FV central Basgatan 23 Datum Driftdata: Utomhustemperatur Fjärrvärme fram Fjärrvärme retur ∆t Fjärrvärme Radiatorvatten fram Radiatorvatten retur ∆t Radiatorkrets Tryck i expansionskärl Tappvarmvaten VVC retur Varmvatten ventilation fram Varmvatten ventilation retur MWh mätare Förbrukning MWh Kostnad kr Vattenmätare Vattenförbrukning Observationer: Reglerventiler Pumpar Expansionskärl Belysning Golvbrunn Missljud
Har du legionellabakterier i dina vattenledningar?
1
BOVERKET 7147–585–0 UTGIVNINGSMÅNAD: Januari 2000 UPPLAGA: 1:1 ANTAL: 15 000 ex. TRYCK: Ljungbergs Tryckeri AB OMSLAG: Kjell Warnquist LAYOUT & ILLUSTRATIONER: Kjell Warnquist
2
Legionella skördar offer I Sverige beräknas minst 500 personer årligen insjukna i legionärssjuka. Legionärssjuka är en form av lunginflammation som orsakas av bakterier av familjen Legionella. Av dem som insjuknar dör uppskattningsvis var tionde av sjukdomen. Oftast handlar det om människor med nedsatt motståndskraft på grund av rökning, ålder, sjukdom eller vissa medicinska behandlingar. Även om legionärssjuka inte betraktas som något stort samhällsproblem, så är sjukdomen onödig. Legionellabakterierna sprids via vattendimma från olämpligt utformade vattensystem. Antalet utbrott av sjukdomen riskerar att öka i vårt moderna samhälle. För den enskilde orsakar sjukdomen lidande. För samhället tär den på sjukvårdsresurserna.
Sätt stopp för legionärsjukan.
Innehåll En onödig sjukdom Sprids via vattendimma När du bygger nytt Viktigt att tänka på Äldre system Sanera vattensystemet Vem har ansvaret ? Fakta om bakterien Legionella Fakta om legionärssjuka
4 5 6 8 9 10 11 12 14
3
En onödig sjukdom Legionärssjuka är en onödig sjukdom. Vi har själva skapat förutsättningarna för den genom att bygga in olämpliga tekniska system i våra hus. Via små, luftburna vattendroppar (vattendimma) från bland annat duschar kan vi få ner legionellabakterier i lungorna och bli smittade. Sjukdomen smittar däremot inte från person till person.
Finns i vatten Legionellabakterier finns naturligt i sjöar, vattendrag och grundvatten. Där utgör de ingen fara för människor. Men i olämpligt utformade tappvattensystem kan de föröka sig och bli ett problem. Trivs vid 40° Bakterierna trivs bäst i stillastående vatten vid temperaturer kring 40 grader. Då kan de föröka sig till farliga halter. Komplexa system Ju större och mer komplicerade vattensystemen är desto större blir risken för tillväxt av Legionellabakterier. Hett varmvatten Genom att ta vara på de kunskaper som finns om hur vatten- och värmesystem ska utformas kan Legionellabakteriernas tillväxt hindras. Förenklat handlar det om att hålla systemen rena och att kallvatten ska vara kallt och varmvatten hett.
4
Sprids via vattendimma Människor kan drabbas av legionärssjuka genom att andas in vattendimma med Legionellabakterier. Att dricka vatten är däremot inte farligt. Vattendimma kan bildas överallt där vatten tappas ur ledningsnät.
Duschar & kranar Den vanligaste spridningsvägen anses vara duschar. Även luftinblandare på vattenkranar sprider vattendimma. Bubbelbad Bubbelbad kan sprida Legionellabakterier. Vattentemperaturen i badet är idealisk för bakterietillväxt och luftbubblorna gör att vattendimma uppstår. Övrigt Flera tidiga utbrott av legionärssjuka har härletts till kyltorn (för bl.a. luftkonditionering) på taket till byggnader. Vattendimma från kyltornen har sugits in i ventilationssystemet eller spridits via utomhusluften. Andra källor kan vara luftfuktare, prydnadsfontäner, högtryckstvättar och grönsaksfuktare i affärernas diskar.
