Svenska pingströrelsen - en röst för de röstlösa?

avsaknad av interndemokrati vara legitim i ljuset av tanken om apostoliskt ledarskap? Om många av de församlingar som utgör rörelsen globalt präglas av apostoliskt ledarskapstänk, hur kan det då säkerställas att de frågor som drivs på den internationella arenan reflekterar medlemmars tankar och åsikter?

Samtidigt existerar inte pingströrelser, församlingar eller dess medlemmar i ett vakuum. Livsåskådning och politisering av den samma är ett allt hetare ämne och på många platser ökar friktionen mellan människor av olika trosinriktningar. Vi kan därför inte beröra frågan om pingströrelsens plats i ett globalt civilsamhälle utan att diskutera positionering i förhållande till dessa andra ideologier och trosinriktningar. På Zanzibar i Tanzania har Hans Olsson studerat pentakostal identitet i förhållande till den av islam dominerade sociokulturella miljön. För att göra detta följde han verksamheten och medlemmarna i en tanzanisk pingstförsamling (Assemblies of God) på ön under ett antal år. Olsson har funnit att i en tid av ökade spänningar har pingströrelsen i Tanzania under de senaste åren fått brottas med helt nya frågor kring dess positionering och plats i ett muslimskt dominerat civilsamhälle. Idag har pingstförsamlingen på Zanzibar inget tydligt svar på huruvida man bör, eller ens vill utgöra en motkultur till majoritetskulturen?284 Trots att den omgivande kulturen ser annorlunda ut är frågan precis lika aktuell för pingströrelser i andra delar av världen, där katolicism, buddism, sekularism eller något annat utgör normen.

Svenska pingströrelsen - en röst för de röstlösa?

Tron spelar en betydande roll i det politiska och samhälleliga engagemanget globalt och i dess mitt har kyrkan en unik och viktig funktion att vara röst för de röstlösa i samhällen världen över. Tidigare forskning har beskrivit den unga Pingströrelsen med termer som a-politisk och apokalyptisk285 men idag ser vi allt tydligare tecken på att svensk pingströrelse i allt högre grad stärker sin röst. Detta är synligt genom bland annat Pingströrelsens engagemang för freden i Kongo (DRC) och mot torkan och flyktingkrisen i östra Afrika. Pingströrelsen har också under senare år identifierat nya arenor för sin kritiska röstfunktion, bland annat prioriterat att synas under t.ex. Almedalsveckan i Visby på Gotland. Svenska pingströrelsen har också en lång tradition av att bedriva utvecklingssamarbete. Långt innan

284. Olsson 2016.

285. Sahlberg 1977.

126

Sida fanns byggde pingstmissionärer sjukhus, skolor och kyrkor ute i byar där ingen västerlänning tidigare hade befunnit sig. Pingstmissionärerna började ofta med enkel hälsovård, startade läskurser och hjälpte till att utveckla jordbruket samtidigt som de började bygga församlingar. I flera länder uppmuntrades missionen av myndigheterna att ge samhällsservice.286 Detta har lett till att flera av de kyrkorörelser som är ett resultat av svensk pingstmission är djupt engagerade i både hälso- och utbildningssektorn i sina länder. Men det engagemanget är inte i första hand ett sätt att bli erkända av myndigheter. Det är ett uttryck för önskan att bistå enskilda människor och påverka ett helt samhälle. Pingströrelser är i flera av de länder där de lokala pingstförsamlingarna och PMU är verksamt, idag de mest välfungerande institutionerna i samhället, och bedriver verksamhet som många gånger borde ha axlats av staten. Kyrkan har därför en unik ingång för att påverka och skapa förändring. Frågan är dock vilket förhållningsätt pingströrelsen har idag till att minska globala ojämlikheter? Är det socialt och ekonomiskt hållbart för pingströrelsens att fortsatt finansiera välfärdsproduktion inom hälsa och utbildning och hur relaterar dessa välfärdstjänster i så fall till kyrkornas kritiska röstfunktion?

