Ålems församlingsblad 2 2021 by Wåhlin's

2021-02 Alems forsamlblad.qxp_2008-01 Ålems församlblad 2021-05-11 13:16 Sida 1

Nr 2 2021 Årgång 33

Tänk med tillit Tala med hopp Handla med kärlek

Ur innehållet:

•

Kyrkoherden har ordet

• •

Låt musiken blomma! sid 3

•

Året på kyrkogården

Hur kan vi lyssna bättre?

sid 2

sid 4-5 sid 6

2021-02 Alems forsamlblad.qxp_2008-01 Ålems församlblad 2021-05-11 13:17 Sida 2

Kyrk0herden har ordet

Jag hör vad du säger! del som öronproppar eller ljudisolerade rum för arbete och studier. Vi behöver filtrera bort ljudmattan på något sätt för att kunna fungera.

Foto: Peter Wärnlund

Jag hör vad du säger! – Orden slår mot mig och jag förstår omedelbart vad avsändaren menar, jag hör att du säger saker men jag bryr mig inte alls. Det är skillnad på att höra och att lyssna. Vi hör saker hela tiden, hela dagen är vi omgivna av ljud. Det är bilar som kör förbi, kopiatorer som piper, diskmaskiner som skvalar, kollegor som pratar, fåglar som kvittrar och vinden som susar i löven. Allt detta hör vi, men lyssnar inte alltid på. Vi har ett inbyggt filter i hjärnan som sorterar ut ljuden åt oss för att vi inte ska bli helt tokiga. Den som saknar detta filter eller har brister i det upplever en enorm stress och svårighet att koncentrera sig, den får ofta ta till andra hjälpme-

Men ibland tar vi bort automatiken och slår på vårt manuella filter. Vi möter en annan människa som berättar något för oss, men vi lyssnar inte. Vi frågar hur det är men är egentligen inte intresserade av svaret. Vi blir irriterade av att bli ifrågasatta och istället för att ta in synpunkterna slår vi till vårt filter och kör på vår egen inslagna linje. Vi har alla gjort det, och vi har alla blivit utsatta för det. Att inte bli lyssnad på, att inte tas på allvar, att inte räknas med. Jag hör vad du säger följs alltid av ett ”men”, uttalat eller tyst, jag hör vad du säger men jag har redan bestämt mig, men det du säger är inte viktigt, men jag bryr mig inte. Orden känns som ett slag i magen och jag förstår att min åsikt inte är önskvärd, kanske är jag inte ens önskvärd som människa?

Det är sällan vi har så bråttom att vi inte kan ägna en liten stund åt att lyssna på varandra. Om så bara en minut kan göra skillnad för just den människa vi möter. Vad är det den vill säga? Vad gömmer sig bakom orden? Hur mår den egentligen? Att ge en liten stund av sin egen tid till en annan människa kan göra skillnad för hela dagen. Den du tillåter dig att lyssna på växer och känner att den betyder något och du själv kanske lär dig något nytt eller får en inblick i en annan människas djupaste inre. Ge dig tid att lyssna, på din omgivning, på Gud och på dig själv. Kanske kommer du då att upptäcka något nytt!

Emil Jörgensen, kyrkoherde i Ålems församling Framsidesfoto: Stenvalvsbron över Nävraån, foto Anne Martin-Åkesson

Starta sommarlovet med oss! Välkommen på årets ”Sommarhäng” i Ålems församling för barn i åldrarna 6 - 12 år. Det blir lek, pyssel, bibelberättelser och sång. När? Måndagen den 14 juni- Torsdagen 17 juni kl. 9.30- 12.00 ELLER kl. 13.00-15.30. Var? Ålems församlingshem. Om vädret tillåter är vi utomhus med våra aktiviteter, så kläder efter väder och aktivitet! Det bjuds på fralla och dryck! Det är gratis att vara med, men begränsat med platser, så vi behöver få in en anmälan med barnets namn, ålder och ev. allergier samt målsmans namn och telefonnummer. Anmälan senast torsdagen den 10 juni via mail eller telefon till: martina.augestrand@svenskakyrkan.se, telefon 0499- 799012 Hoppas vi ses! Martina och Fia 2

