Universitetsnytt 1 2017

FÖR MEDARBETARNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

FEBRUARI 2017

NR 1

INGA HORNDAHL

Veteran med fingertoppskänsla Ny åtgärdsplan

TEMA: ERC TIO ÅR

Mobil teknik med människan i centrum

2

Ledare

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Obesvarade frågor i forskningspropositionen ut­maningar ska mötas med tioåriga forskningsprogram. Betoningen av samverkansprogram och starka miljöer med både forskning och innovation introducerar att de ökade medlen ska fördelas även utifrån en ny samverkansparameter. Men är samverkan alltid bra? En risk är att kvantitet blir det enda måttet. Ansvarigt statsråd förespråkar en bred definition, vilket samtidigt motverkar den exakthet som krävs av en skarp indikator. Själva propositionen säger ingenting om hur samverkan ska tolkas eller kvantifieras. Vinnovas samverkanspiloter ska utgöra utgångspunkt. Men själva formeln för medels­ omfördelning har inte utvärderats; ett förslag baserades bara på betyg medan ett viktade betygen utifrån lärosätets storlek. Inte minst det förra skulle ge drastiska omfördelningar.

Varje val av samverkansparametrar kommer att innebära en prioritering av en viss typ av samverkan framför en annan på ett icke kvalitetsbaserat sätt. Bättre vore att avstå från att fördela medel baserat på samverkan och istället rikta medel mot att stärka samverkan

inom områden där det finns behov.

Många frågetecken återstår, till exempel gällande ett nytt resurstilldelningssystem och internationalisering, som bägge ska utredas separat. Infrastrukturfrågor, som generellt är en av de största utmaningarna för framtidens forskningspolitik, figurerar enbart som underrubrik i forskningspropositionen. Här är finansieringen gravt otillräcklig och rymmer stora utmaningar. Samma sak gäller öppen vetenskap – öppen tillgång till publikationer och öppna data – vilket också är en av de absoluta nyckelfrågorna i högskolesektorn globalt idag.

De närmaste åren blir helt avgörande i båda dessa frågor för att mejsla ut hållbara modeller för framtiden.

ASTRID SÖDERBERGH WIDDING, rektor astrid.soderbergh. widding@su.se

FOTO EVA DALIN

VI HAR EN NY FORSKNINGSPROPOSITION, som behandlas av riksdagen i vår. Den betonar långsiktighet och kontinuitet, men innebär också en tydlig kursändring för svensk forskningspolitik. Den föreslagna finansieringen är god i ett internationellt perspektiv och givet andra statsfinansiella behov. Emellertid inger fördelningen oro och många frågor är obesvarade. En utgångspunkt är att Sverige har halkat efter i internationella rankningar. Detta ska lösas med ”kunskap i samverkan” – för första gången innehåller forskningspropositionen inte ordet forskning i titeln. Vinnova och Formas får betydande resursförstärkningar medan Vetenskapsrådet endast får en mindre ökning, innefattande en bra satsning på humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Den fria grundforskningen ägnas annars vad KVA kallat ”några hövlighetsfraser”. Ökade basanslag – totalt 1,3 miljarder – innebär utökat ansvar för lärosätena. Utslaget över de fyra åren innebär det dock ingen egentlig medelsökning med tanke på de årliga besparingskraven. Ett antal samhälls­­-

Citatet Nu omges han, med några undantag, av vetenskapskritiker och klimat­ skeptiker, som förstärker hans oansvariga, kortsiktiga och ovetenskapliga syn på utvecklingen i USA. Det finns starka skäl att vara orolig.

MILJÖPROFESSOR JOHAN ROCKSTRÖM till SVT Vetenskap 25 januari om de ministrar och rådgivare Trump rekryterat.

Innehåll

6 NYHETER 4 Ny åtgärdsplan för Stockholms universitet

5 Doktorander mår allt bättre 6 Stor uppmärksamhet kring PISA-studien

7 Avhandlingar fritt tillgängliga på nätet

15 22 10 Mobil teknik med människan i centrum catwalken

12 Barry skapar smarta miljöer

14 Ambassadörer för pedagogisk

8 Inga Horndahl: Veteran med

fingertoppskänsla

ökad kunskap

FORSKNING

19 IT-verktyg för kursutvärdering

24 Ekonomer söker vägar att möta klimatförändringar

25 Kiselgödsel minskar tungmetaller i mat

TEMA: ERC TIO ÅR

21 Viktig finansiär för banbrytande 26 NAMN forskning

22 ”Det är inte krångligt. Sök!”

15 Ökat intresse för pedagogik

OCH NYTT 28 MIN ARBETSPLATS 30 IN ENGLISH

vid Fysikum

Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet.

Upplagan är 5 500 exemplar.

ADRESS Samverkansavdelningen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm ANSVARIG UTGIVARE Linda Carlsson REDAKTÖR Per Larsson GRAFISK FORM OCH LAYOUT Blomquist & Co OMSLAGSFOTO Niklas Björling OMSLAGSBILD Inga Horndahl med en av universitetets fanor i Aula Magna.

KORREKTUR Marie-Anne Condé TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri.

ISSN 1103-2375

18 På jobbskuggning i Nottingham

verktyg

alla doktorander

14 Kvalitetsutveckling genom

start på karriären

20 Effektivare arbete med digitalt

13 Tema och kurser öppna för

utveckling

23 ERC-anslag avgörande för

17 Delar av nya Ladok i bruk

11 Forskning för hemmet och

PROFILEN

16 Examen för Snabbspåret

25

SYNPUNKTER OCH TIPS? HÖR AV DIG! Redaktör: Per Larsson, per.larsson@su,se, telefon 08-16 44 64.

Skribenter: Anna-Karin Landin, Karin Tjulin, Hanna Hellzén Cramér, Thomas Heldmark, Johanna Lundin, Andreas Bergfeldt, Karin Persson, Mia Söderbärj, Jonas Holm.

Nästa nummer kommer ut 6 april.

Manusstopp 15 mars.

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Tid för fika Fikapausen är för de flesta ett välkommet avbrott under dagen med samtal med kolleger och litet vila från arbetsuppgifterna. Sedan en tid tillbaka har en hittills okänd person satt upp lappar med uppmuntrande budskap i lokalerna hos Samverkansavdelningen.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

3

4

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Ny åtgärdsplan för Stockholms universitet Så ska universitetet nå sina mål. Nyligen fattade rektor beslut om en ny åtgärdsplan för 2017–2018. Planen är till för att konkretisera Stockholms universitets strategier.

TEXT PER LARSSON | FOTO NIKLAS BJÖRLING

STRATEGIERNA FASTSTÄLLER grundläggande värderingar och mål som vägleder universitetet från 2015 till 2018. De delas upp i de fyra områdena Forskning och utbildning, Rekrytering och kompetensutveckling, Internationell och nationell samverkan samt Förvaltning och verksamhetsstöd.

Den nya planen ersätter den förra och går hand i hand med det övergripande strategi­ dokumentet. Strategierna har beslutats av universitetsstyrelsen, och den tvååriga åtgärdsplanen ska konkretisera dem. De två vetenskapsområdena, humanvetenskap respektive naturvetenskap, har även antagit åtgärdsplaner för perioden 2017–2018 som komplement till den gemensamma åtgärdsplanen.

– Jag vill rekommendera den centrala åtgärdsplanen till läsning, även om den inte

omedelbart berör alla. Den ger en indikation på vilka frågor som står i fokus för oss som lärosäte under de närmaste åren, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.

I den gemensamma åtgärdsplanen finns både nya punkter och punkter som vidareutvecklats ur den tidigare. Bland de nya punkterna finns uppdrag som kommer utifrån, som det nya kvalitetssystemet för utbildning och regeringens uppdrag gällande jämställdhetsintegrering. Nya punkter som kommer från universitetets egna strategiska överväganden är till exempel stärkt stöd till EU-ansökningar och åtgärder för att stärka internationalisering.

Den gemensamma åtgärdsplanen utges i tryckt form 17 februari och kommer också att finnas tillgänglig på webben.

strategiska medel för att stärka den ämnesdidaktiska forskningen. Vi arbetar även med att inrätta en folkhälsovetenskaplig institution med CHESS och SoRAD och senare även Stressforskningsinstitutet.

KARIN HELANDER, vicerektor för humanvetenskapliga området Vilka är de främsta utmaningar området står inför 2017–2018?

Det är planeringen av Albano, att säkerställa ett fungerande kvalitetssäkrings­ system för all utbildning och aktivt arbeta för breddad rekrytering.

Vilka nya åtgärder ur områdets åtgärdsplan vill du lyfta fram?

Några nya åtgärder har tillkommit i relation till universitetets gemensamma åtgärdsplan, som att samarbeta kring miljöforskning tillsammans med det naturvetenskapliga området. Vi kommer att inrätta en fakultetsövergripande beredning för samverkan och utlysa

Hur har arbetet med att ta fram områdets åtgärdsplan skett? Åtgärdsplanen för 2016–2018 formulerades av en strategigrupp och beslutades av områdesnämnden. Strategigruppen gjorde en uppföljning av åtgärdsplanen i december 2016 och föreslog några tillägg och smärre preciseringar, vilka beslutades av områdesnämnden nu i januari.

Hur lyckades området genomföra åtgärdsplanen för 2015–2016?

Samarbetet över fakultetsgränserna har utvecklats genom bland annat beredningar för all utbildning, referensgrupp för rekryteringsärenden och en forskningsberedning. Dessutom utlyses årligen strategiska satsningar vad gäller forskning och forskarutbildning. Området arrangerar också profilseminarier. Två strategiska satsningar har påbörjats: ”Barn, migration och integration” samt ”Digital humanvetenskap”.

Vi har även arbetat med principer för prioritering och dimensionering av utbildning och uppföljning av prestationsgrader.

Exempel på punkter i åtgärdsplanen: • Synliggör samhällsinriktad miljö­ forskning.

• Utveckla stödet för att förebygga vetenskaplig oredlighet.

• Utveckla samarbetet om forsknings­ infrastruktur mellan forskningsuni­ versiteten i dialog med forsknings­ råden.

• Öka antalet utbildningar på grund­ nivå för utländska studenter.

• Utarbeta strategi för breddad rekryte­ ring.

• Ta fram en långsiktig lokalförsörj­ ningsplan.

ANDERS KARLHEDE, vicerektor för naturvetenskapliga området Vilka är de främsta utmaningar området står inför 2017–2018?

Det handlar om infrastruktur, dels forskningsinfrastruktur och dels lokaler. Avseende lokaler rör det sig om sådana såväl i Albano som i Geovetenskapens hus och Arrheniuslaboratoriet.

Vilka nya åtgärder ur områdets åtgärdsplan vill du lyfta fram?

Det är viktigt att planera och besluta om framtiden för Institutionen för numerisk analys och datalogi (NADA).

Detsamma gäller för Institutionen för neurokemi. Skapandet av större och starkare institutioner är viktigt för forskningens och utbildningens framtida utveckling. Det är även viktigt att implementera en skarp befordringsprocess till lektor. Rekrytering och befordran är universitetets viktigaste processer.

Hur har arbetet med att ta fram områdets åtgärdsplan skett?

Den har beretts i arbetsutskott, sektionsberedningar och områdesnämnd i ett par vändor och beslut fattades sedan av områdesnämnden.

Hur lyckades området genomföra åtgärdsplanen för 2015–2016?

Mycket bra.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Doktorander mår allt bättre – men ökad stress och brister i handledningen oroar Den senaste Doktorandspegeln visar att doktorander överlag är nöjda med sin utbildning och att de inte ångrar sin satsning. Men många känner sig övergivna av handledaren och utestängda från forskarkollektivet.

TEXT THOMAS HELDMARK | FOTO NIKLAS BJÖRLING

– DE FLESTA DOKTORANDER mår bra och det är viktigt att ta fasta på. Men det är oroande att fler känner stress och utanförskap och att det är tydliga skillnader mellan manliga och kvinnliga doktorander, säger doktorandombudet David Rynell Åhlén vid Stockholms universitets studentkår. Även om situationen för doktorander förbättrats med stabilare anställningsvillkor och ökat socialt skyddsnät, så finns det fortfarande problem. Det visar Doktorand­ spegeln, en stor enkätundersökning bland landets doktorander, som Universitetskans­ lerämbetet, UKÄ, presenterade före jul.

Fler doktorander är stressade. Flertalet har arbetat när de är sjuka. Och sexuella trakasserier förekommer. Allt detta drabbar kvinnor i högre utsträckning än män.

David Rynell Åhlén ser en inbyggd spänning i doktorandskapet som delvis kan förklara brister i arbetsmiljön. Som doktorand är man både student och anställd.

– Många ser doktorandskapet som ett kall och inte som en anställning. Det är i sig bra att känna starkt engagemang, men det kan också göra att man inte alltid informerar sig om arbetsvillkor och andra viktiga saker, säger David Rynell Åhlén som själv doktor­ erade i konstvetenskap i fjol.

Handledningen brister Inte sällan skär det sig i relationen med handledaren. Mer än var fjärde doktorand upplever sådana brister i handledningen att det hindrar deras fortsatta forskning, enligt Doktorandspegeln. En av tio byter handledare och nästan en femtedel upplever att de befinner sig i en besvärande beroendeställning till handledaren.

– Handledningen är en mycket känslig del i doktorandskapet. Det handlar om personligheter och det kan i värsta fall bli ganska svårlösliga konflikter, säger David Rynell Åhlén.

Enligt David Rynell Åhlén kan det finnas olika förväntningar på vad handledar­skapet ska innebära. Här behövs bättre information och den individuella studieplanen skulle kunna användas för att förbättra kommunikationen, menar han.

Ett inslag i Doktorandspegeln som fått stor uppmärksamhet är frågan om forskningsstöld. Är det så att doktoranders forskning stjäls eller används utan att upp-

hovsmannen anges? UKÄ, som står bakom Doktorandspegeln, hävdar att mer än var fjärde doktorand har upplevt det.

Men här har proteströster höjts. Ann Charlotte Smedler, professor vid Psykologiska institutionen, anser att UKÄ hård-

vinklat resultatet.

– Det är en vagt formulerad fråga i enkäten som UKÄ drar långtgående slutsatser från. Märkligt av en myndighet att hantera statistik på detta ovarsamma sätt, säger hon. Även David Rynell Åhlén anser att just det resultatet är svårtolkat.

– Det går inte att dra så långtgående slutsatser, men fenomenet förekommer och det är förstås inte bra.

Doktorander känner sig utanför En fråga som bekymrar David Rynell Åhlén mer är att många doktorander, 30 procent, inte upplever att de är en del av forskar­ kollektivet.

– Det kan vara ett tecken på att doktor­ anderna inte är trygga. Vi behöver doktor­ ander som mår bra. Då skapar vi också forskning av hög kvalitet, säger David Rynell Åhlén.

Sett över hela linjen så har dock villkoren för doktorander förbättrats.

– Det är bra att vara doktorand i Sverige och vid Stockholms universitet, säger han.

Många ser doktorandskapet som ett kall och inte en anställning, säger doktorand­ombudet David Rynell Åhlén.

Doktorandspegeln 2016: • 77 procent tycker att kvaliteten på kurserna är god eller mycket god.

• 27 procent upplever sådana brister i handledningen att deras forskning hindras.

• 18 procent anser att handledaren inte visar något större intresse för doktor­ andens studier.

• 11 procent har bytt handledare och ytterligare 15 procent har övervägt att byta.

• 85 procent skriver sin avhandling på engelska.

Frågan om forskningsstöld lyder: I vilken grad har din forskarutbildning inneburit att du upplevt att dina forskningsresultat använts utan att du angetts som författare eller upphovsman?

Mycket liten grad/inte alls 74% Liten grad

18%

Hög grad

6%

Mycket hög grad

2%

5

6

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Stor uppmärksamhet kring PISA-studien Senaste PISA-studien visar förbättrade resultat för svenska skolelever. Men det är för tidigt att säga att ändringar i lärarutbildningen gett resultat.

TEXT PER LARSSON | FOTO NIKLAS BJÖRLING | ILLUSTRATION ANNA BAUMGARTEN

INTERNATIONELLA STUDIER om hur svenska skolelever står sig i konkurrens med elever i andra länder brukar få stor medial uppmärksamhet och användas i den politiska debatten.

Så även nu i december då resultaten av två studier redovisades, först TIMSS-studien och sedan PISA-studien.

Vi har talat med Ulf Fredriksson, docent vid Institutionen för pedagogik och didaktik, samt Samuel Sollerman, doktorand vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, kring resultaten i PISA-studien och vad de innebär för lärarutbildningen och forskningen.

Båda gläds åt att resultaten förbättrats för svensk del. Ulf, som arbetat med frågorna kring läsförståelse i PISA, gläds särskilt åt att andelen elever som kan betecknas som svaga läsare har minskat. Men huruvida denna förbättring är en trendvändning är dock för tidigt att säga, tillägger han.

