns vid början av 1900-talet har blivit en annan kyrka. Men det är inte hela sanningen. Det är parallellt så att tack vare högkyrkligheten har många präster till dags datum kunnat känna stark identitet och glädje att verka inom svenska kyrkan. Men vägen framåt är inte längre att åberopa att katolska kyrkan är inom svenska kyrkan. Det är helt enkelt inte sant. Den donatistiska striden på 400 talet lär vi oss att ett katolskt kännetecken är att man står i gemenskap med den världsvida kyrkan. Det gör vi svenska kyrkan, hur mycket vigningssuccession hon än hävdar. Donatisterna tillhörde inte den katolska kyrkan eftersom de inte var i kommunion med den stora kyrkan. Det var däremot kyrkofadern Augustinus

som argumenterade mot Donatisterna. Det katolska i svenska kyrkan är hennes förtridentinska arv. Allt sedan 1593 är den svenska kyrkoprovinsen helt avskuren den katolska ämbetsuccessionen. Ändå är det är det tveklöst så att denna kyrka fortfarande ger människor dopet, tron, konf irmationen och frimodigheten och det rika arvet från våra olika kyrkotraditioner eftersom Gud verkar genom sitt dopsakrament. Svenska kyrkan är också folkets kyrka och svenska folket vänder sig till henne i nöd. Mycket händer som gör att det f inns hopp inom den geograf iska gräns som heter svenska kyrkan. Vägen framåt är att rädda det rika arv som f inns i denna kyrka och söka enhet med biskopen av Rom, som är den främste av jämlikar och så vara med i den eskatologiska händelse som vår Herre uppmanat sin kyrka till. Att ha tro för att stanna kvar i svenska kyrkan innebär att verka för en enhet där vår kyrkotradition kommer med våra kyrkliga skatter och lägger fram dem som juveler till den stora världsvida kyrkan. Vi har den största respekt för alla som konverterar utifrån sitt samvete. Vi lider över den

Unum 10

tid som varit men vi sträcker oss framåt mot det som är och vet att så länge Jesus sitter på tronen kan ingen skada oss. TRE VÄGAR FR A M ÅT I ljuset av den situation som svenska kyrkan bef inner sig i tror jag det f inns tre konstruktiva vägar framåt. 1. Den första är att verka för klassisk kristen tro. Det går på många håll utmärkt. Svenska folket vill ha präster som säger bra saker och klassisk kristen tro säger sanningar som leder till levande tro. Så länge det f inns manöverutrymmet är det här alternativet det bästa. Klassisk kristen tro är nämligen i mångt och mycket överensstämmande med katolsk tro. Det oväntade kan hända att hela svenska kyrkans etablerade maktelit plötsligt inser att den utveckling som kyrkan i Sverige tagit måste ändras. Hon omvänder sig i säck och aska och går till Rom och önskar kommunion på ett kompromisslöst sätt.

eller hon följa detta. Den här vägen framåt är inte det samma som att ge upp. Snarare är det ett personligt beslut som mognat fram och som på många sätt kan tänkas vara det enda rätta. 3. Den tredje vägen framåt är att förbereda större grupper för konversion. Detta förslag är mycket riskabelt och det är egentligen bara olika kommuniteter som lyckats med den här modellen. Ingen människa skall tvingas till detta. Men det är också så att varje präst som har ett herdeansvar borde inse att jorden måste få näring och om prästen inser att näringen f inns inom katolska kyrkans gränser, ja då borde prästen på alla lämpliga sätt berätta om den här hagen.

SLUTORD Innebär det jag skriver att jag förråder Svenska kyrkan. Absolut inte. Det är tvärtom så att Svenska kyrkans ledning har förrått Jesus genom sitt förnekande av bibliska sanningar. Svenska kyrkans etablerade system håller på att 2. Den andra vägen framåt är krackelera och det är en ren att konvertera. Om samvetet självbevarelsedrift att rädda det talar till den troende måste han som räddas kan. Unum 11

SR VERONICA OP 80 ÅRSDAG 60 ÅRS KLOSTERLIV

Möjlighet för Bergets vänner att uppvakta Sr Veronica; välkomna! 500:- per person, inklusive övernattning och måltider. 1.000:- om man vill komma på fredag. Gåvor med anledning av firandet tas tacksamt emot till Bankgiro 574-3323, Swish 123 337 20 75