Foto. 123rf

Besök vår hemsida www.svenskakyrkan.se/alem

2021-02 Alems forsamlblad.qxp_2008-01 Ålems församlblad 2021-05-11 13:17 Sida 3

Låt musiken blomma! Musiken är viktig för oss alla. Alla lyssnar vi på musik, alla tilltalas vi av musik, även om vi är olika vad gäller genrer och stilar. Ibland är musiken bara ett skval som finns i bakgrunden, ibland går vi djupare in i lyssnandet. Musiken är viktig för oss i alla skeenden i livet, både sorg och glädje. Man kan finna tröst i musiken när livet är tungt, den kan vara en ”partyhöjare” när det är fest och glädje, peppa oss vid träningspasset, hjälpa oss att varva ner osv. Musiken har varit ett självklart inslag i alla gudstjänster i kyrkan sedan århundraden tillbaka. Sången i våra gudstjänster och förrättningar är en förlängning av det talade ordet. Tonspråket kan ge texten en djupare innebörd och en annan dimension. Både de sånger man som deltagare lyssnar till men inte minst när man deltar i den gemensamma sången som psalmsång. Vi översköljs ofta av musik och det finns ett oändligt utbud att välja och vraka mellan. Allt man söker hittar man om man googlar. Man kan lätt trycka bort om en låt blir tråkig och hoppa vidare till nästa. Vi konsumerar väldigt mycket musik.

I kyrkan levererar vi också mycket musik men mer med fokus på att musiken ska ha ett syfte, t ex belysa ett visst tema. Vi vill ju också att många skall vara delaktiga, att vi sjunger och musicerar tillsammans, både körer, musikgrupper och församlingssång. Därför tycker jag det är viktigt att den musik vi använder har en musikalisk bredd då vi alla är olika och tycker om olika sorters musik. Även om vi nu i pandemitider har spelat in våra gudstjänster, så är ändå värdet av den levande framförda musiken oslagbar för att få människor att komma samman i ett gemensamt möte. Man brukar säga att film är bäst på bio, bl a för man delar upplevelsen med andra. Så är det nog med våra gudstjän-

Foto: Peter Wärnlund ster också. Att vi är många som delar och lyssnar till samma sak. Låt musiken få blomma! Text: Gunilla Hammarlund

re änkvärda

ips:

Alice Karlsson

ommarmusik

i Ålems kyrka

Under förutsättning att det går att genomföra kommer vi ha följande kvällar Blandad kompott Torsdag den 8 juli kl 19. Jane Klasson och Peter Wärnlund. Åter i Duvemåla hage Torsdag den 22 juli kl 19. Lotta Wilund och Ann-Marie Petersson Hedman. Stilla ro och nära Torsdag den 5 augusti kl 19. Martin Lind elgitarr, Gunilla Hammarlund orgel. Livet genom psalmerna Torsdag den 19 augusti kl 19. Anna Thorstensson cello och sång, Paul Thorstensson piano och orgel.

Foto: Privat

Musik House of the rising sun – The Animals. Det är svårt att hitta en dålig rocklåt från 60-talet men just denna kan jag inte få nog av.

Bok Möss och Människor – John Steinbeck. Fantastiskt läsvärd roman som handlar om daglönarna George och Lennie. Hade ingen aning om vad det var för bok innan vår klass fick i uppdrag att läsa och analysera den av vår svensklärare. Svårt att sluta läsa när man väl börjat!

Film En man som heter Ove – Hannes Holm och Fredrik Backman. En film som visar vilken underbar människa en person kan vara som man tror är hur otrevlig som helst. Döm inte en bok utifrån dess omslag, som man säger!

