Hösten 2015

Page 1

KRISTEN ENHET Utges av Förbundet för Kristen Enhet Årgång 51, nummer 2 ISSN 8443

FKE - 50 ÅR!

Innehåll Ledare 1-2 Information

Hösten 2015

3

Jubileumsfirandet i Lund

4

Berget och ekumeniken

5

Familjesynoden 6-8 Panortodoxt koncilium

9-11

Bokrecension 12-15 Kontaktuppgifter 16

Ledare av Bo Zetterlund I dagarna firar vi i FKE 50-årsjubileum! Till en början var förhoppningarna stora att hela Svenska kyrkan skulle vilja återförenas med den Katolska kyrkan. Andra Vatikankonciliet hade ju öppnat sig för andra kristna på ett helt annat sätt än tidigare. Några i Svenska kyrkan passade på och ville verka för en snar återförening. Man upptäckte Svenska kyrkans katolska arv och i bekännelsedokumenten finns mycket som är katolskt och som man kan anknyta till och kanske få med sig vid en övergång. Dokumentet ”Katolsk tro i Svenska kyrkan” gavs ut i den ena upplagan efter den andra. FKE-G bildades 1972 för dem som ville gå före. När den modellen inte godkändes, gick luften ur för många. En del konverterade och FKE blev en katolsk förening.


SIDA 2

MEDLEMSKAP I FKE Medlemsavgiften för år 2016 är 200 kronor! Lägg gärna till en jubileumsgåva! FKE:s plusgironummer är 67 91 82 - 6. Nya medlemmar behöver rekommendation från en katolik eller från en medlem. Ansökningsblankett fås från ordföranden.

KRISTEN ENHET - Hösten 2015

Sedan dess har osäkerheten varit stor vad gäller FKE´s målsättning och framtid. Blickar man bakåt ser man, att många som varit med i Förbundet nu är katoliker. FKE har varit en bro som kanske gjort det lättare för en del att gå över. En del som gjort det är fortfarande med i Förbundet och kommer också på våra möten. FKE fungerar på så sätt som en mötesplats mellan framför allt svenskkyrkliga och katoliker. FKE har också varit ett stöd för dem i Svenska kyrkan som har en katolsk tro och som vill fungera så katolskt som möjligt i sitt svenskkyrkliga sammanhang. Fortbildningskurser om katolsk tro och praxis har under flera år ordnats med stort stöd från Katolska stiftet. Samtidigt märker vi hur ledningen för Svenska kyrkan alltmer styr bort från katolska synsätt och värderingar, vilket lett till att många känner sig, och blir, alltmer marginaliserade. Vilken uppgift har FKE i framtiden? En korporativ återförening verkar alltmer avlägsen. En del tror och vill verka så katolskt som möjligt i Svenska kyrkan och upplever ett stöd i att vara medlemmar i FKE. En del får hjälp att lära känna Katolska kyrkan bättre för att eventuellt senare konvertera. Att vara en mötesplats för att hålla vänskapen vid liv mellan kristna från olika kyrkor och samfund, är det en tillräcklig uppgift? Hur tänker du? Hör av dig med dina tankar! Varmt välkomen till vårt 50-årsjubileum i Lund 21 -22 november! Program finns i detta medlemsblad och på vår hemsida www.kristenenhet.nu! Bo Zetterlund, ordförande


SIDA 3

KRISTEN ENHET - Hösten 2015

FKE framöver

Medlemsmöte i S:ta Eugenia i Stockholm lördagen den 23 jan. 2016 kl.14 i Böneveckan för kristen enhet. Tema: ”2017 – Jubelfest eller botakt?” Årsmöte på S:t Ansgar i Uppsala, Studentvägen 34 lördagen den 21 maj 2016 kl.14