Under 2016 presenterades betänkandet ”Tankar om Pingstmissionens identitet och DNA - 100 år av missionärssändning – vad lär oss vår historia” för Pingst Internationell Styrgrupp. Syftet med rapporten var att beskriva delar av den svenska pingstmissionens identitet. Pingstmissionens identitet sammanfattades i begreppet ”Evangelium till alla för människors frälsning och ett bättre liv”. Rapporten landade i fyra viktiga grundprinciper; (1) att se hela Guds rike växa (2) att ge utrymme för Anden (3) att leva i spänningen mellan laget och jaget och (4) att eftersträva lokalt ägandeskap.

En viktig fråga i relation till detta är följaktligen den svenska pingströrelsens syn på kyrka-stat relationer i länder där rörelsen är väletablerad. Som i många fall erkänd och respekterad huvudman för till exempel sjukhus och skolor finns ett utrymme att öka i legitimitet samtidigt som man uppfyller evangeliernas uppmaning om att ta hand om de svaga i samhället. Detta är dock en fin balansgång där det är viktigt att ta i beaktande vad den andra partens agenda är. På vilket sätt kan rörelsens legitimitet bland befolkningen utnyttjas eller missbrukas av staten eller andra aktörer? Att ingå i partnerskap med stater är därför inte helt problemfritt. Många stater präglas av utbredd korruption och brist på transparens. Även i avsaknad av denna korruption och girighet innebär ett partnerskap med staten en

286. Swahn et al. 2016.

127

utmaning. Partnerskap kan i många fall leda till att både rörelsens frihet och kritiska röstfunktion inskränks. Om staten går in och delfinansierar verksamhet som rörelsen bedriver, kan rörelsen då uttrycka sin kritik mot staten? Går det att uppfylla sin roll som profetisk röst? Även i fall där inte en direkt motsättning finns mellan rörelsens egen övertygelse och statens kan gråzoner uppstå. I dessa fall är det avgörande att rörelsen är tydlig med vad dess icke förhandlingsbara värderingar är.

Geir Aasmundsen har studerat pingströrelsens samhällsansvar med fokus på just den kritiska röstfunktionen. Inom pentekostalismen i Argentina har det skett en förskjutning mot ett starkare politiskt och socialt engagemang som Aasmundsen identifierat. I takt med att rörelsen växt sig större har man också krävt ett större inflytande på samhällets viktiga institutioner. Som en integrerad och ansvarsfull kraft vill den argentinska pingströrelsen vara en röst i samhällslivet. Samtidigt har pentekostalister ingen på förhand given idé om hur samhället ska organiseras då medlemmar upplever att det är svårt att förena teologi och politik. Enligt deltagarna i Geirs studie hade inblandning i politik tidigare setts som syndigt, något som tillhörde det profana samhället. I politiken krävs förhandling men i den argentinska pingströrelsens medlemmars ögon är Gud inte förhandlingsbar. I takt med pingströrelsens framväxt har man tvingats omförhandla detta och på senare år börjat resonera sig fram till en teologisk position. Ett exempel som Geir lyfter fram är klimatfrågan där man funnit att resurstillgång och hållbarhet är viktiga aspekter i förvaltandet av Guds skapelse som den Argentinska pingströrelsen tagit fäste vid: ”Vi är här på Jorden i Guds ställe. Miljöförstöringen går ut över Guds skapelse och vår roll är att skydda skapelsen”.287

Svenska pingströrelsen är idag en del av den internationella pingstväckelsen och anknyter både till Pentecostal European Fellowship (PEF) och World Pentecostal Fellowship (WPF). Kanske är det i dessa forum som man kan hämta inspiration och teologisk vägledning för att kunna resonera sig fram till en teologisk position för att gemensamt kunna hantera de globala utmaningarna.

287. Aasmundsen 2014.

128