Universitetsnytt nr 2 2018

FÖR MEDARBETARNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

APRIL 2018

NR 2

WILHELM WIDMARK

Leder bibliotek i förändring Att flyga eller inte flyga?

Forskning: Med tomat som skydd mot stressen

TEMA: INTERNATIONALISERING

2

Ledare

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Stockholms universitet kan göra skillnad

1642

Den omfattande forskning och utbildning som bedrivs vid Stockholms universitet ger oss särskilda förutsättningar att påverka vår omvärld. Detta är i vissa avseenden en underskattad potential. Som ett av Sveriges största lärosäten, som dessutom ligger i huvudstaden, kan och bör vi ta ett aktivt ansvar för att påverka politiken och lyfta fram behovet av regellättnader och undantag för sektorn. Det förutsätter i sin tur att vi har utredningskapacitet och kompetens att driva utveckling, inte bara internt utan även externt. Det är därför en central uppgift för mig som förvaltningschef att säkerställa att vi har en sådan kapacitet.

Internt handlar det bland annat om ledning, kompetens och förenkling. Ur ett ledningsperspektiv måste vi väga av yttre krav så att de inte rasar rakt ner i organisa­ tionen. Som myndighet har vi ansvar för att tolka lagar och regler och välja en rimlig ambitionsnivå utifrån vår verksamhet. Det ställer krav på aktiv ledning och transparenta

Siffran

Så många doktorander fanns vid Stockholms universitet 2017.

Läs mer ur årsredovisningen på sidan 5.

– Löjligt arbetskrävande och mördande tråkigt är det, men rätt kul resultat.

MIKAEL PARKVALL, Institutionen för lingvistik, till SVT om sin kartläggning som delade Sverige: säger du bob eller snowracer.

4 14 4 Nytt samarbete med Dramaten 5 Stockholms universitet först med forskningsdatapolicy

8 Skärpta regler för hantering av personuppgifter

PROFILEN 10 Wilhelm Widmark: Från över­ liggare till överbibliotekarie

19

12 Hållbarhetsforum: Beslutsfattare behöver fakta från forskare

13 Nytt forum samlar migrations­ forskare

7 Nya Ladok: Problem tas tillvara 14 Kaffekö resulterade i i vidareutvecklingen

forsknings­anslag

15 Tvärvetenskapligt firande av jubileum för mänskliga rättigheter

16 Lärarkonferensen om under­ visning i föränderlig värld

17 Att flyga eller inte flyga – vad borde klimatforskarna göra?

Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet.

Upplagan är 5 300 exemplar.

ADRESS Samverkansavdelningen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm ANSVARIG UTGIVARE Linda Carlsson REDAKTÖR Anna-Karin Landin GRAFISK FORM OCH LAYOUT Blomquist & Co OMSLAGSFOTO Niklas Björling OMSLAGSBILD Wilhelm Widmark, överbibliotekarie.

TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri.

24

TEMA: INTERNATIONALISERING

23 Lärarens utmaningar i ett

18 Internationalisering ska ge

FORSKNING

bättre universitet

19 Materialkemi lockar människor från hela världen

20 Personlig kontakt viktig vid internationellt studentarbete

21 Så samordnar universitetet internationalisering

22 ”Friheten är inte densamma överallt, och det gäller forskarna också.”

globaliserat universitet

24 Med tomat som skydd mot stressen

25 Auktoritära ledare lockar luktkänsliga

26 NAMN

OCH NYTT 28 MIN ARBETSPLATS 30 IN ENGLISH

SYNPUNKTER OCH TIPS? HÖR AV DIG! REDAKTÖR Anna-Karin Landin, annakarin.landin@su.se, 08-16 26 62, Per Larsson, per.larsson@su.se, 08-16 44 64.

SKRIBENTER Per Larsson, Karin Tjulin, Elsa Helin, Hanna Hellzén Cramér, Annika Forslund, Annika Hallman, Stefan Nyman, Helene Komlos Grill, Anna Frykholm, Lina Lorentz.

KORREKTUR Marie-Anne Condé ISSN 1103-2375

EINO ÖRNFELDT, förvaltningschef eino.ornfeldt@su.se

Citatet

Innehåll

NYHETER

beslutsprocesser. Detta kräver i sin tur kompetens och då särskilt kompetens att utreda och värdera nya krav kopplat till SU:s verksamhet.

Exempel på detta är utredningskompetens, juridisk och ekonomi­administrativ kompetens. Att ständigt sträva efter förenkling kommer att vara avgörande för att inte bara addera nya krav till redan befintliga. Vi måste ha användarvänliga lösningar som utgår ifrån den enskilda studentens och medarbetarens behov. En effektiv, kompetent och utvecklingsinriktad organisation är en förutsättning för att kunna påverka vår omvärld och därmed långsiktigt säkerställa goda förutsättningar för att bedriva utbildning och forskning.

Nästa nummer kommer ut 5 juni.

Manusstopp 14 maj.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

INOM HÖGSKOLESEKTORN FINNS en rad nätverk och ett av dessa omfattar samtliga universitets- och högskoledirektörer. Ett stående tema på dessa träffar är upplevelsen av den ökande reglering som omgärdar offentlig sektor parat med ökade krav på uppföljning. Detta accentueras av att högskolesektorn ytterligare särregleras genom högskolelag och högskoleförordning. Därtill kommer förväntningar på högskolan att kunna bidra till att uppfylla mål inom andra politikområden. Någon beskrev målande högskolan som ett politiskt klotterplank. Vissa menar att denna flod av olika krav bidrar till en ökad administration och därmed ökande stödkostnader. Står vi då helt maktlösa inför denna utveckling eller kan vi hitta strategier för att hantera dessa ökade krav?

Jag skulle vilja hävda att Stockholms universitet har goda möjligheter att påverka sin situation, dels genom att agera externt, dels genom att leda och arbeta effektivt inom organisationen.

3

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Vi äter fel och för mycket Vid Hållbarhetsforum i Aula Magna den 21 mars berättade Line Gordon från Stockholm Resilience Centre om den stora påverkan matproduktionen har på vår planet. Kocken Paul Svensson (till höger) talade om sitt arbete med att minska matsvinnet. ”Det är en förlorad upplevelse om råvaror inte används fullt ut. Skalet på kålroten är nog den absolut mest exklusiva delen”, enligt honom. Ekonomhistoriken Matilda Baraibar belyste vilken betydelse sojabönor har för livsmedelsförsörjningen i världen. Samtalet leddes av Fredrik Moberg från Stockholm Resilience Centre.

FOTO MARC FEMENIA

4

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Nytt samarbete med Dramaten

Evenemanget ”Människan – störst av alla underverk”, ett samtal om den grekiska tragedin, är ett exempel på tidigare samarbete mellan Stockholms universitet och Dramaten.

Den 20 februari undertecknade Dramatens teaterchef Eirik Stubø och rektor Astrid Söderbergh Widding ett nytt sam­ arbetsavtal. Nationalscenen och huvudstadsuniversitetet ska nu långsiktigt samarbeta inom forskning och utbildning och på olika sätt dra nytta av varandras kompetenser.

TEXT STEFAN NYMAN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

– JAG SER MÅNGA FÖRDELAR med samar­ betet. SU är en stark partner som med kunskap, forskning och innovation kan bidra till att utveckla Dramatens verksamhet.

Samarbetet går också i linje med Dramatens uppdrag inom många områden. Här finns dessutom 35 000 studenter och 5 500 anställda gentemot vilka vi kan förtydliga

vår roll som folkbildare och nå nya mål­ grupper, säger Eirik Stubø.

– Det finns en stor potential för utvecklat samarbete med Dramaten utöver det som redan finns inom teatervetenskapen. Stockholms universitet hoppas kunna bidra med samarbeten som på olika sätt kopplar till vår forskning och utbildning, men också med att

Universitetet ska få en modernare webb Modernare struktur, funktion och utseende. Det är vad som väntar Stockholms universitets webbplats. För­ ändringen kommer att ske stegvis och först ut är utbild­ ningsingången som ska vara färdig redan under 2018.

FOTO EVA DALIN

SYFTET MED PROJEKTET är att webben ska kommunicera utbildning, forskning och samverkan på ett dynamiskt och gränsöverskridande sätt.

– Genom projektet Webb2021 vill vi knyta ihop information om utbildning och forskning med varandra och dessutom koppla ihop den med vår breda samverkan, säger Mats Danielson, rektorsråd för IT och samverkan vid Stockholms universitet.

Genom ett fokus på det visuella kommer den nya webbplatsen ge en bättre översikt och samtidigt inspirera besökaren att läsa mer om vad som händer på universitetet inom såväl forskning som utbildning och samverkan.

– Min förhoppning är att det här projektet resulterar i en webbplats som både speglar

Mats Danielson.

Linda Carlsson.

den dynamiska verksamheten vid universitet och ger hög användbarhet för våra besökare, säger Linda Carlsson, kommunikationschef på Samverkansavdelningen vid Stockholms universitet.

Ett av målen med projektet är att undvika

föra ut teater till människor som normalt inte går dit, säger Astrid Söderbergh Widding.

På Data- och systemvetenskapliga institutionen och Företagsekonomiska institutionen pågår förberedelser för både C- och D-upp­ satser. Bland annat en uppsats om publikundersökningar med syfte att kartlägga Dramatens publik och en uppsats kring ekonomistyrning, med syfte att ta fram ett antal nyckeltal för att kunna analysera Dramatens verksamhet bättre.

Dramaten och SU har tidigare samarbetat kring olika projekt. Men med ett samarbetsavtal skapas rutiner och processer för ett långsiktigt samarbete som är personoberoende. Enskilda projekt placeras i ett tydligare sammanhang och får därmed större effekt.

Arbetet kommer ledas och årligen utvärderas av en styrgrupp där rektor och teaterchef finns representerade.

dubbelpublicering genom att skapa ett mer sammanhängande informationsflöde och automatisk inhämtning av data. En annan viktig aspekt är att webben ska uppfylla kraven för den nya dataskyddslagen (GDPR) och den kommande lagen om tillgänglighet på webben. Redaktörer ska bland annat kunna få en överblick av vilken person­ information som finns publicerad om en viss medarbetare eller student.

Projektets preliminära tidplan Redan under 2018 kommer den nya utbildningsingången lanseras, och innan 2021 är målsättningen att alla webbplatser inom universitetets publiceringsverktyg ska vara omgjorda. Resurser tilldelas projektet inom den ordinarie budgetprocessen för IT-utveckling, så innan dess är tidplanen också preliminär.

Stöd till redaktörer i verksamheten Under projektets gång kommer Samverkans­ avdelningen erbjuda hjälp och stöd till redaktörer i organisationen.

HANNA HELLZÉN CRAMÉR

Läs mer på www.su.se/webb2021

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Stockholms universitet först med forskningsdatapolicy Stockholms universitet har tagit ytterligare ett steg i arbetet för öppen tillgång till forskningsresultat genom rektors beslut om en forskningsdatapolicy.

FRÄMJANDE AV ÖPPEN tillgång till forskningsresultat är en del i förverkligandet av det europeiska forskningsområdet och den från EU-kommissionen aviserade övergången till öppen vetenskap. Grundprinciperna för öppen tillgång är att helt eller delvis offentligt finansierade vetenskapliga publikationer samt forskningsdata som ligger till grund för detta ska göras öppet tillgängliga.

Stockholms universitet stödjer principen att forskning som är helt eller delvis offentligt finansierad bör hanteras och vara öppet tillgängliga enligt internationellt vedertagna principer i den mån det är möjligt med hänsyn till juridiska, etiska och eventuella kommersiella aspekter. Stockholms universitet har som myndighet ansvar för att lagra, tillgängliggöra och bevara forskningsdata som produceras vid lärosätet. Övergripande forskningsdatapolicy För att stödja forskarna i forskningsdatahantering och möta de ökade rekommendationerna och kraven på öppen tillgång till såväl forskningsresultat som forskningsdata har universitetet identifierat att det behövs en universitetsövergripande strategisk plan

och en samordnad forskningsstödjande infrastruktur. Som ett led i detta arbete har universitetsledningen beslutat om en övergripande forskningsdatapolicy. I den anges ramarna för det lokala fortsatta arbetet och ansvaret för att skapa en infrastruktur för tjänster och resurser som stödjer och möjliggör korrekt hantering, lagring, tillgängliggörande och bevarande av forskningsdata. Infrastrukturen vid universitetet ska nu utvecklas löpande med utgångspunkt från regelverket, den nya dataskyddsförordningen (GDPR) samt de formella riktlinjer som EU, regeringen, forsknings­ finansiärer och andra aktörer förespråkar.

Först i Sverige I Europa har många lärosäten sedan några år tillbaka en forskningsdatapolicy (framför allt i Storbritannien, Holland, Österrike och Schweiz). I Sverige är Stockholms universitet först med en formellt godkänd forsknings­ datapolicy.

PER LARSSON

Läs mer om forskningsdatapolicyn och hur Stockholms universitet jobbar med forskningsdata på www.su.se/biblioteket

Utveckling av Allhuset i höst Allhuset är under utveckling och står inför en renovering.

Högskolerestauranger fortsätter verksamheten i Lantis vår­ terminen ut och lämnar sedan lokalen. En ny tillfällig lös­ ning för att säkerställa lunchutbudet finns på plats i höst.

FOTO ANNA-KARIN LANDIN

ALLHUSET ÄR I BEHOV av renovering, såväl restaurangdelen i Lantis som övriga lokaler.

Akademiska Hus, som äger fastigheten, tar över ansvaret för vem som serverar lunch i lokalerna.

– En ny tillfällig leverantör finns på plats i höst. Samtidigt kommer också snabbmatsbilar, food trucks, att börja sälja lunch i

Frescati, säger Marcus Rancken, strategisk fastighetsutvecklare vid Akademiska Hus. Högskolerestauranger lämnar Lantis för att fokusera och utveckla utbudet i sin övriga verksamhet i Frescati – Prego D-huset, Matbutiken, Kaffebaren F-huset, Kaffebaren Arrhenius, Prego Studenthuset och Prego Kräftriket.

Renoveringen är under planering av Akademiska Hus, och när den är genomförd ersätts den tillfälliga lunchlösningen av en permanent.

– Vi ser fram emot att tillsammans med Stockholms universitets studentkår och Akademiska Hus fortsätta att utveckla vårt campus. Underhållsarbetet ger oss en möjlighet att utveckla Allhuset till en central mötesplats, öppen för alla. Studenter och personal har varit nöjda med dagens utbud och vi uppskattar den verksamhet som bedrivits av Högskolerestauranger på Lantis och som har bidragit till ett levande campus, säger Lena Lundqvist, fastighetschef vid Stockholms universitet.

Negativt resultat positivt för universitetet EFTER FLERA ÅR av ekonomiska överskott bröts trenden. Stockholms universitet visar för 2017 ett underskott på 46 miljoner kronor, vilket innebär att tilldelade medel används fullt ut.

Stockholms universitet har i flera år redovisat ekonomiska överskott, men årsredovisningen för 2017 visar på ett underskott om 46 miljoner kronor. Det innebär även ett nollresultat för de tre senaste åren. Då vi som universitet inte ska gå med vinst uppnås därmed ambitionen att fullt ut använda tilldelade medel i verksamheten.

Fortfarande har dock universitetet ett sparat kapital (myndighetskapital) på 1,2 miljarder kronor. Men detta förväntas minska rejält de närmaste åren. En orsak är det nya systemet för finansiering av nationell forskningsinfrastruktur, där lärosätena medfinansierar till minst 50 procent. De beslut som fattats under 2017 leder till betydande nya kostnader för universitetet under 2018 och framöver. Bland besluten finns finansieringen av SNIC, den nationella infrastrukturen för storskaliga beräkningar, och MAX IV. I förordet till årsredovisningen lyfter även rektor Astrid Söderbergh Widding att arbetet med att skapa större och starkare institutioner fortsätter genom bildandet av Institutionen för folkhälsovetenskap. En annan viktig händelse var besluten om vilka institutioner som ska flytta till Albano och till vilka byggnader. Framtagande av universitetets nya kvalitetssystem för utbildning och framgångar med att beviljas externa forskningsmedel lyfts även. En annan milstolpe under året var det samarbetsavtal som Stockholms universitet, Karolinska institutet och KTH tecknade med University of Tokyo.

PER LARSSON

2017 i korthet: Resultat helår 2017: -45,6 miljoner kronor Totalt antal helårsstudenter: 26 985 Totalt antal doktorander: 1 642 Andel kvinnliga lektorer: 50 procent Andel kvinnliga professorer: 30 procent

Praktisk projektledning populärast NÄR ANMÄLAN TILL årets sommarkurser vid högskolorna stängde den 15 mars hade 37 720 personer sökt – en ökning med 2,8 procent eller 1 032 personer. Antalet sökande till sommarkurserna vid Stockholms universitet var cirka 5 procent färre jämfört med förra året. Totalt elva universitet och högskolor får fler sökande sommaren 2018 jämfört med förra året. Stockholms universitet är det tredje populäraste lärosätet efter Mittuniversitetet och Linné­ universitetet. Populära kurser vid Stockholms universitet är Praktisk projektledning (4 819 sökande och den mest sökta kursen i Sverige), Förberedande kurs i matematik (1 323 sökande), Grundkurs i handelsrätt: Juridisk översiktskurs (799 sökande), och Franska, förberedande kurs I (771 sökande).

