Norrbottens Affärer by Piteå-Tidningen Piteå-Tidningen

RYMDEN NÄRMAR SIG FÖR KIRUNA

GRUVTROLLET ÄR RENA BARNLEKEN

TRIVSEL ÄR NYCKELN TILL FRAMGÅNGEN 18

MINGELSKOLAN – SISTA DELEN

KRÖNIKA

Agera nu och slipp skattesmäll 21

FOTO: ROBERT LUNDBERG

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

Isabelles dröm en ren formsak Jobbet på reklambyrån var inte en tillräcklig utmaning – då tog Isabelle Norman Sällström i Piteå steget mot eget. Det som tidigare varit formgivning hemma på hobbynivå tog bokstavligen mer konkret form i samband med hennes mammaledighet för tre år sedan. I dag är företaget Isaform, som i huvudsak jobbar med mönsterformgivning och illustrationer väl etablerat och 10-11 har kunder över hela världen.

TEMA: Vårdval

Redo för ny vårdreform 4-5

NORRBOTTENS

TISDAG 00 MÅNAD 2008

KRÖNIKAN

Lars-Henrik Andersson | Näringslivsredaktör | lars-henrik.andersson@norrbottensmedia.se | 0920-26 28 26

Lars-Henrik Andersson

Gryningen är nära för näringslivet NÄR DET ÄR SOM MÖRKAST är gryningen som närmast. De orden har artisten Brolle, med rötterna i Boden, tatuerat på sin hals. Jag tycker det är ett bra uttryck som både kan användas i sammanhanget att när det är som jobbigast, så kan det bara bli bättre. Eller: när konjunkturen har nått botten, så kommer det en vändning. Nu visar olika konjunktur- och företagsbarometrar att konjunkturen är på väg upp från bottenläget.

Norrlandsfonden skickade för drygt en vecka sedan ett pressmeddelande med följande rubrik: ”Optimism i Norrlands näringsliv inför 2010 – bästa konjunkturläget ﬁnns i Norrbotten”. ENLIGT DEN konjunkturbarometer som Norrlandsfonden gjort så upplever två av tre företag i Norrland att höstens ekonomiska klimat varit bra eller tillfredställande. Prognoserna inför våren pekar uppåt i de ﬂesta branscher. Norrbotten har Norrlands starkaste

konjunktur. Och enligt företagarna så ser länets småföretag framtiden an med tillförsikt. MED ANDRA ORD ser det ljust ut, trots att vintermörkret nu sänkt sig över länet. Men om en månad vänder det – dagarna blir längre och ljuset återvänder. 2010 kan bli året då konjunkturindex vänder från minus till plus och att de anställda som ﬁck gå under lågkonjunkturen får chans att komma tillbaka till arbetslivet.

NORRBOTTENS

INNEHÅLL 4

4–5

20 november 2009

Hermelinen kan bli första privata vårdcentralen Fritt fram vid årsskiftet för konkurrens med landstinget

6–7

Läkarföreningen kritiserar Norrbottensmodellen ”Vårdvalet ser ut att bli en skenreform”

Rymden kommer närmare i Kiruna Rymdturism – mycket mer än bara resor ut i rymden

KRÖNIKA Ronny Olovsson, vd Vinter I ishockeyn ﬁnns den gemensamma nämnaren

10–11

Isabelle formade sin egen dröm Vågade steget mot eget – nu har hon hela världen som arbetsfält

12–13

Affärsidé: att hålla koll på företagens datanät Luleåföretaget Absilion hittade rätt på marknaden

14–15

Japansk ﬁlosoﬁ ska bygga framtidens framgång På Lindbäcks Bygg vill man ha alla med i båten

Bus för barnen lönar sig i Kiruna Gruvtrollets lekland har blivit ett populärt utﬂyktsmål

Prisade företagare sätter trivseln i centrum BAM vann pris på näringslivsgalan – igen

PANELEN Svaren på månadens hetaste frågor Hur påverkas näringslivet i länet av hastighetssänkningarna?

EKONOMI Mikael Boström, auktoriserad revisor Så återhämtar sig företagen efter lågkonjunkturen

24–26

NYA BOLAG De har startat nya ﬁrmor Aktiebolag, enskilda ﬁrmor och handelsbolag

26–28

MINGELSKOLAN 3:3 Monica Wikström-Johansson Sista lektionen i konsten att bli en profesionell minglare

Norrbottens Affärer produceras av Norrbottens Media AB Ansvarig utgivare Matti Lilja Redaktion Lars-Henrik Andersson, Björn Hansson Graﬁsk form Erja Persson, Norrbottens Media Annonsförsäljning Norrbottens Media AB Tryck Tryck i Norrbotten, Luleå

vinter.

2017

Vi är kanske lite tidiga att önska ett Gott Nytt År. Men det har sin förklaring. 2009 har varit ett betydelsefullt år för Galären. Målet att nästa år integrera långsiktig hållbarhet när vi bygger om och bygger nytt

20 10

har vi redan infriat. Nu tänker vi grönt i byggprocessens alla moment, från idé, projektering och arkitektur till drift och underhåll.

109

Lokaler och bostäder byggs med spännande arkitektur

och hållbara energilösningar. Vårt avtal med Luleå Energi garanterar leveranser av vattenkraftsel från Lule älv till Galärens alla fastigheter. 98 procent av fastighetsbeståndet är anslutet till fjärrvärmenätet. Internt fortsätter vi att utbilda oss grönt. I nya projekt bygger vi in teknik som snålar med energin och bidrar till minskade utsläpp av koldioxid. Som hyresgäst kan du räkna med att vi tar ett grönt ansvar, som både vi och du mår bra av. För oss hör bra affärslägen, hög kvalitet och hållbarhet ihop. Det är de byggstenar som en riktigt sund fastighetsutveckling ska vila på. Mycket återstår förstås att göra. Ändå ligger vi långt fram i utvecklingen. Därför är det helt naturligt att vi redan nu passar på att önska ett riktigt gott, grönt nytt år!

7 8 0

Galärengruppen med kontor i Luleå och Stockholm är en koncern med inriktning på fastighetsområdet. Galären i Luleå har 21 anställda och en justerad balansomslutning på över en miljard. Galären arbetar med utveckling av bostäder, kommersiella lokaler och samhällsbyggnad ur ett grönt perspektiv. Vi förvaltar cirka 140.000 m 2 lokaler och 350 bostäder i den förnyade staden Luleå. 0920-23 51 51 – www.galaren.se

NORRBOTTENS

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

TEMA: Vårdval DEN 1 JANUARI 2010 sker en smärre revolution inom vården som syftar till att ge patienterna större makt och valfrihet samt underlätta för nya vårdgivare att etablera sig. Norrbottens Affärer har tittat närmare på vad förändringarna kommer att innebära.

Vården ändrar formen Hermelinen vill bli länets första privata vårdcentral Hermelinen står redo i startblocken och kan bli den första privata vårdcentralen. – Är bara villkoren någorlunda rimliga kommer vi att ansöka, säger Anders Henriksson, VD för läkarhuset Hermelinen. De stora nationella vårdföretagen har ännu inte tagit ställning till hur de ska agera i Norrbotten.

CAROLA LEMNE VD för vårdjätten Praktikertjänst har Norrbotten i tankarna.

Det förväntas ingen rusning av privata aktörer beredda att öppna vårdcentraler i Norrbotten i början av nästa år. Men det ser ut som att i alla fall centrala Luleå kommer att få en under nästa år. Läkarhuset Hermelinen står redan i startblocken. – Är bara villkoren någorlunda rimliga kommer vi att ansöka, säger Anders Henriksson, VD för läkarhuset Hermelinen. Vi har möjlighet att smyga igång verksamheten även med få listade patienter eftersom vi redan har personal, lokaler och utrustning. Dessutom har vi varit igång sedan 1990 och är väl etablerade i Luleå. Han menar att det inte är alldeles enkelt för någon utomstående att komma till Norrbotten och öppna vårdcentral. – Man kan inte luftlandsätta en vårdcentral från Stockholm. Har man ingen lokal förankring kan det bli svårt att rekrytera både personal och patienter och samtidigt bygga upp ett rykte. Det blir dyrt om man börjar från ingenstans. Vi däremot har möjlighet att

anpassa kostymen efter behov och efterfrågan eftersom vi, så att säga, redan har en kostym säger Anders Henriksson.

Många olösta frågor Men Hermelinen liksom andra möjliga privata aktörer är lite avvaktande. Det ﬁnns fortfarande många frågor som är olösta. – För att kunna räkna ordentligt på detta måste vi först se förfrågningsunderlaget med alla detaljer och fundera över vad vårdpengen blir och hur den viktas för olika befolkningsgrupper. Listningsprocessen är också avgörande. Helt krasst är det mer lönsamt att ha 3000 friska 35-åringar listade som nästan aldrig går till läkaren. Får man bara multisjuka äldre går man i konkurs, oavsett vad vårdpengen blir. Det är avgörande att få ett tvärsnitt av befolkningen om det ska fungera långsiktigt, säger Anders Henriksson. Det är även bråda dagar för de stora aktörerna. När mer än halva Sverige i ett slag öppnar för fritt vårdval öppnas det stora möjligheter för de nationella vårdföreta-

gen att göra nya etableringar, men ännu är det för tidigt att säga hur de kommer att agera. Kenneth Wall är informationsdirektör på Carema, ett av Sveriges tre stora vårdföretag. – Vårdvalsreformen är självklart positiv. Vi är för fri etablering. Men, det är svårt att ta ställning innan alla fakta är framme. Förutsättningarna skiljer sig mycket mellan landstingen. Största skillnaden är hur vårdpengen fördelas mellan fast och rörlig ersättning. Om den rörliga ersättningen är stor är det viktigt att ha ett stort antal patienter listade. Det blir svårare i gles-

befolkade delar av landet, men å andra sidan är konkurrensen större i storstäder. Carema har dragit igång många nya verksamheter det senaste året och vill att de ska komma igång ordentligt innan vi är beredda att göra nya satsningar.

Vårdjätten är positiv På Praktikertjänst, Sveriges största koncern inom privat entreprenörsdriven vård, tittar man redan på möjligheterna att öppna vårdcentraler i Norrbotten. – Vi ser oerhört positivt på vårdvalsreformen. Den betyder att patienterna får mer

makt och att pengarna följer individen. Man kan säga att makt överförs från landstinget till patienterna. Det är bra, säger Carola Lemne VD för Praktikertjänst. Dock är hon kritisk till det listningsförfarande som planeras för Norrbotten, det vill säga att de som inte aktivt väljer kommer att listas hos landstingets vårdcentral som ligger närmast. Det innebär att en nyetablerad vårdcentral inte kommer att få några patienter med automatik utan istället aktivt måste rekrytera var och en. Erfarenhet visar att de som är vana besökare på vårdcentralen är mest be-

NORRBOTTENS

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

HERMELINEN kan bli den första privata vårdcentralen. Är bara villkoren någorlunda rimliga kommer vi att ansöka, menar Anders Henriksson, VD för läkarhuset Hermelinen.

FOTO: LENNART JÖNSSON

nägna att göra ett aktivt val medan andra, friska, personer inte engagerar sig i vårdvalet och därmed hamnar hos landstingets vårdcentral. – Det har ingen betydelse den 1 januari eftersom det då ändå inte kommer att ﬁnnas någon privat vårdcentral att lista sig hos, men det försvårar för nyetableringar, säger Carola Lemne.

Kunde göras annorlunda Hon pekar på att det ﬁnns andra sätt att sköta listningen på. Till exempel kunde man vänta med själva listningsförfarandet i några månader för att ge nyetablerade en chans,

eller göra omlistningar i de områden där en ny vårdcentral öppnar. – Andra landsting kommer att sköta det annorlunda. Får de nyetablerade vårdcentralerna inte några av de patienter som väljer att inte göra ett aktivt val blir det få som vågar sig på att starta. Det är en stor investering och det krävs minst 10 till 15 personer för att bemanna en vårdcentral, beroende på vad landstingen kräver ska ingå. Det kommer bara att vara de stora drakarna som kommer att våga sig på det, säger Carola Lemne. PATRIK LINDÉN

FAKTA Fritt vårdval Efter ett riksdagsbeslut kommer det från och med 2010 att bli fritt fram för privata vårdcentraler att konkurrera med landstinget om patienterna i Norrbotten och övriga Sverige. Du kan lista dig på vilken vårdcentral du vill och din vårdpeng från landstinget tillfaller automatiskt den vårdcentral du väljer. Du kommer dock inte att kunna välja läkare. Men, förmodligen kommer du inte att märka någon-

ting. Det kommer inte att finnas några nya aktörer redo att konkurrera om din vårdpeng i januari och gör du inget aktivt val kommer du att listas vid den av landstingets vårdcentraler som ligger närmast. Just listningsmetoden är något som många läkare och privata aktörer är starkt kritiska till. Alla beslut är dock inte fattade ännu. Den 19 november fattade landstingsfullmäktige ett inriktningsbeslut och under december kommer

förfrågningsunderlaget att fastställas. Därmed kan man inte räkna med att

någon privat aktör kan vara på plats förrän tidigast i mitten av nästa år.

NORRBOTTENS

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

TEMA: Vårdval

”Landstinget tar inte Robert Svartholm, ordförande för Norrbottens läkarförening och praktiserande distriktsläkare, ser stora risker med den kommande Norrbottensmodellen för vårdvalet och kallar det skenreform och halvmesyr. – Sverige tillhör de länder som har högst läkartäthet i världen, ändå är det ont om läkare i primärvården. I Norrbotten är det bara cirka 60 procents av läkartjänsterna på vårdcentralerna som är bemannade med ordinarie personal, resten är vakanser, vikarier och stafettläkare. Med vårdvalsreformen hade landstinget chansen att göra primärvården attraktiv men den chansen ser det inte ut som om man tar tillvara på, säger Robert Svartholm. Även om alla villkor inte är klara är Robert Svartholm kritisk på ﬂera punkter till hur landstinget resonerat om införandet av vårdvalsreformen. – Man kommer bara att kunna lista sig på en vårdcentral, inte hos en namngiven doktor. Folk vill veta vilken doktor de ska träffa och som läkare vill man gärna arbeta med patienter som aktivt valt dig. Men med stor läkarbrist blir det i praktiken ändå ingen reell valfrihet. Dessutom planerar man för väldigt korta avtalstider, 30 månader, och ett krav på ett brett och detaljerat åtagande. Det innebär en mycket stor ekonomisk risk för den som vill etablera sig med en privat vårdcentral i Norrbotten.

