Forskning & framtid by Piteå-Tidningen Piteå-Tidningen

Foto: Maria Johansson

ONSDAG 30 mars 2016 • Vecka 13 • Nr 73 • Grundad 1915 • Lösnummer 20 kr – Hemburen 8:90 kr • www.pt.se

Tips: 0911-646 00

Forskning & FrAMTiD

Igloo tillverkad i papper Bilagan Piteå har utvecklats till av de ledande kommunerna i Sverige vad gäller forskning i nya bränslen och energi. I dagens bilaga bjuder vi på en resa i forskningens och energins värld på 24 sidor.

Forskning & Fram-

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

solstolar. Piteå science park kopplade ihop Pite energi med arkitekt Björn Ekelund har som ritat den ”solstolspark” som ska byggas nära acusticum. Illustration: Arkitekt Ekelund, Wiklund & Bergström

BeröMMer sunpine. ”sunpine är bästa exemplet på hur en värdekedja kan fungera”, säger anna mård. Foto: Gunnar Westergren

Anna skapar nätverk PITEÅ Augusti förra året startade Piteå science park i Piteå projektet Konceptfabriken tillsammans med Interactive Institute Swedish ICT, med syfte att skapa nätverk mellan företag för att utveckla nya produkter. – Vi är inne i en förstudie där vi beviljats 800 000 kronor från EU:s regionala fond. Detta är inledningen till ett projekt som kan bli relativt stort, säger Anna Mård, platsoch marknadsansvarig vid Piteå science park som bildades 2014 efter en sammanslagning av Solander Science Park, Acusticum Science Park och Go Business. Solander Science Park har i huvudsak arbetat med bioraffinaderifrågor i samarbete med bland annat Ivab, Meva och LTU. Acusticum har jobbat med de kulturella och kreativa näringarna. I inkubatorn

Go Business ges de som startat nya företag chans att utveckla sina näringar. Anna Mård berättar om idén

med det som döpts till Konceptfabriken. I förstudien kommer företag från tre branscher, kultu-

Marknadschef. anna mård är platschef och marknadsansvarig vid Piteå science park.

rella och kreativa näringar, Informations och kommunikationsteknologi och cleantech (energi och miljöteknik) att intervjuas kring vilka utmaningar de ser, trender, behov av samverkan, och vad de skulle vilja att det genomförande projekt som följer efter förstudien, ska innehålla. Märingslivet kommer att i

hög grad vara involverat i förstudien och genomförandefasen. – Där ska förslag tas vidare, från idé till prototyp där vi ska ta hjälp av expertis, teknologier och testmiljöer, utifrån det förstudien föreslår, säger hon.

Man ville se en koordinator som är neutral, men samtidigt har resurser för att jobba med regionens utveckling och kan agera som ett kitt i samverkan, där vi fick uppdraget. Anna Mård, platschef

Förstudien pågår mellan augusti 2015 och april 2016 och finansieras av Europeiska regionala strukturfonden, Länsstyrelsen i Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Interactive Institute Swedish ICT och Piteå Science Park. Piteå Science Park är också

inne i ett projekt kallat Bobic (Bothia BioIndustries Cluster. Det ska på pågå i tre år där idén är att titta på hela värdekedjan, från skogsbruk fram till att det finns en färdig produkt. 2014 genomfördes ett liknande projekt, benämnt ”Kommersiella förutsättningar för ny bioindustri i Norrbotten och Västerbotten”. –Skogsindustrin vill att denna samverkan blir en gemensam plattform för fortsatt utveckling av regionens biobaserade industri. Man ville se en koordinator som är neutral, men samtidigt har resurser för att jobba med regionens utveckling och kan agera som ett kitt i samver-

Foto: Gunnar Westergren

organisaTion Piteå Science Park AB ● David Sundström, vd ● Anna Mård, platsoch marknadsansvarig ● Ulf Westerberg, affärsutvecklare ● Greta Wimander, branschansvarig kreativa näringar ● Lisa Hellmér, affärscoach Go Business ● Sanne Renberg Nyström,

kan, där vi fick uppdraget säger Anna Mård, som uppger att hösten 2015 tog styrelsen beslutet av starta Bobic. Hon uppger att Piteå science

park har också länge intresserat sig för att följa de det kompositkluster som finns i Öjebyn i form av bland annat Swerea Sicomp, Composit Scandinavia, Blatraden, (ägs numera av Lindbäcks bygg) och ABB. –Där finns mycket kompetens för att ta hem stora upp-

reception och service ● Piteå Science Park AB är ett helägt kommunalt bolag som har sin grundfinansiering från Piteå kommun och Sparbanken Nord. 2014 omsatte verksamheten 5,2 miljoner kronor med 58 000 kronor i positivt resultat efter finansnetto.

drag säger Anna Mård, som också har fokus på utvecklingen av solenenergin med Pite energi som ledande aktör. PT har tidigare skrivit om de ”solstolar” som ska sättas upp vid Universtitetsområdet i vår där Piteå science park kopplade ihop Pite energi och norska Norut med arkitekten Björn Ekelund som ritat parken. Tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-645 00

0911

17500 Dygnet-runt-jour

• Sugning under krypgrunder • Blåsning Grus m.m. • Transport, Sanering miljöfarligt avfall • Filmning, Spolning Avlopp

info@nosab.nu • www.nosab.nu

Forskning & Framtid

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

SP ETC vill stärka kontakten med industrin PITEÅ

SP ETC i Piteå lägger in en ny växel för att attrahera industrin för den forskning som bedrivs där institutet driver flera projekt för att ta fram nya energisnåla och miljövänliga bränslen. December 2014 köpte SP (Sveriges tek-

niska forskningsinstitut) ETC i Piteå som blev dotterbolag i den koncern som omfattar 18 enheter/företag. SP ETC:s vd Magnus Marklund anger att det blev bra för forskningen i Piteå. – Vi har fått tillgång till strategiska utvecklingsmedel. Inom SP finns stödfunktioner med ett bra ramverk med affärsmässigt juridiskt stöd, och nya givande kommunikationskanaler, summerar Magnus Marklund, som uppger att nu har SP ETC i Piteå muskler för att göra större satsningar. Det handlar om forskning, men också om att stärka konceptet med att kittla industrin med det SP ETC åstadkommer. Det är där Richard Holm kommer in i bilden. Han anställdes i början av mars med uppgift att arbeta för att skapa innovation från den forskning som bedrivs i huset nära Smurfit Kappa. Holm har tidigare arbetat med just innovation vid SP:s systerinstitut Innventia. – Innovation handlar om att den ska

komma industrin till nytta, säger Richard Holm, som pekar på sin uppgift att ge företag sådana nyckeltal att de vågar ta investeringsbeslut. Här handlar det om att bland annat nå raffinaderier som förädlar bensin och diesel och det SP-ETC forskar kring skulle kunna bli en möjlig råvara för oljeraffinaderier. Richard Holm ser flera potentiella kunder inom processindustrin, gruv, olje och gasindustrin och energiproducenter. – Exempelvis kan vi bidra att stärka den viktiga basindustrin i att hitta bra biobaserade alternativ, säger Richard Holm. Här sysslar SP ETC med avancerad forskning. Ett område som är på gång är det forskningschef Olov Öhrman kall-

lar för ”uppgradering av förvätskad biomassa mot drivmedel”. Just nu är ledningen lite förtegen om vad det handlar om. – Vi kommer att presentera mer senare under våren, säger Magnus Marklund. Den BioDME LTU Green Fuels (tidiga-

re Chemrec) kört i anläggningen nära SP ETC bygger på förgasning av svartlut från Smurfit Kappa. SP ETC arbetar med ett kompletterande alternativ, att förgasa träpulver som på sikt ska resultera i ett bio- drivmedel. Institutet nära Smurfit Kappa arbetar också intensivt med ge underlag för tillverkning av pyrolysolja, där råvaran är skogsrester. – Vi är tidigt inne i processen, men den pågår, säger Magnus Marklund, som uppger att just nu finns en nationellt unik forskningsanläggning som kan producera cirka 20 kilo pyrolysolja i timmen i testlaboratoriet. Han uppger att pyrolysoljan kan uppgra-

deras och ingå som en miljövänlig del i bensin och diesel, ett kompletterande alternativ till Sunpines talldiesel som blandas in i Preems evolution diesel. Magnus Marklund säger att SP ETC arbetar aktivt med att trycka tekniken framåt men problemet är att det saknas tydliga styrmedel. Brist på politiska initiativ bromsar utvecklingen. –SP ETC har jobbat mycket för att skapa långsiktiga lösningar för Sverige. Vi lägger grunden för teknikutvecklingen, nu måste politiken agera och marknaden samverka, säger Olov Öhrman.

Trivs bra. Forskaren Linda sandström trivs bra på sP EtC. Hon genomför tester och deltar aktivit i forskningen

tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-64500

FörEtagsFakta SP Energy Technology Center AB Piteå ● Ägare:SP, Sveriges Tekniska forskningsinstitut AB. ● Omsättning 2015:29,8 miljoner kronor. ● Resultat efter finansnetto 2015:3,9 miljoner kronor. ● Soliditet:49 procent. ● Anställda:20. Källa: SP ETC

● SP finns över hela Sverige från Piteå i norr till Malmö i söder samt Danmark och Norge. SP har sex affärsområden, Energi, informations och kommunikationsteknik,”life science,( hållbar livsmedel och läkemedelsproduktion), risk och säkerhet, samhällsbyggnad, samt transport. 2015 omsatte koncernen 1,4 miljarder med 1308 anställda. Källa:SP

LönsamT boLag.Lönsamma sP -ägda sP EtC i Piteå omsatte 29,7 miiljoner kronor förra året med 20 anställda. Foto: Maria Johansson

ny maskin. sP EtC har investerat 1,6 miljoner kronor i en maskin som testar pyrolysolja.

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

Forskning & Framtid

kring pyrolysolja.

ska kiTTla. richard Holm är nyanställd vid sP EtC med uppgift att koppla ihop forskningen med industrin, se till att det blir affärer av det som skapas vid forskningsinstiutet.

Foto: Maria Johansson

Tillverkning. tre män i ett lab. richard Holm, magnus marklund och olov Öhrman framför den anläggning som kan producera pyrolysolja.