5

6

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Fyra dagar av skapande konstfilm i april

TEXT ANNA-KARIN LANDIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

– DET HÄR ÄR ett väldigt tillgängligt projekt.

Jag har tänkt på det här utrymmet sedan jag började här, det har en enorm rymd och är en härlig plats för att visa film, säger Richard Julin, konstnärlig ledare för Accelerator.

Filmerna handlar om skapande, byggande och förberedande för att skapa på en mer abstrakt nivå. Filmprogrammet är totalt omkring 45 minuter och visas i loop under fyra dagar med invigning klockan 13 tisdagen

den 24 april. Det ska gå både att stanna och se alla filmer, eller att bara se en stund, se en del och återkomma.

– Vi vill verkligen försöka nå ut till studenter den här gången, men naturligtvis är alla anställda precis lika välkomna, säger Richard Julin.

Den äldsta filmen är från 1924, ”Diagonalsymfonin”, ett animerat verk av Viking Eggeling. Dessutom finns flera mer samtida verk,

Nya avtal inom Open Access Forskare från Stockholms universitet kan nu publicera sig i Open Access-förlags tidskrifter utan att betala någon författaravgift. Detta tack vare nya avtal med fyra internationella Open Access-förlag.

FÖRHOPPNINGEN ÄR ATT öka antalet Open Access-publiceringar, minska forskarnas administration och Stockholms universitet får en mer kostnadseffektiv hantering. De fyra förlagen som Stockholms universitet slutit avtal med är Copernicus Publications, Frontiers Media, Public Library of Science (PLoS) och MDPI. De är utvalda eftersom det är där universitetets forskare publicerar mest Open Access-artiklar.

Stockholms universitet har även gått med i ett antal nationella avtal med traditionella förlag där artiklar publicerade hos förlaget blir Open Access på artikelnivå. Dessa förlag är Springer, Institute of Physics (IOP), Taylor & Francis, de Gruyter och Royal Society of Chemistry. Genom avtalen behöver inte forskarna betala någon författaravgift för Open Access-publiceringen utan avgifterna täcks av biblioteket.

till exempel Sofia Hulténs ”Fuck it up and start again”.

– Hon slår sönder en gitarr, förstör och skapar samtidigt, men filmen talar också om mycket som ligger i tiden. Den är intressant i diskussionerna kring det manliga geniet,

FOTO SOFIA HULTÉN

Åtta konstfilmer om skapande och att bli till, det är nästa projekt inom Accelerator. Under fyra dagar i april kommer filmer att visas utanför universitetsbiblioteket.

Richard Julin.

säger Richard Julin.

Mer om filmerna finns att läsa på Accelerators hemsida, där det även går att se en dokumentär om konstprojektet från hösten 2017.

Ytterligare nationella avtal förhandlas med Elsevier och Wiley. Enligt forskningspropositionen som kom 2016 är målet att alla vetenskapliga publikationer som är finansierade av offentliga medel ska vara öppet tillgängliga omedelbart då de publiceras. Målet ska vara uppfyllt till 2026. Alla aktörer inom forskningssystemet har ett gemensamt ansvar för att målbilden uppfylls. Idag är 37 procent av det som Stockholms universitets forskare publicerat i artiklar direkt tillgängligt, men för att målbilden på 100 procent ska kunna uppnås behövs det aktivt arbete. Central finansiering av Open Access-publicering är en av universitetets strategier för att uppnå målet.

Alla publiceringsavtal finns samlade på bibliotekets webbplats.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Nya Ladok: Problem tas tillvara i vidareutvecklingen Övergången till nya Ladok har orsakat problem.

Studentavdelningen försöker stödja institutionerna med support, information och utbildning. Synpunkter förs även vidare för att åtgärda brister på nationell nivå.

UNDER 2017 OCH 2018 byter Sveriges lärosäten till den nya versionen av studiedokumentationssystemet Ladok. Bytet sker främst för att göra Ladok webbaserat samt mer användarvänligt och säkert. Att driftsätta en ny version av ett sådant här omfattande system – Ladok hanterar uppgifter för flera miljoner studenter och alumner – går dock inte att göra samtidigt vid alla lärosäten. Driftsättningen sker därför lärosätesvis. Vid Stockholms universitet skedde övergången i månadsskiftet oktober–november. När ett lärosäte går över till nya Ladok innebär det att systemet tillfälligtvis tas ned vid alla anslutna lärosäten, inklusive Stockholms universitet.

Ladok innehåller vidare uppgifter som andra system vid universitetet är beroende av för att kunna fungera korrekt. Ett exempel är Mondo, som får uppgifter från Ladok om till exempel registrerade studenter som ska läggas in på olika kurssidor. När Ladok ligger nere innebär det även att Mondo tillfälligtvis inte kan användas.

Krångel och ökad arbetsbörda Sedan nya Ladok togs i bruk vid Stockholms universitet har det vid flera tillfällen hänt att Ladok och Mondo legat nere längre perioder.

Flera institutioner har anmält att detta medfört arbetsmiljöproblem, till exempel i form av ökad arbetsbörda för administratörer och lärare, krångliga arbetsrutiner och ett ökat antal frågor från studenter. Bland de problem som lyfts är att Ladok tappar kontakt med Mondo samt svårigheter att registrera betyg och tillgodoräknanden. Andra problem som lyfts är sämre användarvänlighet med fler arbetsmoment och ökad rättsosäkerhet. Långa väntetider för support anges även.

Studentavdelningen är väl medvetna om problemen och även där har det sedan i höstas varit hög arbetsbelastning för att besvara frågor och hitta lösningar. Information går regelbundet ut till universitetets studieadministratörer. Andra insatser som görs är infor-

mationsträffar och framtagande av nytt stöd­ material för användarna. Studentavdelningen för även önskemålen från användarna vidare till Ladokkonsortiet så de kan åtgärdas på nationell nivå i vidareutvecklingen av systemet.

Erfarenheter tas tillvara Erik Wallenberg Bondesson arbetar på Systemförvaltning Ladok/SISU vid Studentavdelningen. Enligt honom är nya Ladok mycket mer komplext än tidigare och utformat för att arbeta på ett nytt sätt. Dessutom är systemet byggt för att kunna erbjuda nya användargrupper, till exempel lärare, ett administrativt redskap.

– Vid produktionssättning av stora datasystem är det svårt att förutspå alla problem som kan uppstå i början. Många brister och fel identifieras också först när ett system börjar användas fullt ut, säger han.

Eftersom Ladok utvecklas löpande lär en del av de problem som hittills varit snart kunna minska. Erfarenheter från de lärosäten som gått över till nya Ladok tas tillvara i den vidare utvecklingen, påpekar Erik Wallenberg Bondesson. Förbättringar bör nu vara att vänta inom till exempel funktionerna för uppföljning, utbytesstudier och forskar­ utbildning. Gränssnittet för studenter och administratörer ses även över. För att minimera störningarna när lärosäten går över till nya Ladok tar dessutom universitetets ITavdelning fram en lösning för att göra Mondo mindre beroende av att Ladok är igång.

– Vi beklagar de problem som varit kring nya Ladok och arbetar för fullt för att lösa dem. Vi har en löpande dialog med de som använder systemet och upplever att vi får bra gehör från nationell nivå för de önskemål som vi framför till Ladokkonsortiet. Jag är därför övertygad om att Ladok successivt kommer att fortsätta utvecklas till det välfungerande studieadministrativa system som verksamheten behöver, säger Studentavdelningens chef Jerker Dahne.

20 miljoner till kvalitets­utveckling av utbildning VILL DU UTVECKLA kvalitén inom utbildning? Nu finns pengar att söka. Omgång fyra av rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning omfattar kvalitetsutvecklingsarbete inom all utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Projekten kan exempelvis handla om strategiska satsningar på nya ämnesöverskridande utbildningsområden, forsknings- eller arbetslivsanknytning i utbildning, eller pedagogisk utveckling i

annan bemärkelse.

Tidigare medel utlystes i tre omgångar under 2015 och 2016. Då inkom 139 ansökningar, varav drygt hälften beviljades medel om cirka 22 miljoner kronor. Nästan alla institutioner ansökte. Det var även god spridning inom och mellan områden och fakulteter. En uppföljning av de projekt som beviljades medel i omgång ett och två visade att de flesta haft effekt utanför projektets

Vad säger användarna om nya Ladok (när systemet fungerar)?

– En vanlig kommentar är att det känns som ett modernare system än gamla Ladok. Vi har även fått positiva kommentarer från många lärare som tycker det är enklare att rapportera betyg via Ladok än på papper, säger Erik Wallenberg Bondesson.

PER LARSSON

Åtgärder vid SU för att minska problemen • Utbildningar och informationsmöten för användare.

• Utbildningsmaterial, lathundar och filmer som stöd för användarna.

• Kontinuerlig information till använ­ darna om vad som händer i Ladok.

• Rapportering av fel och brister till Ladokkonsortiet så de kan åtgärdas.

• Mondo byggs om för att göra det mindre beroende av att Ladok är tillgängligt.

Detta beräknas vara klart i april.

• I väntan på att lösningen ovan är på plats stängs Mondo ned varje gång Ladok inte är tillgängligt eftersom en stor andel användare påverkas negativt när Mondo saknar koppling till Ladok.

• Tills Mondo fungerar fullt ut igen av­råder IT-avdelningen från att använda det för examination. Som alternativ till examination i Mondo erbjuds Tentamenstjänsten (hemtentamen).

Tjänsten är kostnadsfri så länge det avråds från examination i Mondo. Mer information om Tentamenstjänsten på su.se/it (under IT-tjänster)

Ladok – nationellt system för studiedokumentation Ladok används för studiedokumentation vid 37 lärosäten som samarbetar i ett konsortium. Utvecklingen av systemet görs av Umeå universitet. Systemet innehåller uppgifter om antagning, registrering, resultat och examina för studenter inom alla nivåer. Ladok förser även andra myndigheter med uppgifter, däribland CSN och SCB. Nya Ladok införs vid landets lärosäten under 2017 och 2018.

Har du frågor eller önskar vidare informa­ tion om Ladok kontaktar du Studentavdel­ ningen på ladok@su.se. Gäller det andra system kopplade till Ladok kontaktar du IT-avdelningen via su.se/serviceportalen

ramar, inom eller utanför universitetet.

Senare under 2018 publiceras en mer utförlig uppföljningsrapport.

Genom en ny rektorssatsning avsätts ytterligare 20 miljoner kronor för utbildningar på grundnivå eller avancerad nivå.

Den 26 februari 2018 utlystes därför omgång fyra och för denna omgång avsattes 10 miljoner kronor. Senare utlyses ytterligare 10 miljoner kronor. Ansökan för omgång fyra ska ha inkommit till registrator senast den 23 april 2018.

7

8

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Skärpta regler för hantering av personuppgifter Forskare, lärare, administratörer – och studenter. Alla måste tänka på hur de hanterar information om människor.

TEXT KARIN TJULIN | FOTO MARC FEMENIA

NÄR DATASKYDDSFÖRORDNINGEN, General Data Protection Regulation (GDPR), träder i kraft 25 maj 2018 skärps reglerna för alla som hanterar någon form av information som går att koppla till en levande människa.

På samma sätt som i dag får man även i fortsättningen behandla personuppgifter om

man har samtycke från den som registreras, för att uppfylla ett avtal eller har en annan rättslig grund. Registrerade har alltid rätt att få information om sina egna uppgifter liksom när och hur de behandlas. Det måste också finnas tillräckliga säkerhetsåtgärder för att skydda uppgifterna. När det gäller uppgifter

Benita Falenius, informationssäkerhetschef på IT-avdelningen, och Markos Stavroulakis, chefsjurist på Avdelningen för planering och ledningsstöd, leder det centrala arbetet med att anpassa universitetets arbetssätt till den nya lagen.

om exempelvis hälsa, etniskt ursprung, politiska uppfattningar eller religiös tro och andra känsliga uppgifter ställs som tidigare särskilda krav, det gäller även om det exempelvis handlar om intervjuer för forsknings­ ändamål. Däremot är det inte längre tillåtet att behandla personuppgifter i löpande text och enkla listor utan uttryckligt samtycke eller annat stöd i lagen. Samma regler gäller alltså för alla personuppgifter, även i ostrukturerat material.

– Vi kommer inte att veta allt när lagen träder i kraft, vi får vänta på rättspraxis, säger Markos Stavroulakis, chefsjurist, Avdelningen för planering och ledningsstöd.

– I juni är universitetets anvisningar kring dataskydd klara och beslutade, de konkretiserar förordningen och är ett praktiskt stöd för alla som hanterar information om människor, säger Benita Falenius, informationssäkerhetschef, IT-avdelningen.

Ytterligare stöd i arbetet vid Stockholms universitet blir de två dataskyddsombud som ska rekryteras.

Personuppgift – vad är det?

All slags information som direkt eller indirekt kan knytas till en levande fysisk person räknas enligt dataskyddsförordningen som person­ uppgifter. Det kan handla om namn, e-postadresser och IP-nummer, men också till exempel foton, filmer och teckningar kan vara personuppgifter om de avbildar människor. Till och med en ljudfil med en persons röst kan vara en personuppgift.

Källa: Datainspektionen

su.se/gdpr

Dataskyddsombud Kontrollerar att dataskyddsförord­ ningen (GDPR) följs inom organisatio­ nen. Fungerar som ett slags revisor.

2017

2018

2018

2018

Enkät om hur personuppgiftslagen efterlevs

25/5 Registerförteckning färdig över

20/6 Anvisningar för

HÖSTEN Använda anvisningar,

samtliga samlingar av personuppgifter hos institutioner, förvaltning etc

Stockholms universitet

dvs konkretiseringar av dataskyddsförordningen anpassad till Stockholms universitet

25/5 Dataskyddsförordningen träder i kraft

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

GDPR 25 maj 2018  Både lätt och svårt att anpassa till nya förordningen Alla universitetets institutioner och förvaltningsavdelningar ska ha ordning på sina personuppgifter när dataskyddsförordningen träder i kraft i maj. Arbetet har pågått sedan i höstas.

TEXT KARIN TJULIN | ILLUSTRATION CAMILLA BERG/BLOMQUIST & CO

– REGELVERKET ÄR LITE strängare, men det får inte särskilt stora praktiska konsekvenser för oss eftersom vi sedan tidigare har listor över alla register och uppfyller sekretessavtal och lagar, säger Reidar Österman, databasansvarig vid Institutionen för folkhälsovetenskap.

Forskarna på institutionen är vana att hantera känslig data, berättar Reidar. Institutionen har tagit sekretessavtal på allvar, data finns på avgränsade servrar, det finns brandväggar och redan nu krävs att all data hanteras på plats på institutionen, det går alltså inte att arbeta hemma via fjärrskrivbord.

– I princip ersätter vi våra PUL-register med excelark anpassade till GDPR, i övrigt är det är ingen större skillnad, säger han.

Institutionens prefekt, Mikael Rostila, säger att de, tack vare att de tänkt mycket på dessa frågor och började tänka kring dem redan för flera år sedan, ligger bra till med datasäkerhet och hur de skyddar data.

– Det är viktigt att ha någon som är ansva-

rig och bevakar att alla regler uppfylls. Och som kan gripa in om det finns konstigheter.

Annars finns det risk för att alla gör på sitt eget sätt, säger han.

Studentavdelningens chef, Jerker Dahne, berättar att arbetet med inventeringen av system och vilka personuppgifter som samlas in och hur, gör det tydligt att alla verksamheter inom avdelningen hanterar personuppgifter på något sätt, inte bara de som arbetar med antagning och studiedokumentation.

– Det är positivt att reflektera kring vilka data vi samlar in och hur vi hanterar dem. Är uppgifterna nödvändiga? Har vi rutiner för gallring? säger han.

Den stora utmaningen, menar han, är all data som inte ingår i egentliga register, som till exempel e-post och excellistor. Där har Studentavdelningen en bit kvar till mål. Men med hjälp från Avdelningen för arkiv och registratur, IT-avdelningen och juristerna på Avdelningen för planering och ledningsstöd

kommer Studentavdelningen att lösa det.

– Arbetet kan kännas för stort, men man får börja i en ände. Och veta om att man aldrig blir helt färdig, säger Jerker Dahne.

Både Studentavdelningen och Institutionen för folkhälsovetenskap ser arbetet inför dataskyddsförordningen som en chans att få ytterligare överblick kring hur de hanterar personuppgifter och att utveckla arbetet och tankesättet kring datasäkerhet: – De fildelningstjänster som Stockholms universitet erbjuder bör till exempel ha högre säkerhet, säger Reidar Österman vid Institutionen för folkhälsovetenskap.

Frågor om GDPR? Skicka frågor till gdpr@su.se. Frågor av strategisk karaktär diskuteras inom projektgruppen innan åter­- koppling, svar kan alltså dröja lite.