Inte tagits på allvar

ROBERT SVARTHOLM är distriktsläkare och Norrbottens läkarförenings ordförande. På flera punkter riktar han skarp kritik mot landstinget

Han är dock inte kritisk till vårdvalsreformen i stort. – Det är bra att man sätter patienten i fokus och att primärvården uppmärksammas, den har inte tagits på allvar tidigare. Men, nu ser det ut att bli en skenreform. Vad som behövs i Norrbotten är nyrekryteringar av läkare, nu gör man i praktiken allt för att hindra nyetableringar. Genom att inte erbjuda också privata vårdcentraler tillgång till passivt listade patienter skapar man mycket svåra förutsättningar för den som vill etablera en ny vårdcentral.

Robert Svartholm tror inte att reformen kommer att innebära några stora förändringar i praktiken, i alla fall inte på kort sikt. Han tror att folk kommer att välja bort underbemannade vårdcentraler och söka sig dit där det ﬁnns ordinarie läkare, men då måste de vårdcentralerna växa och kommer få svårt att hitta läkare. – Risken är stor att de gamla problemen kvarstår och att nya tillkommer. Allt förblir vid det gamla, säger Robert Svartholm.

Vårdförbundet är positivt till fler arbetsgivare. – Vi är principiellt för vårdvalsreformen. Det innebär fler aktörer och fler arbetsgivare för våra medlemmar, men vi tycker att vården ska vara offentligt finansierad. Bland våra medlemmar är det stor spridning på åsikterna. Mycket beror på i vilket landsting de jobbar i och hur reformen genomförs just där. Där reformen varit igång har det inte gått tillräckligt lång tid för att fullt ut bedöma effekterna.

Så sammanfattar Katarina Johansson, Vårdförbundets ordförande i Norrbotten, hur förbundet står i vårdvalsfrågan. Vårdförbundet organiserar sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensköterskor och biomedicinska analytiker.

”Har inte satt ner foten” – Det är synd att införandet görs under tidspress och risken ﬁnns att det i praktiken ändå inte blir någon reell valfrihet. Det hade varit bättre om

Norrbottens näringslivstidning – Norrbottens Affärer kommer ut med sex nummer under 2010 som bilaga i NSD, Norrbottens-Kuriren och PT. Upplaga 87.000 ex. Norrbottens Affärer publiceras även på www.nsd.se och www.kuriren.nu

BOKA 2010 REDAN NU! 6 INF. TILL PAKETPRIS! Modul 14, 22 Modul 24 Modul 34 , Rinkmodul 62 Modul 38, 64 Modul 68

Paketpris! 4 000:-/inf. 7 000:-/inf. 10 500:-/inf. 17 800:-/inf. 35 000:-/inf.

Ord. pris/st. 5 416:-/inf 10 832:-/inf 16 248:-/inf 32 496:-/inf 64 992:-/inf

Utgivningsdagar 2010 19/2, 9/4, 21/5, 10/9, 22/10, 19/11

0920-26 27 00 VÄX EL

NORRBOTTENS

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

Vårdvalsreformen närmar sig. Den innebär fri etableringsrätt och ett fritt vårdval. Projektledaren Caj Skoglund tror dock inte på någon rusning av privata aktörer.

chansen” FAKTA Splittrad bild bland läkare och sköterskor

för utformningen av vårdvalsreformen.

landstinget först hade klarlagt vilken vård medborgarna ska erbjudas. Där är man fortfarande lite luddig och har inte satt ner foten. Det är viktigare att det är rätt vård än hur driftsformerna ser ut, säger Katarina Johansson. Hon spår att det inom några år kommer att ﬁnnas en handfull nya aktörer. – Flera av våra medlemmar är intresserade av att starta egen verksamhet, men det är inget stort tryck, säger hon. PATRIK LINDÉN

FOTO: PATRIK LINDÉN

KATARINA JOHANSSON, Vårdförbundets ordförande i Norrbotten.

Både Läkarförbundet och Vårdförbundet har inför den stora vårdvalsreformen genomfört enkätundersökningar bland sina medlemmar i de landsting som redan har infört vårdvalet. Bilden är att vårdens anställda inte är överentusiastiska. I Vårdförbundets undersökning från oktober förra året säger 72 procent att vårdens kvalitet inte främjas i vårdvalsmodellen. I en annan undersökning från Vårdförbundet, om eget företagande i vården från våren 2007, säger en av tre av vårdförbundets medlemmar att de kan tänka sig att starta eget företag inom vården och fem procent säger att det är troligt att det kommer att försöka driva ett eget vårdföretag. Läkarförbundets undersökning från i höstas visar att läkare är för en modell med hög fast ersättning och liten rörlig del, alltså som föreslaget för Norrbotten. De flesta som har egen erfarenhet av vårdval menar att regelverket är för detaljerat och leder till för mycket administration. Bara cirka en tredjedel av de svarande tycker att möjligheterna till professionell utveckling förbättrats och ännu färre anser att ersättningssystemet premierar ett hälsobefrämjande och förebyggande arbetssätt. Generellt är yngre mer positiva än äldre.

Räknar inte med rusning I februari i år beslutade riksdagen att samtliga landsting i Sverige senast den 1 januari 2010 ska ha infört vårdvalsreformen för primärvården. I praktiken, och något förenklat, innebär det vårdcentraler. Hittills är det bara tre landsting som har praktisk erfarenhet av fritt vårdval; Stockholm, Halland och Västmanland, medan ytterligare ett antal landsting i södra Sverige kommit igång under året. Nu arbetar Norrbottens läns landsting för fullt för att vara färdiga med förfrågningsunderlaget den 1 januari 2010 och därmed rent formellt kan sägas ha infört det fria vårdvalet i tid. Caj Skoglund är projektledare för vårdvalet för Norrbottens läns landsting. Han förklarar de huvudsakliga dragen i reformen. – Det kommer att bli fri etableringsrätt och ett fritt vårdval. Ingen vårdcentral kan säga nej till en patient som vill lista sig och landstinget kan inte säga nej till en vårdcentral som vill öppna om den uppfyller kraven. Med varje patient följer en vårdpeng som är beroende av åldern. Till exempel är vårdpengen högre för barn och äldre än för en 30-åring. Vårdcentraler i glesbygd har en högre ersättning än de i tätort.

Ingen rusning Han menar att vi inte kan vänta oss en rusning av privata aktörer som öppnar tidigt nästa år. – Det är först när hela förfrågningsunderlaget är klart som någon kan räkna på om de vill öppna. Norrbotten

Konferens med upplevelser

CAJ SKOGLUND, projektledare för vårdvalet, tror inte på någon rusning av privata aktörer när vårdvalsreformen träder i kraft.

avser att följa Hallands exempel för hur vårdpengen fördelas med en stor fast ersättning och en mindre besöksberoende del. Caj Skoglund pekar på att även om åtagandet att driva en vårdcentral är relativt stort är det inte bara tänkt att de stora vårdföretagen ska kunna vara med. – Mindre aktörer kan samarbeta och dela på vissa tjänster som till exempel mödravård, jourverksamhet eller samäga dyr utrustning. Idag finns det 32 vårdcentraler i Norrbotten. Landstinget driver samtliga utom den i Vittangi som landstinget upphandlat av Praktikertjänst. – Innan det finns privata aktörer i Norrbotten kommer vi nog att se att en del patienter ändå byter vårdcentral och listar sig närmare jobbet eller byter om man är missnöjd med något på sin nuvarande vårdcentral. Vi tror dock inte på några dramatiska omflyttningar i närtid, säger Caj Skoglund. PATRIK LINDÉN

Open minds vas lila 25cm

995:Ord. 2.200:-

! Varmt välkommen

Restaurang

Tel. 0920-47 54 00 • www.restauranghelmers.se • Älvsbyvägen, Alvik

Nyhet! Ebbenjarkas specialitet är att komponera exotiska, exklusiva och vilda upplevelser, vinter som sommar. Härliga minnen för livet.

Ebbenjarka Tel: 0920-25 22 32, 070-609 22 32 www.ebbenjarka.se

Snart är det dags för dofterna, ljusen, pysslet, överraskningarna, smakerna & sångerna. Smyg igång med glöggen & stjärnan. Välkommen in till oss och köp era julklappar av dom bästa varumärkerna redan nu.

Endast ho s Ce rver a

På ängarna i Alvik ligger Restaurang Helmers. En nybyggd restaurang 11-13.30 med plats för 180 gäster. Bufféluncher mån-fre kl. 11-13.30.

Krister & Maria med Personal Storheden, Luleå tel. 20 05 40 • storheden@cervera.se • www.cervera.se

tycker om Julklappar

Bufféluncher • Konferens • Catering • Affärsluncher • Festarrangemang

NORRBOTTENS

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

REPORTAGE RYMDEN kommer allt närmare i Kiruna. ”Visionen är att utveckla rymdturismen till något mer än bara resor ut i rymden”, säger projektledaren Tommy Lahti.

•

KIRUNA

Rymdturism kan vara så mycket mer än att skicka upp turister i tyngdlöshet. För Kiruna, ja hela Sverige kan det bli ett Klondyke där den som gräver snabbast och djupast tjänar mest. Men det gäller att våga satsa och se det hela ur ett brett perspektiv. I USA förväntas rymdturism dra in mångmiljonbelopp – i dollar räknat.

Rymden närmar sig – Det är inte alltid biljetterna till själva filmen på bio som gör att biografen eller filmindustrin överlever ekonomiskt, utan alla kringprodukter, kringevenemang som på biografen brukar vara popcorn, godis, läsk och annat som säljs i samband med filmen, säger Tommy Lahti, projektledare för Rymdstad 2020 vid Progressum i Kiruna.

”Visionen för mig är att utveckla rymdturismen till något mer än enbart flygningar ut i rymden” – På samma sätt blir rymdflygningar från Kiruna ett lokomotiv som drar med sig mycket annat. Det börjar närma sig verklighet för uppflygning mot tyngdlöshet för de första rymdturisterna från Kiruna Airport 2012–2013. Redan är ett hundratal biljetter sålda och i december reser representanter från Spaceport Sweden till USA för att se farkosten rulla ut färdig för att börja testas för rymdflygningar. En likadan farkost som om några år ska flyga från Kiruna. – Visionen för mig är att med lokal,

regional och nationell samling utveckla rymdturismen till något mer än enbart flygningar ut i rymden, berättar Tommy Lahti. – Det finns mycket att göra på flera olika punkter. Tommy Lahti nämner bland annat möjligheterna för studenter och forskning inom rymden, ett stort rymdcampus med flera hundra deltagare skulle betyda mycket för Kiruna – både vad det gäller kommunala intäkter men också framtidstro och självbilden för bygden. – Och tänk på all kunskap tekniknationen Sverige skulle kunna erbjuda världen och kommande rymdoperatörer.

Ser samband När det gäller strategier och nyckelfrågor under arbetet med Rymdstad Kiruna 2020 handlar väldigt mycket om samverkan, att tillsammans verka för att rymden ska skapa fördelar för Kiruna, Norrbotten och Sverige. Tommy Lahti jobbar mycket med att se samband; – Hur skapas samband mellan till exempel Kirunas unika fördelar inom rymd, test, miljö, klimat och upplevelseindustrin. Eller mellan den

teknikintensiva gruvindustrin, verkstadsindustrin och IT-industrin. Motsvarigheten till Spaceport Sweden i USA, Spaceport America, har sedan ﬂera år tillbaka tittat på och tagit fram rapporter gällande merförsäljning omkring rymdturism. Futron Corporation presenterade 2005 en rapport som påvisar att staten New Mexico, som precis som Kiruna är en planerad plats för uppskjutning av farkoster inom rymdturism, har enorma möjligheter att tjäna pengar i samband med rymdturism. Närmare bestämt 460 miljoner dollar i extra intäkter samt drygt 3400 nya jobb! Dessa siffror spås vara verklighet år 2015. Gällande New Mexico bygger rapportens siffror till viss del på rymdturism och dessa turisters omkostnader i samband med sitt besök men till största del på tillverkning av rymdfarkoster – en helt ny industri alltså. – För Kiruna, Norrbotten och Sverige ﬁnns liknande utmaningar och möjligheter, säger Tommy Lahti. Möjligheterna är egentligen lika oändliga som själva rymden är. Och inte bara för Kiruna – vi vill, och måste ju, samverka med hela Norrbotten och Sverige.

– Tänk bara på hur flygindustrin var för 100 år sedan… Nästan obefintlig. Idag är det en mångmiljardindustri som dessutom är grunden till all världens massturism. – Turista i rymden ja visst, men vi måste våga tänka längre och se alla möjligheter vi har på jorden – för rymdturism på jorden finns redan där man lyckats skapa spännande attraktioner i närheten av till exempel uppskjutningsplatser för rymdfarkoster, avslutar Tommy Lahti. HELENA SJÖHOLM

FAKTA Vad är nyttan med rymdverksamhet? Rymden och livet. Från vetenskapliga satelliter får vi en allt ökande kunskap om världsalltet. Rymden och miljön. Observationer från rymden registrerar ständigt vad som händer med exempelvis jordens atmosfär, vegetation och vattenmiljöer. Rymden och framtiden. Rymdteknikens lösningar och forskningens behov genererar innovationer och tillväxt i Sverige.

vinter.

