Piteå växer 2015

p

Extra tidning • FrEdagEn dEn 6 novEmbEr 2015

Kronan på verket en riktig höjdare

SIDorna 18–19

Lägenhet blev ett lyft SIDAN 12 Drömmen om ett jobb SIDAN 4 Full fart i tomtkön SIDAN 10

r e PITEÅ EÅ x ä v Foto: Joel GustaFsson

xer

2 PITEA vä

målET: 43000 PITEBOR 2020 Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

Kommunalrådet Peter Roslund tror på fortsatt befolkningstillväxt i Piteå.

FoTo: Maria Johansson

”Vidiskuterarattsättaribbanännuhögre” PITEÅ

Befolkningen fortsätter att öka till nya rekordnivåer. I augusti hade Piteå 41 583 invånare och kommunalrådet Peter Roslund tror att målet på 43 000 Pitebor blir verklighet år 2020.

– Nu diskuterar vi att sätta ribban ännu högre till 2025, säger han.

FrÅn 2001 till 2011 har Piteå kommun ökat sin befolkning med i genomsnitt 49 personer per år, från 40 451 till 40 942 invånare.

Hoppas på 47 000

– När vi för några år sedan satte ett befolkningsmål på 43 000 invånare år 2020

kändes det som ett riktigt tufft mål som jag tvivlade på att vi skulle nå. Nu har vi de senaste tre åren ökat rätt ordentligt och jag tror att vi kommer att nå det målet, säger Peter Roslund (S), kommunalråd i Piteå.

Sedan 2012 och fram till slutet av 2014 hade Piteå

FAKTA Befolkning i Piteå År 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Befolkning 40 892 40 942 41 078 41 278 41 508 41 583

Ökning + 32 + 50 + 136 + 200 + 230 + 75 (31 augusti)

ökat med 566 invånare – i genomsnitt 188 per år. Fram till den 31 augusti i år ligger befolkningsökningen på 75 invånare och Peter Roslund hoppas att siffran vid årets slut ska landa på 47 000 Pitebor.

– Vi har aldrig varit fler Pitebor än vad vi är nu och vi måste fortsätta öka befolk-

ningen.Detgårfleripension änvadsomgårutgymnasieskolan. Om vi inte fyller upp glappet med inflyttare försvinner jobben, bostäderna slutar byggas och handeln får svårt att överleva, säger Peter Roslund.

Förra året var födelseunderskottet 16 personer och med undantag från baby-

boomen 2013 dör fortfarande fler än vad som föds i kommunen.

Invandringen ökar

Den kraftiga befolkningsökningen utgörs istället av inflyttning, där mer än hälften är invandring från andra länder.

– Piteå har haft en väldigt låg andel utrikesfödda och det är bra att invandringen ökar. När fler flyktingar nu kommer till Piteå är det upp till oss att ge dem språket och möjligheter att få ett jobb och bidra till vår utveckling.

Bostadsbrist

När befolkningsmålet inte

längre känns som en omöjlighet vill Peter Roslund gå ett steg längre och sätta ett tufft men inte omöjligt mål för nästa fem år.

– Nu kommer vi diskutera om vi ska spänna bågen mer till 2025 och sätta ett befolkningsmål på 45 000, säger han.

Vad ska ni göra för att förverkliga målet?

– Det stora hindret mot ökad inflyttning är bristen på bostäder.Det är en utmaning och vi försöker göra allt vi kan gör att öppna upp för byggnationer av både villor och flerfamiljshus.

Joel Gustafsson

joel.gustafsson@pt.se 0911–645 54

Bilaga till Piteå-Tidningen 6 november 2015 • Ansvarig utgivare: Matti Lilja • Redaktör: Joel Gustafsson • Layout: Christer Norén

xer

4 PIteA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

Drömmen om e

Invandrade Pitebor hoppaspå enframtidi kommunen

PITEÅ

Invandrarna på SFI har en sak gemensamt – alla vill skapa sin framtid i kommunen.

Khaled Rahili, 30, var golvläggare och byggnadsarbetare innan han flydde från Syrien – nu drömmer han om ett jobb.

– Jag tror att Piteå är en bra stad för framtiden, säger han.

EfTEr mÅnga yrkesverksamma år i sina hemländer måste invandrarna sätta sig i skolbänken igen. Den här gången för att lära sig svenska via vuxenskolan i Piteå.

Eleverna som är i slutfasen av SFI-undervisningen fick ett studieavbrott då samhällsbyggnadsnämndens ordförande Brith Fäldt (V) besökte klassen för att höra sig för om deltagarnas yrkesbakgrund, utbildningsbehov och förhoppningar om framtiden.

– Svaren bekräftar bara bilden av att invandrarna är driftiga människor som vill skapa sig ett liv och en ekonomi i Piteå. Nu måste vi göra allt vi kan för att matcha viljan med kommunen och Arbetsförmedlingen så att de ska kunna få utbildning och försörjning, säger hon.

Restaurangutbildning

En av dem som vill skapa sig en framtid i Piteå är Monir Jaber, 47. Han drev en mindre kiosk- och livsmedelsbutik i Syrien innan han flydde kriget och kom till Hortlax för ett år och åtta månader sedan.

– Piteå är en liten och lugn stad och kommunen är hjälpsamma med boende och SFI.Men det är lite svårt att hitta jobb och utan jobb är det svårt att få pengar,säger han.

Efter en uppskattad praktik på möbelföretaget Mio funderar Monir Jaber nu på att läsa en lärlingsutbildning inom restaurang – en bransch som behöver arbetskraft.

– Jag vill jobba och ta ansvar för familjen.Jag vill inte ha hjälp från socialen och

sitta hemma och titta på tv.

Söker byggnadsjobb

Hans inställning delas av andra SFI-elever som ännu inte tagit sig sin på arbetsmarknaden.

– Jag jobbade som byggnadsarbetare och golvläggare i Syrien. Nu hoppas jag kunna hitta något jobb inom mitt yrke, säger Khaled Rahili, 30 år.

Han anlände som asylsökande till Boden för två år sedan och direkt han fick uppehållstillstånd flyttade han till Piteå av egen vilja.

– Det finns många möjligheter att jobba här, säger han.

Hur ser du på att Piteå ökar sitt flyktingmottagande?

– Det är jättebra. De som flyr krig har yrken som läkare, tandläkare, ingenjör eller journalist. Nu är det viktigt att Piteå kommun hittar fler bostäder och hjälper dem att få utbildning och lära sig svenska för att sedan kunna börja med sitt jobb. Då kan de hjälpa Piteå kommun att växa, säger Rahili.

Khaled Rahili, från Syrien, lyfte behovet av utbildning med Brith Fäldt.

Behov av praktik

Integrationsassistenten Anna Öhgren finns med som stöd på SFI-undervisningen. Hennes uppgift är att hjälpa eleverna att komma in i samhället, söka utbildningar och i slutändan få ett jobb. Den stora utmaningen just nu är att hitta praktikplatser.

– De här personerna har jobbat med samma yrken som vi har i Sverige. Det är viktigt att de kommer ut på praktik och får visa att de klarar av arbetet även om de inte har svenska betyg och

Fransesc Roca flyttade från Barcelona till Piteå för kärlekens skull. Han har arbetat som undersköterska sedan 20-årsåldern och har nu fått praktik på sjukhus. ”Det behövs mycket undersköterskor i Piteå”, säger han. inte kan perfekt svenska,säger Anna Öhgren.

”Vänliga människor”

40-åriga Alla Neme, ursprungligen från Kazakhstan, bodde i Syrien när kriget bröt ut och hon flydde till Sverige med sin man och

tre barn. Efter två år i Piteå planerar den tidigare sömmerskan att utbilda sig till förskolelärare.

– Jag förstår att det är jättesvårt och tar lång tid, men jag vill försöka, säger hon.

Varför vill du stanna i Piteå?

– Piteå är en jättebra stad

Wiwatthanapon Kanung, har arbetat med logistik i sitt hemland Thailand. Nu läser hon SFI i Piteå med förhoppning om att få jobb inom sin yrkesgren. och alla människor är vänliga. De hjälper flyktingar och invandrare. Det enda problemet är att det är en jättelång kö för att hitta boende och det är lite svårt att få jobb. Kommunen borde ha fler utbildningar, säger Alla Neme.

Människor som flytt krig och förtryck är inte de enda som läser svenska för invandrare.

”Fantastisk mångfald”

I klassrummet möter vi flera elever som flyttat till Piteå för kärlekens skull.

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

tt jobb

äxer

PIteA v

5

Tesegay Zayede, från Eritrea, hoppas vill stanna i Sverige och hoppas på att få ett jobb i Piteå.

”Invandringen ärviktigför Piteåstillväxt”

PITEÅ Hundratals flyktingar anländer till Piteå och kommunen kraftsamlar för att möta behovet av bostäder och utbildning.

Enligt Brith Fäldt (V) är mottagningen mer än en humanitär insats – det är ett sätt att säkra Piteås tillväxt.

– Utan flyktingarna skulle vi ligga risigt till, säger hon.

FoTo: Joel GusTaFsson

”Sverige får en hel del bra karma för att de hjälper så många människor.

För oss är det en stor fördel att lära oss mer om andra kulturer”, säger Grant Reimer, inflyttad från Kalifornien.

– Jag kom till Piteå för att bo med min sambo och lära mig mer om hennes kultur och språk, kanske starta ett företag här,säger Grant Reimer, 27 år, från Kalifornien, USA. Hur ser du på Piteås framtid?

– Piteå börjar bli en stad

med fantastisk mångfald.

Framtiden är ljus när vi släpper in människor från hela världen, säger han.

Berömmer Piteå

Han berömmer både Piteå och Sverige för sin ökande flyktingmottagning.

– Vid första anblick kan det verka skrämmande för att det är något nytt,men att för mig hamna i en miljö som SFI har jag lärt mig mer än jag någonsin skulle ha gjort.

Joel Gustafsson

joel.gustafsson@pt.se 0911–645 54

AsylsTrömmArnA TIll Sverige når nya rekordnivåer när människor i framförallt Syrien flyr sina hem.

I väntan på uppehållstillstånd placeras asylsökande på boenden innan det är dags att slussas vidare ut till mottagande kommuner.

– Vi har skrivit upp vårt mottagande från 100 till 300 personer per år, varav 100 är ensamkommande flyktingbarn. Det är dels en humanitär insats men det handlar också om att trygga vår sociala hållbarhet, säger Brith Fäldt, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

Boenden öppnas

Varje vecka anländer två till tre ensamkommande ungdomar till Piteå och kommunen behöver starta upp ett nytt boende varje månad. Enligt Brith Fäldt beräknar avdelningen för kompetensförsörjning att kommunen kommer att ta emot drygt 100 flyktingar från sommaren och fram till årsskiftet.

– Vi har 40 heltidsanställda inom flyktingverksamheten och det växer

FAKTA SFI-undervisning

Svenska för invandrare är en utbildning som syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska språket.

Det är kommunen där personen bor i som är skyldig att erbjuda SFI för den som har rätt till det. Förutom utbildning ska även kommunen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet, genom exempelvis praktik.

Piteå kommun brukar ha mellan 70 och 90 elever inskrivna på SFI. De nuvarande eleverna kommer från 28 olika länder och talar 38 olika språk. Den största andelen har invandrat från Syrien, Eritrea och Thailand.

hela tiden. När hela världen brinner gäller det att skapa en tydlig men ändå flexibel organisation. Det är tufft men jag är optimistisk om att vi kommer att fixa det här, säger Brith Fäldt.

Viktig tillväxtgrupp

Utmaningarna är att hitta bostäder och ställa om skolan för ett stort antal nya Pitebor på kort sikt.

– Det finns stora utmaningar och nu gäller det för oss att snabbt ge dem förutsättningar att etablera sig, lära sig språket och på sikt komma in på arbetsmarknaden.

Vilken betydelse har flyktingarna för Piteås tillväxt?

– Utan flyktingarna skulle vi ligga risigt till. Då skulle vi behöva tömma inlandet på folk för att nå befolkningsmålet på 43 000 invånare år 2020. Invandringen är viktig för Piteås tillväxt och utmaningen för oss är att få dem att stanna kvar här.

Beröm för beslut

Att så mycket som en tredjedel av flyktingmottagningen består av ensamkommande barn tror Brith Fäldt har en positiv effekt på integrationen och viljan

Intregrationsassistenten Anna Öhgren försöker hjälpa SFI-eleverna med praktikplatser. Seba Iezouk, 31 år, från Syrien, hoppas att få jobb som bagare. att stanna kvar i Piteå.

– Yngre personer lär sig språket snabbt, de kommer in i utbildning snabbt och de blir snabbt en del av samhället, säger hon.

Av alla politiska beslut Brith Fäldt har varit med och fattat är den ökade flyktingmottagningen det som hon fått mest beröm för.

– Jag har aldrig någonsin fått så himla mycket cred för något beslut som det här. Folk kommer fram på stan och berättar att de bland annat har anmält sig som flyktingvän.Det känns jätteroligt.