Samuel, som ingår i PRIM-gruppen som

Ulf Fredriksson och Samuel Sollerman gläds åt PISA-resultaten.

arbetar med matematikdelen i PISA, lyfter fram att resultaten inom matematik förbättras.

Det gäller såväl prestationsförbättringar hos lågpresterande som högpresterande elever.

– Oroande är dock att flera likvärdighetsindikationer, baserade på resultaten i naturvetenskap, visar på en minskad likvärdighet i den svenska skolan.

Systemutvärderingar De förändringar som gjorts inom lärarutbildningen de senaste åren tror de dock inte kunnat bidra till de förbättrade resultaten.

– De studenter som följer den nya lärar­ utbildningen hade knappt hunnit få en lärartjänst till 2015. De utgör också en mycket liten del av lärarkåren. Det är svårt att veta vad enskilda faktorer såsom lärarutbildning kan ha för effekter på skolans resultat. Där­ emot kan eventuellt den ökade betoningen på skolans kunskapsuppdrag i samhället ha haft en viss effekt, säger Samuel.

Internationella kunskapsstudier är framförallt systemutvärderingar och betydelsen för läraren i klassrummet blir då indirekt. Samuel berättar om hur lärare kan sätta resultaten i relation till sin egen undervisning samt fundera kring och diskutera resultaten. Det som lärarna även kan ha användning för är de frisläppta uppgifterna som använts i PISA för att se om de kan använda dem i sin undervisning.

Det är, enligt Ulf, möjligt att utifrån studien dra slutsatser om hur utbildningssystem kan organiseras, men innan dessa slutsatser omvandlas till utbildningspolitik påverkas de av olika politiska intentioner.

Båda lyfter även fram att PISA-studierna skapar en hel del data som skulle kunna användas på olika sätt inom forskningen men här saknas tillräckliga medel och intresse hos finansiärerna.

Se även krönikan på baksidan av tidningen.

Svenska elever bättre i PISA PISA (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper i läsför­ ståelse, matematik och naturvetenskap.

Mellan den första PISA-studien år 2000 och den förra studien 2012 hade Sverige den största resultatförsämringen av alla länder.

I PISA 2015 har trenden brutits. Inom områdena läsförståelse och matematik är resultaten signifikant bättre och inom natur­ vetenskap syns tecken på en förbättring.

I PISA kan likvärdighet mätas med sju indikatorer. Jämfört med PISA 2006 har nu fem av dessa försämrats och ingen för­ bättrats. Elevens familjebakgrund har till exempel fått ökad betydelse för resultaten i naturvetenskap.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Upphovsrätten skyddas samtidigt som forskningen släpps fri.

Fakta om avtalet Avtalet gäller från 1 januari 2017 och kommer geografiskt att begrän­ sas till besök från datorer med svensk IP-adress. Doktorsavhandlingarna pub­ liceras successivt på universitetsbiblio­ tekets webbplats under våren 2017.

För doktorsavhandlingar som lagts fram vid Stockholms universitet från år 2003 och framåt har universitetet inhämtat enskilda samtycken från avhandlings­ författarna och för de som varit intres­ serade finns avhandlingarna redan nu tillgängliga på webben genom databasen Diva.

Universitetets alla avhandlingar fritt tillgängliga på nätet Universitetet har slutit ett avtal som gör det möjligt att publicera samtliga avhandlingar från universitetet under åren 1906–2003.

TEXT JONAS HOLM | FOTO KARL EDQVIST

DET NYA AVTALET är en lösning som skyddar upphovsrätten, samtidigt som forskningen släpps fri för alla att läsa på universitetsbiblio­tekets webb. Bakgrunden är att Stockholms universitet för tre år sedan JK-anmäldes för att olovligen tillgängliggjort gamla avhandlingar. Biblioteket plockade då bort samtliga avhandlingar, och JK avslog ett år senare alla ersättningskrav.

Strax innan jul kunde Stockholms universi­ tetsbibliotek istället presentera ett avtal med

så kallad avtalslicensverkan mellan Stockholms universitet och organisationer som är medlemmar i upphovsrättsorganisationen Bonus Copyright Access, detta som ett led i Stockholms universitets arbete med den så kallade tredje uppgiften.

Avtalet ger biblioteket möjlighet att tillgängliggöra alla doktorsavhandlingar – omkring 5 700 – framlagda vid universitetet mellan åren 1906 och 2003 på universitetsbibliotekets webbplats.

Ny webbtidning om hållbarhetstänkande och global utveckling RETHINK (RETHINK.EARTH) är Stockholms Resilienscentrums nya webbtidning. Tidningen innehåller djuplodande specialartiklar om hållbarhet för den som är intresserad av global utveckling, politik, forskning och mer.

Tanken med rethink.earth är att webbtidningen ska förvandla Stockholms Resilienscentrums forskning till något praktiskt användbart. Den är en del av projektet GRAID (Guidance for Resilience in the Anthropocene: Investments for development) som finansieras av Sida.

– Global utveckling sker överallt och det innebär att vi kommer att berätta historier från hela världen. I Rethink kan du läsa om hur en sjö i Bangalore återställts på ett innovativt sätt eller hur risodlare följer heliga regler fastställda i balinesiska vattentempel för hundratals år sedan. Kommande texter kan beskriva stadsodling i Detroit, eller konst som förklarar klimatförändringar i Sydafrika, berättar Rethinks redaktör Naomi Lubick.

Tidskriftens första text handlar om centrumets forskningschef Carl Folkes arbete och berättar delvis resiliensforskningens historia.

KARIN TJULIN

Bonus Copyright Access är en svensk upphovsrättsorganisation utan vinst­ intresse inom litteratur-, press-, bildoch notområdena som för sina med­ lemsorganisationers räkning förhandlar avtal och licensierar rättigheter kollek­ tivt. Avtalen ger skolor, företag, myn­ digheter och organisationer rätt att i olika omfattning kopiera och dela upp­ hovsrättsskyddat material.

Rent juridiskt innebär avtalet att universitetet inte behöver skriva individuella avtal med samtliga författare, då den särskilda bestämmelsen om avtalslicens gäller för alla upphovsrättsinnehavare som är verksamma inom området. För den upphovsrättsinnehavare som inte vill omfattas av avtalet, finns en möjlighet att begära att universitetsbiblioteket plockar bort enskilda verk.

– Att synliggöra universitets forskning och samverka med det omgivande samhället ligger helt i linje med den nya forskningspropositionen. Genom avtalet har vi hittat en lösning för detta som också tillvaratar upphovsmännens intressen, säger överbibliotekarie Wilhelm Widmark.

Förslag till ny organisation för etikprövning UTBILDNINGSDEPARTEMENTET har skickat ut förslag på remiss om en ny organisation för etikprövning av forskning.

Där föreslås bland annat att de sex region­ ala etikprövningsnämnderna ska avvecklas. I stället föreslås att etikprövning som avser människor ska samlas inom en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten.

Syftet är att öka effektiviteten och skapa en mer enhetlig tillämpning av regelverket genom en central samordning. Ärenden som beslutats av Etikprövningsmyndigheten ska kunna överklagas till Centrala etikprövningsnämnden som föreslås byta namn till Överklagandenämnden för etikprövning. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

7

8

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

40 år med kulissen som scen I drygt 40 år har Stockholms universitet varit Inga Horndahls arbetsplats. Hon har styrt upp verksamheten både på institution och centralt och många stämmer in i rektors lovordande av Ingas diplomatiska fingertoppskänsla och glimt i ögat, senast som chef för universitetets konferensservice.

TEXT KARIN TJULIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

INGA HORNDAHL ARBETAR gärna i bakgrunden. Hon organiserar och ser till att allt fungerar, och även om hon inte har några problem att framträda gör hon det helst i en yrkesroll och inte som privatpersonen Inga.

Att hon började arbeta på universitetet 1974 var en

tillfällighet. Hon kom tillbaka från ett år i utlandet och behövde jobb och pengar det halvår hon hade kvar innan hon skulle börja plugga på ”Sopis” (Social­högskolan, som senare blev en del av Stockholms universitet). Dåvarande Strålningsbiologiska institutionen annonserade efter en

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Inga Horndahl Aktuell: Chef över Sektionen för konferensservice. Blir pensionär 1 april och är en av 2016 års mottagare av Stockholms universitets guldmedalj.

Familj: Make och dotter.

Bor: Villa i Täby.

Fritidsintressen: Dans och opera, vara ute i naturen, ta hand om villa och sommarställe.

Följer gärna med maken på mineralmässor, bland annat till Frankrike i sommar.

Läser just nu: Allätare när det gäller litteratur, läser oftast flera böcker parallellt, dock aldrig i sängen. Inga erkänner att hon bara brukar komma ihåg antingen författarens namn eller bokens titel.

Tillsammans kommer vi dock fram till att hon just nu läser Elena Ferrantes ”Min fantastiska väninna” och Yvonne Hirdmans ”Den röda grevinnan. En europeisk historia.”

Om jag vore rektor för en dag: Skulle jag utveckla den administrativa personalens kompetens ytterligare genom kurser inte bara i ekonomi- och personalfrågor, utan i hur ett universitet ser ut, hur det drivs, dess historik, hur det är att vara universitetsoch statsanställd. Då skapar man en gemensam universitetskänsla.

Det bästa med universitetet som arbetsplats: Alla människor och alla härliga möten med dem. Det ger näring för själen.

sekreterare med en ”luddig” beskrivning av arbets­ uppgifterna. Efter att den som fått jobbet hoppat av gick frågan vidare till Inga: – De frågade om jag skulle ha lust att försöka och jag har försökt sedan dess, säger Inga Horndahl och fyrar av ett stort leende.

Bara 22 år gammal, med en sekreterarutbildning i bagaget, skulle hon sköta all administration för hela institutionen. Dessutom var hon professorns personliga sekreterare. Hon lärde sig snabbt att, bland annat, avvisa människor på ett trevligt sätt.

– Mitt rum var ett genomgångsrum. När jag på morgnarna kände ett vinddrag bakom ryggen visste jag att professorn var på plats. Fem minuter senare brukade han komma ut med en bunt papper som skulle renskrivas.

Raderfunktion revolutionerade arbetet Inga Horndahl, och alla andra institutionssekreterare, skrev ut allt från sina institutioner på maskin – brev, publikationer, ansökningar och vetenskapliga artiklar. Den första IBM-skrivmaskinen med raderfunktion revolutionerande arbetet: – Kemiska formler var besvärliga. Och utrymme måste lämnas på papperet för att kunna lägga in figurer i efterhand, de gjordes på specialpapper av en kollega som var duktig på det. Skrivfel var också besvärligt, då måste man skriva om hela sidan.

Lyckligtvis var tempot ett helt annat då, berättar Inga. Det tog minst två veckor att få svar när manus eller brev skickats till USA. Så det var bara att ge sig till tåls.

Universitetets centrala ekonomiavdelning, ”Kassan”, fanns då på Spökslottet, så någon eller några gånger i veckan satte sig Inga på bussen och åkte till Jarlaplan eller Sveavägen för att sköta institutionens många kontantärenden.

I 20 år arbetade Inga kvar på Strålningsbiologiska institutionen. Hon säger att det var både roligt och utmanande och att hon kände att hon ”måste få ordning” på den. Att hon inte började på socionomstudierna är inget som hon ångrat. Av rent intresse har Inga visserligen läst några universitetskurser i bland annat ekonomi, men någon akademisk examen har det inte blivit.

Skillnad på kulturer År 1992 blev Inga ansvarig för universitetets akademiska högtider, samtidigt som hon arbetade kvar vid institutionen. När universitetsförvaltningen så småningom organiserades om runt 1995 började hon på det nybildade rektorskansliet, som ekonomihandläggare och fortsatte samtidigt att ha ansvar för installations- och promotionshögtiden.

– Det är roligt att ha arbetat tillräckligt länge i samma organisation för att se hur saker återkommer; hur man plockar isär och slår ihop olika delar av förvaltningen. Det går i cykler.

Inga tror att det är bra att arbeta både på institution och i universitetets centrala förvaltning och tycker att hon, i sin roll i förvaltningen, har haft stor nytta av sina kunskaper om hur institutionerna tycker och tänker. Under tiden i rektorskansliet lärde hon också känna universitetets olika ”företagskulturer”, hur såväl institutioner som fakulteter skiljer sig åt: – Kulturerna behöver man ta hänsyn till, gör man det så fungerar samarbetet bättre.

Redan innan Inga Horndahl började arbeta centr­ alt vid universitetet var hon engagerad i SUUSA, Stockholms universitets utveckling för sekreterare och administratörer, en universitetsgemensam utvecklingssatsning som förutom fortbildning inom

Profilen

Det är feng shui att arbeta i denna byggnad. Jag blir glad varje gång jag passerar in genom dörrarna. personaladministration, ekonomihandläggning och kommunikation utvecklade sig till ett nätverk över fakultetsgränserna där sekreterare och administratörer diskuterade arbetsuppgifter och kunde hjälpa varandra. Det behövdes speciellt när ett universitetsgemensamt ekonomisystem introducerades: – Introduktionen av systemet var allt annat än lyckad. Inget fungerade – fakturor ramlade ur systemet, forskare fick inga rapporter… Institutionssekreterarna var ansatta från alla håll när det inte fungerade, vissa slutade till och med.

Nordiskt uppdrag SUUSA-gruppen, där Inga ingick, blev något som många vände sig till för att få hjälp och stöd. Hon märkte då tydligt att hon själv blev hjälpt när hon försökte hjälpa andra att hitta positiva lösningar. Resultatet blev en långlivad nätverksgrupp för dem som ansvarade för institutionernas ekonomihantering.

– Det kändes mycket bra att vara med och bidra, säger hon. År 2002 blev den dåvarande förvaltningschefen, Leif Lindfors, ordförande för NUAS, Nordiska universitetsadministratörssamarbetet, en organisation för kunskapsutbyte mellan universitetsadministratörer från hela Norden. Han frågade Inga om hon ville bli generalsekreterare för organisationen.

– Jag svarade direkt: ”Ja, gärna.” Hittills har jag aldrig sagt nej när jag blivit tillfrågad, och jag har bara fått roliga uppdrag, säger hon.

– Det här var ett jätteroligt uppdrag, som grädde på moset. Engagerade människor med mycket energi, många idéer och intressanta frågor att arbeta med som Bolognaprocessen och förvaltningsstrukturer i olika länder. Eftersom jag skrev protokoll vid styrelsemötena utvecklade jag också min nordiska språkförståelse.

Belönad med medalj Samtidigt med arbetet som generalsekreterare och de många resor som det innebar fortsatte Inga att arbeta som ekonomihandläggare vid Ledningskansliet och att ha ansvar för doktorspromotionen. Vid den akademiska högtiden i höstas blev Inga själv belönad med Stockholms universitets guldmedalj i 8:e storleken i band, en medalj som tilldelas den som ”på ett betydande sätt bidragit/medverkat till att stärka Stockholms universitet, dess forskning eller dess undervisning”. Motiveringen tar bland annat upp Ingas särskilda förhållande till Aula Magna. Aulan invigdes 1997 och då började universitetet också med magisterpromoveringar. Sedan 2005 är hon chef för konferensservicen vid universitetet och har sin bas i Aula Magna: – Att driva en helt intäktsfinansierad verksamhet har varit både utmanande, spännande och givande.

Att det gått så bra beror uteslutande på de fantastiska människor som jag har haft förmånen att arbeta med vid Konferensservice, säger Inga.

– Det är feng shui att arbeta i denna byggnad. Jag blir glad varje gång jag passerar in genom dörrarna.

9

10

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Mobil teknik med människan i centrum Lekfullhet, glädje och det goda livet. Det har varit ledord för verksamheten vid Mobile Life – som nu fortsätter att bedrivas vid bland annat Institutionen för data- och systemvetenskap.

TEXT PER LARSSON | FOTO ANNA-KARIN LANDIN | ILLUSTRATION COLOURBOX

Runt 30 personer har arbetat inom Mobile Life. Forskningen har varit tvärvetenskaplig med bland annat data- och systemvetare, sociologer, psykologer, interaktionsdesigners, spelutvecklare, modevetare och dansvetare.

– Vi talar om lekfullhet, glädje och det goda livet. Viktigt är att sätta människan i centrum. Den synen tror jag vi lyckats överföra även till samarbetspartners som Ericsson, säger Maria Holm, som är biträdande föreståndare för Mobile Life.