LÖRDAG DEN 6 APRIL • 17.30 Vesper

• 18.30 Födelsedagsfest

SÖNDAG DEN 7 APRIL

• 8.30 Mässa i Svenska kyrkans ordning, frukost • 10.30

Föredrag av Sr Veronica OP

• 12.30

Katolsk Mässa, Middag

Anmäl ditt deltagande till: info@berget.se, 0248-797170 Sista anmälningsdag: 1 april Unum 12

VOLONTÄR PÅ BERGET! Vi är i ständigt behov av volontärer, som kommer till Berget för kortare eller längre perioder. Som volontär delar man livet på Berget med gemenskap, bön och arbete. Ring eller skriv till Ingrid Eriksson för mer information; 0248-79 71 70 ingrid@berget.se

VÄNFÖRENINGENS ARBETSDAGAR

Nyhet! Bed and Breakfast 750:- per natt

20-24/5 Måndag kl. 13 till och med fredag kl. 14 Välkommen att dela arbete, gemenskap och bön några dagar i vår fantastiska miljö. Om du är intresserad av dessa dagar kontakta: info@berget.se

BERGETS ÅRSMÖTEN S:t Sigfrids Boklåda har årsmöte fredagen den 24/5 kl. 19.00 Härmed tillkännages att Stiftelsen Bergets Vänförening och huvudmannaförsamling har årsmöte: lördagen den 25/5 KL. 11.30 Årsmötesföredrag den 25/5 kl. 14.30 med Peter Åström, Stiftsprost i Västerås stift, Stiftsgårdens nytillsatte föreståndare, och andra medverkande från Västerås stift. Unum 13

ASSOCIERAD I BANGLADESH

Kristina Andersson, medarbetare på Berget och associerad till kommuniteten

fter att under fem år ha varit medlem i kommuniteten bestämde jag mig 2017 för att lämna den och istället gå in som associerad. Jag var på väg till Bangladesh för att under ett år vara volontär hos Taizébröderna i Mymensingh, en stad som ligger ungefär tolv mil norr om landets huvudstad Dhaka. Hösten 2016 tillbringade jag tre månader där, och jag ville

åka tillbaka. I efterhand kan jag se hur nödvändigt det var att få distans till vårt liv på Berget. Det var många förändringar och mycket turbulens i samband med att många medlemmar i kommuniteten konverterade, vilket tog kraft. GÅRDEN, DÄR Taizébröderna bor, är en gammal anglikansk mission. Precis som i kommuniteten i Frankrike verkar bröderna Unum 14

här i ekumenisk anda. Till deras kyrka kommer kristna från olika samfund och ber tillsammans. Så även till den katolska mässa, som firas varje onsdag. LIVET HOS BRÖDERNA är på många sätt olikt det vi lever på Berget. De har byggt upp och ansvarar för och ungdomsgrupper, verksamheter för människor med funktionshinder och skolor och skolhem för barn, som annars kanske inte skulle ha fått gå i skolan. I en kort text om livet hos bröderna i Mymensingh, citerar broder Roger Augustinus, som säger: ”Älska, och säg med ditt liv att du älskar”. Jag upplever att detta på ett fördolt men tydligt sätt präglar det som händer i brödernas gemenskap. Mitt i vardagen, mitt i de utmaningar och svårigheter som liv i gemenskap också innebär, finns en stor generositet och glädje. Som gäst välkomnas man in i, och blir på ett naturligt sätt del av gemenskapen. Det har lärt mig mycket och givit tankar om ett liv i tjänst för andra människor. Min förhoppning är att kunna omsätta något av detta i praktik i vår vardag. Det har varit en gåva att få stå lite vid sidan av en annan kommunitet och få perspektiv på det gemensamma livet på Berget.

Från kommunitetens stadgar; 8. ASSOCIERADE Vänner som inte bor på Berget men som önskar att vara en del av kommuniteten tar kontakt med kommunitetens ledare och de utformar en personligt anpassad levnadsregel utifrån kommuniteten regel i sin helhet. Den som sedan accepteras av kommuniteten kan avlägga sina löften och lägga fram sin personliga levnadsregel, som sedan årligen förnyas på Berget. Löftesavläggelsen kan med fördel ske i samband med Vänföreningens årsmöteshelg. De associerade kan vara med på kommunitetens möten i samband med medarbetardagarna och förnya sina regler samtidigt med kommuniteten.

