Dag 0307 00

KvinnoSöndagsskolan Helgkrönikan Stort korsord

��������������������������������������������������������������

18–19

�����������������������������������������������������������������������������

19

Bibelläraren Linnéa Åberg: Fastan – ingen genväg till förändring

Hur kan vi förnya vår guds14–15 tjänst?

18–19

�������������������������������������������������������������������������������� 23

fredag 7 mars 2014 Årgång 69 Nr 38 Pris 15 kr

Var inte bedrövade.

Den glädje Herren ger är er styrka.

Nehemja 8:10

Foto: rickard l eriksson

Dagen.se

Ny högskola växer fram ■ Kristna företrädare vill starta en ny teologisk högskola efter att Livets ords teologiska seminarium lagts ned.

13

4

Jeanne Masimangos plats på Feministiskt initiativs riksdagslista. 8

Kvinnor leder – även i kyrkan Dokument: Situationen för kvinnliga ledare

Maktens män pratar mer

innebär både problem och glädjeämnen 10–13

■ I riksdagens talar-

stol dominerar männen.

Dessutom väljer kvinnor och män olika sakfrågor 5 när de debatterar.

20–21

Foto: kristin carlén

Insikt

■ Gemenskap är läkande för dem som lider av livsångest, menar Thérèse Eriksson.

Debatt

3

Kvinnor vill och kan vara med på plan i församlingarna, men många sitter på läktaren.

Beryl Orrbeck Lindeman,

pastor Södertörnkyrkan

POSTTIDNING A

Kyrkan kan hjälpa unga som skadar sig själva

2

opinion

DAGEN fredag 7 mars 2014

Ledare

Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, elisabeth.sandlund@dagen.se Debattredaktör: Carl-Henric Jaktlund 08-619 24 94, carl-henric.jaktlund@dagen.se

”Allting jag uppgav, allting jag vann” Gudstron öppnar för en tredje vägens feminism i handling och kärlek De t ä r 1 8 0 0 -ta l e t s början och i Putnam County i New York föds en flicka i familjen Crosby. Genom en tafflig läkarmiss blir flickan, som får namnet Fanny, blind för livet vid knappa två månaders ålder.

Man kan lätt sätta sig in i moderns besvikelse och oro över sin handikappade dotter. Har hon någon chans till ett likvärdigt liv med andra i sin generation? Nu vet vi facit. Fanny Crosby blev känd över hela världen. Trots allt vad den tidens begränsningar, strukturer, seder och bruk innebar för kvinnor. Därtill en blind kvinna.

Men Fanny hade tidigt en helt annan syn i sitt inre. Något som var det enda viktiga för henne.

Fast hon inte kunde se kunde hon skriva. Hon lämnade över 8 000 hymner och sånger efter sig.

Många av dem sjungs i kyrkor över hela världen än i dag. En av hennes mest välkända psalmer är ”Saliga visshet”. Fanny säger i sin sång att vad som än händer runt omkring har jag en syn i mitt inre, en visshet om att om jag ger upp allt så vinner jag allt.

När en predikant sa till henne att det var ju synd och skam att Gud inte gett henne synen tillbaka då hon hade så många andra gåvor fick han svaret att om hon så bara fick ha en enda önskan skulle det vara att få födas blind: ”För när jag kommer till himlen så kommer det första ansikte jag ser och gläds över vara min Frälsares.”

Den senaste tiden har diskussionen om feminismen gått het i Sverige. I Belinda Olssons tv-serie gav producenten sig frihet att fundera över om något faktiskt gått snett med feminismens alla dog-

mer och föresatser. Belinda Olsson blev kraftigt ifrågasatt som en svikare. Maktordning, kvinnohat och ojämlikhet ventilerades igen, som om ingenting har hänt sedan tiden när Grupp 8 startade den svenska kvinnorevolutionen. Även om mycket återstår när det gäller kvinnors och mäns lika villkor så var tv-serien något på spåret.

Fanny Crosbys livsöde ger en annan tankeställare. Hennes liv var inte rättvist med våra ögon. En tanke är att det finns en tredje väg till jämställdhet och respekt för varandra som man och kvinna.

Kan gudstron leda in på den vägen? Fanny funderade inte så mycket på vad hon inte kunde göra, men drevs av att intensivt och i glädje göra det som i kristna termer var hennes kallelse. Då sprängdes barriärer och strukturer naturligt längs resans gång.

Finns det en tredje vägens feminism där en generation kvinnor kan resas upp som inte bara krigar för rättigheter utifrån en princip utan som med mod följer synen som finns på insidan och springer för allt vad livet är värt för att se den förverkligad? Är det så att visionerna bleknar och handlingskraften mattas av alla slagord och kampgrupper?

Dag e n b e r ät ta r i dag om missionens kvinnor som gett upp allt för att leva för andra. Söndagsskolepionjären Betty Ehrenborg. Maria Lagergren, som tog söndagsskolans idé vidare och grundade friskolor och Betty Ehrenborgs dotter, Hedvig Posse, som på eget bevåg startade Svenska kyrkans första missionssjukhus.

De var säkert kraftfulla feminister i praktiken, men de valde en tredje väg, en handlingens och kärlekens väg.

Slutsatsen är inte att kvinnor ska” nöja sig” och inte kämpa för sin rätt. Men är tiden mogen för en tredje väg?

Kvinnor har fått kämpa och kriga fram rösträtt, frihet att tjäna pengar, välja karriär och mycket mer. Men hur ser kampen och slagorden ut i dag?

Filosofen Roland Poirier Martinsson ställer i en välskriven krönika (Sverige Radio) den 4 mars frågan: När är feminismen färdig? ”När förklarar den uppdraget utfört och avskaffar sig själv? Är det när varje yrke har lika många män som kvinnor och ordet ’bemanna’ raderats ur språket? Är det när vi delar uppgifter lika, från barnuppfostran till vedhuggning? Är det när kvinnor och män tjänar exakt lika?”

Fanny Crosby uppnådde en hög ålder och den 12 februari 1915, gick hon in i himmelen för att ansikte mot ansikte skåda den Frälsare hon så många gånger sjungit om.

Berättelsen om Fanny Crosby visar på en tredje väg, med mer handling än plakat, med mer individuell kallelse än skyttegravskrig mellan könen och med mer försakelse än jakt på maktens strukturer. ”Saliga visshet, Jesus är min!

Himmelens glädje fyller mitt sinn.

Allting jag uppgav, allting jag vann!

Strålande morgon för mig upprann.”

Felicia Ferreira

E n t r e dj e väg ? Kampen för rösträtt hade sitt berättigande. Inte heller i dag ska kvinnor ”nöja sig” med orättvisor. Men kanske är det för vår tids kvinnor dags att slå in på en nygammal, tredje väg, som mer liknar den Fanny Crosby valde, att leva i sin kallelse och på köpet krossa barriärer och riva hinder.

Foto: wikipedia

I korthet

Citatet

Dags att gå från ord till handling ■ ”Man undrar vad som är meningen med alla dessa rapporter när bristerna aldrig åtgärdas”, säger Stina-Clara Hjulström, ordförande på Demensförbundet, till TT. Vad hon syftar på är en färsk undersökning från Social­ styrelsen som visar att många av Sveriges demenssjuka inte får rätt vård. Demens är en av Hjulström.

våra stora folksjukdomar som förändrar livet inte bara för den som blir sjuk utan också för de anhöriga. Inte nog med det, allt fler drabbas i takt med att medellivslängden ökar. Det finns all anledning att ta steget från ord till handling, att lära av dem som lyckats bra med vården och att höja lägstanivån i Elisabeth Sandlund hela landet.

Något är sjukt när svenska läkare drabbas av musarm.

Ann-Charlotte Marteus,

om avigsidorna av ett strikt ekonomiskt styrsystem i vården.

Obunden på kristen grund

3

DAGEN fredag 7 mars 2014

Debatt

Redigering: Beatrice Harknäs Smedman

opinion

I Kristus upprättas jämlikheten Beryl Orrbeck Lindeman,

pastor Södertörn­ kyrkan.

Debatt Det såg ut som om vi kunde lämna debatten om kvinnliga pastorer och ledare bakom oss. Men tyvärr har ut­ vecklingen gått åt fel håll. Det skriver Be­ ryl Orrbeck Linde­man utifrån den pingst­ rörelse där hon är aktiv som pastor.

S å h ä r i n f ö r internationella kvinnodagen (8 mars) vill jag skriva reflekterande från hjärtat i ödmjukhet, i en fråga som är komplex och där det mycket redan sagts. Artiklar och bloggar har skrivits. Många ord är sagda i samtal och debatter. Flera samtalsdagar, där vi grävt djupt i Guds ord, har anordnats genom åren. Många styrelser har tagit upp frågan. Det har diskuterats, agiterats och debatterats.

Tonen har ibland varit något hård, men oftast lågmält seriös.

Undersökningar har gjorts; hur ser det ut och varför?

Frågan om kvinnans plats, hennes tjänst i församlingen, hennes vara eller inte vara som ledare, har stött och blötts.

U n d e r n åg r a å r såg det ut som alla ansträngningar hade lönat sig. Fler och fler kvinnor efterfrågades till styrelseplatser. Allt fler svarade ja på kallelser som församlingspastorer och föreståndare.

Det såg ut som om vi kunde lämna debatten bakom oss.

Jag minns med värme den fina stund i Pingströrelsens pastorsakademi där Pelle Hörnmark bad alla kvinnor ställa sig upp. Vi var många och vi fick ta emot mycket värme, inte minst en mycket stark förbön. Vi var många som välkomnade en ny tid.

Men åt vilket håll har utvecklingen gått?

Vad jag och många med mig konstaterar i dag är att vi inte har lyckats så bra, vilket bland annat syns i undersökningen som Anethe Carlson och Jenny Bergh har gjort om pingströrelsens jämställdhet, som vi kunnat läsa om i Dagen (12/12-2013).

att många kvinnor lämnat sina uppdrag och att det är svårt att få nya till styrelseuppdrag, trots ett stort och gediget arbete av valberedningar. Vi har i dag dessutom färre kvinnor som ledare i församlingarna.

Många tankar och försök till svar har levererats om varför det ser ut som det gör. ”Svårt att finna dem”, ”de tror sig inte kunna klara av uppdraget”, ”de prioriterar annat”. Ett annat återkommande påstående är att kvinnorna ofta tackar nej, vilket jag tror överensstämmer med verkligheten.

Men frågan är: Varför tackar man nej?

Min upplevelse är

Vi ser många kompetenta kvinnor och jag möter de som bär på en stark förvissning om att Gud har kallat dem till tjänst i Guds rike. De finns, har kallelsen – men tackar ändå nej.

Det gör ont att se att de inte får blomma ut i sina gåvor. De vill och kan vara med på plan i vårt gemensamma uppdrag, men många sitter på läktaren.

Detta bör även fortsättningsvis vara en viktig fråga för oss

Kvinnorna finns, har kallelsen – men tackar ändå nej. Det gör ont att se att de inte får blomma ut i sina gåvor. inom pingströrelsen, i vilken jag har haft och har förmånen att tjäna som pastor. Men kanske behöver vi bredda den?

N ä r v i , oav s e t t kön, delar vår djupaste längtan så ser den mycket lika ut. Vi längtar efter mer av Gud och vi talar om vårt förhållande mellan vårt inre och vår yttre tjänst. Vi längtar efter att fler ska engagera sig i arbetet för Guds rike. Vi längtar efter att det ska bli trångt runt Jesu kors. Vi blottar en osminkad nöd, när vi verkligen kommer nära varandra och delar livet.

Vi vill inte bara komma samman för att driva och konsumera olika aktiviteter, vi vill höra samman som bröder och systrar och dela livet och uppdraget.

Under flera år har kvinnans tjänst varit en teologisk fråga, men vad jag tycker mig se så har vi funnit samsyn i den. Ett tag var det en tidsfråga, men det kan vi inte heller luta oss emot längre. Kan det vara en kulturfråga?

reflektera över vad som är norm i vårt sammanhang och hur det präglar oss.

Bryta ner maktstrukturer och härskartekniker. Reflektera över våra attityder. Arbeta målmedvetet med dessa frågor i samtal och bön.

Jag vet att det görs på flera V i k a n s k e b e h öv e r

i n s p i r at i o n . ”Våga leda”, en inspirationsdag för kvinnliga ledare i Allianskyrkan i Jönköping för några år sedan. Arrangörer var SAU, Pingst Ung och KSSB Ung. Foto: gabriella mellergårdh

håll men låt oss fortsätta att tillsammans arbeta för en Kristuskultur: En tjänande kultur!

E t t l e da r s k a p, s om inte for-

mas efter värdens maktspel, utan efter tjänaren och ledaren Jesus, som kom för att ge sitt liv för mångas frälsning.

Ett ledarskap, som formas efter Kristi sinne – han som utgav sig själv och blev en tjänare!

Ett ledarskap där makten får stå tillbaka för kärleken. Ett ledarskap som inte fastnar i hierarkiska strukturer. Ett ledarskap, som inte ser varandra som konkurrenter, utan goda komplement.

För många år sedan lyssnade jag till teologen Stefan Green i

ett bibelstudium om jämlikhet i lustgården. All teologi börjar i skapelseberättelsen, även kvinnans tjänst i församlingen.

De skapade till Guds avbild, som man och kvinna och fick ett gemensamt ansvar med samma rättigheter. I syndafallet skadades sedan harmonin och relationerna.

E f t e r sy n da fa l l e t inträd-

de ojämlikheten med beskyllningar och konkurrens. Det inträdde hierarki i stället för harmoni.

I Kristus har syndens konsekvenser brutits. I Kristus upprättas relationer. I Kristus upprättas jämlikhet igen.

Där möts vi.

Åsikt

Läs fler åsikter från läsarna på sidan 22 Vill du debattera? ◆ Skicka till: debatt@dagen.se Dagen debatt, 105 36 Stockholm Glöm inte att uppge namn, adress och telefon.

◆ För icke beställ­ da manus ansvaras ej. Redaktionen för­ behåller sig rätten att korta texten.

4

nyheter

DAGEN fredag 7 mars 2014 Nyhetschef: Rickard Alvarsson och David Wingren 08-619 24 24, nyhetschefen@dagen.se

Fakta:

Några som skrivit under uppropet ◆ Några av de som har skrivit under uppropet är Livets ords grundare Ulf Ekman och församlingens föreståndare Joakim Lundqvist, CarlErik Sahlberg (fd präst i S:ta Clara kyrka), Hans Weichbrodt (Oasrörelsen), Stefan Abrahamsson (skeppare, Elida), Patrik Sandberg (Sverigebönen) samt förkunnarna Stanley Sjöberg och Tommy Dahlman.

En chock.

Ny kristen teologisk högskola kan startas

Foto: Rickard L Eriksson

Beslutet att av ekonomiska skäl lägga ned Livets ords teologiska seminarium kom som en chock för många. Men nu kan en ny kristen teologisk högskola komma i stället.

Berit Simonsson: Viktigt med en konfessionell teologisk utbildning Livets ords teologiska seminarium (Lots) läggs ned senare i år. Men det planeras redan för en ny ekumenisk pastorsutbildning.

– Vi siktar på att komma igång till hösten, säger Lots rektor Anders Gerdmar till Dagen.

I ett upprop som har undertecknats av ett flertal personer från olika samfund står det att ”visionen är en samfundsoberoende kristen teologisk högskola, som fortsätter, utvecklar och breddar det som LOTS i tjugo år har gjort ...”

Anders Gerdmar konstaterar att det tar många år att bygga upp en högskola och att det vore ytterst dumt att inte ta tillvara den kompetens som redan finns.

– Vi har lärare och kursplaner.

Anders Gerdmar. Han pratar om ett initialt tomrum, men att kommentarer i stil med ”det kan inte sluta så här!” fick honom att börja tänka i mer positiva banor.

– Det finns ett stort behov av evangelium i det här landet. Det är det som uppfyller mig. Vi har som sagt redan lärare och kursplaner – det vi behöver är pengar.

Hur mycket?

Anders Gerdmar.

Berit Simonsson.

Och lokaler?

med att vi formellt sett är fristående från både församling och samfund – även om Livets ord står bakom initiativet.

– Nej, grundtanken är att vi ska vara fristående från Livets ord.

Det är möjligt att vi kan hitta samarbetsmöjligheter framöver, men vi vill samtidigt vara tydliga

En chock för många Beslutet att av ekonomiska skäl lägga ned LOTS kom som en chock för många – så även för

– Några miljoner i botten. Det är mycket pengar, men inte någon oöverstiglig summa. Vi hoppas att privatpersoner och större donatorer ska vilja satsa på verksamheten. Dessutom ser vi att en utbildning som inte är kopplad till någon församling kan locka fler potentiella studenter.

Berit Simonsson beklagar En av de som har skrivit under uppropet är Oasrörelsens inspiratör Berit Simonsson. Från ett svenskkyrkligt perspektiv beklagar hon att prästkandidater numera inte kan läsa hela sin utbild-

ning på Johannelunds teologiska högskola i Uppsala utan att de måste gå Svenska kyrkans pastorala utbildning som avslutning.

– Johannelunds teologiska utbildning är på väg att avvecklas, konstaterar hon. ”En ödesfråga för landet” – Avvecklingen innebär att det snart bara finns icke-konfessionella teologiska utbildningar på högskolenivå kvar. För den som ska ut i församlingstjänst, där uppdraget ytterst handlar om Jesu missionsbefallning, är det viktigt med en konfessionell teologisk utbildning som både ger gedigna kunskaper samtidigt som den enskilde studenten ges förutsättningar att själv växa i den tro som sedan skall förmedlas till andra.

Enligt uppropet ska den planerade utbildningen ha en profil som ”samlar bredden av bibeltroende kristna från alla sammanhang”. Texten avslutas

med att ett sådan bibeltrogen teologisk utbildning är en ”ödesfråga för landet”.

– Utbildningen ska finnas för att betjäna hela Kristi kropp.

Därför vill vi ha några få grundvalar som förenar och där vi är tydliga och specifika, säger Anders Gerdmar som också förklarar att den nya teologiska högskolan inte ska ses som en konkurrent till exempelvis Teologiska högskolan i Stockholm och Örebro teologiska högskola.

– Det vi gör bygger inte på vad andra eventuellt inte har. Om vi i 20 år har trott att LOTS har behövts så är det inte konstigt att vi tycker att det behövs något liknande framöver också.

Om du kände ett tomrum för fyra veckor sedan, hur mår du då nu?

– Jag känner en enorm energi och glädje i detta. johannes Ottestig johannes.ottestig@dagen.se 08-619 24 75

5

DAGEN fredag 7 mars 2014

nyheter

Redigering: Martin Einald

Riksdagens kvinnor talar mindre och i ”mjuka” frågor

I korthet: Sverige

Statsvetare: Det finns någon slags marginalisering

T v i n g a d e s st r i da . Christina Hägvide tvingades strida för att få rätt demensvård för sin mamma. Foto: Bertil Enevåg Ericson

Trots att Sverige har ett av världens mest jämställda parlament debatterar män och kvinnor olika sakfrågor. Det visar en analys av vad som sägs i riksdagens talarstol.

Brister i demensvården består trots nya riktlinjer

av talartiden. Bara Vänsterpartiet sticker ut lite med omkring 45 procent.

Hanna Bäck, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, har lett studien, som bygger på riksdagsdebatterna mellan åren 2002 och 2010. Inte mindre än 52 000 anföranden har granskats.

Inför Internationella kvinnodagen i morgon brukar jämställdhet belysas ur alla perspektiv. Ett forskningsprojekt Hanna Bäck. vid Lunds universitet har granskat vilka som talar mest i Sveriges högsta beslutande organ, riksdagen, – och om vad.

Inte helt oväntat pratar män mer, och dessutom om andra ämnen. Män talar mer i ”hårda” frågor, som ekonomi, näringsliv, arbete och internationella relationer. Riksdagskvinnor talar om utbildning, minoritetsfrågor, välfärd, familjefrågor och hälsa.

Hur tror du att tendensen blivit om studien fortsatt även den här mandatperioden?

– Inget talar för att de här mönstren skulle ha försvagats.

Snarare kan man tänka sig att de förstärkts i och med att Sverigedemokraterna kom in. De har visat sig ha en relativt traditionell kvinnosyn.

Att det finns könsskillnader i det parlamentariska arbetet, på vilket sätt är det ett problem?

– Det finns ett par argument som talar för att det är problem.

Ett är rättviseskäl, att även kvinnor ska komma till tals i debatterna, annars kan parlamentet få lägre legitimitet.

– Ett annat argument handlar om att män och kvinnor har olika erfarenheter och olika politiska intressen och att det därför kan bli en skevhet i de politiska besluten.

Hanna Bäck pekar också på den uteblivna effekten av före-

Hög representation av kvinnor I jämförelse med de flesta länder har Sveriges parlament en hög representation av kvinnor, cirka 45 procent. Men kvinnorna står för bara cirka 40 procent

Sakfrågor

– 1,5 – 1

–0,5

0

bilder, om kvinnor inte syns lika mycket.

När rapporten presenterades förra året ställde Hanna Bäck och en kollega själv frågan om det här beror på någon form av ”marginalisering” inom partierna och i riksdagsarbetet eller om det beror på att kvinnor och män har olika intressen.

– Att kvinnor talar mindre är svårt att förklara utifrån argumentet om skilda intressen. Det talar för att det ändå finns någon slags marginalisering. Att man talar om olika frågor kan möjligen bero på skilda intressen, säger Hanna Bäck.

Minskade skillnader Andra studier, utifrån enkäter med riksdagsledamöter, gjorda av bland annat Lena Wängnerud, visar dock att skillnaderna minskar mellan könen när det gäller intresseområden. Det skulle snarare tala för att det är andra faktorer som påverkar.

– Men det är svårt att säga om det verkligen är så, det måste man forska mer om.

0,5

Hasse Boström hasse.bostrom@dagen.se 08-619 24 41

1

1,5

Avvikelse från genomsnittet i procent

Makroekonomi

■ ■ Dementa utreds inte ordentligt och för få behandlas

med läkemedel. Trots att det är fyra år sedan Socialstyrelsen kom med nya riktlinjer för demensvården består en rad brister, enligt en utvärdering.

Christina Hägvide tvingades strida för att få rätt demensvård för sin mamma.

Mamman diagnosticerades med demens för lite mer än ett år sedan, men vägen dit var inte lätt.

Läkaren på vårdcentralen tog inte mammans minnessvikt på allvar, enligt Christina Hägvide.

– Jag tyckte inte att hon tog in det jag sa och lyssnade på mig som anhörig, för det är faktiskt jag som vet hur mamma fungerar.

Christina Hägvide är själv undersköterska och har jobbat länge med dementa, så hon var säker på att hennes mamma hade demens. Men misstankarna utreddes aldrig, enligt henne. Hjälpen kom först när hon kontaktade en specialistmottagning.

– Vi blev kallade till utredning direkt, säger hon.

