Pingst en global rörelse med globala nätverk

Pingst en global rörelse med globala nätverk

Pingströrelsen är del av den världsvida pentekostalismen, en global kristen rörelse med runt 500 miljoner anhängare. Den pentekostala rörelsen finns representerad i alla delar av världen och är inte minst i den globala södern starkt växande.10 Detta är i sammanhanget av betydelse när vi närmar oss globala frågor som miljö, hållbar utveckling och rättvisa. Dessa frågor är globala och att fördjupa den teologiska reflektionen kring dem förutsätter globala perspektiv på tron och trons utövande. I hanteringen av dessa frågor har kyrkan i allmänhet och den pentekostala rörelsen i synnerhet en viktig roll att spela.11 Den svenska pingströrelsen har under 1900-talet utvecklats till ett teologiskt maktcentrum genom sitt globala nätverk.12 I detta perspektiv är det av yttersta vikt att dessa frågor hanteras både inom svensk pingströrelse och genom svensk pingströrelse i de globala pentekostala nätverken.

Frågorna om miljö, hållbar utveckling och global rättvisa sammanlänkade i en pentekostal teologi för skapelsen har inte prioriterats inom den svenska pingströrelsen. Faktum är att vissa teologiska hållningar snarare har motverkat utvecklingen av en sådan teologi. När svensk pingströrelse bearbetar dessa kommer det både påverka internationella partners och förmodligen till viss del väcka frågor. Det är alldeles klart att teologiska ställningstaganden inom Pingströrelsen kommer att kunna få stort globalt genomslag.

Även om de skapelserelaterade frågorna varit underrepresenterade i den teologiska bearbetningen inom svensk pingströrelse har de sociala praktikerna inte saknats. Snarare tvärt om! Socialt engagemang har varit ett kännetecken inom skandinavisk väckelsekristendom och fått ett betydande genomslag i Pingströrelsens handlande.13 Dessa praktiker inom det religiöst motiverade sociala fältet fick även gemonslag i Pingströrelsens internationella arbete. För svenska pingstmissionärer var det en självklarhet att integrera evangeliskt arbete med sociala insatser i formandet av

10. Anderson 2014, s. 1-15. 11. Det finns en mängd studier som belyser detta och i denna forskningsrapport märks texterna av Möller och Sundqvist. På svensk mark är den senaste i raden av publikationer Josephine Sundqvists avhandling Beyond an instrumental approach to religion and development från Uppsala universitet, Sundqvist 2017. 12. Bundy 2009. 13. Se t.ex. Elisabeth Christiansson avhandling Kyrklig och social reform, Christiansson 2006. Se även Josefsson 2005, s. 274-290, 382-389.

11