Besök vår hemsida www.svenskakyrkan.se/alem

2021-02 Alems forsamlblad.qxp_2008-01 Ålems församlblad 2021-05-11 13:17 Sida 4

Hur kan vi lyssna bättre? Vi alla människor har behov av att bli sedda och lyssnade på. Hur fungerar det då i vår egen tid där tempot är snabbt, mobilanvändningen är påtaglig och en pandemi begränsar oss. Hur blir vi bäst lyssnade på och får till bra samtal och möten? Hur gör vi och hur kan vi lyssna bättre? Församlingsbladet samlade några människor för ett samtal om detta. Vad utgör ett bra samtal och möte? Hur gör du? Oliver: Det mest ärliga samtalet, både mot mig själv och mot den jag samtalar med, är ju det när jag vågar lyssna och ta in det som sägs. Man ska samtala när man själv vill och då är det är viktigt att lyssna på riktigt och aktivt. Martin: Som Oliver säger, är det viktigt att man träffas på riktigt. En telefon kan man gömma sig bakom, och i sms ännu mer. Ett samtal mellan två personer kan bli hur intressant som helst. Ibland pratar man om tuffa saker, ibland om glada saker. Båda behövs och jag tror att båda parter behöver sådana samtal i teknikens ålder. Madeleine: Det är viktigt att ta sig tid när man väl ska samtala. Det gäller väl även i de digitala medier vi har fått använda oss mycket av under det senaste året. När vi ska ringa någon så kanske vi inte ska ha ett annat möte om en kvart inbokat. Då kanske vi faktiskt ska sätta oss lite skönt och ta sig tid att lyssna och inte vara stressade, så att det går att följa upp samtalet. Man måste hinna med att lyssna in och ge den andre tid att tala och möjlighet att kunna fråga tillbaka om olika saker. Vi kommunicerar på olika sätt. I skriftlig dokumentation blir det lite mer envägskommunikation och måste därför begrundas mer. I ett telefonsamtal kan man utveckla, ta tillbaka, förklara vidare och få frågeställningar direkt som kan besvaras och justeras. I de mänskliga mötena kan man ännu mer detta. Då kommer också kroppsspråk och ögonkontakt in i bilden. Den helheten gör att vi som människor lättare kan uppfatta vad som menas. Missförstånd minskar och de kan lättare redas ut.

Peter: Vilken är din erfarenhet om behovet att bli ärligt lyssnad på? Oliver: Behovet är verkligen stort, om inte mer än någonsin i de här tiderna. Jag själv har haft väldigt bra människor runt omkring mig i hela mitt liv, speciellt inom familjen. Jag har alltid blivit hörd och haft någon att samtala med. I yngre ålder kanske man inte funderar och reflekterar kring detta. Men ju äldre man blir desto mer märker man hur otroligt viktigt det är att få ha någon att samtala med och bli hörd. Vi lever i en värld med generationsskillnader. Det tekniska funkar ju också som samtalsväg och har blivit populärt bland ungdo-

mar. Tyvärr så blir det ofta, som Madeleine sa, missförstånd genom tekniken. Bland ungdomar verkar det som att det är läskigt att öppna upp sig.

Peter: Varför är det läskigt tror du? Oliver: Man kanske känner att det är pinsamt eller att man är svag för att man öppnar upp sig och pratar om, som Martin var inne på, lite tyngre saker. Men det måste man prata om. Vi är så rädda för vad andra ska tycka om oss. Om vi pratar öppet och ärligt med någon, så visar ju det bara på att vi är starka. På sociala medier är det lätt att ha samtal med varandra. Men det är också lätt att skada varandra, vilket är tråkigt att se. Så mer än någonsin är det jätteviktigt att kunna prata öppet och ärligt med varandra. Martin: Jag tror att det är väldigt individuellt hur mycket man vill bli lyssnad på. En del av oss har en kraftig sfär runt sig där vi vill behandla saker själva innan det går vidare till någon annan. Men kommer någon och vill prata, så känner jag nästan att det är min plikt att lyssna. Alla har en historia vare sig de är unga eller gamla. Oliver nämnde de yngre. Vi som passerat tonåren med bred marginal, har ju trots allt varit där. Vi vet hur det var där. Och det kan ibland vara en styrka. Olika människor funkar olika. De som vill hålla sig för sig själva, låt dem göra det, men visa att du finns där i fall de vill prata. Säg: ”Okej, när du är beredd så finns jag här. Och jag lyssnar gärna!”

Peter: Vi har ju ofta öppningsfraser av typen ”Vilket vackert väder det är idag” eller ”Hur är läget?” Hur viktiga är dessa för mötet och samtal? Madeleine: Jag tror att det är viktigt att man kan ge ett leende och mötas med ögonkontakt. Öppningsfraser som visar på intresse och nyfikenhet gör oss glada och är viktiga för det vidare samtalet. Oliver: Jag håller med dig Madeleine. Ögonkontakten är viktig. Den visar att man är där i stunden och vill lyssna. Öppningsfraser kan vara lite på reflex och automatiska. Om man t ex på Ica får frågan av någon man inte mött på länge ”Hur mår du?” och personen i nästa sekund kollar på vad skinkan kostar eller i mobilen, så kan man ju undra: ”Menar du din fråga, bryr du dig?”. Då kanske man svarar: ”Det funkar!”, ”Det är bra”.