Mer sTöd. ”sP har givit oss nya kommunikationskanaler och möjlighet till juridiskt stöd”, säger sP EtCs vd magnus marklund.

Forskning & Framtid

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

nytt center. Just nu byggs Experience center där kunder visas kraftlinerfabrikens produkterö.

Framtidens papper. Lars Henriksson, utvecklingschef vid smurift kappa tar fram framtidens papper.

Foto: Maria Johansson

smarta Förpackningar. Lars Henriksson har varit med och tagit fram åtskilliga smarta förpackningar.

Henriksson håller i framtidens liner

PITEÅ Han är anställd i Paris och reser runt Europa men tillbringar ändå mesta tiden i Piteå. Lars Henriksson är utvecklingschef för 25 fabriker inom Smurfit Kappa med ansvar att ta fram optimal kraftliner med hög kvalitét. Lars Henrikssons område om-

fattar 25 Smurfit Kappa-fabriker i Europa. Han är ofta på resande fot, men finns ofta vid fabrikens Tech Center i Piteå. Här leder han ett utvecklingsarbete som handlar om att ta fram framtidens kraftliner/papper. Han har en gedigen bakgrund som forskare/utvecklare av smarta förpackningar och papper med hög kvalitét. På hyllan i kontoret står

bland annat en Tetrapak-förpackning med samma egen-

Vi vill inte ha för många varianter. Vi försöker förenkla i lagerhållningen.

Lars Henriksson, utvecklingschef

skaper som en konservburk. Han kommer ursprungligen från Avesta i Dalarna, efter universitetsstudier i fysik i Linköping kom han 1989 till dåvarande Assi som trainee där han verkade i både Piteå och vid Karlsborgsfabriken. –Sedan blev jag anställd som utvecklingsingenjör och var på marknadssidan ett år. Efter en sejour med forskning i Lund började jag med koncernforskning i Holland kring wellpapp. Under den tiden bodde jag i Piteå. 2005 blev jag utvecklingschef vid Smurfit Kappa i Piteå och 2007 chef för utveckling av papper i hela koncernen, säger Lars Henriksson vars anställning ligger vid huvudkontoret i Paris. Henrikssons området har har

tre laboratorier i Europa, ett i Holland med specialitét teknisk kundsupport, ett i Frankrike som sysslar med

konservburk. En produkt byggd på kraftliner. En konservburk i papper.

produktsäkerhet och det i Piteå med inriktningen tilllämpad utveckling. Vid Smurfit Kappa tillverkas fyra slags kraftliner, brun, två vita sorter och en som skickas till Karlsborg för bestrykning. – Varje produkt har olika ytskikt, bredd och diameter, förklarar Lars Henriksson, som bland annat arbetar för en standardisering av utbudet. – Vi vill inte ha för många varianter. Vi försöker förenkla i lagerhållningen, säger utvecklingschefen. Han pekar på att hälften av Smurfit Kappas produktion (700 000 ton) går till koncernens egna fabriker

som tillverkar wellpapp och förpackningar. Resterande säljs till externa kunder. Just nu har Smurfit Kappa starkt fokus på att ta fram starkare och billigare papper. – Vi hade ett projekt där vi ökade styrkan i papperet med 50 procent. Det innebär i och för sig att vi fick sälja 7 000 ton mindre papper, men man kan inte överleva om man inte utvecklar produkterna, säger Lars Henriksson. En annan viktig sak är tryck-

barheten. – Trenden går mot alltmer bestruket papper där

tunt papper. resultat av kraftlinerproduktionen i Piteå, ett förädlat mycket tunt papper.

Piteåfabriken är känd för att hålla hög kvalitét, säger Lars Henriksson. Han pekar på ett problem. Kraftlinerfabriken använder returfiber/tryckpapper i produktionen. Det innehåller mineraloljor. När det kommer in i wellpappen är det inte så lyckat om förpackningen ska innehålla livsmedel. – Det är inte så kul att få in mineraloljan i pastan eller riset, säger Henriksson, som dock hittat pudelns kärna. –Vi vill inte reducera användningen av tryckpapper. Det är bra för samhället att återvinna papper. Men vi har löst problemet genom att applicera aktivt kol i pappe-

ret. Det blockerar mineraloljan, förklarar Lars Henriksson. Han säger att produkten lanserades 2014 och har rönt stort intresse trots att den kostar mer. Innan PT lämnar den innovative forskaren visar han vinterns projekt. Utanför det som ska bli nya Experince center har medarbetare byggt en igloo av lådor. – Vi visar hur tåligt Smurfits papper är, säger Lars Henriksson, som pekar på att igloon sattes upp i januari och strax före påsk ser den fortfarande rätt solid ut. tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-645 00

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

PaPPersigloo. det går att bygga en igloo av papper,visar Lars Henriksson och projektledaren tommy sjödin.

Forskning & Framtid

Foto: Maria Johansson

Forskning & Framtid

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

BioBränsle. En del av det energibesparande systemet vid smurfit kappa. Här eldas det med biobränsle.

spillvärme. En del av det system vid smurfit kappa som gör att fabriken kan sälja spillvärme till Pite energi.

Bäst i europa. Per svärd är vd för smurfit kappa i Piteå. Fabriken är bäst i Europa på smarta energilösningar.

Foto: Tommy Norin

egen el. ”Vi kör egen el i två turbiner”, säger Urban Lundmark, chef för avdelningen energi.

Smurfit tillverkar el för 200 miljoner

PITEÅ 200 miljoner kronor. Det sparar Smurfit Kappa varje år genom att producera egen el. ”Energieffektiviseringar har alltid varit viktiga för oss”, säger kraftlinerfabrikens vd Per Svärd. Det ryker ur skorstenarna vid

Smurfit Kappa men det bety der inte att kraftlinerfabri ken spiller ut energi i luften. Tvärtom. Vd Per Svärd och Ur ban Lundmark, avdelnings chef för energi och underhåll, pekar på att Piteåfabriken är bäst i Europa på att köra smar ta energilösningar där fabri ken bland annat producerar

hälften av sitt elbehov. – Vi konsumerar 600 000 MWh el varje år. Vi tillver kar drygt hälften av det i två egna turbiner, säger Per Svärd. Han uppger att värdet av den el som konsumeras är med dagen elpris nära 400 miljoner kronor. –Så egenproduktionen be

tyder att vi slipper köpa in el för 200 000 miljoner kro nor, utan den hade elen bli vit dubbelt så dyr, säger Piteå fabrikens vd. –Energifrågorna har alltid varit högt uppe på agendan. Redan under 1970talet bör jade vi i spår av oljekrisen att använda biobränsle. Då gjor des en rejäl insats för att hit ta nya lösningar och så har det fortsatt, säger han. Han pekar på under 1970talet

förbrukade Smurfit Kappa (då Assi kraftliner) 30 000 kubikmeter olja per år. Den nivån har sjunkit till maxi malt 3 000 kubikmeter. – Numera kör vi olja en

bart vid underhållsstoppen, säger vdn, som säger att en naturlig följd har blivit kraf tig reducering av koldioxid utsläppen. – Det gör att vi kan sälja utsläppsrätterna, säger Per Svärd. Ett känt faktum är att Smurfit Kappa sedan lång tid tillbaka förser Pite energi med spillvärme till energibo lagets fjärrvärme. 98 procent av fjärrvärmen hämtas från kraftlinerfabriken. Spillvär men går i rör till energibola gets anläggning på Backen. Han uppger att fabriken tillämpar så kallad cirkulär ekonomi. Exempel på det är att fabriken levererar tall

olja till Sunpine som tillver kar talldiesel. I deras process utvinns bioolja som går till baka till Smurfit Kappa. Bio oljan används i eldningspro cessen för att skapa ånga. Smurfit Kappa arbetar hela ti

den aktivt för att skapa ener gieffektiviseringar. – Vi tänker på det när vi köperr pumpar och elmoto rer. Det handlar hela tiden om att hitta bästa möjliga teknik, säger Per Svärd, som förklarar att smarta lösning ar gör att elbehovet minskar. – De senaste åren har el behovet minskat i snitt med fem procent varje år. –Viharenstabilproduktion

ochdetärenförutsättningför låg energiförbrukning. Smurfit Kappa kör idag varmvatten i ”Assituben” som går ut i Vargödraget – något Kjell Skogsberg vid Energikontor Norr skulle vilja nyttja. – Vi har tittat på det där det ett tag fanns en idé om att ansluta till en uppvärm ning av en travbana och en fotbollsplan. Det är tekniskt möjligt att koppla på led ningen men i dag finns inga konkreta planer kring Assi tuben, säger Per Svärd. tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-645 00

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

Spar Energi & Miljö

Nu pratar vi

Pitemål Under 2014 ställde vi om till att leverera 100 % förnybar el och utmanade oss själva och alla kunder att hänga med på resan. Nu använder alla våra kunder förnybart vilket bidrar till minskade utsläpp motsvarande 70 000 ton koldioxid* varje år. Tack alla hållbara Pitebor, målet är nått!

Promectum är ledande inom LED: Industribelysning, gatljus, ersättningslampor, billjus & allmänbelysning. Vi har många nöjda kunder som har valt PROLED-produkter, däribland: Vattenfall, Volvo, LKAB, Boliden, Löfbergs Lila, Svenska Kyrkan, Kommuner m.ﬂ.

*PiteEnergis byte till 100 % förnybar el motsvarar en biltur cirka 17 618 varv runt jorden,

BESÖK VÅR HEMSIDA ELLER RING OSS!

eller Piteå – Svensbyn t.o.r 27 104 615 gånger. Läs mer om hur vi räknat på piteenergi.se

Du följer väl oss på:

facebook.se/piteenergi 0911-648 00 • www.piteenergi.se

Promectum Sweden AB Storgatan 35, Piteå | Tel 0911 – 21 15 14 | Mob: 070 –550 20 96 Email: info@promectum.se | www.promectum.se

s i t r i l l h m c o i l g j övänlig o k s n å Fr ﬂis Biobränsle är en förnybar resurs och energikälla som inte bidrar till att onaturliga gaser släpps ut i atmosfären. Den koldioxid som bildas vid förbränning tas i sin tur upp av naturen vilket skapar ett hållbart kretslopp med minimal miljöpåverkan som ger grön energi. Genom att elda med biobränslen påverkas inte växthuseffekten negativt lika så uppvärmningen av vårt jordklot vilket sker vid förbränning av fossila bränslen. Med toppmodern utrustning tar vi vara på grenar, toppar och energiskog. För att minimera transportsträckorna flisas materialet direkt på plats och transporteras sedan till sin slutdestination. I Sverige med all sin skog är det möjligt att i stor omfattning öka produktionen biobränsle. Det skulle innebära fler jobb på landsbygden, miljösäkra transporter och en humanitär förnyelsebar energi för hela landet.

