Pitea vaxer by Piteå-Tidningen Piteå-Tidningen

r e x PITEÅ ä v BARNAFÖDANDET ETT LYFT SIDORNA 4–5

EXTRA TIDNING • FREDAGEN DEN 4 APRIL 2014

Cellsamt boende i city

SIDAN 12

Eleverna bygger nytt

SIDAN 22

Vind i seglen för verken SIDAN 34 Foto: Gunnar Westergren

xer

2 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

Framtids tro ska öka Piteås befolkning PITEÅ

Rekordmånga flyttar till Piteå och kommunchefen Mats Berg är övertygad om att nå målet med 43 000 invånare år 2020.

Vi måste bli 43 000 invånare för att näringslivet och kommunen ska kunna fortsätta att utvecklas.

Den sista december 2013 hade Piteå 41 278 invånare – en ökning med 200 personer under året. – Det är historiskt höga siffror i Piteå. Du får gå tillbaka till expansions åren på 70- och 80-talet för att matcha dem. Det är en signal på att det går åt rätt håll även om vi skulle behöva 250 till 300 nya invånare varje år, säger Mats Berg, kommunchef i Piteå.

”Attraktiv plats” Allt fler flyttar till kommunen och för första gången sedan 2008 är födelsetalet högre än dödstalet. Stora byggprojekt håller på att förverkligas och Mats Berg tror att satsningarna bidrar till framtidstron. Han är övertygad om att målet med 43 000 invånare år 2020 kommer att infrias. – Vi har alla förutsättningar för det. Det pågår en omfattande centrumutveckling med mötesplatser, handel och bostäder. Näringslivet går bra och vi har en fantastiskt attraktiv plats att bo på.

”För få unga” Enligt Mats Berg handlar målet om mer än bara drömmar och visioner. – Vi är för få unga i förhållande till en åldrande befolkning och vi måste bli 43 000 invånare för att näringslivet och kommunen ska kunna fortsätta att utvecklas. Nästan hälften av befolkningsökningen 2013 utgjordes av personer som invandrat från andra länder. Förutom flyktingmottagningen med ett 80-tal nyanlända per år hoppas kommunen locka fler utrikesfödda till Piteå.

Mats Berg tror att de miljardsatsningar som privata investerare och Piteå kommun är villiga att göra för att utveckla bostäder och mötesplatser ska locka folk att flytta till Piteå. ”Vi ökade med 160 personer för två år sedan och 200 personer ifjol. Det är ett tecken på att vi är på rätt väg”, säger han. – Det är viktigt av arbetskraftsskäl men också för att öka mångfalden. En annan stor utmaning är att få studenterna att stanna kvar samt att locka tillbaka utflyttade Pitebor som anpassat sig till ett storstadsutbud. Tidigare år har Piteå kommun varit i Stockholm för att träffa potentiella hemvändare men i år väljer man istället att bjuda upp ett 80-tal personer i samband med näringslivsgalan. Detta görs i samarbete med Sparbanken Nord, Sun pine AB och Pite havsbad. – Det är ett sätt att få dem som går i tankar att flytta uppåt att ta steget, säger Mats Berg. Finns det arbetstillfällen till alla?

– Vi tror att jobben skapas om folk flyttar till orten. Den gamla tiden då basindustrierna stod för en stor del av arbetsmarknaden är förändrad. Kappa och SCA kommer alltid vara en ryggrad i vårt näringsliv men vi ser också att tjänstenäringen och verksamheten på Acusticum växer.

”Ont om bostäder” Men att skapa en attraktiv stad är svårt om ingen ryms. – Just nu har vi jätteont om bostäder. Om tre år kommer vi att ha 500 till 600 fler lägenheter men det hjälper oss inte nu, säger Mats Berg. – Vi har inte varit jätteduktig på framförhållning. Nu jobbar vi hårt med en ny översiktsplan och försöker hitta mark där vi kan erbjuda bostäder. Joel Gustafsson

Bilaga till Piteå-Tidningen • 4 april 2014 Ansvarig utgivare: Matti Lilja Redaktör: Joel Gustafsson • Layout: Christer Norén

Lennart Siik fastnade för Piteå när han arbetade som ställningsbyggare längs Norrlandskusten. Idag har han flyttat till stan med förhoppning att få jobb som greenkeeper. Foto: Joel Gustafsson

Lennart valde Piteå för det lugna tempot

PITEÅ

Med sitt arbete hade Lennart Siik kunnat bo var som helst. Ändå valde han att flytta från Jönköping och få en nystart i Piteå. – Jag har alltid trivts här. Det är lugnt tempo och fin miljö, säger han. När ställningsbyggaren Lennart Siik arbetade på bruken längs Norrlandskusten var det en av städerna som stack ut i mängden. – Jag gillar den avslappnade mentaliteten i Piteå och allt i naturväg med närhet till havet och vacker miljö.

Nystart i Piteå Den 31-årige egenföretagen från Huskvarna sade upp lägenheten i Jönköping och flyttade in i ett litet hus på Strömnäs i mitten av mars. Trots att han inte har någon direkt anknytning till orten var nystarten ett enkelt val. – För arbetet skull hade jag kunnat bo bättre mer söderut, Sundsvall hade varit optimalt. Men det är bra folk här uppe och väldigt förmånliga huspriser.

Huset på Strömnäs ska renoveras allt eftersom. Det krävs mycket arbete för att riva ut all inredning. ”Det är påfrestande att bo i en byggarbetsplats”, säger han. Pengarna han betalade för villan hade endast räckt till en tvårumslägenhet i Jönköping. Visst återstår det mycket arbete på huset som går i gröna och röda 70-talsfärger men att renovera är något som Lennart Siik tycker är kul.

Sjömans hus – Jag har tittat på lägenheter också men jag gillar att hålla på att snickra och fixa själv. Då såg jag huset som har ägts av en gammal sjöman och blev förtjust i det.

Det finns en annan baktanke med läget. Lennart Siik håller på att skola om sig till greenkeeper och vill bo så nära Piteå golfklubb som möjligt.

Golf på heltid – Jag hoppas så småningom att jobba heltid med golfen. Jag spelar mycket och tror att med den passion jag har till golfen så kan jag göra nytta på banan också. Har du hunnit se något av Piteå än?

– Jag har cyklat runt lite och

varit på gymmet. Jag är något bekant med Piteå sedan jag arbetat här men jag har gått miste om att se Piteå på sommaren. Jag ser verkligen fram emot det. Vad tror du att Piteå ska göra för att locka till sig nya invånare?

– Alla jag pratar med säger att det är på sommaren det händer. Så kommunen kanske borde promota det under semestertider och ordna med något bra boende och välkomna folket då. Joel Gustafsson

VI GER SVERIGE EN BIT AV DEN NORRLÄNDSKA SJÄLEN Vi på Lindbäcks har verkat i byggbranschen i 90 år nu. Även om vår verksamhet sedan länge sträcker sig bortom Norrlands gränser har vårt synsätt inte förändrats. Vi är fortfarande övertygade om att rationellt byggande leder till sunt boende. Och nu fortsätter vi att sprida den norrländska själen till resten av Sverige – som ett norrsken över landet.

www.lindbacks.se

xer

4 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

Fakta

Födelsetal i Piteå År Födda 2013 440 2012 401 2011 401 2010 396 2009 365 2008 430 2007 402 2006 424 2005 389 2004 414 2003 408 2002 400 2001 394 2000 428 1999 380 1998 371 1997 360 1996 416 1995 433 1994 502 1993 502 1992 550 1991 576 1990 549 1989 585 1988 497

Barnmorskan Gerd Wikström möter allt fler föräldrapar som väntar barn. Sofia Ekman och Robert Ekman ska få sitt andra barn i juni och Otto får lyssna på sin blivande lillebrors hjärtljud. Foto: Joel Gustafsson

Babyboom PITEÅ

Barnafödandet i kommunen är det högsta på 20 år. Småstadens trygghet lockar när utflyttade Pitebor vänder hem för att bilda familj. – Jag vill att barnen ska få en bra uppväxt, säger Sandra Loréus, 29 år.

Piteå var tillsammans med Kiruna och Luleå en av tre kommuner i Norrbotten med födelseöverskott förra året. 440 barn kom till världen – den högsta siffran i Piteå sedan 1994. Cederkliniken bygger en ny barnavårdscentral för att möta babyboomen – 180 gravida kvinnor skrevs in

2013 och allt fler fortsätter att strömma in till hälsocentralen. – Det är ett stort tryck. Vi har jättemånga inskrivna och det kommer fler och fler som berättar att de är gravida. Det är jätteroligt, säger barnmorskan Gerd Wikström. Varför tror du att det föds

så mycket barn?

– Det kan ha att göra med att de stora barnkullarna i slutet av 80-talet och början av 90-talet är i barnafödande ålder. Det kan också ha att göra med att det är en positiv atmosfär i Piteå och det är roligt att vara föräldraledig när många kompisar också är det.

Sofia Ekman och Robert Ekman väntar sitt andra barn i juni. Otto har hunnit bli 21 månader och han lyssnar på sin lillebrors hjärtljud med stora öron.

”Lugnt och tryggt” – Vi är många som har flyttat hem igen och känner att Piteå är en bra stad att

Vi är många som har flyttat hem igen och känner att Piteå är en bra stad att bilda familj i.

bilda familj i. Det är lugnt och tryggt, säger Sofia Ekman, 27. Hon behöver inte vara orolig för att ha likasinnade att umgås med under föräldraledigheten. – Alla vänner runtomkring oss har barn och det är jätteroligt att så många väntar andra barnet nu.

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

äxer

PITEA v

Medlemmar i mammagruppen 2014 har sin andra träff. Erika Lundmark, Sandra Loréus, Anna Wiking Lindkvist, Emma Åkesson, Elin Holmström och Linnea Essebro ser ett stort värde i behandla babyfrågor och umgås. Foto: Gunnar Westergren

”Man ser många gravida mammor och många med med barnvagn som nyss har fött”, säger Anna Wking Lindkvist, 30, som väntar tillökning i juli. Dottern Wilma tittar på när Cornelia Holmström åker rutschbana.

Ellen har hunnit bli 23 månader och mamma S andra Loréus, 29 år, väntar sitt andra barn i juni. Hon startade upp en grupp där mammor som ska föda under året kan umgås. ”Det är många som väntar barn”, säger hon. Vera Lundmark, två månader, vilar i förgrunden.

För Emma Åkesson, 32 år, från Roknäs, är mammagruppen ett bra tillfälle att träffa vänner med barn i samma ålder. Celine har hunnit bli ett år och nio månader och i juni utökas familjen.

när familjer flyttar hem till Piteå Facebook har blivit ett forum för gravida och nyförlösta mammor. Sandra Loréus, 29 år, skapade en mammagrupp för 2014 och hittills har 53 anslutit sig.

Populär mammagrupp – Vi är många som väntar barn och vi kan finnas där för varandra om man har

Det finns allt man behöver här. Däremot är det tråkigt att man lägger ned byaskolor.

några funderingar. Vi kommer vara mammalediga tillsammans och det är perfekt ha en grupp som träffas och umgås, säger hemvändaren som lämnade Umeå när det blev dags att utöka familjen. – Det var ett självklart val att komma tillbaka. Det känns viktigt att barnen får en trygg uppväxt och här

har vi närheten till far- och morföräldrar.

Krut på förskolorna Babyboomen är inget som har gått mammagruppen obemärkt förbi. – Jag ser många fler gravida och jag känner fler som ska ha barn nu än vad jag gjorde när jag väntade Cor-

nelia för två år sedan, säger Elin Holmström, 29 år, och vaggar veckogamla Felicia till sömns. Hon är glad över den positiva utvecklingen och hoppas att det här betyder att Piteå kommun lägger krut på förskolorna. – Det är svårt att få dagisplats i dag.

För Erika Lundmark, 27 år, är Piteå en trygg småstad med många aktiviteter för barnen. – Det finns allt man behöver här. Däremot är det tråkigt att man lägger ned byaskolor. Jag tror att det är viktigt för att folk ska stanna kvar. Joel Gustafsson

xer

6 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

Familjen fann s ”Språket är jätteviktigt”

ÖJEBYN

Invandrare står för en stor del av befolkningsökningen i Piteå och kommunen ser flyktingmottagningen som en viktig del av tillväxten. Nargez Hosseini och Hosseni Sher Hossein flydde från Afghanistan och fann sin fristad. – Det är snälla människor här och så länge vi har jobb vill vi inte åka någon annanstans, säger Hosseni Sher Hossein.

Nargez Hosseini, 21, och Hosseni Sher Hossein, 29, trivs jättebra i Piteå. De tycker det är en trygg stad att låta barnen Nelissa och Abulfazl växa upp i. Foto: Joel

Abulfazl Hosseini trivs jättebra i Piteå. Han berättar om sina kompisar som han brukar leka med. Foto: Joel

Familjen Hosseini tycker det är viktigt att barnen får prova på det breda utbud av aktiviteter som finns i Piteå. Abulfazl, fem år, Liam Sjöberg.

Tidigare år har Piteå kom mun haft ett avtal med Mig rationsverket om att ta emot 40 flyktingar med uppe hållstillstånd varje år varav tolv är ensamkommande flyktingbarn. Ett nytt avtal utökat mottagandet till 60 till 80 personer varav 32 är ensamkommande. – I grunden handlar det om solidaritet med män niskor men när de väl är här ser vi det också ur ett nyttoperspektiv. Andelen invånare i arbetsför ålder minskar rejält och vi måste bli fler om vi ska klara av att försörja arbetsmarknaden,

miljen ingen aning om ar de skulle bo. Första månaderna efter ankomsten i januari 2012 var omtumlande men famil jen berättar att kommunens handläggare var hjälpsam ma och visade dem runt. – En dag bestämde vi oss för att åka buss själva in till stan. Vi tänkte att stan var på sista busstoppet men där fanns ingen stad. Vi frågade busschauffören var vi var och han berättade att vi var på Pite havsbad.

säger Håkan Johansson, av delningschef för Kompe tensförsörjning i Piteå kom mun där vuxenutbildning, arbetsmarknad och flyk tingsamordning ingår.

Nystart i Piteå Nargez Hosseini, 21, och Hosseni Sher Hossein, 29, flydde från oroligheterna i Afghanistan och fick sonen Abulfazl Hosseini i Iran. Fa miljens resa mot en tryggare tillvaro slutade till sist med svenskt uppehållstillstånd. När Migrationsverket be rättade att det fanns en le dig lägenhet i Piteå hade fa

Restaurangjobb Paret arbetade hårt för att

lära sig språket och näs ta steg blev att hitta arbete. Hosseni Sher Hossein prak tik på olika restauranger re sulterade i ett halvår långt vikariat. Senare fick han anställning på restaurangen i Acusticum där han arbetar än i dag.

Viktigt med jobb – Jag trivs jättebra hos min arbetsgivare. Tidigare job bade jag tolv till åtta och det var svårt. Nu jobbar jag åtta till fyra och har tid att vara med min familj och mina barn. Nargez Hosseini arbetar

på en mataffär i stan men är nu mammaledig sedan fa miljen fått dottern Nilissa för fyra månader sedan. – Det är svårt för invand rare att få jobb om man inte kan prata bra svenska så jag är jätteglad att jag har jobb, säger hon. Piteå vill utöka sin be folkning till 43 000 invå nare år 2020 och kommu nen ser utrikesfödda som en viktig del för att nå må let. Hosseni Sher Hossein tycker det är bra att kom munen växer med männis kor från olika länder och kulturer – däremot under

stryker han vikten av att det finns arbete för alla. – Jag tror att det blir mycket problem om det inte finns jobb. Men med tanke på före tagsklimatet i Piteå är han inte orolig för att invand rare kommer att stå utanför arbetsmarknaden och han berömmer arbetsgivare som ger dem en chans.