9

10

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Från överliggare till överbibliotekarie Wilhelm Widmark ansvarar för ett bibliotek i förändring och jobbar hårt för öppen vetenskap. Tuffa förhandlingar pågår med världens största vetenskapliga förlag. Men att bli överbibliotekarie var inte något tidigt karriärsmål, han var länge mer av en överliggare.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Wilhelm Widmark Gör: Överbibliotekarie på Stockholms universitetsbibliotek.

Vice ordförande för Bibsams styrgrupp och Vice ordförande för gruppen för öppen tillgång på Kungliga biblioteket, styrelse­ medlem i SUHF Forum för bibliotekschefer, SUHF Open Science grupp och i Liber, Ligue des Biblio­théques Européennes de Recherche samt styrelseord­ förande för Tromsö universitets­ bibliotek.

Bor: I Uppsala, centralt i en lägenhet i ett 1860-talshus.

Familj: Fru och två vuxna barn från tidigare äktenskap. Min fru är också bibliotekarie, och kommer bli chef för medieavdel­ ningen på Karolinska institutet.

Det är bra att kunna bolla både bibliotek och ledarskap hemma.

Fritidsintressen: Kolonistugan i Svartbäcken i Uppsala, där är vi alla helger och hela sommaren.

Jag odlar potatis, lök, äppelträd, bärbuskar och det senaste projektet palsternackor. Oasen är att åka iväg till lägenheten i Portugal, vi har tre hem. Jag tycker också om att läsa och gå på teater.

Senast lästa bok: När jag har semester slukar jag skönlittera­ tur, så senast lästa skönlitterära bok var i somras, Pär Wästbergs ”Semaforen och lodlinan”.

Under terminen blir det mest facklittera­tur, senast ”Kärn­ kvaliteter en väg till självkänne­ dom” av Daniel D. Ofman, som förberedelse inför en dag med ledningsgruppen.

Smultronställe på universitets­ området: Terrasserna på biblio­ tekets tak, att gå ut och ta en kaffe där.

Om jag var rektor för en dag: Jag tycker vår rektor gör så bra jobb så jag skulle inte vilja vara rektor. Bibliotekets strategiska frågor ligger nära och har led­ ningens stöd.

Det gör jag en ledig dag: Då åker jag ut till kolonistugan. Under terminen gräver jag i jorden eller läser ledarskapslitteratur och eldar i kaminen.

SOM ÖVERBIBLIOTEKARIE har Wilhelm Widmark ansvar för 110 medarbetare vid Stockholms universitetsbibliotek, men också för att strategiskt leda biblioteket och därmed informationstillgången till och från forskare, lärare och studenter. Biblioteket är under förändring.

När Wilhelm Widmark började jobba på universitetsbiblioteket vid millennieskiftet fanns 13 filialer och 70 procent av inköpsbudgeten gick till tryckt material. Nu går 92 procent av inköpen till den digitala sidan, bara två filialer finns kvar och biblioteket har blivit en viktig aktör i arbetet för öppen vetenskap.

– Förändringen har varit nödvändig i och med digitaliseringen. Vi var tvungna att fundera över vad ett bibliotek är, och det är inte bara tryckta böcker. Vår huvuduppgift är informationstillgång och publiceringsstöd, och det var nödvändigt att koncentrera våra tjänster till den digitala världen, säger Wilhelm Widmark.

Förändringen har inte varit okontroversiell, framför allt filialernas nedläggning har mött protester.

– Genom åren har jag arbetat för lösningar som inte alla har uppskattat. Lösningarna har varit utifrån ett helhetsperspektiv för att fortsatt kunna utveckla bibliotekets tjänster utifrån användarnas behov på ett kostnadseffektivt sätt.

Hade vi inte arbetat för dessa förändringar hade nog kostnaderna för biblioteksverksamheten ytterligare ifrågasatts. Idag har vi fått en stark central biblioteksorganisation som kan arbeta för de bästa tjänsterna till hela universitetet, säger han.

Student långt upp i åren När vi går igenom biblioteket sitter mängder av studenter och läser fokuserat. Wilhelm Widmark gillade att vara student. Länge jobbade han halvtid som vaktmästare i Uppsala domkyrka för att vid sidan av jobbet studera på heltid. Sociologi, ekonomisk historia, idé- och lärdomshistoria, estetik och litteraturvetenskap. När han närmade sig 40, hade familj och hans dåvarande fru doktorerade, började han fundera på om han inte skulle skaffa sig en yrkesutbildning utöver sin examen i litteraturvetenskap. Det slumpade sig så att utbildningen inom biblioteks- och informationsvetenskap precis hade flyttat till Uppsala, och den lät tillräckligt intressant.

– Jag funderade i början om yrket verkligen var rätt för mig, men när jag såg möjligheten att vara med och driva förändringen i biblioteksvärlden blev det direkt mycket mer intressant. Nu tycker jag det är oerhört kul.

Efter en kort sväng inom privat verksamhet hamnade han på Stockholms universitetsbibliotek, först på ett tremånadersvikariat, via många andra roller till överbibliotekarie. Det kan alltså verka som att karriären varit spikrak, men Wilhelm Widmark hävdar att det inte alls var planerat.

– Jag fann en mening i jobbet genom att vara med och förändra, och ju högre upp i hierarkin man kliver, desto mer kan man påverka. Att driva utvecklingen är min drivkraft. Om man har idéer så är det möjligt att kliva fram på Stockholms universitet, det präglar SU och är väldigt positivt.

Vi är det universitetsbibliotek som har kommit längst i att ställa om och möta behoven hos forskare och studenter, och det är jag stolt över.

Privat har han blivit Uppsala trogen, det var

Jag fann en mening i jobbet genom att vara med och förändra, och ju högre upp i hierarkin man kliver, desto mer kan man påverka. Att driva utvecklingen är min drivkraft.

där han föddes, med en pappa från New York och en mamma från Skellefteå. Fortfarande pendlar han till Stockholm och arbetsplatsen i ett hörn av entréplanet på biblioteket. För två år sedan flyttade han ner från det stora direktörsrummet för att sitta mitt i verksamheten. Öppen vetenskap viktigaste frågan Den viktigaste frågan för universitetsbiblioteket just nu är enligt Wilhelm Widmark öppen vetenskap. Dels hur biblioteket ska kunna stödja forskarna i att hantera öppen data, dels hur forskarna ska nå öppen publicering. Riktlinjen från EU och utbildningsdepartementet är att allt som produceras med skattemedel ska vara kostnadsfritt för läsarna. Det gäller att ha rätt tjänster, säker lagring och rätt avtal. Flera avtal med förlag har redan slutits, men det viktigaste och mest symbolladdade är under förhandling, avtalet med Elsevier.

– Det är där vi publicerar oss mest. Vi har fått ett erbjudande som rektorerna kommer få ta ställning till. Förut hamnade open access-frågan bara på biblioteken, jag har arbetat för att det är en fråga för hela universitetet och det har vår ledning verkligen anammat. Det har gett oss en bättre förhandlingsposition.

En annan fråga där Stockholms universitets­ bibliotek har blivit uppmärksammat gäller pliktexemplar. Som ett av sju bibliotek i landet tar universitetsbiblioteket emot allt material som trycks i Sverige. Wilhelm Widmark tycker det är onödigt och resurskrävande, många trycksaker kastas direkt. Frågan att få slippa ta emot böcker ligger nu hos utbildningsdepartementet. Överhuvudtaget köps få böcker in längre, och inköp görs på efterfrågan och behov. Biblioteket är inte längre de tryckta böckerna. Men är inte de också en viktig del?

– Det viktiga är det intellektuella innehållet, inte mediet. Dock har vi har en jättestor tryckt samling som är en viktig forskningsinfrastruktur.

Vi måste fundera på hur samlingar ska hanteras på en nationell nivå.

Hur ser ditt drömbibliotek ut?

– Vatikanens bibliotek i Rom är fantastiskt vackert, men vi jobbar mer med funktion. Vi ska hjälpa alla att vidga sina vyer och att forskare och studenter snabbt ska kunna få det stöd och den information de behöver.

11

12

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Miljöminister Karolina Skog, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist och Jonas Ebbesson diskuterar samverkan mellan akademi och samhälle under ledning av Johan Kyulenstierna.

Hållbarhetsforum: Beslutsfattare behöver fakta från forskare Vad händer när oljan tar slut och vad bör vi äta för att minska klimatpåverkan? Det var centrala frågor vid universitetets hållbarhetsforum.

TEXT PER LARSSON | FOTO MARC FEMENIA

FRAMTIDENS ENERGI och resurser var temat när Stockholms universitets hållbarhetsforum arrangerades för första gången den 21 mars i Aula Magna. Evenemanget är ett sätt att visa på den bredd av forskning som bedrivs vid universitetet kring miljö och hållbarhet kopplade till Agenda 2030 som är de globala målen för hållbar utveckling. I inledningstalet underströk rektor Astrid Söderbergh Widding att Hållbarhetsforum ska fungera som plattform för samtal och erfarenhetsutbyte om hållbarhetsfrågor – och då behövs även aktörer utanför universitetet. Bland deltagarna fanns därför inbjudna representanter från näringsliv, myndigheter, forskningsinstitut och frivilligorganisationer.

Den inledande paneldebatten fokuserade på hur det går att skapa framgångsrika samarbeten mellan akademin och det omgivande samhället. Miljöminister Karolina Skog konstaterade att det politiska beslutsfattandet är beroende av forskningsresultat. Hon önskade även att akademin går in i diskussionen och skapar forum för samtal.

– Det är också modigt av akademiker som vågar ge mig policyförslag. Jag önskar att fler forskare gör det.

Beslut måste bygga på fakta Forskaren i panelen, miljörättsprofessor Jonas Ebbesson, svarade att de flesta forskare känner att forskningen har samhällsrelevans och att de är fängslade av det de gör. Deltagande i olika externa sammanhang är, enligt honom, ofta till nytta för forskningen. Men att ägna allt för mycket tid åt att skriva till exempel policy­ förslag kan gå ut över den tid som läggs på forskning och annan akademisk verksamhet.

Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, tidigare miljöchef på Volvo och numera oberoende styrelseledamot, sade att näringslivet måste lyssna på forskningen.

– Utan fakta blir inga beslut tagna. Disku­s­­ sionen om miljöfrågor måste vara fakta­ baserad och inte allt för ideologiserad.

Under eftermiddagen gavs två öppna föreläsningar kring hållbarhetsfrågor. Den första handlade om oljeberoende i världen och att

olja vållar fler problem än klimatförändringar. Vad händer till exempel när den mer lättillgängliga oljan börjar ta slut och det blir intressekonflikter kring oljefälten? Ät upp maten!

Den andra föreläsningen handlade om framtidens mat. På scenen fanns bland annat kocken Paul Svensson som berättade om hur han arbetar för att minska matsvinnet och använda det mesta möjliga av råvarorna.

– Det är en förlorad upplevelse om råvaror inte används fullt ut. Kålrot är ett bra exempel. Skalet på kålroten är nog den absolut mest exklusiva delen.

Line Gordon, biträdande föreståndare för Stockholm Resilience Centre, betonade att matproduktionen har en enorm påverkan på vår planet.

– Vi äter fel och för mycket. Dessutom vållar vår matproduktion nya problem, som antibiotikaresistens.

Hållbarhetsforum innehöll även åtta workshops, bland annat om framtidens mode och om vatten, för inbjudna deltagare.

Och det lär bli en fortsättning på Håll­ barhetsforum. I sitt avslutande tal slog rektor fast att det ska bli ett återkommande arrangemang.

Se paneldiskussionerna och föreläsning­ arna på su.se/play

13

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

FOTO MARC FEMENIA

seminarieserien, som är öppen för alla, presenterar sin forskning. En fakultetsöverskridande doktorandkurs med start hösten 2018 förstärker och fördjupar forumets aktiviteter.

Kursen ger doktoranderna möjlighet att läsa minst 7,5 hp på temat transnationell migration. Målet är att deltagarna bland annat utvecklar en särskild förståelse för de villkor och förhållanden som genererar migration, och hur rutter organiseras och formas i relation till nätverk och stater till exempel.

Forum för forskning om transnationell migration finansieras genom Områdesnämnden för humanvetenskap vid Stockholms universitet, som beviljade en ansökan om bidrag till strategisk satsning inom forskning och forskarutbildning.

Nytt forum samlar migrationsforskare I FEBRUARI drog det nystartade Forum för forskning om trans­nationell migration igång med ett välbesökt seminarium med den framstående forskaren Thomas Faist. Under våren fortsätter seminarieverksamheten och till höstterminen 2018 kompletteras aktiviteterna med en doktorandkurs.

– Migrationsforskning bidrar till förståelsen för en av mänsklighetens viktigaste livsförutsättningar, nämligen människans mobilitet och viljan och rätten att flytta på sig för att överleva eller skaffa sig ett bättre liv, säger forumets koordinator professor Erik Olsson vid Socialantropologiska institutionen.

Forskningen blir särskilt viktigt i dessa tider när krig, förföljelser, svält och urusla livsvillkor driver miljontals människor på flykt.

Syftet med forumet är att stärka migrations­ forskningen vid Stockholms universitet genom att utveckla en mer sammanhållen forskningsmiljö inom området och stimulera till kunskaps­utbyte universitetets migrations­ forskare emellan. Bakom initiativet finns representanter från Socialantropologiska institutionen och Historiska institutionen.

– Vid universitetet är forskning om migrationsrelaterade frågor stark. Men den är LINA LORENTZ långsiktig och kräver samarbeten. Tvär- eller mellanvetenskapliga samarbeten utvecklas inte Mer om forumet finns på av sig själva. Min uppfattning är att universitesu.se/forum-transnationell-migration tet länge varit relativt passiv i de här frågorna.

För att få forskare från olika ämnen att skriva Om du önskar regelbundna utskick av ansökningar eller vetenskapliga texter ihop information om program, aktiviteter krävs uppmuntrande initiativ. Min förhoppning eller annan information inom området, är att forumet, om det får finnas kvar en längre kontakta professor Erik Olsson vid tid, kan stärka forskningssamarbetet, säger Socialantropologiska institutionen: Erik Olsson. erik.olsson@socant.su.se Det inledande seminariet, tillika forumets upptakt, hölls av Thomas Faist, professor vid Universität Bielefeld, som länge har undersökt Återstående seminarier VT2018 och utvecklat det transnationella perspektivet 18 april, 15.00–17.00, inom migrationsforskningen. Det vill säga hur Högbomsalen, Geovetenskapens hus migration är en gränsöverskridande process som Anju Mary Paul, Yale-NUS College påverkar och påverkas av till exempel familje­ ”Multinational Maids: Stepwise relationer över nationsgränser och att diasporor Migration in a Global Labour Market” av migranter investerar, återvandrar och på andra sätt bidrar till den politiska och ekono23 maj miska utvecklingen i sina ursprungsländer.

Miriam Ticktin, New School for Under våren besöks forumet av fyra inter­ Social Research nationellt framträdande forskare som inom

Beredningar lyfter samverkan Inom såväl humanvetenskapliga som naturvetenskapliga området finns nu samverkansberedningar. Flera projekt är på gång, och inom det humanvetenskapliga området finns medel att söka.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

FOTO EVA DALIN

– VI SKA LYSA UT medel för första gången.

Syftet är man ska kunna få pengar för mindre projekt, till exempel för att förbereda forskningsansökningar med starkt fokus på samverkan, säger Camilla Bardel, ordförande för humanvetenskapliga områdets samverkans­ beredning.

Hur mycket pengar det handlar om beror till viss del på hur många som söker, men det är en småskalig utlysning som ska ge möjlighet att starta samverkansprojekt. Utlysningen stänger runt mitten av maj.

Den nuvarande Humanvetenskapliga samverkansberedningen har funnits på plats sedan årsskiftet. Den ska bereda övergripande och strategiskt viktiga samverkansfrågor inför beslut i områdesnämnden.

Beredningen har utvecklats ur en arbetsgrupp som bildades för snart två år sedan.

– Vi arbetar bland annat med det som

Camilla Bardel.

Barbara Wohlfarth.

kallas strategiska samverkansprogram. Nu har vi fått en budget, som dels ska gå till utlysningen men också aktiviteter inom samverkansprogrammen, säger Camilla Bardel.

Ett program som redan kommit igång har tema kulturarv. Ett antal workshops ska öka samverkan inom temat. Nästa program är under planering och handlar om migration

och integration, och under hösten är det dags för tema hälsa och vård.

– Vi vill samla dem som är intresserade av samverkansaspekten i någon form av nätverk, säger Camilla Bardel.

Inom det naturvetenskapliga området har samverkansberedningen nyligen kommit igång och jobbar lite annorlunda, även om de båda grupperna har tät kontakt. Just nu handlar det om att inventera och synliggöra den samverkan som redan finns.

– Vi ser oss som ett beredande organ inom vår områdesnämnd, så det är de som ger oss uppdrag. I åtgärdsplanen finns saker listade som ligger på vårt bord, framför allt att lyfta den samverkan som redan finns, säger Barbara Wohlfarth.

Just nu jobbas bland annat med hållbarhetsforum, en samverkansaktivitet som skapades redan innan beredningen fanns.

En annan fråga som Barbara Wohlfarth ser som viktig är alumner.