Du får inte legionärssjuka genom att dricka vatten.
5
När du bygger nytt De här reglerna måste du följa Vattnet får inte bli hälsofarligt Enligt Boverkets Byggregler måste alla installationer för kall- och varmvatten i nybyggen konstrueras så att Legionellabakterier och andra mikroorganismer inte kan föröka sig till hälsofarliga nivåer. Vilka material som ska användas och hur vattensystemet ska utformas för att uppfylla kravet är byggherrens ansvar. Lägst 50 grader vid tappställe Temperaturen på varmvattnet måste vara lägst 50°C vid varje tappställe. Det innebär att temperaturen ut från varmvattenberedaren måste vara högre. Hur mycket högre beror på ledningslängd, isolering m.m. Risk för skållning Temperaturen vid tappställena får inte överstiga 65°C på grund av skållningsrisken. I vissa duschar, t.ex. för personer som inte kan reglera temperaturen själva får temperaturen inte överstiga 38°C. 50 grader i cirkulationsledning I större byggnader, där man installerat cirkulationsledning för varmvattnet, måste även returvattnet hålla minst 50°C. Därför kan varmvattnet behöva ha betydligt högre temperatur, till exempel om det är långt mellan det sista tappstället och varmvattenberedaren eller vattenvärmaren. Håll kallvattnet kallt Dessutom kräver byggreglerna att kallvattnet (dricksvattnet) inte värms upp oavsiktligt. Redan i drygt 20-gradigt vatten som står stilla länge kan bakterierna växa till. Kraven på tappvattensystemen finns i Boverkets Byggregler, avsnitten 6:61 och 8:42. Krav på dricksvattnets kvalitet finns i Livsmedelsverkets kungörelse SLV FS 1989:30, H318.
6
Exempel på tappvatteninstallation
Blindledningar (ex. förberedelser för att inreda vind)
Handfat
WC
Varmvatten cirkulation (VVC)
Varmvatten (VV)
Dusch/Bad DiskDisk maskin
Cirkulationspump
Varmvattenberedare (VVB)
Tvättmaskin Vattenmätare
Kallvatten (KV)
Förbindelsepunkt kommunalt vatten
7
Viktigt att tänka på Här är några tips som kan hjälpa dig att uppfylla kraven när du bygger nytt: • Bygg systemet så enkelt och lättskött som möjligt. Se till att driftinstruktionerna också tar upp Legionellarisken. • I varmvattenberedare och andra behållare där varmvattnet kan bli stillastående bör temperaturen vara lägst 60°C. Om uppvärmningen i varmvattenberedarens värmekälla har lägre temperatur (t.ex. vid uppvärmning med värmepump eller solvärme) bör det finnas möjlighet att höja temperaturen till 60°C till exempel med en elpatron. • Skikt med ljummet vatten i botten på varmvattenberedare är en farlig grogrund för Legionella. Skiktning kan uppkomma när värmeelementet sitter en bit ovanför botten. Temperaturen i varmvattenberedare bör därför kunna avläsas med en termometer placerad nära botten. • Varmvattenberedare och liknande bör kunna rengöras invändigt. Avlagringar och mikroorganismer som alger och amöbor är utmärkta barnkammare för Legionella. Där får bakterien både näring och skydd. • Undvik blindledningar eftersom vattnet i dessa blir stillastående. Där trivs Legionella och där är det dessutom mycket svårt att bli av med bakterierna. I större fastigheter: montera in termometrar även på cirkulationsledningar för varmvatten och justera in rätt vattenflöden i ledningarna. Tänk på att begränsa risken för skållning. Vid 50°C tar det mer än 5 minuter, vid 52°C – 1.5 minuter, vid 57°C –10 sekunder och 1 sekund vid 65°C för att få tredje gradens brännskada. Det går dock att permanent begränsa temperaturen på varmvattnet i ettgreppsblandare och termostatblandare. Du kan få 50°C på vattnet ur kranen även om vattnet i ledningen är högre. Räkna med att det kan finnas Legionella i ditt vatten. Förhindra att bakterierna förökar sig.