”Språket är viktigt” – Jag kan inte så bra svenska och jag får jobb. Min fru kan inte prata så bra svenska och hon får jobb. Det finns jobb i Piteå men det är natur

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

in fristad

äxer

PITEA v

www.pitea.se/bygglov

Ska du bygga i sommar? Sök bygglov nu! Under vår och försommar vill många komma igång med sina byggprojekt. Det innebär en stor mängd bygglovsansökningar som ska handläggas. För att vara säker på att få ditt bygglov till midsommar vill vi ha din ansökan i mitten av april.

��n��en.se

Har du funderat på att byta bank? Hos oss gör du din bästa bankaffär Ring mig på tel 0911-24 24 23 så hjälper jag dig. Erica Vikström

, har precis börjat träna taekwondo och tycker det är jättekul. ”Jag vill få en stark kropp”, säger han och får sparringstöd av Foto: Joel Gustafsson

ligt att alla inte får jobb di rekt om man kommer till ett nytt land och inte kan språ ket och kulturen. Vad kan kommunen göra för att invandrare ska få jobb?

– Språket är jätteviktigt och Piteå kommun har myck et bra program. Kyrkan är också hjälpsamma och där kan man sitta ned och läsa och prata. Har ni lärt er något Pitemål än?

– Bara Åjjbójn och Vöre jär-e. Dialekten är jättesvår. Min lärare Ulla-Britt pratar Pitemål ibland och jag bru

kar säga snälla inte Pitemål. Hosseni Sher Hossein be skriver Pitebornas bemö tande som något utöver det vanliga. Han kommer ald rig att glömma hjälpen han fick när han gick vilse om vintern.

”Snälla människor” – Det var mörkt och jag klev av bussen på fel plats. Jag hade bara med mig min adress på ett papper och jag frågade en man om han kunde säga åt vilket håll jag skulle gå. Istället hämta de han sin bil och skjutsade hem mig.

– Människorna är jätte snälla. När jag är ute och går med barnvagn, eller åker buss är det många som frå gar om jag behöver hjälp, säger Nargez Hosseini. Familjen bor i en två rumslägenhet i Öjebyn och det är trångt att sova fyra personer i ett rum.

Lång bostadskö hos Pitebo Helst skulle de vilja flytta till en trea i centrum men bo stadsmarknaden i Piteå är tuff och 300 köpoäng hos Pitebo räcker inte långt. Familjen hoppas att de nya

bostäderna som byggs fri gör äldre lägenheter i rätt prisklass. – Många lägenheter krä ver över 1 000 poäng. Då är min pojke mer än tio år och kan inte sova med oss, säger Hosseni Sher Hossein. Familjen har inga planer på att flytta någon annan stans så länge de har jobb. – Det är en bra stad för barnen att växa upp i. Sto ra städer har större problem och här vet vi vilka barnen leker och umgås med, säger Hosseni Sher Hossein. Joel Gustafsson

Renovera ditt badrum eller något annat rum i din bostad? Vi hjälper dig från start till mål! Vi samarbetar med ledande installatörer inom el, VVS och målning, erbjuder gratis hembesök samt lämnar fasta priser. Ring eller besök oss i butiken så tar vi fram ett förslag! www.piteagolv.se Måndag-fredag 07.00-16.00

Fabriksgatan 20, Piteå Tel 0911-170 30 ETT FÖRETAG I GOLVKEDJAN

xer

8 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

1 5 00 Bostäder – storsatsning ska få Piteå att växa

Björn Berglund framför gamla polishuset som Rawi bygger om till exklusiva lägenheter.

Foto: Joel Gustafsson

PITEÅ

För att Piteå ska växa till 43 000 invånare krävs 1 500 nya bostäder. – Med lite offensiv satsning tror jag inte att det är orimligt. Vi är en kommun som är lyckligt lottad med entreprenörer som bygger, säger Björn Berglund (S), ordförande i miljö- och byggnämnden. Befolkningen ökar och allt fler vill flytta in i centrum. Det finns ett väldigt tryck på lägenheter och det pågår en storsatsning för att skapa nya bostäder. Björn Berglund minns knappt sist det var en sådan byggrusch. – Då måste vi nog gå tillbaka till 70-talet när man byggde miljonprogrammen i centrum. På den tiden var

det allmännyttan som stod för stora delen. I dag är det främst privata entreprenörer som bygger, säger han.

Realistiskt mål För att klara det utsatta befolkningsmålet räknar kommunen med att det krävs 1 500 nya bostäder. Björn Berglund tror att det är fullt realistiskt – med tanke på framtidstron och

lokala fastighetsägares vilja att bygga. Han lyfter fram Strömbacka strand, Polishuset, Strömsundshuset, Träkronan och planerna på att skapa en ny stadsdel på Lövholmen. Tillsammans med Stadsberget och Allhuset lyfter projekten innerstaden. – Det finns alla möjligheter för Piteå att växa. Det känns nästan som att vi har

tagit i väl lite med 43 000 invånare.

Efterfrågar rotation Men hyrorna för nyproducerade lägenheter är höga och Björn Berglund ser det som en utmaning att få fler äldre med låga boendekostnader att sälja sina hus och lägenheter och skapa rotation på bostadsmarknaden. – En framtidsfråga i vårt

samhälle är att skapa möjligheter för unga och nystartade familjebildare.

Det finns alla möjlig heter för Piteå att växa. Det känns nästan som att vi har ta git i väl lite med 43 000 invånare.

Strandnära boende En annan viktig fråga för Piteå kommun är att tillskapa nya bostadsområden. Det är tydligt att efterfrågan för strandtomterna är störst och Björn Berglund konstaterar att allt fler fritidshus förvandlas till åre runt-boenden.

– Nu diskuterar vi var vi kan skapa LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen, reds. anm) i översiktsplanen för att göra det möjligt att bygga nära vattnet. Joel Gustafsson

50-talet nya tomter planeras på Klubben PITEÅ

Fritidshusområdet vid Pite havsbad växer och nu släpper kommunen 22 nya tomter. Steven Karlsson, privat markägare, hoppas på att få loss 34 nya tomter. – Klubben har en stark dragningskraft, säger han.

Kommunens 22 nya fritidshustomter på Klubben har varit färdigställda sedan 2012. Förhandlingarna med vägsamfälligheten om rätten att anlägga en anslutningsväg har dragit ut på tiden men nu är avtalen och vägen till området upprättade. Förra månaden fick personer längst fram i i tomtkön möjlighet att köpa tomter som ska avstyckas i må-

nadsskiftet april/maj. – Klubben är att attraktivt område som angränsar till Pite havsbad, Gläntan och Sandängesstranden. Vi märker ett stort intresse, bland annat från Malmfältsområdet och Luleå, säger Therese Bergdahl, som arbetar med markfrågor på Piteå kommun.

Strikt detaljplan Maximalt tio procent av

fastighetsarean får bebyggas och huvudbyggnaden måste vara i ett plan och inte större än 100 kvadratmeter. – Utöver det tillkommer 75 kvadratmeter för garage och uthus. Detaljplanen är strikt med hur man får bygga, säger Bergdahl. Steven Karlsson och Eva Backman i södra Pitholm äger skogsmark bredvid kommunens område på Klubben. De planerar ock-

så att sälja ut tomter – 34 stycken på 1750 kvadratmeter. – Min förhoppning är att få detaljplanen för området klart till hösten.

”Stor efterfrågan vid Pite havsbad” – Det finns en stor efterfrågan på tomter vid Pite havsbad och jag tror att det blir riktigt bra om man samlar bebyggelsen och får ord-

ning på vatten och avlopp, säger Steven Karlsson. Pitholmsheden är ett viktigt betesland vintertid för Östra Kikkejaur sameby och det finns en oro för att utökad bostadsbebyggelse kommer att försvåra renskötseln i området. Steven Karlsson för en dialog med samebyn och hoppas att nå en lösning. Joel Gustafsson

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

äxer

PITEA v

ARBETET MED TRÄKRONAN FORTSÄTTER

Vi bygger framgångarna på en effektiv och yrkesskicklig organisation, som tar ansvar och bygger förtroenden i alla led.

Piteås hjärta växer I gränslandet mellan konst och arkitektur

Ta tillvara lokala konstnärer och material

Träslag som gran, tall, lärk, ceder och masur

Bevara Piteåkaraktär

Miljön omkring oss är utgångspunkten när vi går vidare med Träkronan-projektet. Vi siktar på något alldeles extra och inspireras av de här bilderna och tankarna.

Intresserad av lägenhet eller butikslokal? Följ med på www.trakronan.se eller gilla oss på facebook.

Hos oss går kreativitet och ekonomi hand i hand. Arkitekthuset Monarken har ﬂera viktiga ledstjärnor, vägledande inom alla våra verksamheter : Nyskapande arkitektur, kloka tekniska lösningar och god byggekonomi. Mer på www.monarken.se

xer

10 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

Drömboende i nytt villakvarter vid vattnet PITEÅ

Lena och Henrik Eriksson är glada att de lämnade Stockholm och byggde sitt drömhus på Långskatan. – Vi hoppas alla tomter blir sålda så att det blir ett stort kvarter där barnen kan leka med varandra, säger Lena Eriksson. Intresset var svalt när kommunen släppte 39 nya tomter på Långskatan. – Det har varit lite stagnation i fastighetsmarknaden tidigare men nu känns det som att det har lossnat igen, säger Maria Nilsson som handlägger markfrågor på Piteå kommun. Fyra hus är uppförda, åtta tomter har reserverats och två bygglovsansökningar är under handläggning. – Det känns jätteroligt. Det är ett superfint område med närhet till vatten, natur, motionsspår och skolor.

Flyttade hem Lena och Henrik Eriksson flyttade hem till Piteå 2011 efter tio år i Stockholm. Hon fick jobb som sekreterare på en advokatbyrå och han som byggnadsingenjör på ett arkitektkontor i Piteå. Paret letade förgäves efter ett lämpligt hus så när strandtomten på Långskatan dök upp bestämde de sig för att rita sin egen dröm villa med stora fönster med utsikt mot Ytterstholmen

och Lillbogrundet. – Det går nog inte att få ett bättre läge, säger Lena Eriksson.

Långt bak i kön 32 personer stod före i kön och med erfarenhet av marknaden i Stockholm blev familjen förvånad när de fick chans på en av de bästa tomterna. – Men man kan förstå att det är ett stort beslut att bygga. Det är väldigt dyrt. Tomten kostar 300 000 kronor och innan huset står klart med inkoppling där landar prislappen på flera miljoner, säger Henrik Eriksson.

Många nyfikna Varje dag åker det bilar genom kvarteret. Många är nyfikna och familjen hoppas att intresset för området ökar när det börjar grönska. – Det närmar sig vår och folk blir mer intresserade av att bygga hus, säger Lena Eriksson. Tomterna ligger i en svag nordsluttning vilket inne-

I december flyttade Henrik och Lena Eriksson och barnen Olle och Alva in i det nya huset på Långskatan. ”När vi fick chans på

bär att hus längre bak också får vattenutsikt. Nackdelen är att vissa tomter kräver suteränghus vilket kan medföra högre byggkostnader. – Det är häftiga hus men det är svåra planmässigt, säger Henrik Eriksson som ser ett stort behov av fler attraktiva tomtområden för att Piteå ska kunna växa. – I dag vill många bo nära vattnet. Det känns som att det borde finnas många attraktiva lägen runt om i Piteå men det krävs ett aktivt letande av kommunen för att få fram dem. Joel Gustafsson

Det är fritt att bygga vilket hus man vill så länge man följer detaljplanen. ”Det kan bli ett intressant kvarter med många skilda hustyper”, säger Henrik Eriksson med sonen Olle, två år.

Fyra hus i kvarteret är redan tre av dem.

Bostadssatsningar planeras i Berg BERGSVIKEN

Nya villaområden och flerbostadshus planeras i Bergsviken. Det är markägaren Kent Berglund och Pitebo som ser efterfrågan på fler bostäder.

Det kommunala bostadsbolaget har lämnat in en begäran om planbesked för uppförandet av två flerbostadshus med åtta lägenheter vardera. Husen är tänkt att placeras på parktomten efter Tolvmansvägen bakom Ica Supermarket. – Det finns en väldigt

stor efterfrågan på mindre lägenheter i Bergsviken. Det är personer som flyttar från sina villor och vill komma ifrån gräsklippning och snöskottning, säger Maria Adlers, vd på Pitebo. Totalt rör det sig om en investering på cirka 21 miljoner kronor.

– Vår ambition är att ha det klart under 2015 om allt går bra.

Villaområde planeras Skogs- och grönområdet vid Lundavägen–Bullerviks vägen i närheten av Ursberget kan bli ett nytt villakvarter med ett 15-tal tomter på

1 400 till 1 800 kvadratmeter. Planprogrammet är godkänt och miljö- och byggnämnden har beslutat att inleda detaljplanen som gick ut på samråd i mars. – Jag bor i anslutning till området och genom åren har jag blivit kontaktad av främmande människor som

undrar om det finns tomter att köpa, säger exploatören Kent Berglund i Bergsviken som äger marken tillsammans med fyra syskon.

Intresserad tillverkare Han håller tummarna för att planen godkänns och att tomterna kan börja säl-

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

äxer 11

PITEA v

2% AV SVERIGES DIESEL TILLVERKAS I PITEÅ

Vi vill växa med Piteå! en tomt längst ned mot vattnet på tog vi chansen. Vi är jättenöjda”, säger Lena Eriksson.

Foto: Joel Gustafsson

SunPine och Piteå har en sak gemensamt. Vi vill växa. Och vi har alla förutsättningar att lyckas. Här är några av våra insatser för tillväxt i Piteå:

Bostadsområdet Långskatan Vi fortsätter rekrytera under 2014 n Långs-

byggda och närmast vattnet står Foto: Joel Gustafsson

katan ligger cirka tre kilometer från Piteå centrum, nära havet och Grisbergets motions- och skidspår. Närmaste skola ligger vid Ostronstigen, drygt en kilometer på väg in mot centrum. n Gång- och cykelväg planeras och ska länkas samman med redan befintliga gång- och cykelvägar. n Tomtstorleken varierar från 805 till 1 269 kvadratmeter och det är fritt att bygga vilket hus man vill så länge man följer detaljplanen. n Tomterna är uppdelade i tre prisklasser, 150 000, 200 000 och 300 000 kronor. Till detta tillkommer anslutningskostnader för eloch vatten.

Vi bygger ut vårt kontor och bygger förråd/verkstad Vi sponsrar Piteå IF Dam Vi sponsrar kommunens initiativ för att locka hemvändare Vi kommer att genomföra fortsatta investeringar i mångmiljonklassen för att utveckla vår process

sviken jas under året. En kontakt med Stenbackens husfabrik i Hortlax är etablerad och enligt Kent Berglund är de väldigt intresserade. – Vi vill dra nytta av deras kunskaper och nätverk. De tror mycket på det här området. Joel Gustafsson

S U N P I N E P R O D U C E R A R TA L L D I E S E L i sin anläggning i Piteå. Tallolja är basen i

framställningen av SunPines förnyelsebara produkter som i slutänden blir Preems ACP Evolution diesel. Företaget startade 2006 och har investerat cirka 330 miljoner i sin världsunika anläggning som sysselsätter ett 40-tal personer.

Kent Berglund vill sälja tomter i Bergsviken. Detaljplanen har varit ute på samråd. (Arkivbild) Foto: Robert Lundberg

SunPine AB • 941 22 Piteå • Tel. 0911-23 28 00 • w w w.sunpine.se

xer

12 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

Rawi satsar på hög kvalité i lägenheterna. Det innebär bland annat extra högt till tak, vägghängda toalettstolar och tvättställ, kakel och klinker, trägolv i alla lägenheter; LEDspotlights i fönstersmygar, genomgående hög standard på köksutrustning med mera.

