Något om utgångspunkt och begrepp

Något om utgångspunkt och begrepp

När projektet inleddes sattes arbetsnamnet ”Pentekostal skapelseteologi”. Skapelseteologi, inte att blanda ihop med kreationism, utgår från skapelsen som navet i teologin vilket innebär att all teologi måste förankras i den första trosartikeln. Den starten har givetvis satt tonen för projektet men tidigt i processen kunde vi också konstatera att den avgränsningen och benämningen både begränsade och blev missförstådd. Istället vidgades inriktningen till att i vid mening behandla teologiska grunder för engagemang i miljö och samhälle. Författarna har på flera sätt fokuserat på eller valt olika begrepp för att beskriva det engagemanget och jobbat utifrån ett brett angreppssätt gällande synen på, livet i och ansvar för världen med fokus på miljö och global rättvisa. På det sättet kan man säga att vi inte har utgått från en fast definition utan laborerat inom detta fält för att bidra till pentekostal förståelse av dessa frågor. Bearbetningen har istället styrts genom valet av artikelperspektiv. Utgångspunkten är alltså inte en definition utan ett fält som vi betraktar ur några perspektiv såsom soteriologiskt, eskatologiskt, ecklesiologiskt och pneumatologiskt. Därtill tillförs några artiklar med mer praxiologisk utgångspunkt.

Forskningsrapportens artiklar behandlar pingstsammanhang både lokalt och globalt, både organiserade och som fenomen. Dessutom från olika perspektiv. För att språkligt tydliggöra vilket sammanhang som avses har beskrivande begrepp såsom exempelvis pentekostalism och Pingst använts på följande sätt i denna rapport: Begreppen pentekostal, pentekostalism, pingstväckelse och pingströrelse/pingströrelser, med gemen begynnelsebokstav, används här som övergripande och generella beteckningar för alla sammanhang som utgår från och delar det grundläggande teologiska innehåll och den praxis som har rötter i pingstväckelsen från början på 1900-talet. Dessa termer måste alltså preciseras om de används för att beskriva specifika sammanhang.

Begreppen Pingströrelsen och Pingst med versal begynnelsebokstav, eller preciserat den svenska pingströrelsen, syftar på en specifik svensk församlingsrörelse. Här menas alltså de församlingar, mest baptistiska, som i början av förra seklet slöt upp kring Filadelfiaförsamlingen i Stockholm och dess ledare Lewi Pethrus. Dessa församlingar identifierade sig som pingstförsamlingar. År 2001 startades Riksföreningen Pingst - fria församlingar i samverkan för att organisera samarbetet i Pingströrelsen. Även om inte alla Pingströrelsens församlingar är medlemmar i Pingst - fria församlingar i samverkan används även begreppet Pingst som en beskrivning för hela församlingsrörelsen.

10