Hon är övertygad om att hennes kunskap genom yrket underlättade.

– Det hade varit tio gånger jobbigare annars.

Christina Hägvides mamma är långt ifrån ensam.

En ny utvärdering från Socialstyrelsen visar att färre än hälften av de som söker vård för misstänkt demenssjukdom utreds ordentligt. Samtidigt får mindre än en tredjedel av dem som insjuknat i Alzheimers sjukdom behandling med demensläkemedel.

– Det här är en grupp som inte kan tala för sig och det finns en risk att den bortprioriteras för andra grupper med mer akuta behov, säger utredaren Vera Gustafsson.

– För oss är detta ingen nyhet. Det som är närmast förfärligt är att det får fortgå, säger Stina-Clara Hjulström, ordförande på Demensförbundet.

Socialstyrelsen framhåller samtidigt att det trots TT bristerna pågår en positiv utveckling.

Influensan på tillbakagång

Transport

■ ■ Både influensan och vinterkräksjukan är på tillba-

kagång, konstaterar Folkhälsomyndigheten i en rapport. Antalet fall minskar. Säsongerna för de båda TT sjukdomarna blev ovanligt milda.

Finans och näringsliv

80

Miljö Internationella relationer Arbete och Migration Försvar Utbildning

Förhör med Greenpeaceaktivister

Civilrätt, minoritetsfrågor

■ ■ I går förhördes de 24 Greenpeaceaktivister som

misstänks för grovt olaga intrång efter att tagit sig in på området kring kärnkraftverket i Oskarshamn i förrgår morse. Flera är tidigare dömda för liknande TT aktioner.

Social välfärd Brott och familjefrågor

Kritik mot piller till missbrukare

Hälsa

Kvinnor och män i riksdagen debatterar olika sakfrågor. I området makroekonomi talar män mer än genomsnittet och kvinnor mindre. För området Hälsa är förhållandet det motsatta.

De röda och gröna staplarna visar avvikelser från genomsnittet, mätt i procentenheter.

procent av sockret som svenskarna äter är tillsatt socker.

■ ■ Inspektionen för vård och omsorg kritiserar en läKvinnor Män

kare i Skåne som skrivit ut narkotikaklassade medel till en 24-årig kvinna med missbruksproblem. Kvinnan hade tusentals Stesolid-tabletter i sitt hem. TT

6

DAGEN fredag 7 mars 2014

nyheter

Lagstiftning räcker inte för att stoppa omskärelse Ny forskning visar att lagen inte fått den effekt man hoppats på – utbildning lika viktigt Varje år genomgår mer än tre miljoner flickor världen över i åldrarna fyra till elva år omskärelse. Att lagstifta bort den urgamla traditionen har inte fått den effekt man hoppats, visar ny forskning.

Enligt Unicef förekommer om­ skärelse av flickor i hela världen.

Vanligast är det i Afrika där un­ gefär 140 miljoner nu levande flickor och kvinnor har genom­ gått omskärelse.

Många länder har lagstiftat mot det men en ny undersök­ ning från University of Washing­ ton visar att det inte räcker. Ut­ bildning och information är lika viktigt.

– Rapporten från University of Washington visar att lagstift­ ning är bra men inte tillräckligt för att få slut på kvinnlig om­ skärelse. En social norm som funnits i mer är 2 000 år och ligger på djupet i kulturen. Att tala om kvinnlig omskärelse kan vara farligt. Onda krafter kan drabba personen i fråga, säger Anne Charlotte Ringquist, ord­

förande för organisationen Tos­ tan i Sverige.

Utbildningsprogram Hon berättar att när man för 15 år sedan la in studier om mänsk­ liga rättigheter, hälsa och hygien i sitt utbildningsprogram drog kvinnorna i byarna slutsatsen att deras hälsoproblem var relate­ rade till omskärelse och att det strider mot mänskliga rättighe­ ter. Kvinnorna upptäcker att det inte står föreskrivet i Koranen el­ ler i någon annan religiös skrift.

– I en by i Senegal, där Tos­ tan arbetar, sa byäldsten att det inte gick att sluta med kvinnlig omskärelse av flickorna efter­ som det då inte gick att gifta bort dem med män i andra byar, säger Anne Charlotte Ringquist.

Efter det att en flicka omsku­

– Vi räknar med att kvinnlig omskärelse ska ha upphört i Se­ negal 2015–2016. Det blir då det första land i Afrika som upphör med det.

Anne Charlotte Ringquist.

Molly Melching.

rits är hon ”giftasbar”. Om hon inte är omskuren kan det bli pro­ blem att få henne bortgift. Byäld­ sten insåg att byn ensam inte kunde sluta med kvinnlig om­ skärelse och gick då runt till över 20 byar som man hade socia­ la nätverk med och informera­ de om kvinnlig omskärelse. Det resulterade i att 13 av de 20 by­ arna slutade med omskärelse av flickor.

Senegal kan bli det första landet – Mer än 7 000 byar i åtta län­ der i Afrika, där vi arbetar, har upphört med kvinnlig omskärel­ se, säger Anne Charlotte Ring­ quist.

Nobels fredspris till Melching Tostan grundades av en ame­ rikansk kvinna, Molly Melching, som 1974 var utbytesstudent i Se­ negal. Hon blev kvar i landet och hennes arbete utvecklades och tillsammans med senegalesiska medhjälpare byggdes ett utveck­ lingsprogram som resulterade i Tostan som bildades 1991. I dag har organisationen 1 300 anställ­ da och program i åtta afrikanska länder. 99 procent av de anställ­ da är afrikaner – Kanske kan Molly Melching en dag få Nobels fredspris, me­ nar Anne Charlotte Ringquist.

Tostans program efterfrågas av många byar som sett förbätt­ ringar inom en rad områden i andra byar som haft program­ met. När en by beslutat sig för att samarbeta flyttar en lärare som arbetar och utbildats till byn un­

der de tre år som utbildnings­ programmet pågår. Alla i byn måste vara överens om att de vill ha programmet och man samar­ betar med religiösa och andra le­ dare.

Omskärelse sker mest i Afrika Kvinnlig omskärelse förekom­ mer mest i Afrika i ett bälte av länder från Senegal i väst till Eti­ opien och Somalia i öst. I norra Afrika förekommer det knappt, med undantag av Egypten där det är mycket vanligt.

– Man kan inte komma med pekpinnar. Det handlar om kär­ lek och respekt. Att få se kvinnor som varit tysta och blyga och inte vågat säga något när en man stått i närheten, uppträda och tala in­ för tusen personer är fantastiskt, säger Anne Charlotte Ringquist som själv varit bosatt i Senegal.

Birgitta Waern birgitta.waern@dagen.se 08-619 24 28

ton å r i n g a r . Unicef håller kurs för tonårsflickor i en by i Somaliland. En del i undervisningen handlar om att diskutera traditionen med kvinnlig könsstympning.

Foto: Jason Straziuso

un d e rv i sn i n g . Organisationen Tostan arbetar mot kvinnlig omskärelse i bland annat Gambia och Senegal (bilden ovan och bilden nere till vänster.)

Foto: Björn Westerdahl

Unicef ◆ Människor som vill ha kvar kvinnlig omskärelse ser det ofta som ett religiöst påbud. Det förekommer bland katoliker, protestanter, kopter,

falasher, muslimer och animister. ◆ Det finns inget skriftligt stöd i någon religion för kvinnlig omskärelse. ◆ Flyktingar har

tagit med sig traditionen till västvärlden, vilket har lett till en ökning av könsstympning i Europa, Nordamerika och Australien.

◆ Den som utför könsstympning i Sverige kan få mellan två och fyra års fängelse. Även förberedelse och under­låtenhet att avslöja köns-

stympning är straffbart. ◆ Genom socialstyrelsen får sjukvårdspersonal utbildning i hur de ska bemöta kvinnor som är könsstympade.

7

DAGEN fredag 7 mars 2014

nyheter

Redigering: Beatrice Harknäs Smedman

För att få fram listan har OpenBible analyserat inlägg på twitter som strömmat in under veckan, och utifrån vad folk skriver om fastan har de tagit fram de hundra

populäraste sakerna som människor lovat att avstå ifrån under den kommande perioden.

Skolan, choklad, twitter, svordomar och alkohol toppar listan. Högt upp finns också att avstå från sociala nätverk, snabbmat samt godis.

Hyfsat resonabla saker att av-

Fasteperioden har precis börjat, och en amerikansk bibelsajt har tagit reda på vad människor fastar från. På topp 100-listan finns allt från jordnötssmör till sarkasmer.

Foto: F SANDBERG

Populärt att fasta från choklad

I korthet: Världen

stå från i några veckor kan tyckas. Men på topp 100-listan har det också letat sig in en hel del otippade element. Med tanke på att fastan är en kristen tradition så blir det lite motsägelsefullt med exempelvis kyrkofasta (plats 94).

Det är ett stort virrvarr av saker människor lovar att avhålla sig ifrån fram till påsken.

Jacob zetterman

s a u p p s i g . Nyhetsankaret Liz Wahl sa upp sig i direktsändning i protest mot Rysslands agerande i Ukraina.

Foto: youtube.com

Journalist lämnar Russia Today

Böcker är vassare än rakblad

■ ■ Ett tv-ankare vid den ryska tv-kanalen Russia Today

sa på onsdagen upp sig under direktsändning i protest mot Rysslands agerande i Ukraina.

USA-baserade Liz Wahl sa under sändningen att hon inte längre kunde arbeta för den Moskva-finansierade tv-kanalen som hon anklagade för att ”släta över” president Vladimir Putins åtgärder.

Hennes uppsägning kommer efter att ett annat tvankare vid kanalen, Abby Martin, i sitt program kritiserat pro-ryska militärenheters agerande.

– Jag är stolt över att vara amerikan och tror på att sprida sanningen och det är därför som jag avgår efter den här sändningen, sa Liz Wahl. Hon berättade att hennes familj en gång kommit från Ungern till USA för att undkomma de sovjetiska styrkorna. TT

4

sng 6 000 flickor för kön Varje dag utsätts omkri hälsa. och liv ors ick fl l stjä ng stympning. Könsstympni stoppa traditionen. att Utbildning är nyckeln till ing jfolket i Kenya där utbildn PMU jobbar bland massa g ida re fär att till lett er och förändrade attityd d får en bättre framtid. könsstympas och därme mot könsstympning.

Var med och stöd kampen ors liv. ick fl ra änd för Din gåva kan 6 50– 00 90 Ge en gåva via PG A”.

CK FLI an gåv rk mä CK A100 till 729 80 Du kan också SMS:a FLI till arbetet. nor kro 100 så skänker du

Så många procent av vd-poster innehas av kvinnor i Japan.

Svenska kyrkan är en del av

det ryska aktivistkollektivet Pussy Riot utsattes på torsdagen för en attack i en McDonalds-restaurang i Nizjnij Novgorod. Nadja Tolokonnikova och Maria Två medlemmar i det ryska Aljochina fick bränn- aktivistkollektivet Pussy Riot och huvudskador har utsatts för en attack. efter att en grupp ungdomar attackerat dem med bland annat pepparspray, skriver Tolokonnikovas make Pjotr Verzilov i ett mail.

En video visar hur sex unga män klädda i patriotiska ryska symboler skriker obscena ord samtidigt som de filmar attacken.

Enligt aktivistgruppens advokat kastade angriparna också metallföremål mot Tolokonnikova och AlTT jochina.

Foto: Paul Jeffrey/ACT

■ ■ Två medlemmar i

foto: Denis Tyrin

Attack mot Pussy Riot-medlemmar

Sanktioner splittrar EU-ledarna

Ge en gåv a!

90 0

■ ■ EU-ledarna väntas ge grönt ljus till ett stort stödpa-

ket till Ukraina på sitt hastigt inkallade toppmöte.

Men EU-länderna är djupt oeniga om sanktioner mot Ryssland.

Medan de 28 EU-ländernas stats- och regeringschefer diskuterade om hur de ska reagera mot Rysslands invasion i Ukraina, kom nyheter om att Krim ska folkomrösta om anslutning till Ryssland och att internationella OSSE-observatörer stoppats att komma in i Krim av beväpnade män.

Men också nyheten om att USA inför reseförbud och fryser tillgångar för personer som kan hota Ukrainas suveränitet, både ryssar och ukrainare. Ett beslut som kan sätta press på EU-ledarna att agera.

Att EU-ledarna, när mötet är över, kommer att fördöma Rysslands agerande är klart, men åsikterna TT om hur reaktionen ska se ut varierar kraftigt.

Nu är det dags – på söndag startar årets fastekampanj! www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

1 2 2-3 900-1 2 2 Pg 3 Bg

8

DAGEN fredag 7 mars 2014

nyheter

Redigering: Danne Sundell

(FI)rar med tårta att de är ”större” än SD

Bjuder in till fest på kvinnodagen – på samma plats som Jimmie Åkesson blev tårtad På lördag firar Feministiskt initiativ (FI) att de har fler medlemmar än vad Sverigedemokraterna hade när de kom in i riksdagen.

– Vi kommer att vara dubbelt så många till valet, tror Jeanne Masimango, en av partiets kristna riksdagskandidater.

Som ett litet parti utanför riksdagen gäller det att ta till en del okonventionella metoder för att få uppmärksamhet. På lördag, internationella kvinnodagen, anordnar Feministiskt initiativ (FI) ett tårtkalas på exakt samma ställe som Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson blev tårtad, på Nytorget i Stockholm.

Inte nog med det. Anledningen till tårtkalaset är att FI firar att de numera har fler än 6 000 medlemmar i partiet, vilket är mer än de 5 846 som SD hade när de kom in i riksdagen vid förra valet.

Det här känns som en småprovokation mot Sverigedemokraterna?

– Vi småprovocerar dem inte.

Vi provocerar dem ordentligt, säger Jeanne Masimango, angående det stundande tårtkalaset.

Vill visa mångfald Att FI väljer att så tydligt profilera sig mot SD är ingen slump.

För på många sätt är de bägge partierna varandras motsatser.

En vanlig bild av SD är ett grabbigt parti för vithyade svenskar, som vurmar för en enhetlig kultur. FI däremot har en klar majoritet av kvinnor, dessutom kan de visa upp på en mångfald bland sina kandidater som få andra partier kan mäta sig med.

Till Europavalet toppar parti-

Det ska inte märkas att man är kristen genom att skryta om det, utan det ska märkas genom det man gör.

J e a n n e M a s i m a n g o, s j ä lv t r o e n d e , t yc k e r at t m å n g a r e l i g i ö s a ä r r ä d da f ö r f e m i n i st e r

Foto: tt

FI bjuder på tårta på kvinnodagen.

et sina listor med en romsk kvinna, i listan till riksdagsvalet finns det gott om kandidater med rötter utanför Sverige, och mångfalden slår också igenom med kandidater som är öppet homosexuella. Exempelvis har prästen Lars Gårdfäldt fått en framskjuten placering i riksdagsvalet.

– Hos oss finns en plats för alla, säger Jeanne Masimango, som står på plats 13 i listan till riksdagsvalet.

– Vi är ett litet parti, men vi har en väldigt stor mångfald.

Ingen ”kristen” kandidat Själv har hon sina rötter i Kongo-Kinshasa. Hon jobbar som handläggare på Noaks ark, som arbetar med hiv-relaterade frågor.

Vår kristna trons judiska rötter - Hur är egentligen relationen mellan kristendom och judendom?

21-23 mars Talare: • Raymond Lillevik, T.D. från Norska Israelmissionen • David Nystrom, T.D. Cambridge • Tobias Ålöw, Doktorand, Göteborgs Universitet • Per-Olof Hermansson, F.K.T.K; Hebrew University Konferenser behandlar: Judendomen vid Jesu tid; Jesus som judisk rabbin; Guds människoson men Gud?, Tidiga jude-kristna relationer; Messianska/judekristnas identitet; Nutida messiansk-judisk teologi Sista anmälningsdag den 10 mars.

Mer information: www.larjungarden.se

Lärjungagården

Foto: Oscar Wettersten

Inom FI verkar det finnas en stor tolerans för olika grupper i samhället. Finns den öppenheten även mot olika religiösa grupper?

– Ja, det tycker jag. Jag är själv troende, säger Jeanne Masimango.

sd - l e dA R E . Jimmie Åkesson möter pressen efter tårtningen på Nytorget i Stockholm.

Foto: tt

Hon berättar att hon inte själv profilerat sig som en ”kristen” kandidat, och blev överraskad då partiets medarbetare tipsade om henne då Dagen frågade efter en troende feminist.

– Det ska inte märkas att man är kristen genom att skryta om det, utan det ska märkas genom det man gör. Därför är jag så stolt att de tipsade om mig, berättar hon.

– Jag är uppvuxen i en katolsk familj i Kongo, men det var först här i Sverige som jag på allvar upptäckte min tro, berättar Jeanne Masimango, som säger att hon numera besöker en frikyrka.

Många feminister betraktar religioner som patriarkala, och det finns

därmed en viss rädsla för troende inom den feministiska rörelsen.

Håller du med om det?

– Ja, jag kan hålla med. Samtidigt tycker jag att många religiösa är rädda för feminister. Det finns fördomar åt bägge hållen.

Jag tror att många missförstår vad jämställdhet är, att det skulle innebära en brist på respekt mot varandra, att vi förespråkar skilsmässa och så. Vi strävar efter att stärka kvinnor. Jag tror att med starka kvinnor så får vi många fler stabila familjer, vilket också ger stabila barn, säger Jeanne Masimango. jacob Zetterman jacob.zetterman@dagen.se 08-619 24 25

Pojke med andnöd fick inte ambulans Upprepade gånger nekade SOS Alarm ambulans till en 14-årig pojke med ont i halsen och svårt att andas, vilket man nu kritiseras för av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).

Vid mammans andra desperata samtal kopplade SOS Alarm henne vidare till sjukvårdsrådgivningen, som i sin tur ansåg att pojkens symptom var så allvarliga att de kopplade henne tillbaka till SOS. Körde till vårdcentral Först vid det tredje samtalet lovades familjen en ambulans, men inte med högsta prioritet.

Innan ambulansen kom fram hade pojkens pappa hunnit ta honom till en vårdcentral som också larmade SOS. Då först fick pojken en ambulans med prio ett.

Vårdades med respirator Ivo kritiserar SOS Alarm för att inte ha använt sitt beslutsstöd på rätt sätt. Föräldrarna säger till Vårdfokus att det hade kunnat kosta pojken livet.

På barnintensiven vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna ska pojken ha vårdats med respirator och ecmo-maskin.

TT

Ko m i n t e . SOS skickade ambulans först när vårdcentralen krävde det.

Foto: Bertil Enevåg Ericson, TT

10

Redaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, hasse.bostrom@dagen.se Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, elisabeth.sandlund@dagen.se Thomas Österberg 08-619 24 87, thomas.osterberg@dagen.se

Foto: Josefin Casteryd

dokument

DAGEN fredag 7 mars 2014

Foto: Rickard Kanlén

K a r i n W i b o r n vill se fler unga kvinnor som ledare inom kyrkan. ”Kliv in i ledarskap! Det är roligt att leda och allra bäst är en mix av olika ledarskap.” Bilden är från ett opinionsmöte där syfter var att visa solidaritet med utsatta troende i världen. Karin Wiborn till vänster.

J o s e f i n L e n n a r t s s o n är butikschef på Erikshjälpen Second hand i Lindesberg. Hon vill motverka ledarskap styrt av rädsla och kontrollbehov. ”För mig är det viktigt att lyfta andra och bygga strukturer som gör att fler kan bli aktiva och självständiga i det vi jobbar för.”

DAGEN fredag 7 mars 2014

dokument

Redigering: Klaus Franken

11

Text:

Gabriella Mellergårdh redaktionen @dagen.se 08-619 24 00

Kvinnorna som leder kristenheten framåt Karin har hela världen som sitt arbetsfält – Josefin jobbar med second hand i Lindesberg Kvinnor är i minoritet i de svenska kyrkornas och samfundens ledning. Men de starka ledarna finns där. Karin Wiborn har sin bakgrund i Baptistsamfundet som redan på 50-talet bejakade kvinnligt ledarskap. Josefin Lennartsson växte upp inom pingst­ rörelsen – som fick sin första kvinnliga pastor 1980.

När vi kontaktar Karin för en intervju visar det sig att hon befinner sig i Mombasa. Nordiska och afrikanska kyrkliga ledare har samlats till konferens, både män och kvinnor, för att tala om ledarskap i förändring. Trots det geografiska avståndet vill Karin gärna möta Dagens läsare. I mejlväxlingen som uppstår berättar hon om utmaningar och möjligheter hon stött på som kvinnlig ledare i kyrkans värld.

– Jag har inte mött särskilt många svårigheter som beror på mitt kön, men det finns inom kyrkliga kretsar ett illa beteende att skärskåda kvinnliga ledare på ett otrevligt sätt, säger Karin Wiborn.

Hon tar tillträdande ärkebiskop Antje Jackelén och Sofia Camnerin, biträdande kyrkoledare för Equmeniakyrkan, som exempel.

– Liksom dem har jag utsatts för kommentarer som jag tror hänger samman med att vara kvinna i ledande ställning – och därmed ett hot för patriar­kala system. Men främst har jag upplevt mycket respekt och stort förtroende, samt uppskattning som kvinna och ledare av både kvinnor och män. De konflikter jag haft har mestadels varit med andra kvinnor.

Det du säger här bekräftar vad man helst skulle önska var en fördom – att kvinnor i ledande ställning har svårt att samarbeta, att det lätt blir prat bakom ryggen och intrigmakande. Är det så?

– Att kvinnor inte kan samarbeta är en fördom, och konflikterna har inte främst handlat om intriger, utan mer om en vilsenhet i roller och mönster där mitt sätt att leda inte alltid har följt den norm av ledarskap vi är vana vid, säger Karin Wiborn.

Fick tidig ledarträning Ibland har konflikten också handlat om det raka motsatta, att någon har upplevt att Karin har betett sig som en chef men förväntat sig motsatsen: ”Jag trodde annorlunda om dig, du som är kvinna.”

– Jag har samarbetat bra med många kvinnor och män, och har naturligtvis haft konflikter också med män, men jag tror det är vilsenheten i rollsystemet som gör att konflikter med kvinnor har upplevts vara flera.

Karin Wiborns egen ledarträning startade re-

Bakgrund: Karin Wiborn, 53 år Ledarroll: ◆ Generalsekreterare i Sveriges kristna råd. ◆ Missionsföreståndare inom Svenska baptistsamfundet 2003–2011. ◆ Har haft styrelseuppdrag och arbetat som pastor i 30 år.

Haft arbetsledande tjänster de senaste 20 åren.

Josefin Lennartsson, 33 år Ledarroll: ◆ Butikschef på Erikshjälpens Second hand i Lindesberg. ◆ Ordförande i EFK Ung till och med juni 2013. ◆ Har varit tonårs­ledare, lägerledare och lov­sångsledare.