Joel Gustafsson

xer

6 piteA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

Områden som ökar i befolkning

1) Delområde 2) Befolkningsförändring på två år 3) Invånarantal 2014-12-31 1 Öjebyn Pitholmen Norrfjärden Piteå centrala Svensbyn Djupviken Fårön Rosvik Arnemark Backen Bergsviken Berget-Annelund Långträsk Nybyn Sjulnäs Långnäs Alterdalen Böle Hemmingsmark Hortlax Gråträsk Klubbfors Åträsk Jävre Blåsmark Ankarskatan Koler Klubbgärdet Lillpite Storsund Sjulsmark Roknäs Stadsön Sikfors

2 + 150 + 84 + 55 + 37 + 27 + 26 + 25 + 21 +21 + 20 + 15 + 15 + 13 +8 +8 +7 +4 +2 +2 +1 +1 -1 -1 -2 -3 -5 -6 -6 -8 -9 - 10 - 17 - 18 - 20

3 5 070 6 473 2402 2 999 966 2 296 174 2 083 252 1 621 2 492 1 439 184 316 684 343 263 680 481 1 986 54 18 48 985 523 1 019 33 1 579 633 44 653 720 1 654 312

Källa: SCB, Piteå kommun

”Det blir intressant att följa befolkningsutvecklingen områdesvis i takt med att de planerade byggprojekten runt om i kommunen förverkligas”, säger Henrik Franklin, process­ ledare på Piteå kommun.

FoTo: Joel GusTaFsson

Öjebyn i topp –tvåavtreområdenökar

PITEÅ

Öjebyn är det område i kommunen som ökar mest i befolkning. På två år har stadsdelen fått 150 nya invånarefrån 4 920 till 5 070. Det är 113 fler än ökningen i centrala Piteå.

– Allt fler unga personer bor i Öjebyn säger Henrik Franklin på kommunens strategiska enhet.

STaTISTISka cEnTralbyrÅn SCB har på uppdrag av Pi­ teå kommun sammanställt befolkningsförändringen de senaste två åren förde­ lat på 34 stadsdelar, tätorter och byar.Resultatet visar att 21 delområden ökade och 13 minskade från sista decem­ ber 2012 till samma tid år 2014.

Enligt en prognos som kommunen tagit fram till­ sammans med företaget Statisticon kommer befolk­ ningen att fortsätta öka i 27 delområden fram till 2040.

– Det är roligt att så många områden i kommu­ nen ökar inte bara de cen­ trala delområdena som man skulle kunna tro,säger Hen­ rik Franklin, processledare

på Piteå kommun som sam­ manställt statistiken från SCB och Statisticon.

Öjebyn ökar mest

Den i särklass största folk­ ökningen syns i Öjebyn – stadsdelen har fått 150 nya invånare.

– Vuxna mellan 19 och 44 år ökar medan vi ser en liten nedgång i åldrarna 45 till 64 år, säger Henrik Franklin.

Den näst största ökning­ en syns på Pitholmen som fått 84 nya invånare. Då måste man ta i beräkning att det är kommunens största delområde med 6 473 per­ soner som bor på Svartud­ den, Strömnäs, Munksund, Skuthamn, Södra och Norra Pitholm samt Renön, Nötön och Klubben på Pite havs­ bad.

– Inom ramen för arbetet med översiktsplanen har vi sett ett behov av att kunna följa utvecklingen inom de olika delarna av det stora och varierande delområdet.

Vi arbetar tillsammans med Statistiska Centralbyrån för att på ett bättre sätt dela upp analysenheten Pitholmen, säger Henrik Franklin.

Flera byar växer

Andra områden som ökar starkt är centrala Piteå + 37, Svensbyn + 27, Djupviken + 26, Backen + 20, Bergs­ viken 15 och Berget­Anne­ lund + 15.

I statistiken syns också en stor tillväxt i de norra kom­ mundelarna där Norrfjär­ den har gått fram med 55 personer och Rosvik med 21. Arnemark sticker också

c

Det är roligt att så många områden i kommunen ökar inte bara de centrala delområdena som man skulle kunna tro.

Henrik Fr anklin, processledare piteå kommun

ut som en by som har vuxit stort från 231 till 252 perso­ ner.

Stark utveckling

– Enligt den senaste be­ folkningsprognosen kom­ mer Arnemark ha en stark positiv utveckling även i framtiden och öka till 317

invånare år 2040. Antalet 25–44 åringar har ökat och med det kommer även barn i unga åldrar, säger Henrik Franklin.

Nybyggen på Fårön

Sett till sin begränsade be­ folkning är Fårön den tätort som ökat mest från 149 till 174 personer en ökning med 17 procent på två år.

– Enskilda nybyggen har påverkat befolknings­ utvecklingen på Fårön även om befolkningen på Får­ ön med största sannolikhet kommer öka i framtiden kan vi inte förvänta samma pro­ centuella ökning över tid, säger Henrik Franklin.

Joel Gustafsson

joel.gustafsson@pt.se 0911–645 54

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

Ove och Berith Kalander flyttade till Öjebyn från Malmberget sommaren 2014. ”Vi blev snabbt upptagna i gemenskapen”, säger Berith Kalander.

FoTo: Joel GusTaFsson

”Vihar fåtthoppet tillbaka”

ÖJEBYN Beslutet att flytta från Malmfälten kunde inte ha blivit bättre för Berith och Ove Kalander. Låga huspriser, trevliga grannar och bra service väger till Öjebyns fördel.

– Vi känner att vi drog en vinstlott, säger Berith Kalander.

BEskEdEt att Öjebyn har kommunens största befolkningstillväxt tas emot med både glädje och förvåning när PT träffar folk på Öjebyns centrum.

– Hela tiden hör man att folk flyttar in till stan, det känns roligt att Öjebyn ändå växer, säger Gerd Rönnkvist, 73 år.

Hon har bott i Öjebyn sedan 1967 och tycker att stadsdelen har allt hon kan önska.

– Vi har bank, apotek, hälsocentral, två mataffärer, bageri och konditori. Vi har väldigt mycket egentligen. Är det något du saknar?

– Allting byggs inne i stan och jag tycker att Öjebyn bordefå en del av kakan också. Det är många som kommer upp i min ålder och vill sälja villan och inte gärna flytta in till stan. Då finns det inte så mycket att välja på. Man borde kunna bygga hyreshus, säger hon.

”Fantastiska grannar”

Öjebyn fick 83 nya invånare 2014 – två av dem var Berith och Ove Kalander som lämnade Malmberget för ett nytt liv i kustkommunen.

Gerd Rönnkvist har bott i Öjebyn sedan 1967.

Hon är glad att området växer trots att många flyttar till stan.

Hugo Sjöberg, 15 och Simon Engstrand, 14, trivs bra i Öjebyn. ”Allt är bra här”, säger Hugo Sjöberg.

– Det är underbart att bo här. Grannarna är fantastiska och vi blev snabbt upptagna i gemenskapen. Vi kommer från samhällsomvandlingen där samhället blir mindre och mindre så vi har fått hoppet tillbaka, säger Berith Kalander.

Enligt paret är det väldigt många av deras vänner och bekanta från Malmfälten som flyttat ned till Piteå.

– En del av dem har flyttat hit till Öjebyn och fler börjar det komma, säger hon.

Prisvärda hus

Förutom känslan av att bo vid kusten tror hon att de prisvärda husen spelar roll när inflyttarna väljer Piteå och i synnerhet Öjebyn.

– Vi betalade 1 150 000 kronor för vårt hus vid Storstrand. Hade vi köpt det där

uppe hade det kostat 2,5 miljon. Man får mycket hus för pengarna här, säger Berith Kalander.

Innan flytten fick hon också höra att det skulle ta åratal för henne att få en tillsvidareanställning – det slutade med ett fast jobb efter bara sju månader.

– Jag är lärare och det är lätt att få jobb inom mitt yrke.

Finns det något ni saknar här?

– Det finns det mesta och man behöver inte åka in till stan för att handla, säger Berith Kalander.

– Jag väntar med spänning på att godisaffären ska öppna igen, säger Ove Kalander.

Joel Gustafsson

joel.gustafsson@pt.se 0911–645 54

äxer

PITEA v

Vi bygger framgångarna på en effektiv och yrkesskicklig organisation, som tar ansvar och bygger förtroenden i alla led.

Alltid

1fö0rn0yba% r el!

Magnus Cleve fjärrvärmetekniker.

Lokala till 190%

Piteå växer och vi hänger med. Med 100% förnybar el och fjärrvärme som till 90% kommer från lokal överskottsvärme har vi värmande erbjudanden för både Piteborna och miljön.

Du följer väl oss på:

facebook.se/piteenergi 0911-648 00 • www.piteenergi.se

7

xer

8 PIteA vä

RekoRdhögt tryckpåbostadstomter Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

PITEÅ Inget tyder på att byggboomen ska stanna av. 600 nya bostäder kan bli verklighet fram till 2017.

– Det är ett rekordhögt tryck på att bygga flerfamiljshus och villor, säger Thomas Sundqvist, samhällsbyggnadschef.

500 nya lägenheter i centrum kan bli verklighet inom två år. ”Den stora utmaningen är att bygga i stadsdelarna och på landsbygden.

Vi måste också hitta metoder för att tillhandahålla bostäder till lägre kostnad för folk som inte har mycket pengar”, säger stadsarkitekten Gudrun Åström.

MEllan 2001 och 2011 byggdes cirka 800 bostäder i Piteå kommun, en blygsam tillväxt med i genomsnitt 65 nya bostäder per år.

– Efter 90-talskrisen har byggandet varit extremt lågt och inte bara i Piteå utan generellt i hela landet, säger Gudrun Åström, stadsarkitekt i Piteå kommun.

Ökat byggande

De senaste åren har byggandet ökat vilket också stimulerats av att kommunen slagit fast att Piteå behöver cirka 1 500 nya bostäder för att nå befolkningsmålet 43 000 invånare år 2020.

– Det har byggts närmare 200 nya bostäder mellan 2012 och 2014, där de största lägenhets- projekten är Strömbacka strand och kvarteret Höken, gamla polishuset, säger Gudrun Åström.

FoTo: Joel GusTaFsson

600 nya bostäder

Inget pekar på att utvecklingen kommer att avstanna, tvärtom. Pitebo bygger höghus vid kanalen och mindre flerfamiljshus i Bergsviken. Lusthusbacken tar form, Skoogs projekt i kvarteret Stora Örnen blir färdigt och både Tomas Wallsten och Tomas Wiksten bygger ut. Dessutom avser Lindbäcks exploatera kvarteret Tallen vid busstationen och kvarteren Löjan och Häggen kan realiseras.

– 2015 till 2017 har vi projekt med cirka 500 lägenheter i centrum som ser ut att kunna förverkligas. Räknar vi ihop småhusbebyggelse och mindre enheter utanför centrala stan kommer vi upp i 600 nya bostäder, säger Gudrun Åström.

Fyra nya stadsdelar

De flesta projekt är förtätningar i centrala stan men för att nå bostadsmålet med 1500 bostäder krävs också att något av de utpekade större byggnadsprojekten dras igång - på Lövholmen, Universitetsområdet,Norrmalm eller Västermalm (Bangården).

– Ska målbilden nås skul-

”Vi har aldrig tidigare haft så stort tryck på byggnationer av flerfamiljshus och enfamiljshus i Piteå kommun, säger Thomas Sundqvist, förvaltningschef på Samhällsbyggnad i Piteå kommun.

FoTo: Joel GusTaFsson

le ytterligare 600 till 700 nya bostäder behövas från 2018 till 2020. De här stora projekten tar tid att realisera. Det som skulle kunna byggas omgående är Universitetsområdet där det redan finns en färdig detaljplan med utrymme för 3-400 lägenheter, säger Gudrun Åström.

Rekordhögt tryck

För att visa vilka markområden som finns tillgäng-

liga anordnade Piteå kommun i början av oktober en workshop med fastighetsbolag och byggentreprenörer. Träffen blev välbesökt.

– Att det finns en vilja att exploatera råder inget tvivel om. Det är väldigt positivt och både kommunen och privata aktörer arbetar nu med att ge planförutsättningar, säger Thomas Sundqvist, förvaltningschef på Samhällsbyggnad i Piteå kommun.

Men byggprojekt kan ta många år att realisera och för många är bostadssituationen akut. Frågan aktualiseras ytterligare när Piteå kommun ökar sitt flyktingmottagande från 100 till 300 personer.

Möta behoven

– Vi har skapat en arbetsgrupp som går tvärs igenom den kommunala organisationen för att möta behoven och skrapa fram mer boen-

den. Det kan handla om att transformera befintliga lokaler till bostäder men även nybyggnation av olika karaktär.

Tror på målet

Gudrun Åström tror att det är möjligt att nå bostadsmålet – enligt henne blir utmaningen att få till ett mer varierat byggande.

– Att bygga i centrum är ingen stor utmaning, för kommunen handlar det

snarare att hålla emot så att inte viktiga värden går förlorade. Byggandet är inte bara om volym – det handlar om att bygga stad och byar med långsiktig attraktivitet. Då är allt mellan husen viktigt – gatorna, platserna, parkerna, gårdarna.

Näringsliv och innehåll av verksamheter och kultur behöver utvecklas så att vi får en hållbar utveckling.

Joel Gustafsson

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

äxer

PITEA v

WIBAX UTVECKLAR R& PRODUCERAR LEVERERAR Vi är en hållbar kemikalieleverantör som tar hänsyn till både dig och miljön. www.wibax.com

Lokala nyheter och sport!

ETC har bytt ägare och namn! Nu heter vi SP Energy Technology Center och ingår i SP-koncernen. Du möter oss fortfarande som vanligt på plats i Piteå och för våra kunder blir det ingen skillnad mer än att vi nu kan erbjuda bredare tjänster och mervärde från Sveriges största tekniska forskningsinstitut.