Vi utför • Flisning av grot och träddelar • Grotskotning • Väg-, Åkerkant- och gallringsklippning • Eftersatta röjningar • Grävjobb • Maskintransporter • Kran-, ris och grotbil.

Kontakt: Biobränsle i Norr AB Södra Pitholmsvägen 2, 941 43 Piteå biobransleinorr.se

Visste du att… ...en kubikmeter olja motsvarar ca 10 kubikmeter ﬂis (biobränsle). Ett genomsnittligt ﬂislass motsvarar ungefär 100 MWh, en årsförbrukning för 4 villor. Den årliga mängden inkört biobränsle motsvarar i sin tur cirka 90 GWh, det är mer än den beräknade årsproduktionen för vindkraftparken på Bondön.

Forskning & Framtid

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

Många väljer. alltfler husägare väljer att sätta in luftvärmepumpar. ”Ett bra alternativ som sparar energi, säger mikaFoto: Tommy Norin el sandberg vid nelab.

nytt aggregat. Före påsk arbetade david Lundgren vid nelab med att byta luftaggregat hos Birgitta och natanel stenlund på trummagatan i Öjebyn.

Byter. david Lundberg, mångårig tekniker vid nelab byter luftvärmpumpen hos Birgitta och natanael stenlund i Öjebyn. Foto: Maria Johansson

Monterad. Luftvärmepumpen sitter inomhus på andra sidan väggen. Före påsk drog david Lundgren in ledningarna i huset.

Lönsamt montera in luftvärmepump PITEÅ Det kan bli mer än lönsamt att investera i en luftvärmepump som ger värme på vintern och kyla på sommaren. ”Den kan spara upp till 30 procent av husets uppvärmningskostnad, säger säljaren Mikael Sandberg vid Nelab.

Mikael Sandberg bläddrar i orderböckerna och ser att Nelab sålt luftvärmepumpar i mer än tio år och intresset för att montera in aggregaten avtar inte. – Vi säljer 80–100 enheter per år, säger Mikael Sandberg, som pekar på att en del köper helt nytt, andra kommer för att byta in sina

mångåriga anläggningar. Säljaren pekar på att de finns pengar att hämta för den som vill komplettera värmen med en luftvärmepump. –Man kan spara mellan 30 och 60 procent av den totala uppvärmningskostnaden, säger Mikael Sandberg, som påpekar att hur det blir be-

ror förstås på vilken byggnad det handlar om, hur välisolerad den är, med mera. Han ger exemplet. Ett hus som förbrukar 30 000 KWh har med dagens elpris (62.95 öre ) en kostnad på 18 885 kronor per år. Hushållselen beräknas bli 8 000 KWh (5036 kronor) resterande 22 000 KWh är uppvärmning (13 849 kronor). En luftvärmepump kan reducera uppvärmningsdelen med 6 600 KWh. I pengar betyder det med dagens prisläge en besparing med 4 155 kronor. Mikael Sandberg förklarar

att dagens luftvärmepumpar kan köras även när det är minus 25 ute – men då

blir verkningsgraden sämre. – Även om det är kallt bör de köras hela tiden. Är det 25 minus ute kan en pump exempelvis ge 2,2 KWh där det dras 1,21 KWh på elmätaren. Där finns alltså en vinst, säger Nelabs säljare. Vid 15 minusgrader ute kan

pumpen ge 3,3 KWh, där elmätaren drar 1,37 KWh. Mikael Sandberg pekar på det logiska i att ju varmare det är ute, ju bättre blir verkningsgraden. Sju plusgrader ute ger 5,4 KWh samtidigt som det dras 1,6 KWh på elmätaren. – Så i slutändan uppstår alltid en besparing, säger Mikael Sandberg, som uppger att investeringskostna-

den med montering pendlar från 18000 kronor till 25000 kronor. Nelab har egen certifierad kyltekniker, han heter David Lundgren, och före påsk installerade han en ny pump hos Birgitta och Natanael Stenlund i Öjebyn sedan gamla kompressorn pajat. Stenlunds bekräftar att det är lönsamt med luftvärmepump. – Vi har torrel i huset. Före

att vi installerade luftvärmepump låg årsförbrukningen på 27 000 KWh. Nu är vi nere på 18 000 KWh, säger Natanael Stenlund. Payofftiden för en luftvärmepump varierar förstås beroende på priset och hur

stort huset är som ska värmas/kylas. – Det är svårt att beräkna, säger Mikael Sandberg, som uppger att livslängden på en luftvärmepump kan variera mellan 8 till 12 år. Under den tiden är det viktigt att luftvärmepumpen sköts. Filtren ska rengöras minst var fjortonde dag. – Gör man inte det kan pumpen få astma, säger Mikael Sandberg, som pekar på att det är också viktigt att rengöra den värmeväxlare som sitter inne i aggregatet och som rengörs med en speciell spray och vatten. tommy norin tommy.norin@pt.se 0911 645 00

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

JUST NU!

Rabattkampanj Regeringen har sänkt ROT-avdraget. Men bara lugn. Vi kompenserar dig med 7.000 kr i rabatt, så att du kan njuta av alla fördelar en ny IVT-värmepump ger. Till exempel mer och billigare varmvatten.

7.000 kr

Ring oss för kostnadsfri oﬀert och sparkalkyl. *Gäller t o m 8 april 2016. Se ivt.se för mer information. Med kvalitetskomponenter och specialutbildade installatörer gör att vi kan ge dig 10 års garanti på kompressorn och 6 år på värmepumpen.

Norrbottens Bergtjänst AB

0911-165 68 Kundtjänst 070-696 61 11 Kenneth (installatör) • bergtjanst.se

VATTENBRUNNAR PUMPAR & VATTENFILTER

BRUNNSBORRNING B RUN E ENERGI & AN ANLÄGGNING

DAIKIN VÄRMEPUMPAR FÖR BÄSTA BESPARING Kom och titta på uppställda pumpar i vårt showroom.

Med Avan� System är vi uppdaterade med det senaste inom berg- och brunnsborrning. Vi ser �ll a� arbetet blir u�ört med bästa kvalitet. Välkommen a� kontakta oss!

Störst i världen på värme- och kylsystem. Alltid rätt värmepump för ditt hus. Trygga försäkringar. www.daikin.se

Kylmontören i Piteå AB

0911–20 20 88 | borrarna.se | info@borrarna.se

Hammarvägen 51, 943 36 Öjebyn Tlf: 0911 - 23 03 30, info@kylmontoren.nu kylmontoren.nu

Vi hjälper dig hitta rätt! Välkommen

rabatt

Forskning & Framtid

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

Låga priser bromsar vindkraften PITEÅ Investeringarna i vindkraft låg på en fortsatt låg nivå under sista kvartalet 2015 och återhämtningen drar ut på tiden. Det redovisar branschorganisationen Svensk vindenergi. –Dagens situation med myck-

et låga priser på både el och elcertifikat är förödande mot lönsamheten i befintliga investeringar, men gör det även svårt för nya, säger Charlotte Unger, vd Svensk Vindenergi. Branschorganisationen redovisar att under det fjärde kvartalet 2015 har det beställts vindkraftverk motsvarande 49 megawatt (MW), vilket är nästan lika mycket som kvartalet innan, 51 megawatt, men en klar minskning jämfört med samma period förra året då 114,8 MW beställdes. Svensk vindenergi pekar på

att trenden är fortsatt negativ och förklaras av att det ovanligt låga elpriset, pressat av globalt låga bränslepriser på kol och olja, inte har kompenserats av ett högre elcertifikatpris. Elcertifikatsystemet, som är systemet för förnybar elproduktion, är fortfarande i kraftig obalans, menar organisationen. – För måluppfyllelsen till 2020 är det centralt att in-

vesterarna återfår förtroendet för elcertifikatsystemet. För detta behövs en rad systemförbättrande åtgärder. Dessutom behöver politikerna snarast fastställa de långsiktiga spelreglerna för energipolitiken, säger Mattias Wondollek, ansvarig elnät och marknad på Svensk Vindenergi. Branschorganisationen lämnar en dyster prognos. Den låga investeringstakten gör att vindkraftsbranschen spår en minskad utbyggnad de kommande åren, trots att regeringen i höstas höjde ambitionen för förnybar elproduktion från 25 till 30 TWh år 2020 jämfört med år 2002. De senaste fyra åren har vindkraftens årsproduktion mer än fördubblats från 7,1 TWh till 16,6 TWh. Till slutet av 2019 beräknar svensk vindenergi med att årsproduktionen stannar vid 19,4 TWh.

tommy norin tommy.norin@pt.se

Kallställt. det råder bistert klimat kring vindkraftsutbyggnaden i markbygden och svensk Vindenergi ser inte ljust på fram-

0911-645 00

tiden.

Foto: Maria Johansson

... men snurrornas död betydligt överdriven Ryktet om vindkraftens död är betydligt överdrivet. Det byggs fortfarande i Sverige och det kommer att sättas upp fler turbiner. Det säger Lars Andersson, chef för vindheten vid Energimyndigheten. – Mediabilden är att det tagits få investeringsbeslut, men både 2014 och 2015 blev bra år vad gäller vindkrafts-

utbyggnad, säger Lars Andersson, chef för vindenheten vid Energimyndigheten i Eskilstuna. 2014 byggdes vindkraften

ut med över 1 000 MW vilket motsvarar cirka 300–400 nya turbiner. – Ett rekordår. 2015 dämpades takten till 600 MW men det ligger ändå på en fortsatt hög nivå, säger Andersson, som pekar på att

i och för sig kommer det få investeringsbeslut. Det betyder inte att läget är helt dött. – De parker som tillkommit är stora och det kommer att byggas mer, säger enhetschefen, som pekar på att riksdagen nyligen har tagit beslut om en ambitionshöjning av elcertifikatsystemet. – Det gör att Sverige når målet kring hur mycket för-

nybar el vi ska ha 2020, säger han.