JUBILEUMSSKRIFT FKE - 50 ÅR! Inför 50-årsjubiléet har styrelsen tagit fram en jubileumsskrift om den ursprungliga visionen och hur det sedan blev. Redaktör har varit Kerstin Elworth. Biskop Anders Arborelius skriver förordet. De ursprungliga initiativtagarna f Caeesarius och biskop Biörn berättar hur det hela började och utvecklade sig. Några vittnesbörd ges av Per och Maj Wallin, Barbro Nilsson, Pierre Hernvall, Jakob Tronêt och Leif W Östborg. Tidigare ordf. Per Englund ger en fin tillbakablick med lite årtal och nuvarande ordf. Bo Zetterlund avslutar med en sammanfattning. Pris inkl. porto är 100:Beställs från Stiftelsen Berget i Rättvik, Tempelvägen 10, 795 91 Rättvik, 0248-797170, info@berget.se. Pris vid jubiléet i Lund är 50:-

FKE-möte på S:t Ansgar den 9 maj i år!


SIDA 4

KRISTEN ENHET - Hösten 2015

FKE – 50 år “Vår vision då och nu” Jubileumsfirande i Lund 21 – 22 nov. 2015 Laurentiistiftelsen, Kastanjegatan 19

Lördag 21/11 14.00 Mässa 15.00 Föredrag av biskop Biörn Fjärstedt: “FKE-den ursprungliga visionen och hur det sedan blev” 16.00 Eftermiddagsfika 16.30 Föredrag 18.00 Vesper 19.30 Högtidsmiddag 150 kr (föranmäles till forestandare@laurentiistiftelsen.se) Söndag 22/11 10.00 Högmässa. Biskop Biörn celebrerar och predikar därefter brunch 13.00 Föredrag av teol.dr. Jakob Tronêt: “Katolsk tro i Svenska kyrkan, ett ekumeniskt perspektiv” 14.00 Fika 14.30 Föredrag av f. Fredrik Emanuelsson: “Katolska perspektiv på ekumeniken i dag” 15.30 Avslutning

Välkomna!

Bo Zetterlund, ordf.


SIDA 5

KRISTEN ENHET - Hösten 2015

BERGET OCH EKUMENIKEN

När det blev känt att sex personer i den ekumeniska kommuniteten på Berget skulle upptas i Katolska kyrkan så blev det kraftiga reaktioner. Först kom de känslomässiga reaktionerna som av okänd anledning handlade om ägande, pengar, stadgar o.s.v. Ungefär samma reaktioner mötte Mariasystrarna i Mariavall när de konverterade 1983. Då var det också känslomässigt grundade anklagelser som gällde ägande och ekonomi. Verkar vara ett mönster som går igen vid konversioner av grupper i Sverige.

En annan reaktion har handlat om att den väg vi går skulle vara antiekumenisk. Man ser ekumenik som en aktivitet som handlar om att respektera vars och ens samfunds “revir” och det är inte tal om ett närmande med den synliga enheten som mål. Ekumenik handlar mer om ett upprätthållande av “status quo” trots att situationen inom kristenheten har förändrats oerhört snabbt de senaste 50 åren och ingenting tyder på att denna förändringstakt bromsas upp utan snarare accelererar. Vi kommer med andra ord att så många fler konversioner av grupper och enskilda de kommande åren.

nition utgår från Svenska kyrkan? De som har minsta insyn i hur det ekumeniska arbetet utvecklats sedan Andra Vatikankonciliet vet att Svenska kyrkan dragit sig undan all seriös ekumenik. I dag består det ekumeniska engagemanget mellan Svenska kyrkan och Katolska kyrkan av små studiegrupper, och det är Svenska kyrkan som drivit ekumeniken till denna återvändsgränd. Att söka sig närmare Katolska kyrkan är i dagens situation i sig själv en ekumenisk handling. Katolska kyrkan är den kyrka som har och tar det största ekumeniska ansvaret. Att nå full kommunion med Biskopen av Rom är en enhetshandling i sig och föregriper den dag då alla kristna förenas i en enda kyrka under en enda herde.