Nästa uppslag: 19 kvinnor i ledande ställning

dan när hon var aktiv i scoutrörelsen.

– Jag har aldrig så där aktivt tänkt att jag vill vara chef, men jag har fått frågor om uppdrag jag har känt mig kallad och rustad för. Och då har jag med nyfikenhet, spänning och visst mått ödmjukhet tackat ja.

Vilka egenskaper vill du se hos en bra ledare?

– Ledarträningen inom scoutrörelsen är fortfarande relevant för mig, att orientera rätt, att hålla gruppen varm och se till att den har rätt utrustning, ta lämpliga pauser och ordna med mat längs vägen. Förtroende är omistligt. Som ledare bärs jag av förtroende och jag behöver visa förtroende till medarbetare och uppdragsgivare. Ömsesidigt förtroende, säger Karin Wiborn.

För att vara politiskt korrekt ska man uppfostra pojkar och flickor på samma sätt. Många hävdar att det inte finns några egentliga skillnader mellan könen mer än de rent fysiska.

Är det skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap – och hur ser i så fall den skillnaden ut?

– Jag tycker att flickor och pojkar ska fostras lika, och att ledarskap är en egenskap som är tillgänglig hos alla. Det skiljer sig åt, men svårt att säga om det handlar om ett genetiskt eller inlärt beteende. Om man kan tala om manligt och kvinnligt ledarskap tror jag det är en tillgång att män och kvinnor finns sida vid sida, eftersom jag tror på olika ledartyper i samverkan. Och det är ingen tvekan om att kvinnor har generationer av god ledar­träning bakom sig, genom att hålla samman familjer, säger Karin Wiborn.

Hon tror på att skapa nätverk för att stärka varandra som kvinnliga ledare, och drar paralleller till männen och deras golfrundor.

– Under tiden jag var missionsföreståndare för Baptistsamfundet var jag med och skapade ett nätverk för samfundsledare och kvinnor i syfte att stötta varandra i det vardagliga arbetet men också inom Europabaptistfederationen och EBF, där många kvinnor har saknats. Det är viktigt att nätverka, säger Karin.

Organiserade nätverk för kvinnor I Sverige finns flera exempel på organiserade nätverk för kvinnor i kristet ledarskap (se artikel på nästa uppslag). Det är dock inte med självklarhet något som tilltalar alla. Josefin Lennartsson, butikschef på Erikshjälpen Second hand i Lindesberg och tidigare ordförande i EFK Ung skrattar lite urskuldande.

– Det kanske har med min självbild att göra och med fördomar om den typen av nätverk, men jag får lite problem när det kommer till kvinnofrukostar, kvinnokonferenser och kvinnorörelser.

Jag träffas mycket hellre i nätverk och forum för

sakfrågor än att prata om hur det är att vara kvinna i ett visst sammanhang.

Däremot är mentorskap något som Josefin Lennartsson skulle vilja se mer av.

– Jag har nog varit lite för blyg för att ta för mig och fråga. Jag har letat, och jag hade en mentor som betydde jättemycket för mig under ett par år. Nu handlar det mer om kolleger, driftiga och kompetenta människor i min närhet, som jag kan luta mig mot, säger Josefin Lennartsson.

Hon har ofta svårt att hitta förebilder i andra ledare.

– Det har snarare blivit motsatsförebilder. Att jag har identifierat ledaregenskaper som inte varit fruktbara och försökt hitta motpoler.

Vad är det du saknar som gör att du har svårt att hitta förebilder?

– Tydlighet. Att våga stå för någonting och våga säga det. Att vara modig och orädd. Det är alldeles för mycket rädsla i ledarskap, men jag vill inte att rädsla ska driva mig, säger Josefin Lennartsson. Åldern den främsta stötestenen Hon hör till de yngre ledarna och beskriver just åldern som den främsta stötestenen när hennes ledarskap blivit ifrågasatt. Hon tycker att EFK i allmänhet och ungdomsorganisationen i synnerhet varit tydliga med att lyfta fram ledarämnen och ge dem positioner.

– Det har funnits människor som har identifierat att jag har ledargåvor, att jag har ett driv och en längtan. Till exempel har Frizon varit en väldigt bra växtplats både för mig och för andra, där man får testa och utveckla sina gåvor. Men det jag kan uppleva är att man inte riktigt fått samma uppmuntran och feedback från det äldre ledarskapet.

Där har det varit mer uppförsbacke.

Viktigt att styrka unga ledare I dag brinner hon för att hitta bättre strategier för att lappa över generationsskiften i församlingarna.

– Jag tror att vi behöver jobba mer naturligt med förändring. Hitta sätt att styrka unga ledare i våra rörelser så att de inte behöver kämpa mot inställningen så här har vi alltid gjort eller hindras av äldre ledares trötthet när det gäller att testa nya saker. Många gånger är de unga drivkrafterna alldeles för beroende av medelålders män på styrelseposter, säger Josefin Lennartsson. Är det viktigt för dig att se fler unga kvinnor i ledarskap?

– Det är absolut viktigt, men för mig är det mer en fråga om mångfald. Jag saknar ledare från andra bakgrunder också. Vi ser ett väldigt enformigt ledarskap i många samfund och kyrkor, säger Jose­fin Lennartsson.

12

DAGEN fredag 7 mars 2014

dokument

Redaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, hasse.bostrom@dagen.se Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, elisabeth.sandlund@dagen.se Thomas Österberg 08-619 24 87, thomas.osterberg@dagen.se

Kvinnorna som leder kristenheten framåt 3

4

5

6

2

1

9

7

8 1 ) U l r i k a E r l a n d ss o n , ordförande för Katolska pedagogiska nämnden.

vice ordförande för Europeiska kyrkokonferensen, CEC. 2 ) K a r i n B u r s t r a n d,

3 ) A m a n da C a r l s h a m r e ,

förbunds­­-

ord­förande, Svenska kyrkans unga. direktor och vd för Göteborgs kyrkliga stadsmission.

4 ) Lot ta S ä f s t r ö m ,

5 ) K a r i n Hu lt b e r g , ordförande för Svenska alliansmissionen.

10 6 ) Wa n ja Lu n d by-W e d i n ,

ordförande i kyrkostyrelsen.

och med den 15 juni ärkebiskop.

första vice

9) Ann-Sofie Lasell,

Equmeniakyrkan.

generalsekreterare för Kristna fredsrörelsen.

7 ) S o f i a Wa l a n ,

8 ) A n tj e J ac k e l é n ,

ordförande för

1 0 ) S o f i a C a m n e r i n , biträdande kyrko­ledare för Equmeniakyrkan.

biskop i Lund, från

Här är ytterligare ett antal kvinnor som har framträdande roller i den svenska kristenheten.

Gott om olika typer av nätverk för kvinnor Det finns en hel del att välja mellan för kvinnor som vill nätverka med varandra. Här är några exem­pel som har sprungit fram ur kristna sam­fund och rörelser.

Fortfarande får jag höra om kvinnor som efter att de predikat får fler kommenta­ rer om hur söta de är, eller om vad de har haft på sig, än om budskapet de framfört. Fort­ farande finns det unga kvinnor som, precis som jag själv för några år sedan, tvivlar på att just de duger till att vara pasto­ rer – för att de inte kan identi­ fiera sig med bilden av Pastorn.

tiken gällande unga tjejer och psykisk ohälsa.

Ung kvinna vill ge hopp och tro för framtiden och stärka tjejers självkänsla. Nätverket drivs av Emmilie Bard och mer information finns på hennes blogg emmilies.com.

G ä st b lo gg a n d e pa sto r s k a n d i dat e n J o h a n n a L i n da r s k r i v e r på b l i pa sto r .n u

◆ K r i st e n o c h k v i n n a ( K& K ) är en kvinnorö◆ K v i n n o r i n ät v e r k drivs av Linda Bergling,

pastor i församlingen Arken, och riktar sig till alla kristna kvinnor med en längtan att tjäna Gud. Ett ekumeniskt nätverk med fokus på församlingsbyggande och mentorskap. Man kan behöva en mentor av samma kön som förstår ens situation med familje- och arbetsliv med de utmaningar det innebär. Det längtade jag efter som ung, säger Linda Bergling.

relse inom Equmeniakyrkan med visionen att förkunna evangeliet och praktisera kärlekens tjänst bland människor, verka mot våld och förtryck i alla former samt utbilda och stärka kvinnor. ◆ Sv e r i g e s e ku m e n i sk a k v i n n o r å d är ett fo-

Linda Bergling.

◆ S i s t e r s i n t e r n at i o n a l ä r en kristen kvinno-

förening som arbetar med nätverkande, hjälp och bistånd till kvinnor både i Sverige och internationellt. Föreningen arrangerar återkommande kvinnokonferenser och seminariedagar runt om i landet och har lokalavdelningar i flera län. Man erbjuder också ett mentorprogram. ◆ U n g k v i n n a är ett nätverk som vill motverka

den nedåtgående spiral som visar sig i statis-

Förra uppslaget: Två kvinnor i ledande ställning

rum som verkar för jämställdhet och för kvinnors delaktighet i ledarskap och beslutsfattande i kyrkor och samfund. Man arbetar med opinionsbildning utifrån ett kristet kvinnoperspektiv, vill främja kvinnors utbyte av idéer och erfarenhet och hjälpa kvinnor att upptäcka, utveckla och bruka sina gåvor. ◆ K v i n n o r i Sv e n sk a K y r k a n ( K v i S k ) verkar

bland annat för att stödja kvinnors insatser i kyrka och samhälle, för att kvinnor ska utgöra hälften i beslutande organ och ledande befattningar och för att stödja kvinnors insatser för en rättvis och hållbar utveckling.

L e da r dag a r

med Sisters international.

Foto: Therése Alhult

Fakta: Länkar ◆ ◆ ◆ ◆ ◆ ◆

Kvinnor i nätverk.

Sisters international.

Ung kvinna.

Kristen och kvinna (K&K).

Sveriges ekumeniska kvinnoråd.

Kvinnor i Svenska kyrkan (KviSk).

DAGEN fredag 7 mars 2014

dokument

Redigering: Klaus Franken

13

Fakta:

Sverige och kvinnliga pastorer

11

◆ År 1950 fattades beslutet att låta kvinnor bli pastorer inom Svenska missions­ förbundet och efter studier som ensam kvinna bland 32 män på Misisonsskolan Lidingö blev Ingegärd Dacke­rud den allra första kvinna i landet som ordine­ rades till pastor år 1957. ◆ Svenska baptistsamfun­ det var inte sena att följa efter. År 1958 ordinerade man sina första två kvinnliga pastorer. Svenska baptist­ samfundet blev också först med att utse en kvinnlig samfundsledare. ◆ Svenska kyrkan hade väckt frågan om kvinnors möjlighet att bli präster redan 1919, men det skulle dröja 39 år innan Kyrko­ mötet fattade det formella beslutet. Den 10 april 1960 prästvigdes de första tre kvinnorna. ◆ 20 år senare, 1980, blev Wasti Feldt pingst­ rörelsens första kvinnliga föreståndare. Men även om föreståndarfrågan tog tid har pingströrelsen också även Helgelseförbundet och Örebromissionen haft en lång tradition av kvinnligt ledarskap i form av evang­ elister som sänts ut två och två i landet.

16

12

13

14

15

17

18

1 1 ) M a r i k a M a r kov i t s ,

Stockholms stadsmission.

1 2 ) H e l e n a E n g k v i st,

för Folk & Språk.

verksamhets­chef på

missionsföreståndare

1 3 ) C a r i n a E ta n d e r R i m b o r g , kyrkomötets

andra vice ordförande.

17) Marie Willermark,

1 4 ) K a r i n P e r e r s , kyrkomötets ordförande.

15) Cristina Grenholm,

kyrkosekreterare.

1 6 ) T u u l i k k i Ko i v u n e n By lu n d,

i Härnösand.

10

19

biskop

DAGEN fredag 18 januari 2013

högsta ledare i Sverige.

Frälsningsarméns

1 8 ) E va C h r i s t i n a N i l ss o n , general­ sekreterare för Svenska missionsrådet.

1 9 ) E va B r u n n e ,

biskop i Stockholm.

Källor: Svenska Kyrkan.se, Sändaren, Equmeniakyrkan.se 11

DAGEN fredag 18 januari 2013

dokument

dokument

Redigering:Magnus Jakob IhfongårdAronsson, Peter Hoelstad, Rickard Alvarsson, Thomas Manfredh Foto: Andreas Joakimson, Carl-Henric Jaktlund, Ewa Almqvist, Henrik Enarsson, Fredrik Sandberg, Jan Norden, Johannes Ottestig, Jonatan Sverker,

Fakta: Kvinnliga ledare inom frikyrkan

Pingst Styrelsens könsfördelning

Styrelsens ordförande: Sören Eskilsson

gemensam framtid

evangeliska frikyrkan

alliansmissionen

Styrelsens könsfördelning

Styrelsens könsfördelning

styrelsens könsfördelning

7 kvinnor

9 män

8 män

2 kvinnor

andelen kvinnliga pastorer

26 % 2012

29 %

36 %*

2009

2012

32%* 2009

andelen kvinnliga föreståndare – enbart Missionskyrkan*

7%

11 %

35 %*

2009

2012

2009

2009 ökade Missionskyrkan sin andel kvinnliga föreståndare, medan Metodistkyrkan och Baptistsamfundet minskade.

Trosrörelsen

styrelsens ordförande: Karin Hultberg

Frälsningsarmén

styrelsens ordförande: Ulf Ekman

styrelsens könsfördelning

styrelsens ordförande: Marie Willenmark

styrelsens könsfördelning

4 kvinnor

12 män

andelen kvinnliga pastorer

21 %

2012

2009

andelen kvinnliga föreståndare

23 % 2009

◆ Representerar ca 32 000 medlemmar. Mellan 2006 och 2009 minskade andelen kvinnliga föreståndare inom EfK. * antalet gäller för pastorer som enbart är knutna till EfK, när de som också är knutna till Pingst eller Gf räknas med blir andelen kvinnor mindre.

Andelen kvinnliga pastorer

ingen uppgift

28 % 2009

2012

60 % 2009

Andelen kvinnliga föreståndare

25% 2012

3 män

Andelen kvinnliga pastorer

28 % 2012

7 män

6 kvinnor

Andelen kvinnliga föreståndare

14 % 2012

14 män

Andelen kvinnliga pastorer

25 %*

25 %*

◆ Gf representerar ca 82 000 medlemmar. Mellan 2006 och ◆ Representerar cirka 83 000 medlemmar. Andelen kvinnliga föreståndare minskade mellan 2006 och 2009.

Styrelsens ordförande: Claes Göran Åberg

5 kvinnor

andelen kvinnliga pastorer – enbart Missionskyrkan*

andelen kvinnliga föreståndare

2012

Styrelsens ordförande: Ann-Sofie Lasell

ingen uppgift

23 % 2009

2012

2012 Andelen kvinnliga föreståndare

58 % 2009

◆ Representerar 13 600 medlemmar. Har ökat andelen

◆ Representerar omkring 8 000 medlemmar.

kvinnliga föreståndare i båda mätningarna 2006 och 2009.

Inga mätningar mellan 2006 och 2009.

2012

Pastorer: aktiva officerare.

62 % 2009 Föreståndare: kår­ ledare, kåransvarig eller kontaktperson.

59 % 2009

◆ Representerar cirka 6 500 medlemmar (frälsningssoldater samt civilmedlemmar). Mellan 2006 och 2009 minskade andelen kvinnliga föreståndare inom frälsningsarmén.

* På grund av omstrukturering finns i dagsläget inga siffror för pastorer och föreståndare inom Gf som helhet, eller för Baptistsamfundet eller Metodistkyrkan enskilt.

Text:

Sofie HedmAn sofie.hedman @dagen.se 08-619 24 00

Jämställdheten långt borta i frikyrkan 225 000 medlemmar leds av 53 män och 24 kvinnor i samfundens styrelser Kvinnorna är i minoritet i samfundens ledning.

Det visar en genomgång som Dagen gjort.

Frälsningsarmén har störst del kvinnor i ledningen, Trosrörelsen har inga.

Störst förändring sker där jämställdhet prioriteras.

Det lönar sig att medvetet arbeta mot en mer jämställd organisation, det är slutsatsen man kan dra av Dagens genomgång av frikyrkornas ledning.

Bland de samfund som uppger att jämställdhet och mångfald är ett prioriterat område ökar också kvinnornas närvaro på ledarpositioner.

Frälsningsarmén och Gemensam framtid har frikyrkornas mest jämställda styrelser, med 57 respektive 47 procent kvinnliga ledamöter. Svenska Alliansmissionen och EFK har kvinnor på cirka 30 procent av styrelseposterna.

Pingsts styrelse består till 18 procent av kvinnor – det är endast två av elva ledamöter – och sist i

jämställdhetsligan ligger Trosrörelsen där hela sjumannastyrelsen består av män.

Frälsningsarmén och Gemensam framtid i topp Vi har också tittat på andelen kvinnor bland pastorer och föreståndare och jämfört med statistik från 2009. Också här ligger Gemensam framtid och Frälsningsarmén i topp.

GF har ökat från 32 till 36 procent kvinnliga pastorer och Frälsningsarmén ligger på 60 procent.

Alliansmissionen ligger kvar på 28 procent kvinnor, medan EFK ökat några procentenheter till 25 procent kvinnor. Pingst har minskat från 29 procent kvinnliga pastorer 2009, till 26 procent i dag.

trots att andelen kvinnliga pastorer minskat under samma tid. Inom EFK har andelen kvinnliga föreståndare minskat från 23 till 14 procent.

För att förstå vad som döljer sig bakom siffrorna har Dagen låtit samfunden själva kommentera statistiken. Strategiskt jämställdhetsarbete och en tradition av kvinnligt ledarskap verkar vara framgångsmodeller för ökad jämställdhet.

EvanGEliSka Frikyrkan Anders Blåberg, som är mis-

sionsdirektor för EFK, komGrafiken har drygt ett år på nacken, men inte mycket har förändrats se­årets siffror med menterar att samfundet eftersträvar mer jämställdhet. Av dan dess, bortsett från att Gemensam Framtid numera heter Equmeniakyrkan.

Kvinnorna Samfunden kommenterar sina siffror styrelsens 17 ledamöter är 5 kvinnor.

Anders Blåberg.

Andelen kvinnliga föreståndare följer samma – I år har vi inte fått till en riktigt bra mix i styär fortfarande i minoritet i samtliga frikyrkosamfunds styrelser, utom i Frälsningsarméns. mönster med några undantag. Inom GF har anrelsen, säger han.

S a m m a l äg e .

delen kvinnor på föreståndarpost stigit från 25 till hela 35 procent, och inom Pingst har andelen kvinnliga föreståndare ökat några procentenheter

Bland pastorerna inom Evangeliska frikyrkan har antalet kvinnor ökat från 21 procent till 25 procent sedan 2009. Men när det gäller förestån-

dare minskar andelen kvinnor. Anders Blåberg har inte riktigt någon förklaring till det.

– Vi ser ytterst sällan några som uttalar sig emot kvinnliga föreståndare. Det kan finnas dolda attityder mot kvinnligt ledarskap, men samtidigt ser vi församlingar inom EFK som specifikt söker efter kvinnliga pastorer. Man kan kanske också tänka sig andra parametrar, som att kvinnor och män har olika ambitioner, eller att föreståndarskap är en del av en manlig kultur. Men vi får titta mer på det, säger han.

40 procent av pastorsstudenterna kvinnor

Tidigare artikel Öyvind Tholvsen som leder EFK:s församlingsprogram uppskattar att omkring 40 procent av de som utbildat sig till pastorer under de senaste fem åren är kvinnor. Han tar det som ett tecken på att EFK går mot en ökad jämställdhet.

– En förändring mot en jämställd pastorskår tar som i alla yrken lång tid. Men det är på gång, säger han.

Dagen den 18 januari 2013.

Pingst FFs Ingrid Svanell som är verksamhetsansva-

Ingrid Svanell.

Behövs fler kvinnor i samfunds­ styrelserna?

Svara på Dagen.se

rig för Pingst Nationellt blir förvånad när hon hör att andelen kvinnliga pastorer sjunkit sedan 2009. Men samtidigt säger hon att man inte heller har tydlig målsättning eller utarbetad strategi att nå en jämn könsföredelning gällande pastorer och föreståndare.

Samma sak antydde Pelle Hörnmark, Pingsts föreståndare, i en kommentar till Dagens statistik 2009: – För mig är det inte viktigt om vi har 7 eller 70 procent kvinnliga föreståndare, för mig är det viktigt att man som kvinna inte blir begränsad, sa han då.

Samtidigt som andelen kvinnliga pastorer sjunkit inom Pingst har andelen kvinnliga föreståndare stigit sedan 2009, från 7 till 11 procent.

Ingrid Svanell har själv varit med och planerat konferenser som Nyhemsveckan och Lapplands-

veckan, och säger att det generellt sett är svårare att rekrytera kvinnor som talare på Pingsts konferenser. Under pingstpastorskonferensen i januari var endast två av fjorton talare kvinnor.

Fler kvinnor tackar nej Anethe Carlsson som sitter i valberedningen för Pingst FFS menar att man eftersträvar en jämn fördelning mellan könen i styrelsen och hon håller med Ingrid Svanell om att kvinnor i större utsträckning tackar nej till styrelseposter. Hon säger att det är ett av skälen till att styrelsen i dag består av endast två kvinnor och nio män, trots att valberedningen strävat efter en jämnare könsfördelning.

– Urvalet är av förklarliga skäl mindre när det gäller kvinnor än män, och många kvinnor tackar nej till ett sådant uppdrag. Men ett annat skäl till den ojämna fördelningen kan vara en kultur som vi har Vänd  inom Pingst, och jag tror att

14

DAGEN fredag 7 mars 2014

helgdag

Församlingsakutens experter: Torgny Wirén

Maria Artursson

präst, skolpräst och författare. Svarar på frågor om församlingsliv, teologi och ledarskap.

Red: Daniel Wistrand, 08-619 24 86

HR-generalist.

Svarar på frågor om personalärenden, arbetsmiljö och rekrytering.

församlingsakuten

Kan vi förnya gudstjänsten utan att tappa vår identitet? ?

Gudstjänsterna i vår lilla men I en värld som vänt sig bort från Gud, livaktiga EFS-förening har sett satt människan i centrum och på så i stort sett likadana ut de senaste sätt gått vilse, får vi i gudstjänsten ge30 åren. Sedan en tid tillbaka har en nom ord, musik och andra uttrycksgudstjänstgrupp arbetat med ett försätt återberätta Bibelns berättelse slag till hur vi kan förnya gudstjänsom vad vi är skapade till, var vi hämten så att vi når fler i vår stad med tar vårt värde och vår identitet, vad som evangeliet. gick fel och vad som är lösningen på När förslagen presenterades vårt problem. oppo­nerade sig många och meMed evangeliet i centrum kan vi nade att vi riskerar att förlora vår Sara Lindholm utforma gudstjänster som berör så identitet som kyrka om vi experiväl en van gudstjänstbesökare likmenterar för mycket med formerna. som människor som aldrig tidigare ◆ Pastor i förLiknande tankar lyftes också fram i en satt sin fot i en kyrka. samlingen Uniartikelserie i Dagen tidigare i år. ted i Malmö.