Sverige konsumerar cirka 140

TWh per år. Av detta producerar vindkraften i dag cirka 15-16 TWh (och sammanlagt står förnybar el för cirka 70 procent ett normalår) . –Målen för förnybar el är satta oberoende av kärnkraftens utveckling, säger Lars Andersson, som inte är orolig för att Sverige inte ska nå målet.

– Vissa projekt har stoppats på grund av prisläget, det är bara de bästa projekten som byggs i dag eftersom konkurrensen är hård men jag ser ljust på läget kring vindkraften, säger han.

Ulla Hedman Andrén, vd för svensk Vindkraftförening med 1500 medlemmar (företag, kooperativ, privata ägare etc) säger att ska det bli bättre fart på vindkraftsbyggena

krävs en översyn av kvotplikter och elcertifikatsystemet. – De som i dag sitter med Svartepetter var de som byggde tidigt. – Det är tufft för dem. I dag vilar många projekt som har tillstånd, men jag tror att det går att bygga med lönsamhet, säger hon. tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-645 00

Forskning & Framtid

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

Vill forska i musikpedagogik PITEÅ Det är inte så många i Sverige som ägnar sig åt det, men sedan i september går Carl Holmgren, klassisk pianist, forskarutbildning vid LTU i Piteå med mål att därefter forska inom musikpedagogik.

Sedan 1 september förra året går Carl Holmgren forskarutbildning vid LTU i Piteå. Den före detta Umeåbon har en mångsidig bakgrund. Åren 1998–2000 gick han vid Framnäs folkhögskola med piano som huvudinstrument. Några år senare återvände han som lärare, efter utbildning vid Musikhögskolan i Piteå. –Jag har arbetat vid Musikhögskolan i varierande grad sedan början av 2000-talet, säger Carl Holmgren, som säger att han i dag inte musicerar så mycket själv. Numera är han anställd som doktorand och utbildar sig till forskare i musikpedagogik. Han förklarar att doktorand-

utbildningen består av två övergripande delar. En del handlar om kurser som bland annat tar upp vetenskapsteori och vetenskapligt skrivande.

– Detta genomförs under ungefär hälften av de fyra år som utbildningen pågår, säger Carl Holmgren, som berättar att just nu finslipar han sin projektplan och genomför undersökningens första delstudie. Den andra delen går ut på att skriva sin avhandling. – Den kan antingen bestå av en sammanställning av artiklar eller en längre volym. I mitt fall kommer jag att skriva en artikel per år med avsikt att få dem publicerade i vetenskapliga tidskrifter. En ytterligare del av utbild-

ningen är att åka på konferenser. Nyligen var han på en konferens i Hamar i Norge för att presentera vad han tänker göra under sin utbildning. – Vi var cirka 80 deltagare från norden vilket visar att forskning i musikpedagogik inte är ett så stort fält, även

AvhAndling. det blir mycket skrivarbete de kommande fem åren, Carl Holmgren har inlett arbetet med att skriva sin avhandFoto: Tommy Norin ling om musikpedagogik som i slutändan blir en bok.

om det har utvecklats ganska mycket sedan 90-talet. – Jag är intresserad av att undersöka hur lärande av interpretation ser ut, hur det behandlas i undervisningen och hur pianostuderande och lärare ser på tolkning av musikverk. Det hand-

lar bland annat om att läsa notbilden. Vad handlar musiken om? exemplifierar Carl Holmgren. Han vet vad han ska göra de

närmaste åren. Men sedan? – Det får framtiden utvisa. Jag vill helst forska, men fort-

sätter gärna undervisa. Det är inte omöjligt att en framtida professor i musikpedagogik är på väg. – Efter disputationen blir det möjligt att söka anställning som lektor, för att sedan arbeta vidare mot docentmeritering. Om jag skall fortsät-

ta vara kvar inom akademin är det långsiktiga målet givetvis att bli professor. Varför inte? säger Carl Holmgren. tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-645 00

BERGSÄKER

30 ÅR AV REN NATURKRAFT Vår storartade natur lagrar kraften från solen rakt ner i marken. Denna förnybara fria energikälla har NIBE Energy Systems under mer än 30 år arbetat med att ta tillvara på bästa sätt, med minsta möjliga miljöpåverkan. NIBE F1155 och NIBE F1255 är försedda med den senaste tekniken för att uppnå största möjliga energibesparing och högsta årsvärmefaktor.

A +++

De har en enkel och tydlig användardisplay med möjlighet att följa och styra din värmekomfort var du än beﬁnner dig genom NIBE Uplink™. Tryggt, enkelt och säkert. Vi kallar det ”Energy for life”. Läs mer om våra hållbara energilösningar i världsklass på nibe.se/bergvarme *Se testresultat på nibe.se/test

Energiklassen avser systemets effektivitet vid rumsuppvärmning både med radiatorer eller golvvärme

Infjärdens Värme AB är ett familjeägt rikstäckande installations- och serviceföretag inom rörbranschen. Vi levererar lösningar inom VVS, Industri, Verkstad, Sprinkler och vårt nyaste område Energi. • Värmepumpsinstallatör. • Nyinstallationer, renovering, ombyggnad och tillbyggnad. • Fjärrvärmeinstallationer, värmeväxlare och kulvert. • Totalansvar vid samordnade installationer.

Ring oss för att få en kostnadsfri offert:

010-414 4000

INFJÄRDENS VÄRME AB

Forskning & Framtid

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

Fler elbilar. Fyra elbilar på bilden Patrik Jonsson och Berndt Essebro vid Pite energi säger att bolaget kommer att utöka vagnparken med energismarta fordon.

blir Fler. Pite energi laddar sina bilar vid en laddstolpe på parkeringen och i vår kommer ytterligare laddningsplatser Foto: Maria Johansson för allmänheten.

ingen kylare. ingen insprutning eller kylare. Bilen går på el där batteriet under huven fungerar som startbatteri. Foto: Maria

Foto: Maria Johansson

Förnybar el. Pite energi äger 25 procent av sikfors kraftstation som förser piteborna med förnybar el. Foto: Robert Lundberg

Johansson

Laddat för fler elbilar

PITEÅ En ny stor solcellspark vid Acusticum, fler elbilar och ny laddningsstation vid huvudkontoret i Piteå. Pite energi forsätter investera i förnybar energi och för att göra det enklare att ladda elbilen. Förnybar el är inget nytt för

kommunägda Pite energi. – Vi var med redan när Sikfors kraftverk byggdes där Pite energi gick in som 25-procentig delägare, säger säljrådgivaren Berndt Essebro. Bygget var kostnadsberäknat till 625 miljoner kronor

men kom att kosta en miljard. I det läget valde Pite energi att banta ägarandelen till 17 procent men har sedan dess gått tillbaka till en 25-procentig ägarandel och i dag ägs huvuddelen av Sikfors av Skellefteå kraft (75 procent). Efter det har Pite energi

fortsatt satsa på förnybar energi där styrelsen tagit beslut på att från 2015 ska all el ska vara förnybar.

– Vi köper elen från Skellef-

teå kraft där vi skrivit avtal om en urprungsgaranti med bolaget om att elen kommer från fossilfri produktion. Det kostar oss 0,4 öre per KwH men det tar vi inte ut på elnotan, säger Berndt Essebro, som uppger att Pite energi levererar 330 miljoner Kwh per år till kunderna i Piteå älvdal. Styrelsen har också tagit beslut att avsätta en halv procent av årsomsättningen till energismarta investeringar. 2015 var omsättningen 450 miljoner kronor vil-

ket gör att då lade bolaget 2,25 miljoner kronor i förnybar energi. Dit hör de solceller som redan fins på Acusticums tak, den park med ”solstolar” PT tidigare skrivit om och fler elbilar. –I dag har vi fem rena elbilar och två så kallade laddhybrider. Vi har ett 30-tal bilar i parken så det betyder att 22 procent är energismarta bi-

Det blir en billig kyla. Tekniken har funnits en tid men nu vill vi prova den i Piteå.

Berndt Essebro, säljrådgivare

lar, men de ska bli fler. Vi har beslut på att när de sker nyinköp ska vi alltid välja elbilar där det är möjligt, säger Essebro.

lingar med en fastighetsägare. Tekniken går ut på att producera kyla med hjälp av värme där Smurfit Kappas spillvärme blir användbar.

Apropå elbilar och laddning

– Det blir en billig kyla, säger

planerar Pite energi i april att sätta upp en ytterligare laddstolpe som placeras under en nybyggd carport utanför huvudkontoret. – Det blir en snabbladdare som allmänheten kan använda. Piteå kommun sätter också upp en semisnabbladdare i parkeringshuset Stadsberget, säger Berndt Essebro, Energibolaget vill också bygga en testanläggning för ”sorbtiv kyla” i en fastighet i Piteå där det pågår förhand-

Berndt Essebro, som uppger att aggregatet ersätter det befintliga fläktaggregatet.. – Tekniken har funnits en tid men nu vill vi prova den i Piteå, säger han. Pitenergi fortsätter också utveckla andelen fjärrvärme i Piteå kommun där det just nu handlar om förtätningar av nätet i centrala Piteå. tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-645 00

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

Återvinning

nödvändigt och lönsamt! Den huvudsakliga verksamheten är bearbetning och återvinning av alla typer av material. OBS! Försäljning av handelsstål och armering – endast hos oss i Piteå!

Flak- och containeruthyrning Storlekar från 1-38 m3. Vi tar emot och sorterar alla material.

Vi köper ditt skrot Vi hämtar alla typer av avfall och tar hand om det på bästa milljömässiga sätt.

Skrotbilar Vi tar emot din bil för skrotning.

Handelsstål I lager ﬁnns alltid ett bassortiment av balk, stång, rör och plåt. Batterigatan 5, Piteå (f.d. Kuusakoski) Tel. 0911-23 06 40

Mån-Fre 07.00-16.00

Forskning & Framtid

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

Svensby-professorn

KoLLar tEKniKEn. Professor marcus Öhman kollar in studenterna oscar olofsson och sofia Vikstens jobb med den sinnrika dörrkonstruktion där energin lagras i en tank.