Strävan efter en synlig enhet mellan kyrkorna delar Katolska kyrkan med de ortodoxa, i varje fall är det så den ekumeniske patriarken av Konstantinopel, Bartholomaios, uttrycker sig. Uppsplittringen i olika samfund är en skandal. Det blir problematiskt när företrädare för Svenska kyrkan anser att den egna teologiska särutvecklingen är viktigare än ekumeniska hänsynstaganden, eller som när Svenska kyrkans ärkebiskop hävdar att frågan om ”en organisatorisk enhet, den är för mig inte alls särskilt viktig” (ur en intervju med Vatikanradion Kritikerna har menat att vi blir mindre ekumeniska om den 4 maj). Ur denna aspekt är det Svenska kyrkan som 80% av kommuniteten är katolsk än om den till 80% är framstår som udda, inte Berget. svenskkyrklig. Är det så att ekumenik i Sverige per defiPeder Bergqvist


SIDA 6

KRISTEN ENHET - Hösten 20154

FAMILJESYNODEN

utan konsensus vad beträffar frågan om kommunion för frånskilda och omgifta katoliker och man har avvisat alla förslag på förändringar i kyrkans lära om homosexualitet.

Familjesynodens slutdokument har en varm och pastoral ton, med dess betoning på att stödja familjer i svårigheter och en särskild omsorg om barnens välfärd. Slutdokumentet rekommenderar en mer detaljerad och omfattande hjälp för par som förberedelse för äktenskapet samt att kyrkan stöttar paren under de första åren av äktenskapet.

Den Heliga Familjen! Årets session av familjesynoden började den 4 oktober och avslutades med en mässa den 25 oktober. Förberedelsen för denna synod inleddes förra året med en internationellt samråd med lekmän följt av en extraordinär synod i Rom. Familjesynoden har avslutats

Slutdokumentet består av tre huvuddelar: 1) Den verklighet som familjerna lever i. 2) Familjernas kallelse. 3) Familjen som ger tron vidare. Dokumentet nämner inte direkt frågan om kommunion för frånskilda och omgifta katoliker, men det finns hänvisningar till en “väg för urskillning” och “interna forum” som vissa präster och biskopar redan använder för att avgöra om en person kan återtas till sakramenten. Nyckelordet är urskiljning och biskoparnas uppgift är att urskilja de pastorala behov som finns i respektive stift. Särskilt uppmärksammad i medierna har frågan om frånskilda och borgerligt omgifta katolikers tillgång till sakramenten varit. Den frågan behandlas


SIDA 7

KRISTEN ENHET - Hösten 2015

inte uttryckligen i slutdokumentet som enbart talar i mer allmänna termer om ”behovet av att åter integrera dessa personer i kyrkans liv”. Men frågan tas däremot upp indirekt under avsnittet ”Urskiljning och integration” (paragraferna 84-86), där man talar om ”irreguljära äktenskapssituationer”, dit man exempelvis räknar de fall där katoliker har gift om sig borgerligt. Det heter där att synoden önskar att det ska bli möjligt att pröva varje enstaka fall av irreguljära äktenskapssituationer med hjälp av en andlig urskiljningsprocess och att därigenom reda ut hur dessa personer återigen kan delta fullödigt i kyrkans liv. Det innebär att man rekommenderar det som brukar kallas för pastorala lösningar inom ramen för forum internum.

Utdrag från påve Franciskus avslutande tal: Biskopssynoden 1985, som firade tjugoårsdagen av slutet på Andra Vatikankonciliet, talade om detta att anpassa sig till kulturen som ”den intima omvandlingen av autentiska kulturella värden genom deras integration i kristendomen och stärkandet av kristendomen i de olika kulturerna”. Att anpassa sig till kulturen försvagar inte den sanna värdegrunden, utan visar dess sanna styrka och äkthet, eftersom värdegrunden anpassar sig utan att förändras; tvärtom om-

vandlas de olika kulturerna gradvis och fridfullt.