Annelie Vestlin Andrea Risberg Johanna Brändström (mammaledig)

Elisabeth Marklund

Catharina Grahn Caroline Alm (mammaledig)

Camilla Lööv

Elina Risberg

Nu forskar, analyserar, diagnoserar och undersöker vi i Piteå. Också.

(mammaledig)

(mammaledig)

Victoria Larsson

Johanna Nilsson

Marie Göras

Therese Sundström

Ulrika Lindmark

24 timmar/dygn, 7 dagar i veckan.

Vi utökar och gör utrymme för Dig! Välkommen till en avkopplande miljö där vi tar hand om dig i Norrbottens första HÅRSPA ARONSGATAN 2 • 0911-156 85 • www.cauco.se

9

xer

10 PITEA vä

c

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

Det är väldigt förmånliga priser på tomterna i tomtkatalogen. Man behöver inte heller stå i tomtkö för att köpa dem.

Therese Bergdahl

FULL FART PÅ TOMTKÖPEN PITEÅ

Försäljningen av kommunala villatomter har tagit fart under 2015. Allt fler ställer sig i tomtkö och det nya området vid Långskatan är snart fullt utbyggt.

– Intresset har exploderat, säger Therese Bergdahl, markhandläggare på Piteå kommun.

31 av 39 tomter på Långskatan är sålda och hus efter hus börjar växa fram på det nya villaområdet. Det inledningsvis svala intresset har övergått i en byggboom.

– Vi har sålt många tomter i år och det har säkert mycket att göra med att fastighetspriserna på begagnatmarknaden gått upp.

Efterfrågan ökar och då blir nybyggnation ett alternativ, säger Therese Bergdahl.

Tidigare år har kommunen fått in ett 30-tal nya anmälningar till sin tomtkö.

Den siffran har mer än fördubblerats under 2015 och då är inte året slut ännu.

– 42 personer har ställt sig i tomtkön till villor och motsvarande för fritidshus är 34 personer.Det är mycket mer än det brukar vara, säger Therese Bergdahl.

”Förmånliga priser”

Intresset för att bygga nytt harspriditsigtillbyarnaockså. Fem kommunala tomter i Rosvik som har stått osålda i mer än 20 år har fått nya ägare under 2014 och 2015.

31 av 39 tomter på Långskatan är sålda och allt fler hus börjar att byggas.

FoTo: Joel GusTaFsson

Markhandläggarna Maria Nilsson och Therese Bergdahl ser ett ökat intresse för kommunala tomter.

– Viharävenförfrågningar i Norrfjärden och Sjulnäs, säger Therese Bergdahl.

Kostnaden för en tomt i Norrfjärden och Rosvik ligger på cirka 48 000 kronor.

Med anslutningsavgifter för vatten, avlopp och el landar totalsumman på cirka 200 000 kronor.

jordplanen mellan Klubbgärdet och Furunäset ska planläggas för 16 till 18 villor med vattenutsikt. Therese Bergdahl tror på ett stort intresse när de kommunala tomterna släpps.

– Det blir ett unikt område nere vid älven som kommer att binda ihop Furunä-

– Det är väldigt förmånliga priser på tomterna i tomtkatalogen. Man behöver inte heller stå i tomtkö för att köpa dem,säger Therese Bergdahl.

Tomter på Furunäset

För en dryg vecka sedan blev det även klart att den stora

set med Klubbgärdet. Det har tidigare funnits ett intresse att bygga där och sedan planerna var i tidningen har flera stycken ringt om det,säger Therese Bergdahl.

Intresse för Klubben

Kommunens planer att släppa 22 fritidshustomter

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

äxer 11

PITEA v

Nu utvinner vi ännu mer grön energi Nu växer vi med Piteå!

SunPine och Piteå har en sak gemensamt. Vi vill växa. Och vi har alla förutsättningar att lyckas.

Under 2016 investerar vi vidare för vår egen och hela bygdens framtid: Under 2015 bygger vi om en tredjedel av hela vår fabrik för att kunna tillverka en ny produkt, harts.

Ombyggnationen gör att vi snart kan förädla tre olika produkter och använda energiinnehållet i vår råtallolja på ett ännu bättre sätt.

2016 börjar vi producera harts som exempelvis används till tryckfärg och lim.

Jenny Olofsson med dottern Amanda, sonen Aron och maken Emil flyttade in i sitt nybyggda hus på Långskatan för ett år sedan. Området har blivit populärt för barnfamiljer och fler är på väg. ”Det känns roligt att det kommer så mycket barn hit. Alla som bor här är riktigt trevliga och vi ser fram emot alla nya grannar”, säger hon.

FoTo: Joel GusTaFsson

Vi är en av huvudsponsorerna till PIF Dam och stolt arbetsgivare till lagets målvakt.

Vi sponsrar Sofia Henriksson och hennes satsning mot världseliten i längdskidåkning.

Vi stödjer fonden Lagkamrat, ett initiativ som höjer livskvaliteten för våra äldre.

Den stora jordfyllda planen mellan Klubbgärdet och Step in på Furunäset ska bebyggas med 16–18 villor.

FoTo: soFia WellborG på Klubben har överklagats av privata fastighetsägare som förlorat sina servitut.

Enligt Therese Bergdahl är förhoppningen att gå vidare med försäljning efter att mark- och miljööverdomstolen fattar beslut.

– De som överklagat har enbart fått prövningstill-

stånd för ersättningsfrågan samt rättegångskostnader.

Förhoppningsvis avgörs det i november.Det är hårt tryck på Klubbentomterna och många står i kö och vill bygga, säger Therese Bergdahl.

I somras släppte Steven Karlsson och Eva Backman från Södra Pitholm tom-

ter på sin mark vid Klubben och försäljningen har gått över förväntan.

– Det har gått jättebra.Jag har sålt 23 av 30 tomter och snart börjar vi med infrastrukturen med vägar, vatten och avlopp, säger han.

Joel Gustafsson

joel.gustafsson@pt.se

Hilda Carlén

Foto: Maria Fäldth

S U N P I N E producerar andra generationens gröna diesel och harts baserad på

skogsråvara. Tallolja är basen i framställningen av SunPines förnyelsebara produkter som i slutänden blir t ex Preems ACP Evelution diesel och komponenter för tryckfärg och lim. Företaget startade 2006 och har investerat ca 330 milj i sin anläggning i Piteå som sysselsätter ett 40-tal personer.

SunPine AB • 941 22 Piteå • Tel. 0911-23 28 00 • w w w.sunpine.se

xer

12 PItEa vä

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

Alla lägenheter i gamla polishuset är uthyrda. ”Det har gått jättebra”, säger förvaltaren Björn Wiksten på Rawi.

Fullsatt

FoTo: Joel GusTaFsson

inybyggdalägenhetshus

PITEÅ De nybyggda flerfamiljshusen i Piteå är fullbelagda. Höga hyror har inte avskräckt familjerna som sålt husen och flyttat till lägenhet.

– Folk verkar vara villiga att betala för att bo bekvämt, säger Björn Wiksten, förvaltare på Rawi.

FaSTIghETSbolagET rawI har byggt om gamla polishuset till ett flerbostadshus med 78 hyresrätter. 46 lägenheter blev inflyttningsklara i december och 18 till var färdiga i maj. Om en månad ska de sista 14 lägenheterna mot Hamngatan vara färdigställda.

– Det har gått jättebra.

Det är fullt uthyrt på lägenhetssidan, även i sista etappen där inflyttningen är första december, säger Björn Wiksten, förvaltare på Rawi.

Det enda som inte är uthyrt är två mindre kontorslokaler på 60 respektive 70 kvadratmeter.

– Där för vi dialog med intressenter och beräknas bliklarförstahalvanav2016.

Dyrare än hus

Hyresnivån på lägenheterna pendlar från drygt 6 000

Innergården på gamla polishuset får dammar, växtodlingar, orangeri och boulebana.

även unga människor har flyttatin – framföralltitvårumslägenheterna.

– Det är folk i alla åldrar som bor här, säger han.

Lägenhetsbygget har pågått i tre år och tillsammans med fastighetsköpet närmar sig kostnaden 200 miljoner kronor.

– Det har inte varit problemfritt. Det är alltid knepigt att bygga på något befintligt och det har bidragit till att byggtiden dragit ut lite, men snart är det klart, säger Björn Wikstén.

Fullbelagt strandbygge

Muraren och plattsättaren Viktor Olovsson på BD Bygg sätter sista touchen på badrummen i gamla polishuset. ”Det blir kul att få se hur det ser ut när det är klart”, säger han. kronor för de billigaste tvårumslägenheterna till mellan 10 000 och 13 000 för treorna. De största fyrarummarna kostar 18 000 kronor. Enligt Björn Wikstén var Rawi inledningsvis lite oroliga för att kostnaden skulle avskräcka kunderna och därför ”tog man inte i från tårna när man

satte hyresnivåerna”.

– Flyttar du till en stor lägenhet bor du dyrare än i hus, men det verkar ändå som att man är villig att betala lite mer för att bo bekvämt, säger han.

Enligt Björn Wiksten är många av hyresgästerna medelålders och äldre par som sålt sina hus – men

Inflyttningen på Strömbacka strand har också gått över förväntan. Bygget blev klart för ett år sedan och alla 60 lägenheter är uthyrda.

– Det tar alltid lite tid innan man har fyllt ett nytt hus, men det gick snabbare än vad jag hade trott, säger Sture Larsson, vd på BDB Fastigheter.

Enligt honom var de liksom Rawi lite oroliga för om hyreskostnaderna skulle avskräcka.

– Det blir ganska dyrt, men det går inte att bygga till lägre pris. Det kostar vad det gör, säger Sture Larsson.

Joel gustafsson

joel.gustafsson@pt.se 0911–645 54

PITEÅ

Huset på Svartudden ersattes med en trea på Strömbacka strand. För Torbjörn och Lisbeth Bergman blev livet i en lägenhet en möjlighet att äntligen få bo vid vattnet.

– Det är skönt att få unna sig den här lyxen när vi kan, säger Torbjörn Bergman, 72.

SolEn SkInEr genom de stora fönstren och lyser upp köket där Lisbeth och Torbjörn Bergman har dukat upp med kaffe och sockerkaka. Sittplatserna med den bästa vattenutsikten är alltid reserverade för gästerna – för paret är vyn redan en självklarhet.

”Utsikten gudomlig”

– Utsikten är gudomlig. Det känns nästan som att vi är på semester för jämnan, säger Lisbeth Bergman, 71.

Det är ett år sedan paret flyttade till en nybyggd lägenhet högst upp på Strömbacka strand och de har inte ångrat sig för en sekund.

– I huset var det alltid någonting som behövde göras.

Nu har jag för en gångs skull tid att sätta mig ned och läsa en bok, engagera mig i föreningar, säger Lisbeth Bergman.

Hyr ut huset

Men trots färre måsten var det svårt att helt klippa bandet med huset på Svartudden som varit deras hem sedan 1973. Kompromissen blev att låta sonen hyra fastigheten och först senare ta ställning till en försäljning.

– Vi har lagt ned mycket själ i huset under 40 år och det är skönt att fortfarande kunna ha tillgång till trädgården på sommaren, säger Lisbeth Bergman.

För hennes make innebär den nya utsikten att han kan

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

äxer 13

PIteA v

När det kallblåsten tilltar flyttar Torbjörn och Lisbeth Bergman från altanen till inglasningen, ”Vi har till och med haft gäster som övernattat här”, säger hon.

Flytten tilllägenhetblev ett lyFt

utöva sitt största intresse utan att lämna lägenheten.

Med 60 gångers förstoring på tubkikaren kan han spana på havsörnar och andra fåglar som häckar nära vattnet vid Norra fjärden.

– Jag har alltid drömt om

att bo vid vattnet. Det är en fantastisk natur och promenadavstånd till båten vid Strömnäshamnen, säger Torbjörn Bergman.

Hög hyra

Men vattenutsikt och hög

boendestandard kommer med en saftig prislapp. Trerumslägenheten på cirka 80 kvadratmeter kostar 10 500 kronor i månaden. Då tillkommer garagehyra, elström och vatten.

– Att bo i en sådan här lä-

genhet motsvarar kostnaden för en tremiljonsvilla.

Det gäller det att minska på andra utgifter och istället lägga det på boendet, säger Lisbeth Bergman. Är det värt det?

– Ja, det tycker jag. Man kan

Utsikten från balkongen är slående. ”Fler Pitebor borde få möjlighet att bo så här fantastiskt”, säger Torbjörn Bergman och får medhåll av hustrun Lisbeth Bergman.

FoTo: Joel GusTaFsson

Utsikten från fjärde våningen ger Torbjörn Bergman möjlighet att fågelskåda från lägenheten. aldrig bo billigare än i ett hus som man har amorterat klart på men för oss är det värt den extra lyxen att bo så här bekvämt. Så länge vi är två fungerar det. Om en av oss blir ensamstående är det svårare.

Önskar bostadsrätter

Många pensionärer säljer sina hus och flyttar in i nya hyresrätter. Bostadsrätterna som finns i Piteå är mestadels äldre lägenheter och

Lisbeth Bergman hade gärna sett fler strandnära bostadsrätter med hög standard.

– Att betala på en hyresrätt är egentligen det allra sämsta om man ska tänka ekonomiskt. Det vore bra om de som säljer sina hus kan lägga den insatsen på en bostadsrättochändåboförhållandevis billigt, säger hon.