Men man kanske har lite mer att säga. Egentligen. Sen förstår jag att inte alla slags samtal är lämpliga på Ica bland massa människor. Men det är viktigt att inte alltid ha automatiska fraser. Martin: Man står ju inte i en affär och diskuterar något djupt och personligt, där andra kan höra. Det är snarare i mindre grupper eller på tu man hand, som det blir mer ordentliga samtal. Och där det finns tid också. ”Tjena! Hur är läget” kanske då följs av svaret ”Du, jag skulle vilja prata med dig om en sak”. Sen kommer det riktiga snacket igång.

Peter: Hur viktig är ögonkontakten för att känna sig sedd och lyssnad på? Madeleine: Den är väldigt viktig! Jag tänker att ögonen är en stor bit av själens spegel. Man kan spegla sig mycket i den man samtalar med och det är lite lättare att känna in en människa. Känslorna om hur man har det och hur man uppfattar det den andre säger, kommer liksom fram mycket genom ögonen. Men även genom annat kroppsspråk. Oliver: Jag håller med dig Madeleine. Du är klok! Man uttrycker inte bara sig själv med kroppsspråket. Man får ta emot känslor också. Sms kan t ex i verkligheten ge ett annat intryck. Vissa människor kan ha svårt med ögonkontakt. Det får vi respektera och vi vet ju att man kan ta in det sagda ändå.

Peter: Vilka miljöer eller faktorer underlättar ett bra samtal? Martin: I offentliga miljöer, som pubar t ex, kan det vara svårt att få kontakt. Att få lugn och ro och slippa sorlet är viktigt. Madeleine: Det viktigaste i alla samtal är att bygga upp ett förtroende, så att man litar på varandra och att inget förs vidare till andra, tänker jag. Om inte detta funkar kan det aldrig bli ett ärligt och djupt samtal. Man svävar då mest på ytan och miljön spelar inte heller någon roll. Annars kan man mötas gott ute på en promenad, i naturen eller vid havet. Då kan man stressa ned och öppna sig om förtroendet finns.

Peter: I vår tid är det mycket mobilanvändning, sociala medier och musiklyssnande och det har på något sätt blivit en konkurrens till lyssnandet, samtalet och tystnaden, tänker jag. Hur hitta en balans i detta där man ger varandra och sig själv ett utrymme som gagnar oss?

Besök vår hemsida www.svenskakyrkan.se/alem

2021-02 Alems forsamlblad.qxp_2008-01 Ålems församlblad 2021-05-11 13:17 Sida 5

Madeleine Sköld

Martin Lind

Martin: Tystnad är nog någonting som vi behöver mer av. Ibland behöver man koppla ner lite för att hitta sig själv. Sen tycker jag om att lyssna på musik också. När jag växte upp satt vi och åt tillsammans. Då blev det ett naturligt samtal om högt och lågt, vad som hänt i skolan, på jobben och alla var med. Nu är det mer ”Nu har jag ätit färdigt”. Sen försvinner var och en in i sin värld. Jag vet inte om det har blivit bättre eller sämre men det har blivit annorlunda. Oliver: Musiklyssnandet och mobilen har konkurrerat jättemycket med mötet. Hur vi står med avstånd från varandra vid en busshållplats, också innan coronan, och kollar ner i mobilen och sen fortsätter kolla när vi satt oss på bussen är ett exempel. Men det är viktigt att visa att man är beredd att prata när den andra känner sig redo för det.

Peter: Vore vi mer betjänta av att ibland försöka bryta mönster och genom att t ex börja prata med någon som står vid en busshållplats? Madeleine: Ensamheten vore inte så hård och det vore inte så isolerat i vårt samhälle om vi alla hade kunnat öppna upp oss; vid busshållplatsen eller under den lilla promenaden till jobbet t ex. Tystnad kan vara bra men ibland skulle det vara bra om vi vågade öppna upp lite: Vi skulle lära känna fler människor och våra liv skulle kunna breddas lite genom nya inputs och ge oss inspiration. Vi som kyrka behöver också, efter all isolering som varit nu, kunna vara en hjälp åt människor att komma ut i livet igen. Att få komma till kyrkan som man är och bara vara, är den viktigaste uppgiften nu som vi har som kyrka.

Peter: Att mest sitta själv med tv, mobil och musiklyssnande, är kanske inte tillräckligt för att bearbeta livet? Martin: Jag tror definitivt inte att det är tillräckligt. Man får då bara en version av sanningen. Det kan lätt bli lite inskränkt, där man kan göra fakta av saker och ting som inte är fakta utan som bara är tycke och smak. Som Madeleine säger: Man kan börja tänka på andra sätt när man springer på någon och lyssnar in den som tänker annorlunda.