Vi har under synoden även sett att trots rikedomen i vår mångfald, är utmaningen densamma: att förkunna evangeliet för dagens män och kvinnor, och att försvara familjen från alla ideologiska och individualistiska övergrepp. Utan att ge efter vare sig för relativismen eller fördömandet av andra, försöker vi, fullkomligt och modigt, omfamna Guds barmhärtighet och godhet, som överskrider alla våra mänskliga beräkningar. Vi försöker inte annat än att vara Guds redskap för att “alla ska bli frälsta” (1 Tim 2:4). På detta sätt förknippar vi Familjesynoden med den gudomliga Barmhärtighetens Jubelår. Kära bröder och systrar, synoden har fått oss att bättre förstå att de som verkligen försvarar trosläran, är inte de som förvarar dess ord, utan dess anda; inte försvarar idéer utan människor; inte formler utan vetskapen om att Guds kärlek och förlåtelse är tillgängliga som gåvor. Detta är på intet sätt att förringa betydelsen av formler - de är nödvändiga - eller vikten av lagar och gudomliga bud, utan snarare att upphöja storhet den sanne Guden, som inte behandlar oss efter våra meriter eller ens efter våra gärningar utan endast i enlighet med hans gränslösa barmhärtighet (Rom


SIDA 8

KRISTEN ENHET - Hösten 2015

3:21-30; Ps 129; Luk 11:47-54). Det har att göra med övervinnandet av den återkommande frestelsen att agera storebror, (Luk 15:25-32) eller att vara som de avundsjuka arbetarna (Matt 20:1-16). Det innebär att allt mer upprätthålla att lagar och bud gjordes för människan och inte tvärtom (Mark 2:27).

Ordet “familj” betyder inte samma sak som det gjorde före synoden. Ordet familj sammanfattar nu för oss rikedomen både i familjens kallelse och i synodsarbetets fortsatta vandring.

Att avsluta synoden är i själva verket för kyrkan att fortsätta vandra tillsammans, för föra kyrkans omKyrkans första plikt är inte att fördömma eller för- famning och Guds barmhärtighet till alla delar av banna, utan att förkunna Guds barmhärtighet, att världen, till varje stift, till varje församling och varje uppmana till omvändelse, och att leda alla män och livssituation. kvinnor till frälsning i Herren ( Joh 12:44-50). Benedictus XVI sa: “Barmhärtigheten är verkligen den centrala kärnan i evangeliets budskap; Det är själva Guds namn... Allting som kyrkan säger, gör och manifesterar är Guds barmhärtighet till mänskligheten. När kyrkan måste återkalla en okänd sanning, eller det svikna goda, gör den alltid det driven av barmhärtig kärlek, så att människorna kan ha liv och ha det i överflöd” ( Joh 10:10).

Mot bakgrund av allt detta, och tack vare denna tid av nåd som kyrkan har upplevt då den talat om familjen, känner vi oss oerhört berikade. Många av oss har upplevt hur den helige Ande har arbetat, som den verklige huvudpersonen och vägledaren för synoden.

Biskopar från alla kulturer samlade till samtal om familjen.


SIDA 9

KRISTEN ENHET - Hösten 2015

PANORTODOXA KONCILIET 2016

Patriark Bartholomaios tankar om konciliet

Pingsten 2016 kommer det stora panortodoxa konciliet att äga rum. I en intervju den 4 april i år i La Civiltà Cattolica så underströk patriark Bartholomaios att denna synod kommer att bli ett levande tecken på enheten mellan de ortodoxa kyrkorna i en tid då vår värld kräver en enande respons på dess kritiska utmaningar. De andra patriarkerna har gett patriark Bartholomaios stöd att fortsätta dialogen med Katolska kyrkan. De två stora frågorna under det panortodoxa konciliet kommer för det första att vara