NORRBOTTENS

KRÖNIKAN

Ronny Olovsson | VD Vinter | www.vinterwebb.se |

Hockeyn ger möjligheter ”jag är inte intresserad av musik”. Hur kan man säga det? Hur kan man INTE vara intresserad av musik!? Låt vara att man kanske struntar i olika genrer, men musik som fenomen… som soundtrack till våra liv. SJÄLV ÄR JAG väl förmodligen grundligt förstörd av att ha jobbat som nöjeschef, sportchef och sedan biträdande nyhetschef på Aftonbladet. Jag har liksom tvingats ha koll på lite allt möjligt genom åren. Och jag kan inte låta bli att älska både FC Barcelona och Neil Young, samtidigt. Och i mitt huvud är inte en människa komplett om man helt struntat i en så avgörande del som musiken i livet. Det är en avgörande del i själens kostcirkel. Och, japp, det gäller även för sporten. I alla fall i min bok. Ett öppet sinne hittar skönhet i ishockey såväl som konst eller stekt ﬂäsk med löksås. ISHOCKEY ÄR KUL att titta på. Det händer saker. Det ger energi, föder känslor och bygger engagemang. Men tack vare den där märkliga effekten som social dörröppnare kan hockeyn vara så mycket mer än bara det. Det är lätt att förledas att tro att

t ex ombyggda Coop Arena i Luleå är enbart en arena för ishockey och underhållning. Fel, Coop Arena är sannolikt länets viktigaste mötesplats för affärer. Där företagare möts, nätverk skapas och nyvunna relationer fördjupas via ett gemensamt måljubel. Här blandas människor från universitet, kommuner, företag från hela länet och långväga gäster. Här kan Bengt Magnusson från TV4, SSAB:s Stefan Enbom och kommunalrådet Karl Petersen dricka kaffe intill varandra. Någon annanstans i arenan möts gamla vänner som inte setts på tjugo år i en korvkö… Möten. Små som stora. Eller, som rikspelemannen Svante Lindqvist en gång i en insiktens stund utbrast: – Tänk att 5000 människor samlas i arenan två gånger i veckan och ser samma föreställning. Det är faktiskt förbannat märkvärdigt på något sätt. Sant, så sant. Men jag tror att hemligheten är just detta att det är större än bara hockeytävlingen på isen. ”Folk drar folk”, brukar det ju heta. Och jag tror att just mötet, att få träffas genom hockeyn är en väldigt underskattad kraft i sammanhanget. High ﬁve, någon?

vinter. Foto: Anders Alm

HOCKEY ÄR MÄRKLIGT. Eller, ja, sport i sig är märkligt. Det är som att t ex ishockeyn erbjuder en helt irrationell skärning genom alla samhällsgrupper, från koncerndirektörer till bibliotikarier, från östersjöﬁskare till systemutvecklare, från gymnasieelev till PROmedlem… I ishockeyn har vi en slags gemensam nämnare som gör att vi kan mötas. Vi kan lika naturligt jubla ihop, oroas och rent av börja prata med människor som vi egentligen inte alls känner. Hockeyn gör det okej. Hockeyn öppnar nya möjligheter. Det är i sig en fantastisk egenskap som jag ofta utnyttjar när jag hamnar i främmande sammanhang och anar en möjlig artfrände. Kring ett gemensamt engagemang för just hockey är det fullt möjligt att bygga en relation som kan leda till både affärer och verklig vänskap. Hockey är inte livsviktig för alla, det är viktigt att komma ihåg. Tvärtom ﬁnns det faktiskt människor i detta land som inte bryr sig ett skvatt om hockey. Folk som på allvar tror att Foppa är en plasttoffel. Jag blir alltid lite misstänksam då. Precis som när jag hör folk säga

Ge dina möten ett lyft på Luleå Airports konferensavdelning. Med ett stort antal destinationer är Luleå Airport en unik mötesplats i regionen. Här samlar ni enkelt och bekvämt kollegor, partners och kunder i en miljö full av liv. På flygplatsen, med fönstret mot världen, finns lokaler både för informella möten och stora konferenser. Dessutom finns generösa eventytor som ger unika tillfällen att exponera ditt varumärke och möta kunder på oväntad plats. Vi erbjuder guidad visning av flygplatsen, fri parkering och taxfreeshopping för alla mötesdeltagare. Kontakta oss inför nästa konferens på 0920-24 49 00 eller konferens.lulea@lfv.se www.luleaairport.se

= h [d h[d _dl[ij[h_d] _ Bkb[ i c_b` $

Iec \ h[jW]Wh[ aWd Zk ] hW [d _diWji \ h c_b# ` d ][dec Wjj [hX`kZW Z_dW c[ZWhX[jWh[ [jj \ hc db_]j Xkiiaehj$ :[iikjec i[h Zk j_bb Wjj Z[ aWd \ hZWi j_bb eY^ \h d X Z[ WhX[j[ eY^ d `[ f [jj i a[hj" [da[bj eY^ [aedec_iaj i jj$ <b[h eY^ Å[h \ h[jW]Wh[ i[h \ hZ[bWhdW c[Z Wjj [hX`kZW c[ZWhX[jWhdW Xkiiaehj" i lWh\ h _dj[ fhelW Zk eYai 5 AedjWajW eii i X[h jjWh l_ c[h ec l hW eb_aW WljWbi\ehc[h eY^ ^kh Zk \ h Z_jj \ h[jW]i c_b` feb_Yo _ aehjl[hi_ed$ ?dl[ij[hW _ c_b` d h[ZWd _ZW]$ AedjWajW BBJ ?d\e f Ic[Z`[]WjWd ')" &/(&#*+++'($

mmm$bbj$bkb[W$i[

www.lfn.nu

Norrbottens åkare har valt väg Vår satsning på att ge åkarna den bästa försäkringslösningen till rätt pris har blivit en succé. Under 2009 har hundratals åkerier kört raka spåret till oss. De har insett fördelarna med våra skräddarsydda försäkringar och vår lokala och personliga service. Oavsett fordon eller verksamhet vill vi ge dig ett förslag. Och vi lovar att du inte blir besviken. Ring oss på 0920-24 25 40 eller kom in så berättar vi varför

vinter.

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

NORRBOTTENS

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

REPORTAGE

PITEÅ

•

PLATT formgivning. Så beskriver Isabelle Norman Sällström sitt arbete.

MOTIV för barn är en stor del av utbudet i Isabelles arbete.

DET här är ett exempel på illustration som en större porslinstillverkare nappade på för en särskild serie koppar.

I centrum av Hon förverkligade en dröm och beﬁnner sig nu i centrum av sin utmaning – formgivning – med världen som arbetsfält. Isabelle Norman Sällström i Piteå älskar utmaningen. Hon säger själv att hon ”bananskalat” sig in i branschen. Men det är betydligt bättre än så. Isabelle Norman Sällström har uppenbarligen gåvan att skapa motiv och mönster som företag och enskilda lockas av.

– Jag älskar verkligen mitt jobb, säger hon. Ett jobb hon på allvar drog igång med 2006, trots att hon då var anställd vid en reklambyrå. – Jag hade ju mitt ordinarie arbete på byrån, men höll på lite hemma på hobbynivå,

berättar Isabelle Norman Sällström. I samband med att hon vid den tiden blev mammaledig, tog planera ytterligare fart. Hon fortsatte på sin inslagna väg som då företrädesvis bestod i att formge barnkonst. Bara sen 2006 har Isabelle Norman Sällström sålt uppemot 15 000 graﬁska tryck.

Bloggen en kick Det var också under mammaledigheten som tankegångarna på att starta eget tog fastare form.

Så blev det också. 2007 sa hon upp sig från reklambyrån och drog igång sitt formgivnings- och illustrationsföretag. – Under tiden hemma med sonen hade jag en mammablogg som gav mig enorm respons och feedback, säger hon. På denna blogg la hon ut delar av sina alster och idéer. Det gav så småningom napp i form av företagskontakter. – Många kanske inte känner till att det ﬁnns särskilda trendspanare som liksom bara

letar ute på nätet. Hittar de nåt de känner för så kontaktar de en. Det är bland annat så hon kommit i kontakt med det amerikanska företaget Skip Hop, tillverkare av babyleksaker och babygym, men även tandborsttillverkaren TePe. – Men jag gör även saker åt inredningsföretaget Spira, säger hon och visar upp en kökshandduk som hon skapat mönstret till. Som en liten kuriosa kan nämnas hennes kontakt med

NORRBOTTENS FREDAG 20 NOVEMBER 2009

ISABELLE Norman Sällström, formgivare och illustratör från Piteå, har förverkligat en gammal dröm och kan nu sägas sitta både i centrum och i fokus hos ständigt växande kundkrets. Allt från privatpersoner till inredningsföretag och tillverkare både i Sverige och utomlands.

FOTO: ROBERT LUNDBERG

sin utmaning ett litet galleri med enbart barnkonst i Sidney i Australien. – Jo vi har kommit i kontakt över nätet och jag har gjort en produktion på tiotalet motiv som passar in i deras sortiment, berättar Isabelle Norman Sällström.

Fler bollar i luften Hon har även breddat sitt eget sortiment där hon marknadsför ekologiska barnkläder som pryds med lockande motiv. – Det känns jättespännande, säger hon.

Många bollar i luften med andra ord. – Jo, det är lite så jag arbetar och älskar att ha det, förklarar Isabelle. Som om inte formgivning för nämnda branscher och områden räcker, hennes motiv ﬁnns även inom offentliga miljöer. Bland annat har hon ett samarbete med hustillverkaren Lindbäcks Bygg i Öjebyn, där hon fått i uppdrag att skapa golvmönster till de toalett- och badrumsgolv som produceras i deras hus.

En inte alldeles enkel uppgift. – Nej, det tog lite tid lära sig att få fram de rätta färgerna i golvens ytskick, men till slut så, säger Isabelle Norman Sällström.

Drömmer om mer Men självklart är det formgivning av textil som attraherar henne mest. – Jag jobbar platt, säger hon och avslöjar samtidigt att hon har en liten dröm. – Visst skulle det vara oerhört spännande att utbilda sig

vidare, att rent kunna formge produkter, säger Isabelle. Framtiden får utvisa hur det blir med den saken. – Jag har mitt jobb som jag bara älskar och kan jobba med kundkontakter över hela Sve-

rige från lilla Piteå, så visst känner jag mig en aning priviligierad, säger formgivaren och illustratören, Isabelle Norman Sällström. URBAN EDIN

FAKTA: Isaform AB Isaform AB arbetar med mönsterformgivning och illustrationer. Bland uppdragsgivarna kan nämnas Skip Hop, Voksi, Spira Inredning,

Tepe, Burde och Beebook. 2008 tilldelades Isabelle Norman Sällström Piteå kommuns nyföretagarpris. Isaform AB omsatte 2008

1,6 miljoner kronor och uppvisade ett resultat på cirka en miljon kronor. 2009 beräknas omsättningen till 1,7 miljoner kronor.

NORRBOTTENS

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

REPORTAGE

Ronden på nätet Absilions affärsidé: Att erbjuda företag bättre koll på datanäten För drygt två år sedan var Marcus Jonsson och Mats Nordlund kollegor på TeliaSonera. Då jobbade de med stora komplicerade testsystem för operatörsnätet, men de bar på en affärsidé. Nu driver de företaget Absilion med sex personer på Aurorum Science Park i Luleå och erbjuder nätägare en hyrtjänst för att ha bättre koll på sina datanät. Tidigare var det bara stora operatörer som testade och övervakade sina nät och utrustningen och metoderna var dyra och komplicerade. Men, Mats och Marcus insåg att även mindre datanät får allt högre prestandakrav i takt med att till exempel TV och telefoni börjar distribueras över bredbandsnäten och där såg de en affärsmöjlighet. – Det började med att vi hösten 2007 tog tjänstledigt ett halvår för att jobba på vår idé. Men ett halvår gick fort

och när vi stod inför beslutet att gå tillbaka till Telia var vi ännu inte riktigt mogna att dra igång försäljningen, säger Mats Nordlund, VD för Absilion. Men, under 2008 drog Telia ner i Luleå och Mats och Marcus fick erbjudande om avgångsvederlag. Det gjorde att de helhjärtat kunde satsa på sin företagsidé. Det tog sedan drygt ett år att få fram en fungerande tjänst. – I våras lanserade vi tjänsten och nu har vi cirka 25 betalande kunder med tio procent av stadsnäten på vår kundlista, säger Mats Nordlund. Bland kunderna finns ett flertal kommun- och stadsnät i Norrbotten, exempelvis Luleå och Kalix, men även kunder i södra Sverige har lockats. Bland andra Karlskrona och Landskrona kommuner.

Hoppas på vinst nästa år

igång. För innevarande räkenskapsår som just börjat tror de på ett nollresultat med en omsättning på mellan tre och fyra miljoner kronor. Nästa år räknar man att gå med vinst. – Hittills har vi klarat oss utan att ta in externa ägare i form av riskkapitalbolag. Tidigt i processen blev vi beviljade såddﬁnansiering från Länsstyrelsen, Innovations-

bron och Almi. Dessutom vann vi ﬁnansiering från Vinnova, men vi funderar på att ta in riskkapital för att kunna växa snabbare, säger Mats Nordlund. Genom att ﬁnnas i inkubatorn, Aurorum Business Incubator ABI, har det gått smidigare att komma igång. – Vi är ju tekniker och har fått mycket hjälp på ABI,

bland annat med förhandlingsteknik och ekonomi. Inte minst har vi förstått vikten av att sälja, förklarar Mats Nordlund. Det är lätt att fastna i utveckling och hitta ständiga förbättringar istället för att gå ut och möta användare och kunder och ta fram tjänster som verkligen efterfrågas. PATRIK LINDÉN

FAKTA Så funkar det Absilions tjänst ”Netrounds” är en test- och övervakningstjänst för nätägare som stadsnät och företag som behöver ha bra koll på sina datanät. Ett antal mätpunkter, stora som CD-boxar, placeras ut på strategiska platser i nätet och de styrs av en centralt placerad server. Mätpunkterna genererar trafik i nätet som sedan analyseras. Dels kan det fungera som en

engångskoll av nätets prestanda eller göras som schemalagda hälsokontroller av nätet och generera larm om något inte är som det ska. Namnet, Netrounds, kommer från liknelsen med de ronder läkare gör på ett sjukhus. Det som gör systemet unikt är att intelligensen sitter i den centralt placerade servern och att burkarna, eller mätpunkterna, är relativt simpla. Därmed

kan kostnaden hållas nere eftersom servern kan övervaka flera nät samtidigt. Kunden kan via ett webbgränssnitt se statusen på sitt nät. Enligt Absilion blir tjänsten därmed betydligt billigare än de alternativa metoder som finns idag och det är fullständigt skalbart. Det vill säga en kund kan börja med några få mätpunkter och bara övervaka vissa funktioner för att sedan lägga till fler punkter och ytterligare mätmetoder.

Det har gått fort att komma

Topplån för företag.

Hyr ditt kontor! Prisex. 36 månader enligt detta förslag, ca 550:-/mån. Hör med oss för mer info.

Vi erbjuder våra företagskunder hyrköp från 12-60 månader. Privatkunder kan välja att handla räntefritt 6 eller 12 månader. Erbjudande gäller hela vårt sortiment. Kvalitet behöver inte vara dyrt.

www.norrlandsfonden.se Lundbäcks inredningar • Midgårdsvägen 26 Luleå • 0920-101 70 info@lundbacks.se • www.lundbacks.se

NORRBOTTENS

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

”I VÅRAS lanserade vi tjänsten och nu har vi cirka 25 betalande kunder med tio procent av stadsnäten på vår kundlista, säger Mats Nordlund på Absilion.