– Jag tror att vi kan jobba mycket mer med alumner, för våra studenter är de en skatt, säger hon.

– Vi försöker hitta bra arbetssätt och har en tät dialog mellan de olika områdenas beredningar. Vissa frågor spänner över hela universitetet, säger Camilla Bardel.

ANNA-KARIN LANDIN

14

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Loretta Platts och Ida Andersson.

Forskningsprojektet är nu på god väg och Loretta och Ida har påbörjat arbetet med den kvalitativa delen av projektet. De arbetar med förberedelser för intervjuer och med att lära känna folk inom pensionsvärlden i Sverige.

De undersöker även möjligheten att jämföra kvalitativ data internationellt genom sam­ arbete med en brittisk forskare.

Kaffekö resulterade i forskningsanslag

Stärkt samarbete över fakultetsgränser Ida och Loretta träffades genom ett profil­ seminarium om mentorskap och började prata i fikapausen. Profilseminarier arrangeras av humanvetenskapliga områdesnämnden och behandlar fakultetsöverskridande ämnen för undervisning och forskning, men ska även fungera som en mötesplats där kollegor kan ses och diskutera över fakultetsgränserna.

– Vi träffades i kaffekön. Båda två är utåtriktade, så vi började snacka och sen så fortsatte vi bara med det. Det var verkligen en slump, menar Ida Andersson.

Loretta Platts letade just då efter forskare specialiserade inom kvalitativ metod. När Ida uttryckte att den kulturgeografiska institutionen arbetade mycket med just detta inleddes samarbetet. Att arbeta över fakultetsgränserna på det här sättet menar dock Loretta faller sig relativt naturligt.

– Jag har alltid gjort så. Mitt forskningsområde ligger exempelvis mittemellan epidemiologi, sociologi och gerontologi, så för mig är det lätt. Jag tror att det är väldigt viktigt – att träffa nya människor och skapa nya idéer tillsammans. Även Ida anser att projektet stärks av att de har olika forskningsområden och bakgrunder.

– För oss så finns det absolut en styrka i att vi kommer från olika perspektiv, exempelvis i hur vi ställer olika frågor, ”vad är det som är intressant här?” Att vi kommer från så väsensskilda miljöer gör att när jag tycker att jag bara hasplar ur mig något, så triggar det nya idéer hos Loretta. Saker är inte lika mycket behäftade med vad som redan är gjort.

Loretta Platts från Stressforskningsinstitutet och Ida Andersson från kulturgeografiska institutionen fann varandra i kaffekön på ett profilseminarium. Kort efteråt fick de över tre miljoner i anslag från Forte för ett gemensamt forskningsprojekt.

TEXT ANNA FRYKHOLM | FOTO MARC FEMENIA

DET VAR PÅ PROFILSEMINARIET ”Junior Faculty” under våren 2017 som forskaren Loretta Platts från Stressforskningsinstitutet och kulturgeografen Ida Andersson träffades.

Gemensamt har de nu utvecklat forskningsprojektet ”Orsaker och konsekvenser av lönearbete efter pensionering i Sverige”, som resulterat i ett fyraårigt anslag på totalt över tre miljoner kronor från Forte. Projektet syftar till att undersöka varför pensionärer återvänder till arbetsmarknaden. Ida

Andersson ansvarar för den kvalitativa delen av projektet och Loretta Platts ansvarar för den kvantitativa delen.

– I Sverige ser vi idag fler och fler personer som arbetar efter 65. Vi vet egentligen väldigt lite om den här målgruppen – vilka är de, vad har de för jobb och varför fortsätter de att arbeta? Vill de ha en bättre ekonomi eller är det för att de trivs med sitt jobb? Det är ett område som vi inte vet så mycket om, säger Loretta Platts, som är forskningsledare för projektet.

Öppet hus och utbildning i Athena NU INFÖRS DEN NYA lärplattformen Athena. Pilotkurserna är igång sedan vårterminens början, och det börjar bli dags att planera för vilka kurser som ska gå över till Athena i höst. Intresseanmälan har skickats ut till alla prefekter. Det finns en del förutsättningar som är viktiga att känna till inför övergången, och dessa framgår av informationen som gått ut till prefekterna.

Athena är en plattform för kurser och pedagogiskt arbete. Kursstrukturen i

Athena presenteras via ett kraftfullt och interaktivt planeringsverktyg som gör att studenterna får ett lättnavigerat gränssnitt för de olika kursmomenten, samt de lär­ resurser och aktiviteter som är kopplade till dessa. Athena ger möjligheter till att prova nya pedagogiska verktyg och metoder, även om alla funktioner inte är tillgängliga från början.

Om du är nyfiken på Athena och vill se hur plattformen ser ut och lite om hur den fungerar är du välkommen på öppet hus.

Vårens profilseminarier 27 mars hölls seminarium på tema ”namn”, och 10 april på tema ”elit­ forskning”. Ett profilseminarium återstår: onsdag 23 maj, preliminärt tema ”kunskap”, 15–17 i Spelbomskan, Aula Magna.

Det är öppet hus varje tisdag kl. 13.00– 14.00 i Skära villan. Ingen föranmälan krävs, det är bara att dyka upp.

Det går även att beställa en demonstration av Athena på möten där hela eller stora delar av institutionen är samlad.

Beställningen görs via Serviceportalen.

Utöver det kommer olika workshops och utbildningar att erbjudas i samband med att institutioner går över till Athena.

MIA SÖDERBÄRJ

Mer information hittar du på Medarbetarwebben under su.se/athena

15

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Tvärvetenskapligt firande av jubileum för mänskliga rättigheter I år blir ett av världens viktigaste och mest översatta dokument 70 år: FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Universitetet firar med en föreläsningsserie och en ny kurs.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Hans Ingvar Roth

MED FÖRINTELSEN och andra världs­kriget färskt i minne samlades världen genom FN 1948 och skrev i 30 artiklar de rättigheter som varje människa har. ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”, inleder den första artikeln. I dag, 70 år senare, har dokumentet blivit ett av världens mest spridda, det väger tungt i formuleringen av andra deklarationer och konventioner, och har översatts till mer än 300 språk.

Hans Ingvar Roth är professor i mänskliga rättigheter och en av personerna bakom att uppmärksamma jubileet.

– Jag tror sällan det har varit så viktigt med ett jubileumsår som idag, det här dokumentet är den tydligaste kontrasten till alla populistiska och främlingsfientliga strömningar vi har idag, säger Hans Ingvar Roth.

Han är initiativtagare till den föreläs­ ningsserie som pågår i samarbete med Stadsbiblioteket under året, och står själv näst i tur att föreläsa. Projektet har utvecklats i samarbete med kommunikationssektionen på Områdeskansliet för humanvetenskap.

Först ut var Ove Bring, som drog stor publik till Stadsbiblioteket. Under hösten följer Rebecca Adami och Ludvig Beckman. Anna

Frykholm, kommunikatör, har hållit i det praktiska runt föreläsningarna.

– Det blir väldigt tydligt vilken bredd det finns vid Stockholms universitet inom mänskliga rättigheter och att det spänner över så många områden, säger hon.

Förutom seminarieserien uppmärksammas jubileet med en ny kurs i mänskliga rättig­ heter, en tvärvetenskaplig kurs för studenter

Föreläsningsserie: 70 år av mänskliga rättigheter Alla föreläsningar sker på Stadsbiblio­ teket under vinjetten Vetenskap för vet­ giriga. Följande föreläsningar återstår: 3 maj: Personerna bakom de mänskliga rättigheterna Hur har FN-förklaringen om de mänsk­ liga rättigheterna lyckats hålla kvar rollen som ett av världens viktigaste dokument? Hans Ingvar Roth förklarar varför och sätter samtidigt ljus på en viss bortglömd kinesisk diplomat.

på masternivå. Just tvärvetenskapen tror Hans Ingvar Roth är en av orsakerna till att dokumentet blivit så relevant. Författarna kommer från olika ämnesbakgrunder och kulturella hemvister. Det interkulturella och tvärveten­skapliga perspektivet gör att dokumentet känns universellt.

– Det är ett otroligt välskrivet dokument, vartenda ord är vägt på guldvåg. Första artikeln tog en vecka att skriva. Det upplevs som ett heltäckande allmängiltigt dokument, en av nyckelegenskaperna är att det är religiöst neutralt. Det handlar om etik, inte metafysik eller teologi, säger Hans Ingvar Roth.

Texten skrevs av en kommitté med Eleanor Roosevelt som ordförande. Hans Ingvar Roth har skrivit en bok om en annan av nyckelpersonerna, den kinesiska akademikern och diplomaten Peng Chun Chang. Under våren kommer boken ut i engelsk översättning. I den lyfter han Changs betydelse bland annat för den religiösa neutraliteten hos dokumentet.

Chang betonade också att FN-förklaringens främsta syfte är att ”humanisera människan”.

Vad tror du om dokumentets betydelse under nästkommande 70 år?

– Jag tror att det kommer att ha vuxit i betydelse, det är en evig text. Vi har en mörk situation i vår värld, men jag är optimist ändå till syvende och sist. Dokumentet är en milstolpe i mänsklighetens historia, säger Hans Ingvar Roth.

ANNA-KARIN LANDIN

18 september: Kvinnorna bakom deklarationen Rebecca Adami, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, berättar om kvinnorna bakom FN:s deklaration om de mänskliga rättig­ heterna – vilka var de och vilken roll hade de att spela?

14 november: Rösträtten: en mänsklig rättighet?

Ludvig Beckman, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, föreläser om arti­ kel 21 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna – om rätten att rösta.

Tio ämnen rankas inom topp hundra NÄR ”QS WORLD UNIVERSITY RANKINGS” rankar universiteten per ämne för 2018 hamnar tio ämnen vid Stockholms universitet på listan över topp hundra i världen. Dessa är lingvistik (46), miljö­vetenskap (33), geografi (40), antropologi (47), socialpolitik och administration (24) och sociologi (45). Ekonomi, medie- och kommunikationsvetenskap, filosofi samt geologiska och marina vetenskaper hamnar på plats 51–100.

Stockholms universitets är enligt QS bäst i landet inom hela området humaniora och på plats 107 i världen. Inom ämnena lingvistik, filosofi, antropologi, utbildningsvetenskap, socialpolitik och administration och sociologi är Stockholms universitet främst i landet.

Inom ämnena moderna språk, kemi, geologiska och marina vetenskaper, miljövetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap och juridik kommer Stockholms universitet på

delad förstaplats med annat svenskt lärosäte.

QS Rankings publiceras årligen av brittiska Quacquarelli Symonds (QS). QS Rankings anses vara en av de tre mest använda och inflytelserika universitetsrankningarna i världen tillsammans med Times Higher Education World University Rankings och Academic Ranking of World Universities.

ANNA-KARIN LANDIN

16

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Lärarkonferensen om undervisning i föränderlig värld Den 8 februari träffades över 300 universitetslärare vid universitetets lärarkonferens för att lära sig mer om undervisning och lärande i en föränderlig värld. Bland de frågor som lyftes var digitala verktyg i undervisningen, internationalisering, mångfald och inkluderande undervisning.

TEXT PER LARSSON & ANNIKA FORSLUND | FOTO NIKLAS BJÖRLING

olika fokus, bland annat på hur läraren är som talare och studenternas lärande i form av samspelet student-lärare och möjligheterna för studenterna att ställa frågor. Mallar har även tagits fram för vad som ska studeras för att underlätta auskultationerna och för att sedan fungera som underlag för samtal i par och grupper. Målet är att utveckla kurser och därmed studenterna.

300 lärare deltog i konferensen som innehöll både föreläsningar och tillfällen för reflektion.

FÖR TREDJE GÅNGEN anordnade Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) en lärarkonferens om pedagogisk utveckling och högskolepedagogisk forskning, dit universitetets lärare och pedagogiskt ansvariga kunde komma och delta i workshoppar och rundabordssamtal, lyssna på presentationer och se posterutställningar.

Programmet innehöll keynotespeaker, speciellt inbjudna talare och 52 bidrag om ämnen som internationalisering, kursutveckling, kvalitetsarbete, kollegial utveckling, pedagogiska verktyg, normkritisk pedagogik, bedömning, IKT och lärande, handledning och undervisningsformer.

20 miljoner satsas på kvalitet inom utbildningen Rektor Astrid Söderbergh Widding hälsade deltagarna välkomna och underströk att globaliseringen är en av de största utmaningarna för universitetet. Hon betonade även att universitetets viktigaste uppdrag är att utbilda för framtiden och det på vetenskaplig grund.

Rektor kunde även berättade att universitet nu gör en ny satsning med 20 miljoner kronor på kvalitet inom utbildningen, såväl på grund- som avancerad nivå. Utlysningen blir bred, och kan omfatta alltifrån nya

strategiska satsningar på utbildning, kopplad till forskning eller med arbetsmarknads­ anknytning, till satsningar inom universitets­ pedagogik.

Undervisning i par utvecklar pedagogik Ett av rundabordssamtalen handlade om kollegial utveckling. Vendela Blomström, Eva Nobel och Jeanna Wennerberg berättade om hur de vid Institutionen för svenska och flerspråkighet skapat ett program där lärarna arbetar parvis när de undervisar. Modellen bygger på de tankar Vendela och Jeanna utarbetade när de tidigare tillsammans åkt på Erasmusutbyte i Europa. De har hämtat intryck från undervisning vid andra lärosäten och även utvärderat varandra i undervisningssituationer.

Det kollegiala utvecklingsprogram som nu ska genomföras vid institutionen omfattar 18 lärare som frivilligt anmält sig att delta.

Auskultationer, alltså att följa med vid och studera när en kollega undervisar, är en central del. Den ”observerande” läraren i klassrummet ska i efterhand ge återkoppling till den undervisande kollegan så de till­ sammans kan diskutera hur undervisningen kan utvecklas.

Auskultationerna kommer att ske med

Filmer kan effektivisera undervisning Flera rundabordspresentationer handlade om hur film kan användas i undervisningen. Ett pass var med Åsa Burman, som berättade hur Filosofiska institutionen har använt sig av film i undervisningen och lyckats med att öka studenternas genomströmning, men också att studenter har höjt sina betyg. I ett samarbete mellan studenter, lärare och filmmakare tog man fram ett ”filmpaket” med fyra animerade filmer, som förklarar filosofiska begrepp på ett enkelt sätt, och elva föreläsningsfilmer.

Studenterna kunde se filmerna innan föreläsningarna och tiden när man träffades användes mer effektivt. Till exempel för genomgångar eller övningar där studenterna fick pröva begrepp och teorier.

Start för pedagogiska intressegrupper I slutet av dagen startades flera pedagogiska särskilda intressegrupper om högskolepedagogik. Grupperna är tänkta att fungera som nätverk för lärare som vill lära mer om en specifik fråga gällande undervisningen och lärande. Flera av intressegrupperna kom igång med ämnesdiskussioner och formulerade former för er­farenhetsutbyte mellan olika institutioner. Mer information om nystartade intressegrupper: su.se/ceul/natverk Arrangören Klara Bolander Laksov, föreståndare för Centrum för universitetslärarutbildning, är nöjd med konferensen: – Det är fantastiskt att se hur konferensen fungerar som en mötesplats för lektorer, adjunkter, professorer, doktorander och administratörer som intresserar sig för studenternas utbildning. Här upptäcker man att utmaningarna inte är så olika mellan disciplinerna, och att det finns erfarenheter och kunskap på ganska nära håll ibland, som kan leda till pedagogisk utveckling.

Konferensen huvudtalare var Karen Lauridsen, lektor och pedagogisk utvecklare vid Aarhus universitet. Läs mer om Karin Lauridsens tal i tema internationalisering på sidan 23.

17

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Att flyga eller inte flyga – vad borde klimatforskarna göra?

Går det att forska om klimatet utan att flyga? För att uppmuntra till en beteendeförändring när det gäller arbets­ resor med flyg har Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) startat ett projekt där de anställda dokumenterar sina egna utsläpp av koldioxid.

TEXT ANNIKA HALLMAN | FOTO NIKLAS BJÖRLING | ILLUSTRATION COLOURBOX

PROJEKTET STARTADE vid årsskiftet och kallas ”Tracking greenhouse gas emissions”, eller på svenska: Att spåra utsläppen av växthusgaser.

– Det är ett sätt att synliggöra våra egna koldioxidavtryck och få en överblick över våra resvanor. Målet är att kunna minska utsläppen genom att stimulera fler att välja alternativa sätt att resa, som med tåg, eller uppmuntra medverkan på sådant som workshops, arbetsmöten och konferenser via videolänk istället för att åka dit fysiskt, säger Paul Glantz, forskare vid ACES och miljösamordnare vid Stockholms universitet.

En extra morot i projektet är att om en arbetsresa med det alternativa, miljövänligare färdmedlet blir dyrare än med flyg så betalar ACES mellanskillnaden.

– Annars kan det vara svårt för många av våra doktorander och unga forskare att köpa en dyrare resa eftersom de inte har någon extra resebudget, säger Paul Glantz.

De som är med i projektet fyller för varje resa i sådant som resmål, färdmedel, hur många timmar resan tar och anledningen till resan.

Programmet räknar sedan ut hur mycket kol­ dioxidutsläpp som resan resulterar i.