EffEKtivisEring. ”Jag vill gärna jobba med energieffektivisering”, säger oscar olofsson från Öjebyn.

EnErgi. andreas Jonsson från Vitsand jobbar med prototypen, en smart lösning med en dörröppnare som lagrar energi.

HÅLbar EnErgi. Förnybar hållbar energi, det är det studenterna pluggar vid LtUs avdelning för hållbar energi.

Foto: Tommy Norin

EnErgisKa stUdEntEr. andreas Jonsson, sofia Viksten och oscar olofsson är tre energiska studenter som pluggar hållbar energi vid LtU.

Foto: Tommy Norin

Energiska studenter skapar smart LULEÅ En hydraulisk dörröppnare som sparar energi i en tank. Den sinnrika tekniken utvecklar just nu Oscar Olofsson, Andreas Jonsson och Sofia Vikstén vid LTUs civilingenjörsprogram för hållbar energiteknik.

Världen behöver nya smar-

ta tekniska lösningar för att spara energi och det ryms uppenbarligen mycket i huvudena på Oscar Olofsson, 21 år från Öjebyn, Andreas Jonsson, 23 från Vitsand, och So-

fia Viksten, 22 från Hortlax. Samtliga går tredje året vid LTU:s energiteknikprogram. Just nu arbetar de med en sinnrik prototyp på en hydraulisk dörröppnare som lagrar energi. Tekniken går ut på att när någon öppnar dörren manuellt kommer energi lagras i form av ett tryck som byggs upp i en tank. När man sedan vill öppna dörren med en knapptryckning, kommer den lagrade energin att frigöras och öppna dörren. – Nu använder vi ett batteri för strömförsörjningen

men på sikt kan man tänka sig att driva systemet med solceller, förklarar Oscar Olofsson, när han och de övriga i klassen demonstrerar systemet för PT. Gemensamt för honom, An-

dreas Jonsson och Sofia Viksten är att de är starkt intresserade av att arbeta i en framtida energisektor. – Jag har varit intresserad av energi sedan jag gick teknikprogrammet på Strömbackaskolan, berättar Oscar Olofsson. Han, Andreas Jonsson och

Sofia Vikstens utbildning är fem år. – Efter det vill jag helst arbeta med energieffektivisering i befintliga system. Börja som konsult ligger kanske närmast, säger han. Andreas Jonsson har samma bakgrund som Oscar Olofsson. Efter tre år vid Strömbackaskolans teknikprogram blev det LTU och nu är han i samma klass och grupp som Oscar. Han och de övriga examineras 2018.

– Målet är att gå mot processindustrin där jag gärna

vill arbeta med bioenergi. Det känns bra att göra något bra för miljön, säger Andreas Jonsson, som säger att LTU utbildningen ger mycket med bra lärare. Sofia Viksten gick parallellklass med Andreas på Strömbackaskolan där andelen tjejer som vill plugga teknik växer i antal. – Vi var åtta tjejer av 20 i klassen. I det här programmet är vi sex tjejer, säger Sofia Viksten, som likt Oscar Olofsson vill arbeta med energieffektivisering. – LTU-programmet är bra.

Det är roligt att se vilka utvecklingsmöjligheter det finns, säger Sofia Viksten, som tror att hon kommer att inleda sin yrkesbana som konsult. Professor Marcus Öhman, avdelningschef vid avdelningen för energivetenskap, ser gärna fler studenter till programmet, och gärna fler kvinnor. – Där hoppas vi kunna bygga ut programmet med en mjukare profil med mer systemkurser som lockar tjejer. tommy norin

Forskning & Framtid

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

vill se fler studenter LULEÅ Professor Marcus Öhman från Svensbyn vill se fler studenter utbildningsprogrammet Hållbar energiteknik. ”Alla program vid universitetet har hyfsat med sökande, men vi vill ändå ha fler”, säger han.

Luleå tekniska universitet har 15 700 studenter ,fördelade på Skellefteå, Piteå, Kiruna och Luleå, de flesta finns naturligt nog i Luleå. Marcus Öhman, professor och avdelningschef vid avdelningen för energivetenskap, leder en verksamhet som omfattar

två ämnen, energiteknik och elkraftteknik med 60 anställda varav 30 är doktorander. Totalt arbetar 150 personer vid LTU med energifrågor. Det andra ämnet är elkraft-

teknik som är förlagt till Skellefteå. Elkraftteknik är

involverade i högskoleprogrammet i elkraftteknik där studenterna åker till en del kurser i Luleå. Civilingenjörsprogrammet Hållbar energiteknik som är fem år tar in 30 studenter per år. Det startade för sju år sedan och i vår examineras den tredje kullen. Intresset för att läsa inom ämnet energiteknik är gott, men Öhman vill ändå se fler sökande, inte minst från Piteå. – Och gärna fler tjejer, säger professorn. Hans område handlar förutom grundutbildningen, om forskning och forskarutbildning där doktorander får handledning.

– Just nu handleder jag sju doktorander, säger Marcus Öhman, som pekar på att det är gott om god kompetens från Piteå vid LTU. Inom hans avdelning finns

professor Janne Dahl och professor Rikard Gebart, båda från Piteå och båda starkt knutna till energiforskning i Piteå. Bland doktoranderna (se särskild artikel) finns Mattias Vesterlund från Älvsbyn och Mikael Risberg från Sjulnäs . Forskningen och forskarut-

bildningen vid avdelningen är bred. –En del handlar om hur

producera drivmedel, el och värme från biomassa där forskarna arbetar med pyrolys, förgasning och förbränning och när det gäller förgasningen har vi flera kollegor som är starkt knytna till LTU Green Fuel, säger Öhman.

Han pekar på Mevas anläggning i Hortlax som bygger på forskningsresultat från 90-talet vid avdelningen. där hittills gjorda försök att få igång anläggningen misslyckats, här får forskarna gneta vidare. IVAB i Piteå som i sitt dotterbolag BioGreen ABär föremål för forskning och tillsammans med bland annat

ForskarE: mattias Westerlund (till vänster) utreder fjärrvärme för kiruna stadsflytt och mikael risberg arbetar just nu med forskning kring lågenergihus.

SP ETC pågår försök med att förgasa träpulver till bränsle. Öhman säger att förbränningssidan är också intressant. LTU deltar i ett projekt med att ta fram en demoanläggning för kraftvärme i norra Kina som bygger på svensk teknik. –Vi har kollegor från många olika länder bl a från både Japan och Kina vid avdelningen. Vi jobbar alltid med behovsmotiverad forskning. Det är en röd tråd. Det vi gör ska gå att tillämpa i verkligheten, säger professorn. tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-645 00

Foto: Tommy Norin

Säkra fjärrvärmenät och energihus

LULEÅ Flytten av Kiruna kräver stora förändringar i fjärrvärmenätet, het i tiden är också byggen av lågenergihus. Det arbetar Mattias Westerlund, Älvsbyn, och Mikael Risberg, Sjulnäs med vid LTU.

Mattias Westerlund har en bakgrund som elektriker. Efter vidareutbildning och en tid som el- och energi konsult började han 2011 som doktorand vid LTU och ämnet energiteknik. – Jag läste civilingenjörs

programmet Energisystem i Uppsala. Vid den tidpunkten fanns inte programmet Hållbar Energiteknik i Luleå, jag valde att läsa min sista terminen i Luleå med fokus mot byggnader och datakonstruktion, säger han. I dag är han doktorand med ett mycket speciellt uppdrag. – Det handlar om Kiruna stadsflytt där de har behov av en person som kan behandla frågan om värmeförsörjning. Hur de ska bygga om fjärrvärmenätet utefter den nya stadsstrukturen

LKAB har anslagit 50 miljoner kronor i forskning där LTU/hållbar energiteknik, erhållit fyra miljoner kronor. Arbetet ska vara slutfört 2017. – Jag har tagit fram en stadsmodell för hur det ska se ut. En del av projektet handlar även om hur man kopplar värme från industrin till samhället, säger Mattias Westerlund. –En viktig del är att finna bästa ekonomin för att göra den värmen som behövs, även att ta fram en mjukvara som skulle kunna användas av till exempel konsulter. Vi har

haft dialog med bland annat Pite energi för att testa metoden. Där handlar det om att se hela flödesbilden, ta reda på var flaskhalsarna finns, säger Mattias Westerlund.

Mikael Risberg har avverkat doktorandperioden och är nu biträdande lektor. Han läste teknisk fysik och behövde göra ett examensarbete. Det fick han med stöd av professor Rikard Gebart och ämnet blev svartluts-atomisering. – Nu undervisar jag 40 procent. Resten 60 procent är forskning där jag bland

annat sysslar med inomhusklimat, säger Mikael Risberg, som sysslar mycket med lågenergihus som har mindre behov av uppvärmning. I Kiruna finns världens nordligaste passivhus där det bland annat pågår test av en rymdinspirerad ”NASA dusch” där vattnet filtreras och återvinns.

Risberg samarbetar medMatti-

as Westerlund kring hur man förserhusmedvärmeochvatten.Detärvanligtattdetgrävs för fjärrvärme, sedan vatten och avlopp,och ingen tänker

på att kanske lägga det vid ett och samma tillfälle. – Vi är med och utvecklar ett system där man lägger cellplastlådor i marken. Fjärrvärme, vatten och avlopp är i samma låda där det är smart att också att lägga fiber och elkabel bredvid lådan. Målet är utveckla en modell för att kunna bestämma på vilket djup det är bäst att lägga lådorna för att förhindra frysning och att kallvattnet blir för varmt. Studien är finansierad av Vinnova och ska vara klar 2017. tommy norin

Forskning & Framtid

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

Mest plats. kalle Bergsgren, annelund, har vårstädat och kör plast och trä till Bredviksberget.”Här är det välrordnat”.

Energisk återvinnin Piteå 106 000 ton avfall. Det tog kommunala renhållningsbolaget Pireva emot vid Bredviksbergets återvinningsanläggning förra året. ”Piteborna är duktiga på att lämna till återvinningen”, säger Pirevas vd Åsa Bergstrand.