Joel Gustafsson

joel.gustafsson@pt.se 0911–645 54

xer

14 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

StortintresseförPitebos

PITEÅ

NYA höghus ska stå klart någon gång under sommaren 2017.

– Det är ett unikt projekt.

Det har aldrig hänt i Pitebos historia och det har inte hänt i Piteå kommun heller att vi bygger 16-våningar högt, säger Maria Sandström, vd Pitebo.

Nästa år börjar Stadstornet att resa sig mot skyarna.

Den 16-våningar höga byggnaden erbjuder 59 nya lägenheter i bostadsbristens Piteå.

– Vi har ett stort intresse för huset, säger Maria Sandström, vd på Pitebo.

SchakTnIngEn PÅ tomten mellan Sundsgatan och Prästgårdsgatan är i full gång. Entreprenören NCC måste gräva sig ned tre meter under marknivå för att lägga grunden till det 55 meter höga huset.

– Grundläggningenkommer att pågå en bit in på nya året. Sedan kommer stommen att börja resas under februari månad. Däref-

En våning högre

Strömsundshuset blir 55 meter och 16 våningar högt. Lägenheter består av tvåor, treor, fyror och en stor femma på 148 kvadratmeter. FoTo: Tema arkiTekTer Åsa Lundberg ter kommer stomdriften att pågå i ungefär fyra-fem månader,säger Anders Åhlund, platschef på NCC. Huset har tidigare kallats

”Snusdosan” i folkmun och ”Strömsundshuset” som arbetsnamn. Sedan i oktober är det slutgiltiga namnet ”Stadstornet” och det

Piteås högsta hus blir en våning högre än Kust hotell och spa i Träkronan.

– Vi brukar skoja lite grand om det där, men det är inte så att att det spelade in när vi bestämde utformningen. Från början fanns det tre olika alternativ, 20 våningar, 16 våningar och tolv våningar. Det var en hel del som förespråkade 20 våningar men Pitebos hållning var att det var för högt till övriga staden och så fick vi inte ihop nog många parkeringsplatser, säger Maria Sandström.

– Tolv våningar ansåg vi blev för låg byggnad för att

skapa ett landmärke eller utropstecken med tillräckligt många lägenheter. Då landade vi på 16 våningar.

Paradvåning

Strömsundshuset tillskapar 59 lägenheter som består av tvårummare, trerummare och fyrarummare i varierande storlekar. Nedanför takterassen med bastu och samlingslokal planeras två lyxiga lägenheter som sticker ut från mängden.

– På våning 15 har vi gjort en paradvåning med en alldeles speciell utsikt med glasfönster runt om. Det blir enstorfemmapå148kvadrat och en fyra på 128 kvadrat, säger Maria Sandström.

Men smakar det så kostar det.

– Vi har inte satt hyrorna än men de kommer att följa nyproduktionshyror.

Det ligger någonstans kring 8000 för en tvåa, 10 000 för entreaochkanske12 000för en fyra. För paradvåningar-

LFnorrbotten.se

9L KDU À\WWDW

'X KLWWDU RVV L Q\D IUlVFKD ORNDOHU Sn %\[WRUJHW L 3LWHn 9lONRPPHQ

na blir det en högre prislapp, säger Maria Sandström.

Flyttkedja skapas

Enligt henne har intresset för huset varit stort,men eftersom det är närmare två år kvar till inflyttning vill inte Pitebos vd sia om hur uthyrningen kommer att bli.

– Men vi känner allmänt att det finns en fortsatt stor efterfrågan på bostäder i centrala Piteå, säger Maria Sandström.

Har ni någon förhoppning om att det här ska frigöra äldre och billigare lägenheter?

– Ja, och det kommer det att göra. När det tillskapas så mycket nya bostäder i Piteå så sätter det igång en flyttkedja som ger lediga bostäder lite överallt. Det är definitivt till gagn för alla som söker bostäder,oavsett i vilket segment.

Joel gustafsson

joel.gustafsson@pt.se 0911–645 54

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

äxer 15

PITEA v

Grundläggningen ska vara klar efter årsskiftet. Maria Sandström, Pitebo, och Anders Åhlund, NCC, ser fram emot att börja byga Piteås högsta hyreshus. ”Det finns en stor efterfrågan på bostäder i centrala Piteå”, säger Maria Sandström.

FoTo: Joel GusTaFsson

Fotograf: Martin Fryklund

’’Jättekul att få fira Piteås duktiga företagare’’ -Det ska bli jättekul att idag få fira alla duktiga företagare under Näringslivets Dag. Jag tycker att vi generellt är för dåliga på att uppmärksamma dem som gjort något riktigt bra! Piteå kommuns näringslivschef David Sundström ser fram emot Näringslivets Dag på Pite Havsbad.

-I år har vi ett mycket starkt ”startfält”. Jag kan berätta att juryn verkligen haft många att välja bland när de skulle nominera kandidaterna.

Att uppmärksamma företagen i Pite-trakten på det här sättet är både trevligt för dem som blir nominerade, men kan också vara en inspiration för andra företagare och blivande sådana, anser David.

-Våra företag och alla företagare är förstås jätteviktiga för att Piteå ska fortsätta att utvecklas i en positiv riktning.

Hur är då näringslivsklimatet i Piteå i dagsläget?

-Företagen visar på bra siffror med positiv tillväxt och det ser generellt riktigt bra ut. Jag upplever också att samarbetsklimatet är bra mellan företagen och kommunen.

I årets näringslivsbarometer (av Svenskt Näringsliv) kom ju Piteå först på 183:e plats.Visserligen en förbättring med 30 placeringar jämfört med i fjol – men det pekar på att allt inte är perfekt, eller?

-Jag tycker att det är positivt att vi blir bättre och att förtroendet stärks.

Sen är just den undersökningen en av många, och i andra har vi placerat oss betydligt bättre. Men det finns förstås förbättringsområden.

Vilka då?

-Vi behöver skapa fler mötesplatser. Näringslivets Dag är en av dessa.Vi ser

också över frukostmöten och dess form. Inom kommunen kan vi fortsatt jobba med bättre information och kommunikation till våra företag.

Något mer?

-Från kommunens sida är det viktigt att vi hjälper till att skapa bra förutsättningar för rekrytering. Här arbetar vi med att hitta gemensamma vägar för att underlätta för företagen att få tag i rätt kompetens. Sedan är det ju olika saker som kan vara bekymmersamma för olika branscher där vi från kommunens sida kan göra olika insatser.

Om du fick önska en sak som skulle göra stor skillnad, vad skulle det vara?

-Att Norrbotniabanan byggs är högst upp på listan!

Något du vill tillägga?

-Jag vill betona att Näringslivets Dag är ett samarrangemang där många olika aktörer arbetar för att göra ett bra event. Kommunen är bara en av dessa. Jag är övertygad om att det blir en bra dag och en trevlig kväll!

Nominerad i kategori: ÅRETS KOMMUNIKATÖR

Nominerad i kategori: ÅRETS NYA ENTREPRENÖR

Jonas Berglund Företag: Northern Hooligans Verksamhet: Designar, utvecklar och säljer klädkollektioner som riktar sig till människor med intresse för mode, musik, streetwear, etc.

Jeanette och Jörgen Bergstedt Företag: Pite Bryggeri Verksamhet: Bryggeri med smakrika ölsorter och upplevelser, till exempel ölprovning och visningar av verksamheten.

Varför tror du att just ni blivit nominerade?

-Fanns det ingen annan? Vi blev helt tagna på sängen!

Vad betyder det att ni blivit nominerade?

-Kul att bli uppmärksammad utanför den nisch där vi vanligtvis agerar.

Vår marknad är ju inte direkt lokal.

Beskriv kort hur utvecklingen har sett ut sedan starten.

-Vi startade företaget 1990 och Northern Hooligans™ som märke startade 2013.Vi har just börjat sälja vår femte kollektion och har även retailbutiker och varumärkesdistribution.

Vad är det viktigaste när det gäller kommunikation och hur kommunicerar ni med era kunder?

-Vi kommunicerar via våra återförsäljare via vår webbsajt och via sociala medier. Självklart också via våra produkter som alla har en medveten och tydlig avsändare där vi försöker att skapa en känsla kring varumärket.

Var hittar ni inspiration/kunskap för att utveckla verksamheten?

-Vi är i en bransch där mycket redan är gjort.Vi finner inspiration på flera olika ställen, ibland av andra klädmärken vi gillar. Sno med finess och göra det till vårt eget.Vi ritar våra egna modeller och designar alla grafiska motiv och detaljer.

Vad tror du om era chanser att utses till Årets kommunikatör?

-De är minimala, vi skulle har större chans att vinna Årets Streetwear…

Vilka utmaningar ser du för framtiden?

-Den största utmaningen är de förändringar som sker inom handeln.Vi måste hitta nya vägar och nå kunderna där de befinner sig. Samtidigt är vi väldigt måna om att försöka stödja den lokala handeln.

PRISKATEGORIER NÄRINGSLIVETS DAG 6 NOVEMBER

Näringslivsenheten Belonasvängen 2B 0911-69 60 00 www.pitea.se/naringsliv

Varför tror ni att just ni blivit nominerade?

-Det kanske uppskattas att det åter börjar bryggas öl i Piteå och att vi är ett lokalt familjeföretag, lite Pite-anda så där.

Vad betyder det att ni blivit nominerade?

-Vi ser bara fördelar med uppmärksamheten som är bra när vi nu drar igång verksamheten.

Beskriv kort hur utvecklingen har sett ut sedan starten.

-Vi är båda ingenjörer med intresse för öl. Jörgen har sysslat med att brygga öl hemma under många år. Nu har vi tillsammans byggt upp verksamheten och fått göra mycket själva, t ex bygga utrustning, för att hålla nere kostnaderna.

Varifrån kommer ert entreprenörskap?

- Vi kompletterar varandra bra och kände båda att vi ville skapa något mer utifrån vårt intresse.Vi behåller våra vanliga, mer stillasittande jobb, så att göra något mer praktiskt och hantverksmässigt känns som ett bra komplement.

Var hittar ni inspiration/kunskap för att utveckla verksamheten?

-Jörgen är utbildad öl-domare och vi är båda medlemmar i Svenska hembryggarföreningen och munskänkarna i Piteå.Vi använder bra råvaror när vi brygger och vill också skapa en upplevelse av att njuta av smakrik öl i vår speciella lokal från 1902 som ligger ute på Furunäset.

Vad tror ni om era chanser att utses till Årets Nya Entreprenör?

-Ingen aning. För oss räcker det med att vara nominerad.

Vilka utmaningar ser ni för framtiden?

-Vi har premiär i mitten av november och sedan ska det blir spännande att se hur vi kommer igång med leveranser till restauranger i Piteå och Luleå.

Eventuellt kommer vårt öl att också säljas via Systembolaget efter jul.

• Årets Kommunikatör Nominerade: Villa Varm, P-Town, Northern Hooligans • Årets Företagare • Årets Tillväxtföretag

• Årets Nya Entreprenör Nominerade: Piteå bryggeri,Tromb, Konstlängan • Årets Pitekvinna • Guldkudden

xer

18 pitea vä

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

Hotellsatsning dragplåster skagöraTräkronantill

PITEÅ

Skoogs siktar mot stjärnorna med sitt nya hotell. Byggnadsarbetarna har snart nått toppen på Träkronan och intresset för kommersiella lokaler och lägenheter är skyhögt.

– Det är ett otroligt intresse runt det här projektet, säger Christina Skoog.

SYSKONEN Roland och Christina Skoog börjar se slutet på sin 400 miljoner kronor stora investering i kvarteret Stora Örnen. Nåidens byggnadsarbetare är snart uppe på den 15:e och sista våningen i vad som kommer att bli ett fyrstjärnigt hotell med 97 rum och milslång utsikt över Piteå.

– Kust hotell och spa har alla förutsättningar att bli ett dragplåster både regionalt och internationellt. Intresset är helt galet. Vi har inte släppt när hotellet ska öppna men redan ringer folk och vill boka fester och kurser, säger Christina Skoog, vd på Skoogs Fastigheter.

Stor spasatsning

HonochhotellchefenCarina Wiklund möttes av stående ovationer i samband med att hotellnamnet offentligjordes inför särskilt inbjudna gäster den 15 oktober. Bygghissen tog senare besökarna upp till tionde våningen där ett nygjutet betongdäck fick illustrera hur spaterassen ska se ut till sommaren.

– Här kommer man att kunna bada och ligga och

c

Kust hotell och spa har alla förutsättningar att bli ett dragplåster både regionalt och internationellt.

Intresset är helt galet.

mande handelsetableringar. Enligt Christina Skoog planerar tre nya butiker att öppna efter årsskiftet.

– Vi kommer att köra stenhårt med ombyggnationer under vintern, säger Skoog.

Bio i Träkronan

Christina skoog

titta ut över kusten 30 meter ovanför marken. Det finns ingenting i regionen som matchar vår spaavdelning och vi tror att det här ska kunna bli ännu bättre än vad Cape East i Haparanda var, säger Christina Skoog.

70 nya lägenheter

Hotellet med spa och konferens beräknas sysselsätta cirka 25 heltidstjänster, utöver de 60 till 100 anställda som restaurang CG behöver för att hantera all mat och dryck.

– Vi kommer att bli en väldigt stor arbetsgivare, säger Christina Skoog.