– Om en resa har mellanlandningar så delar man upp den i flera delar. De stora utsläppen sker ju vid start och landning, säger Paul Glantz och pekar på en ruta i dokumentet i datorn för att visa ytterligare en detalj som deltagarna ska fylla i: Om resan anses nöd­ vändig eller inte.

Att reflektera över själva syftet med resan är också en viktig del av projektet.

Flygresor vanligt i forskningskulturen Verktyget som används heter Tyndall Travel Tracker och har utarbetats av forskare vid Tyndall Centre for Climate Change Research i Storbritannien, vilka själva drog igång ett projekt för några år sedan för att se över sina

jorden, visar siffror från 2016. Vi reser för att bedriva klimatforskning, vi gör fältarbeten och har mätstationer bland annat på Svalbard och i Anderna. Våra forskare närvarar vid internationella konferenser och har workshops på olika platser i världen. Utan allt detta skulle vi inte finnas. Men vi behöver också föregå med gott exempel och minska koldioxidutsläppen med den mängd som faktiskt forskningen visar behövs och här är flygresorna en väsentlig faktor, säger Paul Glantz.

Han tror inte att institutionens forskare helt kommer att sluta flyga, men är övertygad om att det går att minska på antalet resor.

– För doktorander och unga forskare är det viktigt att medverka vid konferenser för att bygga nätverk och knyta kontakter, men inom den akademiska världen är fysiska möten ibland överskattade och alla resor som utförs idag är inte nödvändiga. Med nya videoprogram för datorn, exempelvis Zoom, förbättras ljud, bild och uppkoppling, vilket innebär att det också blir ännu enklare att arrangera videomöten framöver.

Att få fler medarbetare att välja till exempel tåg istället för flyg i samband med jobbresor är ett av målen med projektet, enligt Paul Glantz, forskare vid ACES och miljösam­ ordnare vid universitetet.

utsläpp och uppmuntra till alternativ inom en forskningskultur där flygresor har blivit allt vanligare. I rapporten “Towards a culture of low-carbon research for the 21st Century” skriver de bland annat att det är viktigt att också klimatforskare ”lever som de lär”. Just den aspekten vill också ACES lyfta fram, menar Paul Glantz.

– Vi är en av de största institutionerna vid universitet med cirka 220 anställda. Under ett år flyger våra medarbetare över 2 miljoner kilometer; det motsvarar över 50 varv runt

Hoppas få till en förändring Projektet ”Tracking greenhouse gas emissions” utförs i samarbete med Bolincentret för klimatforskning och Stockholm Resilience Centre. Alla anställda vid ACES har inte anslutit sig, men parallellt med projektet tar numera universitets resebyrå fram statistik på individnivå där det går att se antalet resor, destinationer och utsläpp av växthusgaser.

– När året är slut kommer jag att sammanställa de totala utsläppen och redovisa dem.

Det är viktigt att visa hur trenden ser ut för vår institution och jämföra med tidigare år.

Förhoppningen är att få till en förändring och visa att även vi gör vårt yttersta för att nå klimatavtalets mål att den globala temperatur­ökningen ska hållas långt under två grader, säger Paul Glantz.

18

Tema: Internationalisering

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Universitetet redan en internationell värld Just nu pågår en utredning för en nationell strategi för ökad internationalisering inom utbildning och forskning. Samtidigt pågår internationalisering inom hela Stockholms universitet hela tiden.

Vad innebär internationalisering hos oss? För att presentera allt vårt internationaliseringsarbete skulle det inte räcka med alla sidor i hela årets Universitetsnytt, men vi träffat några av dem som jobbar med det inom forskning, utbildning och förvaltning.

Internationalisering ska ge bättre universitet Delbetänkandet i internationaliseringsutredningen före­ slår ändringar i högskolelagen och åtta strategiska mål.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN

REGERINGEN GAV 2017 en särskild utredare, Agneta Bladh, i uppdrag att bland annat föreslå nya mål och en ny nationell strategi för internationalisering av universitet och högskolor. Utredaren ska även föreslå hur fler studenter kan få ett internationellt perspektiv i sin utbildning. I januari lämnades utredningens delbetänkande En strategisk agenda för internationalisering, en rapport på drygt 400 sidor. Agneta Bladh föreslår i den en utökad formulering i högskolelagen kring internationalisering: ”Den samlade internationella verksamheten vid varje högskola ska stärka kvaliteten i högskolans utbildning och forskning och nationellt och globalt bidra till sådan hållbar utveckling som högskolorna har i uppgift att främja.”

Utredningen föreslår också ett tillägg i högskolelagen, som innebär att studenterna ska utveckla förmågor under sina studier som även ska kunna användas i ett internationellt eller interkulturellt sammanhang. Dessutom föreslås en översyn av systemet för anmälnings- och studieavgifter. Två återkommande begrepp i utredningen är integrerad internationalisering och internationalisering på hemmaplan – Utredningen handlar inte bara om mobilitet utan om så mycket mer. Huvudpoäng är att utveckla kvaliteten. Det handlar också om hur Sverige kan utvecklas som kunskapsnation. Vi har förutsättningar men vi utnyttjar dem inte fullt ut. Det är det som alla de här förslagen syftar till, säger Agneta Bladh till tidningen Universitetsläraren.

I delbetänkandet föreslås en strategi med åtta mål: 1. Internationalisering präglar styrningen av och vid universitet och högskolor.

2. Sverige har hög attraktionskraft som studie- och kunskapsnation.

3. A lla studenter som tar examen från högskolan har utvecklat sin internationella eller interkulturella kompetens.

4. De anställda vid universitet och hög­ skolor, inklusive doktoranderna, har god internationell erfarenhet och starka internationella kontaktnät.

5. Villkoren för universiteten och högskolorna att öka strategiskt internationellt samarbete och samverkan är goda.

6. Universitetens och högskolornas möjlig­ heter att bidra till global utveckling och till att lösa globala samhällsutmaningar är goda.

7. Myndighetsstödet för internationalisering av universitet och högskolor är anpassat efter lärosätenas behov.

8. System för uppföljning och utvärdering av internationalisering är väletab­lerade.

Delbetänkandet går nu på remiss till svenska lärosäten. Slutbetänkandet kommer senast 31 oktober 2018.

Tema: Internationalisering

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Peng Liu, Aji Mathew och Dimitrios Georgouvelas är alla del av den internationella miljön på MMK.

Materialkemi lockar människor från hela världen En av de arbetsplatser som kommit långt i arbetet med internationalisering är Institutionen för miljö och material­ kemi (MMK). Gunnar Svensson är prefekt och han behöver inga ord för att beskriva hur internationell institutionen är.

TEXT ELSA HELIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

– DET RÄCKER ATT gå genom korridoren och titta på alla namn, det finns människor från hela världen här.

Aji Mathew är född i Indien, och det var också där hon disputerade. Hon har arbetat i Frankrike och i Norge och kom via Luleå så småningom till Stockholms universitet. Nu leder hon sitt eget team för forskning inom biobaserade materiel, och även i det arbets­ laget finns människor från alla jordens hörn.

– För mig är det naturliga sättet att arbeta, säger Aji Mathew. Dels får jag mycket positiv energi av att möta människor från hela världen, dels blir vi alla mer öppna för hur andra människor tänker. Varenda en av oss har olika sätt att göra saker, och när vi samarbetar får vi en mycket mer öppen mentalitet gentemot vetenskapen.

En av anledningarna till att MMK är så internationellt kan ha att göra med ämnet i sig. Forskningen inom tre olika inriktningar av kemi är bred, och många av projekten angränsar till ingenjörsvetenskap. Eftersom det inte finns någon teknisk fakultet vid Stockholms universitet finns inte samma ­möjligheter till samarbete mot tillämpningar som kemisterna i Uppsala eller på KTH har. Det naturliga blir att söka sig utåt och därmed internationellt. En annan viktig anledning är sättet man rekryterar på.

– Vi rekryterar alltid brett och försöker få

många sökanden på alla nivåer, såväl när det gäller professorer som doktorander.

När det gäller doktorander är av 30 ansökningar kanske en till två från Sverige. Det är ett fåtal av våra 50 doktorander som är helt svensktalande, kanske en av tio har gått svenskt gymnasium, säger Gunnar Svensson.

Starka forskargrupper lockar Gunnar Svensson nämner de starka och internationella forskargrupperna som en av de faktorer som lockar sökande från hela världen. För Aji Mathew var det dels att hon fick forska om exakt sitt ämne, och dels att hon fick chansen att bygga upp sitt eget forskarteam som en oberoende forskare.

Och hennes grupp deltar i flera internation­ ella samarbeten.

– Nu i januari organiserade vi en konferens i indiska Kerala om ”biomaterial för framtiden”. Det är ett samarbete mellan Sverige och Indien som Vetenskapsrådet finansierar, och det handlar mycket om att utbyta erfarenheter. För mig personligen har mitt internationella yrkesliv inneburit att jag fått en vana av att kunna förstå hur människor tänker och prioriterar – det som är viktigt för oss är inte så viktigt för någon annan.

En annan fördel är det stora nätverket man bygger upp, säger Aji Mathew.

Inom kemi, där MMK har en stor andel

av undervisningen på grundnivå, tar man fler steg mot mer internationalisering. Det är hård konkurrens om kemistudenter, och det finns inte så många sökande till kandidatprogrammet, som ges på svenska. Planen är att göra om den till en internationell utbildning, som mastersprogrammen i kemi redan är, och hoppas på att de internationella studenterna ska strömma till.

Varken Gunnar Svensson eller Aji Mathew kan riktigt nämna några stora nackdelar med internationaliseringen, det skulle i så fall vara att svenskan som språk urholkas. Risken är också att de med svensk bakgrund tar på sig fler administrativa uppdrag, eftersom förvaltningsspråket är svenska och språklagen ställer krav på att vissa saker ska vara på svenska, samt att mycket av undervisning på grundnivå är på svenska.

– Men visst märker man kulturella skillnader, som hur man ser på regler eller hur man säger vad man tycker, men ofta är skillnaderna på individnivå större. En del blir ställda i en så platt organisation som vi har här. Jag försöker förvalta kulturen som finns här, och sprida den demokratiska synen på hur man jobbar och organiserar en institution, och att facket är viktigt. Jag säger till forskare vid institutionen att ni måste ta ut er semester, för glöm inte hur tidigare generationer genom fackligt arbete har kämpat för den rätten.

Både en människas personlighet och hennes utbildningsbakgrund är betydligt viktigare än vilken nationalitet eller kulturell bakgrund hon har, när det gäller hur man samarbetar, forskar och undervisar.

– Det som är mest fantastiskt är att få umgås med människor från hela världen, och att vi alla vill göra samma sak, forska och undervisa, säger Gunnar Svensson.

19

20

Tema: Internationalisering

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Zebine Bojler, internationell koordinator vid Företags­ekonomiska institutionen, och Hama Kashrow, masterstudent som varit på utbyte själv samt hälsat internationella studenter välkomna till Stockholm.

Personlig kontakt viktig vid internationellt studentarbete Företagsekonomiska institutionen har lyckats bra med sitt internationella arbete, speciellt på studentsidan. De arbetar mycket med personliga relationer, både med studenter och med partneruniversitet.

TEXT KARIN TJULIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

– EFTER EN TERMIN UTOMLANDS ökar all kunskap – kulturell, idéer, tänkesätt.

Studenterna får en bättre bild av omvärlden och språkkunskaperna ökar markant, säger Zebine Bojler, internationell koordinator vid Företagsekonomiska institutionen.

Företagsekonomiska institutionen är en av universitetets största institutioner och är också den som skickar ut flest studenter på utbyte.

Alla studenter har möjlighet att läsa en termin utomlands, via centrala avtal men också via institutionens avtal med 100 partneruniversitet över hela världen. Australien, Singapore och London har hittills varit mest populära. Målet med det internationella arbetet är att öka studenternas anställningsbarhet.

– Företagsekonomi är ett globalt ämne. Det finns på universitet över hela världen, undervisningen är ofta på engelska och det finns

en stor efterfrågan på utbildningsplatser, förklarar Zebine Bojler.

Ungefär 40 procent av studenterna är internationella, flest finns på de olika masterprogrammen. Många av kurserna och programmen är på engelska och de blir ständigt fler.

Institutionen har fler utresande än inresande studenter.

– Vi får många förfrågningar från presumtiva studenter, det finns ett stort intresse och att alla utbildningar erbjuder utbyte lockar studenter, säger hon.

Målmedvetet arbete Institutionen arbetar målmedvetet med sina internationella kontakter och utbyten, inte bara för studenter. De två internationella koordina­ torerna deltar bland annat i studentmässor i såväl Europa, Nordamerika som i Asien.

Zebine Bojler säger att det är viktigt att representera institutionen och universitetet på mässor, men framför allt att boka in möten med universitet och skolor de redan arbetar med eller vill arbeta med och att sedan följa upp kontakterna.

– Personliga kontakter är viktiga. De gör det lättare att utveckla samarbeten och att ta upp och lösa problem.

I arbetet med internationella kontakter är det minst lika viktigt att lyssna på lärarna och forskarna för att få reda på vilka samarbeten som är värda att utveckla, säger Zebine Bojler.

För att locka studenter finns informationsseminarier och öppen mottagning hos de internationella koordinatorerna. De affischerar, använder webben och skickar mejl till alla studenter.

Men mycket handlar om ”word of mouth” och att studenterna tipsar varandra.

– Både jag och kollegan har också egna erfarenheter av utbyte och vet hur bra det är för personlig utveckling, språkutveckling och akademiska kunskaper. ”Jag fick ett kontaktnät över hela världen” Hama Kashrow har varit aktiv i institutionens välkomstprogram för internationella studenter.

Han har själv läst en termin i Madrid: – Jag var sugen på Madrid och visste att jag skulle uppskatta staden och miljön. Jag fick ett kontaktnät över hela världen eftersom 80 procent var internationella studenter. Lärarna i Madrid öppnade också ögonen på mig, jag förstod att det var marknadsföring jag ville fördjupa mig i, berättar han.

Till hösten åker Hama Kashrow som masterstudent till University of Victoria i Canada.

– Jag har inte gjort lika mycket research den här gången, men jag är mindre nervös. Jag vet att allt kommer att lösa sig, det är också något som jag lärt mig, säger han.

Tema: Internationalisering

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Så samordnar universitetet internationalisering FOTO ANNA-KARIN LANDIN

TIDIGARE FOKUSERADE internationaliseringsarbetet framför allt på studentutbyten och rekryteringar, men nu tar universitetet ett helhetsgrepp för integrerad internationalisering. Tjänsten som internationell samordnare tillsattes för ett och ett halvt år sedan och innebär en ny satsning. Maria Wikses uppdrag är att fokusera på internationalisering av forskning, ge stöd till ledningen och samordna internationaliseringen inom den centrala förvaltningen.

– Forskarna är internationella helt på egen hand, det sker naturligt. Det jag kan göra är att underlätta att det inom förvaltningen fungerar bättre genom samordning, säger hon.

Maria Wikse samlar varje månad nyckel­ personer för internationalisering inom förvaltningen i gruppen SINT, samordning av internationalisering. Gruppen består av chefer från avdelningar med mycket internationalisering samt personer med specifika uppdrag, till exempel studentrekrytering.

Förutom att utbyta information handlar det också om att lösa problem och se till att frågor inte faller mellan stolarna. Ett konkret exempel från förra året är den omfattande enkät som kom Maria Wikse. från regeringens internationaliseringsutredning. Maria Wikse ansvarade för att samla in svaren med SINT:s hjälp.

Språkfrågan problematisk Under 2017 gjordes en analys av vilka behov som finns hos verksamheten genom möten och frågor till prefekter, studierektorer och administrativa chefer. Hur kan förvaltningen kan bli mer stödjande för internationellt arbete?

Det är ett av många underlag som Maria tar fram, ofta med kollegor från andra enheter, inför skrivande av den kommande strategin för fortsatt internationaliseringsarbete.

Några exempel på behov som framkom i analysen var bristen på bostäder, mer stöd vid rekryteringar och ankomster och stöd i kontakter med migrationsverket. Många av dessa problem lyfts upp i internationaliseringsutredningens delbetänkade. Det framkom också att frågan om arbets- och undervisningsspråk inte är helt lätt.

– Det förvånade mig lite hur problematisk språkfrågan upplevdes. Alla myndighets­ dokument är på svenska och det är svårt för den som bara pratar engelska att till exempel bli prefekt eller undervisa på grundnivå. Det efterfrågades både mer stöd att lära sig svenska, och stöd till svenskspråkiga att bli bättre på engelska. Dessutom kanske vi kan översätta mer och fundera på om allt måste finnas på svenska. Detta tas även upp i delbetänkandet från internationaliserings­ utredningen, vilket är glädjande. De pekar på möjligheten att tillåta lärosätena att använda valfritt språk i vissa beslutsprocesser för att skapa en mer inkluderande arbetsmiljö, säger Maria Wikse.

ANNA-KARIN LANDIN

Stort internationellt intresse för att besöka Stockholms universitet UNGEFÄR EN GÅNG i veckan ordnas ett officiellt internationellt besök på central nivå vid universitetet. Det handlar om allt från personer som vill träffa ledningen till studieinformation.