relationerna mellan de ortodoxa kyrkorna och andra kristna bekännelser och andra religioner; och sedan relationerna mellan de ortodoxa kyrkorna själva. Han ser ett problem i en växande konservatism i många ortodoxa kyrkor som inte möter samtidens utmaningar. “Moreover, with regard to fraternal and collegial relations among the Orthodox Churches themselves, there has been an escalating nationalistic and triumphalistic reduction of the Eucharistic and ecumenical nature of the Church, which has always condemned «phyletism» as a dangerous heresy, particularly at the Council of Constantinople in 1872. Nonetheless, «ethnophyletism» appears to be a perpetual temptation of many of our more recent churches”. Patriarken säger att hans uppriktiga bön och hopp är att de autokefala (i.e. självständiga) ortodoxa kyrkorna kan komma samman i en anda av frihet, ärlighet och öppenhet samtala om de frågor som verkligen är angelägna för kyrkan och världen, snarare än att fastna i egennyttiga och själviska intressen om sådant som rör makt och privilegier. Om vi inte lyckas med detta så är det en förlorad möjlighet att ta itu med de problem som verkligen betyder något för världen och plågar Guds folk och Guds skapelse.


SIDA 10

KRISTEN ENHET - Hösten 2015

OENIGHET INFÖR KONCILIET? Följande text är i princip helt ordagrant tagen från Signums hemsida 2015-10-19. I början av oktober avslutades i Chambesy nära Geneve den femte panortodoxa konferens, som skall förbereda det till pingsten 2016 planerade panortodoxa konciliet. Enligt vad som framgår av det serbiska patriarkatets offentliggjord slutkommuniké, har företrädare för ”alla ortodoxa, autokefala (självständiga) kyrkor” under de förhandlingar som pågått sedan den 11 oktober godkänt tre förlagor, nämligen en om autokefali, en om förhållandet till andra kristna kyrkor och en om fastans betydelse.

Metropolit Hilarion Alfejev som fått uppgiften att vara “utrikesminister” för moskvapatriarketet. Några insatta röster menar att han förlorat något av det som utmärkte hans tidigare år genom att bli alltför inblandad i det politiska spelet. Han är annars en mycket god akademiker, teolog, författare, kompositör med mera.

En ytterligare förlaga om ”de ortodoxa kyrkornas mission i världen av i dag”, vann däremot ingen allmän enighet, detta enligt stiftelsen Pro Oriente i Wien. Enligt kommunikén hette det att Moskvapatriarkatet och kyrkan i Georgien inte skrivit under dokumentet om mission. Den heliga synoden vid Moskvapatriarkatet hade redan ”vid ett möte i juli fastställt att dokumentet i föreliggande form inte var acceptabelt”. Den av metropoliten Hilarion Alfejev ledda rysk-or-


SIDA 11

KRISTEN ENHET - Hösten 2015

todoxa delegationen hade fått i uppdrag att inkomma med ”principiella ändringsförslag” till konferensen. För närvarande är det oklart hur man skall kunna gå vidare med förlagan. Vid den synaxis (möte med de församlade överhuvudena för de ortodoxa kyrkorna) i mars förra året i Istanbul beslöts uttryckligen konsensusprincipen skulle gälla, såväl under förberedelsefasen som under själva konciliet.. Arbetet med den panortodoxa konferensen, som egentligen skulle ha ägt rum under första halvåret 2015, har överskuggats dels av motsättningarna i Ukraina, dels av en konflikt angående shejkdömet Qatar, som kanoniskt sett tillhör antiokiapatriarkatets område. Utnämningen av en metropolit av patriarkatet i Jerusalem, med uppdrag att ta sig an de många palestinska migranterna, har lett till en häftig konflikt mellan patriarkaten i Antiokia respektive Jerusalem. Den ryskortodoxe metropoliten Hilarion överbringade särskilda lyckönskningar från Moskvapatriarken Kirill I till den femte panortodoxa konferensen med en maning att arbetet vid konferensen syftade till att ”stärka den kyrkliga enheten”. Diskussionerna om utkasten till dokumenten för konciliet skall föra

representanterna för de ortodoxa kyrkorna närmare varandra, för att ”i Jesu anda” nå konsensus. Samtidigt betonade han, i egenskap av Moskvapatriarkatets ”utrikesminister”, sin ”djupa oro” över ”okanoniska aktioner” som företagits av biskopar från den ukrainska emigrationen, som står under den ekumeniske patriarken. Dessa biskopar har rest runt i Ukraina utan att ha tagit kontakt med ledaren för den autonoma ukrainsk-ortodoxa kyrkan och ”brett ut den röda mattan för exkommunicerade och laicerade (som reducerats till lekmän) präster och förespeglat dem inrättandet av en autokefal ukrainsk kyrka”. Han vädjade till den ekumeniske patriarken att fördöma dessa ”för den panortodoxa enheten” fördärvliga aktivitet och förbjuda biskoparna i fråga att framdeles fortsätta med dessa handlingar.