Oliver Fransson

Peter: ”Dela för att hela” är ett uttryck som jag bär med mig. Hur viktigt är delandet för att bli helare? Oliver: Det är otroligt viktigt! Speciellt om det är något som tynger en. Tilliten mellan de som delar måste vara i centrum, som Madeleine sa. Delandet handlar ju om att bearbeta och det är en process som tar sin tid. Att ta steget och få släppa ut allt man har inför någon – att få vara jätteledsen, jättearg eller jätteglad – är så otroligt viktigt! Madeleine: De gånger som jag själv har öppnat upp för någon som jag har förtroende för, så har det ju ofta blivit just det här ”Dela för att hela”. Man har känt mycket stöd, man varit med om en liknande sak och det har också lockat fram barmhärtighet. Vi har hjälp av andra människors livserfarenhet. Och det kan värma väldigt mycket och hjälpa en på stigen vidare i livet. Jag tror det är viktigt att vi har några personer som vi vågar dela med, för att kunna komma vidare och bli en smula mer hela.

Peter: Tänker ni att Gud kan vara en förebild på något sätt i att ”dela för att hela”, i att tala och bli lyssnad på? Madeleine: Jag tänker att Gud alltid tål alla våra negativa känslor som vi har. Han tål att vi är ledsna, våra besvikelser, vår ilska och vår frustration. Vi kan alltid vända oss till honom. Han finns alltid där. Han sitter lugnt och stilla med och lyssnar. Det är bra att vi kan ta till oss detta att det både hos Gud och människor får vara smärtsamt ibland. Det är inget farligt. Man kan lugnt sitta kvar och lyssna och finnas där som en god medmänniska. Det kanske inte finns några givna svar att komma med. Men det är inte så viktigt. Man finns där och stödjer, finns där som tröst. Precis som vi alltid kan vända oss till Gud med allting, så är Gud en förbild för mig i att finnas till för en medmänniska. Oliver: Jag känner i mig, att nu vet jag att Gud lyssnar. Jag tänker att ”Gud, nu gör vi det här på vårt sätt, på mitt och ditt sätt. Hur du och farmor gjorde, det är kanske en helt annan femma.” Martin: För mig är Gud och kyrkan tröst och säkerhet. Något som alltid finns där. Jag

Peter Wärnlund

behöver inte prestera någonting. Jag behöver bara vara. Det ligger en säkerhet i det. Jag kan vara den jag är med fel och brister. Jag kan vara arg, jag kan tvivla. Men det är okej. Peter: För mig är Gud den ultimate lyssnaren. Jag tänker att Gud är den som ser allt, hela mitt liv, mina svagheter och styrkor. Gud vet allt och han lyssnar på ett sätt som ingen annan kan. Kombinationen av att få känna sig väldigt älskad och väldigt sedd och förstådd, gör att jag tycker att det finns en särskild inspiration att hämta i lyssnandet och samtalet med Gud. Något likande söker jag hos människor som jag vill anförtro mig åt. Jag vill att de ska känna mig. Det är härligt med någon som vet mycket om en och som står kvar där: Någon som både utmanar mig och bekräftar mig, någon som jag vet att jag vågar öppna mig för, för det stannar där och någon som i grunden tycker väldigt mycket om mig. Att bli lyssnad på är så viktigt för oss alla.

Peter: Till slut: Vad är då viktigt för bra möten och bra samtal? Martin: Våga ta första steget. Våga vara den som säger ”Hej!” och visa att den andra existerar i din värld. Ibland kan det göra väldigt stor skillnad. Madeleine: Efter det här pandemi-året: Glöm inte bort dina vänner, din släkt och andra som du haft kontakt med i livet. Det där samtalet kan göra en annan människa så glad och göra hennes liv ljust för lång tid framöver. Oliver: Ha inte för höga förväntningar på dig själv. Försök göra så gott du kan med att både lyssna och tala ut. Ta det i din takt och tänk på dig själv också. Peter: Att lyssna är en god syssla. ”Dela för att hela”

Vid pennan och med tack vänner för ett bra och viktigt samtal: Peter Wärnlund

Besök vår hemsida www.svenskakyrkan.se/alem

2021-02 Alems forsamlblad.qxp_2008-01 Ålems församlblad 2021-05-11 13:17 Sida 6

– Service för mig är, förutom gravskötseln, möta att finnas till hands och or människor, svara på fråg a, och vara en medmännisk säger Jens Bergh.