8
Äldre system Se över ditt vattensystem I befintliga hus är det de byggregler som var aktuella när huset byggdes som gäller. Detta innebär att nuvarande regler om bl.a. vattentemperaturer oftast inte är obligatoriska för hus byggda före 1994. Är huset ombyggt, kan det vara annorlunda. Enligt miljöbalken får vattensystemet oavsett ålder aldrig vara hälsofarligt för dem som vistas i byggnaden.
Några ord på vägen • Mät temperaturen på varmvattnet vid tappställen. I bostäder bör vattnet vara 50°C vid tappställen. • Var särskilt uppmärksam på temperaturen i varmvattenberedare, värmeväxlare och eventuella cirkulationsledningar. Lagra inte varmvatten vid låga temperaturer. Montera in termometrar i vattensystemet för enkel avläsning. • Rengör varmvattenberedare regelbundet. I slammet som finns på bottnen trivs bakterier. • Ta bort alla blindledningar. En tumregel är att den bit som blir kvar inte ska vara längre än ledningens diameter. • Spola gärna igenom duschen med varmt (hett) vatten om den stått oanvänd en tid, till exempel i fritidshuset eller när du varit bortrest.
9
Sanera vattensystemet För att få reda på om ditt vattensystem innehåller legionellabakterier krävs särskild vattenanalys. Om höga halter Legionellabakterier har hittats i ledningssystemet kan det behöva omfattande sanering. Det finns flera olika metoder, bland annat kraftig klorering, tillsättning av silver och kopparjoner, behandling med klordioxid och värmesanering.
Värmesanering Den enklaste och troligen effektivaste saneringsmetoden är att höja temperaturen på vattnet till minst 70°C och spola igenom ledningarna i 5-30 minuter. Tiden är beroende på systemets storlek och uppbyggnad. Tänk även på risken för skållning. Efter saneringen bör ytterligare en analys av vattnet göras. Men inte ens en värmesanering kommer åt alla bakteriehärdar, till exempel spolas inte blindledningar igenom. Kontakta Miljö- och hälsoskyddsnämnden i din kommun för mer detaljerade upplysningar om sanering.
10
Vem har ansvaret? Bygglagstiftningen Byggherren, dvs. den som utför eller låter utföra bl.a. byggnadsarbeten, ansvarar för att lagar och föreskrifter följs. Byggnadens ägare, ansvarar för underhållet så att huset med installationer fortsätter att fungerar som det var meningen. Byggnadsnämnden i kommunen är tillsynsmyndighet. Där kan du få information om vad som gäller för just ditt hus. Nämnden kan ingripa om bygglagarna med föreskrifter inte följs. Boverket har den allmänna uppsikten över plan- och byggnadsväsendet och skall bland annat följa hur bygglagstiftningen används. Verket har rätt att skriva föreskrifter om tekniska krav på byggnader och dess installationer.
Miljöbalkens bestämmelser om hälsoskydd Den som äger eller hyr bostäder och lokaler ansvarar för att byggnaden och dess installationer inte är skadliga för dem som vistas i byggnaden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommunen är tillsynsmyndighet. Där kan du få information bl.a. om vad som gäller huset och om hur det är lämpligt att kontrollera och eventuellt sanera det. Nämnden kan också direkt ingripa mot den som äger eller hyr en bostad eller lokal. Socialstyrelsen har det centrala ansvaret för tillsynen enligt miljöbalken. Den ska också utvärdera, följa upp, samordna rådgivningen och ge stöd till kommunerna. Socialstyrelsen har rätt att skriva föreskrifter om åtgärder mot smittsamma sjukdomar som legionella.