SIDA 12

KRISTEN ENHET - Hösten 2015

PIERRE HERNVALL RECENSERAR Jakob Tronets avhandling Förverkligad katolicitet, Max Thurians syn på vägar till Kyrkans enhet, Biblioteca theologiae practicae 94. Max Thurian (1921-1996) var en teolog som vigde sitt liv och sina gåvor till att verka för den enhet Kristus bad om den natt då han blev förrådd. Han var något så ovanligt som en reformert högkyrklig pastor som kom att ansluta sig till den ekumeniska gemenskapen i Taizé och därifrån outröttligt verka för Kyrkans enhet. I svensk kontext är han inte så känd, få av hans verk har blivit översatta till svenska. I högkyrkligt svenskkyrkligt gudstjänstliv kan man dock, kanske utan att veta om det, stiftat bekantskap med honom. Han är upphovsmannen bakom en av nattvardsbönerna som återfinns i Noterias och Artos missalen (Noterias missale: Den eukaristiska bönen, alt XI, s.358 ff, Artos missale: Den eukaristiska bönen, alternativ X, s. 374 ff.). Då denna knappast kan sägas ge uttryck för reformert teologi i traditionell mening är det lite överraskande att upphovsmannen är en reformert teolog.

Max Thurian föddes 1921 i Genève, Schweiz och växte upp i en reformert men inte så praktiserande familj. Hans fromma mormor uppmuntrar honom dock att studera teologi för att bli pastor och stimulerar hans andliga utveckling, och år 1946 ordinerades han till reformert pastor. Dessförinnan hade han 1942 träffat Roger Schütz (1915-2005), för övriga världen känd som broder Roger och anslutit sig till dennes plan att grunda ett protestantiskt kloster, något de påbörjar i Genève, men år 1944 bosätter sig gemenskapen i den lilla byn Taizé mellan Cluny och Citeaux. Påsknatten 1949 avlägger broder Max och broder Roger tillsammans med fem andra bröder sina livslånga löften med fem andra bröder. I kommuniteten fungerar han som subprior med ansvar för det liturgiska livet, därutöver ägnar han sig åt teologisk forskning och författarskap, där han går från att vara högkyrklig reformert pastor till att mer och mer argumentera för kyrkans synliga enhet. Han förblir hela sitt liv medlem i kommunitet-