Unum 15

KOMMUNITETENS MÅLSÄTTNING OCH LIVSFORMER f. Peder Bergqvist, ledare för kommuniteten den heliga Treenigheten på Berget

A. KOMMUNITETENS APOSTOLAT BISKOP ANDERS Arborelius OCD upprättade den 8 december 2018 Kommuniteten den Heliga Treenigheten på Berget, Rättvik, som en kyrkorättslig sammanslutning för apostoliskt liv (societas vitae apostolicae). Samtidigt godkändes kommunitetens stadgar för en period av fem år. Kanoniska lagen

I Katolska kyrkan finns en lagsamling som brukar kallas ”kanoniska lagen” (CODEX IURIS C ANONICI: CIC). Denna lag består av sju böcker och i den andra boken avhandlas ”Guds folk”. Det börjar med lagar som berör de kristtrogna, lekmännen för att sedan gå vidare med kyrkliga ämbetsinnehavare, lekmannaorganisationer, påven, bi-

skopar, kardinaler, kurian, stift, kyrkoprovinser, kyrkoregioner, biskopskonferenser, församlingar, kyrkoherdar, dekaner, rektorer, det gudsvigda livet, ordenslivets organisation och allra sist kommer så ett avsnitt om sammanslutningar för apostoliskt liv. Allt detta och lite till ryms inom den bok som fått rubriken ”Guds folk ” (De popul Dei). Bakgrunden till denna rubrik finns i Andra Vatikankonciliets dokument om kyrkan Lumen Gentium. ”Den ende förmedlaren Kristus har grundat sin heliga kyrka, som är trons, hoppets och kärlekens gemenskap här på jorden. Han har utformat henne som en synlig struktur och uppehåller henne ständigt. Genom henne låter han sanning och nåd strömma ut till alla. Det hie-

Unum 16

rarkiskt organiserade samfundet och Kristi mystiska kropp bör inte betraktas som två verkligheter, inte heller den synliga församlingen och den andliga gemenskapen, inte heller den jordiska kyrkan och den kyrka som tagit emot det himmelska goda. I stället utgör de en enda komplex verklighet, där ett gudomligt och ett mänskligt element växer samman” (LG §8). Kyrkan är Guds folk; ett folk, en gemenskap av troende och en organiserad gemenskap.

att avlägga ordenslöften den apostoliska målsättning som är speciell för varje sammanslutning. Medan de lever ett broderligt liv i gemenskap på sitt eget särskilda vis, strävar de efter fullkomlig kärlek genom att följa de grundläggande stadgarna.

DETTA ÄR utgångspunkten för den kyrkojuridiska förståelsen av kyrkan. Därför inleds den andra boken i CIC med orden: ”Kristtrogna är de som, sedan de har inlemmats i Kristus genom dopet, bildar Guds folk. Av detta skäl är de på sitt eget sätt delaktiga i Kristi prästerliga, profetiska och kungliga ämbete. De är var och en i överensstämmelse med sin särskilda ställning kallade att utöva det uppdrag som Gud har anförtrott åt Kyrkan att fullfölja i världen” (CIC §204).

Vårt apostolat

Apostoliska ammanslutningar

Det finns en mångfald av olika apostolat i sammanslutningarna. Den helige Johannes Paulus II uppmuntrade i sin apostoliska exhortation Vita Consecrata (1996) särskilt det ekumeniska apostolatet (VC 101). Vår kommunitets specifika apostoliska målsättning är:

(I) att leva i stabilitet ett liv i kristen tjänst på Berget i Rättvik, med gemensamma dagliga böner.

(II) att verka för Kyrkans synliga enhet och att välkomna medlemmar från olika kyrkor och samfund. Vi lever i Jesu bön ”att de alla må vara ett” (Joh 17:21) och verka för försoning mellan alla kristna men också med öppenhet för att innesluta de gäster som inte har någon kyrkotillhörighet.

Det första som sägs om dessa sam- Kommuniteten tror tillsammans manslutningar är följande: med konciliefäderna: “att Herren 731 § 1. Sammanslutningar f ör endast åt det apostoliska kolleapostoliskt liv liknar institut för vigt giet, vilket Petrus förestår, har liv. Deras medlemmar fullföljer utan anförtrott alla det Nya förbundets gåvor, för att bilda en enda Kristi Unum 17

kropp här på jorden, i vilken alla de som redan på något sätt tillhör Guds folk, måste inlemmas till fullo” (Unitatis Redintegratio 3).