Annan lagstiftning m.m. Ansvariga personer kan ställas till svars med stöd av flera lagar samt också på grund av bindande avtal. Exempel: jordabalken, brottsbalken, skadeståndslagen, entreprenadavtal.
11
Fakta om bakterien Legionella Bakterien upptäcktes 1976 Legionellabakterier, som kan orsaka bland annat legionärssjuka, upptäcktes 1976 efter ett sjukdomsutbrott bland deltagare i ett konvent för krigsveteraner (legionärer) i Philadelphia, USA.
Legionella pneumophila Bakterien gavs namnet Legionella pneumophila (den som älskar lungor). Upptäckten gjorde att även flera tidigare sjukdomsutbrott kunde förklaras. Sedan dess har tiotusentals fall av legionärssjuka rapporterats i världen. Bakteriefamiljen Legionella omfattar numera cirka 40 kända arter. Finns i naturen Legionellabakterier finns naturligt i sötvatten. Ofta är mängden så liten att bakterien inte kan upptäckas vid analys. Vid temperaturer under 20 grader är bakterierna vilande och förökar sig inte. Mellan 20 och 45 grader förökar de sig och bäst trivs de kring 38 grader. Näring och skydd Legionellabakterierna behöver dels näring för sin tillväxt, dels andra mikroorganismer som ger mekaniskt skydd. På väggarna i ledningar och i botten på varmvattenberedare bildar olika mikroorganismer en biofilm. Legionellabakterierna tränger in i denna biofilm. Att göra vattnet helt fritt från näring och mikroorganismer är i praktiken omöjligt. Dör långsamt • Vid 50 grader kan det dröja många timmar innan alla Legionellabakterier dött. • Vid 60 grader dör de på omkring tio minuter. • Vid 70 grader tar det mindre än 1 minut. Dessa tider gäller för bakterier som lever fritt i vatten. På insidan av rören och sediment tar det längre tid att ta död på bakterierna.
12
Vi är goda värdar Vår kroppstemperatur är idealisk för legionellabakterierna. Samtidigt bygger vi tekniska system som gynnar dem. Så ska det inte vara. Vårt mål måste vara att bygga och sköta de tekniska systemen så att legionellabakterierna inte kan föröka sig. Det effektivaste motmedlet mot Legionella är att hålla kallvattnet kallt och varmvattnet hett.
Skållningsrisker Svåra brännskador Sanering av vattensystem tid 5 – 30 min. (70-80°C) Max. temp.(65°C)
Mycket hög
Rekommenderad temperatur i varmvattenberedare (60°C)
Lägsta temperatur varmvattenledning resp. varmvatten cirkulationsledning i större hus (50°C)
Bakteriens tillväxtområde Avdödning
38°C
Optimal tillväxt (20-45°C)
Vila
13
Fakta om legionärssjuka Allvarlig lunginflammation Legionärssjuka (legionellos) är en typ av lunginflammation, orsakad av bakterier av familjen Legionella. Bakterien sprids via inandningsbara vattendroppar bland annat från duschar. Vi smittas alltså på grund av våra tekniska system. Däremot smittar sjukdomen inte från person till person. Legionellabakterier kan även orsaka en influensaliknade sjukdom, Pontiacfeber, som normalt går över av sig själv.
Symtom Symtomen på legionärssjuka är först influensaliknande. Hög feber, frossa, huvudvärk, muskelsmärtor, diarré och magsmärtor kan förekomma. Sedan följer torrhosta, andningssvårigheter och andra lungsymtom. Även andra kroppsfunktioner kan påverkas, liksom medvetandet. De flesta blir inte sjuka Alla människor löper risk att utsättas för Legionellabakterier. Vilka som utvecklar legionärssjuka beror främst på mängden bakterier och på individens motståndskraft. De flesta som utsätts för bakterien insjuknar inte. Riskgrupper Till grupper med ökad risk hör rökare och äldre. Män drabbas oftare än kvinnor. Störst risk löper dock personer med nedsatt immunförsvar, framför allt transplantationspatienter men även exempelvis cancerpatienter som får cellgiftbehandling.