Hur kan vi komma vidare och förnya S a m m a e va n g e l i u m s o m frälser oss Brinner för att våra uttryck utan att göra avkall på det är grunden också för livet efter omvänbygga den lokasom är själva kärnan i tron? delsen. la församlingen Magnus och Linnéa Evangeliet är inte ett ABC som vi växoch att ”vanliga” er ifrån, det är vårt allt. Vi behöver därmänniskor ska få S a r a L i n d h o l m sva r a r : Vi som för ständigt bli påminda om evangeliet, upptäcka Jesus. kyrka är förvaltare av de goda nyom Guds villkorslösa kärlek i Kristus, ◆ Är en uppskatheterna om Jesus Kristus, hans liv, död som vi får ta emot utan att förtjäna det. tad predikant och uppståndelse för vår skull. Detta Gudstjänsten är här helt central. och har vid flebör prägla allt vi är och gör som kyrka, Genom gudstjänsten, där evangeliet ra tillfällen prediäven hur vi formar våra gudstjänster. står i centrum, får vår tro näring och kat på flera stora Gudstjänstens form finns till för att förvi påminns om vår sanna identitet, vad kristna konfemedla evangeliet, den stora berättelsen Kristus har gjort för oss och vilka vi är renser. om skapelse, fall, försoning och uppräti honom. telse genom Kristus. Äv e n o m v i behöver jobba med våra Exakt hur vi gör detta, vilken stil och former och uttryck i gudstjänsten får ­ uttryck vi väljer, kan variera. Det finns vi inte glömma att de som framförallt ingen föreskriven gudstjänststil i Nya behöver formas och förvandlas är vi testamentet som är den rätta och som vi själva. alla måste följa till punkt och pricka.

Både kring gudstjänster och i varDäremot är det viktigt att våra former dagen vill Gud använda oss att beröra och uttryck kommunicerar det centrala.

Ny f r åg e sida!

Nä r n i n u fortsätter arbetet med denna spännande process att förnya gudstjänsterna skulle jag avslutningsvis vilja uppmuntra er att tänka på att männis-

Tänk på att männis­ kor omkring er inte behöver något annat än ni själva behöver.

!

10

10

DAGEN torsdag 9 januari 2014

vardag

helgdag

11 Redaktör: Daniel Wistrand 08-619 24 86,

DAGEN torsdag 9 januari 2014 Redigering: Danne Sundell

10

människor vi har omkring oss. Vi kan få gestalta evangeliet långt innan människor fått höra det förkunnas, genom att lyfta blicken från oss själva, öppna upp våra liv och vår gemenskap. Varje vecka sänds vi som kyrka ut att älska och betjäna människor där vi bor, arbetar och lever.

På så sätt får vi ta kyrkan till människor långt innan vi tar människor till kyrkan.

Dagen.se Läs fler svar på kyrkfrågor

DAGEN fredag 10 januari 2014

DAGEN fredag 10 januari 2014 Redigering: Danne Sundell

kor runt omkring er inte behöver något annat än ni själva behöver. De behöver evangeliet precis som ni och alla oss ­andra.

Utifrån det skulle ni också kunna omformulera er fråga från: Hur kan vi komma vidare och förnya våra uttryck utan att göra avkall på det som är själva kärnan i tron? till: Hur kan vi komma vidare och förnya våra uttryck så att vi ännu mer kan förstärka det som är själva kärnan i tron, evangeliet?

11

feature@dagen.se

DAGEN onsdag 8 januari 2014

vardag

Redaktör: Daniel Wistrand 08-619 24 86, feature@dagen.se

Ny artikel­ serie!

Så olika ser de på gudstjänsten

Redaktör: Daniel Wistrand 08-619 24 86, feature@dagen.se

Pastorn: Som mitt eget vardagsrum • Kyrkohistorikern: Guds rike på jorden

e A ( e r i c A n d e r s s o n ) : Jag tror att gudstjänsten är till för alla. Evangeliet gäller för varje människa och därför vill jag forma gudstjänsten så att den inte blir för svår att ta till sig. j H ( j o e l H A l l d o r f ) : Evangeliet är till för alla, men måste det betyda att gudstjänsten är till för alla? Blandar du inte ihop lite? e A : Nej, jag tänker att det är i gudstjänsten vi visar evangeliet.

Syftet är att väcka tro.

Vem gör vi guds­ tjänst för?

del 1 av 3

lighet. Det blir en kyrka som många kan gilla, men som ingen riktigt älskar. e A : Jag håller inte med. Jag tror att det är viktigt att människor känner att man kommer till en trygg miljö. Ibland upplever jag vissa gudstjänster som att kliva rakt in i sovrummet.

Det blir för privat och internt, på något sätt.

Relevanta gudstjänster kan snabbt bli sekulära gudstjänster.

Magnus Persson, pastor i församlingen United i Malmö förklarar varför man lämnade ”marknadsanpassningen”.

Vad är det mest centrala i gudstjänsten tycker ni?

e A : I söndags kom en tjej fram för att få förbön och sa efteråt till vår ungdomspastor: ”jag tror jag blev frälst hos er i dag”. Hon hade kommit med en kompis för att göra ett skolarbete om olika kyrkor, men fick vara med om något mycket större. För mig är sådana tillfällen målet i allt man gör. j H : För mig handlar gudstjänsten i första hand om tillbedjan. Gudstjänsten formar oss, gör oss till tillbedjande människor, vända mot Gud.

Fakta: Joel Halldorf och Eric Andersson

Dagen i går, del 1:

◆ joel Halldorf är kyrkohistoriker och lärare på teologiska högskolan. han firar gudstjänst på nya slottet Bjärka-säby utanför linköping. för honom är formerna och ritualerna både viktiga och heliga.

◆ eric Andersson är pastor i filadelfiakyrkan i stockholm. där jobbar han bland annat med socialt arbete, alpha-kurser samt att utforma gudstjänster så att de passar nya människor.

Pastorn och historikerns syn på gudstjänsten Joel, håller du med om att syftet med gudstjänsten är att evangelisera?

j H : Syftet för mig med gudstjänsten är att Guds rike blir synligt på jorden. Därför har jag inte samma problem med att en okristen kommer dit och inte förstår. e A : Men det är ju det som är problemet med ditt sätt att se på gudstjänsten! j H : Eller med Bibelns sätt att se på gudstjänsten, skulle du också kunna säga (skratt).

Hur viktigt tycker ni det är att ha ”rätt” former?

Jag tycker att det finns elitistiska drag i vissa gudstjänster med speciella riter som skapar distans snarare än inkluderar. j H : Alla sammanhang har sina språk. Men det som är värt något kan också ha en tröskel. e A : Absolut. Men vi måste ju också ha tilltro till Guds ord.

Det är ju när Guds ord predikas som det händer något, inte när vi gör vissa riter. j H : Men formerna är också heliga. De knådar in frälsningen i din kropp så att du blir mer lik Jesus. Om formerna blir sekulariserade gör de också oss sekulariserade. e A : Vår form ger möjlighet för vanliga människor att ta till sig budskapet om Jesus. Vi behöver de här verktygen för att nå ut till alla de som behöver höra. Det är som när Paulus anpassar sitt sätt att tala för att de som lyssnar ska förstå. eA:

Vad är gudstjänstens viktigaste syfte? svara på Dagen.se

Eric, hur tänker du när du bjuder in folk till en gudstjänst? e A : Att bjuda med en människa till en gudstjänst är som att bjuda någon till sitt vardagsrum. Där kan man ta emot både främmande och nära vänner.

Sedan finns också andra rum. I köket har man kanske de djupare samtalen. I vår kyrka finns det rum för de samtalen i bönegrupper och mindre samlingar. j H : Men när man kommer hem till någon så vill man ju att den personen ska vara sig själv.

Inte att den ska ha inrett sitt hem för att gå andra till mötes.

En sådan kyrka signalerar ängs-

j H : Det som bekymrar mig är att ni lär människor som kommer till er kyrka att hela tiden fråga sig – ”vad ger det här mig?” Riktningen mot Gud måste vara steg ett. Harmonin, friden i själen och allt det andra kommer sedan.

Hur ska man nå nya människor i gudstjänsterna då?

j H : Kyrkan är en kropp som man leds in i. Det kan ske via relationer, en hand som sträcks ut och för dig i kontakt med evangeliet. Till slut leds du till hjärtat, det som förser hela kroppen med liv. Gudstjänsten är detta hjärta. Gudstjänsten får inte förväxlas med ”handen”, det vill säga ett evangelisationsredskap. e A : Jag tror inte att det behöver vara så vattentäta skott mellan ”hand” och ”hjärta”. När evangeliet förkunnas i gudstjänsten berör det människor.

Stela former ger distans. j H : Det finns många exempel på att nya människor möter Gud även i den typ av gudstjänst som jag brukar fira. I orden ”Herre förbarma dig” eller i nattvardens bröd och vin. Det är riter som

befriar människan från att vara barn av sin tid och vänder henne mot Gud i tillbedjan. Vi behöver ha tilltro till de formerna. e A : Men om vi enbart har den här historiska synen på formerna, så blir vi kristna som ett indianreservat. Vi lever i tält och gör eld med stenar, medan resten av världen bygger motorvägar. Till slut blir vi ett zoo som folk kommer och tittar på, men som ingen kan relatera till. j H : Det är bra att vara folklig, men risken finns att man går för nära tidsandan. Särskilt om man saknar förankring i historien om vad gudstjänsten egentligen handlar om. Det finns otäcka exempel när kyrkan förletts av nazism och kommunism. I dag präglas tidsandan i stället av individualism och kommersialism. Och då är det kanske inte så dumt om kyrkan ibland blir som ett reservat.

DaniEl WistranD daniel.wistrand@dagen.se 08-619 24 86

Texten har tidigare varit publicerad i Ikon 1931.

10

DAGEN onsdag 8 januari 2014

vardag

11

DAGEN onsdag 8 januari 2014 Redigering: Danne Sundell

Redaktör: Daniel Wistrand 08-619 24 86, feature@dagen.se

Ny artikel­ serie!

Så olika ser de på gudstjänsten

G u d stj ä n st e n – en plattform för att presentera kristen tro på ett enkelt sätt eller en helig plats med heliga former? På övre bilden intervjuar Eric Andersson den kristna modebloggaren Andreas Wijk vid en gudstjänst för unga i Filadelfiakyrkan i Stockholm. På nedre bilden pågår kvällsgudstjänsten i Bjärka-Säby, utanför Linköping. foto: Kristofer Gustafsson och daniel wistrand

Joel och Eric om Gudstjänst J o e l : Guds rikes uppenbarelse på jorden. e r i c : Plattform där Gud och människor möts.

Anpassning

Pastorn: Som mitt eget vardagsrum • Kyrkohistorikern: Guds rike på jorden

Vem är gudstjänsten till för?

Vem gör vi guds­ tjänst för?

del 1 av 3

Joel, håller du med om att syftet med gudstjänsten är att evangelisera?

lighet. Det blir en kyrka som många kan gilla, men som ingen riktigt älskar. e A : Jag håller inte med. Jag tror att det är viktigt att människor känner att man kommer till en trygg miljö. Ibland upplever jag vissa gudstjänster som att kliva rakt in i sovrummet.

Det blir för privat och internt, på något sätt.

J o e l : Vi anpassar oss snarare för mycket än för lite. e r i c : Att möta den som inte tror på en våglängd som den förstår.

foto: Josefin casteryd

I dag inleder Dagen en serie om olika sätt att fira och tänka kring gudstjänsten.

Vi förde samman kyrkohistorikern Joel Halldorf och pastorn Eric Andersson för ett samtal om detta. e A ( e r i c A n d e r s s o n ) : Jag tror att gudstjänsten är till för alla. Evangeliet gäller för varje människa och därför vill jag forma gudstjänsten så att den inte blir för svår att ta till sig. j H ( j o e l H A l l d o r f ) : Evangeliet är till för alla, men måste det betyda att gudstjänsten är till för alla? Blandar du inte ihop lite? e A : Nej, jag tänker att det är i gudstjänsten vi visar evangeliet.

Syftet är att väcka tro.

Tradition J o e l : Kristi kropps liv genom historien. e r i c : Något värdefullt, men inte något heligt.

Vad är det mest centrala i gudstjänsten tycker ni?

e A : I söndags kom en tjej fram för att få förbön och sa efteråt till vår ungdomspastor: ”jag tror jag blev frälst hos er i dag”. Hon hade kommit med en kompis för att göra ett skolarbete om olika kyrkor, men fick vara med om något mycket större. För mig är sådana tillfällen målet i allt man gör. j H : För mig handlar gudstjänsten i första hand om tillbedjan. Gudstjänsten formar oss, gör oss till tillbedjande människor, vända mot Gud.

Helighet

Fakta: Joel Halldorf och Eric Andersson ◆ joel Halldorf är kyrkohistoriker och lärare på teologiska högskolan. han firar gudstjänst på nya slottet Bjärka-säby utanför linköping. för honom är formerna och ritualerna både viktiga och heliga.

j H : Det som bekymrar mig är att ni lär människor som kommer till er kyrka att hela tiden fråga sig – ”vad ger det här mig?” Riktningen mot Gud måste vara steg ett. Harmonin, friden i själen och allt det andra kommer sedan.

J o e l : Guds närvaro. e r i c : Guds närvaro som inte är begränsad till en speciell plats.

◆ eric Andersson är pastor i filadelfiakyrkan i stockholm. där jobbar han bland annat med socialt arbete, alpha-kurser samt att utforma gudstjänster så att de passar nya människor.

befriar människan från att vara barn av sin tid och vänder henne mot Gud i tillbedjan. Vi behöver ha tilltro till de formerna. e A : Men om vi enbart har den här historiska synen på formerna, så blir vi kristna som ett indianreservat. Vi lever i tält och gör eld med stenar, medan restorsdag 9 januari 2014 ten av världen byggerDAGEN motorvä-

Dagen i onsdags, del 1: j H : Syftet för mig med gudstjänsten är att Guds rike blir synligt på jorden. Därför har jag inte samma problem med att en okristen kommer dit och inte förstår. e A : Men det är ju det som är 10 problemet med ditt sätt att se på gudstjänsten! j H : Eller med Bibelns sätt att se på gudstjänsten, skulle du också kunna säga (skratt).

Barnen har ingen biroll.

Hur viktigt tycker ni det är att ha ”rätt” former?

Vad är gudstjänstens viktigaste syfte?

e A : Jag tycker att det finns elitistiska drag i vissa gudstjänster med speciella riter som skapar distans snarare än inkluderar. j H : Alla sammanhang har sina språk. Men det som är värt något kan också ha en tröskel. e A : Absolut. Men vi måste ju också ha tilltro till Guds ord.

Det är ju när Guds ord predikas som det händer något, inte när vi gör vissa riter. j H : Men formerna är också heliga. De knådar in frälsningen i din kropp så att du blir mer lik Jesus. Om formerna blir sekulariserade gör de också oss sekulariserade. e A : Vår form ger möjlighet för vanliga människor att ta till sig budskapet om Jesus. Vi behöver de här verktygen för att nå ut till alla de som behöver höra. Det är som när Paulus anpassar sitt sätt att tala för att de som lyssnar ska förstå.

Hur ska man nå nya människor i gudstjänsterna då?

11

DAGEN torsdag 9 januari 2014

Pastorns och kyrkohistorikerns syn på gudstjänsten vardag svara på Dagen.se

Eric, hur tänker du när du bjuder in folk till en gudstjänst?

e A : Att bjuda med en människa till en gudstjänst är som Redaktör: Daniel Wistrand 08-619 24 86, feature@dagen.se att bjuda någon till sitt vardagsrum. Där kan man ta emot både främmande och nära vänner.

Sedan finns också andra rum. I köket har man kanske de djupare samtalen. I vår kyrka finns det rum för de samtalen i bönegrupper och mindre samlingar. j H : Men när man kommer hem till någon så vill man ju att den personen ska vara sig själv.

Inte att den ska ha inrett sitt hem för att gå andra till mötes.

En sådan kyrka signalerar ängs-

j H : Kyrkan är en kropp som man leds in i. Det kan ske via relationer, en hand som sträcks ut och för dig i kontakt med evangeliet. Till slut leds du till hjärtat, det som förser hela kroppen med liv. Gudstjänsten är detta hjärta. Gudstjänsten får inte förväxlas med ”handen”, det vill säga ett evangelisationsredskap. e A : Jag tror inte att det behöver vara så vattentäta skott mellan ”hand” och ”hjärta”. När evangeliet förkunnas i gudstjänsten berör det människor.

Stela former ger distans. j H : Det finns många exempel på att nya människor möter Gud även i den typ av gudstjänst som jag brukar fira. I orden ”Herre förbarma dig” eller i nattvardens bröd och vin. Det är riter som

gar. Till slut blir vi ett zoo som folk kommer och tittar på, men som ingen kan relatera till. j H : Det är bra att vara folklig, men risken finns att man går för nära tidsandan. Särskilt om man saknar förankring i historien om vad gudstjänsten egentligen handlar om. Det finns otäcka exempel när kyrkan förletts av nazism och kommunism. I dag präglas tidsandan i stället av individualism och kommersialism. Och då är det kanske inte så dumt om kyrkan ibland blir som ett reservat.

DaniEl WistranD daniel.wistrand@dagen.se 08-619 24 86

Texten har tidigare varit publicerad i Ikon 1931.

Redigering: Danne Sundell

10

DAGEN onsdag 8 januari 2014

vardag

Dagen i morgon

Redaktör: Daniel Wistrand 08-619 24 86, feature@dagen.se

Ny artikel­ serie!

Så olika ser de Connect Church i Göteborg frågar sig på gudstjänstenmänniskor alltid ”förstår det Pastorn: Som mitt eget vardagsrum • Kyrkohistorikern: Guds rike på jorden I dag inleder Dagen en serie om olika sätt att fira och tänka kring gudstjänsten.

Vi förde samman kyrkohistorikern Joel Halldorf och pastorn Eric Andersson för ett samtal om detta.

Vem är gudstjänsten till för? e A ( e r i c A n d e r s s o n ) : Jag tror att gudstjänsten är till för alla. Evangeliet gäller för varje människa och därför vill jag forma gudstjänsten så att den inte blir för svår att ta till sig. j H ( j o e l H A l l d o r f ) : Evangeliet är till för alla, men måste det betyda att gudstjänsten är till för alla? Blandar du inte ihop lite? e A : Nej, jag tänker att det är i gudstjänsten vi visar evangeliet.

Syftet är att väcka tro.

Vem gör vi guds­ tjänst för?

del 1 av 3

här?”

lighet. Det blir en kyrka som många kan gilla, men som ingen riktigt älskar. e A : Jag håller inte med. Jag tror att det är viktigt att människor känner att man kommer till en trygg miljö. Ibland upplever jag vissa gudstjänster som att kliva rakt in i sovrummet.

Det blir för privat och internt, på något sätt.

Dagen på fredag

Vad är det mest centrala i gudstjänsten tycker ni?

e A : I söndags kom en tjej fram för att få förbön och sa efteråt till vår ungdomspastor: ”jag tror jag blev frälst hos er i dag”. Hon hade kommit med en kompis för att göra ett skolarbete om olika kyrkor, men fick vara med om något mycket större. För mig är sådana tillfällen målet i allt man gör. j H : För mig handlar gudstjänsten i första hand om tillbedjan. Gudstjänsten formar oss, gör oss till tillbedjande människor, vända mot Gud.

foto: Josefin casteryd

Vem är gudstjänsten till för?

foto: Josefin casteryd

I dag inleder Dagen en serie om olika sätt att fira och tänka kring gudstjänsten.

Vi förde samman kyrkohistorikern Joel Halldorf och pastorn Eric Andersson för ett samtal om detta.

Fakta: Joel Halldorf och Eric Andersson

Dagen i går, del 1: United i Malmö lämnade Pastorn och historikerns syn på gudstjänsten ”marknadsanpassningen”.

Joel, håller du med om att syftet med gudstjänsten är att evangelisera?

j H : Syftet för mig med gudstjänsten är att Guds rike blir synligt på jorden. Därför har jag inte samma problem med att en okristen kommer dit och inte förstår. e A : Men det är ju det som är problemet med ditt sätt att se på gudstjänsten! j H : Eller med Bibelns sätt att se på gudstjänsten, skulle du också kunna säga (skratt).

Hur viktigt tycker ni det är att ha ”rätt” former?

◆ joel Halldorf är kyrkohistori-

ker och lärare på teologiska högskolan. han firar gudstjänst på nya slottet Bjärka-säby utanför linköping. för honom är formerna och ritualerna både viktiga och heliga.

◆ eric Andersson är pastor i filadelfiakyrkan i stockholm. där jobbar han bland annat med socialt arbete, alpha-kurser samt att utforma gudstjänster så att de passar nya människor.

j H : Det som bekymrar mig är att ni lär människor som kommer till er kyrka att hela tiden fråga sig – ”vad ger det här mig?” Riktningen mot Gud måste vara steg ett. Harmonin, friden i själen och allt det andra kommer sedan.

befriar människan från att vara barn av sin tid och vänder henne mot Gud i tillbedjan. Vi behöver ha tilltro till de formerna. e A : Men om vi enbart har den här historiska synen på formerna, så blir vi kristna som ett indianreservat. Vi lever i tält och gör eld med stenar, medan resten av världen bygger motorvägar. Till slut blir vi ett zoo som folk kommer och tittar på, men som ingen kan relatera till. j H : Det är bra att vara folklig, men risken finns att man går för nära tidsandan. Särskilt om man saknar förankring i historien om vad gudstjänsten egentligen handlar om. Det finns otäcka exempel när kyrkan förletts av nazism och kommunism. I dag präglas tidsandan i stället av individualism och kommersialism. Och då är det kanske inte så dumt om kyrkan ibland blir som ett reservat.

tjä s teenn ––en enplattform plattformför föratt attpresentera presenterakristen kristentro tropå påett ettenkelt enkeltsätt sätteller elleren enhelig heligplats platsmed medheliga heligaformer? former?På Påövre övrebilden bildenintervjuar intervjuarEric EricAndersson Anderssonden den kristna kristnamodebloggaren modebloggarenAndreas AndreasWijk Wijkvid viden en GGuuddssTJ ä nnsT Vad är gudstjänstför förunga ungaiiFiladelfiakyrkan FiladelfiakyrkaniiStockholm.

Stockholm.På Pånedre nedrebilden bildenpågår pågårkvällsgudstjänsten kvällsgudstjänsteniiBjärka-Säby, Bjärka-Säby,utanför utanförLinköping.

