Guds rike i Nya testamentet

skyar och som liknar en människa.221 Åt honom skall ges ”makt, ära och herravälde” och människor från alla nationer och språk ska tjäna honom.222

I Jesus och hans verksamhet förstår vi att mycket av det som Gamla testamentets profeter talar om blir realiserat, och att genom ord och handling proklamera detta rike var ett av Jesu mest centrala kännetecken under sina tre och ett halvt år av aktiv tjänst på jorden.223 Efter sitt dop framträdde han först i Galileen och förkunnade för folket där att: ”Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro budskapet” (Mark 1:15). I Nasarets synagoga berättar han, genom att citera profeten Jesaja, vad hans tjänst skulle kännetecknas av (Luk 4:18-19); nämligen glädjebud till de fattiga, befrielse för de fångna, syn för de blinda, frihet för de betryckta och ett nådens år från Herren. När han inleder sin tjänst i Kapernaum agerar han med auktoritet och kraft. Genom att hela människor från sjukdomar och befria dem från onda andar visar han att han står över mörkrets och syndens makter och att gudsriket verkligen har kommit (Luk 4:32-39).224 I Luk 11:20 säger Jesus, när han försvarar sig mot anklagelser om att driva ut onda andar med hjälp av Beelsebul: ”om det är med Guds finger jag driver ut demonerna, då har Guds rike nått er.” När Johannes döparen sitter i fängelset får han höra talas om Jesu gärningar, och på en fråga till Jesus huruvida han är den som skulle komma eller om de skulle vänta på någon annan så låter Jesus handlingarna tala för sig själva: ”blinda ser och lama går, spetälska blir rena och döva hör, döda står upp och fattiga får ett glädjebud. Salig är den som inte kommer på fall för min skull.” (Matt 11:56). Dessa tecken var alltså beviset på att Guds rike nu genom Jesus och hans verksamhet faktiskt hade kommit.

Men det finns även exempel på att Jesus visar att han också är herre över naturkrafterna. Han stillar stormen (Luk 8:24) och går på vattnet (Matt 14:25-27), han förvandlar vatten till vin (Joh 2:7-9) och förmerar fem bröd och två fiskar så att det räcker och blir över för flera tusen människor (Joh 6:1-14). Jesus, som var med vid skapelsens tillblivelse (Joh 1:1-3), är även

221. I Folkbibelns översättning står den mer bokstavliga formuleringen ”människoson”. 222. Jämför med Matt 25:31-32. 223. Lennartsson 2007, s. 90; Helyer 2008, s. 125; Bright 1981, s. 218; Mark 1:35; Matt 9:35. 224. Charette 2010, s. 56-57; Ladd 1980, s. 128.

103

skapelsens herre.225 Denna kraft att bota sjuka och driva ut onda andar ger Jesus också till sina tolv lärjungar, och han sänder också ut dem för att ”förkunna Guds rike och göra de sjuka friska” (Luk 9:1-2).226 Guds rike skulle sedan genom Jesus och hans lärjungar och deras efterkommande spridas alltmer för att så småningom nå ända till ”jordens yttersta gräns” (Apg 1:8).

De bibelord vi hittills har studerat pekar på att gudsriket var något närvarande som kom i och genom Jesu verksamhet. Men det finns andra bibelsammanhang som tyder på att Jesus även menade att gudsriket var något som låg i framtiden. Det första exemplet finner vi i den bön som Jesus lärde sina lärjungar att be, där han uppmanar dem att be Fadern i himlen om att: ”Låt ditt rike komma… på jorden så som i himlen.” (Matt 6:9-10). Här uppfattas alltså riket som något som ännu inte finns, i alla fall inte i sin fullhet, och att de därför ska be om att det ska komma. I Luk 13:28-29 talar Jesus också i en liknelse om att människor ska komma från alla de fyra vädersträcken och tillsammans med Abraham, Isak, Jakob och alla profeterna: ”ligga till bords i Guds rike”. Detta beskrivs som något framtida, men huruvida denna bankett ska ske i himlen eller på jorden framgår dock inte.227 Ett sista exempel hämtar jag från när Jesus firar den sista måltiden med sina lärjungar och då, efter att han uppmanat dem att dricka av nattvardsbägaren, utbrister: ”från denna stund skall jag inte dricka av det som vinstocken ger förrän Guds rike har kommit.” (Luk 22:18). Även detta pekar alltså på att Guds rike är något som ligger i framtiden.

Om man ska betrakta Guds rike som redan närvarande eller istället se det som framtida är något som sysselsatt många bibelläsare genom åren. Den lutherske teologen Oscar Cullman var bland de första som argumenterade för att se det som både och, både närvarande här och nu men också något som skulle komma i framtiden.228 Lösningen låg i synen att ”riket” i NT inte syftade på territorium eller sfär, som man hade tänkt tidigare, utan att det är en mer dynamisk idé som handlar om styre eller rådande. När man ser riket på det viset är det inte längre lika svårt att tänka sig att det är något som kan vara både närvarande här och nu samtidigt som det är något som ligger i framtiden. Då kan man se att riket är ”redan nu men ännu inte”,

225. Erixon & Eveborn 2010, s. 180-181. 226. Se även Luk 10:1-12 där samma mönster upprepar sig när Jesus sänder ut de 72. 227. Lennartsson 2007, s. 103. 228. Helyer 2008, s. 141; Cullman 1962.

104