Innergården kommer att ha en belyst boulebana, trädäck med sittgrupper och planteringar med porlande vatten. Även ett bokningsbart uppvärmt orangeri ska locka till umgänge. Illustrationer: Tirsén & Aili Arkitekter

Hög boendestandard i nya

PITEÅ

fängslande lägenheter

Polishuset byggs om till attraktivt boende med utsikt över stadskärnan och södra hamn. Två tredjedelar av lägenheterna är redan bokade. – Det är ett jätte högt tryck efter lägenheter, säger Karin Wiksten, lokal förvaltare på Rawi.

Mycket har hänt sedan fastigh etsbolaget Rawi köpte det gamla polishuset hösten 2010. Den ombyggda fastigheten har fått två nya våningar och den 1 december är 46 lägenheter inflyttningsklara. Samtidigt har BD Bygg börjat resa en helt ny huskropp med 17 lägenheter närmast Hamnplan. Den ska stå klar den 1 april. – Det har varit ett stort intresse och två tredjedelar av lägenheterna är redan bokade, säger Karin Wiksten. Tillsammans med pappa Ulf Wiksten, Rawis ägare och vd, visar hon betongskelettet som sakta förvandlas till ett exklusivt boende med vattenutsikt.

”Fin utsikt” Mest eftertraktade är såklart lägenheterna mot Södra hamn men det finns även personer som vill bo närmast innergården med orangeri, boulebana, bänkar och planteringar.. – Utsikten kommer att bli fin oavsett vilken lägen-

Ulf Wiksten, vd och ägare av Fastighetsbolaget Rawi, och lokalförvaltaren Karin Wiksten, ser slutet på ombyggnaden av gamla polishuset. ”Det har varit en speciell resa. Nu är vi i mål”, säger Ulf Wiksten. Foto: Joel Gustafsson het man väljer, säger Karin Wiksten.

14 nya lägenheter Kontorsbyggnaden vid Hamngatan ska hyras ut till företag. Taket höjs med två våningar men det är fortfarande oklart om det blir 14 nya lägenheter eller ytterligare 900 kvadratmeter lokalyta. – Vi håller den lösningen öppen, säger Karin Wiksten. Lägenhetsstandarden

kommer att vara hög. I hallen möts hyresgästerna av marmor och resten av ytan utrustas med trägolv. Köksinredningen och badrummen kommer att vara av exklusivare modell och många får stora balkonger, både öppna och inglasade. Gemensamma utrymmen utrustas med bastu och relax. – De som väljer att flytta till de här nyproducerade lägenheterna är de som vill

satsa på boendet, säger Karin Wikstén. De 63 lägenheterna består framförallt av tvårummare och trerummare från 41 till 113 kvadratmeter. Högst upp planeras två fyrarummare på 158 kvadratmeter.

18 000 för en fyra Byggkostnaden blir 130 miljoner kronor och hyresnivån för kunden pendlar från drygt 6 000 kronor

för de billigaste tvårumslägenheterna till 10 000 till 13 000 för treorna. De största fyrarummarna kostar 18 000 kronor. – Då får man mycket mer utöver det vanliga. Finns det kunder i Piteå för de allra dyraste lägenheterna?

– Jag vet att en av de största är bokade och treorna har vi inte haft några problem att få iväg. Det är ett jämnt tryck

Utsikten kommer att bli fin oavsett vilken lägenhet man väljer.

K arin Wiksten.

på alla lägenheter medan Chuset är mest attraktivt (den nybyggda huskroppen närmast Hamnplan, reds anm). Joel Gustafsson

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

Energisnåla hus ska ge eko

äxer 13

PITEA v

VI HAR UTÖKAT –

NU 180 KVM MUSIKAFFÄR! Vi kan musik och har koll på alla kvalitétsmärken

NU ÄVEN MED

FURUNÄSET

Lusthusbacken ska bli ett modernt bostadsområde vid Piteälven med villor, radhus och flerbostadshus. Förhoppningen är att fem hus med låg energiförbrukning ska byggas i ett inledande skede. Planerna har funnits länge och infrastrukturen, gräsytorna, stenmurarna och trädplanteringarna är redan färdigställda på området vid den inre skärgården i Furunäset. Förhoppningen är att bygga fem så kallade passivhus i första etappen och försäljningen inleds i augusti genom Stenbackens trä, Glommershus, Villa varm, Vittjärvshus och Englundshus – Tomterna är tilldelade men det är inget som byggs förrän man har kunder, säger Hans Ruthberg, näringslivsutvecklare på Piteå kommun.

Extremt energisnåla Boendeytan blir 140 kvadratmeter i två plan med en

NYA PRODUKTER INKOMMER HELA TIDEN FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK

0911-103 05 BERGSVIKSVÄGEN 26 (500m från taxi och busstation) Fredrik Lundman välkomnar hjärtligt både nya och gamla kunder!

På Lusthusbackent planeras fem friliggande villor, fem radhus och fyra flerfamiljhus. Vatten, avlopp, belysning och gångvägar är klara - även stenmur, trädplanteringar och grönytor. Illustration: Arkitekthuset Monarken tomtarea på 550 kvadratmeter. Villorna är extremt energisnåla och ska installeras med mätpunkter och sensorer som ska ge full kontroll över förbrukningen. Priset per villa är 3,3 miljoner kronor. 440 000 kronor tillkommer för tomten och driftkostnaden är beräknad till 2 667 kronor per månad.

Lägenheter planeras – Det är dyrt med nyproduktion men boendekostnaden blir inte speciellt hög med tanke på den låga en-

ergiförbrukningen och dagens räntelägen, säger Hans Ruthberg. Utöver villorna planeras fyra energisnåla flerbostadshus med 24 till 36 lägenheter samt en radhuslänga med fem hus. Enligt Hans Ruthberg pågår det fortfarande diskussioner med intresserade fastighetsföretag men ännu är inget klart. – Jag skulle bli förvånad om vi inte kommer till skott i närtid med flerfamiljshuset, säger Hans Ruthberg. Joel Gustafsson

Nu växlar vi upp! - och byter namn från Mynta y till Vårjacka från Nimbus

Privatpersoner & Företag varmt välkomna! Mån-fre kl 8-17 • Tel 0911-105 14 Verkstadsgatan 8 (vid PPG) ”Proﬁlreklam på bred front!” www.frontapitea.se

EN 50-ÅRIG JAPAN I PITEÅ, SOM STÄNDIGT VÄXER. Aldrig har vi sålt så många bilar som nu och vi växer med en allt högre hastighet.

AURIS EDITION 50 1,6 Bensin Jubileumspris: 179.900 kr AURIS TOURING SPORTS EDITION 50 Ord.pris 197.900 kr 1,6 Bensin Fördelslån 1.829 kr/mån Jubileumspris 187.900 kr Prenumeration 3.390 kr/mån Ord.pris 205.900 kr Fördelslån 1.910 kr/mån Prenumeration 3.465 kr/mån

RAV4 EDITION 50 2,0 Bensin Jubileumspris: 270.900 kr Ord.pris 282.800 kr Fördelslån 2.754kr/mån Prenumeration 4.419 kr/mån

YARIS EDITION 50 1,33 Bensin Jubileumspris: 137.900 kr Ord.pris 160.700 kr Fördelslån 1.402 kr/mån Prenumeration 2.595 kr/mån

Spara upp till 25.000 kr EDITION 50 JUBILEUMSPRISER GÄLLER T O M 30 APRIL 2014 OCH KAN EJ KOMBINERAS MED ÖVRIGA RABATTER ELLER AVTAL.*KAMPANJRÄNTA 3,95 % GÄLLER END. KREDITANSÖKNINGAR PÅ EDITION 50, FÖRDELSLÅN/LEASING 24–36 MÅNADER FROM 27 JAN TOM 3 FEB 2014 VID FINANSIERING VIA TOYOTA FINANCIAL SERVICES. PRISEX BASERAD PÅ FÖRDELSLÅN, 36 MÅNADER, 30 % KONTANT/INBYTE, 40 % RESTSKULD. ORD RÖRLIG RÄNTA (5,49 % 01 JAN-14). EFF RÄNTA 5,12 %. PRENUMERATION INKL LEASINGAVG, MOMS, SERVICE OCH FÖRSÄKRING, 36 MÅN, 1.500 MIL/ÅR, DEPOSITION 5.000 KR. UPPLÄGGNINGS- OCH AVIAVG TILLKOMMER. BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH CO2 UTSLÄPP VID BLANDAD KÖRNING: AURIS TOURING SPORTS 3,7–6,2 L/100 KM OCH 85–143 G/KM, AURIS 3,8–6,1 L/100 KM OCH 87–140 G/KM, YARIS 3,5–5,4 L/100 KM OCH 79–124 G/KM, RAV4 5,6–7,3 L/100 KM OCH 147–176 G/KM. MILJÖKLASS EURO5/HYBRID. BILARNA PÅ BILDERNA KAN VARA EXTRAUTRUSTADE. VI RESERVERAR OSS FÖR EV ÄNDRINGAR, AVVIKELSER OCH TRYCKFEL.

Se fler beg.bilar på www.burlinmotor.nu

Wille Platschef 0911-398 39 wille.forsman@burlin.se

Anders Bilförsäljning 0911-398 31 anders.johansson@burlin.se

Tommy Jonsson Bilförsäljning 0911-398 32 tommy.jonsson@burlin.se

Piteå: 0911-160 05 • Källbogatan 69, Piteå

xer

14 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

Första flerbostadshuset med

strandtomt

”Det är första flerbostadshuset i Piteå med strandtomt”, säger Sture Larsson på BDB Fastigheter. Henrik Enberg till vänster är platschef för BD Bygg.

Foto: Joel Gustafsson

PITEÅ

60 nya lägenheter – 20 meter från Norra stadsfjärden. Strömbacka strand ska vara inflyttningsklart till hösten. – Ska vi bli fler i kommunen så måste det finnas bostäder, säger Sture Larsson, vd på BDB fastigheter AB. De framväxande husen med närhet till centrum ligger ett stenkast från stadshuset och ett fåtal meter från stranden där en lång brygga har uppförts. Innergården kröns med en park och en boulebana. – Det är så roligt att folk i flerbostadshus också får strandtomt, säger Sture Larsson som stod för idén.

”Vattenutsikt” De 60 hyreslägenheterna byggs i två identiska sexvåningshus som spegelvänts mot varandra. Det blir två lägenheter med fyra rum och kök på 100 kvadratmeter, 20 trerummare på 80 respektive 77 kvadratmeter. Resten blir tvårummare

takt med att lägenheterna börjar färdigställas. – Efterfrågan på bostäder är större än tillgången och vi tror på att den här kommunen ska kunna växa. Tankegångarna är positiva och kustregionen har en stark dragningskraft, dessvärre på bekostnad av inlandet men det är inget vi kan styra över. Två identiska sexvåningshus reser sig på Strömbacka strand. Bostadshusen har spegelvänts mot varandra och ligger nära entrum och bara ett stenkast från stadshuset och stadsfjärdens strand. på 57 respektive 59 kvadratmeter. Högst upp på varje hus placeras en tvårummare på 72 kvadratmeter med magnifik utsikt. – Alla hyresgäster ska

kunna se vattnet från balkongen, säger Sture Larsson som också hoppas på flytbryggor för båtar.

”Inte billigt” Den första huskroppen ska

vara inflyttningsklar den 1 oktober och den andra den 1 december. Totalt kommer bygget kosta 90 miljoner kronor. – Det är inte billigt men det är bara bita i det sura

äpplet om man ska vara med.

”Stark dragningskraft” En tredjedel av lägenheterna är bokade och Sture Larsson hoppas att intresset ökar i

Hur länge sedan var det som det byggdes så här mycket i Piteå?

– Inte sedan slutet på 80-talet. De sista åren har det varit stendött i Piteå. Nu kommer allt på en gång. På gott och ont. Joel Gustafsson

PiteĂĽ-Tidningen Âˇ Fredag 4 april 2014

Ă¤xer 15

PITEA v

Temavecka om boende

Bo i PiteĂĽ, idag och i framtiden! )XQGHUDU GX Sn DWW E\JJD KXV" bU GX Q\ÂźNHQ Sn HQ Q\SURGXFHUDG OlJHQKHW L VWDQ" .UlYHU GLWW VRPPDUSURMHNW E\JJORY" Under nĂ¤sta vecka har du mĂśjlighet att diskutera dina fundringar kring FSIRHI :M OSQQIV EXX Â˝RREW To 1IHFSVKEVTPEXWIR M +EPPIVMER QIPPER OP RIHERWXoIRHI HEKEV :mPOSQQIR QIH HMRE JVoKSV MĂĽndag

Klimatsmart boende pĂĽ Lusthusbacken TrĂ¤ffa Hans Ruthberg, nĂ¤ringslivsutvecklare tillsammans QIH IR VITVIWIRXERX J}V LYWXMPPZIVOEVRE

Tisdag

%HÂźQWOLJD RFK Q\D OlJHQKHWHU KRV 3LWH%R 1EVME %HPIVW :( SGL FSWXEHWJ}VQIHPEVI )PMWEFIXL %RHIVWWSR FIVmXXEV SQ PmKIX

Onsdag

Hus till salu? *EWXMKLIXWF]VoR TVIWIRXIVEV PIHMKE SFNIOX

Torsdag

%\JJORY WRPWHU PDUN RFK SODQDUEHWHW ,ERHPmKKEVI JVoR 7EQLmPPWF]KKREH *]WMWO TPERIVMRK Â˝RRW To TPEXW J}V EXX WZEVE To HMRE JVoKSV

Fredag

Hus till salu? 7ZIRWO JEWXMKLIXWJ}VQIHPMRK TVIWIRXIVEV PIHMKE SFNIOX

Illustration av hur PiteĂĽs hĂśgsta hyreshus kan se ut frĂĽn andra sidan kanalen.

ILLUSTRATION: Tema Arkitekter

Utropstecken i stadskĂ¤rnan PITEĂ&#x2026;

lan Sundsgatan och PrĂ¤stgĂĽrdsgatan har varit ute pĂĽ samrĂĽd. Pitebos fĂśrhoppning Ă¤r att planen godkĂ¤nns i juni och om allt lĂśper utan avvikelser kan arbetet inledas vid ĂĽrsskiftet. Byggkostnaden berĂ¤knas till 105 miljoner kronor. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;Vi jobbar vĂ¤ldigt intensivt och har en hĂśg ambition. Sedan Ă¤r det mycket som inte beror pĂĽ oss. Vi vet att risken fĂśr Ăśverklaganden Ă¤r stor fĂśr unika projekt i stadskĂ¤rnan.

StrĂśmsundshuset ska bli stans hĂśgsta hyreshus. Den 50 meter hĂśga byggnaden utformas som ett utropstecken i stadskĂ¤rnan och om allt gĂĽr vĂ¤gen kan byggkranarna bĂśrja svĂ¤nga inom ett ĂĽr. EfterfrĂĽgan pĂĽ lĂ¤genheter i centrala PiteĂĽ Ă¤r enormt. PĂĽ Pitebos mest attraktiva adresser krĂ¤vs kĂśtider som Ăśverstiger tio ĂĽr och vd Maria Adlers vill lĂ¤tta pĂĽ bostadsbristen genom att bygga StrĂśmsundshuset. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;Ă&#x201E;ven om alla inte har rĂĽd eller vill bo i nyproduktion frigĂśrs pĂĽ det hĂ¤r sĂ¤ttet fler Ă¤ldre och billigare lĂ¤genheter, sĂ¤ger hon.