14
Stort mörkertal Legionärssjuka är en anmälningspliktig sjukdom. Läkare ska anmäla alla upptäckta fall till smittskyddsläkaren, Smittskyddsinstitutet och kommunens Miljö- och hälsoskyddsnämnd.
Osäker statistik Under 1990 – 1998 har mellan 36 – 87 fall av legionärssjuka årligen anmälts i Sverige. Omkring en femtedel av fallen som anmälts sjuka har smittats på sjukhus och cirka en fjärdedel under utlandsresa. Övriga har smittats i vår normala omgivning till exempel i hemmet. Det verkliga antalet insjuknade beräknas dock till minst 10 gånger fler än de anmälda fallen De flesta tillfrisknar Att inte fler fall upptäcks beror troligen på att de flesta som smittats tillfrisknar, trots att de bara fått behandling mot vanlig lunginflammation. De skulle sannolikt blivit friska även utan behandling. Dessutom är det så att sjukhusen sällan i detalj analyserar dödsorsaken hos personer som dör i lunginflammation. En av tio dör Legionärssjuka behandlas med antibiotika. Dödligheten i sjukdomen är ungefär densamma som för annan svår lunginflammation, det vill säga 10-15 procent.
15
BOVERKET INFORMERAR
Legionella och legionärssjuka Legionärssjuka är en lunginflammation som orsakas av bakterier ur familjen Legionella. Bakterien finns naturligt i små mängder i sjöar, vattendrag och grundvatten. I olämpligt utformade vattensystem kan bakterien föröka sig till farliga halter. Den kan då smitta människor via vattendimma från bland annat duschar. Genom att följa de byggregler som finns och utnyttja kunskapen om hur vatten- och värmesystem bör utformas och skötas, kan problemet med tillväxt av Legionellabakterier minskas. Den här broschyren vänder sig till fastighetsägare och till andra intresserade. Den ger information om Legionella och legionärssjuka och tips om vad du ska tänka på när du bygger nytt eller har ett äldre system. På Boverkets hemsida på Internet finns utförligare information och exempel på kontrollistor för inventering och bedömning av legionellarisken i vattensystem. www.boverket.se
16
VÄRME-VENTILATION
1
Hans Zetterholm Hans.z@zetagraf.se 070-2142826
1. Inneklimat 2. Ventilation 3. Kyla 4. Värme 5. Tappvatten 6. Avlopp Ritningsläsning
1
Inneklimatet kan beskrivas med Termisk komfort Lufthygienisk komfort Visuell komfort (Ljus) Akustisk komfort (Ljud)
4
Klagomål på inneklimat i lägenheter
lägenheter 5
AKUSTISK KOMFORT • Luftljud 30dB(A)/45dB(C), trafik, installationer…
• Efterklangstid(eko) • Stegljud(stomljud) • Överhörning
Teckning: SGB
2
Prestationen försämras både i för hög och för låg rumstemperatur Effektivitet i %
100 90 80 70 60 50 40 15
20
25
30
Rumstemperatur
7
VISUELL KOMFORT(LJUS) Dagsljusfaktor Belysningsstyrka(500 lux arbetsljus) Luminans (ytas ljushet) Temperatur (kallt, varm) Färgåtergivning Bländningsfritt Skuggfritt
8
Operativ temperatur: Kalla ytor gör att det känns kallt Lufttemp 24 ° Yttemp 24°
Lufttemp 24 °
Upplevd temperatur 24°
Yttemp 16°
Upplevd temperatur ca 21° dvs operativ temperatur 9
3
Bestämmelser om operativ temperatur vintertid Boverkets Byggregler BBR
18° i boningsrum 20° i badrum 20° på dagis och vid äldreboende
Arbetarskyddstyrelsen
20° i arbetslokaler
Socialstyrelsen
20 till 24° i bostäder och på dagis
10
Mätning av operativ temperatur Kräver specialinstrument för att mätas exakt eftersom en kall yta inte känns lika mycket då man befinner sig långt från den.