Projekt Träkronan inne-

På tionde våningen kommer besökarna att kunna bada med utsikt över Södra hamn.

Syskonen Christina och Roland Skoog ser slutet på sin satsning. FoTo: Joel GusTaFsson bär också ett tillskott av 70 nya lägenheter som släpps i olika etapper fram till 2017.

Hittills är 13 lägenheter efter Storgatan färdiga varav 10redanäruthyrda.Vidårsskiftet väntas nästa lägen-

hetssläppefterLillbrogatan.

Det rör sig om 19 tvårummare och trerummare som ska vara inflyttningsklara i månadsskiftet april/maj.

– På första visningarna hade vi 800 besökare. Även

om inte alla dem är intresserade av att bo där så tror jag tror många är beredd att hyra, säger Skoog.

Det sker stora förändringar i Småstaden för att möta efterfrågan av kom-

Systembolaget har tidigare flyttat in nya lokaler i hörnet mot Lillbrogatan och härnäst väntas H&M etablera regionens första Homebutik i en 2 200 kvadratmeter stor yta i Träkronan.

– Det är otroligt stort.

Sedan vi gjorde det släppet har jag haft 15 nya etablerare som ringt mig och velat etablera sig i Småstaden eller Träkronan.

Kontraktet med Bio 3:an är uppsagt, men Christina Skoog understryker att det kommer att bli en bio i Träkronan även i framtiden.

– Jag har flera intressenter men det är inte klart vem det blir. Bio kommer det att bli om jag så ska driva det själv, säger Christina Skoog.

Joel Gustafsson

joel.gustafsson@pt.se 0911–645 54

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

äxer 19

PITEA v

Utsiken från bastun på Spaterassen sträcker sig över Häggholmen.

FoTo: Joel GusTaFsson

VI ÄR MED DÄR DET HÄNDER.

KÖRGLÄDJEN VÄXER I PITEÅ!

Vi har allt du behöver inom yrkeskläder och personligt skydd.

Kom och se, känn och upplev riktig körglädje varje torsdag kl 11–16 hos Burlin Motor Piteå.

Servicegatan 2, Piteå. Tel: 0911-19085 Öppet mån-fre 7-17

24 timmar/dygn, 7 dagar i veckan. www.24norrbotten.se

Ola Lindberg Säljchef 0910-71 44 03

Anton Enstrand Säljare BMW 0910-71 44 04

Emil Burstrand Säljare BMW 0910-71 44 28

Källbogatan 69, 941 36 Piteå

xer

20 PItea vä

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

Om två år ska 110 lägenheter vara inflyttningsklara på parkeringen vid busstationen.

SkiSS: Nordmark & Nordmark arkiTekTer aB

Lindbäcksbygger

ny stadsdel

påVästermalm

PiTEÅ

En ny stadsdel med 400 lägenheter planeras på Västermalm. Lindbäcks bygg vill bebygga området vid busstationen och påbörjar första etappen med 110 lägenheter nästa år.

– Det finns en stor efterfrågan på yteffektiva lägenheter, säger Stefan Lindbäck, vd på Lindbäcks bygg.

Lindbäcks bygg har tecknat en avsiktsförklaring med Piteå kommun om att byg-

ga en ny stadsdel på Västermalm,området mellan bussstationen och Timmerleden.

– Från vår sida vill vi bygga ungefär 400 lägenheter och kan vi klämma in några fler gör vi gärna det, säger Stefan Lindbäck, vd på Lindbäcks bygg.

180 miljoner

Samtidigt som Piteå kommun förhandlar med Trafikverket om att flytta spår för att bebygga bangården påbörjar Lindbäcks första etappen på parkeringen vid busstation.Detaljplanen för Tallen 10 kan spikas under

våren och efter sommaren 2016 sätts spaden i marken för 110 nya lägenheter – en investering på 180 miljoner kronor.

– Fler bostäder behövs och det märker vi även här hemma i Piteå. Vår satsning ute på Haraholmen gör vi för ökat byggande generellt men en ökad kapacitet innebär även en större möjlighet att bygga på hemmaplan, säger Stefan Lindbäck.

Flerfamiljshusen ska vara inflyttningsklara i slutet av

2017 och byggnadshöjden kommer att spänna mellan fyra och nio våningar med ett högre punkthus mot busstationen och lägre bebyggelse mot Cecilparken.

Ytsmarta lägenheter

Lägenheterna kommer främst bestå av ytsmarta ettor och tvåor men även vissa inslag av treor och fyror.

– Vi ser en tydlig trend att det är små lägenheter som efterfrågas i vår bostadskö

och det har vi tagit fasta på när vi utformat Tallen 10. Vi tror att det här blir ett bra komplement till de stora lägenheter som producerats i Piteå den senaste tiden, säger Wilhelm Risberg, vd på Lindbäcks boende.

Handel i entréplan

I bottenvåning och entréplan på Tallen 10 blir det parkeringsgarage men även kommersiella lokaler.

Tanken är att på sikt förlänga Storgatan och kny-

Husfabrik skaPar

Här på Haraholmen ska Lindbäcks bygga en till husfabrik som trefaldigar produktionen och fördubblar antalet anställda. ”Det blir det största vi har gjort”, säger Stefan Lindbäck, vd på Lindbäcks bygg.

FoTo: Joel GuSTaFSSoN

PiTEÅ Produktionen trefaldigas och personalstyrkan fördubblas när Lindbäcks bygger en ny husfabrik på Haraholmen.

– Jag hoppas att det får effekten att fler kommer att flytta till Piteå, säger Stefan Lindbäck, vd på Lindbäcks bygg.

ken bli lika stor som 1,5 Facebookhall. Inklusive alla kontorsplatser och lagringsytor blir det 45 000 kvadratmeter byggnad, säger Stefan Lindbäck, vd på Lindbäcks bygg.

PiTEÅ kommun har precis lämnat över den sanerade industritomten till Lindbäcks bygg. Bygglovet är under handläggning och

Efterfrågan på Lindbäcks modulbaserade flerfamiljshus är hög och ägarna vill växla upp för att möta behovet av bostäder. Med en

till våren börjar arbetet med att bygga husfabriken som ska stå klar den 19 december 2017.

– Fysiskt kommer fabri-

150 jobb skapas

till fabrik skapas förutsättningar att öka produktionen från 800 till 2 400 lägenheter per år.

– Vi kommer att ungefär trefaldiga produktionen, säger Stefan Lindbäck.

I dag sysselsätter Lindbäcks bygg ungefär 150 personer i fabriken i Öjebyn.

Med den nya satsningen på Haraholmen kommer den personalstyrkan att fördubblas och Stefan Lind-

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

äxer 21

PITEA v

Vi växer

Vårt senaste tillskott Björn Lindblom

Han skottar inte bara in mål i hemmalaget Piteå IF, utan är också en stor tillgång och resurs till vårt team som vår nya redovisningskonsult.

Kommunalrådet Peter Roslund och Hans och Stefan Lindbäck är glad över den gemensamma satsningen för att bygga en ny stadsdel.

FoTo: Joel GuSTaFSSoN

Västermalm (se skissen nedan) ska bli en ny stadsdel med bostäder, handel och aktivitetsytor. SkiSS: Nordmark & Nordmark arkiTekTer aB

ta ihop den nya stadsdelen med gågatans puls.

– Västermalm ska vara en levande stadsdel med bebyggelse, handel och aktiviteter i största allmänhet, säger kommunchefen Mats Berg.

De första 110 lägenheterna blir hyresrätter men från Lindbäcks sida är förhoppningen att även bygga bostadsrätter på övriga delar av Västermalm.

– I dag finns inte speciellt många nya bostadsrät-

ter i Piteå och vi hoppas att vimedgemensammakrafter kan ge Piteborna möjlighet att använda sig av den upplåtelseformen, säger Stefan Lindbäck.

Arkitektförslag granskas

Tre arkitektbyråer har lämnat förslag om Västermalmsområdets gestaltning. Där ser man bland annat visioner om att industrispåren lämnas kvar och hyresgästerna ska kunna

nor blir husfabriken den största investeringen som Lindbäcks någonsin har gjort. Det får också till följd att det familjeägda företaget blir kvar i Piteå.

– Alternativet hade varit att förflytta huvuddelen av vår produktionen närmare marknaden i Mälardalen.

Nu ser vi till att behålla produktionen i länet och kommunen, säger Stefan Lindbäck.

Camilla Blombäck, Auktoriserad redovisningskonsult

Lars Lundqvist Auktoriserad revisor

Boo Ceder Godkänd revisor

Margareta Karlsson Auktoriserad redovisningskonsult

Gunilla Segerstedt Auktoriserad redovisningskonsult

Daniel Olofsson Auktoriserad redovisningskonsult

Emma Linneruth Redovisningskonsult Mammaledig

åka dressin mellan butiker och kaféer.

– Även om vi inte gör någon detaljplan för hela området nu tittar vi på arkitektförslagen och hur vi vill att stadsplaneringen ska se ut. Det är många års planering och diskussion kvar men starten är nu, säger kommunalrådet Peter Roslund (S).

Joel Gustafsson

joel.gustafsson@pt.se 0911–645 54

150 nya Jobb bäck ser ett stort rekryteringsbehov framför sig.

– Piteborna har en lång tradition av att göra rätt för sig och jag tror att vi kommer hitta arbetskraft. Jag tror även att vi kommer att attrahera människor från andra ställen i Sverige som vill flytta hit och börja bygga i Europas modernaste husfabrik.

Med en kostnadsberäkning på 480 miljoner kro-

Jenny Nilsson Auktoriserad redovisningskonsult

Enligt honom blir företagets framtida utmaning att kunna växa stort och samtidigt behålla lönsamheten.

– I dag har vi lite för låg avkastning på det vi sätter in, men vi vet varför och vad vi ska göra för att rätta till det. Jag tror att den här satsningen gör att vi får utlopp för det vi vill.

Joel Gustafsson

joel.gustafsson@pt.se 0911–645 54

Vi är ditt självklara lokala val, som ger dig bra resultat Vi är en lokalt ägd revisionsbyrå. Med namnet vill vi spegla det vi skapar för våra kunder genom personligt engagemang, lättillgänglighet och kompetens. Vi brinner för att omsätta din drivkraft i ekonomiska resultat. Något vi gjort i exakt 176 år!

Tel 0911-23 22 40 • Industrigatan 44 • resultatrevision.se

xer

22 PitEa vä

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

lusthusbacken blir pilotprojekt för Grönbos satslusthusbacken blir pining på ekologiska lotprojekt för Grönbos flerfamiljshus. satsning på ekologiska Glommershus ägare flerfamiljshus.

Stenanders Eriksson och backens ägare ägare linnea Stenbackens Henriksson och Matlinnea Henriksson tias Henriksson samt och Mattias GlommershusHenriksägare son serEriksson fram emot anders ser en växande fram emot enförsäljväxande ning. försäljning.

FoTo:Joel JoelGustaFsson GusTaFsson Foto:

Lusthusbackenpilotprojektför

EN Ekologisk byggsatsNiNg

PITEÅ

Tolv lägenheter på Lusthusbacken blir startskottet för Grönbos satsning på storskaligt ekologiskt byggande. Stenbackens och Glommershus ökar produktionen för att möta efterfrågan.

– Vi siktar på att uppnå en väldigt hög volym, säger Mattias Henriksson, vd på Stenbackens hus i Hortlax.

EfTEr flEra års långbänk blev det till slut klart med en exploatör på Lusthusbacken vid Inrefjärden i Furunäset. Arbetet är i full gång och snart läggs grunden för två flerfamiljshus med sammanlagt tolv lägenheter, fyra tvåor på 54 kvadrat, fyra treor på 69 kvadrat och fyra fyror på 82 kvadrat.

– Vi har köpt fyra tomter och ska snart ta beslut om vi ska bygga ett tredje hus.

Förhoppningsvis blir det

även ett fjärde, säger Mattias Henriksson, delägare och vd på Stenbackens.

Det första huset beräknas vara inflyttningsklart i mars 2016 och många har redan hört av sig om att hyra.

– Det är ett fantastiskt läge med 20 meter från balkongen till vattnet. Vi har ett 50-tal som är skarpt intresserade av lägenheter på området, säger Mattias Henriksson.

Bakom satsningen står

Grönbo AB som ägs av hustillverkarna Stenbackens och Glommershus samt fastighets- och investeringsbolaget Polarrenen.

Lusthusbacken blir pilotprojekt för bolagets stora planer för en industriell produktion av ekologiska flerfamiljshus och kommersiella lokaler.

– Både Glommershus och Stenbackens har byggt bostäder under en lång tid.

Vår nya nisch är att vara underleverantör till Grönbos satsning på ekologiskt och giftfritt byggande, säger Mattias Henriksson.

Ökad efterfrågan

Glommershus har utvecklat det ekologiska byggsystem som flerbostadshusen byggs med. För ägaren Anders Eriksson har arbetet under många år varit en kamp i motvind – tills nu.

c

Vi har köpt fyra tomter och ska snart ta beslut om vi ska bygga ett tredje hus.

Mattias Henriksson, delägare och vd på Stenbackens.

– Intresset har gått från väldigt lågt till en stor ökning sista året. Nu när vi slutat att tillverka villor i Glommers ringer jättemycket folk och vill köpa.

Människor har blivit mer medvetna om miljöpåverkan och vill betala för giftfria boende. Efterfrågan kommer bara att öka, säger han.