– Det är lätt att hitta Stockholms universitet, vi har ett tydligt namn och ligger i huvudstaden. I allra möjligaste mån försöker vi ta emot de som har seriösa syften med

sina besök. Vi hoppas att det ger ett positivt intryck av universitetet, som sedan förmedlas vidare, säger Elisabet Idermark, internationell handläggare vid Avdelningen för forskningsstöd.

Ett stort antal av besöken kommer från Kina och andra länder i Asien, men även övriga världen finns representerad bland förfrågningarna och anledningarna varierar.

Under våren kommer till exempel en stor delegation från ett 30-tal franska universitet, en grupp rektorer från Sri Lanka, samt en grupp från belgiskt universitet som vill diskutera naturvetenskap.

Förfrågningar om internationella besök till Stockholms universitet kommer oftast via mail och bedöms av koordinatorer på avdelningarna forskningsstöd och samverkan. Ett gemensamt arbete är påbörjat för rutiner för värdskap och samordning. Det är mycket att organisera innan ett besök går i lås: lokaler, möten och inbjudningsbrev för visum till exempel. Förutom de officiella centrala besöken har många institutioner också internationella gäster. Elisabet Idermark bedömer att internationella besök ger värdefull goodwill, de skapar relationer och samarbeten som ibland blir värdefulla och långvariga. Det stora strategiska samarbetet med University of Illinois började som en vanlig förfrågan från gäster till KTH som även ville besöka Stockholms universitet.

ANNA-KARIN LANDIN

En stor delegation från National University of San Marcos i Peru besökte nyligen Stockholm för att lära känna svensk högre utbildning och utbyta idéer om samarbeten.

Besöket följs upp i april i samband med att prorektor besöker Lima.

21

22

Tema: Internationalisering

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Teheran, Iran.

”Friheten är inte densamma överallt, och det gäller forskarna också.”

Är du orolig för honom?

– Ja, men det var jag redan när han tackade ja till att åka.

Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen gör stor skillnad på hur lärosätet ser på myndigheter och akademi i Iran.

– Vi från KI har agerat tydligt och aktivt mot myndigheterna i Iran. Jag är personligen djupt engagerad i frågor kring akademisk frihet, inte minst i fallet med Ahmadreza Djalali. När det gäller kollegor och universitet i Iran är det en separat fråga för oss, vi är inte för någon generell bojkott av vissa länder. Vi reagerar starkt mot myndigheterna men det är inte adekvat att säga till forskare att de inte ska resa till Iran, säger han.

Ole Petter Ottersen. Även prefekten på SU säger att risker ska hanteras, och ingen ska hindras från att resa.

– Det viktiga är att forskarna själva förstår och tar ställning till riskerna, säger prefekten.

Men kan man skydda sig från politiska risker?

– Nej. Vi kan inte påverka de här händelserna.

Hittills har ingen märkt att forskare börjat dra sig från att resa till exempelvis Iran av säkerhetsskäl. Däremot slår USA:s och Donald Trumps inreseregler mot samarbete med Iran, i och med att det blir krångligare att få visum till USA om man tidigare varit i Iran.

– Visst finns det en skevhet i internationaliseringen, vi vet ju hur världen ser ut. Friheten är inte densamma överallt och det gäller forskare också. Det finns ingenting som säger att internationalisering ska vara rättvis, utan man väljer vilka länder man vill samarbeta med.

Vi miljöforskare däremot måste ju se och undersöka olika delar av världen. Världen är vårt arbetsfält, och ibland måste vi åka, säger prefekten.

Forskning kan innebära risker Att forska innebär ibland ofrånkomligen att ta risker. Forskare reser till Antarktis för att borra sig ner i isen, eller till Svalbard där isbjörnar är på jakt efter mat. Riskerna är ofta psykologiska och ibland fysiska, men både SU och KI beskriver risker som något man hanterar – inte något som gör att man hindrar forskare från att resa. I slutändan är det forskarens eget beslut.

– Ett exempel är hur forskare från KI reste till Västafrika under ebola-utbrottet.

De reste väl medvetna om riskerna, och jag menar att det är en del av den akademiska friheten. Det viktiga är vad forskarna vill i kraft av sina intressen och sitt arbete, säger

Samarbete viktigt för utveckling Ole Petter Ottersen poängterar också hur viktigt akademiskt samarbete är för utvecklingen i världen.

– Jag är ju ”konstruktiv naivist”. Jag menar att akademiskt samarbete är ett viktigt inslag för att stabilisera områden där det är oro. Forskningssamarbeten kan i vissa fall till och med ersätta diplomatiska relationer när dessa inte fungerar. Det är också otroligt viktigt att vi försöker påverka utvecklingen i länder där den akademiska friheten är hotad, genom att sätta press.

Eftersom SU-forskaren fortsätter sitt arbete i Iran väljer Universitetsnytt att inte namnge honom.

Fritt samarbete över staters gränser är grundläggande för den akademiska friheten. Men vad händer när forskare reser till länder där en repressiv regim sätter gränser för vad man får tänka och skriva? Och vad händer om forskare skräms bort från samarbete med vissa länder?

TEXT ELSA HELIN | FOTO IVAN TYKHYI/MOSTPHOTOS OCH AMNESTY INTERNATIONAL

I SNART TVÅ ÅR har forskaren i katastrofmedicin Ahmadreza Djalali, knuten till KI, suttit fängslad i Iran, med en dödsdom hängande över sig.

Han greps på universitetet i Teheran när han deltog i en Ahmadreza Djalali. vetenskaplig konferens. Men han är inte den ende från svenska lärosäten som drabbats av den iranska regimen.

Tidigare i år greps en forskare från Stockholms universitet, som är tjänstledig och arbetar i Iran, tillsammans med flera andra forskare inom miljöområdet. En av de forskare som greps hittades senare död i sin cell i Evin-fängelset i Teheran. Enligt uppgifter i iransk och brittisk press misstänktes de gripna för spioneri.

SU-forskaren släpptes efter en dag men antas stå under bevakning av det iranska revolutionsgardet. Institutionen har då och då mail-kontakt med forskaren som har berättat att han mår bra och svarat på frågor om forskningen.

– Miljöfrågor har blivit känsliga politiskt i Iran, och det är därför vi ser de här gripandena, säger prefekten vid institutionen där forskaren hör hemma.

Tema: Internationalisering

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Rankningar stor betydelse internationellt SEDAN NÄSTAN FEMTON ÅR tillbaka finns internationella listor som rankar universitet och lärosäten utifrån olika indikatorer. Rankningslistornas antal och betydelse har ökat under det senaste decenniet, men så har även kritiken mot rankningsorganisationernas metoder och brist på transparens.

Det är dock svårt att bortse från rankningslistorna eftersom de används av presumtiva studenter, samarbetspartners liksom av andra aktörer för att ge en övergripande bild av ett lärosäte och dess kvaliteter. Rankningar används i synnerhet av internationella målgrupper, och får då allt större betydelse för lärosätens agerande på en global arena och för deras internationaliseringsarbete.

Stockholms universitet arbetar under 2017–18 med framtagandet av en strategi för fortsatt internationalisering. I samband med detta tog en arbetsgrupp fram ett arbetsdokument om rankningar.

– Den kommer att utgöra ett värdefullt underlag till strategin och till en ny policy om kommunikation och användandet av rankningarna, då deras betydelse för internt utvecklingsarbete ser ut att öka, säger Maria

Wikse, internationell samordnare vid Stockholms universitet.

Rankningarna använder olika metoder för att mäta kvalitet. De flesta rankningarna använder sig av data som kommer från de globala citerings- och publikationsdatabaserna Web of Science och Scopus. Stockholms universitet bevakar de fyra äldsta och mest kända internationella rankningslistorna som anses vara de mest inflytelserika universitetsrankningarna i världen: Times Higher Education World University Rankings (THE), QS Top Universities , Academic Ranking of World Universities (ARWU, även kallad Shanghai-listan) och CWTS Leiden Ranking.

Arbetsdokumentet innehåller beskrivningar av rankningars arbetssätt inklusive en redogörelse för hur andra lärosäten redovisar placeringar och inställningar till rankningslistor, samt en genomgång av olika aspekter av rankningar och rekommendationer för Stockholms universitet.

HELENE KOMLOS GRILL

Läs dokumentet: www.su.se/internationalisering

Lärarens utmaningar i ett globaliserat universitet VID LÄRARKONFERENSEN i februari var Karin Lauridsen huvudtalare och pratade om lärarens utmaningar och internationalisering på hemmaplan.

Karen Lauridsen är lektor och pedagogisk utvecklare vid Aarhus universitet och har lång erfarenhet av internationaliserings­ frågor. I sitt anförande vid lärarkonferensen 2018 tog hon upp vad det innebär att vara universitetslärare i det globaliserade universitetet och de utmaningar det medför för undervisningen.

Globaliseringen är en komplex företeelse som, enligt Karen Lauridsen, drivs framåt av företeelser som bland annat studentmobilitet och att allt större del av undervisningen sker på engelska.

Karen Lauridsen vill här introducera begreppet ”internationalisering här hemma” som en viktig utgångspunkt; vi behöver se över vad vi gör vid vårt universitet, i mötet med studenter och kollegor. Detta kan göras genom att utmana invanda föreställningar, både i fråga om litteratur och exempel i undervisningen.

– Vi drar därmed nytta av internationali­

seringen när vi tydligt efterfrågar erfarenheter, perspektiv från studenter och kollegor som har internationella erfarenheter.

Kulturer präglar undervisningssituationen Karen Lauridsen presenterade en modell som visar hur vi som individer och grupper bär med oss fyra olika kulturer in i undervisningssituationen. Det handlar om a) den etniska kulturen, var vi kommer ifrån, b) den lokala kulturen, var vi bor och lever, c) den akademiska kulturen, det universitet vi arbetar eller studerar vid och d) den disciplinära kulturen. Dessa olika aspekter menade hon interagerar och påverkar förutsättningar för kommunikation och lärande.

Föreläsningen avslutades med en uppmaning att behandla alla studenter som lärande (det är därför de är vid universitetet), respektera olikheter, ge tydlig information, skapa engagemang och interkulturell dialog och att reflektera över undervisningen. Utvärdering är ett viktigt verktyg för att förbättra undervisningen och därmed förbereda studenterna för en globaliserad värld.

ANNIKA FORSLUND

Vill du veta mer om internationalisering vid Stockholms universitet?

Läs mer på medarbetarwebben: su.se/medarbetare/råd-stöd/internationalisering

Jobbar du inter­nationellt, och i så fall hur?

TEXT ANNA-KARIN LANDIN FOTO NIKLAS BJÖRLING

EVA-KARIN FLODIN, personalspecialist, Personalavdelningen: – Vi jobbar med internationella forskare som kommer hit, och ibland hjälper vi till med det praktiska runt relocation.

ALEJANDRO GONZALEZ VOYER, forskare, Zoologiska institutionen: – All min forskning är internationell. Jag forskar inom evolutionär biologi och har ett projekt här, ett i England och ett i Mexiko. Här i Stockholm är jag ungefär två veckor i taget två gånger om året.

PETRA NODLER, utredare, Områdes­ kansliet för natur­ vetenskapr: – Jag jobbar med rekrytering av personal, så på det sättet gör jag det. I alla våra utlysningar söker vi personal både i Sverige och utlandet.

JUDY SAYERS, lektor, Institutionen för mate­matikämnets och naturvetenskapsäm­ nenas didaktik (MND): – I ett VR-projekt jämför jag hur lärare och föräldrar stödjer elevers lärande av grundläggande sifferförståelse i första klass i Sverige och i England. Dessutom är jag en av ledarna av en europeisk konferensgrupp och deltar i flera nordiska samarbeten. Jag är från England och det internationella perspektivet finns alltid i åtanke inom allt jag gör.

PÄR BRÄNNSTRÖM, utredare, Avdelningen för planering och ledningsstöd: – Inte dagligen, men jag skulle gärna göra det. Jag jobbar med utveckling av universitetets kvalitetssystem för utbildning, och inom det så är det relevant med internationalisering.

23

24

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Dante Olofsson är student vid med MBW och medverkar i Siamak Haghdoost studie.

Efter cykling på 80 procent av maxpuls får studiedeltagarna lämna salivprov. ”Dante är vältränad så vi kan se hur det kommer se ut hos en person som tränar”, säger Ali Pour Khavari, doktorand.

Med tomat som skydd mot stressen Vad har strålning och mycket hård träning gemensamt?

Båda orsaker stress i kroppen. Siamak Haghdoost forskar om vad som händer i cellerna och hur kost kan förebygga att stressen ger sjukdom.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN

FOTO MARC FEMENIA

TOMATJUICE SKYDDAR MOT oxidativ stress.

Studien fick stor uppmärksamhet när den pub­licerades 2012. Sedan dess har Siamak Haghdoost fortsatt att forska om oxidativ stress och utvecklat metoderna. I en ny studie ska han och doktoranden Ali Pour Khavari undersöka om individuella kostråd ger resultat och mäta det i saliv, en mycket enklare metod än blodprov.

– Kanske kan man i framtiden beställa en undersökning av sin saliv via nätet, som biolog letar man alltid efter förenklade metoder, säger Siamak Haghdoost, forskare vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut (MBW).

Genom hård cykling i 20 minuter stressas kroppen hos försökspersonerna. De får

lämna ett salivprov för att mäta hur mycket.

Efter fyra veckor med anpassad kost, till exempel tomatjuice varje dag, görs ett nytt cykeltest för att mäta effekten.

Skador på DNA Men vad är oxidativ stress, är det inte nyttigt att träna? Ja, träning är nyttigt, men den som utsätter kroppen för hård belastning skapar också en biprodukt – extremt reaktiva syremolekyler. Till viss del är dessa nyttiga, men de kan också orsaka skada på bland annat DNA. En restprodukt från skadat DNA går att mäta i kroppsvätskor för att få ett mått på oxidativ stress. Medan träning även har positiva effekter, och kroppen skapar ett naturligt skydd mot stressen, finns också annat som

orsakar samma DNA-skador, till exempel strålning eller rökning. I förlängningen är det sannolikt att oxidativ stress bidrar till sjukdomar som cancer, diabetes typ2 och hjärt- och kärlsjukdomar.

– Man behöver inte känna sig stressad för att ha en stressad kropp. Jag vill hitta personerna som har höga nivåer av oxidativ stress, gå igenom deras livsstil och ge råd om förändring så att nivån minskar. På detta sätt kan man förebygga eller senarelägga åldersrelaterade sjukdomar och åldras hälsosamt, säger Siamak Haghdoost.

Det är där tomaterna kommer in. Tomater är kända för att innehålla mycket karotenoider, till exempel lykopen, som fungerar som antioxidanter. En antioxidant är ett ämne som neutraliserar de reaktiva syremolekylerna.

Forskning inom strålning Men allt började med strålningsbiologi för Siamak Haghdoost. Han jobbade med strålning inom cancervård och diagnostik, och ville veta om det fanns något sätt att skydda cellerna från biverkningar. Han kom då in på forskningen om lykopen. Det visade sig senare också stämma till viss del att lykopen skyddade mot oxidativ stress som skapas av till exempel röntgendiagnostik. Siamak Hagh­ doost ska nu gå vidare med strålningsforskningen som professor vid universitetet i Caen, där han ska titta närmare på vad som händer i cellerna vid partikelstrålning av cancerceller.

Fokus kommer att ligga på hjärntumörer hos barn. Han fortsätter samtidigt sin forskning vid Stockholms universitet på 20 procent.

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Siamak Haghdoost

25

Auktoritära ledare lockar luktkänsliga Personer som lätt äcklas av kroppslukter dras till aukto­ ritära politiska ledare. En enkätundersökning fann ett starkt samband mellan att stödja ett samhälle lett av en stark ledare och att vara känslig för äckliga kroppslukter som svett eller urin. Det kan bero på en djupt rotad instinkt att undvika smittorisker.

Nyttigast med lagom Lagom är bäst när det gäller antioxidanter.

Till viss del behövs de oxidativa molekylerna i kroppen, de är till exempel viktiga för immunförsvaret. Det är inte nyttigt att dricka litervis tomatjuice, men sedan studien 2012 dricker Siamak Haghdoost lite tomatjuice varje morgon, och äter mer frukt och grönsaker. Genvägar i form av kosttillskott har tveksam effekt. Lykopen som tablett fungerar inte alls lika bra som tomater.

– Lite stress varje dag är bra för kroppen.

Tränar man ofta och äter mycket frukt har man inbyggt skydd. Mitt råd till alla är inte något nytt: sluta röka, börja träna i lagom tempo och bygg upp konditionen, ät mindre rött kött och mycket grönsaker.

äcklades av starka kroppslukter, både hos sig själva och hos andra. Skalan användes i stora enkätundersökningar som utfördes online i olika länder, tillsammans med frågor om ideologisk åskådning, och i USA, frågor om hur man tänkte rösta i presidentvalet 2016.