(IV) att ta emot gäster och volontärer med stor generositet och vänskap. ”Herre, hjälp oss att vårda vänskapens miljö så att vi (III) att bereda människor möj- tillsammans är din öppna famn lighet till bön, stillhet, andlig för alla som kommer till oss” fördjupning, vägledning och till (Bergets medarbetarbön). att älska Kristus och hans Kyrka.

B. VEM KAN TILLHÖRA KOMMUNITETEN? I FÖRSTA HAND är kommuniteten en lekmannakommunitet som tar emot personer som varken är präster, munkar eller nunnor. Dessutom kan man vara associerad till kommuniteten, vilket beskrivs på sidan 14-15 i detta nummer.

samfund har blivit kallade till Berget ända från början. Detta är ett profetiskt tecken. Vi lever tillsammans i daglig gemenskap och vittnar om att Kristi kropp är en, trots splittringar och sår. Vi lever i Jesu bön ”att de alla må vara ett” (Joh 17:21) och ber om Vi lever på Berget för att vittna om Kyrkans synliga enhet. Vi välsigGuds kärlek för alla människor, nar varandra och är öppna för all för att ”leva Kyrkan” och för att den rikedom som bevarats i våra ta emot alla människor som Gud olika traditioner. kallar till Berget. Vårt liv är ett liv Det är viktigt med solidariteten i bön, i ömsesidig kärlek, i tjänst. och vänskapen i en kommunitet. Kommunitetens medlemmar Enhet, solidaritet och vänskap vinnlägger sig om att vara öppna Den Heliga Treenigheten, Fadern mot varandra i kärlek. Vi delger och Sonen och den helige Ande, är varandra problem och glädjeämfullkomlig enhet och fullhet. Att nen i förhållandet sinsemellan, i leva i denna enhet är kommunite- arbetet och i privatlivet, lyssnar tens liv. I kommunitetens kallelse till varandra och söker hjälpa och ingår att verka för Kyrkans synliga uppmuntra varandra. Kommunienhet och välkomna medlemmar tetsmedlemmarna är lojala mot från olika kyrkor och samfund. varandra och söker enhet och Människor från olika kyrkor och helhet för kommuniteten. Unum 18

Livsformer

I kommunitetens nya stadgar, som biskop A nders godk änt, f inns ett avsnitt som handlar om att vi vä lkomnar personer med olika livsformer:

Den gemensamma bönen

De deltog troget i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna (Apg 2:42).

Fem till sex gånger om dagen samKommuniteten Den Heliga Treenig- las vi i våra båda kapell för att fira heten på Berget är en katolsk kommu- Kyrkans bön. nitet som tar emot medlemmar från Den heliga mässan är centrum i andra kristna trossamfund. denna bön, pärlan i Kyrkans liturgi I kommuniteten välkomnas personer och denna pärla är infattad i en ring med olika livsformer: av böner som helgar hela dagen: • lekmän, såväl celibatära som gifta, tidegärden. Tidebönen utsträcker mässans lovprisning och förbön till som har uppnått myndighetsålder. • katolska stiftspräster som lever i sin dygnets alla timmar. särskilda lydnad till stiftsbiskopen.

Genom dopet har vi blivit vigda till • gudsvigda som lever i lydnad till präster i det allmänna prästadömet sin orden. Det måste finnas ett avtal och lemmar i Kristi kropp. Därför med respektive ordinarie för dessa stämmer vi in i den bön till Fadern som Kristus har uppstämt under medlemmar. sitt liv på jorden. Därför är vår bön • präster och pastorer från olika kyr- inte privat, utan har en universell kosamfund. dimension. Vi ber för hela världens Alla kommunitetsmedlemmar förplik- frälsning, om syndarnas omvändeltar sig att lyda denna regel. Det finns se, och bär fram människornas rop möjlighet till dispens utifrån livsom- inför Gud. ständigheter som ålder och sjukdom. Kommuniteten står under stiftsbiskopens särskilda omvårdnad. Medlemmarna är underställda stiftsbiskopen vad gäller gudstjänster, själavård och verksamhet för apostolatet. De medlemmar som inte är katoliker är inte på samma sätt förpliktade att lyda det katolska stiftets biskop.