Det är full rulle vid Pirevas

återvinningsanläggning. Piteborna har inte precis ”rampfeber” vad gäller att köra med bil och släp uppför asfalten till de containrar som tar emot allt från bränn-

bart, trä, till metall och wellpapp. Vd Åsa Bergstrand och driftområdeschef Tomas Gustafsson redovisar tydliga siffror över hur det står till med avfallshanteringen i

Piteå kommun. 120 000 fordon rullade uppför rampen förra året för att lämna ifrån sig 7 000 ton återvinningsmaterial.

fall i byarna stannade vid 65 ton. Via Pirevas mobila återvinningscentral som besöker byar vår och höst så samlades 65 ton avfall in.

Totalt tog Bredviksberget

Slutsumman för allt insamlat

emot 74 000 ton avfall och restprodukter som går till materialåtervinning. Deponeringen, sådant som läggs på tippen, låg förra året på 11 000 ton. Sophämtningen från hushåll landade på 5 700 ton och det inte Piteborna åt upp utan som lades i bruna tunnan kom att omfatta 2 800 ton. Pirevas hämtning av av-

avfall 2015 blev 106 000 ton inklusive trä, ris och det avfall som går till energiåtervinning. Tomas Gustafsson förklarar att det i bruna tunnan blir biogas som framställs vid en anläggning i Boden, dit går också allt brännbart avfall som eldas i ett kraftvärmeverk. Folk kör gräs och löv till Bredviksberget

där anläggningen kan tillverka jord. – Vi tillsätter sand och kväve så att det blir jord. Det blir ett bra kretslopp, säger Pirevas driftsområdeschef. – Vi är en slags omlastningsstation. Det mesta som kommer in hit går vidare, antingen ut igen till återvinning eller till sluttäckning av gamla deponiytor inom anläggningen, säger Åsa Bergstrand. Hon och Tomas Gustafsson

visar på den omfattande logistik som präglar verksamheten. Egna bilar hämtar

Vi är en slags omlastnings" station. Det mesta

som kommer in hit går vidare, antingen ut igen till återvinning eller till sluttäckning av gamla deponiytor inom anläggningen. sopor, och kör till kraftvärmeverket i Boden, Ragnells hämtar kemkalier, Stena tar hand om metall och Elkretsen hämtar vitvaror som tvapparater, kyl och frys och se-

Forskning & Framtid

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

APP I PAddAn. Johan Fagerlund och anna sirkka har tagit fram en sinnrik app i paddan. aktivera den, börja sjung Foto: Gunnar Westergren och orgeln börjar spela.

dukTIgA. tomas gustafsson och Åsa Bergstrand är nöjda över Pitebornas sätt att lämna ifrån sig avfall. det är ofta besök på rampen i öjebyn.

Full rullE. det är full fart vid återvinningen, långtradare kör hela tiden ut med material som ska brännas eller återvinnas.

Fylls snAbbT. Containrarna vid rampen fylls snabbt. Här lämnar folk 7000 ton sopor varje år.

Smart app får orgeln att spela PITEÅ En klick på mikrofonappen i paddan, börja sjung så börjar den gigantiska orgeln i Acusticum att ackompanjera din stämma. Den sinnrika applikationen har utvecklats av Interacitive Institute Swedish ICT i Piteå.

Det händer mycket i huvu-

ÅTErvInns. Lysrören går ingen ljus framtid till mötes. de skickas till återvinning.

Foto: Gunnar Westergren

rAMPEn. en bil lastar av på rampen. Privatpersoner kan lämna gratis, företag får betala.

HElT FEl. en del avfall hamnar i fel container. Jörgen olsson får rensa träcontainern.

vITvAror. Vitvarorna hämtas av elkretsen och går till återvinning.

g hos Pireva dan en tid har också Myrorna ställt upp containers där folk kan lämna in kläder till behövande. Det trä som körs in vid anläggningen flisas av företaget Norrmiljö i Lycksele. Åsa Bergstrand berättar också om en ny nisch. – Sedan årsskiftet kan vi hantera farligt oljeförorenat avfall vid Haraholmen där vi kan ta emot förorenat material som från bland annat oljeavskiljare, säger Pirevas vd, som uppger att anläggningen på Haraholmen är ett bra komplement till anläggningen på Bredviksber-

get. Pireva klarar av att hantera stora volymer. Nu vill hon och Tomas Gus-

tafsson utveckla anläggningen. Logistiken inom området ska ändras, rampen flyttas inte, men material som gräs och löv ska placeras närmare infarten. Frågan är också hur det går med den Gröna rutt som infördes 2011 där Pireva samarbetar med Posten. Nej, det handlar inte om att Pireva sorterar ut dystra räkningar, utan om att soptunnor och postlådor står på samma sida.

FöretagsFakta

Piteå renhållning och vatten AB ● Ägare: Piteå kommun ● Omsättning 2014:130, 8 miljoner kronor. 2015: 139,1 miljoner kronor. ● Resultat efter finansnetto 2014:7,98 miljoner kronor. 2015:10.1 miljoner kronor. ● Anställda 2015:67 ● Antal renhållningsfordon;17 ● Total mängd avfall och restprodukter till Bredviksbergets avfallsanläggning:106 000 ton. Källa:allabolag.se/Pireva

– Detta handlar främst om säkerhet och miljö där vi sparar drivmedel, säger Åsa Bergstrand, som pekar på att den gröna rutten kommer

att vara helt utbyggd 2018. tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-64500

dena på verksamhetsledaren Anna Sirkka, och Johan Fagerlönn, teknisk doktor vid Interactive institute i Piteå. Idéer som de hela tiden försöker plantera till nytta för samhället. Dit hör säkerhetsarbete för att förbättra arbetsmiljöer i fordon och bättre larmfunktioner vid exempelvis Smurfit Kappa. Men också mer spektakulära, roliga saker som den app Fagerlönn och co utvecklat och som kan få orgeln i Acusticum att spela när du sjunger eller spelar ett instrument. –Vi har tagit fram en prototypdärdukanstyraorgeln med rösten, förklarar Johan Fagerlönn, som visar den teknik som innebär att du laddar ned en app i paddan. Ett tryck på appen så kommer en mikrofon upp, varefter en riktig mikrofon placeras nära paddan. Sedan är det dags att börja sjunga eller kanske spela flöjt. – Vår prototyp analyserar

ljudet och skickar det som meddelande till orgeln som börjar spela, säger Johan Fagerlönn, som berättar att prototypen ska visas upp vid festivalen New Direction New Directions senare i vår. Han och Anna Sirkka sysslar med flera spännande projekt. Mycket rör ljud där sektorn är bred. Det handlar om processindustrin där forskarna tagit fram en ny mer mänsklig variant av varnings-

larm som testats och som är kvar i ett operatörsrum vid Smurfit Kappa där Interactive Institute bland annat skapat visuella signaler som en bruten kvist signaler. De associerar till ljudet av en kvist som bryts. Ett område är sjukvård, ett annat idrott och hälsa, spel och media, och fordonsindustrin där Anna Sirkka har en bakgrund inom Scania och Volvo Cars. Johan Fagerlönn arbetar mycket med förarmiljöer i tyngre fordon med mer automatik och nya typer av varningsljud. –Vi har tagit fram en proto-

typ med surroundljud och information i vindrutan. Vi har kört detta i en simulator vid Scania, där vi siktar på att det kan finnas färdiga system 2030, säger Johan Fagerlönn. Framtidens personbilar blir också mer automatiserade där en förare kan få en hint om, att nu kan jag köra om eller byta fil, där bilarna blir utrustade med sofistikerade sensorer och kameror. När en fotgängare närmar sig en sådan ”automatbil” lägger den plötsligt ut en röd linje över vägen och signalerar, att nu tänker jag stanna, och fotgängaren kan tryggt gå över. I samarbete med Chalmers i Göteborg har en variant av systemet testats på en Volvobil. Interactive Institute i Piteå deltarocksåiforskningkring elfordon, som finansieras av Energimyndigheten, Scania, Volvo Cars, Volvo bussar, NEVS,Transportstyrelsen,Boverket och Pite energi. Forskningen går ut på att ta fram olika typer av ljud som ska låta inom vissa frekvensområden när exempelvis en elbil accelerar. Projektet sker i samarbete med LTU. tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-645 00

Forskning & Framtid

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

världsledande. sverea sicomp i Öjebyn. Världsledande forskningsinstitut som bland annat samrbetar med airbus och nasa.

Tillsammans. Zainab almaqdasi från irak läser mastepro gram vid LtU. skär fiber tillsammans med forskningsingen jören Emil Hedlund.

KomponenTer. Harts kärnmaterial och kolfiber, en del som används i sverea sicomps forskning.

Glad vd. Hans Hansson leder ett av världens mest framgångsrikta forskningsinstitut. sverea sicomp ligger i Öjebyn och har 30 Foto: Maria Johansson anställda som bland annat forskar i nya material för flygplan.

Plats för världsledand

ÖJEBYN I framtidens bilar kan hela fordonet tjäna som batteri och Airbus flygplan har ständigt intresse av att lätta på vikten. Bakom en del av utvecklingen står Swerea SICOMP i Öjebyn, ett av de världsledande instituten vad gäller forskning i nya material. –Allt vi gör är relaterat till

miljöpåverkan, säger Hans Hansson, vd för det forskningsinstitut i Swerea-koncernen som växt kraftigast de senaste åren, från 20 anställda 2011 till nu över 50. Av de finns 30 i Öjebyn. Numera har Swerea Sicomp också institut i Linköping med tio anställda och Göteborg med 17 anställda. Skälet till utökningen är att Sverea Sicomp erhållit

flera prestigefulla uppdrag. Hans Hanssons lista över den forskning som handlar om allt från att utveckla morgondagens bilar till att forska fram lätta komponenter till flygplan är lång. Just nu arbetar forskningsinstitutet med fem områden där Swerea SICOMP bland annat utvecklat en metod att ta fram kolfiber ur skogsråvaran Lignin. – Vi har två patent på kol-

fiberbatterier. Det ena handlar om hur man kan tillverka batterier av kolfiber, det andra handlar om hur man kan göra mekaniskt lastbärande batterier av kolfiber, så kalllade strukturella batterier, säger Hans Hansson, som uppger att forskarna samarbetar med bland annat Volvo Cars, Gestamp Hardtech i Luleå,(gör krockdetaljer) och det pågår diskussioner med Scania. ”Bilforskningen” ingår i marknadsområdet Automotive. – Vi går mot ett teknikskif-

te med lättare vikt. De flesta biltillverkare är inne på kolfiberkomposit i kombination med höghållfast stål i konstruktionerna, säger Hans Hansson. På hans bord står en modell av en Volvo 90. Taket är ett batteri av kolfiber.

