4.2 Möjlighetsteologi

Ställer vi frågan om syndfriheten till LPs texter kan ett sammanfattande svar ges följande innehåll. Med hans emfasering av medvetenhetsaspekten följer att det kan finnas omedveten och okänd synd hos människan. Människan är skuldfri, men inte syndfri. Detta tillhör det rena hjärtats teologi. Erfarenheten av Andens dop uppfattas som ett erkännande från Guds sida att renheten är fullständig.67 Den andedöpta och tungomålstalande människan utsätts för frestelser. En central fråga blir: Kan den andedöpta människan »falla i synd«, kan hon bete sig som ett barn? LP svarar inte ja, utan: hon behöver inte. Hon har fått kraften – förmågan – att icke synda, ett posse non peccare ligger inom räckhåll. Det betyder att han förkunnar en syndfrihetslära på ett idealt plan, inte bara skuldfrihet.

Termen möjlighetsteologi vill förklara LPs medvetna ambition och strävan att övervinna klyftan mellan ideal och verklighet. I det följande byggs denna teologiska accent upp utifrån tre tankegångar i materialet: idealtänkandets premisser, tanken att »bör« implicerar »kan« samt »mer«-syndromet.

4.2.1 Idealtänkandet Ideal i LPs mening är ett högsta värde som bör och kan verkliggöras och utgör ett mönsterexempel och en förebild. Därmed avvisas föreställningen att ideal enbart skulle vara regulativt, dvs. ett värde eller ändamål som är eftersträvansvärt men principiellt omöjligt att förverkliga.68 Idéer som ideal kan utifrån denna grundsyn artikulera människans tillkortakommande. »Ideale haben heißt, davon überzeugt sein, daß wir selbst und die uns umgebende Wirklichkeit nicht mehr kongruent mit unser Bestimmung sind. Das Ideal enthält also eine Fehlanzeige; man könnte auch sagen es enthält ein Gericht«, skriver Helmut Thielicke i Der Evangelische Glaube.69

67 »När du har blivit frälst, kommer Jesus och ger dig sitt vittnesbörd, att han erkänner din frälsning, därigenom att Anden faller över dig«. Band 3, s. 209. När »vi fått rena hjärtan, då beseglar Gud barnaskapet genom dopet i den helige Ande«. ibid., s. 22. 68 Filosofilexikonet, 1988, s. 251. 69 Thielicke, 1968, s. 570.

För LP är idealen dock varken tänkta som ouppnåeliga förebilder eller avsedda att visa på människans syndighet eller tillkortakommanden. Uppfattningen som han polemiserar mot är denna: »Man kan understundom få höra människor säga, att nog är kristendomens moral god och visst talar Nya Testamentet om ett underbart liv med Gud, men det är icke möjligt – menar man – att praktisera, vad Bibeln lär i detta fall.« Mot denna uppfattning ställer LP sin egen: »Men skulle man då tänka sig, att Gud genom sin Ande har uppställt så höga ideal, att vi aldrig kan nå upp till dem! Det vore ju meningslöst och ett hjärtlöst gäckeri. Nej, då Gud uppmanar oss att leva ett liv helt uppgivet för honom, så innebär detta, att det finns möjligheter därtill.«70 LP bekräftar det som McDonnell noterat vid läsning av annat material inom pentekostalismen: »The Pentecostal has refused to accept the idealreal gap.«71 Att uppmana en människa till något i grunden omöjligt åstadkommer ingen nytta och är cynism, resonerar LP. Möjlighetstänkandet visar sig också i utsagor med direkt referens till synden. LP frågar: »Men kan man då leva ett liv i seger utan att synda?« Själv ger han svaret: »Ja, Gud vare tack och lov, att man kan det«, dvs. det är möjligt.72 Konstaterandet, att det »är ju ingen mening med att vara frälst och ändå leva i synd«73 är belysande för LPs möjlighetsteologi.

4.2.2 »Bör« implicerar »kan« I LPs uppfattning om idealen betonas att de kan och bör verkliggöras. Lindberg74 använder på försök termen »charismatic kantianism« om ett sådant synsätt. Med kantianism menas då att människan bör leva som idealen anger, därför kan hon det! Tillämpat på hamartologin betyder det att människan bör inte synda, alltså kan hon bli fri. I vissa textpartier infogas i denna kantianism ett utvecklingsperspektiv. Människan växer och utvecklas, från barn till vuxen. Barnet bör bli en vuxen människa, alltså är det möjligt.75 LP oroas över att människor sätter målet för lågt och han varnar för passiviserande talesätt i stilen: eftersom vi inte är heliga är det ingen ide att vi anstränger oss att leva ett

70 Band 3, s. 197. 71 McDonnell, 1968, s. 105–126. 72 Band 2, s. 144. 73 Band 2, s. 140. 74 Lindberg, 1983, s. 302. 75 Band 2, s. 140.

heligt liv. Människan skall i stället ha »fullkomligheten« som mål.76 Som vi har sett har en dylik uppfattning i sitt släptåg tendensen att trivialisera synden, dvs. de ytliga felstegen uppmärksammas medan den omedvetna ondskan får fria ytor. Måhända bör man påpeka att om än en »karismatisk kantianism« med en optimistisk människosyn kan få denna psykologiska effekt är denna inte inbyggd i den teoretiska hållningen.

4.2.3 »Mer«-kategorin Det finns en strävan efter »mer« i LPs texter. Överlämnandet till Gud medför inte likgiltighet. Den kristne skall icke låta sig nöja med vad han har, skall aldrig slå sig till ro, det finns »mer« att få. Bakom denna strävan och inriktning ligger en viss uppfattning om den kristendom som LP blir varse på Nya testamentets blad.77 Diskrepansen mellan den i NT mötande kristendomen och den som gestaltades i hans samtids kyrkor och frikyrkor fick LP att förstå, »att det fanns mer att få hos Gud än syndernas förlåtelse och barnaskap. Jag icke endast förstod, att det fanns mer att få, utan det stod klart för mig, att det absolut måste finnas mer, om mitt liv som kristen icke skulle bli förfelat. Min kristendom var icke sådan Gud ville, att den skulle vara, och sådan, att jag själv skulle kunna vara nöjd med den.«78 Diskrepanstänkandet är en grundläggande hermeneutisk princip.

Somliga forskare ser »mer«-syndromet som »a manifestation of the cultural penchant for individual competition which is inherent in EuroAmerican societies«. 79 Ett annat sätt att uttrycka detta är att framställa denna kategori som en spiritualisering av den samtida kulturens värderingar och perspektiv. Men när forskare uppfattar betoningen på det erfarbara och fastställbara i den religiösa upplevelsen som »remarkably close to the materalistic assumption of the contemporary worldview …«. 80 torde de samtidigt avslöja att de gått i den teologiska skola som under nittonhundratalet med Bultmann och Barth i spetsen hävdat att varken Gud eller hans verk »are to be found in the observable

76 Band 9, s. 290. 77 Medan Du stjärnorna räknar, 1953, s. 68. 78 Band 8, s. 12. 79 Lindberg, 1985, s. 59. Se även Bruner, 1971, s. 128–129. 80 Lindberg, 1985, s. 52.