Linköping. foto:dANiel Kristofer Gustafsson och daniel wistrand gudstjänst foto: wistRANd och KRistofeR GustAfssoN gudstjänstens viktigaste syfte?

svara på Dagen.se

Eric, hur tänker du när du bjuder in folk till en gudstjänst?

e A : Att bjuda med en människa till en gudstjänst är som att bjuda någon till sitt vardagsrum. Där kan man ta emot både främmande och nära vänner.

Sedan finns också andra rum. I köket har man kanske de djupare samtalen. I vår kyrka finns det rum för de samtalen i bönegrupper och mindre samlingar. j H : Men när man kommer hem till någon så vill man ju att den personen ska vara sig själv.

Inte att den ska ha inrett sitt hem för att gå andra till mötes.

En sådan kyrka signalerar ängs-

e A : Jag tycker att det finns elitistiska drag i vissa gudstjänster med speciella riter som skapar distans snarare än inkluderar. j H : Alla sammanhang har sina språk. Men det som är värt något kan också ha en tröskel. e A : Absolut. Men vi måste ju också ha tilltro till Guds ord.

Det är ju när Guds ord predikas som det händer något, inte när vi gör vissa riter. j H : Men formerna är också heliga. De knådar in frälsningen i din kropp så att du blir mer lik Jesus. Om formerna blir sekulariserade gör de också oss sekulariserade. e A : Vår form ger möjlighet för vanliga människor att ta till sig budskapet om Jesus. Vi behöver de här verktygen för att nå ut till alla de som behöver höra. Det är som när Paulus anpassar sitt sätt att tala för att de som lyssnar ska förstå.

Hur ska man nå nya människor i gudstjänsterna då?

j H : Kyrkan är en kropp som man leds in i. Det kan ske via relationer, en hand som sträcks ut och för dig i kontakt med evangeliet. Till slut leds du till hjärtat, det som förser hela kroppen med liv. Gudstjänsten är detta hjärta. Gudstjänsten får inte förväxlas med ”handen”, det vill säga ett evangelisationsredskap. e A : Jag tror inte att det behöver vara så vattentäta skott mellan ”hand” och ”hjärta”. När evangeliet förkunnas i gudstjänsten berör det människor.

Stela former ger distans. j H : Det finns många exempel på att nya människor möter Gud även i den typ av gudstjänst som jag brukar fira. I orden ”Herre förbarma dig” eller i nattvardens bröd och vin. Det är riter som

DaniEl WistranD daniel.wistrand@dagen.se 08-619 24 86

Texten har tidigare varit publicerad i Ikon 1931.

G u d s tj ä n s t e n – en plattform för att presentera kristen tro på ett enkelt sätt eller en helig plats med heliga former? På övre bilden intervjuar Eric Andersson den kristna modebloggaren Andreas Wijk vid en gudstjänst för unga i Filadelfiakyrkan i Stockholm. På nedre bilden pågår kvällsgudstjänsten i Bjärka-Säby, utanför Linköping. foto: Kristofer Gustafsson och daniel wistrand

Barnen har ingen biroll.

M e d ryc k A n d e . Musiken i pingstförsamlingen Connect Church i Göteborg ska låta ungefär som på radions P3 eller P4. De senaste åren har församlingen förändrat sina gudstjänster för att försöka bli begripliga för fler.

FOtO: SAndRA BOhlin

Pastor Camilla Olsson undervisar.

Pedagogiskt för de yngre.

De gör en gudstjänst som ska passa alla Pastor i Connect Church: Den ständiga frågan är ”förstår människor det här?”

Så beskriver Magnus Persson den förändring församlingen United i Malmö genomgått de senaste åren. Kyrkan har övergett sökandet efter relevans genom lättillgängliga gudstjänster och i dag står tillbedjan, förkunnelse, förbön och nattvard i centrum av gudstjänstlivet. foto: united e vA N g e l i e t i c e N t r u M .

M e d ryc k A n d e . Musiken i pingstförsamlingen Connect Church i Göteborg ska låta ungefär som på radions P3 eller P4. De senaste åren har församlingen förändrat sina gudstjänster för att försöka bli begripliga för fler.

FOtO: SAndRA BOhlin

Pastor Camilla Olsson undervisar.

Pedagogiskt för de yngre.

Magnus Persson vill utmana.

Korset i fokus.

5 2: Dagen i går, del Gudstjänsten är församlingens främsta redskap för att missionera.

Därför ska den tala till alla.

Det säger Anders Olsson, pastor i Connect Church, Göteborg. är församlingen känd sedan några år.

Men som Gileadförsamlingen i Göteborg har den en 90-årig historia. Anders Olsson har varit pastor och föreståndare i åtta år.

– Vi tror att alla människor behöver Guds ord och därför vill vi göra en gudstjänst som passar alla i Göteborg, förklarar han församlingens målsättning.

Man prioriterar inte enbart de nya besökarna, de ovana.

Men gudstjänsten ska utformas S o m ”C o n n eC t C h u r C h ”

Vem gör vi gudstjänst för?

så att också de förstår. Till stora delar ansluter tankegångarna till de koncept som sedan mitten på 1990-talet spridits bland annat från Chicagokyrkan Willow Creek.

m e n a n D e r S o l S S o n ser i första hand Hillsong, både svenska Hillsong Stockholm och den globala rörelsen, som förebilder.

– Vi tänker utifrån att allt i gudstjänsten ska vara grundat i Bibeln och Jesusfokuserat, säger Anders Olsson.

– Samtidigt som det ska vara livsstilsapplicerat, det ska tala till människors dagliga livssituation, både nya besökare och ”gammalkristna” ska få med sig något från gudstjänsten.

Anders Olsson beskriver det-

ta som en utmanade balansgång. Den grundfråga som han ständigt ställer sig i arbetet med gudstjänsten är ”Kan man förstå det här?”

– Det ska finnas en förklarande känsla. Man kan pre-

Vi använder i stor utsträckning gudstjänsten som ett redskap för mission.

i gudstjänster och i Connect har man valt att den ska låta ungefär som i radions P3 eller P4. Men innehållet är till största delen lovsång.

För så många år sedan inleddes förändringsarbetet av gudstjänsterna.

Eftersom ni har den här typen av gudstjänster, har ni också andra samlingar, som är av mer inre uppbyggelse?

– Våra två ben är gudstjänsterna och smågrupperna, som vi kallar life-grupper. Vi har samstämmighet teologiskt med gudstjänsterna och i life-grupperna kan man göra mer fördjupning, utifrån våra månadsteman.

Det var under hösten 2009 som man i Connect Church började omforma gudstjänsterna i den riktning de nu har. Dessförinnan var de klassiska uppbyggelsemöten enligt pingstmodell.

Gudstjänsterna är noga planerade, med körschema och en bestämd sluttid. I slutet av samlingen finns ett tillfälle till respons i form av handuppräckning, för den som till exempel vill markera att man tar emot Jesus till frälsning.

Connect Church ◆ Göteborgsförsamlingen Connect Church skriver i sin vision att man ”är en kyrka som vill nå ut och beröra staden”. ◆ Anders och Camilla Olsson är pastorer i församlingen och har

varit drivande i det förändringsarbete av gudstjänsterna som inleddes 2009. ◆ Under 93 år hette församlingen Gilead, men i september 2012 bytte man namn till Connect Church.

Dagen i morgon

Anders och Camilla Olsson.

Connect Church i Göteborg vill vara begripliga del 2 av 3

dika även för ovana besökare, det handlar om hur man säger det. Vi använder ett vardagsspråk utifrån djupa bibliska sanningar.

Musiken är ett viktigt inslag

I f ö r S a m l I n g e n f I n n S också en bibelskola med 35 elever, vilket ger ytterligare en möjlighet till fördjupning. Där studerar man på halvtid.

A n d e r s O l s s O n beskriver tre mål med gudstjänsten. Den främsta är att människor ska möta Jesus, eller komma tillbaka till honom. Den andra är att nytillkomna får kontakt med Lifegrupperna. Och den tredje är att inspirera till deltagande i team,

alltså frivilligarbetet, som välkomstvärdar, säkerhetspersonal, servering, barnverksamhet, och så vidare.

Förekommer det tungotal i gudstjänsten?

– Inte från plattformen, men säkert i bänkarna.

Bönemötena beskriver Anders Olsson som klassiska pingstbönemöten. ”Storbönemöten”

hålls varannan månad, med bön och nattvard. Någon nattvard är det annars inte i söndagsgudstjänsterna.

– Vi vill ha ett kommunikativt sätt att tala till utomstående.

Men vi är öppna för Andens impulser i vår mötesplanering.

Hur ser du på samtalet kring ”sökargudstjänster” och vanliga gudstjänster?

Församlingen United i Malmö lämnade ”marknadsanpassningen”.

– Vi är medvetna om att det finns andra modeller, och var och en måste hitta sin egen väg.

Varje gudstjänst som lyfter upp Jesus är en biblisk gudstjänst.

– Somliga församlingar menar att söndagsgudstjänsten ska vara en uppbyggelsestund och att medlemmarna ska utföra missionen i sin vardag. Men vi har sett att det senare inte är så lätt.

Vi använder i stor utsträckning gudstjänsten som ett redskap för mission, vilket blir en hjälp för medlemmarna.

Anders Olsson påpekar också att den stora utmaningen kan vara att bli överens om hur man vill ha det.

Vad säger ni om kritiken att det kan blir för mycket anpassning?

– För oss har det hela tiden varit viktigt att fråga oss ”Varför gör vi det här?” Den frågan ställer vi oss i allt vi gör. Den stora faran är slentrian, att man inte vet varför man gör det man gör.

Vi måste ha ett mål med varje gudstjänst.

HaSSe BoStröm hasse.bostrom@dagen.se 08-619 24 41

De Degör gören engudstjänst gudstjänst som somska skapassa passaalla alla United lämnade den anpassade gudstjänsten Pastor i Connect Church: Den ständiga frågan är ”förstår människor det här?”

Gudstjänsten är församlingens främsta redskap för att missionera.

Därför ska den tala till alla.

Det säger Anders Olsson, pastor i Connect Church, Göteborg. är församlingen känd sedan några år.

Men som Gileadförsamlingen i Göteborg har den en 90-årig historia. Anders Olsson har varit pastor och föreståndare i åtta år.

– Vi tror att alla människor behöver Guds ord och därför vill vi göra en gudstjänst som passar alla i Göteborg, förklarar han församlingens målsättning.

Man prioriterar inte enbart de nya besökarna, de ovana.

Men gudstjänsten ska utformas S o m ”C o n n eC t C h u r C h ”

Vem gör vi gudstjänst för?

del 2 av 3

så att också de förstår. Till stora delar ansluter tankegångarna till de koncept som sedan mitten på 1990-talet spridits bland annat från Chicagokyrkan Willow Creek. ser i första hand Hillsong, både svenska Hillsong Stockholm och den globala rörelsen, som förebilder.

– Vi tänker utifrån att allt i gudstjänsten ska vara grundat i Bibeln och Jesusfokuserat, säger Anders Olsson.

– Samtidigt som det ska vara livsstilsapplicerat, det ska tala till människors dagliga livssituation, både nya besökare och ”gammalkristna” ska få med sig något från gudstjänsten.

Anders Olsson beskriver det-

ta som en utmanade balansgång. Den grundfråga som han ständigt ställer sig i arbetet med gudstjänsten är ”Kan man förstå det här?”

– Det ska finnas en förklarande känsla. Man kan pre-

men anDerS olSSon

Vi använder i stor utsträckning gudstjänsten som ett redskap för mission.

5

För så många år sedan inleddes förändringsarbetet av gudstjänsterna.

i gudstjänster och i Connect har man valt att den ska låta ungefär som i radions P3 eller P4. Men innehållet är till största delen lovsång.

Eftersom ni har den här typen av gudstjänster, har ni också andra samlingar, som är av mer inre uppbyggelse?

– Våra två ben är gudstjänsterna och smågrupperna, som vi kallar life-grupper. Vi har samstämmighet teologiskt med gudstjänsterna och i life-grupperna kan man göra mer fördjupning, utifrån våra månadsteman.

Det var under hösten 2009 som man i Connect Church började omforma gudstjänsterna i den riktning de nu har. Dessförinnan var de klassiska uppbyggelsemöten enligt pingstmodell.

Gudstjänsterna är noga planerade, med körschema och en bestämd sluttid. I slutet av samlingen finns ett tillfälle till respons i form av handuppräckning, för den som till exempel vill markera att man tar emot Jesus till frälsning. beskriver tre mål med gudstjänsten. Den främsta är att människor ska möta Jesus, eller komma tillbaka till honom. Den andra är att nytillkomna får kontakt med Lifegrupperna. Och den tredje är att inspirera till deltagande i team,

Connect Church ◆ Göteborgsförsamlingen Connect Church skriver i sin vision att man ”är en kyrka som vill nå ut och beröra staden”. ◆ Anders och Camilla Olsson är pastorer i församlingen och har

varit drivande i det förändringsarbete av gudstjänsterna som inleddes 2009. ◆ Under 93 år hette församlingen Gilead, men i september 2012 bytte man namn till Connect Church.

alltså frivilligarbetet, som välkomstvärdar, säkerhetspersonal, servering, barnverksamhet, och så vidare.

Dagen i morgon

Anders och Camilla Olsson.

hålls varannan månad, med bön och nattvard. Någon nattvard är det annars inte i söndagsgudstjänsterna.

– Vi vill ha ett kommunikativt sätt att tala till utomstående.

Men vi är öppna för Andens impulser i vår mötesplanering.

Församlingen United i Malmö lämnade ”marknadsanpassningen”.

– Vi är medvetna om att det finns andra modeller, och var och en måste hitta sin egen väg.

Varje gudstjänst som lyfter upp Jesus är en biblisk gudstjänst.

– Somliga församlingar menar att söndagsgudstjänsten ska vara en uppbyggelsestund och att medlemmarna ska utföra missionen i sin vardag. Men vi har sett att det senare inte är så lätt.

Vi använder i stor utsträckning gudstjänsten som ett redskap för mission, vilket blir en hjälp för medlemmarna.

Anders Olsson påpekar också att den stora utmaningen kan vara att bli överens om hur man vill ha det.

Vem gör vi gudstjänst Vad säger ni om kritiken att det kan för? blir för mycket anpassning?

– För oss har det heladel tiden 3 av 3 varit viktigt att fråga oss ”Varför gör vi det här?” Den frågan ställer vi oss i allt vi gör. Den stora faran är slentrian, att man inte vet varför man gör det man gör.

Vi måste ha ett mål med varje gudstjänst.

Tidigare artiklar om gudstjänst i förändring: dika även för ovana besökare, det handlar om hur man säger det. Vi använder ett vardagsspråk utifrån djupa bibliska sanningar.

Musiken är ett viktigt inslag

också en bibelskola med 35 elever, vilket ger ytterligare en möjlighet till fördjupning. Där studerar man på halvtid.

I förSamlIngen fInnS

Dagen den 9 och 10 januari 2014

Anders OlssOn

Förekommer det tungotal i gudstjänsten?

– Inte från plattformen, men säkert i bänkarna.

Bönemötena beskriver Anders Olsson som klassiska pingstbönemöten. ”Storbönemöten”

Hur ser du på samtalet kring ”sökargudstjänster” och vanliga gudstjänster?

HaSSe BoStröm hasse.bostrom@dagen.se 08-619 24 41

Pastor magnus Persson: vi insåg att vi måste överge det här kommersiella tänket H a n vä j e r i n t e för att använda branschspråk när han talar om den omsvängning som församlingen gjort, från att ha varit en av de mest utåtriktade och spektakulära kyrkorna i landet när det gäller gudstjänsten.

– Gudstjänsten löper en stor risk att bli sekulär om man formar den efter marknadsanalyser och konsumentefterfrågan, säger Magnus Persson.

D e t H e l a b ö r ja D e hösten 2008, då församlingen funnits i åtta år. Fram till dess hade målet varit att anordna en gudstjänst som var relevant för icke troende. ”Sökargudstjänster” har det kallats i andra sammanhang.

Magnus Person berättar att

man experimenterade mycket med olika former. Och att han då menade att formen för gudstjänsten var av mindre betydelse.

– Men det stämmer inte. Formen är inte neutral, formen kidnappar innehållet. var man framgångsrik, till exempel mätt i antalet besökare.

Men frågorna kom så småningom, om hur resultatet av en gudstjänst egentligen ska mätas.

– Vad gör en gudstjänst till en gudstjänst? Det var den fråga vi ställde. Och vi insåg att vi måste överge det här kommersiella tänket för att fokusera på att förkunna evangeliet. Evangeliet U r m å n g a sy n v i n k l a r

får inte reduceras till en appell i avslutningen.

Han är klart självkritisk när han beskriver hur församlingen United hade blivit så pragmatisk att man tog bort, och la

Det handlar om att återupptäcka det som redan finns, att hitta tillbaka till det genuina. till inslag i gudstjänsten för att dra folk.

– Vi måste våga låta kyrkan vara mer kyrka, inte mindre.

– Vi är förvaltare av evan-

Fakta:

United

◆ United i Malmö

har funnits i cirka tio år. ◆ firar gudstjänst på olika platser i Malmö, men huvudverksamheten sker i stadsdelen Kirseberg. ◆ Kyrkans vision är ett nätverk av Kristuscentrerade, bibelbaserade och uppdragsfokuserade kyrkor i Malmöregionen.

gelium, den stora berättelsen om skapelse, fall och försoning, detta måste prägla hela gudstjänsten. säger Magnus Persson.

Det finns inslag som skiljer en gudstjänst från en allmän tillställning, såsom tillbedjan, förkunnelse, förbön och nattvard.

– I stället för att sätta människan i centrum sätter vi nu Gud i centrum. Från att ha varit spektakulära och sensationella är vår fokus mer på substans än stil.

H a n b e to n a r at t utvecklingen de senaste åren är Uniteds resa.

Och att det man gjorde tidigare gjordes, liksom i andra församlingar, med de bästa intentionerna.

Magnus Persson är medveten

om att United i sin ursprungliga tappning blev förebilder för många andra församlingar.

– Men det är minst lika många som söker kontakt med oss nu och vill låta sig inspireras av det vi gör i dag.

N ä r d e t g ä l l e r frågan om hur gudstjänsterna påverkats påpekar Magnus Persson att i någon mening är alla kyrkor liturgiska. Det vill säga de flesta har en ordning för sina gudstjänster.

Eftersom United tillhör en lågkyrklig tradition ligger man närmare den i sin liturgi.

Han anser dock att det finns vissa delar som gudstjänsten bör innehålla, element som påminner oss om att alla behov har sitt ursprung i vårt fall och finner

sitt svar i försoningen. Ett exempel kan vara att ha syndabekännelsen som ett fast moment i gudstjänsten.

– Det är viktigt att få sätta ord på sin synd och skuld, och att

Formen är inte neutral, formen kidnappar innehållet. ständigt få bli påmind om nåd och förlåtelse i Kristus.

– Det finns också en särskild poäng med syndabekännelsen i förhållande till frikyrkligheten, som ofta kan anklagas för antingen präktighet eller hyckleri. Där kan det vara bra för icke

troende att få höra församlingen tillsammans bekänna sin synd och otillräcklighet, och att Kristus är vårt enda hopp.

A N N A r s ä r d e t i predikan som Uniteds nya väg syns tydligast.

Det var där skiftet började. Magnus Persson tyckte sig se att predikan mer och mer blev ”goda råd” än ”goda nyheter”. Det resulterade i att man sedan 2008 har valt textutläggande predikan av Bibelns böcker. Både från Gamla och Nya Testamentet.

I den senaste undervisningsserien, har församlingen gått igenom Efesierbrevet.

beskriver skillnaden som att tidigare valde man ett tema, och utifrån temat M Ag N u s P e r s s o N

valdes bibeltexterna. Nu väljer man bibeltexterna och låter dem välja teman.

– Det blir både en kraftigare och mer balanserad andlig kost.

I stället för att sätta människan i centrum sätter vi nu Gud i centrum.

Och vi tvingas ta itu med texter som vi annars aldrig skulle ha valt.

Magnus Persson tror att det är många i hans generation som söker efter en identitet för församlingen.

– För vissa leder det tillbaka till den historiska kyrkan, för andra åt andra håll. Men allt detta är ett uttryck för sökande och behovet av något som är mer stabilt. United är ständigt på resa, menar han.

M e N d e N v i k t i g A insikten de senaste åren är att man inte behöver uppfinna eller upptäcka något nytt eller eget. Det handlar snarare om att återupptäcka det som redan finns, att hitta tillbaka till det genuina, så som reformationer alltid gjort.

HaSSe BoStröm hasse.bostrom@dagen.se 08-619 24 41

15

DAGEN fredag 7 mars 2014 Redigering: Danne Sundell

Carl Hugo Parment

advokat med fokus på affärs­juridik, delägare på advokatbyrån White and Case. Svarar på frågor om juridik och ekonomi.

Sara Lindholm

pastor i församlingen United i Malmö.

Svarar på frågor om församlingsliv, teologi och ledarskap.

Vad undrar du?

Skicka din fråga om församlingsliv till feature@dagen.se

helgquiz

Foto: Janerik Henriksson, tt

Söndagens superkorta evangelietext berättar i koncentrerad form om Jesu 40 dagar i öknen.

Så veckans quiz handlar förstås om öknar i Bibeln.

Konstruktör: Elisabeth Sandlund

1

Vem var det som ”bodde i öknen och blev en god bågskytt”?

1 ) Moses bror Aron.

X ) Hagars son Ismael.

2 ) Josefs halvbror Sebulon.

2

Hur många dagsmarscher ut i öknen bad Mose Farao på Guds uppmaning att israeliterna skulle få gå för att fira högtid?

1 ) En

X ) Tre

2 ) Fem

3

”Jag liknar en xxx i öknen, är som en uv bland ruiner”, står det i en psaltar­ psalm. Vilket djur står xxx för?

1 ) Uggla X ) Skorpion 2 ) Orm

Foto: tt

4

Jeremia förmedlar varningar från Gud till flera olika folkslag.

Vilket av dem är det som uppmanas: ”Fly! Rädda livet!

Bli som buskar i öknen!”

Ökenbuske.

Foto: Wikipedia

1 ) Filistéerna X ) Ammoniterna 2 ) Moabiterna

5

I Uppenbarelseboken berättas det om en kvin­ na som symboliserar både Israels folk och den kristna kyrkan, som efter att hon fött sin son flyr ut i öknen och blir livnärd av Gud – hur länge?

1 ) 42 dagar.

E v i g a vä r d e n . I Församlingsakuten den här gången handlar frågan om hur man kan förändra gudstjänstens former så att fler förstår utan att kompromissa med själva evangeliet.

Foto: Sonja Sundqvist

2 ) 42 månader.

De tre första var jag säker på men de två sista var lite lurigare.

Jonas Eveborn, pastor i Missionskyrkan i Linköping, fick 5 rätt. Hur många fick du?