– Det visade sig att de som var äcklade av lukter var mer benägna att rösta på Donald Trump än de som inte var så lättäcklade. Det tyckte vi var intressant, därför att Donald Trump pratar ofta om att han är äcklad av olika personer. Han tycker att kvinnor är äckliga och att invandrare sprider sjukdomar och pratar ofta om det i sin retorik. Det passade ihop med vår hypotes att hans väljare skulle vara mer äcklade själva, säger Jonas Olofsson som forskar på dofter och psykologi på Stockholms universitet och är en av författarna till studien.

Resultatet av studien skulle kunna tolkas som att auktoritära politiska åsikter är medfödda och svåra att ändra på. Jonas Olofsson tror att även om de är djupt rotade så går de att förändra.

– Forskningen har visat att det går att ändra på det, så om man väl skapar kontakt mellan olika grupper kan de som är auktori­ tära ändra på sig, så det är inget som är hugget i sten. Tvärtom kan det uppdateras när vi lär oss nya saker.

ELSA HELIN

Forskning pågår i luktlabbet.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

– Oxidativ stress kommer att bli del av min forskning i Frankrike också, att mäta den hos celler som får partikelstrålning.

Det finns väldigt få studier om detta än så länge. Jag tror inte att lykopen kommer att komma in under själva cancerbehandlingen, men det kanske kan minska biverkningarna efteråt.

Siamak Haghdoost önskar att det jobbades mer förebyggande när det gäller cancer.

– Cancer är någonting som finns med oss, det går inte komma undan idag. Men det kan gå att senarelägga sjukdomen genom att leva sunt. Lagom och individuell anpassade mängder intag av antioxidanter kan komma in både i prevention och i behandling genom att motverka biverkningar.

– DET VISADE SIG att det fanns ett stabilt samband mellan hur starkt människor äcklades av lukterna, och deras vilja att ha en stark ledare som kan trycka ner omvälvande samhällsrörelser, och säkerställa att olika grupper hålls på sin plats. Det blir ett samhälle som minskar kontakten mellan olika personer och på så sätt åtminstone i teorin minskar risken att bli sjuk, säger Jonas Olofsson. Äckel är en grundläggande känsla som har med överlevnad att göra. När man äcklas rynkar man på näsan och drar ihop ögonen, man minimerar sinnesintrycken från omvärlden helt enkelt. I grunden är äckelkänslorna ett skydd mot sådant som är farligt och smittsamt, och som vi ska hålla oss borta från.

Forskarna hade en teori om att det skulle kunna finnas ett samband mellan känslor av äckel och hur man vill att samhället ska vara strukturerat, och att det skulle kunna vara så att personer med en stark instinkt att ta avstånd från obehagliga lukter också ville ha ett samhälle där människor hålls åtskilda.

– Man har sett tidigare att det finns ett samband mellan äckelkänslighet och politiska attityder, till exempel att konservativa personer är mer lättäcklade, säger Jonas Olofsson.

Forskarna utvecklade en skala där försökspersoner fick skatta hur mycket de

26

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

NAMN OCH NYTT Hallå där FOTO SEWERYN KACZMARCZYK

Stella Papadopoulou, kommunikatör på ACES, som cyklar hem från Nya Zeeland under ett år. En tur på omkring 2 000 mil.

Var är du nu?

– Vi har en vilodag i Rotorua på ett polynesiskt spa bland vulkaner och varma källor.

Vi är nästan klara med Nya Zeeland, bara en vecka kvar på en spektakulär halvö med stränder och massor av backar.

Hur ser färdplanen ut sedan?

– Min kompis åker hem och jag ska fortsätta ensam, det kommer att bli en helt annan sak.

Jag flyger till Thailand och via Kambodja, Laos och Vietnam cyklar jag mot Kina och den tibetanska högplatån. Det blir det första kruxet, där behöver jag ha med mig mycket mat och vatten, det kan vara 30 mil mellan platser där det går att köpa mat. Jag har läst en del för att förbereda mig, men vill inte veta allt. Jag vill göra mitt eget äventyr. I Kazakstan blir det ett bra stopp för att söka visum till länderna i Centralasien. Det blir krux nummer två. Just nu känns Iran lite osäkert, det kan hända att gränserna är stängda, men det är omkring åtta månader kvar tills jag är där. Turkmenistan är också ganska intressant, man får bara fem dagar

på sig i landet och det är 500 kilometer att klara av.

Varför gör du det här?

– Av så många anledningar. Jag gillar att cykla, jag gillar att resa och kombinationen är himlen för mig. Jag har rest mycket som backpacker men det är inte samma sak. Det här är det bästa sättet att träffa lokalbefolkningen, de är så nyfikna och precis som du undrar de varför man gör det.

Det ska bli intressant att uppleva och kommer bli en avslöjande resa i hur man bemöter kvinnor i olika länder. Jag vill också gärna träffa folk som inspirerar mig längs vägen, sådana som försöker förbättra sina liv och andras.

Vad har varit bäst och värst så här långt?

– Värst har varit motvinden, fy fan. Annars har allt varit fantastiskt och otroligt vackert.

Det är stora kontraster med berg, glaciärer och stränder. Men jag tror både det bästa och det tuffaste kommer. Man måste vara lite extra försiktig som ensam kvinna. Det är en utmaning att resa genom länder där man inte talar språket, då måste man vara kreativ och tvinga

Visste du att Det i maj är 50 år sedan kårhusockupationen UPPRINNELSEN TILL OCKUPATIONEN var ett stort motstånd mot regeringens proposition till ny studieordning, UKAS, som innebar en mer reglerad studiegång. Inspirerade av revolter i Paris ledde Studentkårens möte till en ockupation av deras eget kårhus på Holländargatan. Ockupationen varade i fyra dagar och bland annat besöker dåvarande utbildningsminister Olof Palme kårhuset.

En grupp studenter lämnade kårhuset för att ta över NK, Operan, Stockholms stadsteater, Konserthuset och Stockholms central­ station, men misslyckades. Efter att maten tagit slut inne på kårhuset avslutades ockupationen.

sig att förstå kulturen. Här i Nya Zeeland är det lätt, jag pratar engelska och kulturen är bekant, det är lite uppvärmning.

Hur bor du längs vägen?

– Jag reser billigt. Här sover vi i tält ute i det vilda. Det finns inga farliga djur och är lätt att tälta i skogen. I Sydostasien finns spindlar och ormar och då blir det viktigt att hitta rätt plats och prata med folk som bor där. Det finns också ett nätverk, warmshowers.org, där cyklister kan bo hos andra cyklister.

Hur går själva cyklingen?

– Jag är ganska van cyklist och har inte ont någonstans än, men kan känna mig väldigt trött efter alla backar. Jag har heller aldrig cyklat ett helt år förut. Om det är asfalt cyklar jag 80–100 kilometer om dagen, på grusväg blir det lite mindre. Det är 10 procent jobbigt och 90 procent superhärligt.

ANNA-KARIN LANDIN

Följ Stella längs vägen i bloggen thelongway-home.com

Vitterhetsakademien belönar avhandling i historia ADAM HJORTHÉN, disputerad vid Historiska institutionen 2015, har fått 2018 års Loubatska pris av Kungl. Vitterhetsakademien för sin avhandling. Det Loubatska priset delas ut vart femte år till en publi­ kation om Nordamerikas arkeologi, etnografi, historia och numis­ matik. Adam Hjorthén får priset, tillsammans med en prissumma på 150 000 kronor, för sin avhandling ”Border-Crossing Commemorations: Entangled Histories of Swedish Settling in America”.

Adam Hjorthén arbetar idag med en en kulturhistorisk studie av svensk-amerikansk släktforskning under efterkrigstiden med titetln The Transatlantic Family: Swedish-American Genealogy and Historical Belonging Across Borders. Han är sedan augusti 2017 knuten till John F. Kennedy Institute for North American Studies vid Freie Universität Berlin.

27

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Christina Garsten ny föreståndare på SCAS FOTO EVA DALIN

CHRISTINA GARSTEN, forskare vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (Score), ordförande för Scores styrelse, samt professor i Socialantroplogi vid Stockholms universitet, har utsetts till ny föreståndare för SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study) i Uppsala med start från 15 augusti 2018. Christina efterträder Björn Wittrock som var en av SCAS tre grundare och även Scores förste föreståndare.

– SCAS har som nationellt centrum för kvalificerad mångvetenskaplig forskning en central position för att stärka och vidareutveckla samverkan och samarbeten med våra svenska lärosäten. Jag ser det som en viktig uppgift för mig som ny föreståndare att vitalisera kontaktytorna mellan SCAS och våra svenska universitet – och vidare ut i världen, säger Christina.

Christina kommer att fortsätta som ordförande för Scores styrelse.

Mårten Schultz tilldelas 2018 års kunskapspris av ÅForsk FOTO ANNA-KARIN LANDIN

STIFTELSEN ÅFORSK har tilldelat professor Mårten Schultz 2018 års kunskapspris.

Motiveringen lyder: ”Mårten Schultz har under lång tid gjort kraftfulla insatser för att sprida juridiska och rättsvetenskapliga perspektiv utanför universitetsvärlden och rättsväsendet. Han är engagerad i den allmänna debatten och har genom åren skrivit hundratals artiklar och medverkat i många tv- och radioprogram. Sedan många år är han kolumnist i svensk dagspress där han med ett folkbildande patos förklarar och diskuterar juridiska frågeställningar.

Fast förankrad i rättsvetenskap räds han inte att närma sig kontroversiella frågor.”

STAFFAN WESTERLUND

Ny statssekreterare på Utbildningsdepartementet REGERINGEN HAR UTSETT Malin Cederfeldt Östberg till statssekreterare hos ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson. Malin Cederfeldt Östberg kommer närmast från en tjänst som biträdande enhetschef på Samordningskansliet i Statsrådsberedningen.

Johan Rockström blir chef för tyskt institut för klimatforskning PROFESSOR JOHAN ROCKSTRÖM lämnar chefskapet för Stockholms Resilienscentrum i oktober 2018 för att bli chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research i Tyskland. Johan Rockström fortsätter i sin nya roll att arbeta nära Stockholms Resiliens­centrums (SRC) ledning och forskare, bland annat som forsknings­ledare för flera större forskningsprojekt vid Stockholms universitet, till exempel ”Earth Resilience in the Anthropocene”, som finansieras av Europeiska forsknings­ rådet. Han fortsätter också att vara en viktig kugge i flera strategiska SRC-samarbeten, som Global Resilience Partnership om globala utvecklingsfrågor och EAT, om mat, hälsa och hållbarhet. Rockström har varit chef för SRC sedan starten 2007.

Anslag till forskning om förmögenhetsbildning ROBERT ÖSTLING vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, är en av de forskare som får anslag från Ragnar Söderbergs stiftelse för forskning inom ekonomi. Robert Östling beviljas tillsammans med Erik Lindqvist, Handelshögskolan i Stockholm, och David Cesarini, New York University, fyra miljoner kronor till projektet ”Förmögenhetsbildning över livscykeln och mellan generationer”.

Stöd till svensk-italiensk forskning VETENSKAPSRÅDET har meddelat bidragsbeslut kring forskningssamarbete Sverige– Italien. Ett anslag går till Stockholms universitet, till professor Henrik Cederquist vid Fysikum som beviljas 750 000 kronor. Åtta ansökningar har beviljats, vilka får dela på 6 000 000 kronor under perioden 2018– 2020. Ansökan skickades in av den italienska parten till det italienska ministeriet för utbildning, universitet och forskning. Bidrag kunde sökas inom områdena nanovetenskap, neurovetenskap, kulturarv samt det åldrande samhället.

Rettigska priset till Maria Koptjevskaja Tamm PROFESSOR MARIA Koptjevskaja Tamm vid Institutionen för lingvistik räknas som en av de internationellt mest framstående svenska lingvisterna. Genom Vitterhetsakademien får hon nu ta emot Rettigska priset på 250 000 kronor för att hon genom sin forskning har bidragit inte bara till internationella handböcker och uppslagsverk utan också till flera större språkvetenskapliga verk.

I korthet JONAS EBBESSON, professor i miljörätt vid Juridiska institutionen, har valts in som arbetande ledamot i den historisk­ antikvariska klassen vid Kungl. Vitterhetsakademien.

KÁLMÁN J. SZABÓ, professor i organisk kemi med inriktning mot metallorganisk kemi, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi 2017.

MATS HALLENBERG befordras till professor i historia vid Historiska institutionen.

JOHAN ROCKSTRÖM har utsetts till hedersdoktor vid Ghent University, Belgien.

MATTS LINDSTRÖM, fil. dr i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, får Johan Nordströms och Sten Lindroths pris för framstående vetenskapligt arbete 2018 för sin avhandling Drömmar om det minsta: Mikrofilm, överflöd och brist 1900–1970.

JUHO HÄRKÖNEN har utnämnts till professor i sociologi vid European University Institute, EUI, i Florens i fem år.

KWOK-KAN TAM blir gästprofessor vid Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier.

ELINA DRUKER har utsetts till professor i litteraturvetenskap, med inriktning på barn- och ungdomslitteratur vid Institutionen för kultur och estetik.

GUNNAR VON HEIJNE, professor i teoretisk kemi vid Institutionen för biokemi och biofysik, får 2018 års Novozymes Prize för hans banbrytande upptäckter kring memb­ ranproteiner. Priset är på tre miljoner danska kronor.

INGA SANNER utses till prefekt och PETER GILLGREN till ställföreträdande prefekt vid Institutionen för kultur och estetik.

MAGNUS ULLÉN utses till prefekt och GUNNAR SVENSSON till ställföreträdande prefekt vid Engelska institutionen.

CATHARINA NOLIN befordras till professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik.

JENNY BERGLUND anställs som professor i religionsdidaktik vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

JOAKIM LANDAHL befordras till professor i pedagogik, med inriktning mot utbildningshistoria vid Institutionen för pedagogik och didaktik.

Läs mer på su.se/medarbetare

28

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Min arbetsplats: Helpdesk FJÄRRSTYRNING kan ske från Helpdesk för alla datorer som är anslutna till arbetsplatstjänsten.

RASHEED ALI ansvarar för arbetsplatstjänsten, inklusive hårdvara.

Arbetsplatstjänsten är den standardarbetsplats som erbjuds av ITavdelningen och innebär en komplett datorarbetsplats där hårdvara och mjukvara med tillhörande support ingår. Över hälften av alla anställda vid Stockholms universitet använder arbetsplatstjänsten.

20–30 FRÅGOR PER DAG kommer vid terminsstart på tele­ fon till varje person vid Helpdesk, mest från studenter. Mitt under terminerna är det mest anställda som ringer, omkring 10–15 samtal per person och dag.

SAMARBETE OCH ARBETSGLÄDJE är viktigt för Rasheed och Ronny, och kollegorna på Helpdesk har många interna skämt. Ett gevär för gummipilar ligger i ett fönster. ”Vi är ett glatt gäng och en sammansvetsad grupp som har roligt på jobbet”, säger Ronny Byström.

NÄTVERKSPROBLEM är exempel på en svår fråga. Då kan de bli stora felsökningar. Eftersom många problem först kommer till Helpdesk kommer förslag och idéer på förbätt­ ringar ofta härifrån. ”Vi är lite som den ofrivilliga hjärnan som får driva saker uppåt”, säger Ronny Byström.

RONNY BYSTRÖM jobbar vid helpdesk och är system­ specialist IdM, som hanterar identitetshantering, till exempel universitetskonto och kort. ”Det är roligt att kunna hjälpa folk, speciellt när man har löst en krångli­ gare uppgift”, säger Ronny Byström.

I SERVICEPORTALEN på webben finns guider i både text och film hur man själv kan lösa sitt ärende. På det sättet får de anställda vid helpdesk mer tid att lösa svårare problem. Den vanligaste frågan är att man glömt sitt lösenord.

SAMTALEN är oftast trevliga, men ibland är folk arga. ”Det känns som att de som är arga inte förstår att vi är en del av universitetet och också anställda här. De flesta har förståelse och känns som kollegor”, säger Rasheed Ali.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

VID HELPDESK jobbar åtta personer med att hantera ärenden som kommer in via telefon, mejl, serviceportalen eller på plats vid drop-in tiden på morgonen. Några ytterligare jobbar specifikt med vissa system.

29

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Wallenbergforskare tackade för stöd FOTO PER LARSSON

Jiayin Yuan, Stefano Bonetti, Leif Järlebark, Dan Petersen och Rike Stelkens.

PER LARSSON

CHRISTINA GARSTEN, professor i socialantropologi vid Social­ antropologiska institutionen och SCORE, och Adrienne Sörbom, docent i sociologi vid SCORE, har skrivit den nya boken ”Discreet Power. How the World Economic Forum Shapes Market Agendas” (Stanford University Press) som kommer ut i juni och handlar om hur World Economic Forum utövar sitt inflytande.

FOTO ANNA-KARIN LANDIN

FÖRRA ÅRET SLOG Stockholms universitet rekord i antal utnämnda Wallenberg Academy Fellows. För att tacka för stödet i ansökningsprocessen överraskade forskarna forskningssekreteraren som hjälpt dem. Initiativet kom från Stefano Bonetti vid Fysikum. Han är en av de sju forskare vid Stockholms universitet som i december fick besked om att de utsetts till Wallenberg Academy Fellows.