11
Bestämning av optimal operativ temperatur
12
4
Var finns risk för drag?
För hög inblåsningshastighet
Armaturen är felplacerad
Kontrolleras med rökflaska! 13
I de flesta villor tillförs uteluft genom ventiler. Drag är vanligt vintertid
Luftstrålen sedd från sidan 14
Var finns risk för drag?
Vid för kall tilluft
Mellan två takplacerade don
Kontrolleras med rökflaska! 15
5
Var finns risk för drag?
Framför golvdon
Vid för kall tilluft vid fönsterbänks-inblåsning
Kontrolleras med rökflaska! 16
Hur mäts drag? enkelt med hjälp av tumstock och rökflaska eller med lufthastighetsmätare En ljuslåga fladdrar då lufthastigheten är 0,5 m/s
17
Relativ fuktighet inomhus i bostad RF i % Malmö Västerås Malmberget
Fukttillskott inomhus = 3 g/m3
Malmö Västerås Malmberget 18
6
Så påverkar relativa luftfuktigheten inneklimatet 10
20
30
40
50
60
70
80
90 100%
Bakterier Virus Mögel Kvalster Luftrörsinfektioner Allergi Astma Kemiska reaktioner Ozon produktion 19
Så mycket fukt avger en 4 personersfamilj på ett dygn – en spann vann dvs 10 kg/dygn Diskning Tvätt Dusch/Bad
Blommor Matlagning Dusch/Bad Tvätt
Personer 0
1
2
3
4
5 kg/dygn
20
Hur mäts relativa luftfuktigheten? Slungpsykrometer
Digital fuktmätare
21
7
Mollier-diagram används för att bestämma luftens fuktighet, RF och vatteninnehåll
22
Daggpunkten hittar
Inne: 23 ºC och 30 % RF
man genom att dra en linje rakt ner tills diagrammet tar slut, och sedan ut till vänster Daggpunkten 4 ºC
23
Kondens eller imma på fönsters insida uppstår vid hög fuktighet Åtgärdas med att öka ventilationsflödet höja temperaturen på fönstret genom att ta bort hinder för den varma luften från radiatorn
24
8
Hur stort ventilationsflöde behövs? Alltid minst
0,35 l/s,m2golv
Boverkets Byggregler
7 l/s, person
Arbetarskyddsstyrelsen 7 l/s, person + 0.35 l/s,m2golv Många VVS:are
15 l/s, person
Lätt att räkna med
10 l/s 25
Lufthygienisk komfort LUKT, FUKT, EMISSIONER RADON 200 Bq FUKT( max 3g/kg i tillskott) CO2 som indikator(1000ppm) LUFTFÖRING LUFTFLÖDE(0,35 l/s m2, 10 l/s person) Dragfritt (0,15 m/s)
26
Enkla sätt att kontrollera luftens kvalitet fukt lukt koldioxidhalt
27
9
CO2 används som indikator för dålig luft Halten mäts i % eller ppm där 1% CO2 är lika med 10 000 ppm Koldioxidhalten bör ej överstiga 1000 ppm enligt folkhälsomyndigheten.