Året på kyrkogården Att som besökare vandra runt på Ålems kyrkogård ger oss många olika intryck. Här finner vi lugn och ro, ordning och reda, naturliga områden, platser för meditation och tystnad samt välskötta och blomstrande gravar. Allt detta sköter sig inte självt, på kyrkogården arbetar två heltidsanställda och en säsongsanställd under Jens Berghs ledning. Gravskötsel Ålems församling erbjuder vår-, sommaroch höstplantering på de gravar som har avtal med kyrkan. Gravrättsinnehavarna får välja omfattningen, med antal blommor och vilka sorters blommor de vill ha på graven. Möjlighet finns också att få en blombukett eller ett tänt ljus utsatt på graven vid ett speciellt datum. Det finns även ett erbjudande om att få stenen tvättad och rengjord. – Service för mig är, förutom gravskötseln, att finnas till hands och möta människor, svara på frågor och vara en medmänniska, säger Jens Bergh. Det bästa med jobbet är just att möta människor och vara social. Jag arbetade tidigare inom industrin i 27 år och det är verkligen en stor kontrast att nu få arbeta utomhus, vara behjälplig och finnas till hands. Det 6

är viktigt att utföra ett bra jobb och få nöjda kyrkogårdsbesökare, det här är inte bara ett arbete, det blir mer personligt.

Omfattande plantering Ålems församling har skötselavtal på cirka 500 gravar, totalt finns 2300 gravar på kyrkogårdarna. På våren planteras penséer på de allra flesta gravar och där får ägarna bestämma antal och färger. Penséerna står kvar över Mors dag och efter det ersätts de av sommarblommorna. Mest populära är isbegonia och silverek. Vid denna plantering brukar så många anställda inom församlingen som möjligt vara behjälpliga, hela arbetslaget hjälper till. När det är dags för höstplantering låter kyrkogårdspersonalen silvereken stå kvar och planterar ljung istället för begonian. – Min favoritblomma är en lite större begonia som heter Begonia Betulia, säger Jens. Den är kraftigare till växten och kan beställas men kostar lite mer.

Miljötänk Jens berättar om det miljöarbete som hela tiden pågår på kyrkogården. Svenska kyrkan har som mål att 2030 enbart använda fossilfria transporter. – Vi har ett önskemål om att ställa om vår fordonsflotta till biobränsle så snart som möjligt, säger Jens. Vi har ett givande samarbete inom miljöområdet med övri-

ga kyrkor inom kontraktet. Vi diskuterar sopsorteringslösningar, samarbetar med inköp, reparationer och gemensamma upphandlingar. På kyrkogården finns idag två olika tunnor utsatta, en för komposterbart material och en för övrigt. Det komposterbara läggs i komposter och blir efter tre år fin jord. Alla blomsterlökar tas omhand och planteras på olika ställen på kyrkogården. – Vi försöker påverka leverantörer av blommor och arrangemang att använda komposterbart material, säger Jens och plockar upp ett kastat arrangemang gjort i oasis ur komposttunnan.

Vacker kyrkogård De människor Jens möter i sitt dagliga arbete uttrycker en positiv bild av kyrkogårdarna. Själv tycker Jens att både den gamla och den nya kyrkogården har sin charm. De naturliga ekdungarna på nya kyrkogården och minneslunden är två favoritplatser. – Men det är inte mycket som slår känslan att en tidig, vindstilla morgon komma in på kyrkogården där de stora lindarna står i full blom och tusentals bin surrar, avslutar Jens. Text och bild: Anne Martin-Åkesson

