Litteratur

Litteratur

Aigbe, Sunday A. 1993, Theory of social involvement. A case study in the anthropology of religion, state and society. Lanham: University Press of America. Alvarsson, Jan-Åke 2014, Om Pingströrelsen…Essäer, översikter och analyser. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag. Bergh, Jenny och Carlsson, Anethe 2015, Ester – för ett hållbart ledarskap. Pingst ung. Cameron, Helen, Bhatti, Deborah, Duce, Catherine, Sweeney och Watkins, Clare 2010, Talking about God in practice. Theological action research and practical theology. London: SCM Press. Ferm, Deane William 1991 (1986), På de fattigas sida. Befrielseteologier i Asien, Afrika och Latinamerika. Göteborg: Lindelöws förlag. Gutiérrez, Gustavo 1999, “The task and content of liberation theology” i Rowland, Christopher (red.) The Cambridge Companion to Liberation Theology. Cambridge: Cambridge University Press. Hallman, Niklas. Sånger hämtade från skivorna Smyckad (2007), Om min Jesus (2011), Ett mästerverk (2013) och Jag dansar ändå (2016) alla utgivna på David Media AB. Se länkar ovan.

Jacobsen, Douglas 2011, The World’s Christians. Who they are, Where they are, and How they got there. Chichester: Wiley-Blackwell. Josefsson, Ulrik 2005. Liv och över nog. Den tidiga pingströrelsens spiritualitet. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag. Kalu, Ogbu 2008, African Pentecostalism. An Introduction. New York: Oxford University Press. Larbi, Emmanuel K. 2001, Pentecostalism: The eddies of Ghanaian Christianity. Accra: Center for Pentecostal and Charismatic studies. Magesa, Laurenti 1998 (1997), African Religion. The Moral Traditions of Abundant Life. Nairobi: Paulines Publications Africa. Mbiti, John S. 1969. African religions and philosophy. London, Ibadan and Nairobi: Heinemann Educational Books Ltd.

Prosén, Martina 2003. Abundant Life. Soteriology and Socio-political Involvement in African Pentecostal Theology. Magisteruppsats Göteborgs

48

Universitet. Opublicerad. Prosén, Martina 2010a. ”Fridsriket som börjat” i Alvarsson, Jan-Åke & Boström, Martin (reds.) I ljuset av återkomsten – en bok om tro och liv. Örebro: Libris förlag och Pingstförsamlingarnas Skol- och Kursverksamhet. Prosén, Martina 2010b. ”Guds rike och mänskliga relationer” i Alvarsson, Jan-Åke & Boström, Martin (reds.) I ljuset av återkomsten – en bok om tro och liv. Örebro: Libris förlag och Pingstförsamlingarnas Skol- och Kursverksamhet. Prosén, Martina 2012. ”Barnet och frälsningen” i Alvarsson, Jan-Åke (red.) Pentekostal barn- och familjeteologi. Rapport från ett forskningsprojekt på IPS 2011-2012. Uppsala: Institutet för Pentekostala Studier. Prosén, Martina 2016, ”Pentecostalism in Eastern Africa” i Bongmba, Elias (red). The Routledge Companion to Christianity in Africa. New York: Routledge. Yong, Amos 2010. In the Days of Caesar. Pentecostalism and Political Theology. Grand Rapids, Michigan/ Cambridge, UK: William B. Eerdmans Publishing Company.

49

50

Kapitel 2. Fredrik Wenell: En pentekostal ecklesiologi för hållbar utveckling

Väckelserörelser framställs inte sällan som ointresserade av frågor som berör samhället. De sägs vara mer intresserade av människans inre välbefinnande och då inte minst personlig frälsning. Frågorna som handlar om hållbar utveckling är just frågor som rör livet tillsammans. Om det är korrekt att väckelserörelserna är ointresserade av det gemensamma livet är det svårt att se vad en pentekostal teologi för hållbar utveckling har att erbjuda. Jag kommer i den här artikeln att argumentera för att Pingströrelsen inte behöver förstås som ointresserad eller inte har något att bidra med. Det är snarare så att det finns mycket att hämta i en pentekostal teologi som både andra kyrkor och samhället kan lära av.

Hållbar utveckling kräver både villighet till förändring och resurser att genomföra förändringarna. Jag kommer i tre steg visa hur en pentekostal teologi kan ses som en positiv resurs i samhället. I det första steget kommer jag visa hur förhållandet mellan pingstförsamlingen och den personliga omvändelsen kan förstås. I det andra steget kommer jag redogöra för en internationell studie som visar att pingströrelsen har viktiga bidrag till ett förändrat samhälle. Bidrag som har att göra med betoningen i en pentekostal teologi. I det tredje och avslutande steget kommer jag diskutera svagheter i en pentekostal teologi och utifrån det föreslå en baptistisk korrigering som visar hur en lokal pingstförsamling kan vara ett viktigt formativt sammanhang som bidrar till samhällets gemensamma liv. Jag väljer alltså att gå tillbaka till Pingströrelsens baptistiska rötter och förordar en uppvärdering av den baptistiska teologin utan att låta den pentekostala hamna i skymundan. Internationellt är den metodistiska bakgrunden viktig, men jag väljer i det här kapitlet att avgränsa mig till det svenska sammanhanget. Det är kombinationen mellan den personliga tron, den karismatiska erfarenheten och den troende gemenskapen som tillsammans formar det pentekostala bidraget till det gemensamma ansvaret för en hållbar utveckling.

51