MOBILE LIFE VINN Excellence Centre vid Stockholms universitet bildades 2007 genom en tioårig finansiering från Vinnova. VINN Excellence Center är en form för samverkan mellan näringsliv, offentlig verksamhet samt lärosäten, forskningsinstitut och andra forskningsorganisationer. Förutom Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och forskningsinstitutet SICS RISE stod även flera företagspartners bakom ansökan. Genom åren har antalet företag inom samarbetet ökat, bland dessa finns Ericsson, Microsoft Research, Ikea och ABB. Fokus för forskningen har legat på det som kallas mobila tjänster. Konsumentperspektivet har även varit viktigt; vilka behov ser vi som användare och vilka möjligheter skapas med tekniken?

Sakernas internet Begreppet Sakernas internet (Internet of things)* är ett bra exempel på en utveckling forskarna sett komma och som fått stort genombrott. Från att för tio år sedan varit ett begrepp nästan enbart i forskarkretsar är sensorer och fjärrstyrning av apparater i våra hem och prylar allmänt utbrett idag.

Forskningen vid centret kan delas in i fyra block. Det första området är videoteknik, se artikeln om Oskar Juhlin. Appar och möjlig­ heterna att bygga ihop olika tjänster, är ett annat stort område. Ett tredje område är spel av olika slag. Flera spelidéer har kommersialiserats av forskare vid centret. Slutligen rör det sig om teknik som appliceras på våra kroppar.

Genom att ha sensorer direkt på kroppen eller på kläder eller armband går det att mäta till exempel puls och andning. Utifrån denna information går det att diagnosticera till exempel hur stressad du är och ge råd om hur du kan koppla av.

Forskningen fortsätter Maria Holm berättar om hur forskarvärlden och näringslivet arbetar med olika tidshorisonter. Forskningsprocessen gör att resultat är att vänta först om flera år medan företag snabbt vill få ut nya produkter på marknaden.

Inom Mobile Life har funnits en vilja att lyssna till varandra och dessa två synsätt har

Maria Holm är biträdande föreståndare för Mobile Life.

kunnat förenas. Resultatet har blivit vetenskapliga publiceringar, utvecklingsprojekt hos företag och kommersialisering av flera forskningsresultat.

Inför att den tioåriga finansieringen skulle ta slut ansökte Mobile Life om fortsatt finansiering från Vinnova. Beskedet var dock negativt för Mobile Life, liksom för de flesta andra excellenscentra. Centrumbildningen i Kista avvecklas nu och den 31 mars blir avslutningskonferens som ska presentera forskning och samarbeten framöver. Forskargrupperna vid Mobile Life har dock fortsatt finansieringen och förs nu över till DSV, KTH och SICS. *Sakernas internet är när föremål som hushållsapparater, kläder och byggnader förses med inbyggda sensorer, datorer och internetuppkoppling så att föremålen kan sammankopplas fysiskt eller via trådlöst nätverk och utbyta data.

11

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Intresset för kopplingen mellan teknik och konsumentbeteende har fått Oskar Juhlin att jobba med modeindustrin.

Forskning som tar plats i hemmet och på catwalken Möjlighet att ”hämta hem” klädesplagg direkt från modevisningar till datorn eller att tillsammans med andra direktsända via mobilen. Det är ett par resultat av Oskar Juhlins forskning vid Mobile Life.

TEXT PER LARSSON | FOTO ANNA-KARIN LANDIN

OSKAR JUHLIN, med bakgrund inom socio­ logi och datavetenskap, är en av forskarna som grundat och varit verksam vid Mobile Life sedan starten 2007. De projekt han leder är bra exempel på grundtanken bakom cent­ ret – att bedriva seriös forskning om det som kan verka oseriöst.

– Människors beteende och behov är det som driver IT-utvecklingen. Vi måste förstå relationen mellan tekniken, människors behov och hur de kan ta sig uttryck i förhållande till tekniken. Och då är det naturligt att som forskare jobba nära industrin, säger han.

Genom åren har videoteknik och streaming (direktsändning på webben) varit Oskars stora forskningsintressen. Bland det han forskat om är teknik för att sända live från mobiltelefoner och teknikstöd så att flera användare tillsammans kan foga ihop livesändningar.

Forskningen har lett till samarbeten med flera företag. Ett är Ikea. Företaget visste inte riktigt hur de skulle hantera den digitala tekniken och hur deras produkter fungerar i IT-åldern. För att komma vidare behövde de kontakt med forskare som både håller på med konsumentbeteende och digital teknik. Valet föll på Mobile Life. Ett resultat av samarbetet var skärmar där filmer visades och kunderna kunde föreställa sig hur en möbel eller inredningspryl skulle se ut i en viss miljö.

Tekniken där användare gemensamt kan producera, klippa och livesända från mobiler och bärbara datorer kommersialiseras nu genom företaget Liveling, där Oskar är en av delägarna. Produkten räknar de med att ha ute på marknaden i slutet av året.

Intresset för kopplingen mellan teknik och konsumentbeteende har även tagit Oskar till modeindustrin.

Olika tekniktraditioner Mode och IT har helt olika tekniktraditioner, understryker han. Inom modeindustrin finns stor konsumentkunskap och den jobbar kortsiktigt med nästa kollektion. IT-industrin är mer forskningsbaserad och har längre tidsperspektiv.

– Stockholms universitet är den perfekta platsen att föra samman dessa traditioner. Vi har avancerad teknisk forskning men även samhällsvetenskaplig forskning som sysslar med teknikaspekter. Dessutom finns världsledande forskning inom modevetenskap och forskare i företagsekonomi.

För att ta forskningen vidare har nätverket Digitizing fashion startat. Målet är att göra svenskt mode mer digitalt genom att föra samman IT- och modebranschen och skapa ny teknik. Förutom forskarna vid universitetet ingår även bland annat KTH, Aaltouniversitetet i Finland, Textilhögskolan i Borås, Swedish Fashion Council, H&M, Sony Mobile och Telia Sonera.

Forskningen har bland annat resulterat i interaktiva livesändningar från modevisningar. Forskare vid DSV arbetar nu med att träna datorer att känna igen enskilda modeller på catwalken. Idén är att konsumenter ska kunna titta på en videosändning från en modevisning och klicka på de klädesplagg som hen är intresserad av. Kläderna hamnar då i en ”önskelista”.

Arbete pågår även för att bilda ett centrum vid Stockholms universitet med inriktning på modets digitalisering där DSV, Centrum för modevetenskap och Företagsekonomiska institutionen ska ingå.

12

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Professor Barry Brown forskar om samspelet mellan människa och teknik. Ett forskningsområde är hur Spotify kan användas genom att klicka på små skärmar.

Interaktion med robotar är ett annat område han forskar inom.

Barry skapar smarta miljöer Hur ofta tittar du på mobilen och vad använder du den till? Det är frågor Barry Brown studerar för att skapa smartare tekniklösningar.

TEXT PER LARSSON | FOTO ANNA-KARIN LANDIN

BARRY BROWN kom till DSV och Mobile Life för fem år sedan från University of California, San Diego. Njutning (enjoyment) är det ord han själv använder för att beskriva fokus för sin forskning. Det handlar om att öka förståelse för hur människor använder sina mobiler och annan bärbar teknik. Hans forskargrupp har bland annat utrustat försökspersoner med kroppskameror som registrerat hur ofta och på vilket sätt de använt sina mobiltelefoner och ”smarta” armbandsur.

Dessa data har använts för att öka för­ ståelse för hur vi beter oss i vardagen i förhållande till den teknik som omger oss.

Det kan till exempel röra sig om hur ofta vi tittar på mobiltelefonen eller huruvida vi til�-

låter att meddelanden från telefonen avbryter samtal. Denna data blir sedan ingångsvärden när nya produkter ska designas.

– För att interaktionen mellan människan och maskinen (mobilen eller den smarta klockan) ska fungera än smidigare bör vi skapa miljöer som gör oss smarta, där vårt dagliga beteende föder smarta tekniklösningar, säger Barry.

Interaktion som inte stör Denna nya typ gränssnitt mellan människa och maskin kallar Barry ”smart implicit interaktion”. Det är en form av interaktion som håller sig i bakgrunden och inte stör oss.

Den ändrar istället beteende och anpassar

sig till situationen, baserat på dataanalys av bland annat vårt tal och våra rörelser.

För att kunna ta denna forskning vidare har Barry tillsammans med Kia Höök, professor vid KTH och tidigare föreståndare för Mobile Life, beviljats 33 miljoner kronor av Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) för projektet ”Smart Implicit Interaction”.

Arbetet bygger på Mobile Lifes forskning om tal och fysiska gränssnitt. Projektet ska utforma teknologier som agerar utan störande gränssnitt. Cirka 15 forskare ingår i projektet där även forskningsinstitutet SICS samt Husqvarna och andra företag är delaktiga.

I sin forskning har Barry varit inne på flera andra områden som smart implicit interaktion även skulle kunna tillämpas inom. Det kan till exempel vara självkörande bilar och hur mobiltelefonen kan användas för spel, typ Pokemon Go. Andra projekt är att se hur det går att få ut än mer av samnyttjandetjänster som Airbnb. I de algoritmer som används här finns ytterligare data att använda, till exempel genom att samla in tips från användarna på platser värda att besöka, så kallad algoritmturism. Även om Mobile Life nu upphör har Barry fortsatt finansiering och tar med sin forskargrupp till DSV. – Jag ser fram emot att integreras med DSV. Där finns flera välrenommerade forskningsområden som ligger nära det jag forskar kring.

13

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Teman och kurser öppna för alla doktorander Humanistiska fakulteten erbjuder från och med hösten 2016 tematiska studier och fristående kurser på forskarnivå inom humaniora.

ALLA KURSER är öppna för samtliga doktorander vid fakulteten, liksom för doktorander från andra fakulteter och lärosäten i Sverige och utlandet. I praktiken är kurserna öppna för alla som är antagna till forskarutbildning, oavsett ämnestillhörighet.

Satsningen, Humanistiska fakultetens forskarskola, har tre huvudsakliga syften.

Att höja kvaliteten i utbildningen, att öka tvärvetenskaplighet och interdisciplinära samarbeten, samt att skapa en högre grad av internationalisering. Dessa syften uppnås bland annat genom att doktorander får lärarledd undervisning i större och blandade grupper.

Doktoranderna erbjuds härigenom en större forskningsgemenskap, där egna projekt och idéer kan möta både medhåll och mothugg.

Fakultetens kravprofil för forskarskolans teman och kurser leder till nyskapande samarbeten mellan ämnen och institutioner.

Samtidigt ger lärare från Stockholms universitet och andra lärosäten kursinnehållet både bredd och djup.

Ett tema kan beskrivas som ett program i miniformat, där ett problem eller ett ämnesområde, såsom kroppslighet eller flerspråkig­ het, behandlas utifrån olika vetenskaper och

discipliner. Ett tema löper över två år och består av kurser om totalt 20 högskolepoäng.

Tanken är att ett tema ska vara tillräckligt brett för att vara till gagn för doktorander från en rad ämnen, men samtidigt tillräckligt smalt nog för att deltagarna ska få stort vetenskapligt utbyte av varandra.

Två teman startar varje höst För närvarande erbjuds två teman: Flerspråk­ ighetens dynamik och Kroppslighet i teori och praktik. Varje höst startar två nya teman.

Kurserna som erbjuds är både teori- och metodkurser liksom mer praktiskt orienterade kurser. Under vårterminen 2017 erbjuds fyra fristående kurser: Att tala som forskare, Corpora in the Humanities, De-Westernizing Key Concepts in a De-centered World samt Visuella källor.

Humanistiska fakulteten erhåller sedan 2004 en permanent förstärkning från regeringen, avsedd att användas till utbildning på forskarnivå. Humanistiska fakulteten antar i genomsnitt omkring 40 doktorander varje år och har för närvarande omkring 300 aktiva doktorander.

JOHANNA LUNDIN ­

Hur kommer president Trump att påverka forskning och högre utbildning?

MARK RHINARD, professor i internationella relationer och med dubbelt medborgarskap i USA och Sverige.

– På kort sikt kommer Trumps politik att påverka den fria rörligheten för forskare som deltar i gemensamma forskningsprojekt.

Men de mer långsiktiga effekterna blir nog mer allvarliga genom att skapa ett fientligt klimat och anti-intellektualism inom vetenskapen.

NINA KIRCHNER, docent vid Institutionen för naturgeografi och föreståndare för Bolincentret för klimatforskning.

– Det gäller att ha ett vaksamt öga på hur och i vilken utsträckning de nya politiska makthavarna i USA påverkar landets forsknings- och utbildningsverksamhet. Många av mina amerikanska kollegor avvaktar och observerar. Det betyder inte att de är passiva, men det är alltid bättre att tänka klart (och tänka rätt!) innan man pratar och går till handling.

MERRICK TAB­OR lärare vid Stats­veten­skapliga institutionen och med dubbelt medborgarskap i USA och Sverige.

Odin på plats i taket I ARRHENIUSLABORATORIETS TAK utanför Meteorologiska institutionen finns nu en nygammal satellit i bana. Det är en modell av Odinsatelliten i skala 1:10 som långsamt roterar i taket. Satelliten är tillverkad av Centralverk­staden där Göran Hallengren gjort modellen

och Nils Walberg har ansvarat för upphängningsutrustningen. En informationsskylt om satelliten finns på räcket på plan 6 och plan 5. En andra modell av Odin i samma skala har beställts av raketbasen Esrange och kommer att levereras under våren.

– Det finns många som befarar att förutsättningar för forskning och högre utbildning kommer att försämras genom bland annat indragning av federalt stöd till forskning som inte stämmer överens med hans verklighetssyn – såsom klimatpåverkan – eller med hans politiska uppfattningar – såsom sexuella och reproduktiva rättigheter – inskränkningar av yttrandefrihet, begränsningar av internationell rörlighet, privatisering av studentlån med mera. Hans stora satsning inom området hittills har trots allt varit Trump University.

14

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Ambassadörer för pedagogisk utveckling CENTRUM FÖR universitetslärarutbildning (CeUL) påbörjade 2015 ett arbete där pedagogiska ambassadörer utses i syfte att stimulera pedagogisk utveckling vid universitetets institutioner. Tanken är att bygga pedagogisk kompetens genom att fokusera på de olika pedagogiska miljöer som universitetslärare verkar inom.

Projektet går ut på att CeUL delfinansierar en institution med 20–25 procent av heltid för en pedagogisk ambassadör under ett år. Varje pedagogisk ambassadör ska leda ett utvecklingsprojekt inom den egna verksamheten, som syftar till att stimulera den pedagogiska infrastrukturen vid institutionen. Projektet ska vara förankrat hos institutionsledningen och gärna vara kopplat till andra pedagogiska utvecklingsprojekt vid institutionen. Den pedagogiska ambassadören ska verka för att

Paul Sjöblom har kartlagt för­ kunskaperna hos studenterna.

bland annat stödja kollegor och leda pedagogiska diskussioner. Projektet inleds med att den pedagogiska ambassadören i samråd med CeUL gör en behovsanalys och formulerar en projektplan med tydliga mål för vad man hoppas uppnå. Varje ambassadör får även en erfaren pedagogisk utvecklare som mentor och deltagarna ses även regelbundet för att stödja och inspirera varandra inom ramen för en seminarieserie. Dessutom tillkommer tid för fördjupning inom relevant högskolepedagogisk litteratur två timmar per vecka.

Det första året, 2015, deltog två projekt i programmet, som pilotprojekt. Under 2016 ökade antalet till tio pedagogiska ambassadörer. I början av december presenterade de sina projekt och vad de uppnått under året.

Under våren kommer de att lämna in rapporter från sina projekt. Här intill kan du läsa

om två av dessa projekt.

Nyligen har ytterligare åtta ambassadörs­ projekt påbörjats för att drivas under 2017.

ANNIKA FORSLUND

Vill du veta mer, se www.su.se/ceul/ pedamb eller kontakta Karin Christoffersson, karin.christoffersson@edu.su.se

Projektet i korthet • Ambassadören leder ett pedagogiskt utvecklings­­projekt vid den egna institutionen.

• Projektet delfinansieras av CeUL under ett år.

• Stödjer kollegor praktiskt genom att bland annat leda pedagogiska diskussioner, initiera och driva lärardagar.

Kvalitetsutveckling genom ökad kunskap om studenter Genom att kartlägga förkunskaper hos studenter har Historiska institutionen fått underlag för att kvalitetsutveckla grundutbildningen.

TEXT PER LARSSON

FOTO ANDERS STÅHLBERG

VILKA FÖRKUNSKAPER och förväntningar har blivande historiestudenter? Hur arbetar lärare med att upptäcka trösklar för förståelse av historia och hur utvecklar de sin undervisning i förhållande till detta? Vad kan göras annorlunda? Dessa frågor har varit i fokus för det pedagogiska ambassadörsprojekt som Paul Sjöblom drivit vid Historiska institutionen under 2016.