â&#x20AC;?Ett utropsteckenâ&#x20AC;? Den uppseendevĂ¤ckande byggnaden med 53 lĂ¤genheter ska bli PiteĂĽs hĂśgsta hyreshus. Fasaden byggs i halvmĂĽnar runt en fyrkantig stomme och lĂ¤ngst upp, 50 meter ovanfĂśr marken, skapas en terrass fĂśr hyresgĂ¤sterna. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;Vi vill ĂĽstadkomma ett utropstecken i kanten av

â&#x20AC;?PiteĂĽ vĂ¤xerâ&#x20AC;? EfterfrĂĽgan pĂĽ lĂ¤genheÂ ter i centrum Ă¤r stort och PiteÂbo jobbar intensivt med att fĂĽ till stĂĽnd StrĂśmsundshuset. â&#x20AC;?HyresÂ gĂ¤sterna kommer att fĂĽ en fantastisk utsiktâ&#x20AC;?, sĂ¤ger vd Maria Adlers.

Foto: Joel Gustafsson

stadskĂ¤rnan som avviker i hĂśjd och gestaltning. Samtidigt vill vi plocka upp fĂ¤rg och material som anknyter till omgivningen. Det ska smĂ¤lta in men Ă¤ndĂĽ kĂ¤nnas futuristiskt.

â&#x20AC;?HĂśg ambitionâ&#x20AC;? Detaljplanen fĂśr det 16 vĂĽningar hĂśga huset pĂĽ kvarteret Ekorren mel-

Men enligt Pitebo kastar hĂśghuset minimalt med skugga pĂĽ andra byggnader och Maria Adlers ser inte att utsikten fĂśr nĂ¤rboende kommer att fĂśrsĂ¤mras. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;Det Ă¤r ett stort projekt med relativt liten pĂĽverkan pĂĽ omgivningen.

Nya bostadsomrĂĽden vĂ¤xer fram Lusthusbacken - fĂśr klimatsmarta

LĂĽngskatan - boende nĂ¤ra stad och natur

HĂ¤r byggs klimatsmarta villor med nĂ¤rhet till stan, naturen och havet. Fem ZMPPSV WOE YTTJ}VW EZ JIQ SPMOE LYWXMPPZIVOEVI 7XIRFEGOIRW :MPPE :EVQ :MXXNmVZWLYW +PSQQIVWLYW SGL )RKPYRH ,YW *MRERWMIVMRK ZME 7TEVFEROIR2SVH

8E GLERWIR SGL F]KK HMXX HV}QLIQ To 0oRKWOEXER IXX R]XX ZMPPESQVoHI QIH havet runt knuten, endast cirka tre OMPSQIXIV JVoR GIRXVYQ 2oKVE ZMPPSV mV VIHER F]KKHE To SQVoHIX SGL ÂžIV mV To KoRK

1IV MRJSVQEXMSR www.pitea.se/lusthusbacken

1IV MRJSVQEXMSR SGL MRXVIWWIERQmPER ZZZ SLWHD VH ODQJVNDWDQ

Kontakt: +DQV 5XWKEHUJ , LERW VYXLFIVK$TMXIE WI

Kontakt: 0DULD 1LOVVRQ QEVME RMPWWSR$TMXIE WI 7KHUHVH %HUJGDKO XLIVIWI FIVKHELP$TMXIE WI

Hur ser ni pĂĽ alla byggÂ projekt som sker i stan?

â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;Vi tycker det Ă¤r roligt att PiteĂĽ vĂ¤xer och ser positivt pĂĽ projekten som Ă¤r iâ&#x20AC;&#x2030;gĂĽng. Alla bidrar till att gĂśra ÂPiteĂĽs stadskĂ¤rna mer attraktivt. Sedan Ă¤r det klart att det lĂ¤ngre fram kan bli en mĂ¤ttnad pĂĽ nya bostĂ¤der och det gĂ¤ller att vi Ă¤r affĂ¤rsmĂ¤ssiga i vĂĽra beslut. Joel Gustafsson

7EQLmPPWF]KKREH Z\ WEQLEPPWF]KKREH$TMXIE WI [[[ TMXIE WI [[[ JEGIFSSO WI TMXIE WI

xer

16 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

på höjden

Wallsténs vill bygga

PITEÅ

– Vi har inlett förstudien och tagit fram ritningsförslag, säger Wallstén

Wallsténs har planer på att bygga fler lägenheter och har tagit fram förslag för höghus i centrum. – Det är väldigt positivt att det satsas i Piteå och att det är många privata som bygger, säger Tomas Wallstén, ordförande i Wallsténsföretagen AB. Först ut planeras en påbyggnad av Teliahuset längs Sundsgatan. Det rör sig om ett 40-tal lägenheter i fem till sex våningsplan. – Det är för att möta behovet av lägenheter. Sedan är det en lämplig byggnad att bygga på. Vi har påbörjat planarbetet och har kontakt med kommunen i ärendet, säger Thomas Wallstén.

Höghusvisioner

Thomas Wallstén vill bygga fler lägenheter och tycker det är roligt med alla byggprojekt som sker. ”Det finns en väldigt stor efterfrågan på lägenheter”, säger Tomas Wallstén.

Foto: Joel Gustafsson

Alla i Piteå verkar vilja bo just på Häggholmen och det är ett sätt att nyttja markytan maximalt.

– Alla i Piteå verkar vilja bo just på Häggholmen och det är ett sätt att nyttja markytan maximalt. Men husen får inte bli så höga att det påverkar stadsbilden allt för mycket. Wallsténs fastighetsbestånd har växt med ytterligare 35 lägenheter i Piteå efter att fastighetsbolaget köpt tre angränsande hyreshus vid Prästgårdsgatan snett bakom Shell.

Uthyrda på en gång Föreningslokalerna på Hamngatan mittemot Småstadan har byggts om till sex ungdomslägenheter på 45 kvadrat vardera. De stod inflyttningsklara hösten 2013. – De blev uthyrda på en gång, säger han. Joel Gustafsson

Den här byggnaden vill Wallsténsföretagen höja för att skapa ett 40-tal nya lägenheter.

Foto: Joel Gustafsson

helikopter.nu

Han har även visioner om höghus i tio till tolv våningar på kvarteret Lilla örnen vid Hamnplan/Uddmansgatan eller på kvarteret Löjan där Piteå kommun söker investerare för att bygga bredvid parkeringshuset Stadsberget.

Varför är ni intresserad av höghus?

Nu är tillväxten i hamn Vi utvecklar infrastrukturen för att gå från hamn till logistikcentrum och redan i år skapar vi mer miljövänliga logistikmöjligheter via ombyggd elektrifierad järnväg. Allt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för tillväxt för regionens företag. Läs mer på piteahamn.se

Piteå Hamn AB är ett kommunalt bolag som äger och förvaltar Haraholmens logistikcentrum. Vi ser till att infrastrukturen är i gott skick och eftersträvar kostnadseﬀektiva logistiklösningar. I Piteå Hamn hanteras varje år 1,7 miljoner ton gods på 350 fartyg med traﬁk på främst Europa, Baltikum och Nordafrika.

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

äxer 17

PITEA v

Tre affärsområden – gemensam nytta

SHORELINK TERMINAL

ansvarar för den

operativa verksamheten i Skellefteå,

SHORELINK TRANSPORT

är entreprenör

inom maskin- och transportområdet.

SHORELINK SHIPPING

bedriver skepps-

klarering och speditionsverksamhet.

Piteå, Luleå och Kalix Hamn.

WWW.SHORELINK.SE

xer

18 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

LANDMÄRKET som höjer hotellet till skyarna

PITEÅ

Träkronans hotell bäddar för fler turister i Piteå och satsningen höjer stadskärnan till skyarna. Nya bostäder ska hjälpa befolkningen att öka och Småstaden växer med större handelsytor. – Framtidstron i Piteå är fantastisk, säger Christina Skoog, vd på Skoogs Fastigheter. Inställningen till höghus har förändrats sedan familje företaget Skoogs lanserade sina kontroversiella planer för kvarteret Stora örnen. Det som var otänkbart för några år sedan finns i dag i flera fastighetsägares fram tidsvisioner. – För att utveckla stads kärnan så måste man byg ga på höjden och det känns fantastiskt att driva ett pro jekt som kommer att för ändra vår stad till det bättre, säger Christina Skoog.

Höjd hotellstandard Träkronan tar höjd för att stärka Piteå som besöks mål, bostadsort och shop pingstad. Kvarterets land märke blir hotellet med 70 rum och en skybar – 53 me ter ovanför marken. – Det kommer att bli en sevärdhet som sätter Piteå på kartan.

För att utveckla stadskärnan så måste man bygga på höjden och det känns fantastiskt att driva ett projekt som kommer att förändra vår stad till det bättre.

Christina Skoog, vd Skoogs Fastigheter.

För att nå den krävande kundgrupp som sätter upp levelse i fokus ska hotellet utformas i samråd med be söksnäringens branschor ganisationer. – Vi kan inte erbjuda bo ende för den målgruppen eftersom hotellstandarden är för dålig i stan. Vi mås te se till att bygga något som är bättre än allt annat så att turistkronorna stan nar kvar i Piteå. Det i sin tur kan ge ringar på vattnet och medföra att andra också ser över sina anläggningar, sä ger Christina Skoog.

Småstadens galleria byggs ut mot hotellet vid Hamngatan och uppgrade ras med 2 000 kvadratme ter kommersiell yta. Ny etableringar i form av affärer och restauranger väntas och sportbaren O’Learys är en av många som visat intres se att vara med i Träkronan. Många nya arbeten – kommer att skapas inom handeln och förmodligen kommer två restaurang er att etableras. Bara det är säkert 25 nya jobb, säger Christina Skoog.

70 nya lägenheter Den nya innergården ovan för affärslokalerna ska hu sera 45 nya lägenheter varav nio är stadsradhus på cirka 120 kvadratmeter. Skoogs är intresserade av att köpa husmoduler i trä och när höghuset står klart kan det gamla hotellet blåsas ut och förvandlas till 25 lägenheter. – Många vill bo mitt inne i stan i nya fräscha lägenhe ter. Med stadsradhusen till för vi också något som ing en annan har byggt, säger Christina Skoog. Hur märker ni av efter frågan på lägenheter?

– Det är helt sjukt. Vi har 42 lägenheter och det är säkert tre personer per dag som ringer och är i akut behov av bostad.

Det höga hotellet med 70 rum och en skybar i toppen ska byggas i korsningen Lillbrogatan/Hamngatan.

Inspirationsbilder: BSK Arkitekter

Hoppas att fler bygger Syskonen känner ingen konkurrens med andra bo stadsprojekt i centrum. Tvärtom önskar de att ännu fler skulle våga bygga. – Allt kommer att behö vas om vi siktar mot att bli 43 000 invånare, säger Ro land Skoog. – Om vi gör de här sats ningarna samtidigt som alla andra privata aktörer och kommunen bygger så har vi förutsättningar för att vi ska kunna bli ännu fler än så, sä ger Christina Skoog.

”Många arbetstillfällen” Upprepade överklaganden av detaljplanen för hög huset har dragit planerna i

Träkronan tillför 70 nya lägenheter, 2 000 kvadratme ter kommersiell yta och ett 53 meter högt hotell. ”Det kommer att betyda mycket för Piteås framtid”, säger Christina Skoog som äger projektet tillsammans med brodern Roland Skoog.

Kvarteret Stora örnen och Småstadens galleria uppgra deras exteriört och interiört. I nästa fas planeras nya lägenheter och stadsradhus.

långbänk men Christina och Roland Skoog tror att markoch miljööverdomstolen som sista instans ska neka prövningstillstånd för den privatperson som anser att

Nåiden är anlitade för bygget och Skoogs ser fram emot att sätta spaden i mar ken efter semestern. Trä kronan kommer att kosta cirka 300 miljoner kronor

byggnaden förstör Piteås småstadskaraktär. – Ingen skulle vara lyckli gare än vi om beskedet kom väldigt snabbt, säger Chris tina Skoog.

Inspirationsbilder: BSK Arkitekter

och sysselsätta mellan 50 och 100 personer i tre år. – Det rör sig om otroligt många arbetstillfällen, sä ger Roland Skoog. Joel Gustafsson

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

LÅT PENGARNA VÄXA

”DET BÄSTA MED JOBBET ÄR ATT ÅKA TILL JOBBET”

Med

bergvärmepump sparar du mest enl. Energimyndigheten.

JUST NU 10.000 KR RABATT * LASTVOLYM UPP TILL 6 LASTVOLYM UPP TILL 3,7

äxer 19

PITEA v

Välkommen att besöka oss i våra nya lokaler på Hammarvägen 51 och se världsnyheterna!

Nya Daikin Ururu Sarara II värmepump & luftrenare i ett

års

kompressor*

garanti

gäller konsumentmarknaden

*5 års helgaranti - 8 års kompressorgaranti

PEUGEOT PARTNER

1,6 e-HDi 90 hk Leasing 1.270 kr/mån Kampanjpris från 119.900 kr Ord. pris 149.900 kr

» 1 kr in - upp till 6 kr tillbaka! För varje krona du sätter in får du upp till sex kronor tillbaka i form av värme » Nytt miljövänligt köldmedium R32 » Luftrening / Luftbefuktning / Ventilation » Steglös underhållsvärme mellan 10 och 30 °C

PEUGEOT EXPERT

2,0 HDi 128 hk Leasing 1.884 kr/mån Kampanjpris från 177.900 kr Ord. pris 217.900 kr

Plötsligt har det blivit så enkelt att välja bergvärmepump.

BÄST

VÄRME Energimyndighe tens test januari 2014

Oavsett hur stort hus ni har, hur många ni är i familjen och var ni än bor i landet så lönar det sig att välja Daikin bergvärmepump 2,5–13kW. Den täcker i stort sett hela ert värmebehov utan att koppla in den energislukande elpatronen. Daikin har en unik kompressor med ett steglöst effektspann som anpassar sig till energibehovet. Först vid väsentligt lägre temperaturer* kopplar den in elpatronen och det kommer du att spara mycket pengar på. Sparar mest enligt Energimyndigheten!

Komfortmellanvägg med genomlastningslucka

13 se

I PITEÅ AB Öppettider: Mån - tors 9-18, fre 9-17, lör 10-13

Kylmontören I Piteå AB • Hammarvägen 51, Öjebyn • 0911 230 330

Prylvägen 4, ÖJEBYN, 0911-600 14 • www.bilhusetpitea.se

”Med 4-hjulsdrift vet jag att jag alltid tar mig fram” RENATA CHLUMSKA, ÄVENTYRARE

PREMIÄR FÖR NYA OUTLANDER PLUG-IN HYBRID Äntligen en laddhybrid som är en riktig bil. Outlander Plug-In Hybrid är en 4-hjulsdriven SUV med plats för hela familjen och massor av bagage som ändå kommer långt på ren el.