För att få till en ansökan som kan resultera i forskningsmedel i den mycket hårda konkurrensen är det även viktigt att få hjälp i utformandet av ansökan, respons

på utkastet till ansökan och råd inför den personliga intervju och presentation som ett urval av kandidater slutligen gör inför en utvärderingspanel vid Kungliga Vetenskapsakademien.

Dessförinnan görs vetenskaplig granskning och återkoppling samt urval på områdesnivå vid Stockholms universitet.

Avdelningen för forskningsstöd ansvarar för att ge råd och stöd – och den som har hand om internprocesser kring Wallenbergansökningar är Leif Järlebark.

Firandet av Leif Järlebark blev lyckat.

Han kunde förvånat konstatera vilka som fanns i rummet och gladdes mycket åt att de velat uppmärksamma honom på detta sätt. Förutom Stefano Bonetti fanns även forskarna Dan Petersen, Rike Stelkens och Jiayin Yuan på plats. Maria Hermanns, Claudia Mohr och Johanna Rickne kunde inte närvara.

Ny bok om World Economic Forum

Pristagarna i den pedagogiska idétävlingen: Cecilia Sandin, Linnea Östensson och Emma Anderson.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Bästa utvecklingsidéerna prisade

Score firar 25 år 2018 FIRAR Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (Score) 25 år med en serie jubileumsföreläsningar. Först ut, onsdag 14 mars, var ett bokseminarium med Staffan Furusten och Andreas Werr.

Seminariet avslutades med mingel och levande musik. Föreläsningsserien fortsätter med en i månaden fram till december då

gästprofessor Cris Shore avslutar.

Score är ett mångvetenskapligt forsk­ ningscentrum med syfte att initiera, bedriva och sprida forskning om organisatoriska aspekter av det moderna samhället. Centrumet drivs gemensamt av Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet.

Kurs i entreprenörskap och forskningskommunikation för doktorander HUR KAN JAG som forskare nå ut med mina forskningsresultat? Hur skyddar jag mina forskningsresultat och hur gör jag för att starta ett eget företag? Innovationskontoret vid Stockholms universitet erbjuder alla institutioner vid universitetet en kurs i entreprenörskap och forskningskommunikation för doktorander. Kursen ”Entrepreneurship and Science Communication” (2 hp) skrädd­arsys och kan till exempel innehålla

momenten: att nå ut med sina forskningsresultat med hjälp av digitala medier, skydd av immateriella tillgångar, grunderna för hur man startar och driver ett eget företag, hur man skapar kundvärde, affärsmodeller, samt finansiering och försäljning.

För mer information, kontakta Klas Magnusson på Samverkansavdelningen, klas.magnusson@su.se

ÅTERKOPPLING, EXPERIMENTKIT och quiz. Om det handlar de idéer som nu fått pris i Stockholms universitets pedagogiska idétävling för studenter.

Tävlingen arrangeras av Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) och Stockholms universitets studentkår. Idéerna får inte bara pris, de ska även resultera i utvecklingsprojekt vid institutionerna. Tanken är att projektet ska bli ett samarbete mellan institutioner och studenter, där studenterna får en drivande roll i att utveckla sin utbildning.

– Det finns en hel del forskning kring hur man genererar bra utbildning, och det senaste inom forskningen är att lägga fokus på att engagera studenterna i utvecklingen, säger Klara Bolander Laksov, föreståndare för CeUL. De tre pristagarna är Linnea Östensson, Emma Andersson och Cecilia Sandin. Linnea Östensson, student vid Institutionen för data- och systemvetenskap vill utveckla quiz som kan användas under hela utbildningen, för studenternas förståelse och för att läraren ska se att budskapet gått fram.

Emma Anderson, doktorand vid Fysikum får pris för sin idé om ett experimentkit, en låda som fysikstudenter ska kunna låna hem för att lära sig grundläggande praktiska färdigheter, till exempel att löda. Cecilia Sandin, student vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, vill utveckla kurs­utvärderingar. Genom enkäter ska studenter kunna hjälpa nästa omgång studenter genom att dela med sig av tips inom studieteknik och idéer för hur de har klarat kursen.

– Det här var ett fantastiskt tillfälle att lyfta en idé till en högre nivå, och förhoppningsvis ett sätt att utöka sitt lärande, säger Linnea Östensson.

ANNA-KARIN LANDIN

Gör din röst hörd! Skriv ett inlägg till Universitetsnytt, per.larsson@su.se

30

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

IN ENGLISH PHOTOS NIKLAS BJÖRLING, MARC FEMENIA | ILLUSTRATION COLOURBOX SU.SE/ENGLISH/NEWS

REDAKTION@SU.SE

Stockholm University can make a difference THE HIGHER EDUCATION SECTOR has a variety of networks, one of which includes all university directors. A running theme at these network meetings is the perception of increasing regulations concerning the public sector, combined with increasing demands for follow-up reviews. This is accentuated by the fact that the higher education sector is already subject to special regulations through the Higher Education Act and the Higher Education Ordinance.

In addition, higher education institutions are expected to be able to contribute to the achievement of goals in other policy areas.

Somebody once graphically described higher education as a political graffiti board. Some people argue that this flood of various demands leads to increasing administration and thus increasing support costs.

So are we completely powerless in the face of this development, or can we find strategies to manage these increasing demands?

I would argue that Stockholm University is well placed to affect its own situation, both by acting externally and by leading and working effectively within the organisation.

The extensive research and education being conducted at Stockholm University provide us with unique opportunities to influence the world around us. This is, in some respects, an underestimated potential. As one of Sweden’s largest higher education institutions, which also happens to be located in the capital, we can and should take active responsibility for influencing policy and highlighting the sector’s need for exceptions and lighter regulations. This presupposes that we have the investigative capacity and competence necessary

to drive development, both internally and externally. It is thus a key task for me as director of administration to ensure that we have such a capacity.

Internal development involves management, competence and simplification. From a management perspective, we must balance external demands so that they do not go straight down into the organisation.

As a public authority, we have a responsibility to interpret laws and regulations, and to choose a reasonable level of ambition based on our operations. This requires active management and transparent decision-making processes. This, in turn, requires competence, particularly the competence to investigate and evaluate new demands relating to Stockholm University’s operations. Examples of this include investigative, legal and financial-administrative competence. A constant strive for simplification will be crucial in order to avoid merely adding new demands to existing ones. We need to have user-friendly solutions that are based on the needs of individual students and employees. An effective, competent and development-focused organisation is a prerequisite for being able to influence the world around us and thus ensure favourable conditions for conducting research and education in the long term.

EINO ÖRNFELDT, University Director eino.ornfeldt@su.se

Benita Falenius and Markos Stavroulakis.

Stricter rules for handling personal data RESEARCHERS, TEACHERS, administrators – and students. Everyone has to think about how they handle information about other people.

When the data protection regulation enters into force on 25 May 2018, stricter rules will be enforced for everyone managing some type of information that can be linked to a living person. Just as today, we may continue

to manage personal data if we have the consent of the person who is registered, if it is necessary in order to fulfil a contract, or if it has some other legal basis. Registered persons always have the right to receive information about their own data, as well as when and how they are managed. Moreover, adequate security measures must be in place to protect the data. Information about health, ethnicity,

political views, religious beliefs and other sensitive information will continue to be subject to special requirements; this also applies to interviews for research purposes and similar.

On the other hand, it will no longer be permitted to manage personal data in running text and simple lists without explicit consent or another legal basis. The same rules thus apply to all personal data, even in unstructured material.

“We will not know everything when the law enters into force, we will have to wait for legal precedent,” says Markos Stavroulakis, Chief Legal Officer at the Office of the President.

“In June, the University’s guidelines regarding data protection will be finished and adopted. These will give practical form to the law and provide practical support for anyone handling information about people,” says Benita Fallenius, Information Security Coordinator at IT Services.

Additional support in this work at Stockholm University will be provided by the two data protection officers that will be appointed.

31

UNIVERSITETSNYTT NR 2 2018

Negative result positive for the University

To fly or not to fly – what should climate researchers do?

CAN YOU KEEP ON conducting research about climate change without flying? To encourage a change in travel habits among the research community, the Department of Environmental Sciences and Analytical Chemistry (ACES) has launched a project where employees document their own greenhouse gas emissions.

The project started at the beginning of this year and is called ”Tracking Greenhouse Gas Emissions”.

“It’s a way to visualize our own carbon footprint and get an overview of our travel habits. The goal is to reduce emissions by stimulating our employees to choose more of non-aviation alternatives when they travel, such as train, or encouraging participation in meetings via video link instead of going physically”, says Paul Glantz, researcher and environmental representative at ACES and coordinator at Stockholm University.

An additional incentive in the project is that if an employee is using an alternative green way to travel, which is more expensive than air travel, ACES pays the extra cost.

“Otherwise, it might be difficult for our PhD students and young scientists to buy a more expensive ticket, since normally they don’t have an extra budget for journeys”, says Paul Glantz.

The tool used has been developed by researchers at the Tyndall Center for Climate Change Research in the UK. They initiated the project a few years ago to review their own emissions and encourage alternatives in a research culture where air travel had become a routine. In the report “Towards a

culture of low-carbon research for the 21st Century” they write that it is important that climate and sustainability researchers take the lead and “walk the talk”. That aspect is also something that ACES wants to highlight, says Paul Glantz.

“We are one of the biggest departments at Stockholm University, with around 220 employees. In 2016, our employees flew over 2 million kilometers, equivalent to more than 50 laps around the earth. We travel to conduct climate research, we do field work, and we have measurement stations in for example Svalbard and the Andes. Our researchers attend international conferences and have workshops at different locations worldwide. Without all this we would not exist. Even so, we also need to set a good example and reduce emissions in line with national and international commitments and recommendations shown by scientists, and here flight journeys together with other man-made activities cause a serious environmental problem”, says Paul Glantz.

Tracking Greenhouse Gas Emissions is being carried out in collaboration with the Bolin Centre for Climate Research and Stockholm Resilience Center at Stockholm University. All employees at ACES have not joined yet, but while the project is in progress, the travel agency at the university also provides useful statistics at the individual level, where you can track the number of travels, way of transport and greenhouse gas emissions.

ANNIKA HALLMAN

Stockholm University first to introduce research data policy AS THE PRESIDENT adopts a new research data policy, Stockholm University has taken another step towards open access to research results.

The promotion of open access to research results contributes to the realisation of the European Research Area and the European Commission’s announced transition to open science. The basic principles of open access are that research publications that are fully or partially funded by public means, as well as the research data these publications are based on, should be publicly accessible.

Stockholm University supports the principle that research that is fully or partially funded by public means should be publicly

accessible and managed in accordance with internation­ally accepted principles as far as possible with regard to legal, ethical and (where applicable) commercial aspects. As a public authority, Stockholm University has a responsibility to store, make accessible and preserve research data produced at the institution.

In order to help researchers with re­­search data management and meet the increased recommendations and demands for open access to research results and research data, the University has deter­mined that there is a need for a Univer­sity-wide strategic plan and a coordinated infrastructure for research support. As a part of this work, the Senior Management Team has adopted a general research data policy. The policy defines the framework

AFTER SEVERAL YEARS of financial surplus, the trend has been broken. Stockholm University recorded a deficit of SEK 46 million in 2017, which means that the allocated funds were used in full.

Stockholm University has recorded a financial surplus for several years, but the annual report for 2017 shows a deficit of SEK 46 million. This also implies a net profit of zero for the last three years. Since we as a university are not supposed to turn a profit, we have thereby fulfilled the ambition of fully using the allocated funds in our operations.

The University still has a saved capital (administrative capital) of SEK 1.2 billion, but this is expected to decrease significantly in the next few years. One reason is the new system for funding national research infrastructure, where the higher education institutions contribute at least 50 per cent of the funding. The decisions made in 2017 will lead to significant new costs for the University in 2018 and beyond. These decisions include the funding of SNIC, the national infrastructure for large-scale calculations, and MAX IV. In the foreword to the annual report, President Astrid Söderbergh Widding also highlights that the work to create larger and stronger departments is continuing through the creation of the Department of Public Health Science.

Another important event was the decision regarding which departments will move to Albano, and to which buildings. The development of the University’s new quality assurance system for education, and the success in obtaining external research grants, are also highlighted.

Another milestone during the year was the partnership agreement that Stockholm University, Karolinska Institutet and KTH signed with the University of Tokyo.

2017 in brief: Full-year result 2017: SEK -45.6 million Total number of full-time equivalent students: 26,985 Total number of doctoral students: 1,642 Proportion of female lecturers: 50 per cent Proportion of female professors: 30 per cent

for the University’s continued work and the responsibility for creating an infrastructure for services and resources that support and allow for the proper management, storage, accessibility and preser­ vation of research data. The infrastructure at the University should develop continuously based on the regulations, the new data protection regulation and the formal guidelines advocated by the EU, the government, research funding bodies and other relevant actors.

In Europe, many universities have already had a research data policy for a few years (particularly in the United Kingdom, the Netherlands, Austria and Switzer­land). In Sweden, Stockholm University is the first university to have a formally adopted research data policy.

Universitetsnytt Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Posttidning B

Krönika

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Miriam Huitric Miriam Huitric är forskare, studierektor och ansvarig för masterprogrammet ”Socialecological resilience for sustainable development” vid Stockholm Resilience Centre. Hon har en internationell bakgrund och hennes forskning kretsar kring social-ekologiska system. I arbetet med studenter förbereder hon dem för tvärvetenskaplig forskning.

Att överbrygga kartans och akademins gränser BEHÖVER VI INTERNATIONALISERING på universitet? Såklart gör vi det. Som om ett universitet i en bubbla någonsin skulle vara önskvärt – eller till och med möjligt.

Universitet är centrum för lärande och undervisning, och kunskapen inom ett universitet är häpnadsväckande. Tänk på hur många frågor som ställs just precis nu, bara vid Stockholms universitet. Inte en enda av dessa frågor har kommit ur en bubbla, utan relaterar alla till en större kunskapsbank.

Våra svar på frågorna måste även testas och ifrågasättas och det är svårt att göra på ett bra sätt tillsammans med andra som tänker som du. På så sätt är arbetet på universitet ständigt en del av, och beroende av, internationalisering.

Det finns uppenbara fördelar med internationalisering som vi får av att resa utomlands eller ta emot gäster hemmavid: vi kan få tillgång till möjligheter vi inte har vid vårt universitet, kommunicera vårt arbete och träffa forskare vars arbete inspirerar vårt eget. Jag tror att vi förbiser ”djupare” fördelar med internationalisering. Jag är kanske partisk?

Internationell beskriver ganska väl min bakgrund. Jag härstammar från generationer av flyktingar – mina gammelfarföräldrar och morföräldrar. Mina föräldrar, syskon och jag har rest – det ligger i blodet. Jag har studerat och haft en internationell akademisk karriär och yrkeskarriär i Sverige, Storbritannien, Belize och Thailand. Mina kollegor och studenter är internationella och har internationella erfarenheter. Att vara internationell har hjälpt mig känna mig bekväm i mötet med människor av olika bakgrunder, oavsett var vi mötts.

Gränser finns inte bara på kartor – de finns även inom akademin. Jag tycker behovet av att placera människor i grupper och rangordna dem minskar både ens kapacitet att lära nytt och möjligheten att svara på viktiga och komplexa frågor. ”Om du någonsin gör riktig forskning, dela gärna det med oss ” Eller: ”Nu har du chansen att göra bra forskning: du behöver bara läsa kurser i (klistra in talarens forskningsområde här)” Det är exempel på konversationer jag haft, men som jag tror skulle vara mer osannolika

Nästa nummer kommer ut 5 juni. Manusstopp 14 maj.

Våra svar på frågorna måste även testas och ifrågasättas och det är svårt att göra på ett bra sätt tillsammans med andra som tänker som du. om fler tog sig tid att se världen genom andras ögon.

Att lämna sin komfortzon öppnar ögonen för egna världsbilder, antaganden och fördomar och hur de påverkar ens arbete. Idag jobbar jag på det tvärvetenskapliga forskningscentret Stockholm Resilience Centre, och som för de flesta av mina kollegor är min akademiska portfölj svår att placera i ett fack. Trots våra olika bakgrunder kan vi arbeta med varandra.

Jag är ansvarig för våra masterprogram där ungefär hälften av klassen är internationell.

Deras olika akademiska och kulturella bakgrund samt olika erfarenheter leder till rika diskussioner. Studenterna utvecklar förmågan att kommunicera över gränserna och kunna samarbeta, och konversationerna här ovan skulle aldrig ske bland dem.

När jag besvarat frågan ”Var kommer du ifrån?” har jag ibland blivit rättad gällande min egen nationalitet, kultur och forskningsdisciplin. Jag besvarar numera frågan ”Var kommer du ifrån?” med ”Vad menar du?”. I skrivandets stund slog det mig att det faktiskt summerar vad universitetet handlar om, och att internationalisering ökar vår förmåga att hantera fråga två.

Varje år får jag se en stor procent av våra toppkandidater till våra masterprogram tacka nej till sina platser – på grund av kostnaderna att ta sig hit. Jag önskas att det fanns mer ekonomiskt stöd till dessa briljanta studenter – för deras och vår skull.

MIRIAM HUITRIC