– Vi har gjort ett kolfiberbatteri som applicerats på taket. Men det skulle också gå att applicera på en motorhuv, i golvet, eller hela bilen, säger Hansson, som pekar på att här samarbetar forskarna i Öjebyn med Volvo, VW, och batteriforskare. Vad gäller kolfiber från skogsråvara, hoppas Hansson ha framme en pilotlina tillsammans med Innventia i Stockholm år 2017. Året efter ska forskarna presentera en pilotlina för systemet med batterier. Ett stort marknadsområde är det Swerea SICOMP benämner Aerospace med

Vi går mot ett teknikskifte med lättare vikt.

Hans Hansson, vd

direkta uppdrag från Airbus. – Airbus har gett oss uppdraget att utveckla metodik för hur delar av ett flygplan ska dimensioneras, säger Hans Hansson, som uppger att tillverkarna vill ha lättare flygplan där bolaget i Öjebyn utvecklat nya simuleringsoch beräkningsmetoder. Airbus är en kund men många fler finns i Europa. SAAB i Linköping finns också med i bilden, därav kontoret där.

Till flygsidan hör också ett samarbete med Rolls Royce flygmotorer och GKN där Swerea SICOMP tagit fram ett urstarkt material, en ledskena som sitter bakom fläkten i jetmotorn och som vid test visat sig ha en hållfasthet som motsvarar sju ton. Rymdbolaget NASA är en annat stark part som Swerea SICOMP samarbetar med.

– Det handlar om så kalllad skademodellering. Vi kan med vår metod förutse vad som händer med en detalj som blivit utsatt för en slagskada och detsamma gäller för flygplan, säger Hans Hansson. Här säger han klart: – Vi är bland de fem bästa i världen på detta. Det förs också just nu samtal med tyska rymdforskningsinstitutet DLR om avtal. Ett ytterligare område är energi. Swerea SICOMP forskar bland annat kring hållfasthet på vindkraftsvingar och har utvecklat reparationsmetoder för bladen tillsammans med företaget Blade solutions i Norrfjärden. tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-645 00

Forskning & Framtid

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

Solfångare. Pite energi har satt upp sveriges bästa solfångare vid timmerleden. Ett bra sätt att utveckla förnybar energi, menar kjell skogsberg,energisakkunnig, och katarina Foto: Gunnar Westergren delsing, vd vid Energikontor norr.

Assi-tuben ger möjlighet till fjärrvärme PITEÅ Sedan länge skickar Smurfit Kappa ut varmvatten via ”Assituben” direkt ut i havet. Energin skulle kunna användas till annat, som att producera fjärrvärme för hushållen på Pitholm. Kjell Skogsberg är civilin-

e forskning Fakta Sicomp AB Öjebyn

lättare plan. Flygindustrin arbetar ständigt med att tillverka lättare plan där sverea sicomp i öjebyn utvecklat lättare Foto: Gunnar Westergren material i kolfiber.

● Ägare: Sverea AB ● Omsättning 2014: 55,1 miljoner kronor. ● Resultat efter finansnetto 2014: 922 000 kronor. ● Vinstmarginal: 1,71 procent. ● Kassalikviditet: 155,1 procent. ● Soliditet: 41.04 procent. ● Anställda: 45 Källa:allbolag.se ● Swerea består av Swerea AB och dess fem helägda forskningsinstitut: Swerea IVF, Swerea KIMAB, Swerea MEFOS, Swerea SWECAST och Swerea SICOMP.

genjör och energisakkunnig vid Energikontor Norr i Luleå. Han och vd:n Katarina Delsing arbetar över länet med de energifrågor som blir allt viktigare att lösa där de bland annat ser stora möjligheter med att använda Smurfit Kappas varmvattentub på ett annat sätt. Sedan många år dumpas vattnet direkt ut i havet. –Det finns energipotential i varmvattnet. Det fanns en diskussion om att använda det för att värma upp en travbana, men man skulle också kunna undersöka om det kan användas som fjärrvärme på Pitholm, säger Skogsberg. Han och Katarina Delsing prisar Piteå kommun som de menar är föregångare i att energieffektivisera och använda förnybar energi. Kommunen var först i Norrbotten med att skriva på EU:s ”Borgmästaravtal”. Det är EU:s verktyg för att få kommuner att arbeta miljöinriktat på lokal och regional nivå. – 6000 städer i Europa har skrivit på borgmästaravtalet, i Sverige är antalet 50. Sju av Norrbottens kommuner har skrivit på och fler är på gång, säger Delsing. Hon och Skogsberg leder flera projekt. – Nu startar vi det vi kalllar för energieffektivisering

nätverk där vi ska sammanföra grupper med 8-16 små och medelstora företag som förbrukar mer än en GWh per år, säger Delsing, som anger att målet är att få företagen att se över och minska sin energianvändning. I ett annat projekt Green, tittar Energikontor Norr på den outnyttjade energipotentialen i länet där Kjell Skogberg pekar på att Sverige förbrukar 340 TWh varje år, i Norrbotten finns en outnyttjad potential på 50 TWh. Dit hör den vindkraft som går på sparlåga just nu på grund av elpriset, men Skogsberg pekar också bland annat på solenergi, bioenergi och spillvärme från industrin. – Totalt har det kommit in ett 70-tal idéer om vad man kan göra och fler är välkomna. Vi ska gallra ut tio idéer när det gäller hållbar näringsslivsutveckling, arbeta vidare med dessa och bland annat ta fram affärsmodeller, säger Kjell Skogsberg. Under 2014–2015 genomförde kontoret ett projekt som handlade om att göra klimatsmarta affärer där 200 företag i Norrbotten

deltog. Kontoret sprider även information om bidrag, och nu ligger en ansökan inne hos EUs regionala fond om hållbar fastighetsanvändning genom samverkan. – Projektet är kostnadsberäknat till nio miljoner kronor där vi hoppas på besked i maj, säger Katarina Delsing. Energikontor norr hette tidigare Nenet sprunget ur projektet Northern Energy Network men bytte förra året namn till Energikontor Norr. Det fungerar som icke vinstdrivande aktiebolag som till 50 procent ägs av länets 14 kommuner, resterande 50 procent ägs av landstinget. Förutom Norrbotten finns ytterligare 14 kontor i Sverige. Kjell Skogsberg pekar på att det Energikontor Norrs energiska arbete är ett väletablerat sätt i Europa vad gäller miljöarbete. – Vi är Energimyndighetens förlängda arm, säger Katarina Delsing. 2015 omsatte bolaget 10,6 miljoner kronor med tolv anställda. Länets kommuner betalar tillsammans en halv miljon kronor, landstinget fyra miljoner kronor och resten utgörs av olika former av projektmedel som söks i konkurrens med andra.

tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-645 00

FörEtagsFakta ● Energikontor Norr AB, ägs av de 14 kommunerna i Norrbotten tillsammans med Norrbottens läns landsting. Energikontor Norr ingår i ett nätverk av cirka 400 lokala och regionala energikontor i EU

Forskning & Framtid

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

Guldkliimp. Harts, är sunpines guldklimp. Priset är högt på den produkt som skeppas till holländska Lawter som också är tioprocentig delägare i sunpine.

Lönsamt år för tall PITEÅ 86 175 kubikmeter talldiesel. Det producerade Sunpine under 2015. ”Det blev något minde volym jämfört med tidigare år men 2015 blev ändå lönsamhetsmässigt vårt starkaste år, säger vd Magnus Edin 2014 omsatte talldieselfabri-

ken på Haraholmen 1,1 miljarder kronor med 7,3 miljoner kronor positivt resultat efter finansnetto. 2013 blev resultatet plus 66 miljoner kronor.

– Att vinsten sjönk beror på det historiskt snabba och stora prisraset på olja under andra halvåret 2015. Dessutom rengjorde vi cisterner och förberedde ombyggnationen för att kunna tillver-

ka harts, förklarar vd Magnus Edin. Han säger att årsredovisningen för 2015 är inte klar, men omsättningen minskar något på grund av de låga oljepriserna. – 2015 blev trots det vårt starkaste år någonsin trots att fabriken stod stilla under augusti–november på grund av investeringen för att tillverka harts, och som nu kommit igång på ett bra sätt, säger vd:n. Under året tillsvidareanställdes elva personer och under 2016 anställs ytterligare fyra.

Marknaden kring petroleum-

produkter är svajig där oljestaterna pumpar ut mer olja för att bli av det fossila bränsle alltfler aktörer försöker komma bort ifrån. – Men Preem ha fortsatt behov av det vi levererar, säger Magnus Edin, som förklarar att visst påverkar oljepriset affärerna för Sunpine. – Under februari tappade vi åtta miljoner kronor, (enbart sett till lagerförändringar och oljepriset) men över tid är vi okänsliga. Det vi förlorar i nedgång tar vi igen när det blir uppgång, säger han.

Nyligen har Preem tagit investeringsbeslut som gör att bolaget kan blanda in högre andel talldiesel från Sunpine. Historiskt har Preem blandat in upp till 28 procent talldiesel och sju procent RME (Rapsmetylester) totalt 35 procent förnyelsebart.Nu ökar den möjligheten. – Under hösten invigdes en ny investering hos Preemraff i Göteborg. Nu kan man ha upp till 50 procent förnyelsebart innehåll i sin evolution diesel. Investeringen gör att man kan hålla samma nivå på inblandningen av talldiesel såväl vinter som sommar.

I dag tar Sunpine emot 160

–180 tusen ton tallolja som köps från pappers och massabruk, bland annat Smurfit Kappa. Ur råvaran utvinns upp emot 100 000 kubikmeter talldiesel, 40 000–50 000 ton biolja, terpentin, och

Om det också blir straffskatt på talldiesel vore det en stor utmaning. Magnus Edin, sunepines vd

Forskning & Framtid

Piteå-Tidningen Onsdag 30 mars 2016

lÖnsamT. det ryker ur skorstenen vid talldieselfabriken sunpine. en lönsam anläggning som producerade nära 90 000 kuFoto: Gunnar Westergren bikmeter talldiesel förra året.