SUPERMILJÖBIL 4-HJULSDRIFT 5 STJÄRNOR I EURO NCAP

824 KM RÄCKVIDD TOTALT 52 KM RÄCKVIDD PÅ EL 5 SITTPLATSER

1 500 KG DRAGVIKT 1 600 LITER LASTVOLYM FÖRMÅNSVÄRDE FR 1004KR/MÅN NETTO

OUTLANDER FINNS ÄVEN I DIESEL- OCH BENSINVERSION

TRYGGHETSPAKET: • 8 års bilgaranti • 3 års vagnskadegaranti • 12 års rostskyddsgaranti • 3 års Mitsubishi Assistanspaket • Prisgaranti på service & reparationer

Viktad förbrukning 1,9 l/100 km och 134 Wh/km, CO2 44 g/km. Bilen på bild är extrautrustad. MITSUBISHIMOTORS.SE

Fallström Bil satsar och expanderar nu i nya större lokaler! Välkommen till Piteås Fräschaste Bilhall ! Öppettider: Vard 10–17 • Lörd 11–14 Batterigatan 3 (samma hus som Piteå tennishall) Piteå. Tel. 0911-171 00. Peter 070-219 16 70

Din Mitsubishispecialist i Norrbotten!

xer

20 PITEA vĂ¤

PiteĂĽ-Tidningen Âˇ Fredag 4 april 2014

Gammal industrimark ska bli

attraktivt bo

PITEĂ&#x2026;

IndustriomrĂĽdet pĂĽ LĂśvholmen ska fĂśrvandlas till en ny stadsdel med 1â&#x20AC;&#x2030;000 nya ÂlĂ¤genheter och ett landmĂ¤rke i form av ett 13 vĂĽningar hĂśgt trĂ¤hus. Stenvalls trĂ¤ och LindbĂ¤cks bygg stĂĽr bakom planerna som gĂĽr lĂĽngsammare Ă¤n vĂ¤ntat. Tanken var att arbeta fram en detaljplan inom ett begrĂ¤nsat omrĂĽde pĂĽ LĂśvholmen och bĂśrja bygga 100 till 200 lĂ¤genheter redan i hĂśst. Men Stenvalls trĂ¤ som Ă¤ger den oanvĂ¤nda marken bredvid sĂĽgverket har sett sig tvingade att skjuta fram projektet. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;Vi har investerat mer Ă¤n vad vi nĂĽgonsin gjort i sĂĽgverksrĂśrelsen. Vi har inte hunnit med, sĂ¤ger Anders Nordmark, vd pĂĽ Stenvalls trĂ¤.

15 flerbostadshus Enligt honom bĂśr en ansĂśkan om planprogram eller detaljplan lĂ¤mnas in under vĂĽren. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;I bĂ¤sta fall kan vi komma iâ&#x20AC;&#x2030;gĂĽng med att bygga vĂĽren/sommaren 2015. Det handlar om en inves-

tering pĂĽ 2,5 miljarder kronor och nĂ¤rmare 1 000 nya lĂ¤genheter i ett 15-tal flerbostadshus som LindbĂ¤cks bygg ska uppfĂśra i flera etapper. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;Det finns inte marknad fĂśr 800 till 900 nya lĂ¤genheter Ăśver en natt. Planen mĂĽste gĂĽ i takt med bostadsefterfrĂĽgan nĂ¤r PiteĂĽ vĂ¤xer, sĂ¤ger Anders Nordmark.

â&#x20AC;?Precis vid vattnetâ&#x20AC;? Som kronan pĂĽ verket planeras ett 13 vĂĽningar hĂśgt trĂ¤hus. Planer finns ocksĂĽ pĂĽ att bygga en fĂśrskola, kommersiella byggnader och anlĂ¤gga en badstrand samt parkomrĂĽden. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030; Vi ser mĂśjligheterna att skapa ett riktigt bra bostadsomrĂĽde nĂ¤ra stan. Vi behĂśver inte all mark fĂśr sĂĽgverket och lĂ¤get Ă¤r det

bĂ¤sta i PiteĂĽ. Precis vid vattnet.

fort sĂĽ det Ă¤r nog pĂĽ gĂĽng, sĂ¤ger Anders Nordmark.

Redan efterfrĂĽgan

â&#x20AC;?Vi stĂĽr redoâ&#x20AC;?

Enligt Stefan LindbĂ¤ck, vd pĂĽ LindbĂ¤cks bygg, Ă¤r alla inblandade taggade pĂĽ projektet Ă¤ven om det ĂĽterstĂĽr nĂĽgra bitar innan visionerna kan fĂśrverkligas. Han mĂ¤rker redan nu ett intresse frĂĽn personer som sĂśker bostad. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;Det Ă¤r strandnĂ¤ra sydvĂ¤stlĂ¤ge nĂ¤ra stan. Det Ă¤r hur bra som helst.

PiteĂĽ kommun utreder hur den befintliga infrastrukturen med el, fjĂ¤rrvĂ¤rme och vĂ¤gar ska klara av 1â&#x20AC;&#x2030;000 nya lĂ¤genheter. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;Vi stĂĽr redo nĂ¤r Stenvalls trĂ¤ kĂ¤nner att de vill gĂĽ framĂĽt. Vi har en organisation inom kommunen som kan matcha projektet, sĂ¤ger samhĂ¤llsutvecklaren Jessica Nilsson.

UtĂśkad provtagning Magasinen som stĂĽr pĂĽ den tilltĂ¤nkta bostadsmarken hĂĽller pĂĽ att nedmonteras men den oljeskadade marken Ă¤r Ă¤nnu inte sanerad. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;Det ska gĂśras en utĂśkad provtagning nĂ¤r snĂśn fĂśrsvinner. Och det verkar gĂĽ

Joel Gustafsson

Planerna Ă¤r fĂśrsenade men Stefan LindbĂ¤ck, vd pĂĽ LindbĂ¤cks bygg och Anders Nordmark, vd pĂĽ Stenvalls trĂ¤ tror fortÂ farande pĂĽ LĂśvholmenÂ projektet. (Arkivbild)

Foto: Gunnar Westergren

6ILL DU HA LiGRE DRIFTSKOSTNADER 4ILLiGGSISOLERA MED )NSUL3AFE

)NSUL3AFE iR EN LySULL SOM BESTkR AV CA kTERVUNNET GLAS OCH INNEHkLLER INGET BINDEMEDEL

T ILLBA KA

NĂ¤r du behĂśver grĂ¤vhjĂ¤lp! Kontakta oss nĂ¤r det gĂ¤ller: â&#x20AC;˘ DrĂ¤nering â&#x20AC;˘ Planteringar (Tex hĂ¤ckar) â&#x20AC;˘ GĂĽngar â&#x20AC;˘ Dikning â&#x20AC;˘ Schaktning m.m.

3E TILL ATT UTNYTTJA DET FyRMkNLIGA 2/4 AVDRAGET FyR ATT Fk TILLBAKA AV ARBETSKOSTNADEN $ESSUTOM FkR DU EN ENERGIBESPARING kR EFTER kR SOM VARAR BYGGNADENS LIVSLiNGD 3k VISST KAN MAN SiGA ATT TILLiGGSISOLERING MED )NSUL3AFE iR LyNSAMT

0911-600 03

Vi utfĂśr i stort sett alla mindre entrepenadarbeten.

VI LĂ&#x201E;MNAR FASTA PRISER PĂ&#x2026; ALLT!

HammarvĂ¤gen 29, Ă&#x2013;jebyn â&#x20AC;˘ 0911-600 03 073-050 31 27 â&#x20AC;˘ www.piteteknik.se

0911-600 03

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

äxer 21

PITEA v

oende I HÖGHUS Enligt Sten valls trä har industri området mellan Lövholmens sågverk och Klubbgär det mycket stor po tential för vattennära bostäder. Av skissen framgår det att ett 15-tal fler bostads hus i fem eller sex vå ningar pla neras. Den sydligaste delen kröns med ett höghus i 13 våningar. ILLUSTRATION: Lennart Sjögren, White arkitekteR

s å e t i P rsta stö delsplats han Vill du också bli en del av BackCity? Vi erbjuder butiksytor på 100- 5000m2 i ett attraktivt område som växer. För mer information kontakta Niclas Wikman, 070-230 56 70

23 butiker med brett utbud Alltid fri parkering Något för alla åldrar backcity.se

xer

22 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

Elever BYGGER FRAMTID – arbetslivserfarenheten ökar chansen PITEÅ

Strömbackaskolan uppför fyra flerbostadshus på Furulund. Elevbygget utrustar ungdomarna med unik arbetslivserfarenhet och bidrar med 24 eftertraktade lägenheter. – Befolkningen i Piteå ökar så det behövs bostäder, säger Sophie Sjögren, 18 år, från Jävre.

”Det är jättekul och man får bättre insikt i hur det är att jobba på ett bygge”, säger Agnes Grandin, som går murar- och plattpas att det ökar chanserna till sommarjobb. ”Största delen av de som går byggprogrammet går till arbete och tack vare alla projekt som byggs i Piteå har eleverna ännu större möjlighet att komma ut på riktiga jobb”, säger läraren Andreas Markstedt.

Blivande snickaren Björn Morin tror på framtiden för byggbranschen. ”Det blir mer folk och de behöver nya boenden”, säger han. Det första flerbostadshuset på Tryffelvägen blev klart för ett år sedan och samtliga sex lägenheter är uthyrda. Nu håller Strömbackaskolan på att färdigställa andra tvåvåningshuset och stommen för det tredje huset, ett lågenergihus, är under konstruktion. Sista fastigheten ska snart börja projekteras och totalt ligger investeringen på cirka 37 miljoner kronor. – Det är tvåvåningshus

med större lägenheter tänkta för familjer, säger Maria Adlers, vd på Pitebo.

Eleverna gör allt Bygg- och anläggningsprogrammet står bakom allt förutom ventilationen och Piteå kommun är ensam i Sverige med elevbyggen i den här storleksordningen. Branschen uppskattar att utbildningen utförs i skarpt läge och erfarenheten ger

ungdomarna en unik insikt i byggprojekt. – Det är jättekul. Man lär sig mycket av att prova på och se hur det fungerar i verkligheten, säger Rasmus Johansson, 19 år, från Älvsbyn.

Jobbmöjligheter Han läser tredje året med inriktning mot betong och ska snart ge sig ut i arbetslivet. Därför är det med glädje han ser hur mycket det byggs just nu.

– Det är bra för oss att det utvecklas och satsas. Då finns det jobbmöjligheter. Björn Morin, 17 år, från Piteå, svetsar armeringsjärn på taket till det tredje flerbostadshuset. Han utbildar sig till snickare och ser ljust på framtiden med tanke på alla förestående byggprojekt och branschens höga medelålder. – Det finns mycket jobb och många går i pension, säger han.

Eftersom husen byggs från grunden av skolungdomar tar byggtiden längre tid än normalt.

haft ett stort utbyte med Luleå och Skellefteå dit vi har pendlat, säger han.

Rejäla lägenheter

Skolan har ett bra samarbete med ortens företag och tack vare alla nya byggprojekt i Piteå har eleverna ännu större möjligheter att få praktikplatser som leder till varaktiga jobb. – Sedan tror jag det är jättebra för Piteå. Vi behöver mer bostäder och jag

Enligt läraren Andreas Markstedt med inriktning mot mur och plattsättning, borgar insatsen för välbyggda lägenheter och hög kvalité på utbildningen. – Piteå har producerat duktiga byggnadsarbetare under lång tid och vi har

”Jättebra för Piteå”

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

äxer 23

PITEA v

”Bondö kanalen kommer att öppna upp skärgården mellan norra och södra Piteå och bli ett lyft för båtlivet”, säger projektledaren Per Andersson som överser arbetet.

Bondökanalen lyfter skärgården PITEÅ

Bygget av Bondökanalen har börjat. Sjöfarare ska slippa segla runt det steniga Degersten och på sikt blir området en knutpunkt med båthamn, camping och nya fritidshustomter. 45 000 kubikmeter massor grävs upp för att skapa en 3,5 meter djup, 230 meter lång och 20 meter bred kanal vid Sikörsviken på Bondön. Båtrafiken mellan norra och södra skärgården kommer att få ett lyft sommaren 2015. – I dag känner många oro

för att köra runt Bondön om det blåser. Du måste ha en relativt stor båt och det blir en omväg på mellan 14 och 20 kilometer, säger Per Andersson, projektledare på Piteå kommun.

Klart i december Den EU-finansierade Bondökanalen är kostnadsberäknad till 26 miljoner kronor, där Piteå kommun går in med hälften av kostnaden. Skogen avverkades i februari och förra månaden grävdes vegetationen bort. Schaktning, muddring och uppförandet av en fyra meter hög öppningsbar bro kommer att bli klar i december. Vid kanalens mynning

ska en båthamn etableras och i nästa steg planeras sjöbodar, fritidshustomter och en campinganläggning med restaurang.

Ökad tillgänglighet – Tillgängligheten i skärgården kommer att öka och Bondön kan bli en knutpunkt för båtfolket, säger Per Andersson. Har kommunen gjort något så här stort skärgårdsprojekt tidigare?

– Inte direkt. Kanalen muddrades för 15 år sedan. Det var ett stort projekt. Sedan har vi muddrat i Södra hamn och snart är det dags i Norra hamn. Joel Gustafsson

sättningsutbildningen, om elevbygget. Pitebon välkomnar alla byggprojekt på orten och hopFoto: Joel Gustafsson

Största delen av dem som går byggprogrammet går till arbete och tack vare alla projekt som byggs i Piteå har eleverna ännu större möjlighet att komma ut på riktiga jobb.

Andreas Markstedt, LÄR ARE.

tror det primära är att bygga centrala lägenheter. Från skolan ser Sophie Sjögren, hur lägenheterna vid Strömbacka strand växer fram. Murar- och plattsättningseleven ser positivt på alla bostadsbyggen och tror att det behövs när befolkningen i Piteå ökar. – Men de är ganska dyra så man får se hur många som flyttar dit. Joel Gustafsson

Morgondagens energilösningar för hållbar utveckling. Vår mission är att skapa hög kompetens, praktisk kunskap Robert Lidström, 17 år, läser andra året på elprogrammet och förbereder kabeldragningarna för tredje flerbostadshuset på Furulund. Han tycker det är kul att Piteå växer. ”Det ökar chansen att få jobb sen”, säger han.

och unik infrastruktur för utveckling av energilösningar i framtida uthålliga energisystem.

Vår affärsidé: Stiftelsen Energitekniskt Centrum i Piteå (ETC) skall vara ett framstående forskningsinstitut och professionellt tjänsteföretag som arbetar internationellt mot akademi, samhälle och industri med att erbjuda skräddarsydda experiment, beräkningar och utredningar för energilösningar baserade på förbrännings-, förgasnings- och biorafﬁneringsteknik.

8 9-2 01 4 25 år

”Det är jätteroligt att få vara med och se hur det går till på riktiga byggen”, säger Sophie Sjögren, 18 år, som går murar och plattsättning.

Box 726, 941 28 PITEÅ Industrigatan 1 • 0911 23 23 80 info@etcpitea.se • www.etcpitea.se

xer

24 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

TRÄFFPUNKTNyttStad P-hus sätter Piteå på kartan

PITEÅ

Betongklumpen Löjan är borta och Stadsberget reser sig som ett unikt projekt med parkeringshus och mötesplats i ett. – Det här bygget kommer att sätta Piteå på kartan, säger Jan Ställ, fastighetschef på Piteå kommun.

Nåiden bygg lägger grunden för Stadsberget. Förvaltningscheferna Jan Ställ och Åsa Öberg är mycket nöjd över den Foto: Joel Gustafsson unika pakeringsmötesplatsen. ”Det är väldigt bra för Piteå”, säger hon.

Det fula P-däcket har rivits för att ge plats åt ett modernt parkeringshus. Grunden till Stadsberget är lagd och i december får Piteå en ny mötesplats. Det fem våningar höga huset med en fasad i grånande lärkträ kommer att

rymma 228 parkeringsplatser, cykelparkering och möjligheter att ladda el bilar. En bred trappa leder sedan upp till träffpunkten på toppen där soldäck och aktivitetsytor planeras. – Det är unikt att kombinera ett funktionellt parkeringshus med en mötesplats för Pitebor och besökare. Projektet har rönt stor uppmärksamhet land och rike runt. Det planeras redan nya parkeringshus i samma koncept, säger Jan Ställ.