Sagt om gudstjänsten

Det är väldigt märkligt att en gudstjänst, som är så allvarlig och existentiell och rör vid smärtan i livsdjupen, ska följas av en timmes beskt kaffe, köpekaka och samtal om vädret.

Foto: Arne Hyckenberg

Rätt svar

Foto: daniel wistrand

F r åg a 1 : X. Läs 1 Mos 21:20. F r åg a 2 : X. Läs 2 Mos 3:18.

F r åg a 3 : 1. Läs Ps 102:7. F r åg a 4 : 2. Läs Jer 48:6.

F r åg a 5 : 2. Läs Upp 12:6. (1 260 dagar det vill säga 42 månader eller 3,5 år symboliserar det ondas begränsade tid.)

Sofia Lilly Jönsson, kulturskribent och redaktör för tidskriften Evangelium.

X ) 42 veckor.

16

DAGEN fredag 7 mars 2014

helgdag

Väckelserörelsens kvinnor banade vägen Dagen uppmärksammar på kvinnodagen tre kvinnliga banbrytare i den svenska väckelsehistorien.

Läs om söndagsskolpionjären Betty Ehrenborg och om Maria Lagergren som tog söndags-

skolans idé vidare och startade friskolor.

Och om Betty Ehrenborgs dotter, Hedvig Posse, som på eget bevåg startade Svenska kyrkans första missionssjukhus.

Betty Ehrenborg lade grunden för söndagsskolan Betty Ehrenborg skrev texten till visan ”Blinka lilla stjärna”.

Hon skrev också många psalmer, bland andra ”Just som jag är”, ”Klippa du som brast för mig” och ”Här en källa rinner”.

Hon översatte också boken ”Kristens resa” till svenska.

28

I Betty Ehrenborgs finrum satt en söndag år 1851 en buntmakare, en perukmakare, en snickare, en garvare och ett tiotal till. De hade det gemensamt att de ville starta söndagsskolor, och nu hade de kommit till adelsdamen Betty för att lära sig hur man gör.

Så gammal var Betty Ehrenborg när hon kom till en personlig tro.

Betty hade vuxit upp i ett fromt hem, men funnit en personlig tro 1846 under en predikan av Peter Fjellstedt.

Stockholm, i dag Ersta Diakoni.

Friherren Johan August Posse tog hjälp av henne med den tidning han grundat, Wäktaren.

Tre år senare gifte de sig.

Betty Posse blev en central person i 1800-talets väckelserörelse. Hon hade ett brett kontaktnät, bland annat med Fredrika Bremer och C O Rosenius, liksom med väckelsekristna i stora delar av landet. Störst betydelse hade hon för söndagsskolans framväxt. Hon samarbetade med bokförläggaren Per

När hon b esökte världsut-

ställningen i London 1851 kom hon i kontakt med de engelska kyrkornas söndagsskolor. Det var upptakten till kursen. Resultatet skulle bli många söndagsskolor utöver landet.

1853 blev Betty lärare vid den nystartade Diakonissanstalten i P r oj i c e r a r .

På 1800-talets senare hälft startades den svenska söndagsskolan och man använde tidigt den så kallade Laterna Magica, en slags miniprojektor som projicerar ljusbilder genom en målad glasskiva.

Betty Ehrenborgs liv i årtal: 1818

Teckning: Maria Röhl

1846–48 arbe1846 kom hon till tar hon som guver- medveten avgönant i Stockholm. relse.

1851 besöker hon världsutställningen i London och studerar den kristliga verksamheten i England.

1851 startar hon utbildning av söndagsskollärare och börjar ge ut andliga sånger.

Palmqvist, som startat den första söndagsskolan i Sverige 1851. På hans förlag trycktes hennes sånger, propagandaskrifter för söndagsskolan och häften som användes som premier i söndagsskolorna.

Håkan arenius hakan.arenius@dagen.se 08-619 24 00

foto: Wikipedia

Betty som ung.

Betty hade ett brett kontaktnät med bland annat Fredrika Bremer och C O Rosenius.

S ö n dag ss ko l a n i nnehöll vid den här tiden förutom bibelundervisning också geografi, biblisk historia, sång, stavning och räkning. Man var tidigt ute med tekniska hjälpmedel som griffeltavla, bokstavsspel och så kallad Laterna Magica.

1846 1818 föds Katarina Elisabet, kallad Betty, som dotter till landshövding Casper Ehrenborg i Skaraborg och hans fru Anna.

Betty Ehrenborg.

1852 vid påsktiden startar hon sin första söndagsskola i Stockholm.

1852–53 studerar hon till lärarinna vid British and foreign school i London.

1851 1852 1853

1853 blir hon lärare vid Diakonissanstalten i Stockholm.

1855 1856

1855–56 grundar hon en söndagsskola vid Bors bruk vid Lindesberg.

1856–62 förestår hon ett lärarinneseminarium i Stockholm.

17

DAGEN fredag 7 mars 2014

helgdag

Redigering: Danne Sundell

Maria Lagergren – viktig för friskolorna Maria Lagergren i Sundsvall var en av pionjärerna för den nya skolformen som kallades vardagsskolor Från 1862 till sekelskiftet drev baptisterna friskoleverksamhet, så kallade vardagsskolor. De ville inte att barnen skulle undervi­ sas i Luthers katekes, och trots att präster och kyrkoråd försök­

1865 fanns det 15 vardags­skolor med 1 566 elever i Sundsvall och runt om i Medelpad te stoppa dem växte skolorna.

De befäste också den baptistiska världsbilden hos barnen.

Maria Lagergren kom till tro 1860 och lät döpa sig i den ny­ byggda baptistkyrkan i Sundsvall med över 700 sittplatser.

H o n u t b i l da d e s i g snart till lä­ rarinna på en privatskola och ge­ nom kurser som hölls av Sunds­ valls Missionsförening.

1862 startade hon en ambule­ rande skolverksamhet i flera or­ ter nordväst om Sundsvall. Re­

dan året därpå undervisade hon 360 barn. 1869 rapporterade en kolportör att det pågick en and­ lig rörelse där själar föddes så­ som daggen ur morgonrodnaden på ett par platser där Maria La­ gergren drev skola. Hon var ock­ så en nyckelperson vid starten av söndagsskolor i Medelpad.

1865 fanns det 15 vardags­ skolor med 1 566 elever i Sunds­ vall och runt om i Medelpad, ­ och i många år hade man om­ kring 3 000 elever.

D e t f i nn s i n g a uppgifter om att Maria var gift, och när sonen Carl Gustaf föddes 1846 adop­ terades han av sin morbror. Han var 14 år när Maria blev omvänd, och tog så starka intryck av hen­ nes trosvisshet att han lät döpa sig, trots hot om att bli utkastad från fosterhemmet.

Han blev senare den förste baptisten som tog studenten och en ledande pastor i baptistsam­ fundet. 1883 blev han pastor i sin mors församling i Sundsvall, och i 33 år från 1889 var han rektor för de svensk-amerikanska bap­ tisternas predikantskola i Chi­ cago.

Håkan Arenius

Maria Lagergren ◆ 1815 den 15 mars föds Maria Lagergren i Hallen, Jämtland. ◆ 1846 föds sonen Carl Gustaf.

◆ 1860 kommer hon till tro. ◆ 1895 den 20 oktober dör hon i USA hos sin son, C G Lagergren

Pa r a l l e l lh i s to r i a .

Baptismen i Sundsvallsområdet har en central roll i författaren Vibeke Olssons skildring av sågverksungen Bricken från den här tiden.

Pionjären Hedvig Posse byggde sjukhus Hedvig, dotter till Betty Ehrenborg, upplevde en kallelse att bli missionär. 1896 grundade hon Svenska kyrkans första missionssjukhus i Dundee i Sydafrika.

Bettys tre barn, August, Hed­ vig och Anna, lärde sig från bör­ jan att leva för andra och att vilja sprida kunskap om Jesus.

August planerade att bli mis­ sionär i Sydafrika, men dog i Schweiz, dit han rest i förhopp­ ning om att bli helad.

H e dv i g va r m e d när han dog.

Hon skrev då ett brev till styrel­ sen för Svenska kyrkans mission, berättade om sin kallelse att föra hednabarnen till kristen tro, och erbjöd sig att själv stå för rese­ kostnaden till Sydafrika. Hon kunde engelska, men saknade en del av de formella meriter som annars krävdes för Svenska kyr­ kans missionärer. I Sydafrika kallade kollegerna henne baro­ nessan.

M å n g sys s l a r e . Betty Ehrenborg var tidig pionjär inom den svenska söndagsskolan. Men hon hann också med att bland annat skriva den svenska texten till ”Blinka lilla stjärna”, översätta bokklassikern Kristens resa samt skriva flera välkända psalmer och sånger.

1880

1865

1856 gifter hon sig med friherre Johan August Posse.

1865 dör maken och Betty blir ensam med de tre barnen August, Hedvig och Anna.

1880 dör Betty Posse i Uppsala på sin 62-årsdag den 22 juli.

H e dv i g P o s s e a r b e ta d e de för­ sta åren i Sydafrika i ett skolhem på missionsstationen Oscarsberg i Natal. Hela sin missionärstid kämpade hon med sin roll som ensam kvinna utan närvarorätt i beslutande forum och utan rätt att predika. Det första försökte hon lösa med hjälp av sina peng­

ar och sina goda kontakter med beslutsfattarna i Sverige. Det an­ dra genom att hon sa sig bara berätta om Jesus utifrån Bibeln när hon talade. Åtminstone två gånger avfärdade Hedvig frie­ rier, med hänvisning till att hon ändå hade så många barn att äls­ ka och sörja för.

Hedvig Posse.

Viktiga årtal i Hedvig Posses liv ◆ 1861 den 8 augusti föds Hedvig Posse som dotter till friherre Johan August Posse och hans fru Betty. ◆ 1884 upplever hon sig kallad som missionär till Sydafrika. ◆ 1887 dör Hedvigs bror August. Hon

börjar sin missionärsgärning i Sydafrika. ◆ 1896 grundar hon ett missionssjukhus i Dundee i provinsen Natal. ◆ 1914 lämnar Hedvig Sydafrika på grund av sjukdom. ◆ 1927 den 27 december dör hon i Uppsala.

N ä r h o n på eget bevåg bygg­ de det som skulle bli det för­ sta missionssjukhuset i Svenska kyrkans historia, och själv blev dess operativa chef, uppstod nya problem. Hedvig ogillade att de svarta gruvarbetarna i Dundee, som sjukhuset byggts för, träng­ des undan av vita patienter för att missionen ville hålla sig väl med de styrande.

1914 tvingades Hedvig Posse lämna Sydafrika av hälsoskäl, men fortsatte att stödja missio­ nen. Med hjälp av hennes fri­ kostiga gåvor startades mission i Rhodesia, och i Durban byggdes ett vilohem för missionärer. Hon skrev en del psalmer, och under sin tid i Sydafrika spelade hon in zulumelodier på grammofonski­ Håkan Arenius vor.

KÄLLOR: ”Svenska Folkrörelser II” (Lindfors 1937), ”Svensk Söndagsskola genom 100 år” (1951), ”Svensk Baptism 1848 – 1948”, ”Ännu en syster till Afrika”– avhandling vid Uppsala universitet av Karin Sarja 2002, med flera.

18

DAGEN fredag 7 mars 2014

skolan

du undrar • vi förklarar

Därför är fastan viktig för kristet liv På söndag är det den första söndagen i fastan. Fastan har en lång biblisk historia och var redan på Gamla testamentets tid ett sätt att närma sig Gud. – I B ib e l n f i n n s det inget påbud där det står att vi ska fasta.

Jesus tycks dock ha tagit för givet att hans efterföljare ska göra det, när han citerar 5 Mosebok 8:3 att man inte ska leva bara av bröd, säger Linnéa Åberg, bibellärare på Liljeholmens folkhögskola.

– Tittar man sedan på vad Jesus säger, när han själv har fastat i öknen, talar han ju om att vi inte ska leva bara av bröd utan av Guds ord.

Linnéa Åberg menar att fastan är ett andligt verktyg för oss kristna för att lära känna Gud bättre, liksom bönen och bibelläsningen också är det.

Fastan är ingen enkel väg, det finns inga enkla vägar till förändring av våra liv.

Anledningen till att vi ska fasta är ju att vi ska bli påminda av vårt beroende av Gud. Ta n k e n att fa s ta från mat handlar om att avstå från det som vi kanske är mest beroende av för vår överlevnad. Hon refererar bland annat till Magnus Malms bok ”Ett hjärta större än världen” där han beskriver fastan som ett sätt att se vad som faktiskt binder oss.

Linnéa Åberg.

Kommer du att fasta i år?

Svara på Dagen.se

Fast måste man fasta som kristen?

Vi frågade bibelläraren Linnéa Åberg som snarare tycker att vi ska se fastan som en möjlighet.

B ib e l n ta l a r o m olika sorters fasta som ett frivilligt och tidsbegränsat avståndstagande från exempelvis mat, dryck, sömn eller umgänge med andra människor.

En del människor fastar i dag även från Facebook eller tv, något som andra ifrågasätter.

– Det är inte samma sak som att fasta från mat, säger Linnéa Åberg. Ytterst sett är vi inte beroende av Facebook på samma sätt som mat. Men om vi tittar på saker och ting som har makt då tänker jag att i vår tid så har sociala medier ganska mycket makt över oss. Att fasta från det visar också vad som har makt över mig egentligen.

– V e m d e f i n i e r a r mitt liv? Är det de sociala medierna och bekräftelsen jag söker där eller är det faktiskt Gud som får det utrymmet. Och då tror jag att avstå från Facebook eller andra sociala medier kan vara en hjälp att faktiskt bli fri.

Men vilken fasta vill Gud se?

I Bibeln står det ju att man ska vara solidarisk och utgivande.

Samtidigt ska man inte skryta om att man fastar, eller bara fasta av slentrian.

– Fastan ska inte handla om att visa upp sig.

Fa s ta n ä r j u en andlig övning som leder till att vi förvandlas, att vi blir mer lika Gud, menar Linnéa Åberg. Man får syn på

foto: Matthew Mead, TT

söndags-

foto: Magnus Aronson, IKON

helgdag

saker i sitt liv, där Gud behöver gripa in och förändra.

I Jesaja beskrivs människor som fastar men för dem är det bara en tom ritual, kärleken fanns inte där. Kärleken till Gud

Att fasta från sociala medier visar också vad som har makt över mig egentligen. tar sig sedan uttryck i kärlek till andra människor också. Som ringar på vattnet, säger Linnéa Åberg.

– Fastan är ingen enkel väg, det finns inga enkla vägar till förändring av våra liv. Men vi ger ändå Gud en möjlighet att synliggöra det vi behöver förändra genom fastan och be om nåd för förvandling. Och då kommer det att förändra oss till ett mer Jesuslikt handlande.

M e n h u r s e r det ut med fastan i dag? Linnéa Åberg tror att den är på väg att få en renässans.

– Min upplevelse är att de senaste 5–10 åren så har fastan inför påsken blivit mer uppmärksammad i alla fall i mitt sammanhang, säger Linnéa Åberg.

Martin Einald martin.einald@dagen.se 08-619 24 89

att tänka på inför ◆ Ha rimliga målsättningar för din fasta. ◆ Kontakta gärna en präst, pastor eller an-

nan andlig vägledare som du känner förtroende för, både innan men också under fastan för att diskutera varför du gör det här. ◆ Gör gärna fastan tillsammans med någon som du kan prata med hur det går ◆ Gör upp en fasteplan, eller en bibelläsningsplan där du låter dig fördjupas så att

19

DAGEN fredag 7 mars 2014

helgdag

Redigering: Danne Sundell

Inför helgen Torsten Åhman, pastor, skribent och evangelist

Ingen undgår frestelsen

en fasta som hjälper andra

foto: FREDRIK SANDBERG, TT

◆ Svenska kyrkans fasteinsamling är en stolt tradition och är kyrkans största insamlingskampanj. Den hålls varje år under de sex veckorna före palmsöndagen. ◆ Årets kampanj pågår 2 mars– 13 april 2014 och har liksom föregående år temat ”allt för att utrota hungern”. ◆ Insamlingsresultat för fastekampanjen 2013 blev 31,5 miljoner kronor vilket man dock inte var nöjd med.

Det var ett tapp på tio miljoner från föregående år.

Kostråd för förstagångsfastare ◆ Är du ovan vid fasta ska du kanske inte gå in i en lång matfasteperiod på en gång. Avstå först från ett eller ett par mål mat per dygn. Eller så kan man fasta en dag i veckan i en månad i stället för flera dagar i rad. ◆ Ett tips är att man kan fasta från lunch till lunch. Då äter man något båda dagarna, men man fastar ändå ett dygn. Det kan vara en god sak om man inte är van att fasta och man inte vet hur man reagerar utan mat. ◆ Förbered dig genom att successivt äta lite mindre så att du förbereder kroppen. ◆ Var försiktig med att fasta från dryck. Börja inte fasta från både mat och dryck om du är nybörjare. ◆ Som nybörjare kan du också tänka på att du behöver dricka annat än bara vatten, men undvik allt för söta drycker. Det gör dig mer hungrig. ◆ Man kan också välja att bara avstå från kött eller sötsaker som en daglig påminnelse om att nu är vi inne i en förberedelsetid för påsken. ◆ Ska man fasta lite längre är det bra att avstå från kaffe eller annat vätskedrivande under fastan. ◆ När man går ur fastan ska man äta mat som är snäll mot magen och trappa upp intaget av mat försiktigt. ◆ Har man matproblematik som exempelvis diabetes eller ätstörningar bör man inte fasta utan att rådgöra med en expert.

fastan inte avsaknaden av mat blir den stora grejen. Fasta alltså gärna både från och till något. Till exempel från mat och till daglig andaktsbokläsning. ◆ Om du är ovan med egen andakt: Markera för dig själv att du gör något annorlunda. Tänd gärna ett ljus – symbolen för både stillhet och bön. Du kan till exempel inleda med Fader vår och avsluta med Välsignelsen.

5:2 gjorde fastan hetare ◆ Den så kallade 5:2-dieten har blivit populär de senaste åren. Den innebär ett lågt intag av kalorier under två dagar i veckan, ofta beskrivet som fasta eller halvfasta. Dessa två dagar bör inte vara i följd. Män kan då äta 600 kcal och kvinnor 500 kcal per fastedag. Dieten bör kombineras med motion, exempelvis 30 minuter promenader, de dagar man inte fastar, enligt Wikipedia.

Helgens bibeltext från Markusevangeliet 1:12–13

foto: Tobias Fischer

Anden drev honom ut i öknen, och han var i öknen fyrtio dagar och sattes på prov av Satan.

Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom.

M a n k a n u n d r a hur den här berättelsen kom ut. Jesus var ju ensam i öknen. Vem berättade för ­lärjungarna om vad som hänt? Det måste ha varit Jesus själv. Och då undrar man varför han gjorde det. För att dela en jobbig upplevelse? Ja, kanske, men säkert också för att det som händer här är en erfarenhet som alla kristna får vara med om. Och att det finns lärdomar i detta som vi alla behöver.

Till exempel att ingen kommer undan frestelser – inte ens den heligaste och mest helgonlika komTydligen mer undan. Inte ens Jesus är det så själv. Och då undrar man att Gud ibland varför det är så.

I texten står det att Anleder oss in den drev honom ut i öki frestelser. nen för att han skulle frestas av Satan. Är inte detta förvånande? Guds Ande borde väl ha lett honom så långt från Satan som möjligt. Tydligen är det så att Gud ibland leder oss in i frestelser. Att många frestelser och prövningar kommer därför att vi själva ställer till det förstår vi, men varför leder Gud oss in i detta?

O r d e t f r e s ta b e t y d e r sätta på prov, undersöka, testa. Petrus liknar det vid guld som prövas i eld ­ (1 Petr 1:6). När guld hettas upp och smälter kan orena partiklar, om det finns några, flyta upp till ytan så man kan skumma bort dem. Man gör inte detta för att förstöra guldet utan för att göra det bättre. Frestelsens avsikt är inte att göra oss till sämre människor utan bättre, inte för att försvaga oss utan förstärka oss.

Ett ordspråk säger: Vägen till karaktär går genom övervunna frestelser.

Markus skriver rappt och skissartat. Matteus och Lukas ägnar sig mer åt grävande journalistik och när de återger den här händelsen framkommer att frestelsen kan komma där man är som starkast. Ofta tror vi att den kommer där vi är svaga. Men så är det inte alltid. Frestelser kommer ofta där vi är som starkast.

J e s u s f r e s ta d e s på sin starkaste punkt. Om du är Messias gör det och det och så frestades han att gå över gränsen. Att använda sin styrka i felaktigt syfte.

Den som är bra på att göra affärer kan frestas att bli girig.

Den som är duktig på att använda orden kan frestas att manipulera.

Den som är intellektuell kan frestas att bli överlägsen.

Den som gjort andliga erfarenheter kan frestas att tro att han är lite förmer än andra.

Vår styrka kan leda oss till fall. Därför behöver vi överlåta allt åt Gud. Inte bara det som är jobbigt.

Inte bara problem och svagheter utan också våra gåvor och våra framgångar.

Veckans bibelord Första söndagen i fastan Tema: Prövningens stund Gamla testamentet: Första Mosebok 3:1-13 Episteltext: Hebreerbrevet 5:7-10 Evangelietext: Markusevangeliet 1:12-13 Psaltaren: Psalm 31:2-6

20

insikt

Redaktörer: Inger Alestig 08-619 24 51, Urban Thoms 08-619 24 91 insikt@dagen.se

DAGEN fredag 7 mars 2014

Musikverket firar Alice Tegnér 150 år ■ I år är det 150 år sedan Alice Tegnér föddes. Under sin levnad (1864–1943) kom hon att bli något av de svenska barnvisornas moder. Sammanlagt nio häften med

titeln ”Sjung mer oss, Mamma!” gav hon ut.

Statens Musikverk har sammanställt ett digert material kring Alice Tegnérs omfattande

produktion. Det innehåller såväl arkivmaterial som fördjupande artiklar om hennes mångsidiga konstnärskap. Materialet presenteras på statensmusikverk.se.

Böcker

Så kan kyrkan möta unga Thérèse Eriksson har skrivit en guidebok till ledare i kristna miljöer som möter ungdomar med självskadebeteende Var tredje elev i högstadiet har prövat att skada sig själv. Vad kan kyrkan göra i mötet med dessa ungdomar? Det är frågan som Thérèse Eriksson ställer sig i sin kommande bok ”Möt mig som jag är”.

F ö r att få svar på sin fråga har Thérèse Eriksson intervjuat 50 personer engagerade i olika kyrkor. En fjärdedel av de tillfrågade är anställda eller ideella ledare, resterande är ungdomar med självskadebeteende. Nio samfund är representerade i undersökningen. Svaret är övertygande. Kyrkan har en unik möjlighet, dels för att den är en öppen gemenskap, dels för att kyrkan erbjuder en tro och en diskussion om existentiella frågor bortom modebloggarnas utseendefixering och samhällets prestationspress. Att passa in i ett sammanhang och få gemenskap är något av det allra mest läkande för den som lider av livsångest och skamkänslor, som ofta ligger till grund för självskadebeteende.