SIDA 13

KRISTEN ENHET - Hösten 2015

en i Taize. År 1987 konverterar han till den Katols- helt och fullt.” Eukaristifirandet är kyrkans sätt att ka kyrkan och prästvigs även där. Han avlider 1996 i vara, ”kyrkan gör eukaristin och eukaristin gör kyrGenève och är begravd i Taize. kan”. Det förutan skulle hon inte kunna göra anspråk på att vara kyrka. I eukaristifirandet frambär Kristus I sin avhandling använder sig Jakob Tronet av be- sig själv till Fadern, och inte bara sig själv. Genom greppet katolska praktiker för att analysera Thurians kyrkans lovsång och bön förenar han även henne, som teologi. Han menar att Thurians uppfattning innebär är hans kropp med sig. Max Thurian verkade för att att katoliciteten, allmänkyrkligheten, är något som mässan skulle ses som ett offer. Det kan vi tycka är kan vara föremål för ömsesidigt igenkännande kyr- främmande för reformert protestantisk teologi, men korna emellan och där den finns, framträder den i as- stöd för detta kunde han hämta från äldre refomerpekter av kyrkans liv. Katolska praktiker, menar han, ta teologer. Han drev vidare läran om realpresens, om knyts till kyrkans handlande och utan dessa kan kyr- Jesu verkliga närvaro i brödet och vinet i eukaristikan inte längre vara kyrka. Så är t ex dopet en sådan firandet. Även om han beskrev sig själv som en vägkatolsk praktik. Denna ananlys har Jakob Tronet an- visare till Katolska kyrkan långt innan sin konversion vänt för att anlysera Max Thurians teologi om euka- så var han inte någon okritisk sådan. Han markerade ristin, dopet, ämbetet, biskopen av Roms tjänst samt mot mässor utan meninghet, att transubstantiationMariologin. släran inte behövde vara en enda förklaringsmodellen för att beskriva realpresensen i mässan och mot delar Max Thurians arbetade, bad och brann för de kristnas i den latinska kanonbönen. Men hans modell var allsynliga enhet. Och denna enhet skulle manifesteras tid att hitta gemensamma nämnare och bygga på det med den enda eukaristin. Han skriver själv: ”Krist- gemensamma, allt för att visionen om den synliga enna som lever åtskilda kan därför inte heller önska sig heten med det enda gemensamma eukaristifirandet något högre än att en dag vara förenade i en och sam- skulle bli verklighet. ma eukaristiska tro och i samma eukaristiska gemenskap, som är tecknet på att deras enhet har upprättats För att kyrkan ska vara kyrka måste hon förvalta do-


SIDA 14

KRISTEN ENHET - Hösten 2015

iskt hinder. Dock måste den ekumeniska dialogen fortsätta.Thurian verkar för att hitta vägar att bryta detta kyrkliga splittringstillstånd. Han menar att ett fungerade biskopsämbete i de reformerta kyrkorna i kombination med en breddad katolsk syn på successionens innebörd skulle vara en framkomlig väg. Han går t o m så långt att han menar att de reformerta pastorerna skulle kunna mottaga kompletterande vigningar av från katolskt håll. Detta dock utan att förringa deras tjänst och ämbete inom den reformerta kyrkan. Trots Thurians höga tankar om den reformerta kyrkans ämbete är detta nödvändigt för att förverkliga visionen om kyrkans enhet. Han omprövar även sina egna idéer i syfte att uppnå detta. Utifrån sin reI Thurians teologiska författarskap ser han kyrkans formerta bakgrund försvarar han först lekmannaceleämbete som instiftat av Kristus själv för att vara ett bration av eukaristin och succession utan biskop, men tecken på Kristi ämbete. Ämbetet är en viktig katolsk omprövar sedan dessa ställningstaganden. praktik. Ämbetsbärarnas tjänst ska rusta Guds folk för deras kallelse och tjänst i världen. Samtidigt är ämbet- Som den ekumen han är ger sig Thurian även i kast steologin ett område där den kyrkliga splittringen gör med biskopen av Roms tjänst och kyrkans enhet. Här sig smärtsamt påmind. Den katolska och reformerta följer hans teologiska texter en utvecklingslinje. I sina traditionen är vitt skilda åt av olika ämbetssyn och tidiga texter (från framför allt 1950-talet) argumentämbetsteologi och den Katolska kyrkan erkänner inte erar han för att påven utövade en enhetens tjänst i den reformerta pastorers ämbete som giltigt. Vidare är vi- tidiga kyrkan (där han menar att han har stöd från gningen av kvinnor till kyrkans ämbete ett ekumen- Jean Calvin som ska ha varit postiv till påveämbetet pets sakrament. Dopet är inte bara själva ingången till livet i Kristus, utan också den kristna enhetens källa. Kyrkosplittringen till trots, så erkänner de flesta kristna kyrkor varandras dop, något som enligt Thurian inbjuder till en förståelse av katoliciteten i dopet som är förverkligad i dessa kyrkor, ett positivt värderande av den andra kyrkan och dess liv och som i förlängningen motiverar bönen och arbetet mot alla kristnas synliga enhet.I kyrkans sakramentala liv skiljer Thurian ut dopet i vatten och dopet i den helige Ande inom ramen för den kristna initiationen. Han strävar efter en samsyn när det gäller konfirmationen mellan reformert och katolsk synsätt.