Stadsbilden förändras Vissa parkeringshus kan kännas otrygga och arkitekterna Henning Larsen i Köpenhamn och White Arkitekter i Umeå har lagt ned stor möda på att skapa en

PITEÅ / 0911-23 01 01 / STORGATAN 48 A / FASTIGHETSBYRÅN.SE

Fastighetsbyrån i Piteå växer! Nu hälsar vi vår nya mäklarassistent Eva Hedström välkommen in i gänget.

Vi växer i takt med att Piteå växer och är en av Piteås mest anlitade fastighetsbyråer. Varje år hjälper vi drygt 300 familjer i deras köp- och säljprocess. Vi förmedlar i huvudsak villor, bostadsrätter, fritidshus, tomter, hyreshus, skogs- och lantbruk i hela Piteå kommun. Affärsmässighet, trygghet och förtroende är tre viktiga ledord som speglar vårt arbete. På kontoret ﬁnns välutbildad personal, med god lokalkännedom, som alla aktivt arbetar med att erbjuda den bästa mäklartjänsten.

Möt framtiden med oss. Boka in en tid för en kostnadsfri värdering av din bostad.

Välkommen till oss på Fastighetsbyrån i Piteå! Daniel Johansson, Eva Hedström, Stefan Bergstedt, Inga-Britt Pettersson FASTIGHETSBYRÅN I PITEÅ / 0911- 23 01 01 PITEA@FASTIGHETSBYRAN.SE / FASTIGHETSBYRÅN.SE

PiteĂĽ-Tidningen Âˇ Fredag 4 april 2014

dsberget

Ă¤xer 25

PITEA v

Illustration: Henning Larsen Architects

tillgĂ¤nglig, lĂ¤ttorienterad och upplyst utformning. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;Alla ska kunna kĂ¤nna sig trygga hĂ¤r, sĂ¤ger Jan StĂ¤ll. Det gamla betongdĂ¤cket frĂĽn 1960-talet blev en barriĂ¤r mellan Sundsgatan och PrĂ¤stgĂĽrdsgatan. Med rivningen Ăśppnas Aronsgatan upp fĂśr gĂĽende hela vĂ¤gen ned till Sundsgatan. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;Det hĂ¤r kommer att fĂśrĂ¤ndra stadsbilden och knyta ihop omrĂĽdet mellan stan och kyrkan, sĂ¤ger Ă&#x2026;sa Ă&#x2013;berg, fĂśrvaltningschef fĂśr samhĂ¤llsbyggnad.

Torg i nĂ¤sta etapp Tanken Ă¤r ocksĂĽ att skapa ett levande torg nedanfĂśr Stadsberget och dĂ¤rfĂśr kan det tyckas konstigt

att P-dĂ¤cket nĂ¤rmast Uddmansgatan Ă¤r kvar. Kommunens fĂśrhoppning Ă¤r att privata investerare ska bygga pĂĽ den attraktiva tomten. DĂ¤rfĂśr har omrĂĽdet inte fĂĽtt nĂĽgon ny detaljplan. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;Det pĂĽgĂĽr diskussioner och vi hoppas att komma

igĂĽng under nĂ¤sta ĂĽr, sĂ¤ger Ă&#x2026;sa Ă&#x2013;berg vars fĂśrvaltning Ă¤r inne i en intensiv period med alla byggprojekt. â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x2030;Vi har aldrig haft sĂĽ hĂ¤r mycket att gĂśra. Stadsberget kommer att kosta 116,5 miljoner kronor. Joel Gustafsson

I R A S T A S I V

PITEĂ&#x2026;!

VĂĽr verksamhet har bedrivits sedan 1911 och Ă¤gs samt drivs nu i fjĂ¤rde generationen. Genom ĂĽret har vi varit YHUNVDPPD L GH Ă&#x20AC;HVWD EUDQVFKHU KDQGHO EXVVWUDÂżN UHVHE\Un KRWHOO UHVWDXUDQJ RFK IDVWLJKHWHU 8QGHU GH VHQDVWH nUHQ KDU HQ LQULNWQLQJ VNHWW PRW KXYXGVDNOLJHQ IDVWLJKHWHU 9LNWLJW I|U RVV lU DWW RFNVn ELGUD WLOO 3LWHnV XWYHFNOLQJ VRP KDQGHOV RFK NXOWXUVWDG 9L HUEMXGHU ORNDOHU RFK ERVWlGHU IUlPVW L 3LWHn PHQ lYHQ L Ăśvriga Norrbotten. VĂĽr strĂ¤van Ă¤r att ge vĂĽra hyresgĂ¤ster OnQJVLNWLJD RFK WU\JJD K\UHVUHODWLRQHU PHG K|J VWDQGDUG L ElVWD OlJH PHG ElVWD P|MOLJD VHUYLFH 6|NHU QL ORNDO HOOHU ERVWDG YlONRPPHQ DWW NRQWDNWD RVV

3UlVWJnUGVJDWDQ

LQIR#ZDOOVWHQV VH

ZZZ ZDOOVWHQV VH

VĂ¤ kom VĂ¤lkommen VĂ¤lk mme m n ti til till N No Nolia ia Tommy Tom mmy my Ab Abrahamsson! raha ahamsson o 9L YLOO VWROW SUHVHQWHUD YĂ&#x201A;U Q\D 9' 7RPP\ $EUDKDPVVRQ Â˘UH Tommy Ă¤r 39 ĂĽr och kommer nĂ¤rmast frĂĽn en tjĂ¤nst som fĂśretagsrĂĽdgivare pĂĽ Swedbank och har en gedigen bakgrund som marknads- och fĂśrsĂ¤ljningschef samt konceptutvecklare inom besĂśksnĂ¤ringen, bl a fĂśr Holiday Club och SkiStar. Tommys fokus pĂĽ Nolia blir att utveckla framtidens mĂśtesplatser tillsammans med vĂĽra kunder. Kontakta honom fĂśr nya, spĂ¤nnande samarbeten!

www.nolia.se www.nolia .se

xer

26 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

Allhuset inbjuder till spännande

kultur-mix PITEÅ

Kulturen flyttar in på gågatan tillsammans med nya företag, bland andra Bishops Arms pub, hotell och restaurang. Allhuset blir en spännande mix av olika verksamheter.

Byggarbetsplatserna röner stor uppmärksamhet bland Piteborna. Helge Viklund brukar titta in genom hålen vid allhuset var och varannan dag. ”Det är skoj att det byggs i Piteå”, säger han.

Tanken är att man ska kunna kombinera parken med aktiviteter i huset.

THomas Wallstén.

I samband med att Gallerian byggdes 2007 såg Thomas Wallstén möjligheterna med den obebyggda tomten mittemot. – Jag tyckte att man skulle använda den till något bra, förslagsvis ett kulturhus i någon form, säger Thomas Wallstén, delägare och ordförande i Wallsténsföretagen AB. Efter många turer och en långdragen tillståndsprocess är bygget nu i full gång. Även om idén med ett kulturhus inte infriades rakt av är Thomas Wallstén optimistisk till det nya konceptet. – Själv hade jag väl kanske sett att man hade flyttat hela biblioteket och gjort en ännu större satsning men vi har ju anpassat oss efter riktlinjer vi har haft och tagit in kommersiella delar, säger Thomas Wallstén. Finns det ett behov av centrala kulturlokaler?

– Jag tror det är väldigt viktigt att man lyfter in det i stadsmiljön. Piteå är speciellt med sin storgata där otroligt mycket folk rör sig. Med det här kanske man kan få in nya grupper som intresserar sig för kultur.

”Spännande mix” Allhuset kommer att uppföras i fyra våningar med

Grundläggningen av Allhuset är i full gång. Jan Jonsson och Nina Sjömark från Piteå Näringsfastigheter står bakom projeket tillsammans med Thomas Wallstén. ”Det kommer att bli en flexibel lokal som går att nyttja till mycket”, säger Thomas Wallstén. Foto: Joel Gustafsson

Skisserna visar hur Allhuset kommer att se ut. Byggnaden kommer att uppföras i fyra våningar med källargarage. ett garage i källarplan. De två översta våningarna inrymmer kontor respektive 29 hotellrum. Restaurangen och puben på entréplan nås från gågatan och övriga delar blir kulturvåning med bland annat konsthall och mötesplats med möjligheter till olika kulturaktiviteter

Lokalerna är uthyrda och i mars 2015 slår Bishops arms upp portarna och Dina försäkringar nord och More media flyttar in. – Det blir en jättespännande mix av företag och verksamheter. Vi får väldigt mycket glada tillrop från allmänheten som tycker att

det är roligt att det byggs, säger Nina Sjömark, marknadschef på Piteå Näringsfastigheter, PNF.

Kulturpark I anslutning till Allhuset planeras en kulturpark som ska fungera som en ”grön oas” i stadskärnan.

ILLUSTRATION: arkITekThuse T Monarken

– Tanken är att man ska kunna kombinera parken med aktiviteter i huset, säger Thomas Wallstén. Allhuset kommer att kosta cirka 75 miljoner kronor att bygga och fastigheten ägs av Kommanditbolaget Stadsvapnet som i sin tur ägs till 95 procent av PNF.

Wallsténsföretagen är minoritetsägare med fem procent men ambitionen från bägge delägare är att de ska öka sin ägarandel på sikt. – Vi har en pågående diskussion om det, säger Thomas Wallstén. Joel Gustafsson

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

äxer 27

PITEA v

Europas största kraftlinerbruk Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är Europas största kraftlinerbruk. Det förpliktigar. Vi måste hela tiden satsa på nyskapande och på kompetensutveckling för att kunna möta den hårdnande konkurrensen. Smurfit Kappa Kraftliner är ett företag som tror att bredd skapar topp. Genom engagerade och delaktiga medarbetare skapar vi framgång.

Nyheter och sport när du har tid! 24 timmar/dygn, 7 dagar i veckan.

Mona Lundström, förvaltningschef för kultur, park och fritid, och Jenny Axelsson, avdelningschef fritid, ser fram emot den nya friidrottshallen på Nolia.

Foto: Joel Gustafsson

Nolia blir aktivitetscentrum PITEÅ

Friidrottshallen byggs ut och förhoppningen är att fotbollen snart ska kunna träna inomhus. Tillsammans med satsningar på badplatser och skatepark ska Nolia utvecklas till ett centrum för idrott och aktiviteter. I samband med att att taket och tre väggar vattenskadades passade kommunen på att bygga ut friidrottshallen på Nolia, anlägga en ny löparbana och skapa träningslokaler för boulespelare och skytteklubbar – en investering på totalt 40 miljoner kronor. Den nya friidrottshallen ska stå klart innan Piteå Summer games i sommar. Friidrotten har haft – väldigt undermåliga lokaler och genom att totalrenovera och bygga om hallen kan vi öppna upp den för fler intresserade, säger Mona Lundström, kultur, park och fritidschef på P iteå kommun.

Ny fotbollshall Nästa steg är att stötta fotbollsföreningarna genom att bygga en fotbollshall för inomhusträning. Både P iteå IF och kultur- och fritid vill att anläggningen ska ligga på Nolia och den 31 maj ska kommunfullmäktige ta ställning till förvaltningens förslag om en arena med ett avtagbart tälttak.

Kemibolaget som utvecklas! Sysselsätter ca 130 personer

– Fotbollen har kämpat i ett tiotal år för att få en inomhushall för fotbollsträning vintertid. Den här kompromisslösningen är dyr men ändå billigare än en traditionsenlig hall. Fotbollen är den enskilt största idrotten i Piteå och vi anser att de behöver det här, säger Mona Lundström.

Omsätter drygt 600 MSEK Hanterar ca 900 000 ton kemikalier per år Lagringskapacitet ca 240 000 m3 37 tankbilar 5 sjöterminaler WIBAX erbjuder ǧ ǧ ǧ ǧ ǧ ǧ ǧ ǧ ǧ ǧ ǧ

”En attraktiv stad” Visionen är att utveckla Nolia till ett centrum för idrottoch aktiviteter i Piteå. Utöver satsningar på friidrott och fotboll har kultur, park och fritid bland annat fått en miljon kronor för att projektera en skatepark på Nolia. Förvaltningen arbetar också för att öppna Norrstrand som en offentlig badplats i sommar och sätta ut bryggor i Norra stadsfjärden. – Vi vill bidra med en attraktiv stad som attraherar både besökare och Pitebor. Där är fritidssatsningarna på Nolia en viktig del. Hur tror du att satsningar på kultur- och fritid bidrar till att Piteå växer?

– SCB:s senaste medborgarundersökning visar att arbete inte är lika avgörande för människors val av boendeort som det har varit tidigare, folk är mer benägna att arbetspendla. – Fritid och kulturella värden kan bidra väldigt mycket till inflyttning i Piteå och därför känns det jätteroligt att våra frågor får gehör och lyfts.

Processkemikalier Biobränslen Dammbindning Vattenreningsprodukter Specialkemikalier Kemisk & Mekanisk systemrengöring Service & Underhåll Ytskydd & Förstärkning Teknisk support och utveckling Driftsättning & Optimering Egna logistiklösningar

www.wibax.se

Nu pågår nyteckning till lägenheterna på Strömbacka Strand.

Joel Gustafsson

För mer information, ring 0911-160 00.

Placeringen av den tilltänkta fotbollshallen är inte klar men både kultur- och fritid och Piteå IF hoppas att den byggs här på Nolia.

I SAMARBETE MED

xer

28 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

NY TuristmagN

En skidtunnel skulle betyda mycket för Piteå Elits åkare. Martin Bergström, Charlotte Kalla och entreprenören Erik Lindbäck ser fram emot Lindbäcksstadions utveckling. ”Det är verkligen kul att se att det växer”, säger Martin Bergström.

Foto: Joel Gustafsson

PITEÅ

Lindbäcksstadion förvandlas till en unik året runt-anläggning för 450 miljoner kronor. Hotell, stugbyar, och restauranger bäddar för en turistmagnet och planen är att påbörja arbetet med den två kilometer långa skidtunneln i höst. Visionen för 2017 handlar om storslagna planer för svindlade summor. Nu går arbetet med att utveckla Lindbäcksstation från tankar till verklighet. Piteå kommun förhandlar med markägare om att köpa marken där skidtunneln ska byggas och i mars genomfördes geotekniska undersökningar. – Planen är att vi ska påbörja grundläggningen av skidtunneln till hösten, sä-

ger Erik Lindbäck, Lindbäcks nygg, som är drivande i projektet.

”Förlänga säsongen” En två kilometer lång tunnel för längdskidåkning skulle innebära helt andra träningsförutsättningar. I dagsläget har åkare från Piteå 40 mil till närmaste skidtunnel i Vuokatti, Finland. – Vi kan förlänga säsongen och ge våra elitåkare bättre möjligheter att

träna under barmarkstid. Utöver det rent idrottsliga kommer anläggningen betyder mycket för hela regionen och vi hoppas att locka folk från södra Sverige, säger Erik Lindbäck. Piteå Elits tränare SvenErik Pajala håller tummarna för att spaden snart sätts i jorden.

Hotell och stugor – Att få en skidtunnel här skulle betyda oerhört myck-

et för Norrbotten. Både ur turistisk synpunkt och ur träningssynpunkt. Det är en satsning som vi är oerhört glada över. Utöver skidtunneln är tanken att skidbacken ska husera ett hotell på toppen och ett på botten. En stugby planeras halvvägs upp på berget och campinganläggningar och restauranger finns i visionerna. Besökare ska kunna följa åkare på en stor bildskärm

och den alpina verksamheten byggs ut med ny lift, fun park och skicrossbana.

Första steget taget – Senaste delen är att iteå kommun anslagit P fem miljoner kronor för att göra infrastruktur, vägar på området och en campinganläggning. Första steget är taget och om vi nu alla hjälps åt tror jag säkert att det kommer att lösa sig, säger Erik Lindbäck.