Hög andel trä

Grönbos ekologiska flerfamiljshus har hög andel trä

i fasad, stomme, isolering och inredning.

Material som kan avge emissioner väljs bort och husen får en låg energianvändning.

– Vikommerattväljabort plast och lim och använda naturmaterial så långt det är möjligt, säger Mattias Henriksson.

Enligt honom handlar ekologiskt byggande inte om någonrymdforskning–snarare att gå tillbaka till tiden före billiga byggmaterial svämmade över marknaden.

En fyra för 10 000

– Principerna är samma som ett riktigt välisolerat timmerhus. Vi använder väldigt tjocka väggar isolerade med träfiber. Vi satsar mer pengar på dyrare material, men å andra sidan räknar vi med att underhållskostnaderna ska bli lägre.

Ekologiskt byggande blir även ekonomiskt hållbart.

Han tar en fyrarummare på Lusthusbacken som exempel – den kommer kosta omkring 10 000 kronor.

– Vi kommer att ha något lägre hyra än annan nybyggnation, säger Henriksson.

Förutom det egna projektet Lusthusbacken för Grönbo diskussioner om leverera fler hus. Målsättningen är att omsätta omkring 50 miljoner kronor år 2016 och både Glommershus och Stenbackens ser behov av att nyanställa för att öka produktionen.

– I dag är vi Sverigeledande inom ekologiskt byggande och i vår affärsplan planerar vi för en stor volymökning, säger Mattias Henriksson.

Joel Gustafsson

joel.gustafsson@pt.se 0911–645 54

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

En nedgrävd tank förvärmer ventilationens tilluft genom att använda sig av markvärme.

äxer 23

PITEA v

Istället för att använda spånskivor i till stommar och luckor i kök och badrum använder Grönbo massivt trä. ”Det kostar mer men vi räknar med att det ska löna sig i längden”, säger Mattias Henriksson som äger Stenbackens med hustrun Linnea Henriksson.

FoTo: Joel GusTaFsson

Lusthusbacken kommer att kläs i en fiskfjällsliknande panel av asp.

Grönbos hus isoleras med ekologisk träfiber.

SCAs värdekedja

Vi utvecklar skog och människor SCA Skog

SCA Timber

Träfönstren tillverkas i Råneå och levereras färdiga med djupa, snedställda smygar som släpper in mycket ljus. Det behövs när väggen blir 60 centimeter tjock.

SCA Energy

SCA Munksund

Roger Westerberg, snickare på Stenbackens, uppskattar satsningen på ekologiska flerbostadshus. ”Det är roligt med nya utmaningar”, säger han.

Det totalt 60 centimeter tjocka golvbjälklaget fylls med träfiberisolering och golvvärme ovanpå. Golvet blir i massiv ask. ”Det är ett hårt träslag som kommer att stoppa hela byggnadens längd och ge en fantastisk miljö”, säger Mattias Henriksson.

www.sca.com

xer

24 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

PÅ SPANING Nya områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen ska göra det lättare att bygga nära vattnet. Svensbyfjärden är ett område som pekas ut. ”Det handlar om turismanläggningar för Lindbäcksstadions utveckling”, säger Roger Lundstig, landsbygdsutvecklare i Piteå kommun.

FoTo: Joel GusTaFsson

PITEÅ

efterstrandområdenattutveckla c

Det är ett lämpligt område för att exempelvis bedriva båtuthyrning.

Nya LIS-områden ska göra det lättare att bygga strandnära bostäder och turismanläggningar. I ett första skede har fem områden på landsbygden pekats ut som lämpliga.

– Vi välkomnar förslag om fler områden, säger Roger Lundstig, landsbygdsutvecklare i Piteå kommun.

GEnom aTT kommunen pekar ut lämpliga områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden, LIS, ska det blir lättare att frångå strandskyddet som sätter stopp för byggnationer närmare än 100 meter från vattnet.

Lämpliga områden

– Det ska kunna motiveras med att exploateringen ger en positiv utveckling för landsbygden, exempelvis fler arbetstillfällen eller inflyttning som kan ge möjlighet att bedriva kommersiell verksamhet, säger Roger Lundstig.

I Piteå startade arbetet med att hitta lämpliga områden för strandbebyggelse för tre år sedan.

En styrgrupp bestående av politiker och tjänstemän har efter flera dialogmöten identifierat fem förslag på LIS-områden i den kommande översiktsplanen.

Kommunen vill bland annat möjliggöra för nya villor och fritidsboenden i anslutning till det gamla färjeläget i Arnemark.

Campingutbyggnad

–Det är en väldigt fin sträcka vid Piteälven och jag tänker attdetskullekunnabliettpo-

RogeR Lundstig, Landsbygdsut veckL aRe

Piteå kommun vill möjliggöra för bostäder i anslutning till det gamla färjeläget i Arnemark. (Arkivbild) FoTo: Gunnar WesTerGren pulärtområdeförbostadsexploatering, säger Lundstig.

Sikfors konferens och camping har planer att utöka och kommunen vill därför skapa LIS-områden för turismverksamhet på båda sidorna av älven nedströms kraftverket.

– Det är ett område där besökningsnäringen kan utvecklas och förslaget är ett direkt önskemål för dem som bedriver campingen, säger Lundstig.

Kommunen vill också få Långträsk att växa genom att bereda för möjligt byggande på östra delen av sjön Storlångträsk vid väg 373.

–Det är ett attraktivt område och om man får permanent- och fritidsbostäder kandetocksågemöjlighetatt fortsätta driva butiken i byn.

Fisketurism

Vid sjön Södra Brännträsk, 14 kilometer norr om Koler, vill kommunen skapa

förutsättningar för fisketurism med övernattningsmöjligheter. Utifrån de planerade utbyggnadsplanerna på Lindbäcksstadion är ett annat förslag att möjliggöra turismanläggningar vid Svensbyfjärden.

– Det är ett lämpligt område för att exempelvis bedriva båtuthyrning.

Ute på samråd

Förslagen är ute på samråd tillsammans med över-

siktsplanen och enligt Roger Lundstig är det inte omöjligt att listan med LIS-områden kan komma att växa.

– Det är möjligt att det borde kunnas finna några till och därför välkomnar vi gärna fler förslag från allmänheten under samrådstiden, säger han.

Hur stora blir möjligheterna till strandskyddsdispens om LIS-områdena fastställs?

– Det är större möjligheter om kommunen tycker det är lämpligt men det är länsstyrelsen som i sista instans ska besluta om lättnader.

Joel Gustafsson

joel.gustafsson@pt.se •0911–64554

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

äxer 25

PITEA v

Fleranyastadsdelarplaneras

PITEÅ Lövholmen, Universitetsområdet, Norrmalmskolan och Västermalm. De planerade stadsdelarna kan ge mer än 1 500 nya bostäder.

UTövEr LIndBäcks byggs planer på att bebygga Västermalm med cirka 400 lägenheter (läs separat artikel) planeras tre nya stadsdelar med en möjlighet till drygt 1 000 lägenheter till i Piteå.

Den absolut största är Lövholmenprojektet där mark-

ägaren Stenvalls trä vill skapa 650 nya lägenheter på det gamla industriområdet.

– Det rör sig om strandtomter nära stan. Jag tror inteattdetfinnsnågotbättre ställeiPiteåattbyggabostäder på, säger Anders Nordmark, vd på Stenvalls trä.

Ett planprogram är upprättat och i dagsläget väntar en mer detaljerad bullerundersökning som ska slå fast omdetgårattkombinerabostäder med den närliggande sågverksindustrin. Därefter måste Stenvalls trä hitta en exploatör som vill bebygga den aktuella tomten.

och kreativa näringar.

– Vi försöker sälja in vilken potential området har och förhoppningen är att hitta någon som vill börja bygga under 2016, men det är mycket annat på gång i stan och lokala exploatörer har fullt upp, säger Jessika Nilsson, projektledare på Piteå kommun.

Piteå kommuns politiska ledning har även föreslagit att riva Norrmalmskolan och flytta verksamheten till nya lokaler i Christinaskolan. Den mark som då frigörs tillsammans med området framförRönnskolanskulledå

– Vi har inte påbörjat den processenän.Detbyggsväldigt mycket i Piteå och vi har tagit det lite lugnt, säger Anders Nordmark.

400 bostäder

PåUniversitetsområdetfinns idag en färdig detaljplan med en kapacitet för upp till 400 bostäder och cirka 500 till 1000 nya arbetsplatser.

Enligt Piteå kommun har området goda möjligheter att bli en myllrande stadsdel med ett levande campus, attraktiva bostäder samt en unik kombination av verksamheter inom kulturella

Lövholmen är en av fyra stadsdelsprojekt som kan ge Piteå mer än 1 500 nya bostäder. SKISS: WhITe arKITeKTer kunna ge plats åt hundratals lägenheter. Målet är att påbörja byggnationerna hösten

2017ochattinflyttningiskolan kan ske hösten 2019.

Joel Gustafsson

Företagare, gör din bästa affär nu!

Work Edition - Tre modeller med bästa prestanda, service och pris Stadsberget och nya Löjantomten som det skulle kunna se ut från Piteå kyrka.

SKISS: WhITe arKITeKTer

Löjantomten skabliett Levande torg

PITEÅ Förhoppningen är att förvandla Kvarteret Häggen och Löjantomten till ett levande område med bostäder, aktivitetstorg och kommersiella lokaler.

Kommunen för diskussioner med fastighetsägare – men inget är klart.

BrEdvId dET nya parkeringshuset Stadsberget finns långtgångna visioner på att utveckla Löjantomten med aktivitetstorg, cirka 45 lägenheter och kommersiell verksamhet. Byggnadshöjden som planprogrammet föreslår är tre till fyra våningar mot Sundsgatan och sedan tre våningar mot Prästgårdsgatan.

– Förhoppningen är att möjliggöra bostäder med verksamheter i bottenplan som tillsammans skapar ett levande torg med aktiviteter och en god sammankoppling med Stadsberget, säger Maria Widman, projektledare på Piteå kommun.

Wallsténs intresserade

Kommunen för dialog med exploatörer och en het intressent är Wallsténsföretagen som redan äger en fastighet på Löjantomten, huset där Kaidings advokatbyrå är.

– Vi har anmält intresse att utveckla det som är kvar av gamla p-däcket. Vi för vissa diskussioner med kommunen men det är inget konkret ännu, säger Thomas Wallstén, ordförande i Wallsténsföretagen.

Avvaktar med Häggen

Förutom Löjans utveckling behandlar planprogrammet även kvarteret Häggen på andra sidan Prästgårdsgatan. Där har fastighetsägaren Rawi under flera år velat riva sina gamla hyreshus och bygga nya lägenheter. Enligt förvaltaren Björn Wikstén för Rawi fortfarande en dialog med kommunen men ägarna vill inte gå vidare med planerna innan det är klart vad som händer med Löjantomten.

– Vi går inte vidare till nästa del i processen innan vi vet vad som blir mittemot. Blir det bara en grop i 30 år kan man inte ha affärslokaler i bottenplan, säger han.

Ett annat problem för projektet är att planprogrammet för Häggen anger fyra våningar plus takvåning medan Rawi vill bygga minst sex våningar.

– Det gäller att få ekonomi i projektet och då är exploateringsgraden viktig, säger Björn Wikstén.

Joel Gustafsson

joel.gustafsson@pt.se 0911–645 54

Toyota Hilux 3,0 D4D SR+ Automat Dubbelhytt 171 hk.

Ecc, blåtand, backkamera, multimediasystem, farthållare, drag, aluklätt flak, tonade rutor, sidestep, 17” aluhjul, 4*4 hög och låg, mm Ord. pris 285.900 kr ex moms.

Burlin Motor Work Edition 244.900 kr ex moms,

Toyota Proace L2H1 2,0 D4D 128hk.

Ac, Cd, blåtand, farthållare, dieselvärmare, komfortmellanvägg, förvaringshylla, dubbla skjutdörrar, klätt skåp med ledljus, backsensorer mm Ord. pris 237.800 kr ex moms

Burlin Motor Work Edition 184.900 kr ex moms En fantastisk leasingkostnad 36 månader á 1.499 kr ex moms/månad**

En fantastisk leasingkostnad 36 månader á 1.999 kr/månad ex moms*

2,95 % ränta.

2,95 % ränta.

Invincible pkt: Skinn, navigator, krompkt och 17” aluhjul, tillvalspris 14.900 kr ex moms ”199 kr ex moms/mån 36*

Serviceavtal

• Toyota Hilux, 170 kr ex moms i 36 mån/4500 mil.

• Toyota Proace, 261 kr ex moms i 36 mån/4500 mil.

• Toyota Hantverkarförsäkring 282 kr i månaden i 36 månader.

Tillvalsutrustning

Hilux: • MoK uttag 1400 w, 7.900 kr ex Toyota Hilux 2,5 D4D DLX + STYLE Dubbelhytt 145 hk.

Ac, Cd, el-hissar, dubbelhytt, aluflak, drag, 4*4 hög och låg mm Ord. pris 230.900 kr ex moms.

Burlin Motor Work Edition 199.900 kr ex moms,

moms.

• Kåpa Alpha med tonade rutor, 26.900 kr ex moms.

• Takräcke Kåpa, 1.900 kr ex moms.

• Flaklock Alu, 12.500 kr ex moms.

• Takräcke, 2.000 kr ex moms.

• Dieselvärmare med tidur, 22.500 kr ex moms.