Syret tar inte slut - det är CO2-halten (koldioxidhalten) som blir för hög
28
CO2-halten mäts för att…..
kontrollera luftkvaliteten identifiera kortsluten ventilation uppskatta ventilationsflödets storlek
29
10
2018-04-08
Ventilation
Ventilation Sj채lvdragssystem (S-system)
Fr책nluftsventilation F-ventilation
Fr책n- och tilluftsventilation (FT-system/FTX-system)
Teckning: SP
Sj채lvdrag S
1
2018-04-08
Frånluftfläkt F-sys
Kanaldimensioner OBS endast riktvärden Cirkulärkanal 80 100 160 200 250 315 400 500 630
Flöde l/s 20 31 80 126 196 312 502 785 1246
Mekanisk till- och frånluft FTX-sys
2
2018-04-08
Aggregat
Fläkt + motor
Filter
3
2018-04-08
Spjällmotor
Värmeåtervinning av ventilation
Flödesschema
4
2018-04-08
Ventilation BBR-AFS Miniflรถde, 0.35 l/s m2 10 l/s person fรถr att understiga 1000 ppm CO2 WC, 15 l/s-25 l/s, (10 l/s)
5
2018-04-08
Flödesbild för ventilation FTX(roterande) Sammanfatta vad som krävs av åhörarna. Sammanfatta vad som krävs av dig. GP81
GP12
FF1
RVE
ST22
CFF1
GT81
TF1
GT21 ST21
GT11
GP11
P1 SV21
CTF1
SO1
DUC 3-10C-2-2-8C-5-2A-X-000
DUC DataUnderCentral (Reglercentral)
Ute-
Tillopps
temperaturgivare
temperaturgivare
Reglerventil
Brand och ljud
6
2018-04-08
Spjäll och rensbarhet
Nästa steg Sammanfatta vad som krävs av åhörarna. Sammanfatta vad som krävs av dig.
DHC datahuvudcentral
7
2018-04-08
Mätteknik
Q = luftflöde = v * A = m3/s V = hastighet m/2 A = m2 Mäts med hastighetsmätare A = r*r*3.14 = m2 1 m3/2 = 1000 l/s
Mätteknik
Direktvisande l/s
Rök
8
Lite om el
Likström DC(=) t.ex 12 V bilbatteri
Växelström(50Hz AC(~) 230 V i el-utaget hemma 400V till t.ex. spisen
P = U*I’ cos fi = Volt * amper * cos fi = = Spänning * Ström * cos fi= W (använd effekt) S = skenbar effekt = U * I = VA (dimensionering av trafo) Qr = U * I * sin fi = VAr reaktiveffekt (tar plats i elnätet)
1
400kV- 0,4kV Överföring
Lågspänning högst 1000V växel Högspänning över 1000V växel
Ställverk (servis)
2
Gruppcentral
Ellinje-/stigarschema
Trefas växelspänning 50Hz 230V/400V
3
4
El komponenter
CEE
5
Abonnemang Nätkostnad, elnät ägaren - Rörlig, - fast Produktionspris, marknaden - Rörlig - Fast
Nätavgift
Säkringskund exkl. Rörlig del
Huvudsäkri Kr/år exkl. ngens moms storlek 16A* LGH
Kr/år inkl. moms
919
1 149 2 515
16A
2 012
20A
2 495
3 119
25A
3 104
3 880
Nätavgift
Effektkund exkl. Rörlig del Månad
Kr/kW exkl. moms
kr/kW inkl moms/mån
Januari
71
88,75
Februari
68
Mars
62
April
52
85,00
4 341
Kr/år inkl. moms 5 426
65,00
45
56,25
Juni
42
52,50
Juli
41
51,25
Augusti
41
51,25
September
50
62,50
Oktober
35A-63A
Kr/år exkl. moms
77,50
Maj
59
Huvudsäkri ngens storlek
73,75
November
69
86,25
December
75
93,75
6
Produktionspris,
marknaden Rörlig ev. fast avgift kan tillkomma
1 Rörligt elpris Karlshamn EnergiTillval: Bindningstid: 1 månad Pris: 43.77 öre/kWh Trend
Apparatskåp
7
Säkring
Motorströmskydd
8
Kontaktor
Spänning: 400/230VAC Märkström: 10/20 A Manöver: 230AC/24AC/24DC
Säkerhetsbrytare
Motor
9
Trafo.