BorraT. Hålet är borrat och klart och slangen dras fram till huset. På några dagar har villaägaren fått betydligt energsnålare bergvärme. Hittills har roger Holmbom och rickard Larsson installerat 500 berg och jordvärmeanläggningar.

Ekonomisk vinst dra in bergvärme PITEÅ 150 000–200 000 kronor. Det kostar det att att dra in bergvärme, en ekonomisk bra affär, säger Rickard Larsson och Roger Holmbom som driver Piteå rörservice med specialitét energismarta värmelösningar.

nyansTälld. sandra noreus är nyanställd labingenjör med uppgift att bland annat kvalitetstesta den tallolja som köps Foto: Gunnar Westergren in.

Båda har en gedigen yrkeserfarenhet inom vvvs- branschen. De inledde sin yrkesbana vid Larssons värme i mitten av 1970-talet, sedan gick de vidare i andra yrken för att 1986 stöta ihop vid en lunch. –Där väcktes idén att starta företaget Piteå rörservice, säger Roger Holmbom som berättar att i början låg företaget nära macken vid Västergatan. Efter en sejour i gamla bryggeriet flyttades verksamheten 1995 till egen lokal vid Furuvägen i Munksund. I år fyller företaget 30 år. Rickard Larsson är

Foto: Gunnar Westergren

I laBBET. magnus edin och Valeri naydenov i labbet, en viktig del i sunpines verksamhet där produkterna kvalitetsäkras.

dieselfabrik harts som skeppas till holländska Lawter (tioprocentig delägare). Hartsen som Magnus Edin beskriver som Sunpines guldklimp, hämtas i flytande form av båt varje vecka. Fartyget kan lasta 16 av det vdn kallar för ”avancerade termosar”. Helt täta för att hindra läckage. Bland Sunpines produkter ligger harts högst i pris, där finns de stora pengarna, men eftersom talldieseln tillverkas i större volymer kommer ändå de största intäkterna därifrån. Vdn är nöjd med Sunpines utveckling. Från att ha

varit en problemfabrik med många vd-byten går den i dag som tåget, men Edin ser ändå orosmoln och det handlar om politiker med otydliga beslut. – Behovet av grön diesel ökar hela tiden. Men vi är bekymrade över att det saknas ett regelverk kring den produkt vi tillverkar. När vårt bränsle hamnar i evolution diesel behöver inte Preem betala energiskatt och koldioxidskatt, men det försvinner 2018. Efter det vet vi inte vad som gäller. Det gör att vi inte kan besluta om nödvändiga investeringar, säger

FöretagsFakta

Sunpine AB ● Ägare:Sveaskog, Södra Skogsägarna, Preem, Kiram (Lars Stigsson) Lawter. ● Omsättning 2014: 1,1 miljard kronor. ● Resultat efter finansnetto 2014: 7,3 miljoner kronor. ● Kassalikviditet: 91,92 procent. ● Soliditet: 62,19 procent. ● Anställda: 31. Källa:allabolag.se

Magnus Edin, som pekar på att regeringen med stöd av miljöpartiet infört straffskatt på rapsolja och etanol. – Om det också blir straffskatt på talldiesel vore det en stor utmaning, men vi kan

ställa om vår produktion mot kemisk industri, säger Sunpines vd. tommy norin tommy.norin@pt.se 0911-645 00

SVEPcertifierad och ansvarig vvs-installatör. Roger Holmbom är också ansvarig vvs-installatör. Piteå rörservice affärsidé är att fungera som vvs-firma. Från början handlade det mycket om arbeten i nyproducerade villor. – Energin kom in 1990 där vi sålde och installerade pannor och 1994 började vi med värmepumpar, säger Rickard Larsson, som berättar att sedan dess har energisidan hela tiden växt. – 80 procent av verksamheten är energirelaterat, säger Rickard Larsson, som anger mångfalden i verksamheten.

Företaget tar på sig uppdrag inom bergvärme, ytjordvärme, sjövärme och luft/vattenvärme. – Anläggning av bergvärme och ytjordvärme är vanligast, säger Rickard Larsson. Han pekar på att i energi-

spartider är det god ekonomi att dra in berg- eller ytjordvärme. En installation kan kosta 150000–200000 kronor, men avskrivningen ligger på enbart sex–sju år. –Systemet gör att du halverar din energiförbrukning, säger Roger Holmbom, som pekar på att hittills har företaget installerat drygt 500 berg- och ytjordanläggningar runt om i Piteå. – De senaste åren cirka 40 per år. Larsson förklarar att Piteå rörservice har kapacitet att ta en totalentrprenad där företaget samarbetar med Norrfjärdens brunnsborrningar och flera andra entreprenadföretag. Efter en viss driftstid behö-

ver värmeväxlaren i huset bytasutdärdelägarnamycket är ute på servicejobb. Orderboken är rätt full, de två röda servicebilarna rullar hela tiden runt Piteå. – Vi har jobb en månad framåt och det kommer hela tiden in nya uppdrag, säger Rickard Larsson, som berättar att företaget vill synliggöra tjänsterna vi bland annat Nolia i Piteå –Vi ska vara på Piteåmässan i sommar. Den är ett forumförattsynliggöraföretaget, säger Roger Holmbom. tommy norin ÖPPnaT. Piteå rörservice annonserar i Pt om att de öppnat verksamheten på Västergatan. Året är 1986.

Växel Nyhetstips Redaktion Sport PT Älvsbyn

0911-645 00 0911-646 00 0911-645 10 0911-645 40 0929-557 23

NN Arvidsjaur 0960-472 70 NN Arjeplog 0961-106 30 SMS:a PT TIPS till 72 018 MMS:a PT BILD till 72 018 PT på webben www.pt.se

ONSDAG 30 MARS 2016

”Kontraproduktivt att straffbeskatta”

Kör miljövänligt. Roger Åström i Öjebyn kör miljövänligt. Hans bil går på rapsdiesel. För det får han betala straffskatt.

Foto: Camilla Berglund

PITEÅ Den S- och MP-styrda regeringen vill ha en fossilfri bilpark 2030, samtidigt som den infört straffbeskattning på miljöbränslen som E85 och rapsdiesel. ”Kontraproduktivt”, säger professor Rikard Gebart om politikens valhänthet kring den förnybara energin. Rikard Gebart, starkt bidra-

gande till framväxten av ETC i Piteå, professor vid avdelningen för Energivetenskap, är också ansvarig för forskningen vid LTU Green Fuels pilotanläggning i Piteå. Anläggningen som är placerad bredvid Smurfit Kappa har under ett antal år producerat BioDME från svartlut, men inom pågående forskningsprojekt förgasas pyrolysolja med svartlut och det produceras bio-metanol. Han väntar på Energimyndighetens besked om fortsatt finansiering till driften av anläggningen. – Vi behöver 19 miljoner kronor för 2016. Sedan skulle vi vilja ha ett långsiktigt ramprogram och forskningsprojekt knutna till anläggningen. Det vore helt fel att lägga

ned, säger Gebart. Han ser Energimyndighetens handläggning av fallet som ”Sfinxens gåta”. – Det är svårt att förutse vad

Energimyndighetens högsta beslutande organ, EUN, kommer att besluta. Jag har inte fått någon signal om hur de tänker, men ärendet kommer att tas upp på ett möte i april. Jag får se vad de säger, säger Rikard Gebart, som pekar på att LTU Green Fuels verkligen ansträngt sig för att hitta ett upplägg som passar in i Energimyndighetens strategi. – Men det har varit svårt att uppfylla alla bivillkor som ställts upp, säger professorn, som pekar på att det vore ett enormt slöseri och en strategisk miss att släcka ned den

En gåta: Frågan om pengarna från Energimyndigheten till anläggningen är en Sfinxens gåta”, säger professor Rikard GeFoto: Joel Gustafsson bart, också vd för LTU Green fuels.

mEtanol. Just nu producerar anläggningen i Piteå metanol samtidigt som LTU Green fuels väntar på besked om pengar Foto: Joel Gustafsson från Energimyndigheten.

enda anläggning i Sverige som har en beprövad teknik med potential att förse Sverige med alla de drivmedel som krävs för ett fossilfritt transportsystem.

för drivmedel från svensk skogsråvara, utan att vi behöver använda mer biomassa. Idén bygger på en kombination av vår process med förnybar el från vindkraftverk som både skulle kunna göra Sverige självförsörjande med drivmedel och göra det möjligt för svenska företag att exportera betydande mängder drivmedel, säger Rikard Gebart.

Han pekar på att hittills har

anläggningen körts mer än 27 000 timmar varav 11 000 timmar med produktion av drivmedel. – Vi har gjort det andra bara kan drömma om. Men tyvärr räcker det inte med att ha en effektiv process för förnybara drivmedel när priset för fossila drivmedel är rekordlåga. Så länge det inte

finns en mekanism som premierar miljövänliga drivmedel mot miljöskadliga fossila drivmedel så kommer det inte att byggas stora anläggningar. Tyvärr verkar inte politiken kunna leverera nya spelregler som rättar till detta, trots att det råder stor politisk enighet om behovet och trots att man i flera år lovat att det ska komma, säger Rikard Gebart. – Om vi får möjlighet att vidareutveckla den redan effektiva process som vi har i Piteå-anläggningen så har vi idéer som skulle kunna mer än fördubbla potentialen

Här har LTU tillsammans med

ett antal företag nyligen lämnat in en ansökan till EUs ERANET samarbete på energiområdet.

– Projektet är dyrt eftersom vi gör experiment i en relativt stor skala, det handlar om tiotals miljoner kronor, säger LTU Green Fuels forskningschef, som hoppas på positivt besked. – Samtidigt ska man komma ihåg att produktionskostnaden i en fullskaleanläggning blir mycket låg jämfört med de allra flesta andra förnybara alternativen. Beviljas projektet kan det påbörjas tidigast i slutet av 2016.

Tommy Norin tommy.norin@pt.se 0911-645 00