• V-hjul på Alu 17” Continental Dubb 265/65/17, 15.900 kr ex moms.

• 3 st extraljus NBB, 6.900 kr ex moms.

• Frontbåge ALU, Låg 2.995 kr ex moms, Mellan 5.990 kr ex moms, Hög 6.490 kr ex moms.

• Blixtljusramp MULTI, 12.500 kr ex moms.

• Invincible pkt: Skinn, navigator, krompkt och 17” aluhjul, 14.900 kr ex moms.

Proace:

• MoK 1400 w, 6.500 kr ex moms.

• Drag Fast, 6.900 kr ex moms.

• Dieselvärmare med tidur 6.900 kr ex moms.

• V-hjul Nokia Dubb C 215-65-16, Plåt, 8.900 kr ex moms.

• Takräcke 3 st, 2.990 kr ex moms.

En fantastisk leasingkostnad 36 månader á 1.799 krex moms/månad*** 2.95 % ränta.

JUBILEUMSPRIS PÅ PROACE OCH HILUX GÄLLER SÅ LÅNGT LAGRET RÄCKER OCH ÄR EJ KOMBINERBART ERBART MED AVTAL OCH ÖVRIGA RABATTER RABATTER. * FINANSIERINGSUPPGIFTER FRÅN TOYOTA FINANCIALSER FINANCIALSERVICES: LEASING MED RÖRLIG RÄNTA 2,95% (FEB-15), 36 MÅNADER. 20% SÄRSKILD LEASINGAVGIFT, 45%-55% RESTVÄRDE. KAMPANJRÄNTA 2,95% (ORD. 4,95% - FEB 2015) GÄLLER KREDITANSÖKNINGAR FRAM TILL 31 JULI 2015. LEASINGPRISER ÄR EXKL MOMS. UPPLÄGGNINGS- OCH AVIAVGIFTER TILLKOMMER. BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH CO2-UTSLÄPP VID BLANDAD KÖRNING: HILUX 7,3-8,6 L/100 KM OCH 194-227 G/KM. PROACE 6,4-7,2 L/100 KM OCH 168-189 G/KM. MILJÖKLASS EURO 5. BILARNA PÅ BILDERNA KAN VARA EXTRAUTRUSTADE. TILLGÄNGLIGHET OCH UTRUSTNING VARIERAR BEROENDE PÅ UTRUSTNINGSVERSION. VI RESERVERAR OSS FÖR PRISÄNDINGAR, AVVIKELSER OCH TRYCKFEL. *AVSER HILUX 3,0 D4D SR+ AUTOMAT ** AVSER PROACE L2H1 2,0 DIESEL MANUELL. *** AVSER HILUX D-CAB 2,5 D-4D MANUELL.

Välkommen in så berättar vi mer om vår prisvärda Work Edition-kampanj!

Wille Forsman Platschef 0911-398 39 wille.forsman@ burlin.se

Tommy Jonsson Bilförsäljning 0911-398 32 tommy.jonsson@ burlin.se

Larz Sandberg Bilförsäljning 0911-398 31 larz.sandberg@ burlin.se

Piteå: 0911-160 05 • Källbogatan 69, Piteå

xer

26 pItea vä

HÄR planeRa Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

Wallsténs hoppas attfåsätta spaden ijorden

PITEÅ Wallsténs vill bygga ut Teliahuset med ett 40-tal lägenheter nästa år. Planarbetet har pågått länge och nu är förslaget redo att lämnas in till Piteå kommun.

– Det finns ett behov av lägenheter i Piteå, säger Thomas Wallstén, ordförande i Wallsténsföretagen.

och berör inte lokalerna som Telia i dag hyr i fastigheten.

– Vi har tittat på huset rätt länge och sett att det bör passa för en påbyggnad.

Planarbetet är i stort sett slutfört och överlämnas till kommunen inom kort,säger Thomas Wallstén.

DET aKTuElla tegelhuset efter Sundsgatan inrymmerutrustningförPiteåsinkommande telenät. Nu vill Wallsténsföretagenbyggapå fastigheten med fyra till fem nya våningar och även docka ihop det med huset närmare restaurang Lemon Tree.

Projektet går under arbetsnamnet ”Telegrafen”

”Behov av lägenheter”

Vad tror du om era möjligheter att få igenom planen?

– Det ser vi positivt på.

Vi har förankrat det med kommunen efter hand, säger han.

Tillbyggnaden ska inrymma cirka 35 till 40 lägenheter och Thomas Wallsténs förhoppning är att snart få tillstånd att sätta spaden i jorden.

– Under förutsättning av att inga oförutsedda händelser påverkar projektet, avser vi genomföra byggna-

Wallsténshus vill bygga bostäder på Teliahuset i kvarteret Lönnen efter Sundsgatan i Piteå.

SkiSS: A och d ArkiTekTkonTor AB.

tionen under 2016.Det finns förutsättningar för att kunna bygga riktigt bra och attraktiva lägenheter. Vi avser också återskapa den gamla entrén, säger han.

Hur är efterfrågan på lägenheter?

– Efterfrågan har inte minskat och vi bedömer att det ska kunna fyllas, säger han.

Hur fungerar det byggnadstekniskt att bygga på med fler våningar?

– Vi har undersökt att det

ska gå, det handlar om att göra vissa förstärkningar.

Förutom Teliahuset har Wallsténs haft intresse för Löjantomten (läs separat artikel) samt visioner om att bygga höghus på kvarteret Lilla örnen vid Hamn-

plan/Uddmansgatan.

– Lilla örnen är inget vi prioriterar i dag. Det är lite problem med korridoren för Norrbotniabanan, säger Thomas Wallstén.

Joel gustafsson

Ödetomtgerplats för43nyalägenheter

PITEÅ Tomas Wiksten investerar 70 miljoner kronor i ett nytt hyreshus med 43 lägenheter.

Bygget vid Norrmalmskolan beräknas börja vid årsskiftet.

– Det är roligt att utveckla stan och ge möjlighet till inflyttning, säger Wiksten.

KorsnIngEn MEllangaTan/lIllbrogaTan kommer snart att invaderas av anläggningsmaskiner och byggnadsarbetare. Detaljplanen är färdig, bygglovet är under handläggning och

vid årsskiftet räknar Tomas Wiksten med att sätta spaden i marken för ett L-format flerbostadshus med 43 nya lägenheter.

– Efter Lillbrogatan blir det fem våningar sedan trappar det ned till fyra våningar efter Mellangatan.

Sedan blir det ett garage under hela fastigheten så att man kan ta hissen ned till bilen och köra ut, säger Tomas Wiksten.

genheterna blir ettor, tvåor och treor och på översta våningen planeras lite lyxigare lägenheter med klädkammare och större badrum.

– Generellt gäller hög standard i samtliga lägenheter.Det är inte riktigt centrum-centrum men det är många som vill ha lite grönytor och inte bara se asfalt.

Jag tror inte det ska bli några problem att hyra ut det här, säger han.

”Hög standard”

70 miljoner

Hyresgästerna får dela innergård med det angränsade flerfamiljshuset vid Nygatan som Tomas Wiksten byggde för sex år sedan. Lä-

På kvarteret Forellen där flerfamiljshuset byggs finns nu en grönyta och ett rosa hyreshus som ska rivas innan arbetet kan komma

igång. BD Bygg får totalentreprenad för projektet som beräknas ta ett år och kosta 70 miljoner kronor

Byggvilja

Investeringen innebär att Tomas Wiksten utökar sitt nuvarande fastighetsbestånd från 300 till 343 lägenheter.

Bostadsförmedling och förvaltning kommerfortsättningsvisatt hanteras av Rawi som ägs av hans farbror Ulf Wiksten.

– Det är brist på lägenheter i Piteå och vi har ett stort tryck på vår bostadskö. Med låga räntor ligger det rätt i tiden att ta ett sånt här projekt, säger han.

Piteå kommun har som mål att det ska byggas 1500 nya bostäder fram till 2020 för att klara befolkningsmålet på 43 000 invånare. Även om Tomas Wiksten tror att det blir tufft att nå så håller han det inte för omöjligt.

–Kommunen vill öka och då måste vi sikta högt för att komma någonstans. Det märks att kommunen verkligen vill att vi ska bygga. De har frigjort tomter och anordnat möten för att visa var detgårattbygga.Detärjättebra att de ser behovet och att vi ställer upp så gott det går.

Joel gustafsson

joel.gustafsson@pt.se 0911–645 54

c

Kommunen vill öka och då måste vi sikta högt för att komma någonstans.

Det märks att kommunen verkligen vill att vi ska bygga.

Tomas WiksTen

äxer 27

pItea v

s lÄgenHeteR Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

Kommunparkering kangeplats åt40-talet lägenheter

PITEÅ BDB Fastigheter vill bygga ett 40-tal lägenheter på kommunparkeringen vid Österbo. Om ett år kan planerna bli verklighet.

– Jag tycker det är onödigt att vi ska ha en parkering mitt i stan då det finns behov av bostäder, säger vd Sture Larsson.

FasTIghETsbolagET vIll uppföra två hyreshus på kommunparkeringen mellan Storgatan, Strömgården och äldreboendet Österbo.

– Vi planerar att bygga mellan 40 och 50 lägenheter där och vi har fått kommunen med på våra tankar, säger Sture Larsson.

Visionerna för Kvarteret Vargen är ännu i sin linda och det krävs inte minst en ny detaljplan innan projektet kan bli verklighet. Sture Larsson har lämnat några förslag på utformning och inom några veckor ska han träffa kommunen igen.

– Som vi har ritat i dag blir det ett hus parallellt med Storgatan närmare Österbo i cirka fem våningar.

– Huset mot Storgatan blir lägre, två våningar plus vindsvåning. Parkeringen gräver vi ned under huset, säger han.

När kan bygget komma igång?

– Det är en planfråga nu så det är svårt att sia om tiden.

Men knappast något före nästa höst.

Efterfrågan styr byggande

BDB Fastigheters 60 ny-

Kommunparkeringen vid Strömgården kan förvandlas till ett 40-tal lägenheter. Nina Larsson Lidberg och Sture Larsson på BDB Fastighet hoppas att planerna kan bli verklighet om ett år.

FoTo: Joel GusTaFsson byggda lägenheter på Strömbacka strand är uthyrda och Sture Larsson ser en fortsatt stor efterfrågan på bostäder.

– Det kommer att fortsätta byggas så länge lägenheterna fylls, men ibland är

jag lite rädd att det byggs för mycket nytt. Det är inte det som folk i första hand efterfrågar, säger han.

”Ganska dyrt ...”

De flesta hyresgäster söker något äldre och billigare lä-

genheter – men i brist på dem är det ändå många som väljer nyproduktion.

– Det blir ganska dyrt men alltjämnt så är det efterfrågan, säger Larsson Nytillträdda förvaltaren Nina Larsson Lidberg, tidi-

gare marknadschef på Shorelink, ska efterträda Sture Larsson, 69, som planerar att gå i pension.

– Det känns jättespännande. Det är en ny bransch för mig, säger hon.

Joel gustafsson

Vid årsskiftet sätter Tomas Wiksten igång med bygget av ett nytt flerfamiljshus med 43 lägenheter på kvarteret Forellen. ”Det blir ettor, tvåor och treor”, säger fastighetsägaren.

FoTo: Joel GusTaFsson

xer

28 PitEa vä

c

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

satsningEn BL

Det har verkligen gått över förväntan. Det är mycket jobb, men det är roligt att jobba åt sig själv och tillsammans med min make.

Ulrik a EkspjUtH

PITEÅ

Det nystartade byggföretaget blev en drömsatsning för Christer och Ulrika Ekspjuth. Efter mindre än fyra år omsätter firman nästan 50 miljoner kronor och sysselsätter 28 personer.

– Vi har haft fullt upp sedan starten med jobb i både Piteå och inlandet, säger Christer Ekspjuth.

ByggBranschEn I Piteå är glödhet och företagen bakom produktion, entreprenad och service växer så det knakar. Stora lokala aktörer som Lindbäcks bygg, BD Bygg, Hellströms Bygg och Ivab har gått starkt framåt de senaste åren men även mindre och mellanstora företag får en allt större del av kakan. En av dem är Ekspjuth Bygg.

– Vi startade med fem till tio anställda 2012 och sedan har vi ökat allt eftersom.

Förra året var vi 20 anställda och nu är vi 28 sammanlagt, säger Ulrika Ekspjuth, vice vd, som tillsammans med maken Christer Ekspjuth, vd, äger företaget.

Ökar omsättningen

Efter bara tre år redovisade företaget en omsättning på 48 miljoner kronor och ett positiv resultat på en miljon kronor. Målet är att behålla en stark lönsamhet och omsätta över 50 miljoner kronor år 2015.

– Det har verkligen gått över förväntan. Det är mycket jobb, men det är roligt att jobba åt sig själv och tillsammans med min make, säger Ulrika Ekspjuth som tidigare arbetade som undersköterska på Piteå kommun.

Hård konkurrens

I Piteå har företaget bland annat byggt om Solanderskolan,Stadshuset,läktaren på LF Arena, Ica Supermarket i Bergsviken samt lägen-

Eksjpuths bygg har gjort en raketstart och omsätter i dag närmare 50 miljoner kronor. Delägarna Christer och Ulrika gläds åt allt arbete där Sjulnässkolan är heter åt Thomas Wallstén.

Detsenasteprojektetvarutbyggnaden av Sjulnässkolan där snickarna färdigställer den sista finishen just nu.