FOTO: PATRIK LINDEN

Varje gång du väljer bussen istället för bilen är du ett steg närmare kokosnötter, sololja och finkornig sand mellan tårna. Med busspendling ett par mil varje dag sparar du snart ihop till en biljett till något varmt land. Och det är bara en av många busseffekter. www.ltnbd.se t 0771 - 100 110

N* BUSSEFFEKTE

J u l kla ppsti ps! Ge bort ett kort laddat med bussresor eller en reskassa. Köp och ladda kortet på din busstation.

NORRBOTTENS

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

REPORTAGE

ÖJEBYN

•

Japansk företagsﬁlosoﬁ präglar svensk byggkonst. Lindbäck Byggs i Öjebyn har inlett en resa där samtliga anställda utifrån särskilt koncept bidrar till en kraftig kapacitetsökning utan direkta investeringar.

”Alla ska vara med i båten” Lindbäcks bygger framtidens framgång på japansk filosofi Det handlar om att välja färdriktning. Ungefär så uttrycker han sig, Stefan Lindbäck, fabrikschef och en av delägarna hos den Öjebynbaserade flerbostadshustillverkaren. Det handlar om ett japanskt tänk där kunden alltid står i fokus, där kunden alltid ska vara nöjd.

det här och kommit fram till att om någon inte känner sig kunna delta i detta tänk, ja då är det kanske bättre söka sig något annat. Han berättar att ledningen fått bra respons för den nya strategin. – Det är inget att hymla om. Vi är alla med i båten och tillsammans ska vi också ta den i land, säger Jonas Öberg, träarbetare.

Lösningar

Kompetens

– Kunden är den bästa ambassadören för en produkt, säger Stefan Lindbäck. Filosofin är långt ifrån ny. Den har funnits sedan mitten av 1940talet och benämns bland annat Lean-lösningar. Den bygger på att personal och anställda själva hittar lösningar. – Vi pratar då samtliga anställda från ledning och administration till personalen på golvet, säger Stefan Lindbäck. Som sagt, filosofin är i sig inget nytänk eller unik, men den är inte heller vardagsmat inom produktionsindustrin. – Skillnaden är att vi i väst är så resultatorienterade. Sista raden i den ekonomiska kalkylen är oftast avgörande i projekten, säger Stefan Lindbäck.

Stefan Lindbäck är noga med att framhålla personalens kompetens. – Den är avgörande. Har de synpunkter på förändringar som underlättar för produktionen så lyfts dessa fram och vi anpassar oss. Det är liksom en resa vi gör tillsammans. En resa som ska ge ekonomisk bärkraft i förlängningen. – Vi har målet uppsatt. Årsskiftet 2011/2012 räknar vi med att ha nått en 30-procentig kapacitetsökning utan betydande investeringar och med samma personalstyrka, säger Stefan Lindbäck. Fabrikschefen återkommer till vikten av nöjda kunder. Bland annat funderar han på särskilda trygghetslösningar. – Toyota har en husfabrik i Japan som tillverkar 30 000 hus om året som de lämnar 60-åriga garantier för. De har särskilda treåriga serviceavtal där personal årligen återkommer för att kontrollera att energiförbrukning är enligt löften, att ytskikt håller vad som lovats etcetera. – Vi kanske inte ska ha 60-åriga garantipaket, men betydligt längre än vi har i dag och även erbjuda serviceavtal. Det handlar ju om att ha nöjda kunder. Kunden i fokus var det.

Alla i båten 2007 inledde därför hustillverkaren resan med Lean-lösningar i sin verksamhet. När företaget året därefter ansåg sig ha växt in i kostymen, ville den utveckla sig ytterligare. – Det var då vi började titta på den här filosofin, säger Stefan Lindbäck. Allt bygger som sagt på att alla ska involveras. Något som fabrikschefen flera gånger poängterar. – Vi har tillsammans pratat om

URBAN EDIN

FABRIKSCHEF Stefan Lindbäck både tror och hoppas att de Lean-lösningar som företaget nu jobbar efter THE TOYOTA WAY. Titeln på boken berättar en del om det framgångsrecept som Lindbäcks Bygg AB i Öjebyn arbetar efter. Personalens delaktighet i allt samt kunden i fokus är grundkonceptet.

NORRBOTTENS FREDAG 20 NOVEMBER 2009

ska bli rena lyftet för företaget. Målet är en 30-procentig kapacitetsökning utan betydande investeringar inom två år.

FOTO: ROBERT LUNDBERG

FAKTA Lean-lösningar

JONAS ÖBERG är en av de anställda ute på fabriksgolvet. ”Visst kan kraven uppfattas tuffa stundtals, samtidigt är vi alla med i samma båt och reser åt samma håll, det är stimulerande”, säger han.

Utvecklingsprogrammet i LEAN-production tillgodoser personalens behov av kunskap inom LEAN-principerna och tar fram de bästa lösningarna utifrån företagets behov. Syftet är att utöver att ha kontroll på de direkta kostnaderna (som de flesta företag fokuserar på) aktivt jobba med de indirekta kostnaderna genom att reducera det man i LEAN-production

kallar slöserier. För att lyckas motiveras medarbetarna i företaget till att ständigt förbättra sina utrustningar och de standardiserade arbetsätten. Lean produktion beskrivs ibland med fem fokuserade områden: Fokus på kund. Fokus på arbetssätt. Fokus på slöserier. Fokus på ledarskap. Fokus på ständiga förbättringar. Källa: www.htindustrial.se

Lindbäcks Bygg AB Lindbäcks Bygg är ett familjeföretag där ledningen består av Erik Lindbäck (bygg), Gösta Lindbäck (fastigheter), Stefan Lindbäck (fabrik) samt Hans Lindbäck (installation). Företaget som producerar flerbostadshus firar i år 85-årsjubileum. 90 procent av produktionen hamnar i Mälardalen. Lindbäcks Bygg omsatte 2008 cirka 450 miljoner kronor. I år väntas den landa på cirka 400 miljoner kronor. Årets resultat beräknas till ungefär 25 miljoner kronor. Källa: Lindbäcks Bygg AB

NORRBOTTENS

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

REPORTAGE •

KIRUNA

Idén kläcktes under en långpromenad runt området Lombolo i Kiruna. Sedan gick det undan. Några månader senare var impuls verklighet och aktiebolag startat. – Vad saknas i Kiruna tänkte jag, berättar Birgitta Tapani, delägare av Gruvtrollets Lekland AB.

FOTO: HELENA SJÖHOLM

TROLLUNGAR. Tvillingbröderna Albin och Hjalmar Mämmi, 4 år, tycker det är jättekul att besöka Gruvtrollets Lekland! Här känner de sig som hemma när de busar runt i de olika leklanden.

Plats för trollungar De före detta lokalerna på ovanvåningen som tidigare var Malmia har ändrat utseende, drastiskt. På 80-talet var här stadens danspalats dit folk vallfärdade under helgerna och få kunde väl då tänka sig att bollhav och rutschkanor i glada färger skulle vara byggnadens framtid. Under en månad slets den gamla miljön bort för att anpassas till en annan sorts kunder. – Våra män gjorde grovjob-

”Många turister tycker vi har ett häftigt lekland och att det är bra att det inte är så stort” bet, och bråttom var det eftersom engelsmännen skulle komma hit och montera alla ställningarna, berättar Maaria Sunna, som äger Gruvtrollets Lekland AB tillsammans med Birgitta Tapani. ”Engelsmännen” är företaget Install Play som levererat

och byggt upp leklandet anpassat efter lokalerna. Innan premiären och öppnandet av Gruvtrollet den 6 juni hade Birgitta och Maaria gjort miljonsatsningar de båda kände väldigt starkt för men ändå bara kunde gissa och drömma om skulle bli en succé. – Vi jobbar långsiktigt och stenhårt, säger Birgitta. – Någon lön tar vi inte ut utan lever på våra män, som givetvis är delaktiga i vårat företagande fastän de har sina jobb på sidan om. Det var ju något vi var överens om från början.

Idé på promenad Birgitta är före detta tandsköterska och Maaria har jobbat inom vården som vårdbiträde. Båda ville de göra något annat och tankarna fanns tidigare på att starta en klädaffär innan Birgitta kläckte idén om ett lekland. – Vi var ute och promenera-

temaparksverksamhet. Tillsammans ansvarar de för det mesta inom företaget; de städar, sköter fiket och tar hand om gästerna som är både barn och vuxna. – Städar gör vi varje dag, bland annat ska alla ställningarna rengöras och desinficeras, vilket är extra viktigt i dessa tider med influensor och sånt, berättar Birgitta. GLADA ÄGARE. Maaria Sunna och Birgitta Tapani är glada över all positiv respons de får av Kirunaborna. ”Äntligen, ett lekland för barnen i Kiruna säger många av våra gäster till oss”.

de när Birgitta sa att hon funderat på ett lekland för barn, berättar Maaria. – Åh vad smart, utbrast jag – då kan du väl anställa mig? berättar Maaria. Men Birgitta ville inte bara anställa, hon ville ha med Maaria som delägare. Idag är de parhästar inom nöjes- och

”Vi får bra respons” Att hålla lokalerna rena och trevliga har också visat sig vara lönt mödan. Gästerna som besöker Gruvtrollets Lekland återkommer och de som inte är från Kiruna eller Norrbotten säger att de gärna kommer tillbaka när de besöker Kiruna igen. – Vi får bra respons av Kirunaborna och det känns himla kul, säger Maaria. – Många turister tycker vi har ett häftigt lekland och att det är bra att det inte är så

stort, att vi lyckats behålla en mysig stämning. Gruvtrollets marknad är såklart hemstaden Kiruna men de närliggande kommunerna, och länderna - norra Norge och norra Finland är också viktiga marknadsområden. I somras, Gruvtrollets första sommar, fanns gäster från bland annat Danmark, Holland och Tyskland. Det var barnfamiljer på besök i norra Sverige som sökte sig till ett ställe där barnen hade möjlighet att leka bort spring i benen under kontrollerade former samtidigt som föräldrarna kunde köpa sig ett ﬁka i någorlunda lugn och ro. Tjänar ni några pengar då? – Det går runt, säger Birgitta. Vi tar ju som sagt inte ut några löner än och så lever vi efter våra tillgångar helt enkelt. Maaria nickar och håller med, och avslutar; – Och så har vi ju världens roligaste jobb! HELENA SJÖHOLM

NORRBOTTENS

BEST WESTERN

NORRBOTTENS

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

REPORTAGE

•BODEN

Nisse Öhman, Pär Larsson och Mikael Hellgren trivs ihop. Tillsammans äger och driver de BAM – och tillsammans har de fått pris som Årets företagare i Boden. – Vi har olika färdigheter och kompletterar varann, säger Hellgren.

Årets företagare – tre som trivs ihop BAM i den blågula logon kan utläsas som Boden, Anläggning, Mark och Mekaniska. Formellt står det för en hel företagsgrupp (se fotnot). Vid Näringslivsgalan i Boden ﬁck de tre ägarna pris som Årets företagare. I motiveringen hette det bl a att de är framgångsrika i en bransch med tuff konkurrens, de är kreativa och de har skapat arbetstillfällen och tillväxt ﬂera år i rad.

glädjande ökning av privatkunder – I år hamnar omsättningen på ungefär samma nivå. Annars har det varit en ständig ökning under åren, säger Öhman, stolt över att BAM har fått utmärkelser som gasellföretag och superföretag och AAA-certiﬁkat för välskött ekonomi. – Man måste hålla i pengarna. Då klarar man sämre tider, när det till exempel är lågkonjunktur.

Olika förmågor – Priset betyder enormt mycket. Man får kredit för det man håller på med. Det är roligt, något av det ﬁnaste man kan få, säger Nisse Öhman, vd. Också han framhåller de olika förmågor som skapar en framgångsrik helhet. – I alla verksamheter behöver man en startare, en utförare och en slutförare. Pelle är bra på att dra igång saker, Micke sätter sig in i jobbet och ser till att det blir utfört och jag syr ihop det, säger han.

Köpt eget kvarter

TVÅ år i rad har fr v Nisse Öhman, Pär Larsson och Micke Hellgren belönats vid Näringslivsgalan i Boden. I fjol blev BAM Årets entreprenadföretag, i år fick de tre ägarna pris som Årets företagare.

Nöjda kunder De tre bodensarna har drivit företag ihop i tio år. Första jobbet var en fjärrvärmeentreprenad i Älvsbyn. I stort sett vartenda år sedan starten har företaget också haft arbete åt värmeverket i Gällivare. Enda undantaget var 2003 – men då lyckade de i stället få jobb i Piteå. – Där gjorde vi en egen undersökning och konstaterade att vi hade väldigt nöjda kunder bland privatpersonerna, vilket kändes positivt, säger Öhman.

Personalen ställer upp Sedan 2003 har företaget även haft mer omfattande verksamhet hemma i Boden. – Fast ﬁnns inte jobben här

i stan måste vi fara. Det kan vara slitigt, menar Larsson. – Det förutsätter att personalen är intresserad av att fara runt och jobba, att de kan ställa upp på det sättet, inﬂikar Öhman, tacksam över att ha anställda med den attityden: – När vi anställt har vi ofta lärt upp dem själva. Det har även medfört att de har fått möjlighet att göra många olika saker.

Viljan att lära sig Vad är det för personer som ni helst plockar in? – Många är yngre. De är ﬂexibla, intresserade av att lära och öppna för att utveckla

sig. Det handlar om att se vad det är för person, vad personen kan, om personkemin stämmer. – Det är också viktigt med social kompetens, att kunna ta kunderna. När man jobbar hemma hos villaägare måste sånt fungera, tillägger Hellgren.

Står på ﬂera ben I dag har BAM cirka 40 anställda, motsvarande drygt 30 heltidstjänster. Några arbetar i markﬁrman, andra i det mekaniska företaget BAM Mek. där även Peder Wennerhag och Mikael Kauppi är delägare. Mekaniska verkstaden har haft en stark expansion

de senaste åren. – Vi har all tillverkning åt Swebo Flis, vilket är en stor orderstock. Vi gör även jobb åt Asfaltbeläggningar, Mefos, SSAB och andra. Det är bra att ha många ben att stå på och att vi har mycket att göra hela tiden. Företagen kan komplettera varann, beroende på hur arbetsbelastningen varierar under olika säsonger, säger han.