Bakgrunden var att en ny grundutbildning i historia införts som är mer temainriktad, har tydligare progression, ökat fokus på för-

mågor och färdighetskunskaper samt större variation i examinationsformer. Men samtidigt fortsatte söktrycket att minska, avhoppen att öka och prestationsgraden att vara låg på flera delkurser. Examensbeskrivningar och utvärderingar visade vidare att alla kunskapsoch lärandemål inte uppfylldes lika bra.

Projektet vid institutionen syftade därför till att kvalitetsutveckla grundutbildningen.

Ett första steg var att granska och analysera dels blivande historiestudenters förväntningar och förkunskaper, dels undervisningsfor-

15

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

merna på grundkursen i historia. Detta skedde bland annat genom enkäter och samtal bland studenter på grundnivå och bland lärarna på institutionen.

Svårigheter med språket Svaren från studenterna på första terminen visade bland annat att ungefär 50 procent var nybörjare och att var femte student hade annat modersmål än svenska. Svaren indikerade också att uppemot hälften av studenterna hade svårigheter att förstå och uttrycka sig på engelska på en nivå som krävs för att klara av högskolestudier, och 20 procent hade även svårigheter att uttrycka sig på akademisk svenska. Var fjärde student övervägde att söka stöd för bristande språkförmåga (häften av studenterna uppgav också att de inte läste dagstidningar och/eller böcker). Bland andraterminsstudenter var det även 50 procent som hade problem med engelska och 20 procent med svenska.

Enkätsvaren från lärarna visade att de ansåg att utbildningen hade ett bra innehåll – men att för lite tid fanns till förändrings- och förbättringsarbete. Det fanns även en känsla av att upplägget för undervisningen var för ”tillrättalagt” mot att studenterna skulle klara examinationerna, istället för att hjälpa dem nå kunskaper som bidrog till bredare och djupare förståelse och högre prestationer på sikt.

Rutiner för kollegialt lärande Nästa del i projektet handlade om att skapa fungerande rutiner och utrymme för kollegialt lärande. Här tog lärarna vid institutionen under workshopar fram förslag för att dels utveckla sin egen pedagogiska skicklighet, dels få studenterna mindre stressade, mer självständiga och studiemotiverade samt stärka deras språkkunskaper. Bland förslagen märks ökade utbildningsresurser, mer fortbildning, ökad kollegial samverkan i olika former, bättre kommunikation med och närhet till studenterna samt ökat fokus på språkliga förmågor och studieteknik.

Enligt Paul befäste resultaten från enkäterna och samtalen det man tidigare anat – att många studenters språkförmåga, studieteknik och ambitioner inte är tillräckliga för att klara högskolestudierna i historia. Med nya kunskaper i bagaget kan man nu anpassa grundutbildningen bättre för att fånga upp studenterna där de befinner sig kunskapsmässigt och ”mentalt” – och därifrån jobba vidare med kunskapsprogressionen inför slutprövningen under varje termin, det självständiga arbetet/ uppsatsskrivandet. Det är en ”anpassning” som förutsätter lärarnas engagemang och involvering, enligt Paul. Det går inte med bara riktlinjer uppifrån. Det har prövats förr.

– Nu arbetar institutionen vidare i olika tvärgrupper med att kvalitetsutveckla även andra delar av utbildningsverksamheten (som även inkluderar ämnet Kulturvetenskap). Allt enligt det upparbetade koncept som så långt visat sig vara framgångsrikt, säger Paul.

Projektet har fallit väl ut och Emma Wikberg fortsätter även i år som pedagogisk ambassadör.

Ökat intresse för pedagogik vid Fysikum Lunchträffar, auskultationer och en lärarkonferens vid institutionen. Det är aktiviteter inom ett ambassadörsprojekt som bidragit till utbytet kring pedagogiska frågor.

TEXT PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

PEDAGOGIK HAR LÄNGE intresserat Emma Wikberg vid Fysikum. När hon hörde talas om möjligheten att ansöka om att bli pedagogisk ambassadör gjorde hon det och blev en av tio ambassadörer under 2016. Bakom ansökan låg även en ambition att ta vara på och sprida erfarenheter av olika projekt vid institutionen och att utveckla nya former för pedagogisk utveckling. Emma berättar att flera lärare vid institutionen har testat nya grepp inom undervisningen, som flipped classroom med videoföreläsningar, mentorprogram för exjobbare och genom att se över laborationernas roll. Utbildningsprogram har även gjorts om.

– Men det har varit svårt att få spridning för enskilda initiativ som tagits. Jag kände att det behövde skapas förutsättningar och ett forum för att vi inom lärarkollektivet skulle få dela med oss av våra erfarenheter.

Inom ramen för projektet har institutionen anordnat auskultationer (att en lärare följer en annan lärare vid undervisningstillfällen för att följa hur hen undervisar och ge respons på detta) och pedagogiska lunchseminarier.

Under hösten anordnades dessutom en lärarkonferens om de nya masterprogrammen vid institutionen, och en arbetsgrupp om undervisningsformer och forskningsanknytning skapades.

Positiva reaktioner Åtta lärare har hittills testat att auskultera och här har det varit övervägande positiva reaktioner. Flera deltagare har sagt att de fått bra tips både från att observera och att bli observerade. Dessutom kan det vara ett bra sätt att lära känna fler kollegor, vilket gör det naturligt att fortsätta samtala om undervisningen även framöver. Emma skulle gärna se att än fler lärare deltar i auskultationer och

att det i förlängningen blir en naturlig del av lärarens arbete, som kan fortsätta även utanför ramen för ett specifikt projekt.

Under hösten anordnades fyra lunchseminarier med i genomsnitt 25 deltagare. Här har bland annat erfarna pedagoger delat med sig av tips och frågor kring hur man kan hantera utmaningen, med låg genomströmning diskuterades. E-lärande och videoinspelade föreläsningar samt moocar (Massive Open Online Courses) har även varit uppe till diskussion.

Emma gläds åt responsen och att seminarierna tycks ha uppskattats av lärarna.

Hon passar på att tipsa om att bjuda på lunchsmörgåsar och att bjuda in talare från den egna institutionen för att locka så många som möjligt; det är råd hon fick av ett par av de andra ambassadörerna som anordnade pedagogiska seminarier i våras. Ett annat tips är att börja arbeta med de lärare som redan är intresserade av undervisningsfrågor – och som kan användas som goda exempel. Emma tycker att det har talats mer om nya undervisningsmetoder nu och hon vet flera som är intresserade av att testa nya grepp i klassrummet framöver. Vissa förändringar hade säkert skett även utan ambassadörsprojektet, menar hon, men det känns verkligen som att det har bidragit.

– Projektet har varit jätteroligt och intressant. Jag har blivit inblandad i projekt och frågor som jag inte skulle ha jobbat med om jag inte hade varit pedagogisk ambassadör.

Emmas uppdrag som pedagogisk ambassadör fortsätter under 2017 då institutionen fortsätter med auskultationer och lunchträffar. Hon har även startat en arbetsgrupp som ska ägna sig åt olika aspekter av undervisning. Det stora projektet kommer dock handla om att göra en översyn över hur institutionen arbetar med generiska färdigheter.

16

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Snabbspårets pilotgrupp firar avslutad utbildning.

Examen för deltagare i Snabbspåret DET VAR MED stor glädje som de första deltagarna i Snabbspåret för nyanlända lärare och förskollärare i december firade att de avslutat utbildningen vid Stockholms universitet. På plats under avslutningsceremonin i Aula Magna fanns förutom deltagarna och deras vänner också rektor och två inbjudna ministrar.

Snabbspåret för nyanlända lärare och förskollärare startade i april 2016 med en pilotgrupp på 20 deltagare. De har nu avslutat den del av Snabbspåret som innebär 26 veckors utbildning vid Stockholms universitet.

För några av deltagarna väntar nu kompletterande studier, andra är redo att ansöka om sin svenska lärarlegitimation.

Fler än 400 deltagare är aktiva inom Snabbspåret, som ges vid sex olika lärosäten. I Stockholm anordnades en avslutningsceremoni

för att tillsammans kunna fira pilotgruppen.

Rektor Astrid Söderbergh Widding tackade deltagarna för deras tid vid universitetet och pekade på en ljus framtid och behovet av lärare med breda erfarenheter i svensk skola.

Inbjudna talare var också arbetsmarknadsoch etableringsminister Ylva Johansson samt ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson.

Ylva Johansson berättade om bakgrunden till det regeringsinitiativ som Snabbspåret är, och rördes till tårar då hon fick möta alla de deltagare som samlats i aulan.

– Låt aldrig etnicitet skymma kompetensen, uppmanade hon och betonade också vikten av att få behålla sin identitet som lärare, för den som tvingas börja om sin framtid i ett nytt land.

Efter utdelning av rosor och lyckönsk-

Stor ökning av sökande till internationella masterprogram

På väg mot ett jämställdhetsintegrerat universitet

ANTALET SÖKANDE TILL de internation­ ella masterprogrammen vid Stockholms universitet blev 13 368 jämfört med 11 425 förra året, vilket är en ökning på 17 procent. Den nationella ökningen blev 18 procent. Av de 13 368 personerna som sökt till Stockholms universitet är 6 921 förstahandssökande. Flest sökande kommer från Bangladesh (845 personer), Storbritannien (683), Egypten (599), Pakistan (594) och USA (444). Många länder i Afrika ökar kraftigt. Även Indonesien har ökat relativt kraftigt.

Programmen med flest sökande är Magisterprogram i internationell skiljedomsrätt, Masterprogram i nationalekonomi samt Masterprogram i medie- och kommunikationsvetenskap.

I MAJ SKA universitetets plan för jämställdhetsintegrering vara färdig. Sedan återstår själva arbetet att integrera jämställdhet i det dagliga arbetet.

– Vi är mitt inne i processen och tittar på olika åtgärder, men ännu vet vi inte vilka som kan bli föreslagna, säger prorektor Clas Hättestrand, ordförande för arbetsgruppen för jämställdhetsintegrering.

Som Universitetsnytt tidigare berättat har alla statliga lärosäten regeringsuppdraget att ta fram en handlingsplan för hur lärosätet ska utveckla sitt arbete med jämställdhetsintegrering, det vill säga hur jämställdhet ska bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet.

Prioriterade områden är lika möjligheter till karriärvägar i akademin, att motverka könsbundna studieval och att förbättra studenternas genomströmning.

Förutom Clas Hättestrand ingår Jessika van der Sluijs, Juridiska institutionen;

ningar bjöd deltagarna upp till sång och dans. Ceremonin följdes av fika och mingel.

Rana Marsho är engelsklärare för både förskola och grundskola och utbildad i Syrien. Genom Snabbspåret har hon fått mer kunskaper om det svenska skolsystemet och väljer nu att inrikta sig på att bli behörig förskollärare i Sverige. Under arbetsplatsförlagt lärande (praktik) har Rana varit på en förskola där hon följt olika arbetslag och deras arbetsuppgifter.

– Det har varit ett spännande steg att delta i utbildningen inom Snabbspåret och jag har fått mer kunskap om svensk skola och förskola. Nu ska jag bli klar med Svenska 3 och därefter kan jag söka till Utländska lärares vidareutbildning för att komplettera mot en svensk förskollärarexamen, berättar Rana.

REBECCA RÖHLANDER

Annika Olsson, Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap; Sven Mannervik, Fysikum; Anna Jutterström, Personalavdelningen och Jerker Dahne vid Studentavdelningen i arbetsgruppen tillsammans med studeranderepresentanten Paloma Halén Román. Dessutom är Susanne Andersson, Institutionen för pedagogik och didaktik, adjungerad som expert och David Rynell Åhlén adjungerad representant från doktorandrådet. Avdelningen för planering och ledningsstöd samordnar uppdraget.

När handlingsplanen väl är upprättad ansvarar arbetsgruppen för att initiera och följa upp såväl åtgärder som mål. Men det mesta av arbetet kommer att göras ute i verksamheten, annars blir inte jämställdhet riktigt integrerad i det ordinarie arbetet. Åtgärder och resultat utifrån handlingsplanen redovisas i årsredovisningarna för 2017–2019.

KARIN TJULIN

Historia

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Delar av nya Ladok i bruk

Elena Subbotina är doktorand och jobbar med Joseph Samec för att omvandla lignin till användbara material.

Alla lärare som vill kan redan nu rapportera in studenternas resultat i nya Ladok – utan papper. Hur det nya systemet ska hantera utbildningsprogram, anmälan och forskar­ utbildning tar också konkret form. Inom ett år är nya Ladok i full drift vid Stockholms universitet.

TEXT KARIN TJULIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

EN AV DE som provat att rapportera in resultat i nya Ladok är Åsa Broberg, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik: – Det är alltid lite kämpigt att lära sig något nytt, men man vinner ett steg, speciellt när man kan utnyttja Ladok för att registrera närvaro och arbetsuppgifter också. Att slippa alla papper kommer att ge plats i bokhyllan, säger hon.

I nya Ladok kan läraren själv lägga in studenternas närvaro på obligatoriska moment och även arbetsuppgifter som inte betygssätts. Det betyder bland annat att det blir enklare för institutionerna att hantera studenter som återkommer efter studieavbrott, även om den undervisande läraren har hunnit byta arbetsplats under tiden. Även för studenterna blir det enklare – och rättvisare – när det går att se vad som är kvar av en kurs. Åsa Broberg räds inte det nya arbetssättet, även om hon förstår att det kan finnas lärare som inte vill ha ytterligare administrativa uppgifter: – Jag tror att nya Ladok kommer att för-

enkla, vi måste ju ändå alltid registrera betyg på något sätt även i dag. Tentor rättar sig inte själva, och det är det som tar mest tid.

Nya spännande funktioner Samtidigt som institutionerna har börjat rapportera in studieresultat har Ladok hunnit besöka alla institutioner och dessutom informerat alla prefekter om det nya systemet.

Parallellt pågår också ett antal workshopar om bland annat studieprogram och programstudenter.

– De nya funktionerna för programstudenter är spännande, speciellt att det går att lägga in studiegångar och studieplaner som blir tydliga för studenten visuellt, säger Jessica Slove Davidson, studierektor vid Institutionen för biologisk grundutbildning.

Hon tror att det kan bli en stor vinst för institutionerna, även om frågetecken dykt upp under workshoparna.

– Det finns planer i rätt riktning och många fördelar med nya Ladok. I dag är det för mycket excelark och handpåläggning. Vissa saker går inte göra alls. Blir studiegången

Åsa Broberg gläds åt att mängden papper har minskat.

tydligare och studenten ser sin examen och vägen dit visuellt kan det i förlängningen öka genomströmningen, säger hon.

Under våren 2017 fortsätter utbildningarna i nya Ladok samtidigt som systemet utvecklas och anpassas till Stockholms universitet för att sedan införas någon gång under oktober–november.

KARIN TJULIN

Senaste nytt om nya Ladok på Stockholms universitet finns på bloggen: ladok3su.wordpress.com

FOTO NIKLAS BJÖRLING

målen och att få mer direktkontakt och ökad växelverkan mellan lärare och studenter och studenterna emellan. Detta ger även lärare större möjligheter att jobba med individer såväl som med små och stora grupper av studenter på ett anpassat sätt.

Ny lärplattform ska ge bättre undervisningsstöd ARBETET MED att införa en ny lärplattform som ska ge studenter och lärare ett effektivt stöd i det pedagogiska arbetet har startat och beräknas pågå under året.

Sedan 2007 finns Mondo som universitetets centralt erbjudna lärplattform. Mondo fokuserar på pedagogiska, snarare än på studieadministrativa funktioner och används av ungefär hälften av universitetets studenter.

Utöver Mondo används ett antal andra systemlösningar på några institutioner.

Mycket har hänt både tekniskt och funk-

tionellt inom utvecklingen av lärplattformar sedan Mondo anskaffades. Ambitionen är att den nya lärplattformen ska stödja olika pedagogiska behov, vilket ställer krav på en gemensam men flexibel lösning som kan anpassas till många olika institutioner och användare. Ett nytt system ska ge effektivt stöd för kursplanering, undervisning och uppföljning, men också kunna ge stöd för nya undervisningsmetoder som växer fram.

En ny lärplattform kan dessutom ge studenterna bättre förutsättningar att klara kurs-

Upphandling pågår Arbetet med att upphandla ett nytt system är redan igång. Representanter för kärnverksamheten, både lärare och studenter, har tagit fram en kravbild som skickades på remiss till områdena, CEUL och studentkårerna under hösten. Remissvaren ligger till grund för den slutliga listan på krav och den upphandling som just inletts.

Målet med projektet är att etablera en ny lärplattform som ersättning för Mondo, och det kommer även att finnas möjlighet för institutioner som inte använder Mondo idag att börja använda den nya lärplattformen.