Besök vår hemsida www.svenskakyrkan.se/alem

2021-02 Alems forsamlblad.qxp_2008-01 Ålems församlblad 2021-05-11 13:17 Sida 7

Det händer i kyrkan . . . Vid pressläggningen av sommarkalendern vet vi fortfarande inte hur restriktionerna kommer att se ut. Vi följer de beslut som fattas av regeringen om hur många som får samlas. Titta på vår hemsida, vår facebooksida eller i Kommunkollen för information. MAJ 27 Torsdag 8:15 Morgonmässa 30 Heliga trefaldighets dag 10:00 Gudstjänst i kyrkan eller via hemsidan JUNI 3 Torsdag 8:15 Morgonmässa 6 1 söndagen efter trefaldighet 10:00 Gudstjänst i kyrkan eller via hemsidan 10 Torsdag 8:15 Morgonmässa 13 2 söndagen efter trefaldighet 10:00 Gudstjänst i kyrkan eller via hemsidan 17 Torsdag 8:15 Morgonmässa 20 3 söndagen efter trefaldighet 10:00 Gudstjänst i kyrkan eller via hemsidan 24 Torsdag 8:15 Morgonmässa 26 Midsommardagen 16:00 Midsommargudstjänst på nya kyrkogården. Medtag gärna stol. 27 Den helige Johannes döparens dag 10:00 Gudstjänst i kyrkan eller via hemsidan JULI 1 Torsdag 8:15 Morgonmässa 4 Apostladagen 10:00 Gudstjänst via hemsidan 8 Torsdag 8:15 Morgonmässa 19:00 Musik i sommarkväll 11 6 söndagen efter trefaldighet 10:00 Gudstjänst i kyrkan eller via hemsidan 15 Torsdag 8:15 Morgonmässa 19:00 Sommarandakt på Lövö (Bystugan). Medtag gärna kaffekorg. 18 Kristi förklarings dag 10:00 Gudstjänst i kyrkan eller via hemsidan

22 Torsdag 8:15 Morgonmässa 19:00 Musik i sommarkväll 25 8 söndagen efter trefaldighet 10:00 Gudstjänst i kyrkan eller via hemsidan 29 Torsdag 8:15 Morgonmässa 19:00 Sommarandakt i Nyebo hembygdsgård. Medtag gärna kaffekorg. AUGUSTI 1 9 söndagen efter trefaldighet 10:00 Gudstjänst i kyrkan eller via hemsidan 5 Torsdag 8:15 Morgonmässa 19:00 Musik i sommarkväll 8 10 söndagen efter trefaldighet 10:00 Gudstjänst i kyrkan eller via hemsidan 12 Torsdag 8:15 Morgonmässa 19:00 Sommarandakt på Korpemåla brygga. Medtag gärna kaffekorg. 15 11 söndagen efter trefaldighet 10:00 Gudstjänst i kyrkan eller via hemsidan 19 Torsdag 8:15 Morgonmässa 19:00 Musik i sommarkväll 22 12 söndagen efter trefaldighet 10:00 Gudstjänst i kyrkan eller via hemsidan 26 Torsdag 8:15 Morgonmässa 29 13 söndagen efter trefaldighet 10:00 Gudstjänst i kyrkan eller via hemsidan

Nytt från församlingen AVLIDNA Arne Kungsman, Johan Skyttes väg, Ålem, 73 år Mary Lilja, Salthällsvägen, Blomstermåla, 90 år Marika Schröder, Storgatan, Blomstermåla, 93 år Lilian Fingal, Johan Skyttes väg, Ålem, 89 år Lars-Göran Granlund, Torggatan, Blomstermåla, 75 år Inga Aronsson, Johan Skyttes väg, Ålem, 87 år Vejny Gustavsson, Johan Skyttes väg, Ålem, 92 år Bengt Ahnlund, Tålebo, Blomstermåla, 70 år Britt Karlsson, Granshult, Blomstermåla, 89 år Sven Erik Jonsson, Parkvägen, Timmernabben, 92 år Vega Westholm, Johan Skyttes väg, Ålem, 86 år Maj Rubensson, Nabbevägen, Timmernabben, 92 år DÖPTA

SEPTEMBER 2 Torsdag 8:15 Morgonmässa 5 14 söndagen efter trefaldighet 10:00 Gudstjänst i kyrkan eller via hemsidan

Information från kyrkogården:

– Årets sommarplantering kommer att påbörjas v.22 /Kyrkogårdsförvaltningen

Otto Hagman, Strandavägen, Timmernabben Maja Westerberg, Tillingevägen, Timmernabben Lykke Fonrin, Idrottsvägen, Timmernabben

Tid för själavård och bikt

Församlingens präster finns tillgängliga för enskilda samtal och bikt. Dra dig inte för att ta kontakt om du behöver samtala om något.

Besök vår hemsida www.svenskakyrkan.se/alem

Se sista sidan för tel.nr.