Håller i pengarna I fjol var omsättningen knappt 50 miljoner kronor - merparten på markjobben. De rör främst fjärrvärme åt Gällivare värmeverk och Boden Energi, men företaget ser också en

BAM har ett eget kvarter på Pionjärenområdet i Boden, cirka 35 000 kvadratmeter och med en rad fastigheter. – Det var en dröm att få köpa det. Nu har vi utvecklingsmöjligheter och plats att expandera, säger Öhman. BAM investerar också cirka tre miljoner kronor per år i nya maskiner. I dag har man ett 30-tal. – Det är sällan vi lejer numera. Det är nästan bara egna maskiner, säger Larsson. – Vi är en dålig kund hos banken. Vi lånar för lite, skrattar Hellgren.

Alltid beslut Att vara tre som delar på ansvaret är en styrka, tycker de. – Vi kan bolla idéer och täcka upp för varann, menar Öhman. – Och vi får alltid majoritet för ett beslut, säger Hellgren. Fotnot: BAM står för ﬂera företag. Norrbottens anläggning och mark AB heter den övergripande organisationen. I den ingår Bodens anläggning och mekaniska AB, Anläggningsbyggen i Boden AB och P Larsson maskin AB. HANS OLOV OHLSON

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

NORRBOTTENS

FOTO: LENNART JÖNSSON

TRE MÄN vid en kåk… Fr v Micke Hellgren, Pär Larsson och Nisse Öhman – trion som driver BAM och som nu är Årets företagare i Boden.

NORRBOTTENS

EXPERT

PANELEN

ÅSA LARSSON

HÅKAN YLINENPÄÄ

KARIN BODIN

ANDREAS LIND

projektledare Idéhuset

professor Entreprenörskap, LTU

vd Polarbröd

vd Norrbottens Handelskammare

Jag tycker inte hastighetssänkningarna är nödvändiga och visst påverkar det näringslivet negativt. Transportbranschen och biltestindustrin påverkas mest och det i sin tur spiller över till andra näringarna. Dessutom kan folk bli ovilliga att pendla och det har ju också väldigt negativ effekt på näringslivet.

’’

Jag tror inte att hastighetssänkningen i sig har någon större betydelse; däremot är anledningen till sänkningen (dålig vägstandard p g a eftersatt underhåll) oroande; särskilt för företag i inlandet där vägunderhållet är mer eftersatt än utefter kusten. För dessa företag finns normalt inga alternativa transportvägar.

’’

Det är svårt att säga. Det sker många långa lastbilstransporter inom länet och många arbetspendlar med bil. Om hastigheten sänks så tar transporterna längre tid, men det borde vara marginellt. Det viktigaste är ändå trafiksäkerheten för transporter, pendlare och övriga resenärer.

’’

Tror på IT, medicinteknik och Klädbranschen kan komma att gå bäst nästa år. Bankerna tror jag också kommer att bli vinnare nästa år.

’’

Eftersom basindustrin nu går bättre borde det innebära att de många mindre företag som levererar produkter och tjänster till dessa företag dras med i uppgången. Sedan hoppas jag att besöksnäringen i regionen som under krisen flyttat fram sina positioner kan fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt, liksom tjänster och service i allmänhet.

’’

Hittills har stärkt svensk konkurrenskraft gynnat trävaru-, pappers- och elektronikprodukter. Bolag inom skogsnäringen och inom gruvindustrin styrs i högsta grad av konjunkturutvecklingen och kommer troligen att fortsätta att gå bra även under nästa år. Traditionella industribolag däremot är beroende av dollarutvecklingen och räntenivån pga att den är kapitalintensiv. Det innebär att en fortsatt svag dollar kan skapa problem för industribolagen.

’’

Basnäringen ser ut att stå inför en återhämtning men de har en bit kvar till den extrema högkonjunktur vi hade för något år sedan. Vi har också en växande turism och tjänstesektor som jag tror starkt på. Sen har vi många entreprenörer som haft strålande tider lågkonjunkturen till trots som säkert fortsätter gå bra.

’’

Ja det tror jag. Jag tror definitivt att marknadsföringen kan bli bättre i alla fall och jag ser Invest in Norrbotten som ett mycket positivt initiativ. Invest in Luleå och Piteå är ju ett lyckat exempel.

’’

Generellt sett ja - vi kan säkert bli bättre på att tala om att vi är duktiga och attraktiva och varför vi är det i stället för att förvänta oss att andra automatiskt borde upptäcka det. Insatserna bör dock riktas mot väl definierade målgrupper i stället för ”skott i mörkret” riktade till en generell publik.

’’

Den grundläggande förutsättningen för att kunna öka antalet etableringar är att det finns, och upplevs finnas, goda förutsättningar för företagande och utvecklingsmöjligheter för invånarna. Enstaka marknadsföringsåtgärder och jippon har begränsad effekt. Att bygga ett varumärke tar tid och kräver ett fokuserat och konsekvent arbete. Vi hoppas att denna satsning går vägen.

’’

Ja det har vi. Att projektet nu är sjösatt är välbehövligt, även om det inte är projektet i sig som ska vara vårt ansikte utåt så kommer det ge länets aktörer en god uppbackning i att främja investeringar. Dessutom har Invest in Norrbotten fått tag på riktigt duktigt folk, så jag tror stenhårt på projektet.

’’

Krisen håller på att avta och konjunkturen stabiliseras. Efterfrågan inom exportsektorn och den privata konsumtionen ökar. Tyvärr har många företag tvingats reducera sina kostnader, vilket gjort att arbetslösheten fortsatt att öka.

Vi ser en vändning. Men det finns tyvärr inget som säger att det inte kan vända snart igen. Världen är i en så pass stor kris att det är näst intill omöjligt att förutse olika marknaders behov.

Hur påverkas näringslivet i länet av hastighetssänkningarna som nu genomförs?

Vilka branscher tror du kommer gå bäst nästa år?

Invest in Norrbotten ska främja etableringar till länet. Har Norrbotten varit för dåligt på marknadsföring? Definitivt, det är inte bara är hägringar i horisonten. Det är många branscher som har börjat ta fart igen.

Många tecken tyder ju på detta, men vi kommer även framgent säkert att få leva med branschvisa variationer med både toppar och dalar.

’’

Negativt. Lägre hastigheter är lika med större avstånd, nåt vi i Norrbotten inte har råd med. Det vårt land i allmänhet och Norrbotten i synnerhet behöver är offensiva satsningar på förbättrad infrastruktur.

’’

Ser vi nu en vänding i efterfrågan och ekonomin, eller är det bara hägringar i horisonten?

Husbilar och Husvagnar

Nytt och begagnat, service och tillbehör Ett stort antal 2010 på ingående

Välkommen till SEB i Luleå, telefon 0711-62 10 00. Läs mer på seb.se/afterwork

HALVA SVERIGE HPÅ EWWLWA.NORRVNIDÖDEN.JSEET. ÄR DET ALLTID ÖPPET!

Öppet vard kl.10-17 lunch kl. 12-13

NORRBOTTENS

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

KRÖNIKAN

Anita Johansson | Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB |

Det är dags att agera Är du fåmansföretagare som tänker sälja bolaget efter årsskiftet? Då är det dags att agera.

”Många fåmansföretagare som säljer sitt företag efter årsskiftet kommer att drabbas av kraftigt höjd skatt på kapitalvinsten” EN OTREVLIG SKATTESMÄLL hotar nämligen fåmansföretagare som tänkt sälja sitt bolag efter årsskiftet. Det beror på att den s.k. klyvningsregeln upphör vid årsskiftet. Regeln har varit en övergångsregel som innebär att kapitalvinsten vid en försäljning av fåmansbolag ska beskattas till hälften i inkomstslaget kapital (med en skattesats på 30 procent) och till hälften i inkomstslaget tjänst (ungefär en skattesats på 57 procent). När klyvningsregeln upphör kommer kapitalvinsten att beskattas enbart i inkomstslaget

tjänst, vilket innebär en kraftigt ökad skattekostnad för många fåmansföretagare som ska sälja sitt bolag. FÖR ATT UNDVIKA att ägare till fåmansaktiebolag ska ta ut merparten av bolagets vinst som lägre beskattad utdelning i stället för som lön gäller särskilda begränsningar för hur stor utdelning och kapitalvinst som får beskattas som kapitalinkomst. Dessa regler benämns 3:12-reglerna och tillämpas bl.a. när fåmansföretagare som äger s.k. kvaliﬁcerade aktier i sitt bolag säljer aktierna i bolaget. Reglerna är komplicerade och har varit föremål för en hel del utredningar och genomförda förändringar senaste åren. Merparten av förändringarna har varit till det bättre. FRAM TILL OCH MED år 2005 gällde att kapitalvinster upp till ett s.k. ”sparat utdelningsutrymme” beskattades med 30 %. Överstigande del beskattades till hälften i inkomstslaget kapital (30 % skatt) och

till hälften i inkomstslaget tjänst (ca 57 procent skatt). Det fanns dock ett tak på maximalt 100 prisbasbelopp av kapitalvinsten som kunde beskattas som tjänsteinkomst. HÄLFTENDELNINGEN (klyvningsregeln) slopades år 2005 och den del av en kapitalvinst som översteg ”sparat utdelningsutrymme ” beskattades i sin helhet i inkomstslaget tjänst. Taket på maximalt 100 inkomstbasbelopp kvarstod dock fortfarande och vinst över den nivån beskattades i inkomstslaget kapital. NUVARANDE REGERING införde särskilda övergångsregler som innebar att den gamla hälftendelningen återinfördes. Men detta gäller dock bara under åren 2007-2009. Detta innebär att om några åtgärder inte vidtas kommer kapitalvinster som hänför sig till avyttringar av aktier och som överstiger ”gränsbeloppet” - att fr.o.m. den 1 januari 2010 beskattas i sin helhet i inkomstslaget tjänst. Takbeloppet på 100 inkomst-

basbelopp gäller dock fortfarande. ORSAKEN TILL att regeringen valde att inte återinföra regeln permanent hade att göra med en viss osäkerhet huruvida beskattningsreglerna för ägare till mindre företag skulle ändras i övrigt. Några sådana förändringar har hittills inte aviserats men övergångsreglerna verkar upphöra likafullt. I höstens budgetproposition nämns ingenting om övergångsreglerna, vilket är anmärkningsvärt och kritiseras från många håll. Det är därför sannolikt att regeringen kommer hålla fast vid att övergångsreglerna ska upphöra vid årsskiftet. FÖLJDEN BLIR att många fåmansföretagare som säljer sitt fåmansföretag efter årsskiftet kommer att drabbas av kraftigt höjd skatt på kapitalvinsten. Vår uppmaning till alla fåmansföretagare som står i begrepp att sälja sitt företag inom en snar framtid, är därför att fundera över om en försäljning bör och kan göras innan årsskiftet!

Håll smutsen på mattan! Fräscha upp er entré med en egen ! designad matta

våra mattor hjälper till att hålla rent i Era lokaler Vi sköter allt åt er, hämtar - tvättar - levererar Mattor för alla miljöer, butiker, industrier, hotell, dagis m.m.

Ring oss! Tel. 0923-140 05 www.scottstvatt.se • E-post: webmaster@scottstvatt.se

www.citroen.se

BOULEKLUBBEN

90-ÅRSJUBILEUM MED KALASERBJUDANDEN.

erbjuder både personalvård och kundvård

SPARA UPP TILL TILL

Vi erbjuder dig att hyra boulehallen för kundvård genom att du utmanar dina kunder på turnering. Personalvård genom att du spelar boule med dina arbetskamrater.

1-10 pers 11-20 pers Fler än 20 pers

Hyra första tre timmarna 800:1.200:1.500:-

följande 200:-/tim 300:-/tim 400:-/tim

Klubben bistår med instruktörer.

LITE LYXIGARE CATERING… …ELLER ENKLARE SERVERING från vårt café.

OM DU VILL ÖVERLÅTA ARRANGEMANGET TILL OSS Så går det utmärkt. Du får en offert. Kontakta Boulehallen: 0920-23 11 10, Helga Johansson E-post: info@luleabouleklubb.com

Bergnäsets Industriområde

Maskinvägen 11, Luleå

30.000:30.000:-

CITROËN GRAND C4 PICASSO Bensin VTi 120 hk Dyn. 90 Years Edition

fr 189.900:-

förr 219.900:-

STANDARD BL.A: ESP/ASR + ITC antispinnsystem + Klimatanläggning (ECC) + CD-Radio, MP3-kompatibel med 6 högtalare + 7 airbags + 7 platser + Farthållare + Multifunkttionsratt med fast nav + Läderrratt + Regnsensor + Takrails

CITROËN C5 HDi diesel 110 hk Dynamique

90 Years Edition

fr 219.900:- förr 249.900:-

STANDARD BL.A: Klimatanläggning (ECC) + ITC antispinnsystem + ESP antisladd + CD-radio, MP3-kompatibel med 6 högtalare + Halogenstrålkastare med AFS statistiskt kurvljus + 7 airbags + Farthållare+ Färddator + Lättmetallfälgar

Erbjudandet gäller ordertecknade bilar t.o.m. 30 nov. och kan ej kombineras med andra avtal och rabatter. Blandad körning fr 5,5 l/100 km; CO2-utsläpp fr 140 g/km. Miljöklass 2005. C5 Tourertillägg 10.000:-. 90 Years Edition omfattar även ﬂer modeller. Fråga din handlare. Bilarna på bilden är extrautrustade.