Projektarbetet leds av IT-avdelningen och planeras fortgå under 2017. Målet är att de första kurserna ska kunna använda den nya lärplattformen under 2018. Mondo kommer dock att leva kvar under en successiv övergång till det nya systemet.

MIA SÖDERBÄRJ

För frågor kontakta projektledare Jan Ling, IT-avdelningen, jan.ling@su.se

17

18

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

På jobbskuggning i Nottingham Det är inte många av universitetets anställda som utnyttjar möjligheten att besöka ett universitet i ett annat land inom ramen för Erasmus. Universitetsnytt har träffat tre medarbetare som besökt ett universitet i England för att lära sig mer om deras miljöarbete.

TEXT HANNA HELLZÉN CRAMÉR | FOTO ANNE HEIKKINEN SANDBERG

Anställda och studenter kan komma med förslag på miljöförbättrande åtgärder och få pengar för att själva genomföra dem. En sådan åtgärd var att anlägga gröna områden på universitetsområdet. En plats med växter och bänkar har bland annat anlagts på bibliotekets tak vilket har blivit mycket omtyckt.

Det finns även resurser för att anställa studenter för olika typer av projekt.

Bland de saker som Jenny Lilliehöök tar med sig från besöket och gärna vill arbeta mer med på SU är att utveckla och digitalisera miljörevisionens förfarande, att arbeta mer processorienterat och att engagera studenter till miljöförbättrande projekt.

– Om vi hade resurser skulle vi gärna projektanställa studenter. De sitter på mycket kunskap och har andra perspektiv på hur vi kan arbeta systematiskt med miljöarbete.

Det skulle också vara kul att kunna erbjuda studenter möjlighet till praktiskt lärande under studietiden med lön, säger Jenny Lilliehöök.

Margaretha Åkerholm, Jenny Lilliehöök och Anne Heikkinen Sandberg studerade miljöarbete på plats i Nottingham.

JENNY LILLIEHÖÖK, Stockholms universitets miljökoordinator och den enda personen på universitetet vars tjänst är helt dedikerad till miljöarbete, har sneglat på engelska Notting­ ham Trent Universitys miljöarbete sedan 2008. I november förra året åkte hon tillsammans med Anne Heikkinen Sandberg som är intern miljörevisor och Margaretha Åkerholm som även hon arbetar med universitetets miljö­revision, till Nottingham Trent University (NTU) på så kallad ”jobbskuggning”.

– NTU har ett helt team med anställda som arbetar med att förbättra universitetets miljöarbete, så det är klart att våra förutsättningar ser väldigt olika ut. Men det var ändå väldigt inspirerande att se vilket arbete de gör och hur de organiserar arbetet. Jag fick med mig mycket tankar och idéer kring hur vi kan jobba vid SU, säger Jenny Lilliehöök.

I flera olika rankningar har NTU utsetts till ett av de universitet som har bäst miljöarbete i världen. Den brittiska studentorganisationen People and Planet gav förra året

förstaplatsen till NTU i sin rankning över hur brittiska universitet presterar vad gäller miljöoch etikarbete. I rankningen UI Green Metric World University Ranking hamnar NTU på plats nio i världen. Stockholms universitet hamnar på plats 430 i samma rankning.

Satsning på energisparande åtgärder NTU har satsat mycket på energisparande åtgärder såsom en ny värmegasanläggning och har som ett led i det arbetet även effektiviserat sin lokalanvändning. En del frysar har till exempel rationaliserats bort efter att en kartläggning visade att det fanns frysar som knappt användes.

– De har också skärmar lite överallt där studenterna kan se vilka studieplatser och datorer som är lediga för tillfället. Det gör att studieplatser och datorer verkligen utnyttjas och inte står oanvända, berättar Anne Heikkinen Sandberg.

På NTU finns en pott med pengar avsatt för miljöförbättringsarbete i projektform.

Enkelt att ansöka Alla tre rekommenderar andra att åka på jobbskuggning eller studiebesök via Erasmus.

De tycker att det var enkelt att ansöka och lyfter fram att resan inte kostar någonting för universitetet, förutom arbetstiden. Samtidigt får man mycket tillbaka i form av nätverk­ ande, nya idéer och inspiration.

– Vi blev fantastiskt väl omhändertagna.

Miljöchefen Grant Anderson och Rosy Moore, ansvarig för uppföljning av miljö­ reglerna (ISO 14001), var de som visade oss runt och de tog även med oss ut på middag en av kvällarna, säger Margaretha Åkerholm.

• Erasmus står för kostnaden för hotell, flyg och traktamente.

• Du får lön som vanligt under resan.

• Besöket ska vara minst två dagar.

Mer information: www.su.se/ medarbetare/personal/ internationellt-utbyte/personalmobilitet

19

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Universitetsgemensamt IT-verktyg för kursvärdering

Nya miljövänligare profilprodukter Det pågår ett arbete med att successivt byta ut universitetets profilprodukter till miljövänligare alternativ. Först ut är bassortimentet med produkter såsom t-shirt, pikétröja, huvtröja och tygkasse.

TEXT HANNA HELLZÉN CRAMÉR | FOTO NIKLAS BJÖRLING

KRITERIERNA FÖR DE NYA profilprodukterna är att de ska vara i antingen helt eller delvis ekologiska material, eller framtagna av återvunnet material. Alternativt att det på något annat sätt ska ha funnits ett hållbarhetstänkande i produktionen. Målet är att hela bassortimentet ska vara utbytt innan året är slut.

– Jag har länge drivit den här frågan men det var inte förrän Elisabeth Lundmark vid Samverkansavdelningen fick ansvar för profilprodukterna som det började hända saker på riktigt. Hon är en genuin eldsjäl, berättar universitetets miljökoordinator Jenny Lilliehöök.

Elisabeth Lundmark och Jenny Lilliehöök har tillsammans tittat på leverantörens miljöarbete och de miljökriterier de arbetar efter och hur väl det stämmer överens med universitetets miljökrav.

– Det är viktigt att leverantören förstår vad vi har för miljökrav likväl som vi förstår deras förutsättningar, på så sätt kan vi tillsammans driva utveckling framåt.

Som en miljöcertifierad verksamhet ska vi väga in miljöaspekter vid upphandling och inköp där profilprodukter ingår, men det krävs en modig person för att det ska ske fullt ut och det är Elisabeth, säger Jenny Lilliehöök.

Hållbarhetskatalog framtagen Institutionerna kan även ta fram egna profilprodukter med universitetets logga och profilfärger tillsammans med den upphandlade leverantören MasterDesign. En hållbarhetskatalog har nu tagits fram för att göra det lättare att hitta de produkter i sortimentet som är framtagna på ett mer miljövänligt eller hållbart sätt.

Vid framtagande av nya produkter ska riktlinjerna för profilprodukter följas i samråd med SU-butiken och Sektionen för kommunikation vid Samverkansavdelningen. Mer information och kontaktuppgifter till MasterDesign finns på Medarbetarwebben.

Nyhet – dukar finns nu att beställa På grund av stor efterfrågan har nu dukar tagits fram och beställts in till SU-butiken som kan användas till exempelvis mässor.

Tyget är certifierat enligt märkningen Ökotex, vilket innebär att det inte innehåller kemikalier i halter som är hälsoskadliga.

Hur miljövänliga är profilprodukterna?

Att en vara anges som ”ekologisk” säger egentligen bara att någon del av produktionen har varit ekologisk, den delen kan egentligen vara hur stor eller liten som helst. För att vara säker på att en vara är producerad på ett så miljövänligt eller hållbart sätt som möjligt finns därför olika certifieringar som garanterar att produkten är framtagen enligt vissa kriterier. De olika märkningar som produkterna i Hållbarhetskatalogen har är GOTS, Fair trade, Svanen, Öko-tex, Ekologiskt jordbruk inom EU och Blue sign.

I Hållbarhetskatalogen kan du läsa mer om vad de olika märkningarna innebär.

Dessa profilprodukter har bytts ut: • T-shirt (GOTS-certifierad ekologisk bomull, Fair trade, Svanenmärkt) • Piké (GOTS-certifierad ekologisk bomull, Fair trade, Svanenmärkt) • Huvtröja/Hood (GOTS-certifierad ekologisk bomull) • Tygkassar (ekologisk bomull utan certifikat, Fair trade) • Nyckelband (produktionen flyttad från Kina till Europa) Dessa är på gång att bytas ut: • Paraply (tillverkat i återvunnet material) • Pennor (tillverkade av växtfiber) • Vattenflaska (tillverkad av växtfiber) • Drickmugg (tillverkad av PLA 100 % biologiskt nedbrytbart material, BPA-fri)

Stockholms universitet inför Survey & Report som gemensamt ITverktyg för kurs­värder­ ingar. Senast vårterminen 2019 ska alla institutioner använda verktyget.

I SAMBAND MED att Stockholms universitet upphandlade ett nytt gemensamt enkätverktyg år 2013 – Survey & Report – beslutade rektor att undersöka om verktyget kunde lämpa sig för universitetsgemensam användning för kursvärderingar. En undersökning har därför gjorts med syftet att bland annat pilottesta verktyget vid några institutioner och ta fram goda exempel på kurs- och delkursutvärderingar.

Undersökningen visar att Survey & Report fungerar väl. Verktyget erbjuder bland annat funktionen att kunna ta in svaren på en och samma kursvärdering både i form av pappers­enkät och webbenkät. Vidare går det att bearbeta svaren från kursvärderingarna och få fram en kursvärderingsrapport som kan distribueras som pdf-fil. Möjlighet finns även till mer avancerade analyser och det finns en väl fungerande supportfunktion.

Efter att ha varit i drift i tre år används Survey & Report som verktyg för kursvärderingar och kursutvärderingar inom stora delar av universitet.

Enligt undersökningen är det viktigt att arbetet med kursvärderingar genomförs löpande inom hela universitetet och för samtliga kurser för att säkra studenternas och de undervisande lärarnas delaktighet i utvecklingen av utbildningarna och för att kommunicera resultaten både till lärare och studenter.

Ett utvecklat gemensamt kvalitetssäkringssystem för kursvärderingsprocessen kan bland annat leda till att det pedagogiska arbetet med kursvärderingar underlättas och att arbetet med kursvärderingar kan följas upp inom universitetet. IT-verktyget kan vidare underlätta lärarnas pedagogiska arbete med hela kedjan som ingår i kursvärderingsprocessen – från framtagande av kursenkät till återkoppling till studenter som genomfört kursen, och därefter vidare uppföljning inom universitetet.

Mot bakgrund av detta har nu rektor beslutat att samtliga institutioner vid universitetet senast vårterminen 2019 ska använda Survey & Report vid genomförandet av kursvärderingar. Rektors beredning för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring (Rebus) ges i uppdrag att ta fram universitetsgemensamma regler och rutiner för hur arbetet med kursvärderingar ska bedrivas inom ramen för universitetets kommande kvalitetssäkringssystem.

PER LARSSON

20

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

De här programmen kan användas av vem som helst, säger Erika Lempke vid Studentavdelningen.

Effektivisera ditt arbete med ett digitalt verktyg Det nya digitala verktyget Claro innehåller flera program med smarta funktioner som finns tillgängliga kostnadsfritt för medarbetare och studenter vid universitetet.

TEXT KARIN PERSSON | FOTO NIKLAS BJÖRLING

HAR DU ANVÄNT ett digitalt verktyg någon gång? Skapat en visuell tankekarta och testat olika arbetsvägar för ett projekt? Låtit en talsyntes läsa din text så att du kan ”korrekturlyssna” eller använt en läslinjal för att inte tappa bort dig bland alla siffrorna i Excel-arket?

Om inte kanske det är dags att prova.

Det nyligen inköpta digitala verktyget Claro består av ett flertal program med en massa smarta funktioner som finns tillgängliga kostnadsfritt för alla medarbetare och studenter vid Stockholms universitet.

– De här programmen kan användas av vem som helst och är även ett hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, säger Erika Lempke, IKT-pedagog och samordnare på Särskilt pedagogiskt stöd vid Studentavdelningen. Här finns talsyntes, tankekartsverktyg, funktioner för att samla ihop text och länkar, läslinjal och mycket annat.

Erikas fingrar flyger fram över tangent­ bordet när hon snabbt och entusiastiskt klickar sig runt bland verktygets olika delar för att visa vad man kan använda det till.

Själv brukar hon till exempel skapa en grafisk tankekarta med textbubblor, bilder och länkar för att planera föreläsningar och projekt.

Användbart för att planera texter Tankekartsverktyget gör att man lätt kan se över och redigera innehåll och upplägg. Det kommer även väl till pass när hon arbetar fram hur innehållet på hennes och kollegornas webbsidor bäst presenteras.

– Det finns studenter som använder verktyget för att göra en tidslinje för studieplanering.

Det kan också med fördel användas av alla som jobbar med att strukturera texter.

– Man gör en disposition av texten och med ett klick görs tankekartan om till ett Word-dokument och dispositionen hänger med, förklarar Erika.

Talsyntesen brukar hon använda för att lyssna på artiklar, mejl och hemsidor samt även för att korrekturläsa och lyssna på sina egna texter.

– Det kan vara bra att höra sin egen text och talsyntesen kan hjälpa en att avslöja stavfel som inte plockas upp av stavningskontrollen i Word, menar hon och spelar upp ett smakprov på hur en syntetisk talsyntesröst kan låta.

Mångfacetterat verktyg som passar de flesta Det finns flera språk och röster att välja mellan men verktyget kan inte översätta. Om man vill ha en fransk röst som läser så måste själva texten vara på franska. Det går även att ställa in hastigheten på uppläsningen.

– När vi valde vilket verktyg som skulle köpas in var det viktigt att välja något som passar de flesta och är mångfacetterat, säger Erika.

Varje termin håller hon ett antal föreläsningar om digitala studieverktyg såsom appar, datorprogram och tillägg, och dessa är öppna för alla studenter vid Stockholms universitet. Studenter som har en dokumenterad varaktig funktionsnedsättning kan även få individuell handledning.

Vid installation av Claro talsyntes (ClaroRead Plus) följer en rad extraprogram automatiskt med. Övriga verktyg kan laddas ned separat.

Anställda som är intresserade av att ladda ned programmen kontaktar Helpdesk.

Studenter kan ladda ned via: su.se/ utbildning/studentservice/it-förstudenter/licenser-och-program/ instruktion-claro

Tema: ERC tio år

ERC – viktig finansiär för banbrytande forskning I tio år har det Europeiska forskningsrådet, ERC, gett betydande ekonomiskt stöd till forskning som bedrivs inom EU. Under den perioden har omkring 400 miljoner kronor gått till Stockholms universitet. ERC stödjer banbrytande grundforskning inom alla vetenskapsområden.

TEXT HANNA HELLZÉN CRAMÉR | FOTO NIKLAS BJÖRLING

– ERC HAR BLIVIT en kvalitetsstämpel och är en förebild både för nationella forskningsfinansiärer och för andra delar inom EUfinansieringssystemet, säger Lars Emrén vid Avdelningen för forskningsstöd som arbetar med ERC Advanced Grant.

Det Europeiska forskningsrådet är en del av Horizon 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation. Förutom att stödja excellenta forskare inom EU vill ERC också locka framstående forskare utanför EU att flytta sin verksamhet till EU. Den totala budgeten för 2016 var nästan 16 miljarder kronor (1,7 miljarder euro).

– Det som är speciellt med ERC är att forskningen ska vara banbrytande och ”högrisk”. Man talar om high risk/high gain.

Den vetenskapliga excellensen är det enda utvärderingskriteriet. Det handlar om projekt där utvärderarna anser att det är osäkert om man uppnår målen, men att det är tillräckligt spännande för att man ändå borde försöka, säger Ulla Jungmarker vid Avdelningen för forskningsstöd som arbetar med ERC Starting Grant och Consolidator Grant.

Anslagen från ERC är omfattande med upp till fem års finansiering på1,5–2,5 miljoner euro. De ger forskarna möjlighet att bygga upp ett ambitiöst projekt från grunden och att rekrytera de medarbetare som behövs.

Anslaget är också möjligt att flytta till ett annat lärosäte eller organisation inom EU. Ansökan i två delar – Ansökningsprocessen är uppdelad i två steg. Man lämnar in två delansökningar, en del som riktar sig till både generalister och specialister och en del som endast riktar sig till specialister. För de som har sökt Starting Grant eller Consolidator Grant och går vidare är nästa steg en intervju i Bryssel.

Inför det erbjuder vi intervjuträning där en senior forskare med erfarenhet av ERC och en forskare som har fått anslaget tidigare ställer kniviga frågor. Det har varit väldigt uppskattat, berättar Ulla Jungmarker.

Avdelningen för forskningsstöd stöttar forskare som är intresserade av att söka ERC på flera olika sätt. Förutom att arrangera informationsträffar ger de individuellt stöd där man har möjlighet att diskutera sin forskningsidé och ansökan. Se faktarutan här intill för fler exempel på stöd som avdelningen ger.