PLC
10
RELÄ
Spänning: 400/230VAC Märkström: 10/20 A Manöver: 230AC/24AC/24DC
3108554.JPG
Reglermotor
El mätare
11
Värmesystem
2018-april
VÄRMESYSTEM 24-April
Värmebehov Transmission(U-värde W/m2 C) Otätheter 0,3 l/s m2 klimatskal) Ventilation(0.35 l/s m2) Tappvarmvatten(0.15 l/s)
Transmission P = U-värde * Area * ∆C = W Ex. Hasse kåk 300 m2 klimatskal DUVT = -20 innetemp.=20 U-värde = 0.5 W/m2 C P=
Teckning: SGB
1
Värmesystem
2018-april
Ventilation P=q*1.2*1* ∆C= W Ex. Hasses kåk Uppvärmd yta= 150 m2 q=luftflöde = l/s =0.35 l/s *150 =52 l/s ∆C = DUVT-Innetemp P= Värmeåtervinning minskar effektbehov
Tappvarmvatten P=q*4.18*1* ∆C= kW Ex. Hasse kåk, tappvattenflöde 0.15 l/s Kallvatten temp. 10 varmvatten temp.55 C, ∆C= 45 C P=
EJ ELUPPVÄRMNING - Fjärrvärme, -Pellets, -Ved ELUPPVÄRMNING - Värmepump, - direktverkande el Hårdare energikrav
2
Värmesystem
2018-april
SYSTEMTEMPERTUR - Tillopp/retur - Högtemp 80/60 - Lågtemp 55/45
DIREKVERKANDE EL Elradiator
DIREKVERKANDE EL Tappvattenberedare
3
Värmesystem
2018-april
VATTENBURET Värmesystem
Kopparrör (koppar.com) Lödning
KOPPLING
PRESSKOPL
4
Värmesystem
2018-april
PEX-rör (uponor.com) Expansion
Pressning
Kompositrör http://www.retherm.se
Pressning Fusionssvetsning
Berg/markvärmepump
5
V채rmesystem
2018-april
V채rme
V채rmepump
DAG 2
Luft-Vattenv채rmepump
6
Värmesystem
2018-april
Värme
Värme
Fjärrvärme
DAG 2
7
Värmesystem
2018-april
FJÄRRVÄRME
8
Värmesystem
2018-april
9
Värmesystem
2018-april
10
Värmesystem
2018-april
11
Värmesystem
2018-april
12
Värmesystem
2018-april
Flödesbild för fjärrvärme Nästa steg
UC-GT3U
P1 VP1
Sammanfatta vad som krävs av åhörarna. Sammanfatta vad som krävs av dig.
SV11 GT41
GT11
VS2
SV81 VV1 P1 GT11
VV1
VV1VVX1
SV21
VS1VVX1
P1
GT11 CP1
GT31 VS1
KV SV11
GT42 EXP1
VP1
GT42
DUC
4-4-5-3-3-7A-7AB-X-000
Reglercentral Reglerkurva/styrkurva Utegivare Tilloppsgivare Reglerventil
13
Värmesystem
2018-april
Rör
Två rörssystem
En rörssystem
Rumsvärme Radiator 1) Värmeavg vid deltaC 50°C/Watt (högtemp 80/60) 2) Värmeavg vid deltaC 30°C/Watt (lågtemp 55/45) Artikel nr Typ Bredd mm 1) 2) Pris Kod 660 70 30 604H 400 397W 205W
Golv(lågtemp) Yttemperaturen på golv i vistelsezonen beräknas bli lägst 16 °C (i hygienrum lägst 18 °C och i lokaler avsedda för barn 20 °C) och högst 26 °C.” En golvytmedeltemperatur på 26 °C ger en max värmeeffekt på 11 x (26 - 20) = 66 W/m2, vilket normalt är fullt tillräckligt för bostäder.
14
Värmesystem
2018-april
Rörinstallation - Värmesystem - VA(vatten-avlopp)
GOLVVÄRME Fördelare/shunt Tillopp/retur 35/28
15