CITROËN LULEÅ BILARENAN AB • BANVÄGEN 21 • TELEFON 0920-23 75 00 • WWW.BILARENAN.SE

NORRBOTTENS

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

EKONOMI

Mikael Boström | Auktoriserad revisor | Ernst & Young AB

Fokus på kärnverksamheten är företagens återhämtningsstrategi – En förvånande och samtidigt glädjande upptäckter vi gjort i diskussionerna med företagen är att de inte tänker i protektionistiska termer, vilket annars är vanligt i en lågkonjunktur. Istället anger så många som 85 procent av företagen att man redan har eller planerar att ge sig in på nya geografiska marknader. Ernst & Young har dessutom genomfört ett forskningsprogram som resulterat i över 400 unika slutsatser om hur företag reagerar och förbättrar sin prestationsförmåga. Vi har sammanfattat slutsatserna i åtta prestationsutmaningar. Tillsammans med vissa viktiga arbetsmetoder som vi kunde observera utgör de grunden till ett nytt prestationsprogram. 1. Ifrågasätt din affärsmodell. Bygg in innovationsandan i företaget och ifrågasätt ständigt om dina befintliga affärsmodeller fungerar i den nya affärsmiljön. 2. Satsa på rätt marknader. Genom att nå rätt kundsegment och erbjuda rätt mix av produkter och tjänster kan du utnyttja de möjligheter som dyker upp, maximera avkastningen och minska ditt risktagande. 3. Öka din operativa flexibilitet. Gör din organisation bättre på att reagera snabbt genom att göra den mer flexibel och utnyttja interna synergier. 4. Skärp din riskhantering. Iden-

tifiera komplexa marknadsrisker fullständigt. Utveckla och inför kraftfulla metoder för affärskontroll i din verksamhet. 5. Optimera din likviditet och kapitalanvändning. Kreditmarknaden är fortfarande kärv, vilket gör det viktigt med en god likvitetshantering. Gör balansräkningen flexiblare och tåligare genom att optimera din likviditet och kapitalanvändning. 6. Rekrytera begåvade ledare. Rekrytera, behåll och utnyttja en ledningsgrupp med kompetens att hantera ett marknadsmässigt och organisatoriskt komplicerat klimat. 7. Besluta snabbare, och öka tempot i genomförandet. Öka tempot i både beslutsfattande och genomförande. På så vis kan du utnyttja de allt kortare gyllene tillfällen som dyker upp, och reagera omedelbart på ogynnsamma händelser. 8. Bygg upp förtroendet bland dina intressenter. Återupprätta och behåll förtroendet bland dem som din verksamhet berör genom att öka öppenheten och bli bättre på att kommunicera företagets prestationer, såväl i finansiellt avseende som på andra områden. När företag förbereder sig för konjunkturuppgången gör innehållet i prestationsutmaningarna ovan det lättare för ledningen att identifiera vad man främst bör inrikta sig på. Utmaningar-

nas betydelse skiljer sig från bransch till bransch och från företag till företag. Den aktuella situationen bör alltid vägas in vid utvärderingen av respektive utmaning och prestationsutmaningarna ska vägleda företagen in i en framtid som vi än så länge bara anar konturerna av. Det ﬁnns inga enskilda, enkla åtgärder att vidta för företag som vill uppfylla något av utmaningarna. För att komma i mål krävs i stället en hel rad samordnade åtgärder.

Innovation driver tillväxt Samarbetet med framgångsrika entreprenörer har givit oss en unik insikt i hur viktigt det är med innovation. För att deﬁniera vad som skiljer ett riktigt framgångsrikt tillväxtföretag från dess mer trögfotade konkurrenter brukar vi använda följande lika enkla som kraftfulla formel: E + I = T. ”E” är den klassiska entreprenörsandan. I den ingår några olika faktorer som visionärt tänkande, förmåga att komma igen, passion och ledarskap – egenskaper som kan vända varje motgång till en möjlighet. ”T” är företagets tillväxt - det mål som eftersträvas. Men tillväxt kan inte trollas fram enbart med entreprenörsanda. Det behövs också ”I” - innovation, en förmåga att tänka i nya banor, och att omsätta de insikter som detta ger i värdeskapande förändringar.

FOTO: EWA AHLIN

NÄR FÖRETAGEN återhämtar sig efter krisen väljer en majoritet att omvärdera sina affärsmodeller och öka sin ﬂexibilitet. Studien Lärdomar av förändring ger en detaljerad redogörelse för hur ledande företag tacklat lågkonjunkturen och hur de förbereder sig för återhämtning. Studien är en sammanställning av diskussioner som Ernst & Young fört med företag världen över. Nästan 90 procent av deltagarna i studien överväger eller har redan antagit en strategi där man återvänder till att fokusera på kärnverksamheten. Detta beror antingen på att företagen sålt av delar av verksamheten eller för att de sett att det innebär höga kostnader och risker att ha alltför spridda kompetensområden i ett företag. En stor del av företagen (84 procent) anger att de omvärderar sina nyckelkundstrategier. Antalet företag som har infört outsourcing eller så kallade shared service centers uppgick till 55 procent och ytterligare 31 procent överväger att driva ytterligare effektivitetsåtgärder för sina supportfunktioner. I studien har man även tittat på hur lågkonjunkturen har påverkat olika industrisektorer. Banker och bilindustrin har genomgått massiva förändringar de senaste två åren medan life science, IT-sektorn och oljesektorn inte alls har upplevt samma omvälvande situation.

Vi skapar virkesvärdet!

SCA höjer virkespriserna SCA har en effektiv industri med hög och uthållig betalningsförmåga. Därmed skapar vi grunden för virkesvärdet i norra Sverige. Från och med den 7 oktober höjer vi grundpriset på massaved med 20 kronor per kubikmeter (m3f). Vi höjer även grundpriset på talltimmer med 40 kronor per kubikmeter (m3f) i Norr- och Västerbotten. Tidigare premier för bland annat bärighet och åtkomst ligger kvar. Våra virkesköpare berättar gärna mer om hur vi kan hjälpa dig till bra affärer!

www.scaskog.com

NORRBOTTENS

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

vinter.

vinter

Nu även hockey alltid klubbpris

Allt under ett tak 1100 m 2 butik 300 m 2 lager

King

Vitvaror • Audio Video • Sport o Fritid Cyklar • Kök • Kaminer • Hockey m.m.

Pontonjärv. 6 A, Boden Tel. 0921-172 20

Öppet fre 9.30-18.00, lörd 10-14

t x ä v l l i t t apa k s r a h i V . r å 5 2 n ä i mer

Ända sedan starten har Centek arbetat för att stärka den regionala utvecklingen. Genom utbildning och nytänkande affärsutveckling får vi individer, företag och organisationer att växa. Inte bara här hemma utan även runt om i världen. Tack vare vår mångåriga erfarenhet av olika typer av nationella och internationella projekt har vi byggt upp ett brett globalt nätverk och samlat på oss unika kunskaper. Kunskaper som vi använder för att hjälpa norrbottniska företagare att öka lönsamheten och ta steget ut på en internationell marknad. Som en viktig länk mellan näringslivet och Luleå tekniska universitet hjälper vi företagare att ta del av den stora kompetens som ﬁnns inom den akademiska världen. FACKHANDLARE

Allt vi gör stärker och utvecklar den regionala tillväxten och konkurrenskraften, oavsett var i världen vi verkar. Vi lovar.

Kungsgatan 40 • 0920-22 06 90 www.janhansson.se

PÅ W W W. C E N T E K . S E K A N D U L Ä S A M E R O M VÅ R A P R OJ E K T O C H H U R V I K A N F Å D I G O C H D I T T FÖ R E TA G AT T VÄ X A .

NORRBOTTENS

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

NYA BOLAG AKTIEBOLAG • Richard Kevin O Brien, 36, Laholm, är styrelseledamot och Sven Erik Magnus Svensson, 37, Surte, är styrelsesuppleant i Allerto i Norrland AB med säte i Luleå kommun. Bolaget ska bedriva tillverkning och försäljning av sallad, smörgåsar och färdigmat samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Roy Erhardt Ytre-Eide, Stockholm. • Johan Anders Engman, 34, Holmsund, är verkställande direktör och styrelseledamot och Lars-Erik Lindström (O), 55, Råneå och Claes Christian Backman, 36, Sollentuna, är styrelseledamöter i Golvprodukter i Sverige AB med säte i Luleå kommun. Bolaget skall bedriva handel med byggvaror samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Hans Börje Lennartsson, Ängelholm. • Lars Mikael Nordin (O), 51, Vellinge och Nils Håkan Eriksson, 42, Hässelby, är styrelseledamöter och Peter Jasper Hein, 52, Stocksund, är styrelsesuppleant i Luleheden AB med säte i Luleå kommun. Föremålet för bolagets verksamhet är att direkt eller indirekt genom hel- eller delägda dotterbolag äga, inneha och förvalta fastigheter, tomträtter, bostadsrätter, aktier och/eller andelar i fastighetsbolag och andra bolag samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Revisor är Johanna Christina Sandberg Rova, Luleå. • Karl Magnus Lidström, 32, Luleå, är verkställande direktör och styrelseledamot och Karl-Gunnar Lidström, 55, Luleå, är styrelseledamot i XTRAY AB med säte i Luleå kommun. Bolaget ska bedriva utbildningstjänster inom räddning, säkerhet och att förvalta aktier i dotterbolag samt bedriva handel med värdepapper och dylikt. Revisor är Stig Gunnar Jörgen Brändholm, Luleå. • Nils Mikael Magnusson, 41, Piteå, är styrelseledamot och Berit Maria Kristina Lundberg, 39, Piteå, är styrelsesuppleant i Magnussons Industrimontage & Lyft AB med säte i Piteå kommun. Bolaget skall bedriva montageverksamhet inom bygg och industri samt maskinentreprenad och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Lars Mikael Boström, Piteå. • Bengt Rickard Lindström (O), 55, Piteå och Henrik Rickard Lindström, 32, Piteå, och Jon Nicklas Lindström, 21, Piteå, är styrelseledamöter i Färskt & Fryst i Norr AB med säte i Piteå kommun. Bolaget skall bedriva handel och förmedling av främst färska och frysta livsmedel till detaljhandel, äga och förvalta värdepapper samt idka därmed förenlig verksamhet. Revisor är Bo Leif Donald Eliasson, Piteå. • Karin Viveka Björklund (O), 46, Boden och Anna Lizette Björklund, 21, Boden, är styrelseledamöter och Bo Sixten Björklund, 52, Boden, är styrelsesuppleant i AOW AB med säte i Boden kommun. Bolaget skall idka försäljning av smycken och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Hans Olof Wik, Boden. • Lars Stefan Gunnar Olsson, 41, Kiruna, är verkställande direktör och styrelseledamot och Tage Rickard Olofsson (O), 43, Umeå, Susanne Kristina Bodén, 42, Kiruna och Märta Ann-Christin Hansson, 37, Umeå, är styrelseledamöter i MATPALATSET Kiruna AB med säte i Kiruna kommun. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bedriva detaljhandelsrörelse med dagligvaror inom ICA-verksamheten i Sverige och annan därmed förenlig verksamhet. Revisor är Sonja Birgitta Klint, Västerås. • Jan Fredrik Edvardsson, 46, Malå, är styrelseledamot och Bengt

Anders Vikström, 49, Arjeplog, är styrelsesuppleant i Arjeplogs Service Center AB med säte i Arjeplog kommun. Bolaget skall bedriva uthyrning av personal och skotrar, eventverksamhet, samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Kent Mikael Joakim Åström, Vännäs. • Kent Ronny Andreas Vikström, 33, Malmberget, är styrelseledamot och Kerstin Monica Anna-Lena Vikström, 45, Hakkas, är styrelsesuppleant i Kawix Gatukök AB med säte i Gällivare kommun. Aktiebolaget ska bedriva gatukök och restaurangverksamhet jämte därmed förenlig verksamhet. Revisor är Curt Anders Winsa, Luleå. • Karl Dennis Robert Persson, 26, Älvsbyn, är styrelseledamot och Kjell Michael Forsman, 39, Älvsbyn och Gabriela Sabine Persson, 50, Piteå, är styrelsesuppleanter i Perssons Entreprenad & Åkeri AB med säte i Älvsbyn kommun. Bolaget ska bedriva åkeri, entreprenadtjänster inom bygg och mark, tjänster inom jordbrukssektorn samt därmed förenlig verksamhet. Bifirma: Entreprenadtjänst i Norr. Verksamhet: För den del av verksamheten som avser entreprenadtjänster inom bygg och mark, tjänster inom jordbrukssektorn. Revisor är Lennart Karl Gustaf Olofsson, Roknäs. • Ulf Christer Karlsson, 54, Älvsbyn, är styrelseledamot och Barbro Katarina Karlsson, 49, Älvsbyn, är styrelsesuppleant i Christer Karlsson Försäljnings AB med säte i Älvsbyn kommun. Bolaget ska bedriva försäljning av främst sakförsäkringar i Norrbotten, samt förmedling av företagsförsäkringar i Norrbotten samt idka därmed förenlig verksamhet. Revisor är Karl Mats Jakobsson, Luleå. • Olle Ji Sang Andersson, 28, Luleå, är verkställande direktör och styrelseledamot och Maria Teresa Linnéa Wigren, 27, Luleå, är styrelsesuppleant i Assistent & Partner i Luleå AB med säte i Luleå kommun. Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva personlig assistans samt personlig assistansutbildning och personalresursverksamhet samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget ska även bedriva handel med värdepapper och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Lars Christer Enryd, Luleå. • Marcin Nowak, 29, Luleå, är styrelseledamot och Supranee Thongpool, 30, Luleå, är styrelsesuppleant i Webtail AB med säte i Luleå kommun. Bolaget skall importera, exportera och saluföra textil- och konfektionsvaror samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Paul Anders Lindmark, Piteå. • Francisco José Riberas Mera, 45, Madrid, Spanien, är styrelseledamot och Juan Maria Riberas Mera, 41, Madrid, Spanien, är styrelsesuppleant i Gestamp Holding China AB med säte i Luleå kommun. Bolaget skall äga och förvalta aktier samt därmed förenlig verksamhet. • Revisor är Lars Mikael Boström, Piteå. • Ulf Anders Tunong, 51, Luleå, är styrelseledamot och Siv Rose-Marie Jatko, 48, Luleå, är styrelsesuppleant i Vendito Nord AB med säte i Luleå kommun. Föremålet för bolagets verksamhet är att sälja armaturer och annat belysningsmaterial till företag i belysningsbranschen och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Per Christer Norén, Luleå. • Hanna Kaisa Kulju (O), 41, Haparanda och Tina Johanna Alaoja Ahava, 25, Haparanda, är styrelseledamöter och Klaus Rudolf Kulju, 44, Haparanda, är styrelsesuppleant i Norrbottens Frisörskola AB med säte i Haparanda kommun. Bolaget skall