Färre kvinnor än män får anslag I likhet med andra anslag är det färre kvinnor än män som tilldelas ERC-anslag. I endast 20 procent av de finansierade projekten är en kvinna ansvarig forskare. En anledning är att det är färre kvinnor som söker, omkring

Exempel på stöd som Avdelningen för forskningsstöd erbjuder: • Diskutera igenom forskningsidén och förutsättningarna för att få ERC-anslag.

• Tips och råd om hur en ERC-ansökan bör vara utformad.

• Exempel på abstrakt från lyckade ansökningar inom ditt ämnesfält.

• Individuella konsultationer med extern konsult för genomgång av ansökningsutkast.

• Diskussion om val av utvärderingspanel vid ERC-ansökan.

• Återkoppling på utkast och projektbudget.

• Bistår med obligatoriskt stödbrev (efter prefektens/föreståndarens stöd) • Intervjuträning.

• Stöd vid rapportering och revision.

Tänk på …

• att inte börja för sent och att kon­ takta Avdelningen för forsknings­ stöd tidigt • att inte skriva ansökan i ”VR-stil”, ERC-konceptet är annorlunda där efterfrågas ”high risk/high gain” • att skriva den första delen för rätt publik, det vill säga för både gene­ ralister och specialister • att fokusera lika mycket på de två projektbeskrivningarna så att båda blir tillräckligt genomarbetade • att lyfta fram rätt kvaliteter i CV och ”Ten year track”.

25 procent av de sökande är kvinnor.

(Sifforna gäller för 2007–2013.)

– Det kan också handla om att det ofta är fler män i bedömningspanelerna. Samtidigt speglar den ojämna könsfördelningen hur det ser ut på olika nivåer i forskarvärlden. Det är större andel kvinnor som söker Starting Grant eller Consolidator Grant jämfört med Advanced Grant, säger Ulla Jungmarker.

Europeiska forskningsrådet har tillsatt en arbetsgrupp för att få fler kvinnor att söka, vilket visar på att de har uppmärksammat problemet. De informerar också specifikt om skillnaden mellan män och kvinnor i sin statistik och följer upp fördelningen i sina utvärderingspaneler.

22 anslag till universitetet Sedan starten 2007 har 22 forskare vid Stockholms universitet fått ERC-anslag, varav två av dem, Maja Schlüter och Torsten Persson, har fått det två gånger. Samtidigt ska man vara medveten om att många som har fått ERC-anslag har sökt tidigare och då fått avslag, säger Lars Emrén.

– Det är bra att vara förberedd på att man kan behöva söka flera gånger innan man får något anslag.

21

22

Tema: ERC tio år

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

ERC-anslaget har en signalverkan och visar att det är en bra forskningsmiljö att arbeta i, säger Jonas Tallberg.

”Det är inte krångligt. Sök!”

Tro på din idé och tänkt stort kring hur forskningen ska genomföras. Det är ett par tips från Jonas Tallberg, som var en av de första vid universitetet att få ERC-anslag.

TEXT ELSA HELIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

– NÄR MAN TALAR om ERC-forskning tänker jag på europeisk toppforskning. De letar efter projekt som är ”High risk, high yield”, som alltså är riskfyllda men som kan få ett stort genomslag. Projekten ska vara tydligt nydanande och ha stor potential.

Jonas Tallberg var en i den första kullen som sökte ERC:s Starting Grant år 2007, avsett för yngre forskare som ville etablera sig som självständiga forskare eller som behövde stöd för att bygga upp en egen forskningsgrupp.

– Jag såg utlysningen och förutsättningarna för att få medel. En del hade talat avskräckande om att det var krångligt att söka EU-medel, men när jag väl tittade på vad som krävdes var det inte så mycket mer än om man skulle söka anslag från Vetenskapsrådet eller Riksbankens Jubileumsfond.

För att få medel från ERC krävs att projektet är nytt, originellt och nydanande.

De är också mer villiga än andra finansiärer att satsa pengar på projekt som är riskfyllda. Jonas Tallberg ville titta på hur internationella institutioner som FN, EU och Internationella valutafonden öppnar upp för samarbeten med organisationer ur det civila samhället. Det var ett område som ingen tidigare studerat på ett systematiskt sätt, men det skulle krävas stora insamlingar av data och

det krävdes ett team av forskare, något som tidigare var mer ovanligt inom samhällsvetenskap där många forskar ensamma.

Lockade internationella forskare – När vi fick anslaget från ERC bidrog det till flera positiva konsekvenser. Institutionen fick samtidigt ett par andra större anslag, och plötsligt kunde vi lysa ut tjänster och locka till oss internationella forskare. Det blev en internationalisering och en föryngring i arbetslaget. Sedan ger ERC-anslaget en slags signalverkan, att det här är ett bra projekt och en bra miljö att jobba i, säger Jonas Tallberg.

ERC-anslagen skiljer sig från de nationella bland annat genom att det handlar om lite större summor som ges långsiktigt. Jonas Tallberg berättar att hans grupp arbetade i flera år med en stor datainsamling utan några omedelbara resultat, men att de senare fick stor internationell uppmärksamhet. Långsiktiga anslag med lite större summor pengar innebär att forskningen kan ta ett skutt, enligt Tallberg, som också tycker sig se fler originella bidrag från europeiska forskare.

– När jag ser till de europeiska kollegor som arbetar med ERC-anslag i ryggen är det ofta större datainsamlingar som man inte kan göra

om man inte har resurser. Och när jag talar med amerikanska kollegor säger de ibland att de är lite avundsjuka. De här stora ERCanslagen har absolut skapat förutsättningar för europeiska forskare att konkurrera på ett sätt som de amerikanska har svårare att göra.

Tro på din idé Men att det skulle vara en krånglig process att söka ERC-anslag, eller att hantera dem när man väl fått dem, avvisar Jonas Tallberg bestämt.

– Det är en jätteviktig poäng. Det finns en uppfattning att EU-anslag är krångliga att söka. Men då tänker man ofta på nätverkanslagen, där man ska vara ett konsortium med flera olika lärosäten som söker tillsammans.

Men ERC-anslag är varken krångligare eller svårare att hantera än om man söker medel från Vetenskapsrådet eller Riksbankens jubileumsfond.

Vilket är ditt bästa råd till kollegor som funderar på att söka anslag från ERC? – Tro på din idé, och tänkt stort när du funderar på hur forskningen kan genomföras.

Dela idén med kollegor, både lokalt och internationellt, och diskutera med Avdelningen för forskningsstöd här på universitetet. Och börja i tid. Och sök!

Tema: ERC tio år

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

ERC-anslag avgörande för start på karriären ERC-anslagen passar bra för forskare som är beredda att ge sig in i riskfyllda projekt. Det säger atmosfärskemisten Ilona Riipinen som haft ett Starting Grant.

TEXT PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

EFTER EN DOKTORSEXAMEN vid Helsingfors universitet åkte Ilona Riipinen till USA som post doc. Det var även en period då hon funderade kring karriärval och finansieringsmöjligheter. Genom andra forskare hörde hon om möjligheterna att söka ERC Starting Grant. Efter att ha satt sig in i kriterierna och meriterat sig, skrev hon en ansökan, med stöd från Helsingsfors universitet. I samma veva sökte Ilona tjänster på olika håll. Stockholms universitet var ett, och här anställdes hon 2011. I väntan på att tillträda tjänsten kom besked om att hon fick ERC-anslaget.

Och eftersom ERC låter anslagen följa med forskaren kunde hon föra över anslaget till Stockholms universitet.

– ERC-anslaget blev avgörande för starten på min karriär som självständig forskare. Då skapades möjlighet att förverkliga forsknings­ idéer och anställa doktorander och post docs för att kunna bygga upp den forskningsmiljö som krävdes, säger Ilona.

Tiden för hennes Starting Grant har nyligen gått ut och nu har hon byggt upp en forskargrupp med tiotalet personer. Forskningen avser den kemiska sammansättningen av atmosfären och sambandet med klimat och luftkvalitet.

Fokus är på aerosoler (små partiklar i luften) och hur aerosoler påverkar molnbildningen.

Nyskapande projekt ERC Starting Grant passar bra för unga forskare som har många och vilda idéer som de vill förverkliga, fortsätter Ilona.

– ERC betonar att de projekt de önskar stödja ska vara nyskapande och riskfyllda. Och eftersom jag försöker att tänka stort och är beredd att ge mig in i riskfyllda projekt, passar det bra för mig.

Förutom nytänkande och riskbenägenhet är naturligtvis även forskningsmeriter av­görande – konkurrensen är hård om ERCanslagen. Ilona betonar även att det gäller att tänka långsiktigt och strategiskt för att öka sannolikheten att få sin ansökan beviljad.

Innan hon sökte ägnade hon sitt första år som post doc åt att meritera sig forskningsmässigt innan hon började skriva ansökan. Det gäller även att noga studera kriterierna för ERC-anslagen, vilken typ av forskning och forskare som efterfrågas. Eftersom anslagen är personliga behöver du även kunna visa att du kan leda en forskargrupp.

Ilona planerar nu att söka ett Consolidator Grant. Hon har börjat läsa in sig på kriterierna och försöker att hitta ett forskningskoncept som kan vara intressant.

Att söka ERC-anslag innebär mycket arbete, främst med att tänka ut ett ”vinnande koncept” och att skriva ansökan. Rapporteringen till ERC tar även en hel del tid och kan vara krånglig.

– Men jag gillar faktiskt att skriva ansökningar. Det blir ett sätt att strukturera tankar kring forskningen. Även i rapporteringen finns positiva inslag då det ger tillfälle att reflektera kring vad jag uppnått med min forskning.

”Lämnar stor frihet till forskaren” PER KRUSELL, professor vid Institutet för internationell ekonomi, erhöll 2009 ett ERC Advanced Grant. Han berättar att medlen bland annat gett honom möjlighet att nyanställa och bygga upp en internationell forskargrupp med kompetens inom makroekonomi.

– Det som är bra med ERC-anslagen är att de lämnar stor frihet till forskaren själv. De ger en möjlighet att bygga upp en grupp utan att definiera exakt vad den ska göra. Med de svenska anslagen är det mycket svårare att få möjlighet att göra något som inte är kopplat till ett konkret projekt.

ERC-anslaget gav mig möjlighet att förverkliga forskningsidéer och anställa doktorander, säger Ilona Riipinen.

23

24

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

De fattiga ländernas perspektiv är viktiga i studier av klimatförändringar, säger Per Krusell. Han betonar även att samarbete krävs mellan olika discipliner inom nationalekonomin.

Ekonomer söker vägar att möta klimatförändringar Hur skapar vi förståelse för problem klimatuppvärmingen för med sig i utvecklingsländer? Vilka verktyg behöver beslutsfattare i spåren av ett varmare klimat? Dessa frågor står i fokus för ett forskningsprojekt som national­ ekonomen Per Krusell leder.

TEXT ANDREAS BERGFELDT

FOTO NIKLAS BJÖRLING

PER KRUSELL vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) beviljades nyligen 41 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond för projektet ”Klimat och hållbarhet i utvecklingsländer”. Trots att han efter många framgångsrika ansökningar borde vara van att ta hem betydande anslag var glädjen stor när det positiva beskedet kom.

– När vi sökte kände jag att det inte går att skriva ett bättre projekt. Forskarna som ska göra det här är extremt duktiga och meriterade och frågan är så relevant. Jag tänkte – hur fan kan de säga nej till det? Fast ända in på sluttampen känner man sig osäker. Men vi fick det.

– Det har blivit high five i korridoren och gratulationsmejl från rektorn.

Forskningsprojektet syftar till att bygga en förståelse av de problem den globala uppvärmningen för med sig i utvecklingsländer.

– Att närma sig klimatproblematiken kräver att man inte bara tittar på jordens genomsnitt utan att man tar de fattiga ländernas perspektiv, säger Per Krusell.

– En stor del av skadorna man förväntar sig av klimatförändringarna kommer att slå i delar av världen som redan är hårt påfres-

tade. Utvecklingsländer har mindre möjlighet att anpassa sig till klimatförändringarnas inverkan. Dessutom ligger många av dessa länder i de områden av världen som drabbas hårdast av klimatförändringarna.

Samarbete på mikro- och makronivå Projektet är ett samarbete mellan nationalekonomer på mikro- och makronivå.

– Det är inte tvärvetenskapligt på så sätt att det är vi och forskare från andra discipliner men det spänner över ett stort område inom nationalekonomin. Makroekonomer, som jag själv, jobbar extremt sällan ihop med utvecklingsekonomer som i det här fallet.

Mikroekonomerna bidrar med data från specifika utvecklingsländer, till exempel kring hur beslut fattas, vilken typ av grödor som odlas eller hur migrationsmönstren ser ut.

Makroekonomerna försöker sedan se om det finns gemensamma nämnare länderna emellan för att kunna dra mer generella slutsatser kring vilka utmaningar fattiga länder i allmänhet står inför och hur dessa bäst kan hanteras.

– Vi makroekonomer har inte så mycket detaljkunskap om de här länderna. Genom

samarbetet med utvecklingsekonomerna får vi hjälp att förstå mekanismer för hur fattiga länder kan och bör anpassa sig till klimatförändringarna, till exempel hur det påverkar deras jordbruk när de drabbas av torka, eller vad som händer när det blir så varmt att folk inte kan arbeta. Vanligtvis tittar man bara på ett land och ser vad som hänt där, nu försöker vi hitta bestämningsfaktorer som gör att man kan översätta den kunskapen och tillämpa den även i andra länder.

Verktyg för beslutsfattare Målet är att det här ska kunna bli ett verktyg för beslutsfattare, både nationellt och internationellt, i policybeslut kring hur vi bäst ska kunna möta klimatförändringarna. Projektet löper över sex år, men redan under 2017 hoppas Per Krusell att de första artiklarna ska kunna publiceras.

Vid sidan av anslaget från Riksbankens jubileumsfond har IIES beviljats åtta andra anslag på över två miljoner vardera under 2016. Institutets externa finansieringsgrad är väldigt hög men enligt Per Krusell finns det ingen hemlighet bakom framgången.

– Det gäller att meritera sig. Om du kommer till A-huset för att ta hissen utanför reguljär arbetstid står den antingen på entréplan eller på våning 8. Vi jobbar sent, vi jobbar tidigt. Den internationella toppforskningsvärlden är elitistisk och det gäller att publicera sig i de allra bästa tidskrifterna och ha impact, annars platsar du inte. Det är lite så, säger Per Krusell och tillägger att samtidigt är IIES en jättetrevlig arbetsplats där vi peppar och hjälper varandra.

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Kiselgödsel minskar tungmetaller i mat Genom att gödsla med kisel, som är ofarligt för människan, minskar innehållet av giftig arsenik och kadmium i de ätbara delarna av potatis, morot, gul lök och vete med upp till 40 procent.

TEXT JOHAN KLINT/ANNA-KARIN LANDIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Tillsats av kisel i jorden är en naturlig metod som kan minska hälsoriskerna, säger Maria Greger.

KADMIUM- OCH ARSENIKHALTEN är hög i mycket av det vi äter. Växterna tar upp gifterna från jorden och speciellt vete, sallat, potatis och morot är bra på att ackumulera dem i de ätbara delarna. Vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (EMB), Stockholms universitet, pågår forskning om hur växterna tar upp tungmetaller och vad som

kan hindra det. En studie visar att man kan minska kadmium- och arsenikhalten genom att gödsla med kisel.

– Arsenik och kadmium är giftiga ämnen som finns i våra livsmedel och är mycket skadliga för vår hälsa. Metoder för att minska nivåerna av gifter i vår föda är av stor betydelse, säger Maria Greger, docent vid EMB.

Globalt hälsoproblem Arsenik och kadmium orsakar hälsoproblem så som njursvikt, benbrott och cancer, och är ett globalt problem, berättar Maria Greger.

Enbart intaget av veteprodukter bidrar med 43 procent av det dagliga kadmiumintaget och under det senaste åren har arsenik i barnmat och ris diskuterats i medierna.

Forskarna vid EMB har funnit att kisel, som tillförs fältodlingar av vete, potatis, morot och lök, minskar kadmium- och arsenikhalten i de ätbara delarna i alla dessa grödor med upp till 40 procent. Detta kan verka märkligt eftersom kisel är jordens näst vanligaste grundämne, men trots den höga kiselhalten i jorden är den tillgängliga kiselmängden mycket låg, cirka 0,2 procent av den totala kiselhalten. Dagens jordbruksmetoder bortför tillgängligt kisel med växtmaterialet, men tillför inte något nytt kisel och därför minskar den tillgängliga kiselhalten i jorden.

Detta kan vara anledningen till att man får så tydligt positiva effekter av kisel när det tillförs jorden.