Den gemensamma uppgiften är:

* att fira gudstjänst, att leva i mäs�san och tidegärden. Genom daglig mässa och tideböner tillber vi Den Heliga Treenigheten tillsammans med den kämpande Kyrkan på

Unum 19

jorden och den segrande Kyrkan i himlen. Kommuniteten har av styrelsen för Stiftelsen Berget mottagit uppdraget att ansvara för gudstjänstlivet på Berget.

härtighet. Vi övar oss dagligen i att överlåta hela livet i Guds händer. Vi stöttar varandra genom förbön, genom att hjälpa varandra i vardagen. Vi har dessutom en kommu* att arbeta och hänge oss åt de nitetskassa genom vilken vi hjälper olika uppgifter som vi fått ansvar varandra med våra personliga och för. Vår uppgift är att be och arbeta gemensamma behov. för kyrkans synliga enhet, andlig fördjupning, att bygga gemenskap Att vara en miljö – ett liv i tjänst och vänskap, ta emot gäster, vo- Jesus sade: “Jag är mitt ibland er lontärer och vänner. Var och en i som er tjänare” (Luk 22:27). “Tjäna kommuniteten har något eller några villigt och glatt, det gäller ju Herren ansvarsområden som gäller livet på och inte människor” (Ef 6:7). Berget. När vi lever vårt liv på Berget, i * att leva i gemenskap och vänskap. Vänskapen har utvecklats till att vara själva miljön på Berget. Berget är en gemenskap och hjärtat i denna vår gemenskap är vänskapen. ”Herre, förnya vår vilja att bygga upp vänskapen kring dig och att se dig i varje människa vi möter” (Bönegemenskapens bön).

betraktandet av vår Herre Jesus Kristus, i mässan och tidebönen, i ömsesidig kärlek, förvandlar detta liv oss och präglar hela vår miljö.

Vi arbetar och hänger oss åt de olika uppgifter som vi fått ansvar för. Vi är sända till att vittna om Guds kärlek för alla människor och vara Guds medarbetare i den specifika “Vårt uppdrag är att, tillsammans mission vi har här: bygga enhet, med hela den världsvida Kyrkan, gemenskap och vänskap, erbjuda resamla in människor i den livgivande treater och kurser, ta emot de gäster och helande miljö som finns när som kommer till S:t Davidsgården vänskapen i Kristus och troheten och Meditationsgården. mot honom lever. Vänskapen och Vi tar emot dem som Gud har kallat kärleken till Kristus och hans Kyrka till Berget som gäster, vänner och är gåvor som måste vårdas” (Bergets volontärer och vi är Guds medarvision). betare i deras tjänst. Allt det vi gör * att låta allt ske i saligprisningarnas är viktigt och ingår i vår kallelse: anda: glädje, enkelhet och barm- förbön, samtal, matlagning, disk, Unum 20

städning, kansliarbete, gårdsmästeri med mera. Till vår gemensamma uppgift hör också att stötta volontärerna och erbjuda fördjupning i det egna andliga livet och Kyrkans liv.

muniteten i konsensus om postulanten får avge sina löften att följa kommunitetens regel och sin personliga levnadsregel. Löftesavläggelsen är tidsbegränsad till tre år med möjlighet för personen att under denna Upptagning i kommuniteten tid säga nej till kommunitetslivet på Ingen kan antas utan vederbörlig Berget. Efter dessa tre år anses man förberedelse. Kommuniteten fast- vara slutgiltigt inlemmad i kommuställer ett program för läromässig, niteten och förnyar sina löften varje andlig och apostolisk prövning år med avsikt att stanna på Berget på och utbildning. På detta sätt kan obestämd tid. Varje år förnyas den medlemmarna lära känna sin kal- personliga levnadsregeln med avsikt lelse från Gud och på lämpligt sätt att stanna i kommuniteten. förbereda sig för kommunitetens Det är viktigt att medlemmarna är uppdrag och sätt att leva. väl förtrogna med kommunitetens Man är postulant under ett till två historia och spiritualitet. Som medår och kommuniteten måste vara lem är man i första hand lojal med vaksam och endast anta postulanter kommuniteten, man rådgör alltid som har lämpligt sinnelag, tillräck- först med dem man lever med. lig mognad för att klara av kommunitetslivet. Under postulanttiden prövar man att leva efter en personlig levnadsregel som är i samklang med kommunitetens regel. Efter postulanttiden beslutar kom-

Unum 21

S:T SIGFRIDS BOKLÅDETIPS Sorgen och källan Dagmar Hesser Proprius 1986 S:t Sigfrids boklåda blev uppringd av Proprius förlag, som höll på med lagerrensning. De hade hittat ett antal exemplar av ovan nämnda bok och undrade om vi önskade ta emot den, eftersom det vore synd att slänga den. Boklådan höll helt med om detta, inte minst eftersom författaren i många år var regelbunden gäst på S:t Davidsgården.