bedriva utbildning och försäljning inom frisör, makeup och styling samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Nils Anders Luttu, Övertorneå. • Lars Peter Gunnar Johansson, 50, Haparanda, är verkställande direktör och styrelseledamot och Björn Roger Gunnar Johansson, 44, Luleå, är styrelsesuppleant i Hix Rör AB med säte i Haparanda kommun. Bolaget ska bedriva försäljning av VVS-material, värme- och kylanläggningar. Installation och service av VVS, värme- och kylanläggningar. Revisor är Eva Maria Brännström, Haparanda. • John Rickard Jonsson, 35, Arvidsjaur, är styrelseledamot och Elsie Marlene Kristina Jonsson, 33, Arvidsjaur, är styrelsesuppleant i Bullens åkeri AB med säte i Arvidsjaur kommun. Bolaget ska bedriva transportverksamhet och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Erik Magnus Orregård, Skellefteå. • Kjell Tomas Peter Savilahti, 51, Övertorneå, är styrelseledamot och Inga Marita Rautila, 49, Övertorneå, är styrelsesuppleant i Polcirkelns Konsult & Miljö AB med säte i Övertorneå kommun. Bolaget ska bedriva åkeriverksamhet, vägtransporter av gods och försäljning av konsultationstjänster i miljö- och avfallshantering samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Curt Anders Winsa, Luleå. • Kjell Ingmar Johansson, 46, Malmberget, är styrelseledamot och Hans Peter Snikta Stefansson, 47, Gällivare, är styrelsesuppleant i Mining Construction i Gällivare AB med säte i Gällivare kommun. Bolaget ska bedriva mek- och byggnationsarbeten, personaluthyrning, konsultverksamhet inom mek- och byggnationsarbeten samt handel med värdepapper och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Lars Magnus Johansson, Luleå. • Britt Christin Falck, 54, Luleå, är verkställande direktör och styrelseledamot och Per Göran Lundegårdh (O), 58, Luleå och Tage Bengt-Olov Sundström, 58, Luleå, är styrelseledamöter i Tandlaget Holding AB med säte i Luleå kommun. Bolaget ska äga och förvalta aktier, värdepapper och fastigheter samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Revisor är Bo Ulf Brodén, Gammelstad. • Maria Ulrika Rask (O), 27, Luleå och Carl Fredrik Rask, 30, Luleå, är styrelseledamöter och Håkan Erik Rask, 58, Piteå, är styrelsesuppleant i F M Rask AB med säte i Luleå kommun. Bolaget ska bedriva handel med dam- och herrkonfektion samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Paul Stefan Niska, Gammelstad. • Lars Erland Eriksson (O), 59, Piteå, Karin Birgitta Ahlqvist, 61, Södra Sunderbyn, Tanja Maria Jendersen, 36, Södra Sunderbyn, Kurt Gustaf Ingemar Pettersson, 61, Boden och Lars Tony Johannes Sundbom, 34, Luleå, är styrelseledamöter i Bevista Sunderby AB med säte i Luleå kommun. Bolaget ska bedriva resurscentrum för social ekonomi, hotell- och restaurangverksamhet samt därtillhörande verksamheter. Revisor är Stig Lennart Wiklund, Piteå. • Anders Erik Gotthard Isaksson (O), 45, Haparanda och Eva Maria Isaksson Ådemo, 39, Haparanda, är styrelseledamöter och Nils Johan Arne Lindqvist, 47, Sangis, är styrelsesuppleant i AM Isakssons Taxi AB med säte i Haparanda kommun. Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva person- och godstransporter och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Lars Magnus Johansson, Luleå. • Roger Carl-Johan Vikström, 37,

Kalix, är styrelseledamot och Ann Janette Vikström, 41, Kalix, är styrelsesuppleant i Städa Direkt i Kalix AB med säte i Kalix kommun. Bolaget ska bedriva kontors- och hemstädning med därtill hörande verksamhet. Revisor är Maria Teresia Nordlund, Kalix. • Pekka Karhu, 54, Ylitornio, Finland, är styrelseledamot och Jukka Karhu, 44, Kauliranta, Finland, är styrelsesuppleant i Övertorneå Food AB med säte i Övertorneå kommun. Bolaget ska bedriva export och import samt inköp och försäljning av slakteriprodukter, levande djur, lantbruksmaskiner, djurfoder, torv, vägtransport av gods samt slakteriverksamhet och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Curt Anders Winsa, Luleå. • Lage Ragnar Niska (O), 49, Pajala, Ingvar Mikael Isaksson, 46, Pajala och Leif Ivar Pekkari, 46, Pajala, är styrelseledamöter i Pajala Elektronik AB med säte i Pajala kommun. Bolaget ska bedriva försäljning av elektronikprodukter inom larm, övervakning, styrsystem och olika sorters handikapphjälpmedel. Revisor är Monika Cecilia Åström, Luleå. • Boel Monica Hedström, 42, Luleå, är verkställande direktör och styrelseledamot och Annelie Elisabet Hedström, 42, Luleå, är styrelsesuppleant i Monica of Sweden AB med säte i Luleå kommun. Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva kapitalförvaltning samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Karl Axel Kenneth Karlsson, Luleå. • Klas Robert Gustafsson, 43, Luleå, är verkställande direktör och styrelseledamot och Lars Olov Johansson (O), 47, Råneå och Nils Göran Nilsson, 50, Luleå, är styrelseledamöter i Svets & Skärteknik Luleå AB med säte i Luleå kommun. Bolaget ska bedriva mekanisk verkstadsrörelse, tillverkning och försäljning av fritids- och sportartiklar, försäljning av vapen och ammunition, utbildning och konsultverksamhet mot verkstadsindustri, polis och militär och handel med värdepapper samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Gösta Sverker Olsson, Luleå. • Erik Lars Gunnar Abbing, 27, Luleå, är verkställande direktör och styrelseledamot och Kent Gunnar Lampa, 55, Luleå, är styrelsesuppleant i 3eflow AB med säte i Luleå kommun. Föremålet för bolagets verksamhet är teknisk utveckling av patentbara produkter för marknaden inom värme, ventilation, sanitet och VVS. Produkterna ska spara på miljön och höja komforten. Försäljning ska ske genom licensiering av rättigheter till andra bolag samt även försäljning av egentillverkade produkter inom värme, ventilation, sanitet och VVS och därmed förenlig verksamhet. Revisor är Lars Håkan Uddström, Boden. • Robert Sigvard Samuel Aronsohn, 47, Piteå, är styrelseledamot och Thord Peter Roland Lernesjö, 45, Limhamn, är styrelsesuppleant i RoA Drama & Utvecklingscenter AB med säte i Piteå kommun. Bolaget ska bedriva konsultation inom drama, teater, film, tv, personlig utveckling och juvelbranschen samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Stig Gösta Löf, Helsingborg. • Jan Christer Öhman, 42, Piteå, är styrelseledamot och Inger AnnaLena Öhman, 41, Piteå, är styrelsesuppleant i Öhman Trade AB med säte i Piteå kommun. Bolaget ska bedriva handel och import av miljövänlig elektronik såsom lampor, lysrör, gatljus samt därmed förenlig verksamhet. Revisor är Bo Gustaf Ceder, Piteå.

• Åse Helena Alin, 44, Piteå, är verkställande direktör och styrelseledamot och Lars Gustav Alin, 53, Piteå, är styrelsesuppleant i Fru Filur & Lilla Fröken Ahlin AB med säte i Piteå kommun. Bolaget ska bedriva handel med möbler, heminredning och textilier ävensom bedriva viss kaféverksamhet, äga och förvalta värdepapper och fastigheter samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Revisor är Bo Ulf Brodén, Gammelstad.

ENSKILDA FIRMOR • Markus Adolf Wehrle, 52, Glommersträsk, har startat wema för att bedriva eget lantbruk och uthyrning av styckningspersonal. • Thore Lars Mathias Enlund, 31, Jokkmokk, har startat Papperslappen i Jokkmokk för att bedriva butikshandel av leksaker, kontorsvaror samt spelbutik. • Bengt Ingemar Enbuske, 59, Övertorneå, har startat Foresla för att köpa skogsråvaran i Finland och Sverige, som säljs till sågverk och massaindustrier. • Siv Ilona Margareta Zakrisson, 57, Luleå, har startat Ispilens bud o transport för att bedriva torghandel, försäljning av blommor. Bud och transportverksamhet. • Matts Carl Gösta Rehnström, 45, Luleå, har startat Clean Stream för att bedriva stöd och ledning i utveckling av verksamhet och processer, samt utveckling av ledarskap för förändringsledning. • Lena Louise Margareta Persdotter, 37, Luleå, har startat moveyourmind för att bedriva strategisk konsultation av ledning och operativt stöd till företag och organisationer avseende ledningsfrågor, omstrukturering av verksamhet, kompetensförsörjning och generationsväxling. Tillhandahålla utvecklingsprogram. • Lars Roland Sundkvist, 36, Luleå, har startat Devide för att bedriva verksamhet som datakonsult. • Lisa Johanna Vikström, 25, Sjulsmark, har startat Lisas Equiterapi för att bedriva equiterapi på häst. Massage akupunktur, kiropraktik och laserbehandling på häst. Friskvård på hästar. • Stig Lennart Samuelsson, 57, Piteå, har startat SLS Consulting för att bedriva konsultverksamhet med inriktning på produkt och marknadsutveckling liksom allmän verksamhetsutveckling och primärt riktad mot processindustri. • Hans Arne Hedlund, 56, Piteå, har startat Piteå Vallabod för att bedriva försäljning av skidvalla, stavar, skidor och skidkläder, träningskläder. Underhåll av skidor. • Jan Thomas Olofsson, 53, Hortlax, har startat Thomas Olofsson Produktion för att bedriva kulturproduktioner: utbildningar, förmedling, arrangemang, försäljning, marknadsföring/PR och därtill förenlig verksamhet. • Ulf Stefan Carlsson, 43, Piteå, har startat Carlsson Project Management Consulting för ett bedriva projektledning, kvalitets- och projektstyrning. • Lars Anders Baer, 57, Jokkmokk, har startat Mon-konsult för att bedriva konsultverksamhet som rör projektledning, ledarskap och juridiska utredningar. Föreläsningsverksamhet, produktion av artiklar och texter samt översättningar. • Timo Juhani Kettunen, 41, Södra Sunderbyn, har startat Optima Partner för att bedriva konsulterande uppdrag inom eldfasta material och dess användning inom till exempel stål-, malm-, kalk- och pappersframställning. Konsulterande i tekniska lösningar och uppföljningar samt

NORRBOTTENS

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

rapportering till kunden. Försäljning av eldfasta material och tillgodose totala eldfasta lösningar inom projektform till kunder. Samt handel med värdepapper. • Anders Petter Pettersson, 34, Luleå, har startat Pro Forma för att bedriva personlig träning. Livsstilscoaching och hålla i utbildningar i träning och hälsa. • Gerd Monika Bäckman, 45, Blåsmark, har startat Goretto för att bedriva innovation, marknadsföring samt försäljning av egenutvecklade husdjurs- och hushållsprodukter. • Jan Torkel Lidström, 44, Svensbyn, har startat Svensbygården för att bedriva restaurang, konferens,

Bygg en framtid. Nu kan du bli fadder från 100 kr i månaden och hjälpa oss att bygga en bättre framtid för utsatta barn. Gör din insats redan idag på www.sos-barnbyar.se

boende och aktiviteter. • Bo Mårten Andersson, 41, Blåsmark, har startat Anderssons motor o fritid för att bedriva försäljning av motorfordon samt reservdelar och släpvagnar. Uthyrning av partytält. • Clas Peter Joacim Määttä, 39, Sikfors, har startat Mitigate Risk Management för att tillhandahålla råd, ledning, utbildning och operationellt stöd till företag och andra organisationer avseende riskhantering. • Marit Anneli Johansson, 38, Rosvik, har startat MJ Administration för att sälja administrationstjänster till små och medelstora företag. • Ilan Elias Daniel Saada, 34, Nattavaara, har startat G51 Adventures

Sweden för att bedriva turist- och eventevenemang samt utbildningar. För företag samt privatpersoner. Exempelvis guideturer i Norrbotten, upplevelsepaket för turister, överlevnadskurser (utomhus). Även som eventkonsult. • Kurt Roland Larsson, 65, Luleå, har startat KRL Konsult i Luleå för att bedriva konsultverksamhet inom bygg och ekonomi. • Stig Anders Sörlin, 44, Luleå, har startat Sörlin Design & Hälsa för att bedriva hälsobefrämjande behandlingar, inredning och design i kombination med lokalvård. • Jan Fredrik Tano, 38, Luleå, har startat Vifix. Verksamheten är da-

www.bicks.se • Öppet: Mån-tors 07.00-17.00, fre 07.00-15.00 Sturegatan 12, Boden • Tel. 0921-178 30 • Fax 0921-530 13

• Allt i Transportband • Gummi och syntetband • Slitgummi • Bandskrapor VENDIG • Dygnet runt jour för montering och reparationer • Miljösaneringsmaterial • Drivremmar, kilremmar och kedjor • Spånslang

takonsult med specialinriktning på mobila lösningar. • Leif Robert Josjö, 32, Luleå, har startat Josjö Säljkonsult. Bolaget skall bedriva agenturförsäljning i säljbolagsform med huvudsaklig inriktning på dagligvaruhandeln, med produkter såsom elektronisk butiksinformation, kassaregister och varor jämte därmed förenliga produkter och verksamheter. • Andreas Ernst Jakob Jakobsson, 28, Luleå, har startat Fullträffen i Luleå för att anordna olika underhållningsevent riktat mot företag, föreningar och privatpersoner. • Nils Erik Joakim Berglund, 38, Hortlax, har startat Trä Tjänst Norr-

botten för att bedriva tillverkning och montering av småhus, köpa och sälja trävaror, köpa och sälja maskiner. • Nils Gustav Löfgren, 37, Roknäs, har startat Gurras Taxi för att bedriva taxiverksamhet. • Gustav Petter Lindelöw, 22, Piteå, har startat Gustav Lindelöw Music för att bedriva arbete som ljudtekniker både i studio, radio, TV, teater och konsertsammanhang. Även frilansande gitarrist.

Fortsättning på nästa sida

SLUTFÖRSÄLJNING

ÅRETS CR-V! Stark, säker och överraskande snål. CR-V 2.0 Elegance, bensin

Ni träffar oss i Arcus Hallen på EURO EXPO i Luleå 25-26 nov

Från 254.900 kr

Vi har gjort det igen...

KAMPANJPAKET CR-V 2.0 ELEGANCE, BENSIN

Vinterhjul

Pris inkl montering från

8.900 Ordinarie pris

24.500 kr

...vunnit SM i fyrfärgstryck för dagstidningar Vill Ni trycka en egen tidning, eller jobbar Ni redan med tidningar? Kontakta oss, så berättar vi mer om vad vi kan göra för Dig!

Välkommen in och provkör! Bränsleförbrukning blandad körning 8,1–8,2 l/100 km, CO2 192–195 g/km. Miljöklass EU2005. Gäller fr o m 091001 vid köp av CR-V 2.0 Elegance bensin 2009 så långt lagret räcker. Bilen på bilden är extrautrustad. www.honda.se

Öppet: Mån-tors 9.00-18.00, fre 9.00-17.00, lör 11.00-14.00 0920-26 30 80 Robertsviksgatan 5 971 83 Luleå www.tryckinorr.se LULEÅ: Ostrongatan 4 (intill Coop Arena). Tel. 0920-877 70. www.bossesbil.se

NORRBOTTENS

MINGELSKOLAN del 3:3

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

Monica Wikström-Johansson Affärsutvecklare | Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Uppföljning är en ■ Så har vi kommit till tredje och sista delen av mingelskolan. Oavsett hur väl förberedd du är och hur väl du genomför ditt mingel så blir det inga affärer om du inte följer upp. Mingel är ett bra tillfälle att knyta nya kontakter. Hoppas du har sparat de två tidigare Mingelskolorna som handlade om förberedelse, inledning och genomförande. I det här numret fortsätter vi med avslutningen och uppföljningen av ett mingel.