SIDA 15

KRISTEN ENHET - Hösten 2015

i den tidiga kyrkan), för att senare (60-talet och tidigt 70-tal) mena att påven i en framtida enad kyrka skulle kunna fylla en viktig funktion motsvarande den han hade i den tidiga kyrkan. Slutligen (från 1977 och framåt) driver han tanken att påven alltid utövar en Petrustjänst för kyrkans enhet. Kyrkan i Rom och dess biskop bör verka för att vara en modellkyrka, en förebild och inspirationskälla för de andra kyrkorna, något som Thurian ansåg detta blev tydligt under S:t Johannes XXIII pontifikat. Biskopen av Rom är Västerlandets patriark, skiljedomare i biskopskollegiet,innehavaren av den profetiska nådegåvan att kunna styrka sina bröder samt hela kyrkans företrädare i dialogen med världen och människorna. Vem kan motsäga nödvändigheten av och nyttan med en sådan tjänst, undrar Thurian?? Och som en konsekvens av detta anser han att de reformerta kyrkorna bör söka gemenskap med den Katolska kyrkan och dess biskop. Både när det gäller biskopen av Roms tjänst och Guds moder så är det i Max Thurians senare texter han gör dessa till något kyrkan måste praktisera för att kunna vara katolsk kyrka, till skillnad från dop, eukaristi och ämbete som han hela sitt teologiska författarskap anser vara katolska praktiker. Thurian visar alltid stor vördnad för Herrens moder Maria. Han understryker

att Marias roll i frälsningshistorien är av stor betydelse och att kyrkan därför ska prisa henne salig. Gentemot den Katolska kyrkans syn på och kult kring jungfru Maria ställer han sig dock inledningsvis kritisk, då han ser detta som ett hinder för enheten. Han arbetar dock för att hitta vägar till samsyn baserad inte minst på vad skriften säger om Maria. Succesivt omprövar han även har sina egna teologiska argument och går från att vara kritisk till att bli samstämmig med den katolska mariologin. Jakob Tronet har genom sin avhandling lyft fram en teolog som verkat hela sitt liv för den enhet Jesus ber om för sin kyrka, och som fram tills nu varit tämligen okänd i svensk kontext. Denna avhandling bidrar till att avhjälpa detta och göra Max Thurians arbete mer känt och uppskattat.

www. kristenenhet.nu


SIDA 16

UTGES AV FÖRBUNDET FÖR KRISTEN ENHET Ansvarig utgivare: Bo Zetterlund

Redaktionsgrupp: Pierre Hernvall, Peder Bergqvist

KRISTEN ENHET - Hösten 2015

FKE:s styrelse:

Ordförande: Bo Zetterlund (SvK) 070-3307987, bo.g.zetterlund@telia.com Vice ordförande: Pierre Hernvall (SvK) 019-154713, pierre.hernvall@svenskakyrkan.se Sekreterare: Nausikka Haupt (KK) 0733-795596, nausikaa.haupt@katolskakyrkan.se Kassör: Jan-Erik Eriksson (SvK) 0532-43118, fkekassa@telia.com SR.M Beata Rohdin O.SS.S (KK) 08-7551785, beata.rohdin@katolskakyrkan.se Erik Tretow (SvK) 033-276311, e_tretow@hotmail.com Kerstin Elworth (KK) 0176-13768, kerstin.elworth@yahoo.se

Förbundet för Kristen Enhet, FKE, står under överinseende av det katolska stiftets biskop Anders Arborelius OCD.

Peder Bergqvist (-) 070-3865115, peder@berget.se FKE:s rådgivare Biskop Biörn Fjärstedt (SvK) 018-694344, bwfjarstedt@hotmail.com Fredrik Emanuelson OMI (KK) 073-6316380, fredrik.emanuelson@katolskakyrkan.se FKE:s hedersordförande: Caesarius Cavallin (SvK) 0224-25188, caesarius@swipnet.se


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.