Bakom satsningen står Lindbäcks bygg, hotellkungen Hilding Holmqvist och Staffan Persson, mannen bakom Backcity. – Det är fantastiskt att vi har tre företagare som är villig att satsa på en inriktning i samhället som har ökat oerhört mycket – intresset för uthållighetsinriktad motion, säger Sven-Erik Pajala. Joel Gustafsson

Kalla ser fram emot en skidtunnel PITEÅ

Längdskidåkning året runt är en av nycklarna till Charlotte Kallas framgång. Guldmedaljören i OS hoppas att visionerna för Lindbäcksstadion blir verklighet. – Jag skulle se fram emot att träna i Piteå om det kommer upp en skidtunnel, säger hon. När Charlotte Kalla har vägarna förbi Norrbotten på sommaren brukar hon stanna till i Piteå och åka rullski-

dor på Lindbäcksstadion. – Det är jättebra att den möjligheten finns. Vi brukar nyttja den här terräng-

en till att filma eftersom vi slipper bry oss om trafiken, säger hon.

Träning på snö Asfalt i all ära men Piteå Elits åkare som som körde Sverige till ett historiskt guld i damstafetten vid OS i Sotji 2014 relaterar årets formtopp till kontinuerlig träning på snö. – Det känns som en stor

tillgång att ha möjlighet att åka skidor även när det inte är vår och vinter. Under sommarhalvåret reser Charlotte Kalla Europa runt i jakt på kyligt underlag och när solen står som högst bär det av till Torsby och Sveriges enda skidtunnel. Hon skulle tycka att det vore fantastiskt om visionerna för Lindbäcksstadion

blir verklighet och att anläggningen snart kan ståta med en skidtunnel.

”Mycket naturligare att åka till Piteå” – Jag har varit ned massvis med svängar till Torsby sedan tunneln byggdes 2006. Men det vore smidigare och definitivt mycket naturligare att åka till Piteå. För Martin Bergström i

Piteå Elit skulle tunneln betyda oerhört mycket. – De senaste åren har jag varit hela sommaren och hela vintern här. – Jag har kanske inte samma förutsättningar som Charlotte Kalla att åka till Alperna varje månad så för mig skulle det betyda väldigt mycket att vara på snö året om. Joel Gustafsson

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

äxer 29

PITEA v

NET – ÅRET RUNT En två kilometer lång skidtunnel ger möjlighet till skidåkning sommartid. Piteå kommun förhandlar om markköp och förhoppningen är att påbörja grundläggningen i höst.

Piteås största idrottssatsning genom tiderna är på gång. Lindbäcksstadion på Vallsberget ska utvecklas för närmare en halv miljard. Foto: Arkitekthuset Monarken

Vi har allt du behöver inom yrkeskläder och personligt skydd!

SCAs värdekedja

Vi utvecklar skog och människor SCA Skog

SCA Timber

Servicegatan 2, Piteå, 0911-190 85

- välbeﬁnnande

Byt fönster nu!

KAMPANJ!

SCA Energy

SCA Munksund

AR, Vi MONhTstaEteR et! n betalar halva jobb

aget oc du nyttjar ROT-avdr

Öppet måndag-fredag 07.00-16.30

www.sca.com Fabriksg. 5, Piteå. Tel. 0911-170 70 www.karlssonsglas.se

xer

30 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

Acusticum – här förvandlas

Utvecklingscheferna Anna Mård, Solander Cleantech, och Ola Lidström, Acusticum, hoppas på den planerade utbyggnaden. ”Det behövs för att befintliga företag ska kunna fortsätta växa och för att nya ska kunna komma in”, säger Ola Lidström. Foto: Joel Gustafsson

Förnybar energi flyttar ihop med kreativa näringar PITEÅ

Acusticum har blivit ett centrum för kreativa näringar förhoppningen är att locka till sig nya aktörer inom energioch miljöteknik. Stora investeringar väntar för att området ska kunna öka med 500 verksamma. Acusticumområdet samlar över 1 200 studenter, lärare, forskare och företagare. Mångfalden av kreatörer och entreprenörer skapar arbetstillfällen och bidrar med ett unikt samspel mellan näringsliv och utbildning. Andra tongångar var det när Ola Lidström flyttade in på Acusticum 2002. – Det var nybyggt och upplevelseindustrin var på uppgång, men ingen visste säkert vilka typer av verksamheter som skulle flytta in. Våningen här var tom och kallades betongplan. I dag är det sprängfyllt och vi kan inte möta alla som vill sitta här. Det finns få andra ställen som kan visa på den utvecklingen, säger Acusticums utvecklingschef.

Unikt samarbete I den test- och utvecklingsmiljö som finns vid Smurfit Kappa, med Energitekniskt centrum och LTU Green Fuels, bedrivs idag spetsforskning inom bioenergiområdet. Genom att komplettera forskningen med satsningar på utbildning och företagsnära konceptutveckling vill Piteå Science Park AB skapa förutsättningar för ytterligare tillväxt på Acusticumområdet. – Cleantech och kreativa

idéer till PITEÅ

Inspirerande miljöer förvandlar idéer till företag. Verksamheterna växer snabbare än vad området klarar av och entreprenörerna hoppas att området snart byggs ut. – I dag försvarar man sina rum, säger Tomas Riklund.

näringar är något som ligger i framkant i Piteå. Förut har det varit skilda världar men nu ser vi möjligheterna med att koppla ihop aktörerna på området och skapa en unik utvecklingsplattform, säger Lidström.

Som marknadschef på Piteå kommun var Tomas Riklund delaktig i att ta fram planen för Acusticums födelse 1997. Senare startade han en egen idébyrå och blev den första hyresgästen i den nya ”spiran” som uppfördes 2004. Den akademiska de– len har vuxit sedan dess och det har skapats en helt ny arbetsmarknad i Piteå och Norrbotten. Nu är det knöktjockt och folk köar för att komma till Acusticum, säger Riklund.

500 fler 2020

Attraktionskraft

Det krävs nya lokaler för att området ska kunna expandera och detaljplanen som möjliggör för nya energismarta kontorshus och flerbostadshus är tänkt att antas av kommunfullmäktige i april. Totalt utbyggt rör det sig om investeringar för cirka 350 miljoner kronor. – I detaljplanen tar vi höjd för att växa. Målet är att vi ska vara 500 fler på området innan 2021. Sedan finns det möjligheter för fortsatt utbyggnad och fler bostäder, säger Anna Mård, utvecklingschef vid Solander Cleantech. Första steget är att utveckla infrastrukturen i form av nya infartsvägar och ett torg. Därefter följer byggnation av kontor och bostäder. – Nästa hus som byggs på området blir troligtvis en mix av alla typer av verksamheter. Det känns jättespännande, säger Anna Mård.

Företagsbyn består av ett 50-tal rörelser med koppling till kulturella och kreativa näringar. Många av verksamheterna samarbetar med varandra och nätverket av människor bidrar till Acusticumområdets stora attraktionskraft. – Om man har kommit till en punkt när man inte vet vilken väg man ska ta så kan man sätta sig ned och få inspiration från andra, säger Sofia Grödahl, från Piteå, som utvecklar sitt eget doftljusmärke och säljer råvaror för att tillverka egna tvålar.

Kulturella näringar och förnybar energi ska samsas på Acusticum. Den nya utvecklingen ska skapa en unik plattform för samarbete.

Joel Gustafsson

Piteå Science Park Bolaget Piteå Science Park ska samla kreatörer och ingenjörer i ett innovativt klimat där nya idéer kan utvecklas. Framtidsfrågor som hållbar samhällsutveckling ska samspela med expertområden inom förnyelsebar energi, upplevelseindustri och ny teknik. Acusticum står för kultur och kreativa näringar medan Solander Cleantech står för energi och hållbarhet.

”I en växtfas” Hon ingår i GoBusiness som hjälper personer med idéer att förvandlas till företagare. Inkubatorn tillhandhåller kostnadsfri kontorsplats och bidrar med förutsättningar för tillväxt. – Det har hjälpt till att skapa kontakter som jag annars inte skulle ha fått. Alla vi på GoBusiness är i en växtfas och vi får mycket hjälp av varandra, säger Terese Brännström, från Piteå, som har startat eget inom grafisk form och illustration.

Jobb efter studierna Utflyttade Göteborgaren Joseph Knevel har vandrat hela vägen från radio-

De unga företagarna Terese Brännström, Linus Nygren, Måns Hampus Sunder och Sofie Grödahl branscher och skapa nya samarbeten”, säger Terese Brännström. student på LTU i Piteå, till egenföretagare på GoBusiness och senare anställd reporter på radio och tvproduktionsbolaget Massa media. Han tycker att det är viktigt att Piteå väljer att fokusera på andra branscher än de traditionella. – Utan Acusticum hade jag nog varit någon annanstans och jobbat.

Flyttar till stan I dag är det utrymmesbrist som sätter stopp för områdets expansion. More Medias digitala produktionsbyrå har vuxit från en person till 13 anställda på elva år. Enligt grundaren Fredrik Högberg har Acusticums kreativa miljö varit en av

Reportrarna och radioproducenterna Pernilla Kommes och Joseph Knevel på Massa Media ser ett stort värde i att jobba nära andra kreatörer. ”Det är en väldigt levande arbetsplats med mycket kreativa människor”, säger Pernilla Kommes. nycklarna till framgången men nu behöver företaget större lokaler och flyttar in till centrum.

– Förhoppningsvis lämnar vi plats för någon som kan växa ur dom här lokalerna också, säger Fredrik

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

företag

äxer 31

PITEA v

”Det har varit en bra miljö för oss att växa i men nu behöver vi större lokaler”, säger Fredrik Högberg, grundare av More Media. Thawatchai Phochai, 15, gör sin praktik.

Vindkraftsbolaget Svevind har tre kontorsplatser på Acusticum och Fredrik Bäcklund, biträdande markoch anläggningschef, ser fördelar med att vara i samma hus som kreativa företagare. ”Det blir ett nätverkande med andra som sitter i huset. Jag tror att det kan underlätta att ge varandra lite idéer”.

Jacob Öst, Olof Resare och Christofer Bodin överser programmeringen av en en kod för kommentarsfunktion på en hemsida. ”Det är bra här på Acusticum. Det är kul när det är folk som flänger och far. Det händer saker”, säger Olof Resare.

på GoBusiness tror att Acusticumområdet har förutsättningar för att växa. ”Speciellt nu när dom ska blanda in mer tekniska Foto: Joel Gustafsson

företag inom flera områden. Det är bra för nätverkandet.

”Vi har en stor lagerbrist”

Mia Berglund Ahlstrand, anställd av Tomas Riklund, tittar på samhällseffekterna av den första vindkraftsetappen i Markbygden på uppdrag av Svevind, Enercon och Piteå kommun. Högberg som tror på områdets expansion. – Det är jättekul att satsningen kommer och man

kanske skulle ha tyckt att det skulle ha kommit ännu tidigare. Jag tror verkligen på konceptet att samla mer

Men planerna för att bygga ut området är inte beslutade och ovetskapen om tidsramen är problematisk för företag i utveckling, menar Lars ”Lidde” Lidström som jobbar med teknisk produktion inom event och design. – Vi är många som känner varandra och vi har en trevlig arbetsmiljö. Så länge det är möjligt vill jag vara kvar här men det blir ohållbart om inte lokalerna passar. Vår verksamhet växer så det knakar och vi har en stor lagerbrist. För honom räcker det med att sträcka upp fing-

ret och känna hur det blåser för att inse att det borde finnas en marknad för dem som överväger att bygga.

Illustratören Anton Stenvall, Art director på More Media, har trivts jättebra i den kreativa miljön. ”Vi flyttar in till stan men vi behåller vår Acusticumanda ändå”, säger han.

”Bli livsfarligt” – Jag tror inte vi har sett kulmen av vad det här kan bli. Om man kan börja få ihop fler och fler företag som samarbetar kan Acusticumområdet bli livsfarligt. Tror du att området kan få 500 nya personer på sex år?

– Jag ser inte det som en omöjlighet. Det bygger på att viss annan verksamhet flyttar från andra ställen och jag tror att många skulle vilja jobba i sådan här miljö. Joel Gustafsson

Det är trångbott på Acusticum och Lars Lidström hoppas att planerna på att utveckla området genomförs. Problemet är att växande företag inte vet när det ska ske. ”Man kan inte stanna i utvecklingen för att inte allt annat utvecklas”, säger han.

xer

32 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

Bristen på arbetskraft

bromsar tillväxteN ÖJEBYN

Antalet företag växer i Piteå kommun. Orderingången beskrivs som god i flera näringar och många skulle vilja växa mer – men brist på kompetent personal bromsar tillväxten.

För få utbildar sig i yrket. Lönebilden spelar roll, och lärlingstiden är lång.

Det kan beskrivas som ett angenämt problem, att företrädare för företag PT pratat med har god order ingång. Det finns lust att investera och en klar am bition att växa – men till växten bromsas av brist på kompetent arbetskraft. – Det har varit lugnt ett tag men nu verkar det loss na, säger Box Moduls vd Kjell Larsson. Box Modul tillhör de före tag som växer i Piteå. Den 23 januari i år fanns 3 780 företag i Piteå kom mun. Förra året tillkom 75 nya företag medan 25 för svann. Mesta ökningen finns inom branscherna musik, media, dans, hälsa och rehabilitering samt nä ringar inom den avdrags berättigade sektorn.

Räntan bidrar – Konjunkturläget har bi dragit positivt liksom det låga ränteläget. Andra fak torer är rot- och rut-avdra gen som skapat nya före tag, säger Ulf Fjällström vid Piteås enhet Näringsliv och samhälle. När en del näringar går upp så går andra ned. Han deln i Piteå redovisar en ned gång med cirka 25 procent. Box Modul tuffar dock vi dare, men vd Kjell Larsson har problem med att hitta en konstruktör. – Jag har sökt i mer än ett år och anställde en tjej. Nu går hon på barnledighet och jag har sökt ersättare, men det är omöjligt hitta någon, säger Kjell Larsson. Larsson som berättar att

han skrivit personliga brev till examinerade LTU-stu denter. – Jag fick inte ett svar. De vill förmodligen gå till sto ra bolag. Det är ett problem att vara liten, säger Box Mo duls vd. Han säger att svårigheten att få tag i folk hämmar klart tillväxten. – Vi vill ju kunna köra vi dare och vidareutveckla nya produkter, säger Kjell Lars son. Som aktiv företaga re i Pitebygden vet han att många dras med liknade problem. Företag vill växa, men kan inte på grund av brist på folk.

”Jag skrev personligt till alla nyutexaminerade LTU-studenter utan resultat”, säger Bod Moduls vd Kjell Larsson.

Vill anställa Jimmy Markstedt, deläga re av Kylmontören i Piteå som utför kylservice i både butiker och inom industrin, har positiv orderingång. Det finns jobb för hans sex an ställda och Markstedt vill växa och anställa ytterliga re två. – Jag har sökt i två måna der utan att få napp. Nu be höver jag folk eftersom or deringången är bra. Efter en lugn period börjar det släp pa på marknaden. Jimmy Markstedt ser flera skäl till att det är svårt att få tag i kyltekniker.

Konstruktörsstolen är tom. Vd Kjell Larsson har letat efter en civilingenjör i mer än ett år utan resultat.

Lönebilden spelar roll – För få utbildar sig i yrket. Lönebilden spe lar roll, och lärlingstiden är lång. Det tar fem år ef ter grundutbildning innan man är klar. Det krävs spe ciella kunskaper för att bli kyltekniker,säger Jimmy Markstedt. Han håller med Kjell Larsson. – Brist på kompetent personal hämmar tillväx ten. Det hänt att vi fått säga nej till uppdrag på grund av brist på personal. Tommy Norin

Box Modul tillhör skaran av växande företag i Piteå.