”Stannar du och pratar med en och samma person hela kvällen går du miste om många möjligheter” ■ Avslutningen Många tycker att det är svårt att mingla därför att de inte vet hur de ska bryta ett samtal och söka efter nya kontakter.Det kan upplevas extra svårt att bryta upp om man ta-

■ För att lyckas som minglare gäller det att vara målmedveten, genuint intresserad av andra människor och beredd att lyssna. Ett lyckat mingel handlar minst lika mycket om förberedelser och uppföljning som om själva mingeltillfället.

lar med en enskild person. Ändå är det just det som är meningen med mingel. Stannar du och pratar med en och samma person hela kvällen går du miste om många möjligheter. Du är på mingel bl.a. för att knyta nya kontakter och för att ha möjlighet att fördjupa dem vid ett senare tillfälle. Därför ska du röra på dig ofta. Du behöver inte få allt sagt eller få veta allt om den andre just vid mingelträffen. Ett sätt att avsluta ett samtal på kan helt enkelt vara att be om ett visitkort och samtidigt lämna sitt eget och säga att man ska mingla vidare. Ett annat att presentera personen för någon annan och sedan själv gå vidare. Kom inte med undanﬂykter t.ex. att du måste gå på toaletten om du inte behöver det, utan säg hellre

rakt ut att du ska gå och prata med någon annan. Men var aldrig ohövlig och säg att personen är välkommen att kontakta dig (förutsatt att du menar det).

■ Några goda råd vid avslut Kom ihåg att ta kontrollen och bryt upp Avsluta samtal i tid. Det möjliggör ﬂer möten med andra människor. Summera och boka möte Besluta om vem som ringer och när i tiden. Man glömmer lätt att följa upp nya kontakter. Tacka för ett trevligt samtal Byt visitkort och se det som en värdehandling Gå beslutsamt mot nästa tuva Tacka arrangören innan du går

NYA BOLAG (fortsättning) • Nils Enok Anders Sarri, 67, Kiruna, har startat Ladtjojaure Båttrafik för att bedriva båttrafik och vildmarksarrangemang. • Sten Gustav Suup, 63, Kiruna, har startat Drängens Bygg/Fastigheter för att bedriva bygg och reparation av fastigheter samt köp av fastigheter. • Torsten Göran Sundqvist, 38, Pajala, har startat TG:s Bygg i Pajala. Verksamheten är allt inom bygg. • Jarkko Antero Kevler, 64, Södra Sunderbyn, har startat Kevler Konsult för att bedriva konsultverksamhet för industri och näringsliv inom kvalitetssäkring, utbildning, projektledning, el och automation. • Pekka Kenttälä, 46, Luleå, har startat Fusion Media för att bedriva film- och tv-produktion, multimedia och journalistik. • Eva Marlene Helin Furbeck, 45, Luleå, har startat Luleå Yogacentrum för att bedriva kurser i yoga, friskvård, dans, försäljning av tillbehör. Resor, retreater och samtalsterapi. • Enit Josefin Ydhag, 42, Luleå, har startat Juristfirman Lexinorr för att bedriva juridisk rådgivning samt företrädande av privatpersoner och

företag i tvister vid myndigheter och domstolar. • Kurt Joacim Selberg, 39, Luleå, har startat SEL Consulting. Företaget kommer att jobba som konsult inom ekonomiområdet. • Berit Elisabet Berglund, 49, Piteå, har startat Hair för dig i Öjebyn för att bedriva frisering. • Lena Maria Öhman, 32, Piteå, har startat Norrskenets sadel och hästhälsa för att som diplomerad hästfysioterapeut och sadelspecialist erbjuda tjänster inom sadel och hästhälsa till kunder inom hästbranschen. De tjänster jag erbjuder som hästfysioterapeut är behandlingar som massage, elektroterapi, rehabiliterings- och träningsprogram samt foderråd. Som sadelspecialist erbjuder jag tjänster vid sadelutprovning för att få en noggrant anpassad sadel till hästen och dess ryttare. • Daniel Einar Reinhold Vonkavaara, 32, Boden, har startat DWS Bygg för att bedriva byggnadsverksamhet, renoverings- och nyproduktionsverksamhet. Viss konsulterande verksamhet inom bygg och anläggning. • Anna Ellinor Fjellborg, 23, Kiruna, har startat Blodsbunden - Tatue-

ringskonst för att bedriva tatueringoch piercingverksamhet.

HANDELSBOLAG • Dan Gunnar Pantzare, 54, Södra Sunderbyn och Lena Johanna Pantzare, 19, Södra Sunderbyn, är bolagsmän i Pantzare Personal Care Handelsbolag med säte i Luleå kommun. Verksamheten är personlig assistans. • Ingbritt Margareta Dupuich, 59, Piteå och Sara Charlotte Dupuich, 32, Piteå, är bolagsmän i DåRéMy Handelsbolag med säte i Piteå kommun. Restaurangverksamhet & catering samt därmed förenlig verksamhet. • Pär Göran Flygare, 35, Kiruna och Carl Fredrik Skoglind, 24, Kiruna, är bolagsmän i Skoglind & Flygare Handelsbolag med säte i Kiruna kommun. Bolaget ska bedriva försäljning av datorer och hemelektronik med viss service. Webbutveckling till företag. Frilansfotografering. • Kristofer Per Gunnar Nygren, 25, Luleå och Karl Henrik Petersson, 23, Luleå, är bolagsmän i NPD, Nygren Petersson Distribution Handelsbolag med säte i Luleå kom-

mun. Verksamheten är försäljning av kläder, sportartiklar samt accessoarer till både privatpersoner och företag. • Ingbritt Margareta Dupuich, 59, Piteå och Sara Charlotte Dupuich, 32, Piteå, är bolagsmän i DåRéMy Handelsbolag med säte i Piteå kommun. Bolaget ska bedriva restaurangverksamhet och catering samt därmed förenlig verksamhet. • Anna Kraskova, 36, Boden och Vadim Shakolin, 43, Boden, är bolagsmän i Polarcon Handelsbolag med säte i Boden kommun. Verksamheten är export och import av livsmedel, trä- och metallprodukter med tillhörande transportverksamhet samt uthyrning av fritidsboende samt därmed förenlig verksamhet.

KOMMANDITBOLAG • R.E.M Förvaltning AB, Luleå, är komplementär och Richard Duncan Forrest, 64, Luleå och Riitta Maaret H Järventaus Forrest, 57, Luleå, är kommanditdelägare i Forrest Hästhandel och Travsport Kommanditbolag med säte i Luleå kommun. Bolagets verksamhet skall utgöras av uppfödning, handel och tävling

Vi håller Norrlands inland levande Vi stödjer näringslivet i Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Lycksele, Malå, Norsjö, Pajala, Ragunda,Kiruna, Sollefteå, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Åsele, Överkalix och Övertorneå. Härjedalen, Jokkmokk, Lycksele, Malå, Norsjö, Strömsund, Pajala, Ragunda, Sollefteå Läs mer på: Sorsele www.vattenfall.se/inlandskraft Storuman Strömsund Vilhelmina Åsele Överkalix

ENERGI FÖR ENTREPRENöRER

med travhästar och därmed förenlig verksamhet. • Maria Linda Adnil, 54, Täby, är komplementär och Maciej Remigiusz Czyzewski, 33, Täby, är kommanditdelägare i Ylly Unlimited Kommanditbolag med säte i Kalix kommun. Bolaget ska bedriva tillverkning och försäljning av ylleprodukter samt därtill hörande verksamhet.

EKONOMISK FÖRENING • Regis Cabral, 55, Piteå, Jan Henning Johansson Klein, 43, Kiruna, Kerstin Monica Lind, 54, Kiruna, Sven Peter Niemi, 41, Kiruna, Lisbet Gun-Marie Töyrä, 53, Kiruna och Maria Anneli Vinsa, 46, Gammelstad, är styrelseledamöter och Per Thomas Daniel Kangas, 31, Kiruna och Carl Tommy Pettersson, 52, Kiruna, är styrelsesuppleanter i Kiruna i Centrum ekonomisk förening med säte i Kiruna kommun. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att medverka och samverka vid byggandet och profileringen av Vinterstaden Kiruna samt aktivt delta i centrumoch områdesutvecklingsfrågor.

NORRBOTTENS

FREDAG 20 NOVEMBER 2009

Advokat Gunnar Granström AB för affärsjuridik, obeståndsjuridik Pitsund 527, 944 91 Hortlax. E-mail: gunnar.n.granström@telia.com Tel/fax +46911/17542, mob +4670/524 13 00

nyckel till affär ■ Uppföljning är A och O Väl hemkommen efter ett mingel så har du förhoppningsvis många nya visitkort att lägga till samlingen. Nu börjar det kanske allra viktigaste arbetet, nämligen att följa upp de kontakter du skaffat dig under minglandet. Inom en vecka, men helst inom tre dagar, bör du följa upp, då har den du ska kontakta dig färskt i minnet. Om du lovat att höra av dig är det mycket viktigt att du också håller vad du lovat. Det visar att du är pålitlig som affärspartner.

■ Goda råd vid uppföljning Följ upp och vårda dina kontakter genom nya möten, telefonsamtal eller mail Avsätt tid efteråt, gärna några dagar för att ringa och besöka dina nya kontakter Reﬂektera för att lära dig av dina framgångar och misstag Håll löften

■ Att bygga nätverk Affärsnätverkande är en mycket effektiv, men underskattad marknadsföringsteknik. Marknadsföring ska vara lockande och skapa intres-

serade köpare. Därför är det viktigt att de som är ute och representerar företaget i affärsnätverk är väl införstådda med vad professionellt nätverkande handlar om. En del av affärsnätverkandet är, som sagt, att vara ute och mingla i olika sammanhang. Syftet med en mingelträff är att bli intressant för så många deltagare som möjligt för att senare få möjligheten att boka ett möte. Detta ska förhoppningsvis kunna skapa ﬂer affärer eller leda till att få nya referenser. Marknadsföring via personliga kontakter är en av de mest effektiva marknadsföringsverktygen. Om man inte agerar rätt kan man göra mer skada än nytta. I början, innan man har tillräckligt med kunskap, är det vanligt att man undrar över vad mingelträffar kan ge. Kan dessa verkligen ge några affärer? Kommer man verkligen ha nytta av de nya kontakterna man träffar där? Är det värt tiden eller är det bättre att vara kvar på arbetet och jobba? Jag vill påstå att det oftast är värt tiden, men det hela är upp till dig - hur väl förberedd du är, hur professionell du är i mingelsammanhang och hur väl

du följer upp. För att få största möjliga utväxling av mingelträffen samt maximera nyttan och möjligheten måste du vara ett nätverksproffs och professionell minglare. Det är det min mingelskola förhoppningsvis har lärt dig.

■ Slutligen – vad är en professionell minglare? En professionell minglare får andra att trivas och göra ﬂer affärer, samtidigt som hon knyter egna nyttiga kontakter som leder till affärer. Glöm aldrig att den bästa gästen hellre roar andra än sig själv. Det gäller att visa att man uppskattar att bli inbjuden. Bete dig som en värd också då du är gäst. En gäst skall alltid komma med ett gott humör. Det är det minsta man kan begära. En tråkig gäst är ingen bra gäst. Då kan man lika gärna avstå från att komma. En professionell minglare är begåvad med social kompetens och kan prata med alla, alltid, om allt. Hoppas du lärt dig lite mer om konsten att mingla. Vi ses i vimlet och minglet. Lycka till!

BIFFA UPP DIG. Skänk ett bidrag eller köp en lott och hjälp till att ge mening åt orden ”Nu är det jul igen ”. Gå in på cancerfonden.se och stöd kampen mot cancer. Där kan du bland annat köpa lotter i Cancerfondens Rikslotteri och ge bort en julklapp som gynnar oss alla. Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med?

*Leasing från 1.941 kr/mån

Hela bönor ger en smakrikare dryck Vi erbjuder en maskin som maler sina bönor innan koppen bryggs. Prova gärna en automat så att ni också kan smaka på vårt nya koncept ”hela bönor” Ring oss på JOBmeal AB, 0920-25 93 20 eller gå in på

www.jobmeal.se

Nya Hilux med 3-liters motor, 5-stegs automat och en ny säkerhetsnivå. Pris från 261.500 kr exkl. moms. (Gäller 5 vxl, man) *30% 1:a förhöjda hyra, restvärde 50%, ränta 3,95% BILEN PÅ BILDEN ÄR E X TR AUTRUS TA D.

så får du veta mer. in Businesss

www.toyotainbusiness.se

Beg. bilar på www.burlinmotor.nu

när riktigt gott kaffe är viktigt...

Luleå: Banv. 6, 0920-789 50 vx Kalix: Galgbacksv. 11, 0923-130 60 Övertorneå: Matarengiv. 76, 0927-771 65

vinter. Foto: Lennart Jönsson.

KRISTINA NILSSON Chef, Luleå Kulturskola www.luleakulturskola.com

EN KREATIV HJÄRNA HITTAR ETT NYTT RÄTT.

Gör inte bara som någon annan redan gjort. Problemet är att en stor del av dagens undervisning handlar om att komma ihåg andras rätt. Men, det ﬁnns ett undantag. Kulturskolan deﬁnierar varken rätt eller fel, här tillåts alla att skapa sitt eget rätt. Att skapa något nytt, något eget. Och det

i sig fostrar människor som har förmågan att förnya och förvandla. Kristina Nilsson ser Kulturskolans roll som just en möjliggörare som förlöser den tanken. Tillgänglighet och närhet är två nyckelord i verksamheten. Och något som uppmärksammats nationellt och prisats via utnämningen till ”Årets Kulturskola 2009”. Ett pris som spor-

rar och inspirerar till att göra mer, inte minst för att bygga Luleås långsiktiga tillväxt som attraktiv stad. Läs hela intervjun och låt dig inspireras på www.ettfornyatlulea.se

Förr rättade skolan felen. Nu förverkligar barnen sitt eget rätt.