Huvudnischen är att ta entreprenadjobb på mellan 5 och 30 miljoner kronor.

– Det byggs otroligt mycket i Piteå och det är både kommunen och privata som satsar.

– Men det är många som slåss om jobben och ibland är det tusenlappar som skiljer mellan anbud på flera miljoner, säger Christer Ekspjuth som har lång erfarenhet av hur branschen fungerar.

Jobb i inlandet

– Jag har varit projektledare på BD Bygg och arbetsle-

c

Det byggs otroligt mycket i Piteå och det är både kommunen och privata som satsar.

Men det är många som slåss om jobben och ibland är det tusenlappar som skiljer mellan anbud på CHristEr EkspjUtH flera miljoner.

dare på Hellströms tidigare, säger han.

Konkurrensen är hård och för att växa har Ekspjuth

Bygg både Norrbotten och Västerbotten som arbetsplats. Stora byggprojekt åt hotell- och biltestnäringen

i Arjeplog genererar mycket arbete och snart börjar bolaget ett nytt projekt i Skellefteå.

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

äxer 29

PitEa v

EV enlyckträff

Magnus Wikman och David Sundström på Näringslivsenheten är glad över den ökande tillväxten. ”Det är fantastiskt”, säger David Sundström, näringslivschef.

stark tiLLVäxt ökarsysselsättningen

PITEÅ Sysselsättningen stiger när företagen i Piteå ökar sin omsättning. Allt fler arbetsplatser skapas och nyföretagen har hög överlevnadsgrad.

– Piteås företagare och anställda har en starkare konkurrenskraft än genomsnittet, säger David Sundström, näringslivschef på Piteå kommun.

det senaste projektet i Piteå kommun. ”Vi är riktigt nöjda”, säger Christer Ekspjuth.

FoTo: Joel GusTaFsson

– Även om branschen upplever att det är bra med jobb i Piteå måste vi alla söka oss till andra orter också,säger Christer Ekspjuth.

”Vi gör allting”

–Dessutom gör vi även jobb till egnahem samt vattenskador åt försäkringsbolag och servicejobb åt fastighetsbolag.Vi gör egentligen allting.

Förutom att anställa rutinerade hantverkare har byggföretagets nära samarbete med Strömbackaskolan resulterat i att fyra ungdomar fått jobb direkt efter gymnasiet.

Lärlingsjobb

– Skolan skickar ut eleverna på praktik under vintern och då det har fungerat bra har

vi försökt att anställa, säger Christer Ekspjuth.

Hur vill ni utvecklas i framtiden?

– Tanken är att vi ska vara på den här nivån, men det sade vi när vi var tio anställda också, så vi får se vad som händer.

Joel Gustafsson

joel.gustafsson@pt.se 0911–645 54

FrÅn 1996 till 2013 har sysselsättningen i Piteå gått upp med 14,7 procent. Allt fler Pitebor arbetar och ökningen är högre än genomsnittet i länet.

– Vi har tillväxt i sysselsättningen och företagen har högre omsättningstillväxt och resultatförbättringar än vad länet och riket har,sägerDavidSundström.

Enligt honom är det ett glädjande besked.

– Det är fantastiskt att vi har tillväxt trots vår demografiska utmaning där allt fler blir äldre. Tillgången på arbetskraft minskar trots att vi ökar i befolkning, säger David Sundström.

Heta branscher

Sett över branscher och under en längre period är tillväxten störst inom bygg, handel och besöksnäring.

– Vi har en stark byggsektor med duktiga entreprenörer och en hög andel sysselsatta. Branschen har hög tillväxt i hela landet och den kommer att fortsätta växa under många år, säger David Sundström.

Affärsrådgivarna Ulf Fjellström och Anna Marklund hjälper blivande företagare att ta steget från idé till verksamhet. ”Vi har hög överlevnadsgrad på företagen i Piteå”, säger Anna Marklund.

FoTo: Joel GusTaFsson

När det gäller besöksnäringen har kommunen och branschföretagen gemensamt arbetat för att öka omsättningen.

– Besöksnäringen påverkar också handeln positivt och vi ser att butikerna i stan och på Backcity utvecklas.

Många arbetsplatser

Piteå är en småföretagarkommun och trenden är att arbetsplatserna blir mindre men fler. De senaste 17 åren har antalet arbetsställen ökat från 1 165 till 1 401.

– Mångfalden och valmöjligheterna ökar ju fler potentiella arbetsgivare som finns. Det är attraktivt för familjer som ska flytta hit, säger Sundström.

Fler etableringar

Piteå har blivit en allt mer populär etableringsort. Det senaste året har 25 företag

antingen flyttat sin verksamhet eller öppnat en filial i kommunen. Det är den högsta siffran på fem år.

– Även om 25 inte är en gigantisk siffra är det en positiv utveckling,säger David Sundström.

Enligt Magnus Wikman, som arbetar med företagsetableringar på kommunen, har Piteå en strategiskt gynnsam position med närhet till både Luleå, Skellefteå, Boden och Älvsbyn.

– Att vi är en arbetsmarknadsregion ökar möjligheterna att attrahera arbetskraft, säger han.

Hög överlevnadsgrad

Från september 2014 till september 2015 startades 303 nya företag i Piteå kommun. Enligt Ulf Fjellström och Anna Marklund, affärsrådgivare på Piteå kommun, har nyföretagandet varit stabilt under flera år.

– Vi har ett mindre antal nystartade företag än i södra Sverige men när det gäller överlevnadsgraden ligger vi längre fram. Vi gjorde en utredning som visade att 80 procent av företagen fanns kvar efter fem år. Det visar att det är genomtänkta affärsidéer och duktiga entreprenörer, säger Ulf Fjellström.

Majoriteten av alla nystarter är mindre företag inom tjänstesektorn.

– Det handlar om hantverkare, målare, elektriker och hushållsnära tjänster.

Trenden är också att vi får mer företag inom skönhet och hälsa, säger Fjellström.

Joel Gustafsson

joel.gustafsson@pt.se 0911–645 54

xer

30 Pitea vä

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

c

Piteå är väldigt på gång.

Vi har jättemycket folk från Piteå som kommer och käkar hos oss och det känns som att de längtar efter att det här ska öppna.

Petter nyberg, restaur angchef På cg

”En del av vårt koncept är att jobba med kvalitét på allt”, säger Petter Nyberg, sommelier och restaurangchef på CG.

Pubchefen Linus Persson och bartendern och servitrisen Alexandra Segerstedt har fått ta emot många besökare sedan Bishops Arms slog upp portarna i april. ”Det är mycket folk i rörelse och det är kul att se att det har blivit en sådan pubkultur sedan vi öppnade här i Piteå”, säger Alexandra Segerstedt.

Camilla och Mikael Lundgren uppskattar det ökade restaurangutbudet. ”Det är jättebra med den här kulturen att man kan gå

Nya restauranger

PITEÅ

ger liv åt sa

Restaurangutbudet i Piteå växer så det knakar och nästa sommar öppnar CG i Kust hotell och spa. Med totalansvar för all mat i hotellet bidrar etableringen med 60 till 100 nya arbetstillfällen.

– Det kommer bli en jättemaffig restaurang med utsikt över hela Piteå, säger Petter Nyberg, restaurangchef på CG. I aPrIl slog Bishops Arms upp portarna med hotell och engelsk pub i nya allhuset. Två månader senare var

det sportbaren O’Learys tur att öppna i Challenges gamla lokaler.

– Det har varit ett varmt

välkomnande. Besöksantalet har varit otroligt hela sommaren och när vi pratar med våra gäster märker man att det är något som har fattats. Vi har lyckats täcka en del av det saknade utbudet i Piteå och samtidigt erbjuda arbete åt många unga personer, säger Linus Persson, pubchef för Bishops Arms i Piteå.

Nya arbetstillfällen

Hans inställning delas av Hasse Almqvist, delägare och vd på bolaget som dri-

ver O’Learys i Piteå.Restaurangen har fått fler besökare och fredagarna har blivit en succé med 400 till 600 afterworkgäster.

– Det har varit en fantastisk start. Det känns verkligen att Piteborna har anammat stället och vi har fått otroligt mycket positiv feedback, säger han.

Bishops Arms etablering har gett sysselsättning åt ett 20-tal personer, inklusive extrapersonal. O’Learys i sin tur har ökat personalstyrkan från sammanlagt 15

till 25 heltidstjänster sedan Challenges tid.

– Restaurangbranschen måste vara en av de större arbetsgivarna i Piteå innerstad nu. I dag är vi mellan 65 och 70 personer på lönelistan, säger Hasse Almqvist.

Skybar i Träkronan

Nästa stora restaurangsatsning sker i Träkronan nästa sommar. Då får den prisade köttkrogen CG i Luleå totalansvar för all mat och dryck i Kust hotell och spa.

– Det handlar om allt från

frukost, konferens till att ta hand om spabaren och lobbybaren. Vi räknar med att 60 till 100 personer ska jobba med mat och dryck, säger Petter Nyberg, delägare och restaurangchef på CG i Luleå.

Restaurangen längst upp i hotellet kommer kommer att ta emot 90 matgäster och bredvid planeras en skybar med 30 till 40 sittplatser. På sommaren utökas platserna med två uteserveringar – mer än 50 meter ovanför marken.

Piteå-Tidningen · Fredag 6 november 2015

äxer 31

Pitea v

c

Det har varit en fantastisk start. Det känns verkligen att Piteborna har anammat stället och vi har fått otroligt mycket positiv feedback.

Hasse almqvist, fr ancHisetagare på O’learys i piteå

O’Learys i Piteå har haft många gäster sedan starten i sommar. ”Det går nästan ut ett ton mat på en helg”, säger franchisetagaren Hasse Almqvist.

ut en eftermiddag och äta och ta en öl”, säger Camilla Lundgren.

FoTo: Joel GusTaFsson

”Det kommer att bli otroligt häftigt och unikt. Det finns inte något annat ställe i norra Sverige där man kan äta och ta en drink på 15:e våningen”, säger Pär ”Perry” Eriksson, delägare i CG i Luleå.

knat utbud – Det kommer att bli otroligt häftigt och unikt.

Det finns inte något annat ställe i norra Sverige där man kan äta och ta en drink på 15:e våningen, säger Pär ”Perry” Eriksson, delägare och serveringsansvarig på CG i Luleå.

Kvalité på råvaror

Restaurangnamnet är fortfarande hemligt och konceptet är inte spikat ännu.

Enligt ägarna kommer besökarna dock att känna igen atmosfären från CG med

hög kvalité på råvarorna och personal som brinner för sitt arbete.

– Sedan vill vi hitta något som blir unikt för Piteå, så att det inte blir för likt det koncept vi har i dag, säger Petter Nyberg.

Gänget från CG tror stenhårt på Piteå som framtidsstad och nappade direkt på Skoogs visioner om Träkronan.

– Piteå är väldigt på gång.

Vi har jättemycket folk från Piteåsomkommerochkäkar hos oss och det känns som

att de längtar efter att det här ska öppna,säger Nyberg.

Ser fram mot CG

När vi träffar restauranggäster på stan en fredagseftermiddag är det många som håller med honom. Camilla och Mikael Lundgren, från Norrfjärden,serframemotett ökat utbud av mat och dryck.

– Vi är mycket i Luleå och äter men det är bra om det börjar hända saker i Piteå, säger Mikael Lundgren.

Joel Gustafsson

joel.gustafsson@pt.se

Med 90 sittplatser, på 15:e våningen, kommer restaurangen i Träkronan bli något unikt.

Restaurangchefen Petter Nyberg, marknadsansvariga Emma Lundström och serveringsansvarige Pär Eriksson, ser fram emot att öppna.

SM-veckan – en mästerlig folkfest

med mer än bara spännande idrott. Tävlingarna blandas med aktiviteter, rekordförsök, marknad, underhållning, lekland och matupplevelser I ett miljömärkt event dit alla är välkomna.

Håll dig uppdaterad och följ oss på Facebook: @enmasterligfolkfest | Twitter: @masterligfest Instagram: @rejneipite | Snapchat: @rejneipite

smveckanpitea.se smveckan.se

20 1 6 -0 1 -25 2 0 1 6 - 0 1 -3 1

helikopter.nu

ALPINRODEL CURLING CYKELTRIAL DANSSPORT DRAGHUND JUJUTSU LÄNGDSKIDOR RALLYCROSSPRINT RALLYSPRINT RULLSTOLSCURLING SKICROSS

SM-MÖSSAN = DIN BILJETT

Använd huvudet och ta rygg på tidernas idrottsfest.

Nu kan du köpa SM-mössan som ger dig inträde till alla tävlingar under den nordligaste SM-veckan någonsin. Finns i ett stort antal butiker i fyrkanten och Skellefteå för 295:- (ord. pris 350:-), varav 200:- går direkt till det lokala föreningslivet.

Välkommen till en mästerlig folkfest den 25-31 januari 2016.

(350 kr, vid köp på plats) ungdom upp till 17 år gratis.

smveckan.se SM-veckans huvudsponsorer

EN STAD. EN VECKA. MASSOR AV MÄSTARE.

Partners

Lokala partners

SM-veckan arrangeras av Riksidrottsförbundet i samarbete med berörda specialidrottsförbund och Piteå kommun.

Sveriges Television är sändande bolag.

SKIDORIENTERING STADIONCROSS STYRKELYFT TAEKWONDO X-TRIAL