Råd för det andliga livet Den helige Serafim av Sarov Artos 2019

Inte heller denna bok är ny, men en bearbetad nyupplaga. Författaren är väl känd, ett av de allra mest älskade ryska helgonen, som levde ett asketiskt liv, men som fick vara andlig vägledare åt människor från alla samhällsklasser. Genom denna Samtidigt är det en djupt igen- skrift fortsätter han som vägledare, kännbar resa Dagmar Hesser tar men nu åt oss. sin läsare med på; vad händer med oss när vi drabbas av sorg? Vad får oss att gå vidare? I diktens och betraktelsens form går läsaren genom sorgen och tar till sist steget in i friden i den tysta gemenskapen med Gud och människor.

S:T SIGFRIDS BOKLÅDA Vi har böcker, skivor och ikoner som speglar vår ekumeniska inriktning.

Öppettider: tisdag till söndag kl. 14.00-16.00 (onsdag till 15.00) Kontakt: bokladan@berget.se Unum 22

i vill denna gång särskilt bjud a i n e r v ä n ne r til l f irandet av Sr Veronicas 80+60årsdag (se informationen på sidan 12). Det skulle vara jätteroligt om vi kunde fylla Berget med vänner 6-7 april för att fira Sr Veronica.

Förhoppningsvis kan vi under våren sätta upp ett fint växthus i närheten av vårt trädgårdsland. Nä r det gä l ler verk sa mheten märker vi ett ökat intresse från olika församlingar och grupper från olika kyrkliga sammanhang att vilja boka in sig på Berget.

Påminner också om arbetsdagarna Rekrytering av medarbetare pågår 20-24 maj och Bergets årsmöten för fullt och vi vill uppmana den 24-25 maj. till fortsatt bön om att vi får de Det har uppstått hinder för att resurser vi behöver för att kunna kunna förverkliga renoveringen fullgöra Guds vilja på Berget. av S:t Davidsgårdens fasad. Detta Bönen är ju det som förenar oss arbete skjuts på framtiden. allra mest och därför har vi som Möjl igheten at t f å ” Bed a nd Break fast” på Berget har satt igång och hittills fungerat väldigt bra.

Bergets vänner möjlighet att också vara med i Bönegememenskapen. Det kostar ingenting och som bonus får man då och då ett En mindre skogsga l lring ha r bönebrev och deltar utifrån sina genomförts runt Skogskapellet, egna förutsättningar i Bergets runt trädgårdslandet och ner mot pågående dagliga böneliv. moravägen. Med önskan om en förvandlande och välsignad faste- och påsktid! f. Peder Bergqvist, föreståndare

www.berget.se Unum 23

Korsvägen på Berget är tillverkad av Sr Lydia Mariadotter (Vallby). Här åskådliggörs det fjärde mysteriet i smärtans frälsningsmysterier i Rosenkransen – Jesu korsbärande (Joh 19:4-17). Pilatus sade: ”Här ser ni er konung!” Men folket skrek: ”Bort med honom! Korsfäst honom!” Då utlämnade han Jesus åt dem till att korsfästas, och Jesus bar själv sitt kors ut till den plats som på hebreiska kallas Golgata. Låt oss med MARIA betrakta JESUS, som bar sitt kors genom Jerusalems gator, och låt oss bedja om självförsakelsens ande.

Tempelvägen 10, 795 91 RÄTTVIK 0248-79 71 70 E-POST: info@berget.se WEBBSIDA: www.berget.se Nästa nummer är temat: SOCIALLÄRAN - KYRKAN OCH VÄRLDEN!

UU U

STIFTELSEN BERGET

är en tidskrift som utges fyra gånger per år Prenumerationsavgift 150 kr. Medlemmar i Bergets vänförening får Unum utan kostnad. Medlemsavgift 300 kr. Studerande under 25 år 150 kr. Betalas via Bankgiro: 574-3323