2021-02 Alems forsamlblad.qxp_2008-01 Ålems församlblad 2021-05-11 13:17 Sida 8

Gruppförsändelse till hushållen i Ålems församling

Veckans psalm

Foto: Ålems församling

Under våren har vi fått möjligheten att önska och lyssna på olika psalmer på församlingens Facebook-sida. Sidan är öppen för alla även om man inte har ett eget Facebook-konto. Många önskemål om favoritpsalmer har inkommit och församlingens personal har oftast framfört sångerna på lite olika platser och sätt. Det har varit inspelning i kyrkan, på kyrkogården, i församlingshemmet och vid strandkanten. Ibland har delar av kyrkokören deltagit, Martin Lind har kompat på gitarr och vid något tillfälle har det enbart varit sång. I anslutning till inspelningen har Jane och Gunilla skrivit lite bakgrundsfakta om veckans psalm. – Alla har någon psalm man känner extra för, så skicka ett sms eller ett mail till någon av oss och önska din favoritpsalm, säger Jane Klasson. Vi har fått in önskemål från församlingsbor i alla åldrar. Vi hoppas att fortsätta med ”Veckans psalm” även i framtiden. Avslutningsvis frågade Församlingsbladet Jane och Gunilla om deras respektive favoritpsalm, vilket de tyckte var en svår fråga.

Du vet väl att vi finns på

– Jag har många psalmer som jag älskar, beroende på tid och sammanhang. t ex tröttnar jag aldrig på att få spela ingångspsalmen till advent Bereden väg, med en fullsatt kyrka och körsångare som sjunger med av hjärtans lust, säger Gunilla. Men en psalm som jag spontant tänker på som favoritpsalm är pilgrimspsalmen 298, Gud ditt folk är vandringsfolket. Den är skriven av den walesiske hymndiktaren William Williams och översatt till svenska av Anders Frostensson. Den har en melodi som lyfter och en text som styrker. Den gillar jag! – Ska jag försöka välja bara en psalm som jag tycker alltid passar, så får det bli psalm 217 Gud för dig är allting klart. I allt det oklara i dessa tider så har denna psalm en enkel tydlighet i både melodi och text. Jag blir både glad och tröstad av orden i den, säger Jane. Anne Martin-Åkesson

www.facebook.com/alemsforsamling

Ålems Församling Pastorsexpeditionen Häradsvägen 27, 384 92 Ålem Expedionen är normalt öppen: månd, onsd, fred 09.00-12.00. Se aktuell information på vår hemsida. Tel 0499-79 90 00 E-post alem.forsamling@svenskakyrkan.se Präster Kyrkoherde Emil Jörgensen, tel 79 90 01, e-post emil.jorgensen@svenskakyrkan.se Komminister Peter Wärnlund, tel. 79 90 14, e-post peter.warnlund@svenskakyrkan.se Kyrkomusiker Jane Klasson, tel 79 90 05, e-post jane.klasson@svenskakyrkan.se Gunilla Hammarlund, tel 799007, epost gunilla.hammarlund@svenskakyrkan.se Församlingsassistent Madeleine Sköld, tel 79 90 04, e-post madeleine.skold@svenskakyrkan.se Församlingspedagog Martina Augestrand, tel 79 90 12, e-post martina.augestrand@svenskakyrkan.se Förvaltningsassistent Lena Larsson, e-post lena.larsson2@svenskakyrkan.se Kyrkan - vaktmästare Margareta Samuelsson, tel 79 90 03 Kyrkogården - vaktmästare Jens Bergh, tel 79 90 06, e-post jens.bergh@svenskakyrkan.se Peter Cornelius, tel 79 90 10 Kyrkorådets ordförande Håkan Sjöborg, e-post hakan.sjoborg@telia.com Kyrkofullmäktiges ordförande Erling Petersson, e-post erling.petersson@telia.com Ålems Församlingsblad Ansvarig utgivare: Emil Jörgensen Redaktionsråd: Peter Wärnlund Anne Martin-Åkesson Eva-Karin Holgersson Elias Foghagen Martina Augestrand Hemsida: www.svenskakyrkan.se/alem

Tryck och layout: Wåhlin’s 0491‐822 12, www.wpab.se

Har du en önskepsalm? Kanske det är Stilla natt, Den blomstertid nu kommer, Bereden väg för Herran eller Amen. Har du då passat på att utnyttja möjligheten att önska att få höra just din favoritpsalm? Om inte, gör det! Kantorerna Jane Klasson och Gunilla Hammarlund i Ålems församling har under pandemin saknat kontakten med församlingsborna och bestämde sig för att be alla skicka in önskemål om favoritpsalmer. Det blev upptakten till ”Veckans psalm”.