Att självskadebeteende drab-

Thérèse Eriksson.

bar så många, att var tredje högstadieelev antas ha prövat att rispa, skära eller bränna sin hud, låter chockerande. Det är till och med fler som varit självdestruktiva än som tjuvrökt.

F ö r tj u g o å r s e da n då Thérèse Eriksson själv gick i skolan var det ingen som hade hört talas om självskadebeteende, i dag känner varje elev någon som skadar sig.

Vad ökningen beror på är svårt att säga, det handlar förstås om flera olika faktorer, och några som nämns är mobbning – i dag sker den inte bara i skolan utan förföljer ungdomarna dygnet runt via Facebook, sms och andra sociala medier – ungdomsarbetslöshet, utseendefixering och det individualiserade samhället.

Thérèse Eriksson ä r beteendevetare och har tidigare skrivit boken ”Slutstation rättspsyk – om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts för brott” tillsammans med Sofia Åkerman.

I fem år var Thérèse Eriksson själv drabbad av självskadebeteende. Mellan 18 och 23 år

foto: rickard liljero eriksson

Tomas Sjödin det händer bokb or d när du vilar onsdag 12 mars 19.00 Lötenkyrkan, UPPSALA Tomas Sjödin är författare, pastor, sommar- och vinterpratare i radio, och regelbunden krönikör i Göteborgs-Posten. Tomas berättar utifrån sin nya bok, Det händer när du vilar, om sofflockets välsignelser, vilodagens hemligheter och konsten att hämta andan. entré: 100 kr inkl. fika (sjukskrivna/arbetslösa/studenter/pensionärer: 60 kr) Drop-in i mån av plats, till högre avgift. anmälan: www.svenskakyrkan.se/gamlauppsala/temakvallar info: 018-430 37 97. i samarbete med: Sensus, Hela människan.

såg hon livet från dess mest destruktiva sida. Men där på botten fanns också vändpunkten.

Då bestämde hon sig. Hon skulle inte bara överleva, hon skulle leva, ta vara på livets möjligheter. Hon läste upp sina betyg på Komvux och började studera psykologi.

Numera är hon inte särskilt intresserad av att prata för mycket om sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa och självskadebeteende. Det är länge sedan nu och hennes fokus har flyttats. Hon har nyss fått ett stipendium från Författarförbundet för att kunna fortsätta sitt skrivande. Hon håller också föreläsningar främst om självskadebeteende och psykiatri.

He n n e s s e n a ste b o k är tänkt som en guidebok till professionella och ideella ledare som möter ungdomar i kristna organisationer. Thérèse Eriksson tror att boken behövs, nästan alla av de intervjuade ungdomarna uppgav att de mött okunskap om sina svårigheter i kyrkan. Ändå var de nästan samfällt positiva till den hjälp och det bemötande de fått.

– Att få vara med fastän de mådde dåligt, att hitta samhörighet och gemenskap var betydelsefullt, det betonade nästan alla av de drygt 30 intervjuade ungdomarna, säger Thérèse.

Det talas ibland om att självskadebeteende smittar. Ska man prata om det eller tiga ihjäl det?

– Självskadebeteende smittar inte som en förkylning, men att alltför ingående prata om tillvägagångssätt och metoder kan påverka andra. Det är oftast viktigare hur man pratar om självskadebeteendet än att man pratar om det. Över huvud taget är det bättre att prata om de underliggande känslorna än att prata om skadorna i sig.

– R i k ta i n te uppmärksamhet mot ungdomarna enbart när de skadar sig, de behöver bli sedda och bekräftade även annars.

Försök att prata om vanliga saker, deras intressen till exempel. Det är viktigt att en ungdom som skadar sig inte blir

identifierad med sitt destruktiva beteende utan så mycket som möjligt får vara en vanlig ungdom bland andra.

”Möt mig som jag är” (Libris förlag).

O c h d et ä r just där kyrkan har sin unika möjlighet, menar Thérèse.

– Kyrkan ska inte behandla ungdomar, men den ska erbjuda en öppen, tillåtande gemenskap utan prestationskrav. Kyrkans unika budskap kan också vara meningsskapande.

Thérèse Eriksson beskriver sin egen tro som ett ankare, något att hålla sig i. När hon mådde som sämst var tron inte något mirakelmedel. Hon hade svårt att förstå varför hon mådde så dåligt, då hon egentligen hade

21

DAGEN fredag 7 mars 2014 Redigering: Klaus Franken

Dirty Loops klara för Gullbrannafestivalen ■ Den svenska fusionpoptrion

Dirty Loops kommer att spela på årets upplaga av Gullbrannafestivalen. Dirty Loops jobbar fortfarande på sin debutplatta

men har ändå hyllats av storheter som Stevie Wonder, David Foster och Toto. Deras covers av Lady Gaga, Madonna och Justin Bieber med flera har setts av fle-

ra miljoner på Youtube och bandet har turnerat i Asien. Dirty Loops konsert i Gullbranna blir den X juli. Mer info hittar du på gullbrannafestivalen.com.

Kalendern

7–13 mars

Vill du tipsa om något till Kalendern? Mejla insikt@dagen.se

■ Fredag 7 mars G öt e b o r g .

Smyrnakyrkan 20.00. Konsert med Ole Börud Band. Entré.

■ Lördag 8 mars

som skadar sig

U p p s a l a . Missionskyrkan 10.00. Världsböndagsprogram från Egypten. En frukost dit även män är välkomna. Överskottet av dagen går till Världsböndagens insamling om stipendier för kvinnor i utvecklingsländer. Entré.

Sto c k h o l m . Fryshuset 12.00. Åttondemarsnätverkets 8 marsfirande. Dagsoch kvällsprogram. Medverkande bland andra Margareta Winberg, ordförande för UN Womens nationella kommitté i Sverige, jämställdhetsminiset Maria Arnholm (FP).

N ä s s j ö. Missionskyrkan 15.00. ”Energislukare och Energigivare”. Boris Salo, präst i lutherska kyrkan i Jakobstad, Finland, och Vivian Salo, som arbetat inom sjukvårds- och skolsektorer samt vid ätstörningspolikliniken i Jakobsstad.

G r ä ng e s b e r g . Cassels konserthus 16.00. Konsert med Kjell Lönnå och KFUM-kören G a m m a l k i l . Gammalkils kyrka 18.00. Konsert med Solistkvartetten.

Jä r fä l l a . Aspnäskyrkan 17.00. Hela kyrkan sjunger – önskesånger med Berno och Marie-Louise Hallström.

■ Söndag 9 mars Sto c k h o l m . Storkyrkan 13.00. ”Brottningen med prästidentiteten”. Samtal med Eskil Franck om hans nya bok ”Giv mig, min son, ditt hjärta”.

S ö d e r h a m n . Mo kyrka 16.00. Konsert med Kjell Lönnå och KFUM-kören.

K i s a . Linnékyrkan 18.00. Konsert med Solistkvartetten.

■ Måndag 10 mars U p p s a l a . Missionskyrkan 19.00. ”Tiden second hand”. Sista delen av vitryska författaren Svetlana Aleksijevitjs verk Utopins röster, en unik kartläggning av det sovjetryska samhället och dess medborgare, 1991–2012.

■ Tisdag 11 mars Sto c k h o l m . Judiska museet 19.00. Judemissionärer och proselyter under sent 1800-tal. Per Hammarström, Härnösand. Föran­mälan. Entré.

■ Torsdag 13 mars

Pingstkyrkan 19.00. Konsert med Roland Lundgren.

Missionskyrkan 19.00. ”Dina brev lägger jag under madrassen”. Sara Schwardt berättar utifrån sin bok om sin 30-åriga brevväxling med Astrid Lindgren. Entré.

G öt e b o r g . Betlehemskyrkan 19.00. ”Så sjung då mitt hjärta!” Till förmån för Bris och Göteborgs räddningsmissions arbete bland barn. Einar Ekbergs sånger framförs av Erik Mjönes & Curt-Eric Holmquist och kören Caleido.

Tomas Sjödin. Konferencier Pernilla Warberg. Entré.

L j ung by.

Vä n e r s b o r g .

Se lokala annonser!

JARD PÅ TURNÉ I MARS

14 Tannåker, 15 Hillerstorp, 16 Gullspång, 19 Vara, 20 Skredsvik, 21 Järnskog, 22 Ekshärad, 23 Eskilstuna, 24 Björke, 25 Sandarne, 26 Norberg, 27 Aneby, 28 Bäckseda, 29 Rödån, 30 Kungsängen.

Beställ Din CD 160:– inkl porto från: PR Records, Hjortvägen 10, 239 34 SKANÖR Tel: 040-47 33 08 www.jardsamuelson.se B e t e e n d e v e ta r e . Thérèse Eriksson arbetar med att förbättra vården för unga som lider av självskadebeteende och författare till boken ”Möt mig som jag är”.

Foto: Kristin Carlén

det så bra. Å andra sidan var det tron som höll henne uppe, i korta stunder kunde hon njuta av musik, psalmer och sånger, som nådde in i henne utan att först filtreras genom depressionens gråhet.

På l i k n a n d e s ät t har flera av bokens intervjupersoner upplevt tron, det har inte gått att beställa något tillfrisknande genom handpåläggning och förbön, men Gud har funnits med och gett stryka och hopp i tillfrisknandet.

– En del av de tillfrågade har känt att offentliga förböner har spätt på deras skamkänslor när de inte har tillfrisknat trots bönerna. Några har också svarat

att de haft svårt med sin Gudsbild. Om människan är skapad till Guds avbild och de själva har tyckte illa om sig själva har det varit svårt att få ihop en god och kärleksfull Gudsbild.

Om det är svårt att generellt svara på frågan varför ungdomar skadar sig, har Thérèse själv slutat fråga varför hon själv skadade sig.

– Den frågan har jag släppt för länge sedan. Jag fick inget svar och jag tror inte att jag skulle få något definitivt svar hur länge jag än funderade. Det blev så i mitt liv.

Majken Öst-Söderlund redaktionen@dagen.se 08-619 24 00

NY BOK Det är oftast viktigare hur man pratar om självskadebeteendet än ATT man pratar om det.

Thérèse Eriksson

VAD HÄNDER I MELLANÖSTERN?

Boken är oumbärlig för den som ärligt vill inhämta information och kunskaper om världens mest dramatiska område.

Jack-Tommy Ardenfors, pastor

För den som söker fakta i allt det som hänt och händer i Israel är detta en guldgruva.

K G Larsson, pastor

BESTÄLL GENOM WWW.ISRAELSVAN.COM 040 - 94 94 12

22

åsikt Redaktör: Carl-Henric Jaktlund 08-619 24 94, debatt@dagen.se.

DAGEN fredag 7 mars 2014 Redigering: Martin Einald

Blir tydligare och tydligare för mig att gudstjänsten verkligen är veckans och helgens höjdpunkt.

J o h n E i d e r i n g, r eg i o n s a m o r d n a r e Eq u m e n i a vä st, på T w i tt e r

Radikal kristdemokrati gör redan skillnad Selin och Ågren framför (Dagen 4/3) att en radikal kristdemokrati kan göra skillnad. Det håller jag verkligen med om. Under snart två mandatperioder har vi på område efter område genom­ syrat politiken för att bygga ett samhälle där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter.

En radikal kristdemokrati är att sätta människovärdet i cent­ rum där varje människa är en oersättlig individ knutet till hans eller hennes existens, inte till olika stadier eller situatio­ ner i den enskilda människans livscykel eller till hennes förmå­ gor eller egenskaper. Har vi nått ända fram? Nej, det finns myck­ et kvar att göra. Men det beror knappast på bristande sälta när vi slåss för att nå ännu längre på alla de områden som Hall­ berg med flera räknar upp. Om­ råden där inget annat parti stått upp eller där de andra rakt av motverkar det artikelskrivarna efter­frågar.

H a l l b e r g , O lo f s s on ,

L åt m i g f o ku s e r a på de äldre.

Sverige är världens bästa land att åldras i enligt internationella bedömningar. Mycket tack vare de reformer som har genom­ förts under Kristdemokraternas ledning. Det finns ingen ålders­ gräns som upphäver rätten att bestämma över sin vardag. Vi anser att äldre ska ha inflytande över vilka omsorgsinsatser som ges, oavsett i vilken kommun de bor. För att jämna ut orättvisor och ändra attityder införde vi dessutom nya regler mot ålders­ diskriminering 1 januari 2013.

V i h a r o c k s å slagits för de äld­ res ekonomiska välfärd. Det är tack vare oss som pensionärs­ skatten sänkts fem gånger. ­ I sann kristdemokratisk anda dessutom så att de med de säm­ sta ekonomiska förutsättning­ arna har gynnats mest. För den

Sverige är världens bästa land att åldras i enligt internationella bedömningar.

Mycket tack vare de reformer som har genomförts under Kristdemokraternas ledning.

med enbart garantipension har skatten sänkts med motsva­ rande en månadsutbetalning.

Vi vill ta bort det gap som finns mellan lön och pension men inte genom att höja skat­ ten på arbete utan genom att fortsätta sänka skatten på pen­ sioner. Ytterligare förbättring­ ar har skett genom att bostads­ tillägget höjts.

Gruppledare riksdagen

Vet inte

30 %

◆ Antal svarande på Dagen.se: 376

DAGEN tisdag 4 mars 2014

nyheter

Redigering: Beatrice Harknäs Smedman

troende utmanas äta vegetariskt under fastan annika spalde: Fastan handlar om att fördjupa sitt andliga liv, att ta det där extra steget

Tidigare artikel I morgon börjar den kristna fasteperioden. Du utmanas av en kristen förening att avstå från kött under de närmaste veckorna, och hjälp utlovas via en vego-support. Fastan drar igång med en kickoff där pastor Peter Halldorf talar.

Dagen den 4 mars 2014.

47 dagar innan påskdagen infaller fettisdagen, semlornas förlovade dag, och i överflödets Sverige är de goda bakverken numera grädden på toppen av en redan näringsrik kost.

Efter fettisdagen inleds fastan, en uråldrig kristen tradition som kristna runtom i världen deltar i på olika sätt. Men i Sverige är fastan inte någon stark tradition. De flesta fortsätter att äta sina semlor, och sin vanliga kost, även efter fettisdagen, som om inget har hänt.

Nu vill den kristna föreningen Vildåsnan slå ett slag för fastan, och utmanar troende att fram till påsk äta vegetariskt.

ner i den världsvida kyrkan att äta vegetariskt under fastan, och vi vill med det här återknyta till det, säger Annika Spalde, diakon i Svenska kyrkan och även aktiv i den kristna vegetariska föreningen Vildåsnan.

– Fastan handlar om att fördjupa sitt andliga liv, att ta det där extra steget som man inte vågar annars. Jag tror att många har en önskan och en längtan att äta vegetariskt, men har svårt att få ihop det i praktiken. Nu hoppas vi att de kan göra det.

Annika Spalde.

Peter Halldorf.

i att behålla den västerländska livsstilen där bland annat den utbredda köttkonsumtionen slår hårt mot miljö och klimat. Att kristna bryter med denna livsstil under fastan tycker hon är en ypperlig idé.

tetiden, om någon kyrka är intresserad.

Ni har också tagit fram en kristen vegetarisk kokbok, vad är det?

– Det är en kokbok där reflektioner och böner finns med mellan recepten. För själva recepten är så klart inte mer ”kristna” än andra recept. Boken har vi gjort tillsammans med Svenska kyrkans unga.

Kvällen innan fastan inleds kommer ni att ha en kick-off i Stockholm, tillsammans med pingstpastor Peter Halldorf som är expert på den tidiga kyrkans liv. Hur fick ni med honom på tåget?

hur kristna genom historien sett på köttätande. Själv har hon, och föreningen Vildåsnan, lyft fram Bibelberättelsen från Edens lustgård i sin fastekampanj. Innan syndafallet åt Adam och Eva vegetarisk kost, berättar Annika Spalde, och undrar hur det ska tolkas att den period då människan levde i enlighet med Guds ursprungliga vilja så var människan vegetarian?

Vad kommer du själv att äta under fastan?

Gör inte teologi av vegetarisk diet slår hårt mot miljö och klimat Annika Spalde menar att människor borde börja äta mer vegetariskt rent generellt, rapport efter rapport slår fast det omöjliga

Ni kommer bland annat att ha en vego-support under fastan. Vad innebär det?

– Om man anmäler sig på vår hemsida så får man stöd via mejl.

Det kommer att vara recept, tips och uppmuntran. Det går också att ställa frågor till oss, säger Annika Spalde.

Hon berättar att några av ”vildåsnorna” gärna kommer och föreläser i ämnet under fas-

– Han har visat intresse för ämnet, och tackade ja när vi frågade. Han är väldigt kunnig på den tidiga kyrkan. Där finns det exempel på kyrkofäder som ansåg att kött var lyx.

kyrkans syn på kosthållning Annika Spalde säger att hon hoppas att få reda på en hel del via Peter Halldorf om den tidiga kyrkans syn på kosthållning och

– Jag äter veganskt i vanliga fall, så för mig kommer fastan kanske att handla om att avstå från något annat.

Men någon favoriträtt kan du kanske rekommendera?

– Jag gillar att woka grönsaker med tofu och blanda med nudlar.

Det är enkelt och gott.

jacoB ZetterMaN jacob.zetterman@dagen.se 08-619 24 25

v e g e ta r i s k t.

Foto: LeiF R Jansson, tt

Kristna föreningen Vildåsnan utmanar alla att äta vegetariskt under fasteperioden som börjar imorgon.

Om man vill kan man även få support via deras hemsida.

At t fa s ta ä r en helig tradition som är förank­ rad i Guds ord och då är det viktigt att beakta vad det går ut på. Det handlar inte om späk­ ning eller asketism. Grundtanken är att kunna avstå från något man har rätt till för att mer hänge sig åt Gud. Fastan blir en markering att Gud blir viktigare än det jordiska. Det kan innebära att avstå helt från mat eller att avstå från det som är extra njutbart.

Enligt Bibeln är det också en fasta att ta hand om hjälpbehövande. Det handlar djupast om att söka Gud och hans vilja. Att välja bort kött har ingenting med fasta att göra och det är inte av hälsoskäl man fastar om man ska tala om en kristen fasta.

Välj gärna en vegetarisk livsstil om det känns bra, men låt oss inte göra någon religion av det. Det går ju även att frossa i vegetarisk Kent Johansson, Jönköping mat.

Det finns behov av en pensionärsallians

Va r j e dag , på alla politiska plan, står Kristdemokraterna upp för att ingen ska lämnas efter eller hållas tillbaka, skriver Emma Henriksson.

Foto: HENRIK MONTGOMERY, TT

Tror du det kommer att bli krig i Ukraina?

Nej 49 %

10

Vä l j g ä r n a e n vegetarisk livsstil om det känns bra, men gör ingen teologi av det. Nya testamentet ger inget stöd åt tanken att avstå från kött på grund av att människan före synda­ fallet var vegetarian och att det kommande tusenårsriket blir en period då både männis­ kor och djur avstår från att äta kött. I den nu­ varande tidsåldern kan det finnas respektabla skäl att avstå från kött, dock inte andliga.

Att göra en teologi av att endast äta frukt och grönt är djupt felaktigt och har ingenting med kristen livsstil att göra.

Vår mästare Jesus Kristus åt både lammkött och fisk.

Dagens fråga (4 mars)

Ja 21 %

Konvertera, betala – eller dö Nekade sönerna vård – döms för mord 3 ) Obligatoriska andakter ska utmana skollagen 4 ) Förenklande med abortförbud 5 ) Carl-Henric Jaktlund: Skyttegravarna skymmer ...

2)

– Det finns så starka traditio-

att förebyg­ ga aborter är det glädjande att kunna berätta att vi redan genomfört flera av de abort­ förebyggande åtgärder som artikelförfattarna efterlyser.

Ekonomin ska inte tvinga fram aborter. Därför har vi bland annat höjt bostadsbidragen för barnfamiljer och höjt grund­ nivån i föräldraförsäkringen.

Vi kommer att fortsätta kämpa för att minska antalet oönskade graviditeter, vi vill se ett samhälle som erbjuder bäs­ ta möjliga stöd för den som vill fullfölja graviditeten.

Emma Henriksson, ( KD),

6 mars

1)

Varför denna storsatsning på fastan?

När det gäller

Va r j e dag , på alla politiska plan, står Kristdemokrater­ na upp för att ingen ska läm­ nas efter eller hållas tillbaka.

I september kan vår politik få ett ännu starkare stöd. Men det förutsätter att alla vi som tycker att samhället skulle bli bättre av en politik byggd på kristen människosyn och värdegrund tillsammans be­ rättar vad vi gjort och vad vi vill få förtroende att fortsätta göra. I det arbetet behövs så­ väl Hallberg, Olofsson, Selin och Ågren som andra läsare av tidningen Dagen som vill bidra till att Sverige fortsätter vara världens bästa land att åldras i och dessutom bli världens bäs­ ta land att växa upp i.

Mest läst på Dagen.se

För en månad sedan beskrev jag Ukraina som ’ett politiskt Tjernobyl med långtgående spridningsrisk’. Det vi ser är början på hur risken förverkligas. /.../ Skönt att det är ont om missnöjda ryssar på Gotland. hansgeriksson

J ag t yc k e r at t SPF (Sveriges pensionärs­ förbund) ska ta initiativet till att bilda en pensionärsallians tillsammans med PRO och de övriga pensionärsorganisationerna.

Vid den inledande presskonferensen då initia­tivet presenteras kan man inleda med att presentera en informell stöldanmälan som är undertecknad av ordförande för dessa och som avser de 258 miljarder kronor som under 1999– 2001 plockades från AP-fonden till statskassan.

Det är på tiden att pensionärerna – som ut­ gör 26 procent av väljarkåren – samlas och framför allt enas som intressegrupp.

Kenneth Strömberg, Luleå, vice ordförande i SPF Norrbotten

Vill du debattera? ◆ Debattartiklar och insändare skickas till: debatt@dagen.se | Dagen debatt, 105 36 Stockholm Glöm inte att uppge namn, adress och telefon.

◆ Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texten.

23

helgkrysset

DAGEN fredag 7 mars 2014

Klipp ut sidan och skicka till:

Dagen 105 36 Stockholm Märk kuvertet: ”Helgkrysset 7/3”. De tre först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin bok eller cd.