Fler företag i Piteå

Antal företag i Piteå: 3 780 varav 1 426 är aktiebolag Antal ökningar 2013: 75 Antal minskningar: 25 Ökningarna finns främst inom branscherna, musik, media, dans, hälsa och rehabilitering Källa: Tillväxtkontoret, Näringsliv och samhälle

Telestugan ska till Norge och vd Kjell Larsson vill vidareutveckla fler produkter i fabriken i Öjebyn.

Foto: Gunnar Westergren

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

äxer 33

PITEA v

Nelab har ny ledning. David Wimander har tillträtt posten som vd för Piteåföretaget.

Foto: Robert Lundberg

Nelab gynnas – går som tåget PITEÅ

Fler byggkranar har rests mot skyn och det gynnar Nelabkoncernen i Piteå som växer så det knakar. Sedan 2009 har bolaget fördubblat omsättningen och antalet anställda har ökat till närmare 100. – Det finns en tydlig stra tegi hur vi ska växa, säger David Wimander, ny vd för Nelab-koncernen. Efter flera förvärv be står företaget av fyra hel ägda bolag – Nelab, Meriko i Skellefteå, Garageport experten i Skellefteå samt Comdate, som arbetar med datanät, larm och telekom munikation. – De senaste fem åren har vi fördubblat omsätt ningen. 2009 omsatte vi 70 miljoner kronor. Förra året var omsättningen 140 miljoner kronor, summerar David Wimander. – Dessutom har vi gått från 55 anställda 2009 till nu 90 anställda, säger Wi mander som efterträtt äga ren Jimmie Wiklund. Wiklund har övergått till att arbeta med strategiska utvecklingsfrågor på kon cernnivå.

Fler byggkranar Vd:n ser flera orsaker till att

Nelab går som tåget. Piteå växer där byggkra narnas återkomst i Piteå ger extra skjuts i orderin gången. – Vi ska dra elen i nya Allhuset. Vi är verksamma i Sjulnässkolan, vi gör all el i nya Max-restaurang en, och vi ska också arbeta med 60 lägenheter i Öjebyn för Pitebo. – Den befintliga verk samheten går bra där bland annat Comdate ökat på nya marknader, säger David Wimander. Nelab-koncernen har växt genom förvärv. Det har bidragit till att omsätt ningsökningen. Förra året köptes Me riko i Skellefteå med åtta anställda. Företagets spe cialitet är installation och service av hissar. – Hissverksamhet har alltid varit en del av Nelab och nu har vi hittat bra syn nergier med Meriko där vi nu har gemensamma loka ler och gemensam chef och administration, säger Da vid Wimander. 2013 införlovades också Garageportexperten i Skel lefteå i Nelab-koncernen.

Nya destinationer Till företagsfloran hör ock så att Nelab är delägare i Infraservice i Luleå som arbetar med belysning och elnätservice. Företaget startades av Jimmie Vik

lund och Mikael Nordmark för två år sedan. – Mycket av arbetet nu går ut på att ta Nelab till nya destinationer där vi bland annat satsar myck et på Luleå. Vi har anställt folk för att göra eljobb där, säger David Wimander. – Detsamma gäller Comdate. Verksamheten utvecklas bra, säger företa gets vd och visar vad mon tören Anton Nordvall arbe tar med. Det handlar om ett sys tem för kameraövervakning som monteras i kraftstatio ner vid Luleälven med Vatt enfall som köpare.

El till Allhuset – Säkerhetssidan är en klar tillväxtmarknad, säger Da vid Wimander och beskri ver Nelabs styrka. – Vi har styrkan att vara stora när det krävs och lo kala i det vi gör. Vi är det lil la stora företaget. Nelab förknippas också förstås med försäljning av elprylar och vitvaror i buti ken på Backen. Butikschef Rikard Bergström säger att den delen inom Nelab inte gräver guld. – Konkurrensen om bland annat vitvaror är stenhård. Men vi håller ställningarna på ett bra sätt eftersom vi är lokala och kan ge bra service, sä ger han. Tommy Norin

Anton Nordvall (till höger) arbetar vid Comdate, ett av Nelabs lönsamma företag där David Wimander är nöjd över orderingången. Foto: Robert Lundberg

xer

34 PITEA vä

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

Vind i seglen fö MARKBYGDEN

Snart snurrar 36 vindkraftverk på Skogberget och arbetarna från BDX kör stenmaterial i skytteltrafik för att bygga vägar åt 77 nya verk i Ersträsk. – Jag hade inte haft något jobb om det inte vore för det här, säger Andreas Bärling, från Rosvik. Vägen in till vindkraftsparken i Markbygden bemannas av vakter dygnet runt och besökare måste vara åtföljd av ackrediterad personal. Hittills har mer än 400 personer av ett 15-tal olika nationaliteter tillåtits att passera grinden. – När vi är öppnar området kommer det att bli en turistattraktion. Vi märker redan hur stort intresset är för Dragaliden, säger Kenneth Bergquist, markoch anläggningschef på Svevind som äger projektet tillsammans med Enercon.

1 101 kraftverk Han och kollegan Fredrik Bäcklund visar upp det som är tänkt att bli Europas största vindkraftpark med upp till 1 101 snurror. Investeringen kostnadsberäknas till 70 miljarder kronor och den samlade årsproduktionen uppskattas till cirka tio till tolv terawattimmar grön el – motsvarande Luleå älvs totala årsproduktion – Det rör sig om åtta procent av Sveriges totala elkonsumtion, eller en tredjedel av basindustrins elbehov. Fullt utbyggt kommer Markbygden att producera ansenliga mängder energi. Sedan att en del inte tycker att eltillskottet behövs, det får stå för dom, säger Kenneth Bergquist.

Skogberget snurrar De 138 meter höga kraftver-

– Mellan tummen och pekfingret kan man säga att det behövs ett teknikerteam på två personer för att hålla igång tio verk. Det blir ganska många och serviceorganisationen har sitt kontor i Piteå, säger Kenneth Bergquist.

Unikt bergtäkt

vi var som mest i vintras var det 75 män och kvinnor som arbetade i skift för att bygga infrastrukturen, säger Kenneth Bergquist.

Vi passerar spillrorna av Lövberget, Norra Norrlands största bergtäkt som gör vindkraftparken självförsörjande på krossat stenmaterial. – Det är unikt. Täkten ger rejäla miljö- och kostnadsbesparingar eftersom vi inte behöver transportera materialet så långt. För att inte tala om vinsterna när vi inte behöver köra stora och tunga fordon på de allmänna vägarna.

Lokal arbetskraft

Välkommet vinterjobb

Projektet har ändå fått kritik för att inte anställa lokal arbetskraft. Bland annat är det utländska vindkraftsrallare som står för större delen av vindkraftsmonteringarna. – Man har bara skjutit in sig på de som bygger verken men överhuvudtaget inte brytt sig om de många lokala människor som gjort jobbet för att man ska kunna bygga ett verk.

Det är fikarast i grustaget och Erik Backman, 24 år, från Moskosel, passar på att rasta gråhundstiken Nova. Grävmaskinföraren som arbetar åt Bröderna Bergströms kross i Piteå är glad över de arbetstillfällen som vindkraftparken genererar. – Det är lite jobb annars under vintersäsongen. Det är bra att vi har något att göra hela året, säger han. Markbygden Vind har tillstånd att bygga 314 verk och nästa etapp på 440 verk är

Fredrik Bäckklund och Kenneth Berquist med markoch anläggning på Svevind i Piteå. ken med ett vingspann på 92 meter i diameter tornar upp sig i skyn när vi kör upp mot Skogberget. 20 enheter snurrar för fullt och arbetet med att montera vingar på ytterligare 16 torn påbörjades i mars. – Till sommaren ska de första 36 verken vara färdigställda. Nu arbetar 25 personer på BDX med att bygga vägar för nästa 77 verk i Ersträsk där tanken är att samtliga fundament ska vara gjutna under 2015. – Projektet har betytt väldigt mycket för lokala underentreprenörer. Arbetet med vägbyggnationer, avverkningar, transporter och betongtillverkning har sugit folk från hela fyrkanten. När

Hur mycket lokala arbetstillfällen kommer vindkraftsparken att ge när den är klar?

under miljöprövning. Den första etableringen på Skogberget har tagit 1,5 år och prislappen har snart passerat en miljard kronor. Nästa 77 vindkraftverk är inte färdigfinansierade men enligt Kenneth Bergquist kommer inte byggnationerna att stanna av i väntan på att miljardinvesteringen säkras. – Det finns dem som ligger ute med pengar under tiden.

25 års livslängd Varje etapp ska miljöprövas och motstående intressen kan innebära att bolagen inte får tillstånd att bygga 1101 vindkraftverk. Eftersom kraftverken blir större och mer effektiva är det inte heller säkert att området rymmer så många snurror. Klart är också att stam nätet så småningom måste byggas ut ordentligt för att möta den ökade energitillskottet. – Men förhoppningen är att utveckla den fullt ut och det är det vi jobbar mot, säger Kenneth Bergquist. Hur länge kommer vindkraftverken att stå här?

– Livslängden är beräknad till 25 år, vad som händer sedan återstår att se eftersom tekniken fortsätter att utvecklas, säger Fredrik Bäcklund. Joel Gustafsson

20 av 36 vindkraftverk på Skogberget snurrar. Arbetet med att montera och driftsätta de sista 16 verken pågår och efters sommaren ska del ett i första etappen vara klar.

Piteå-Tidningen · Fredag 4 april 2014

äxer 35

PITEA v

ör kraftverken Lastbilen behöver en översyn och Andreas Bärling, från Rosvik, sprättar upp huven för att åtgärda felet. ”Det genererar många arbetstillfällen. Jag har precis slutat jobba i Norge och hade inte haft något jobb just nu om det inte hade varit för det här.”

Pitebon Sebastian Grahn, 22 år, kör vält och packar vägarna som leder till det nya området i Ersträsk. ”Det ger arbete åt mig”, säger han om vindkraftssatsningen.

Robin Hansson, 25 år, från Boden, kör dumper åt Rutqvists Schakt AB. Han är glad över vindkraftsparken och de jobb det medför. ”Det är så himla lite jobb just nu annars. Vi brukar vara mycket i gruvorna men det är rätt lugnt där nu”, säger han.

”Det genererar jobb”, säger Erik Backman, från Moskosel, som har jobbat två år i vindkraftsparken. En bonus med arbetet är att han kan ha med gråhundstiken på arbetsplatsen.

Foto: Joel Gustafsson

Guldkudden – eller vem bemöter kunden snabbast och bäst

Handla i Piteå – För en levande stadskärna.

Under kvällens Näringslivsgala delas Guldkudden ut för tredje året i rad. Destination Piteå instiftade priset år 2011, med syfte att sätta fokus på hur bra och snabbt man tar emot kundförfrågningar och på vilket sätt man gör det. Guldkudden mäter alltså inte kvalitén på boendet eller kvalitén på anläggningen utan bemötandet innan själva hotellvistelsen. Detta går naturligtvis lite hand i hand för hur kunden uppfattar sin eventuella vistelse är kopplat till förväntningar och hur dessa uppfylls.

Ett kontantlöst samhälle, hur klingar det i dina öron? Här intill kan du läsa om kontanternas påverkan på människor och miljö, och om vikten att få kontanterna ur systemet. Kontantlöst eller ej, ett levande och attraktivt samhälle att bo i är viktigt.

Destination Piteå tog tillsammans med en grupp studenter vid Upplevelseproduktionsprogrammet, LTU, fram kriterier för att mäta de här mjuka värdena. Därefter genomförde studenterna själva mätningen. Det man mäter är i korthet tre saker • Hur snabbt och hur du svarar vid en telefon kontakt • Hur snabbt och hur du svarar vid en mail förfrågan • Hur väl du i dialogen och via hemsidan marknadsför Piteå Under de tre år som mätningarna gjorts kan vi se en klar höjning bland de ﬂesta anläggningarna. Årets mätning har genomförts av ett externt bolag som inte hade någon förkunskap om Piteå. 2011 och 2012 årss guldkudde vinnaree ts var Stormyrbergets lantgård och vi kan redan nu avslöja att 2013 års guldkudde har två vinnare som kommer att presenteras på näringslivsgalan den 4 april. Maria Hannu från Stormyrbergets lantgård, som vann Guldkudden år 2011 och år 2012. Foto: Maria Fäldt

Som inflyttade Pitebor uppskattar vi verkligen den stora småstadscharm som står att finna längs Sveriges första gågata med omnejd. Vi hoppas innerligt att den får leva kvar. Att den lågmält får sjuda vidare i sin egen takt. Den uppskattas av många - Piteå lockar årligen mer än 1,5 miljoner besökare. När vi slår ihop den volymen med de drygt 41 000 människor som bor i Piteå idag, och fördelar det på årets tolv månader, får vi en population på 128 000 människor. Vi bor verkligen i en liten storstad! Köpmannatraditionen i Piteå är och har länge varit stark. Idag är Piteå i en expansiv period med flera planerade och pågående om- och nybyggnationer i bba centrum. I samband med det bör och kommer man också att jobba med tillgänglighet på olika vis. För visst finns det fler än vi, som vill ha en levande stadskärna? Med möjlighet att shoppa, äta och uppleva, där vi bor. En plats där vi llskan få strosa mellan välfyllda skyltfönster och träffas på ett kvällset i öppet café. Här finns en utmaning för varje butik och verksamhet staden idag. Att vara tillgänglig för kunden är steg ett. Att skapaa en shoppingupplevelse som kan konkurrera med det stora utbud som vi enkelt kan klicka oss till hemma, från soffan, är steg två. Kanske tänker vi sällan på att vi som konsumenter själva kan vara m. med och påverka. En butik kan inte överleva på att vara ett provrum. era en stund på inte Låt oss därför vid vårt nästa inköp fundera bara vilken produkt vi får när vi drar vårt kontokort – utan också på vilket pris vi är beredda att betala för en levande stadskärna, med ett rikt utbud. Per Hallqvist och Veronica Fjäll Destination Piteå

Hur hanteras våra kontanter? Tänk på allas säkerhet och på miljön: handla utan kontanter 1960-talet

På bankerna skrev kassören för hand i bankböckerna. Vi hade 1-öringar, 2-öringar och 5-öringar

1970-talet

Vi började ta ut kontanter ur ett hål i väggen. Kändes lite konstigt men helt naturligt efter första gången

1980-talet

I en liten stad med ca 20 000 invånare kunde banken ha upp till åtta kassor. Långa köer för minsta lilla bankärende.

1990-talet

Checken försvann. Vem saknar checkarna i dag?

2000-talet

Kontokort, betala med telefonen är naturligt.

Trots denna stora förändring hanteras det dagligen stora volymer kontanter. Den dagliga hanteringen av kontanter skapar stora risker för de anställda i handeln, utgör en kraftig miljöpåverkan och skapar grogrund för organiserad brottslighet och ökade kostnader.

För allas bästa - handla lokalt och handla utan kontanter. Destination Piteå tar nu ett initiativ för att minska volymen kontanter i handeln och i Piteå i stort. Vi måste alla Hjälpas åt. Vill du vara med och bidra till ett ännu bättre Piteå? Handla utan kontanter!

2. Transport 1. Produktion till bank av sedlar, mynt 10. Transport till Riksbank 9. Dagskasseuppräkning och insättning på butikens konto 8. Transport till bank

3. Till automat alt. kassa

4. Uttag från automat alt. kassa 5. Köp i butik

6. Kund får växel 7. Daglig tillbaka sammanställning

HANDLA I PITEÅ – LÖRDAG DEN 5 APRIL The Chickpeas Band håller minikonsert på Kvartersbageriet och Ekbergs Konditori Staden bjuder upp till en riktigt trevlig shoppinglördag.

VÄLKOMMEN!