– Studien har gjorts i kommersiella fältodlingar. Vi har även i laboratorieförsök kunnat konstatera att kisel har denna effekt på växters ackumulering av kadmium och arsenik samt funnit vilka mekanismer som ligger bakom resultatet. Detta är en naturlig metod som ger oss en möjlighet att minska hälsorisker, säger forskningsassistent Tommy Landberg.

Kisel kan enligt forskarna ha fler positiva effekter på odling. Det ökar växtens biomassa och växtens tolerans mot insekter, växtsjukdomar, torka och höga salthalter i jorden. När kisel i form av löst kiselsyra tillsätts till jorden ökar jordpartiklarnas aggregatbildning, vilket gynnar jordens strukturella egenskaper, samt binder upp och motverkar växters upptag av en del giftiga ämnen. Kisel hindrar på så sätt att arsenik och kadmium tas upp. Kisel påverkar även rötterna direkt så att mindre mängd av dessa ämnen transporteras från rötterna till växtens ätbara delar.

Växter kan rena förorenad mark Kiselgödsel är det ena spåret i Maria Gregers forskning. Det andra är att rena förorenad mark med hjälp av växter. Just nu pågår försök att få ner halten tungmetaller och andra föroreningar i marken genom att odla salix och under våren kommer en rapport med resultaten. Än så länge finns gödsel med kisel inte att köpa i Sverige. Vad kan man då göra för att undvika höga halter tungmetaller i sin mat?

– Alla växter kan ta upp tungmetaller, men olika sorter tar upp olika mycket. Till exempel potatisodling kan anpassas så man odlar en potatissort som tar upp mindre.

Vad gäller sallat finns ingen sort som tar upp mindre tungmetaller. Jag äter själv väldigt lite sallad efter att jag upptäckt det här. Den som odlar själv kan gödsla med åkerfräken, som innehåller kisel. Min förhoppning är att vi så snart som möjligt ska få kiselgödselmedel i handeln, säger Maria Greger.

25

26

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

NAMN OCH NYTT Hallå där FOTO NIKLAS BJÖRLING

Carl Cederström, forskare vid Företagsekonomiska institutionen som under ett års tid tillsammans med sin engelska kollega, professor André Spicer vid City University, försökt optimera sitt liv.

– Eller mer exakt, vi underkastade oss de fantasier om optimering som i hög grad präglar vår samtid, och provade många av de metoder och teknologier som idag finns till hands för att vi ska bli optimerade.

Varifrån kom idén?

För några år sedan skrev vi boken Wellnessyndromet som handlar om vår tids hälsoideologi och optimeringskultur. Det var en essäistisk och filosofisk betraktelse. Många frågade vad vi själva hade för erfarenhet, och sanningen var att den var minst sagt begränsad. Så vi bestämde oss för att göra något åt saken.

Hur är kopplingen till din forskning?

Det är exakt det här området, optimeringskultur, som jag undersökt i ett antal år. Enda skillnaden är att vi den här gången använt oss av en annan metod. Ett slags självetnografi med kroppen i fokus. Eller gonzo-forskning, som en vän uttryckte det.

Vilka metoder har du testat?

Oj, listan är lång. Vi avhandlade ett nytt område varje månad, från produktivitet

ÅR 1948 ANTOGS FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. En av författarna bakom den var den kinesiska akademikern och diplomaten Peng Chun Chang. I slutet av förra året kom Hans-Ingvar Roth, professor i mänskliga rättigheter vid Institutet för Turkietstudier ut med en bok om Peng Chun Chang, Enligt Hans-Ingvar Roth är När Konfucius kom till FN (Dialogos förlag) den första boken om honom.

– FN-förklaringen är fortfarande det främsta bålverket mot auktoritära, populistiska krafter i dagens värld. Av denna anledning är det särskilt viktigt att lyfta fram dokumentet i dagens värld med alla oroväckande politiska tendenser, säger Hans-Ingvar Roth.

Ångrar du att du gjorde detta?

Nej, men jag kommer nog aldrig göra om det.

En bok är på gång, när kommer den ut?

Den publiceras först i USA (hos OR Books) senare i vår. I Sverige kommer den ut i slutet av december (hos Natur & Kultur).

Vad blir ditt nästa projekt?

Jag har intervjuat ett antal personer som under lång tid använt sig av otillåtna preparat, så kallade smart drugs, för att prestera bättre på sina jobb. Det kommer att bli en bok av det också så småningom.

PER LARSSON

FOTO YLVA SUNDGREN

Ny bok om skapare av FN:s mänskliga rättigheter

och andlighet till pengar och sex. Jag har spenderat ungefär 100 000 kronor, allt som allt. Pengarna har gått till personliga tränare, meditationskurser, en större plastikoperation och massor av prylar, som aktivitetsarmband och selfie-pinne. Men de bästa metoderna var gratis, som minnestekniker (lärde mig memorera 1 000 decimaler i pi), och språkappar (försökte, med hyfsad framgång, lära mig franska på en månad).

I inledningen till boken knyter Hans-Ingvar Roth an till Universitetets tunnelbane­ station. Här finns alla FN-förklaringens trettio artiklar att beskåda på väggarna vid perrongen.

– Under alla år som jag stått där har jag då och då funderat på vilka personer som framför allt var med och skrev dokumentet.

Bland de mest betydelsefulla personerna var Eleanor Roosevelt, den franske juristen René Cassin, den libanesiske filosofen Charles Malik och så Peng Chun Chang.

Boken ska nu även översättas till engelska.

PER LARSSON

Mäktig på miljöområdet STOCKHOLMS UNIVERSITET HAR av Times Higher Education utsetts till tredje mest framgångsrika universitet i världen när det gäller att föra ut sin miljöforskning.

THE har genom att lyfta data om publikationer, citeringar och genomslag från Scopus forskningsdatabas 2011–2015 rankat världens ledande universitet när det gäller genomslag för miljöforskning.

Årets svensk AMINEH KAKABAVEH, riksdagsledamot för vänsterpartiet med en magisterexamen i filosofi och socialt arbete från universitetet, har av tidningen Fokus utsetts till ”Årets svensk” för sitt engagemang mot hedersvåld och kvinnoförtryck i religionens namn.

27

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

FOTO ANNA-KARIN LANDIN

Bra placering i rankning I RANKNINGEN ”Global University Employability Ranking” placerar sig Stockholms universitet först i Sverige på listan över universitet och högskolor som utbildar akademiker som är redo för arbetslivet.

Universitetet hamnar dessutom på plats 62 i världen. Undersökningen har genomförts under de senaste sex åren och publiceras av Times Higher Education.

Rekordung professor

BERNARD FERINGA, en av 2016 års Nobelpristagare i kemi, gästade Stockholms universitet den 14 december. Han höll en föreläsning i G-salen för doktorander och forskare i kemi och svarade på frågor om allt från hur han reagerade när Nobelstiftelsen ringde till om det går att göra molekylära drönare.

Joakim Malmström blir museichef STOCKHOLMS UNIVERSITETS förvaltningschef Joakim Malmström tillträder den 1 juni som museichef och överintendent för Naturhistoriska riksmuseet. Museet är en myndighet med uppdrag att främja intresset, kunskapen och forskningen om universums och jordens uppbyggnad och utveckling, växt- och djurvärlden samt människans biologi och naturmiljö. Museet har nära samarbete med Stockholms universitet inom flera områden.

Framtida forskningsledare STIFTELSEN FÖR strategisk forskning har utsett framtidens forskningsledare. Tjugo bidragsmottagare får 12 miljoner var för självständig forskning, varav två finns vid Stockholms universitet. Dessa är Alexey Amunts vid Institutionen för biokemi och biofysik samt Kristina Jonas vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut.

ERC-anslag till Martin Högbom FOTO MAGNUS BERGSTRÖM

MARTIN HÖGBOM vid Institutionen för biokemi och biofysik har tilldelats ett ERC Consolidator Grant. Han och hans kollegor ska studera hur proteiner använder metaller för att utföra svåra kemiska reaktioner. Syftet är att bättre förstå kemiska reaktioner som bland annat är viktiga för omställning till gröna industriella processer och gröna energisystem.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Nobelpristagare besökte doktorander

I MITTEN AV december beslutade rektor att befordra Ilona Riipinen vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) till professor i atmosfärvetenskap från och med 1 januari 2017. En månad senare, i början av februari, fyllde Ilona 35 år vilket gör henne till den yngsta person som befordrats till eller anställt som professor vid Stockholms universitet under 2000-talet.

(Och troligtvis den yngste professorn ytterligare ett antal år bakåt i tiden, men här är det inte lika enkelt att få fram underlag.)

Ilona disputerade vid Helsingfors universitet 2008 och var sedan post doc i USA två år innan hon sökte och fick en anställning vid Stockholms universitet 2011. I samma veva erhöll hon ett ERC Starting Grant (se artikel på sidan 23) och har senare även blivit Wallenberg Academy Fellow. Sedan ungefär ett halvt år tillbaka är hon dessutom chef för cirka 35 medarbetare vid Enheten för atmosfärskemi, ACES. Ilona ser inte själva titeln som så viktig för henne och heller inte i relation till kolleger vid universitetet. Men i kontakter med den internationella forskarvärlden är titeln viktig.

– Flera tenderar att lyssna på en professor.

Universitetets beslut att befordra mig ser jag även som ett erkännande för det arbete jag gör och det betyder mycket för mig, säger Ilona.

Flitigt citerade forskare ERIK SONNHAMMER, Institutionen för biokemi och biofysik och SciLifeLab, Illona Riipinen vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Carl Folke vid Stockholms Resilienscentrum och Jan Conrad vid Fysikum finns på 2016 års lista över världens mest citerade. Listan har tagits fram av Clarivate Analytics och utgår från natur- och samhällsvetenskapliga artiklar i Web of Science Core Collection under perioden 2004–2014.

Flytt av biblioteksverksamhet DEN 23 DECEMBER stängdes Arrheniusbiblioteket på grund av en kommande ombyggnation. Bibliotekets samlingar flyttas till Frescatibiblioteket, där Arrheniusbibliotekets kursböcker redan finns tillgängliga.

I korthet GERMAN SALAZAR ALVAREZ vid Institutionen för material- och miljökemi har fått anslag på tio miljoner kronor från Vetenskapsrådet för ett projekt om neutronspridning.

ROBERT ERIKSON, professor emeritus vid Institutet för social forskning, tilldelas Ann-Kersti och Carl-Hakon Swensons pris för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning av Kungliga Vitterhetsakademien.

BELÉN MARTÍN-MATUTE, professor vid Institutionen för organisk kemi, har av Stiftelsen för strategisk forskning fått bidrag inom programmet Industridoktorand som syftar till att öka rörligheten mellan akademi och näringsliv.

ASTRID SCHLYTTER, forskare i rättssociologi vid Institutionen för socialt arbete, har tilldelats Pela och Fadime-utmärkelsen för sitt arbete mot hedersrelaterat våld.

KEN BENSON, professor i spanska vid Romanska och klassiska institutionen, har tilldelats den spanska utmärkelsen ”Encomienda de Isabel la Católica”.

MATS LEKANDER, professor vid Stressforskningsinstitutet, ingår i en forskargrupp som tilldelats Athenapriset, sjukvårdens största pris till klinisk forskning.

KENNETH HYLTENSTAM, professor emeritus vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, har utnämnts till hedersdoktor vid Åbo universitet.

MARKUS JÄNTTI, professor vid Institutet för social forskning, har beviljats 2016 års vetenskapspris på 30 000 euro från Alfred Kordelins stiftelse i Finland.

ANDREA LUCARELLI, forskare vid Företagsekonomiska institutionen, och ALF SJÖBLOM, forskare vid Historiska institutionen, har tilldelats stipendier från Forskningsnämnden för Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse för framstående avhandlingar.

ANNA CARLSTEDT har av regeringen utsetts till nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Hon disputerade vid Romanska och klassiska institutionen 2005.

PETER WAHLGREN, professor vid Juridiska institutionen, och ARNE JARRICK , professor vid Centrum för evolutionär kulturforskning, har fått bidrag för projekt med hög vetenskaplig potential från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.

Läs mer på su.se/medarbetare

28

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

Min arbetsplats: Juridiska institutionen ning på immaterialrätt, det rättsområde som reglerar rätten till skydd för olika former av immateriell egendom.

Det kan till exempel handla om patent på uppfinningar och upphovsrätt för konstverk.

TAVLAN: Tavlan har jag målat själv. Den heter Silverfasan och ingår i en serie tavlor med djurmotiv, kallad Bestiariet. Jag målade och tecknade mycket när jag var yngre innan den vetenskapliga karriären tog över, och jag disputerade sedan på en avhandling om upphovsrätt till bildkonst. Jag har faktiskt haft två små utställningar och sålt en del.

MÖBLERNA: När jag arbetade på Handelshögskolan hade de under en period en policy att man som forskare var tvungen att köpa sina egna möbler, så då köpte jag det här skrivbordet och stolarna. När jag sedan började här på universitetet tog jag med mig möblerna.

Bokskåpen har jag fått ifrån olika kolleger här på Stockholms universitet som har gått i pension.

PRESSJÄRNET: Det här pressjärnet var min morfars fars. Man lägger glödande kol inne i själva järnet, på så sätt blir det upphettat och man kan pressa sina byxor till exempel.

KLOCKAN: Jag har något av ett trätema i mitt arbetsrum: allt ifrån bordet och stolarna till en trälinjal som en gång tillhört Josef Frank och den här klockan i art deco-stil som jag har gjort själv. Min pappa var snickare och slöjdlärare så jag har nog fått en förkärlek för trä ifrån honom.

Utredning om biblioteks­ enheter och studieplatser I DECEMBER BESLUTADE rektor att universitets hela biblioteksverksamhet ska utredas. Arbetet ska genomföras av Avdelningen för planering och ledningsstöd och återrapporteras till rektor i maj.

Utredningen ska bland annat utveckla en finansieringsmodell för hela biblioteksverksamheten utifrån enhetliga principer. En konsekvensanalys ingår också i det arbetet.

Ansvar för och finansiering av studieplatser inom Stockholms universitet kommer också att kartläggas. Resultatet ska bli en ny modell för ansvar och finansiering, även den utifrån så enhetliga principer som möjligt.

KARIN TJULIN

Konsolideringsbidrag VETENSKAPSRÅDET har fattat beslut om konsolideringsbidrag. Av 20 beviljade bidrag går 2 till Stockholms universitet. Matthew Hayes vid Institutionen för astronomi beviljas 12 miljoner kronor och Martin Högbom vid Institutionen för biokemi och biofysik beviljas 11 miljoner kronor.

STOLARNA: Arbetsstolen är en gungstol som jag har byggt om och besöks­stolen har jag hittat i en antikaffär. Jag sa till mannen i affären att jag skulle återkomma men redan när jag gick därifrån ångrade jag mig. Jag insåg att om jag verkligen ville ha stolen var det bäst att köpa den på en gång, så jag gick tillbaks.

Frusna ögonblick i polartrakterna I TAKT MED att stigande temperatur smälter polarisarna och landskapet förändras ökar behovet av att kunna dokumentera det som en gång var. För att bidra till dokumentationen sökte Per Holmlund, professor i glaciologi vid Stockholms universitet, tillsammans med forskare vid Göteborgs universitet, KVA och Uppsala universitet anslag från Vetenskapsrådet till projektet Miljöförändringar i polarområdena. Senare kom även forskare vid Naturhistoriska riksmuséet med.

Efter omfattande sökande i arkiv lyckades forskarna ta fram 10 000 foton tagna i såväl Arktis som Antarktis. Ett första resultat av forskningen blev en fotoutställning som visats på olika platser i landet. I början av 2017 kom även en bok ut på förlaget Art and Theory Publishing – Frusna ögonblick, Svensk Polarfotografi 1861 – 1980. Författare är Per Holmlund och Tyrone Martinsson vid Göteborgs universitet.

I boken finns ett urval av foton från mitten av 1800-talet fram till och med den stora Ymerexpeditionen 1980. Många foton är från de klassiska polarexpedi-

tionerna under ledning av Nordenskiöld och Andrée. Och naturligtvis finns unika tidsdokument på glaciärer, fjälltoppar, isvidder, infrusna fartyg och pälsklädda män med stora skägg. En del foton har publicerats tidigare medan andra nu visas för första gången. Det är de vackra bild­ erna som står i fokus i boken – texterna är främst för att sätta in bilderna i sitt sammanhang.

PER LARSSON

TEXT HANNA HELLEN CRAMÉR | FOTO NIKLAS BJÖRLING

PER JONAS NORDELL, professor i civilrätt med inrikt-

29

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Fortsatt gott betyg för IT-servicen

Nytt utbud av workshopar om undervisning UNIVERSITETSLÄRARE KAN utveckla sin undervisning och stärka sig i sin lärarroll genom att delta i workshopar om högskolepedagogik. Därför har det nu tagits fram ett nytt omfattande workshop-program där det ges en workshop i veckan under hela våren. Workshoparna tar upp olika aktuella pedagogiska metoder och ämnen som rör undervisning till exempel planering av undervisning, interaktiva föreläsningar, flipped classroom, utveckling av seminarier, handledning, plagiering och att stötta akademiskt skrivande. Workshoparna är öppna för alla lärare oavsett ämnestillhörighet och det är kostnadsfritt att delta. Bakom programmet står Centrum för universitetslärarutbildning som har till uppgift att stödja utveckling av undervisning vid universitetet.

ANNIKA FORSLUND

Utbud och anmälan: su.se/ceul/workshopar

IT-AVDELNINGEN vid universitetet har, liksom tidigare år, genomfört en årlig service­ mätning i syfte att få verksamhetens och slutanvändarnas synpunkter på de centrala IT-tjänsterna och IT-avdelningens service.

Svarsfrekvensen var lägre än förväntat, vilket gör det statistiska underlaget något osäkert men de inkomna svaren visar överlag på ett positivt resultat. Helpdesk har fortfarande mycket höga siffror, nästan 80 procent av de som svarat är mycket nöjda eller nöjda med servicen de får av Helpdesk.

En ännu högre andel tycker att de har det IT-stöd i form av tjänster och programvaror de behöver i sitt dagliga arbete, vilket är glädjande.

– Resultatet av 2016 års servicemätning är positivt och visar dessutom en positiv trend för flera viktiga frågor vilket är ännu roligare, säger Eric Fogelström som är kontaktperson för verksamheten vid ITavdelningen.

Eric berättar vidare att det kom in en del frågor i fritextkommentarerna till enkäten, och eftersom det säkert är fler som undrar samma sak så har frågorna sammanställts och besvarats i en ny FAQ för att på det sättet komma flera till del. Du hittar FAQ:n på IT-fliken på Medarbetarwebben.

Nästa servicemätning (för 2017) kommer enligt planerna att skickas ut under oktober månad.

MIA SÖDERBÄRJ

Ny praxis – tvååriga uppehållstillstånd för doktorander MIGRATIONSVERKET HAR ÄNDRAT sin praxis gällande längden på uppehållstillstånd för doktorander. En doktorandstuderande kan numera få ett uppehållstillstånd, som gäller för två år i taget förutsatt att alla villkor, till exempel försörjningen, är uppfyllda. Detta gäller inte bara en första ansökan om uppehållstillstånd utan innebär också att en doktorandstuderande som ansöker om förlängning har möjlighet att ansöka om och få ett tvåårigt uppehållstillstånd för studier. Den ändrade praxisen gäller också medsökande till doktorand.

Migrationsverket har också tagit fram en checklista för lärosäten att använda vid utfärdande av studieintyg för förstagångsdoktorander som söker uppehållstillstånd.

Mer information på www.migrationsverket.se

Topprankning för miljöinstitut STOCKHOLM ENVIRONMENT INSTITUTE, SEI, rankas som världens viktigaste tanke­ smedja på miljöområdet i University of Pennsylvanias årliga ranking. Stockholms universitet har ett nära samarbete med SEI.

Gör din röst hörd! Skriv ett inlägg till Universitetsnytt, per.larsson@su.se MARS FOTO EVA DALIN

1 MARS

8 MARS

15 MARS

15 MARS

17 MARS

20 MARS

28 MARS

Introduktion i systematiskt miljöarbete

Workshop: 12 grepp att ta till för att lyckas som lärare

Öppet hus

Barnkultursymposium 2017: Barn­kulturens gränsland

Så här fungerar avfalls­hanteringen

Vernissage i Mezzaninen med Konst­föreningen

Universitets­ lärarutbildning 2 (UL 2) Natur­ vetenskap

Läs mer och hitta fler evenemang på su.se/medarbetare/medarbetarkalender

30

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

IN ENGLISH PHOTOS EVA DALIN, NIKLAS BJÖRLING, ANNA-KARIN LANDIN SU.SE/ENGLISH/NEWS

REDAKTION@SU.SE

Unanswered questions in the research bill WE HAVE A NEW research bill that will be processed by parliament in the spring. It emphasises long-term thinking and continuity, but also represents a clear change of course for Swedish research policy.

The proposed funding is good from an international perspective and when considering other fiscal needs. However, the distribution gives cause for concern, and many questions are unanswered. One starting point for discussion is that Sweden has fallen behind in international rankings. This is supposed to be solved by “knowledge in collaboration” – for the first time, the research bill does not have the word research in the title. Vinnova and Formas will receive a substantial increase in resources, while the Swedish Research Council will only receive a minor increase, including a sizable investment into research in the humanities and social sciences. Basic research is otherwise given what KVA has called “a few words of politeness”.

An increase in block grants – SEK 1.3 billion in total – means more responsibility for the universities. Considering the yearly requirements on cutting costs, however, there is no real increase in funding over the four-year period. A number of societal challenges will be addressed by ten-year research programmes. The emphasis on collaboration programmes and strong environments with both research and innovation introduces the idea that the increased resources will also be distributed on the basis of a new collaboration parameter. But is collaboration always a good thing? There is a risk that quantity will be the only standard of measurement. The responsible minister advocates a broad definition, which simultaneously counteracts the accuracy required by a sharp indicator.

The bill itself says nothing about how collaboration should be interpreted or quantified. Vinnova’s collaboration pilots will constitute the starting point, but the formula for reallocating funds has not been evaluated; one suggestion was based purely on ratings, while another weighted the ratings based on the size of the university. Not least the former would lead to drastic reallocations. Every choice of collaboration parameters will give priority to one type of collaboration over another in a non-quality-based manner. It would be better to refrain from allocating funds based on collaboration and instead use funds to strengthen collaboration in areas where it is needed.

Many questions remain, for example, relating to internationalisation and the new resource allocation system, both of which will be reviewed individually. Infrastructure, which is generally one of the biggest challenges to future research policies, is only present as a sub-heading in the research bill. The funding is severely inadequate and poses major challenges. The same goes for open science – open access to publications and open data – which is another key issue in global higher education today. The next few years will be crucial for both of these issues when it comes to developing sustainable models for the future.

ASTRID SÖDERBERGH WIDDING, Vice-Chancellor astrid.soderbergh.widding@su.se

New action plan for Stockholm University THE VICE-CHANCELLOR recently adopted a new action plan for 2017–2018. The plan aims to put Stockholm University’s strategies into practice.

The strategies establish the fundamental values and goals that will guide the University from 2015 to 2018. They are divided into the following four areas: research and education, recruitment and continuing professional development, national and international collaboration, and administration and operational support.

The new plan replaces the previous one and goes hand in hand with the general strategy document. The strategies have been determined by the University Board, and the two-year action plan will put them into practice. The two academic areas – human science and science – have also adopted action plans for 2017–2018 as complements to the joint action plan.

The joint action plan includes new points as well as further developed points from the previous plan. The new points include external assignments, such as the new quality assurance system for education

More environmentally friendly profile products and the programme for gender mainstreaming commissioned by the government. New points from the University’s own strategic considerations include increased support for EU applications and measures to strengthen internationalisation.

The joint action plan will be available in printed form on 17 February. It will also be available on the web.

Examples of points from the action plan: • Raise the profile of socially oriented environ­ mental research.

• Expand the support for preventing research misconduct.

• Expand the collaboration on research infra­ structure between the research universities in dialogue with the research councils.

• Increase the number of undergraduate cour­ ses and programmes for foreign students.

• Develop a strategy for widening participation.

• Develop a long-term facility management plan.

THE UNIVERSITY is committed to gradually replacing its profile products with more environmentally friendly alternatives. First up is the range of basic products such as t-shirts, polo shirts, hoodies and tote bags.

The criteria for the new profile products are that they are fully or partially made from organic or recycled materials. Alternatively, sustainability must be a factor in the manufacturing process in some other way. The goal is to replace the entire range of basic products by the end of the year.

Departments can develop their own profile products with the University’s logo and profile colours together with the contracted supplier MasterDesign. A sustainability catalogue has been developed to make it easier to find the products that are manufactured in a more environmentally friendly or sustainable way.

When developing new products, the guide­ lines for profile products must be followed in consultation with SU-butiken and the Communications Office at the External Relations and Communications Office. More information and contact details for MasterDesign are available on the Staff website.

31

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2017

ERC – important financier of pioneering research FOR TEN YEARS, the European Research Council (ERC) has provided substantial financial support to research being conducted within the EU. During this time, about SEK 400 million have been awarded to Stockholm University. ERC supports pioneering basic research in all academic areas.

The European Research Council is a part of Horizon 2020, the EU framework programme for research and innovation. In addition to supporting excellent researchers within the EU, ERC wants to entice prominent researchers from outside the EU into moving their operations to the EU. The total budget for 2016 was almost 1.7 billion euro.

“What is special about the ERC is that the research should be pioneering and ‘high risk’. They talk about high risk/high gain.

Excellence in research is the only evaluation criterion. There are projects for which the evaluators are uncertain whether or not the objectives will be achieved, but they believe it is exciting enough to try,” says Ulla Jungmarker from the Research Support Office, who works with ERC Starting Grants and Consolidator Grants.

The ERC grants are extensive, with up to five years of funding worth 1.5–2.5 million euro. They enable researchers to build ambitious projects from scratch and recruit the necessary staff. It is also possible to transfer the grant to another university or organisation within the EU. Two-step application process “The application process is divided into two steps. Two applications should be submitted: one that is aimed at both generalists and specialists, and one that is only aimed at specialists. For those who apply for a Starting Grant or Consolidator Grant and go through to the next round, the next step is an interview in Brussels. In preparation for this, we offer interview training where a senior researcher with experience of the ERC, as well as a researcher who has previously been awarded the grant, will ask difficult questions. This has been highly appreciated,” says Ulla Jungmarker.

The Research Support Office provides

various types of support to researchers who are interested in applying for ERC grants. In addition to organising information sessions, they provide individual support where researchers can discuss their research idea and application. See below for more examples of support provided by the Office.

22 grants to the University Since the start in 2007, 22 researchers at Stockholm University have received ERC grants, two of whom, Maja Schlüter and Torsten Persson, have received a grant twice.

At the same time, we should be aware that many researchers who have received ERC grants have applied in the past and been rejected, says Lars Emrén.

“It is good to be prepared for the fact that you might have to apply several times before you receive a grant.

Remember...

• to start in good time and contact the Research Support Office early; • to write the first part for the right audience, i.e. for both generalists and specialists; • to give equal attention to the two project descriptions so that both are adequately thorough; • to highlight the right qualities in the CV and “Ten year track”.

Examples of support provided by the Research Support Office: • Discussions of the research idea and the chances of receiving an ERC grant; • Tips and advice on how to design an ERC application; • Examples of abstracts from successful applications in your field; • Individual consultations with an external consultant to review your draft application; • Discussions of the choice of evaluation panel for ERC applications; • Feedback on drafts and project budgets; • Assistance with the required letter of support (after gaining the support of the head/director); • Interview training; • Help with reports and audits.

Professor at a record-young age IN THE MIDDLE of December, the Vice-Chancellor decided to promote Ilona Riipinen from the Department Environmental Science and Analytical Chemistry (ACES) to Professor of Atmospheric Science from 1 January 2017.

A month later, in the beginning of February, Ilona turned 35 years old, which makes her the youngest person promoted or appointed to a professorship at Stockholm University in the 21st century.

Ilona completed her doctorate at the University of Helsinki in 2008, after which she was a postdoc in the US for two years before gaining a position at Stockholm University in 2011. She was awarded an ERC Starting Grant around the same time, and later she became a Wallenberg Academy Fellow. For the past six months or so, she has also been in charge of about 35 members of staff as head of the Atmospheric Science Unit at ACES.

Odin in place in the ceiling A FAMILIAR SATELLITE is now in orbit in the ceiling of the Arrhenius Laboratory, outside the Department of Meteorology.

It is a model of the Odin satellite scaled 1:10 that is slowly rotating in the ceiling.

The satellite was built by the Central Workshop at the Department of Meteorology. A sign with information about the satellite is located on the railing on the fifth and sixth floors.

Nobel Laureate Feringa visited PhD students BERNARD L. FERINGA, Professor at Rijksuniversiteit Groningen in the Netherlands was awarded the 2016 Nobel Prize in Chemistry, together with Jean-Pierre Sauvage and Sir J. Fraser, for their design and production of molecular machines.

On 14 December he visited Stockholm University to hold a lecture for PhD students and other members of staff at the Department of Biochemistry and Bio­ physics and the Department of Organic Chemistry. After the lecture, a panel and the audience had the opportunity to ask questions.

Martin Högbom receives ERC Consolidator Grant MARTIN HÖGBOM at the Department of Biochemistry and Biophysics has been awarded an ERC Consolidator Grant. He and his team will study how proteins use metals to achieve complex chemical re­actions. The aim of the research is to better understand the chemical reactions that among other things are important for the conversion to green industrial processes and green energy systems.

Universitetsnytt Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Posttidning B

Krönika

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Astrid Pettersson Astrid Pettersson är professor i pedagogik med inriktning mot utvärdering om matematikämnets didaktik samt ansvarig forskare för matematikdelen i PISA 2000–2015 i Sverige.

Perspektiv på närmare 20 år med PISA SÅ KOM DÅ för nästan 20 år sedan telefonsamtalet från en kollega som arbetar med läsning: ”Astrid ska vi inte söka PISA-projektet, du kan ta hand om matematiken och jag om läsningen och så får vi hitta någon som kan ta hand om naturvetenskapen?” Som tur var hade Karin Taube, min kollega redan arbetat med internationella studier inom IEA, hon visste vad som väntade oss. Sagt och gjort – vi sökte och fick projektet för Sveriges del i konkurrens med flera andra forsknings­ institutioner.

Arbetet innebar en mängd möten och att ge feedback på olika förslag till upplägg och uppgifter – för det mesta med liten tidsmarginal. Inför den första PISA-undersökningen (2000) deltog endast 34 länder, att jämföra med den senaste PISA-undersökningen 2015 med 72 länder och regioner. I början kunde vi, representanterna för de olika länderna, samlas kring ett stort runt bord, nu är det stora konferenslokaler som behövs.

PISA-undersökningen bygger bland annat på att deltagande länder lämnar förslag till uppgifter som ska kunna ingå i undersökningen. Det gjorde också vi och vi blev framgångsrika. Vi fick exempelvis med några matematikuppgifter i PISA-undersökningen 2003.

Men en av uppgifterna som vi skickade in användes som exempel på en omöjlig uppgift att ha med i PISA. Den var alldeles för öppen och hade många olika korrekta lösningar, som därför inte kunde kodas på ett likvärdigt sätt i alla länder. Det är en begränsning i PISA och i andra stora undersökningar, att uppgifterna måste begränsas till innehåll och form för att kunna kodas på ett likvärdigt sätt.

Så kom då de första resultaten, 2001, Sveriges elever presterade klart över OECDgenomsnittet inom alla tre ämnesområdena – och det uppmärksammades nästan inte alls i media och i skolpolitiken. Nästa gång (2004) var resultaten och uppmärksamheten i media och i skolpolitiken desamma. Tyskland däre-

Nästa nummer kommer ut 6 april. Manusstopp 15 mars.

Så kom då de första resultaten, 2001, Sveriges elever presterade klart över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområdena. mot hade sämre resultat, ja signifikant sämre än Sverige inom alla tre ämnesområdena – och konsekvensen blev att de kontaktade oss i Sverige för att få reda på vad vi gjorde för att få så bra resultat. Vi åkte till Tyskland ett antal gånger för att berätta – och sedan blev Tysklands resultat bättre och Sveriges sämre.

Sedan kom nedgången och därmed också en enorm uppmärksamhet i media och i skolpolitiken. De sämre resultaten blev tydliga 2009, blev ytterligare sämre 2012 och 2015 är vi på 2009 års nivå igen. Kritiken mot PISA ökade och ökade. ”PISA mäter inte det som man lär sig i skolan, OECD styr för mycket, PISA kommer att styra undervisningen osv.” PISA ska emellertid ta reda på hur rustade 15-åringar är för att möta framtiden. Det är snarare fokus på läro­planens övergripande mål än enskilda kursplaners kunskapskrav som avses. När det gäller påverkan på undervisningen tycker jag mig se en mycket liten sådan inriktning. Det som däremot PISA tillsammans med andra inter­ nationella kunskapsmätningar gör är att endast fokusera skolans kunskapsuppdrag, inte dess demokratiuppdrag, vilket kanske kan få konsekvenser för verksamheten i den svenska skolan.

ASTRID PETTERSSON