Om jag vinner vill jag ha: ❑ bok ❑ cd

Vi vill ha din lösning senast: 18 mars

Namn: _____________________________________________________________________________________________ Adress: ____________________________________________________________________________________________ Postadress: _______________________________________________________________________________________

Krysslösning: 21 februari

Vinnare:

Gunilla Englund, Hönö Anniemarie och Stig Lind, Norrköping Karl-Ingvar Johansson, Virserum

24

familj

DAGEN fredag 7 mars 2014

Dagens bibelord â– StĂĽ upp och lovpri-

RedaktĂśr: Kerstin Doyle 08-619 24 40 familj@dagen.se

sa Herren, er Gud, han som är frün evighet till evighet.

Nehemja 9:5

DĂśda

Grattis â– Elsa Gustafs-

son, Hägersten,

 �� � �

Lilly Karlsdotter * 24 september 1924 âœ? 26 februari 2014 har stilla insomnat i tron pĂĽ sin Frälsare.

Lilly har nu ĂĽterfĂśrenats med vĂĽr dotter Miriam i Himmelen.

BENGT Jordfästningen sker i stillhet

 � �

Â

­ � �

€ € € ‚

€ ƒ

€ „ … † ‡ € ˆ € ‰ ­ Š ‹ ƒ  Œ Ž „ ˆ…‘ „ˆ€ ƒ

’ ’€

Vür älskade Mor, Svärmor, Farmor och Gammelfarmor

Cecilia och Fredrik Ida, Moa

Vür älskade

Filip och Veronica

Elly Selin

Alexandra, Liam, Noelle

Aldrig mer skall jag stappla och falla, jag är framme, ja, hemma hos Gud. Begravningsgudstjänsten äger rum i Pingstkyrkan, NorsjÜ mündag den 17/3 kl. 12.00. Efter akten inbjuds till minnesstund i cafeterian. O.s.a. senast 12/3 till tel. 0918-10528. Tänk gärna pü Mission RUO Tanzania, bg 5299-5727 eller Parkinsonfonden, pg 90 07 94-9.

■Världens äldsta kvinna blev 116 ür i onsdags. Japanskan

6

frĂĽgor till:

Berthil Åkerlund, fÜrfattare och journalist, som i morgon – pü kvinnodagen – talar pü en kvinnofrukost i Citykyrkan i Stockholm.

Misao Okawa

fick i fjol ett certifikat frün stiftelsen Guinness World Records som bekräftade att hon är just världens äldsta kvinna. Hon fick türta pü fÜdelsedagen pü det vürdhem där hon bor i Osaka och sägs vara i god form, favoritmaten är sushi.

Släkt och vänner samt Citykyrkan Du lämnat oss Du älskat mest pü jorden fÜr att hos Gud än mera lycklig bli Pappa och Sam har räckt ut händerna till Mamma som fattat dem Nu pü andra stranden har de mÜts igen Begravningen äger rum i Rystad kyrka, LinkÜping fredag 21 mars kl 13.00. Efter gravsättningen inbjudes till fÜrsamlingshemmet.

Vänligen meddela ert deltagande till Stilla, tel 013-10 40 09 senast 18 mars. Tänk gärna pü Citykyrkans Mission, pg 79 23 62-6. __________ Ett innerligt tack till personalen pü Hagalunds vürdboende fÜr god och vänlig omtanke.

VarfĂśr tala pĂĽ en kvinnofrukost?

– Det är väl lite talande att en svensk man ska berättar om en kongolesisk man som är nügot av en talesperson fÜr kvinnorna i Kongo? Jag ska nämligen tala om min bok om Dr Mukwege, mannen som har blivit Kongos stora feminist pü grund av kvinnornas svüra situation.

Brukar du tala pĂĽ kvinnofrukostar?

– Nej, men när jag fick frügan och vi tittade pü mÜjliga datum süg vi att det var kvinnodagen den 8 mars och det tyckte vi passade. Jag ska även tala, av samma anledning, senare pü dagen i Stefanskyrkan.

DĂśda

Känns det konstigt att mÜta enbart kvinnor?

– Nej. Jag hÜrde ocksü att biljetterna var slut, sü det finns ett stort intresse.

* 15 september 1914 har stilla insomnat, mycket älskad och saknad av oss alla har flyttat till sitt himmelska hem

Sam, Oliver, Kevin

NorsjÜ den 2 mars 2014 Dan och Monica Linnea, Andreas, Michaela David och Maria Odin, FrÜya Maria och Per Elina, Ester Rode och Per Släkt och vänner

I korthet

Manlig fÜreläsare pü kvinnodagens kvinnofrukost

Margit Andersson

LinkĂśping 25 februari 2014 Ulla Bo och Katarina Carolin och Farshad

* 27 juni 1938 har idag lämnat oss fÜr det himmelska hemmet

blir 6 ür den 8 mars. �Grattis min kramgoa tjej, flaggan är hissad fÜr dej!� skriver farmor Gun-Britt.

Vi fruktar ofta vad som kan mÜta oss bortom nästa hÜrn. Desto stÜrre trÜst och trygghet dü att fü lägga sitt liv i dens händer som är frün evighet till evighet. I detta oändliga perspektiv finns det egentligen ingenting som kan rubba vür jämvikt.

Ko m m e n ta r :

 Hur ofta talar du om boken?

Vür käre Far Svärfar Morfar och Farfar

Ă…ke Ă–hrling * 19 juni 1922 har i dag flyttat till sitt himmelska hem.

I ljust och tacksamt minne bevarad av oss, släkt och vänner samt ElimfÜrsamlingen i Örebro. Örebro 26 februari 2014 GÜrgen och Lillemor Jan och Lisbeth Birgitta och Jan-Erik med familjer Jesus sade: Jag är uppstündelsen och livet Den som tror pü mig skall leva om han än dÜr Joh. 11:25 Begravningsgudstjänsten äger rum i Pingstkyrkan fredag 21 mars kl 12.

Efter akten inbjudes till minnesstund i CafĂŠ Elim.

Svar om deltagande till GĂśtmars BegravningsbyrĂĽ tel 019-14 00 15 senast tisdag 18 mars.

Tänk gärna pü ElimfÜrsamlingens missionsarbete i Burundi pg 16 80 49-5.

SilverbrĂśllop?

Annonsera er hĂśgtidsdag i Dagen!

Kundcenter 08-619 24 60 annons@dagen.se

Vür älskade

Conny Holm * 19 juli 1933 fick frün Jesus hembud fÜr att vara med honom som han alltid trott pü I ljust minne bevarad av oss alla, släkt och münga vänner Borüs 28 februari 2014 BIRGITTA Samuel och Margareta Tobias, Emanuel, Marcus, Emelie, Jonathan Maria och Johannes Amanda, Matilda Ewa-Carin och Ola Alexandra Adam, Wilmer David och Sofia Moa, Oskar, Ellen, Gustav Herren har tagit hem sin tjänare Begravningsgudstjänst i Pingstkyrkan, Borüs fredag 28 mars kl. 12.00.

Efter akten inbjuds till minnesstund.

Svar om deltagande Ăśnskas till 033 - 22 57 00 eller www.lenbergs.se senast mĂĽndag 24 mars.

I stället fÜr blommor - minns Conny med en güva till Hjärt- Lungfonden pg. 90 91 92-7.

– Jag hüller ofta fÜredrag om bÜcker jag skrivit, fÜrsÜker fÜrmedla nügot av det jag varit privilegierad att fü mÜta i Afrika. Jag jobbar ihop med hjälporganisationer och kommer in i sammanhang som annars inte är sü lätta att nü in i. FÜr münga svenskar känns Afrika längre bort än Australien och Nya Zeeland, sü det känns bra att berätta historier som visar att vi människor har samma utmaningar var vi än bor. Det gÜr att vi kommer närmare varandra, tror jag.

Hur mĂĽnga bĂścker har du skrivit?

– Sju. Just den här har tryckts i 10 000 exemplar, men de andra har ocksü gütt bra.

Vad är det viktigaste du ska säga i morgon?

– Boken handlar om Dr Muk­ weges liv och där finns mycket som är viktigt. Han har starka kopplingar till svensk pingst­ mission men har samtidigt gütt sin egen väg i kampen mot fÜrtrycket han är omgiven av. Han är en läkare som lever som en fünge pü sitt sjukhus, omgiven av hÜga stängsel och uniformerade vakter, men är noga med att utfÜra sitt arbete samtidigt som han har en vision om samhällsfÜrändring.

Hans hjärta är hos de fÜrtryckta och utsatta, han kommer att fü fredspriset!

Kerstin Doyle

25

DAGEN fredag 7 mars 2014 Redigering: Klaus Franken

Dagens namn ■ C a m i l l a är ett

namn av latinskt ursprung som betyder ”offertjänarinna”.

Fredag

7

mars

Camilla

Dagen för 50 år sedan: Sverige planerar FN-styrka på Cypern ■ Regeringen har förklarat sig i prin-

cip beredd att låta en svensk kontingent ingå i planerad FN-styrka på Cypern. Den svenske FN-representanten i New York, ambassadör Åström, har

instruerats att framföra till general­ sekreterare Thant att svenska regeringen i princip är beredd att på frivillighetens grund söka organisera en svensk truppstyrka.

Jubilaren

”Det är Jesus som gett mig kärleken till Israel” Efter trettio resor till det heliga landet slutade Inger Lindau att räkna antalet Inger Lindau är kanske en ovanligt pigg 75-åring som gärna är ute och rör på sig så mycket det går, och som inomhus rör sig mycket på nätet och Facebook. Kärleken till Israel är stark, resorna till landet är uppe i ett nästan oräkneligt antal vid det här laget.

N ä r j ag b e r Inger Lindau beskriva sig själv med tre ord skrattar hon och använder minst det dubbla antalet. Till slut landar hon i att hon: – Är passionerat intresserad av Jesus, Israel och naturen, i den ordningen!

Naturen möter hon bland annat i trädgården i Höganäs, på cykelturer och genom alla resor till Israel. Efter att hon gjorde resa nummer 30 slutade hon att räkna. Intresset föddes redan i barndomen när hon som sjuåring läste Gamla testamentet, men den verkliga passionen för landet och det judiska folket kom vid första Israelbesöket 1973. Innan 1970-talet övergick i 1980-tal hade hon besökt landet tio gånger, först som riksevangelist i EFS, sedan som anställd av organisationen Shalom över Israel.

– Det är Jesus som gett mig kärleken till Israel och det finns inte någon konkurrens eller konkurrent till honom!

L i v e t h a r a l lt s å bestått av många års resande, ungefär 40 år närmare bestämt. De första 15 åren var hon juniorkonsulent inom EFS, därefter skedde resorna genom Shalom över Israel där hon varit organisationens ansikte utåt. Många av Israel­ resorna har hon också själv varit reseledare för. Hon har satt sin fot på otaliga platser och sammanhang i Sverige, Europa och Israel – predikat, föreläst, odlat ett engagemang för Förintelsen genom resor till den judiska närvaron i Europa, klättrat i berg, beundrat natursköna vyer

Snabba ❍❍ Jerusalem ❍❍ Eilat

❍❍ Fotboll ❍❍ Friidrott ❍❍ Förrätt ❍❍ Efterrätt ❍❍ Predikan ❍❍ Kyrkkaffe

❍❍ Rensa ogräs ❍❍ Plantera nytt

och träffat många människor.

I dag håller hon kontakt med många genom Facebook.

– Efter att jag blev pensionär har det inte varit aktuellt att resa tillbaka och leda resor till Israel. Jag fick en hjärnhinneinflammation för tio år sedan och kan därför inte använda kroppen som förr. Det skulle kännas konstigt att åka tillbaka till Israel och inte få klättra i bergen där! Jag håller mig till datorn nu, där håller jag mig ajour med vad som händer och får kontakt med nya människor.

N ä r r e s a nde t i n t e längre tar samma tid som förr fyller hon dagarna med annat. Hon är fortfarande ute och talar om Israel eller predikar i olika sammanhang och kyrkor.

– Om någon frågar mig vad jag tillhör för kyrka säger jag att jag är ekumen, jag älskar alla kristna!

Arbetet i trädgården tar också en hel del tid, där Inger föredrar att rensa ogräs framför att plantera nytt – det står maken Börje för. Båda gillar att titta på idrott och när de tar sig utanför huset packas det oftast en picknickkorg, så våren – som nu börjat visa sig i Höganäs – är en välkommen årstid.

Ge din topp trelista på tips för den som ska åka till Israel för första gången!

– Nummer ett är att åka i grupp, med en duktig reseledare och guide som älskar det judiska folket. När det gäller platser att besöka säger jag Västra muren och Yad Vashem, Israels Förintelsemuseum som förutom museum också är minnes­ plats och forskningsinstitut.

Dess uppgift är att hedra minnet av Förintelsens offer. Men det finns många andra platser, Getsemane är självklart. Och så finns det mycket vacker natur i landet som jag också vill rekommendera!

Emma Staffansdotter emma.staffansdotter@dagen.se 08-619 24 27

G i l l a r g r ö n s k a . Våren börjar komma till Inger Lindaus stora trädgård i Höganäs. Hon har ett stort intresse för naturen och rör sig gärna utomhus genom att bland annat cykla, ha picknick med maken Börje och rensa ogräs.

Foto: Gunnel Larsson

Inger Lindau

◆ Aktuell: Fyller

75 den 13 mars. ◆ Gör: Pensionär, men är fortfarande aktiv talare i olika sammanhang.

Stort engagemang i Shalom över Israel.

◆ Familj: Maken Börje, hans två barn och fyra barnbarn. ”Barnbarnen brukar jag säga är mina också, de föddes efter att min man och jag gifte oss när jag var 50.”

◆ Intressen: Tävlingsidrottade i friidrott i sin ungdom och tycker nu om att titta på sport, framför allt fri­idrott och fotboll. Tycker mycket om na-

turen och sitter gärna vid datorn. ◆ Firar: Nästa lördag, den 15 mars, med fest för ett 60-tal gäster. ◆ Önskar sig: Pengar till

Shalom över Israels Sverige­ arbete, som nästa år bland annat kommer uppmärksamma 70-årsminnet av Förintelsen.

26

DAGEN fredag 7 mars 2014

jobbguiden

Vill du synas här?

Kontakta kundcenter 08-619 24 60 eller mejla annons@dagen.se

Sankt Pauli församling i Göteborg söker

Diakon

100% tillsvidareanställning Läs om tjänsten på www.svenskakyrkan.se/sanktpauli Sista ansökningsdag 2014-03-31.

Söker dig som har en vilja att • jobba med unga • vara församlingsledare * SVARSGARANTI: Köp 3 annonser med 50% på 2:a och 3:e införandet. Om ni inte fått de ansökningar ni önskar har ni möjlighet att få vecko visa införanden med 100% rabatt. (max 3 mån el. till sista svarsdatum). I paketet ingår webbpublicering via dagen.se och lokus till 75% rabatt.

Dagen.se/jobbguiden

BOXHOLMS FRIKYRKOFÖRSAMLING

Vi är en församling med ca 65 medlemmar och har en scoutgrupp med ca 30 deltagare som vi vill värna om. Anställningsgrad ca 50%.

Ring Lars-Göran Eklund 0142-52 362 eller larsgoraneklund@hotmail.se

Tofteryds missionsförsamling Vi trivs i vår församling och söker

Pastor 50-75 %

Vi söker dig som tillsammans med oss vill utveckla kontakten med samhället och människorna, stimulera gåvoupptäckande och gemenskap.

Mer info: www.centrumkyrkanmariannelund.se, Birger Karlsson (ordförande) 073-586 97 06 eller Lars-Uno Edén (v. pastor) 073-378 54 21

Equmeniakyrkan söker

PRESSEKRETERARE/ OPINIONSBILDARE

Du arbetar nära kyrkoledningen och ansvarar för omvärldsbevakning, presskontakter och strategiska beslut om extern kommunikation.

EKONOMI/ LÖNEHANDLÄGGARE Båda tjänsterna är vikariat på 100 %, placerad på kyrkans kansli i Alvik, Stockholm. Tillträde maj/juni 2014.

Sänd din ansökan till margareta.smedberg@equmeniakyrkan.se senast den 12 mars För mer info se www.equmeniakyrkan.se

som vill undervisa i vår gemenskap Välkommen med din ansökan senast 13 april 2014

För mer info se SAM:s hemsida www.alliansmissionen.se

Korskyrkan Umeå söker:

Pastor - hemgrupper, barn och familj 50-100 % Ungdomspastor 50-100 %

Compassion er en global kristen fadderorganisasjon med over 1,4 millioner barn i 26 land. Visjonen er å sette barn fri fra fattigdom i Jesu navn. Vi arbeider helhetlig med hvert enkelt barn for å møte deres fysiske, økonomiske, åndelige og sosiale behov.

Compassion International har etablert seg i Skandinavia og hovedkontoret er på Mysen, Norge.

Dessa tjänster kan eventuellt kombineras. Från augusti 2014 eller enligt överenskommelse. Sista ansökningsdag 31 mars.

För ytterligare info besök www.korskyrkanumea.se eller ring ordförande Ivan Nilsson 070 - 687 63 46 eller styrelseledamot Charlotte Arenander 070 - 254 50 09.

Compassion Skandinavia søker

Lärjungagården I ToresTorp sÖKer:

HusMor Vår nuvarande husmor går i pension 1 juli.

Lärjungagården är en fristående kristen kursgård med Bibel och Bön i fokus. för mer information: www.larjungagarden.se

Ungdomsledare svar sg ar anti!*

Kontakta EMMA FONSECA ELOFSON 08–619 24 50 eller emma.elofson@dagen.se

söker församlingspastor (heltid)

nnelun d är ett mångk ultu samhä rellt lle smålän på ds höglan ka det.

Du kommer bl.a. arbeta med lön, försäkringar och testamenten.

EFS i Borås söker en

Pl atsannonsera MED

Maria

MEDARBEIDER FADDERSERVICE (100% STILLING) Hovedoppgaver:

- Ansvarlig for fadderservice (Kommunikasjon med faddere og andre støttespillere via telefon, mail og brev) - Forefallende kontorarbeid og sekretærfunksjoner

Kvalifikasjoner:

- Svensktalende - Serviceinnstilt - Fleksibel - Løsningsorientert - Glad i å hjelpe mennesker - Strukturert og selvgående - Nøyaktig - Gode språkkunnskaper i engelsk, svensk og norsk - Erfaren databruker – Microsoft Office

som brinner för Jesus och vill vara en förebild för unga

Exempel på tänkbara arbetsområden är tonårsgrupp, scouter, konfirmander, söndagsskola samt att planera och genomföra gudstjänster, andakter och läger.

Vi söker dig som är bra på att se människor och som gärna har varit frivillig ledare i någon församling tidigare. Du skall vara stabil och trygg i din tro. Bibelskola är meriterande.

Om du är intresserad av ett riktigt kanonjobb är du välkommen att kontakta: Ungdomsledare Joel Klintenberg, 070-493 23 56 eller joel@lutha.se SALT:s ordförande Matilda Nybo, 073-433 93 78 eller matilda.nybo@hotmail.com

För mer info om tjänsten se www.lutha.se

SØKNADSFRIST SNAREST, SENEST 10. MARS

For mer info, vennligst kontakt Halldis Kirkeng på +47 920 33 983 eller Hkirkeng@compassion.com. Les mer på www.compassion.no

27

DAGEN fredag 7 mars 2014

annonser Jobbguiden

MĂśten

Ă–nskas hyra

d a g E n – n y h E t E r f r ü n t vü vä r l d a r

Elise

Hej

Lindqvist Känd som �ängeln pü malmsKillnadsgatan�

foto: josefin casteryd

ElisE bEsĂśkEr fĂśljandE platsEr:

On 12 mars kl 19.00 Viakyrkan, Nynäshamn. Livsberättelsekväll

d a g e n – n y h e t e r f r ü n t vü vä r l d a r

Värnamo alliansfÜrsamling sÜker

CarlHenric

Ungdomsledare 100% frĂĽn augusti 2014

FĂśr mer information gĂĽ in pĂĽ: www.varnamoallians.se www.alliansmissionen.se sista ansĂśkningsdag 6 april

1:a i JĂśnkĂśping

Ăśnskas hyra av sjukskĂśterskestudent fr.o.m. hĂśsten 2014.

Tel 072-310 40 31

Uthyres Stuga Gotland

2 rum och kokvrü, 4 bäddar.

Uthyres frĂĽn 5/7-23/8.

Tel 070-257 16 07

Fin stuga Sälen/Hundfjället 75 kvm, 3 sovrum, 8 b, fullt utr, bastu, Ü-spis, bra läge och pris.

V 10, 12 13, 14 och 15.

Tel 070-343 96 14

Floridas Ăśstkust

Villa uthyres veckovis.

FĂśr mer info kontakta: Tel 036-165252, 070-3247563 hagar_smaland@hotmail.com

jaktlund

DebattreDaktĂśr, Dagen

foto: josefin casteryD

Sommar i Visby

carl-henric besĂśker fĂśljande platser:

Stuga/Hus pü sÜder i Visby v. 27-29, 5-8 bäddar.

Tel 0720-479368 eft 17

SĂśn 9 mars kl. 11.00 Herrljunga Missionskyrka

d a g e n – n y h e t e r f r ü n t vü vä r l d a r

Till salu Vallersvik/FrillesĂĽs

SÜker FÜrskollärare 75-100% FÜrskollärare 75-100%

Alf

är en fÜreningsdriven fÜrskolaVästerüs med sÜkesPärlan till FÜrskolan Pärlan,

kristen grundsyn som vi ser att du delar.

FÜrskolan Pärlan är en enskild med kristen inriktning.

FÜrskolan har tvüfÜrskola üldersindelade Som fÜrskollärareavdelningar ansvarar du tillsammans med Üvrig personal med totalt 36 barn. fÜr att planera, genomfÜra, utvärdera och utveckla det pedagogiska Upplysningar ochfÜrskolans ansÜkan skickas till: arbetet i enighet med styrdokument.

Annika Stenberg, tel. 0732-19 40 94 FÜr mer information, besÜk vür hemsida: www.parlansforskola.se annikastenberg@live.se och/eller kontakta fÜrskolechef: Bibbi Ryttersson 076-947 68 18, FÜrskolan Pärlan, Karlfeldtsgatan 3, info@parlansforskola.se AnsÜkan skall vara722 oss22 tillVästerüs handa senast den 24/3.

Sista tomten! 150 m frün havet, planlagd byggklar, säljes av Vallersvikskyrkan fÜr 1750 000 kr inkl va och väg. Eive Andersson tel 070-869 37 99 eiveandersson@bredband2.com

Ă–vrigt

lax

SĂĽngare och trubadur alf besĂśker fĂśljande platser:

LĂś 8 mars SĂś 11 mars

kl 17.00 FrälsningsarmÊn, Trollhättan kl 11.00 Pingstkyrkan, Vänersborg

Vi behandlar ansÜkningarna succesivt. �...engagemang fÜr hela samhället...�

Har ni problem med ert industrigolv av betong?

Vi fixar sprickor, skarvar, mekaniska skador, ytbehandling av dammande betonggolv etc.

LANAT – DÄR INGET ANNAT HÅLLER Lanat är Slitstark, Ljuddämpande, MiljÜvänlig, Kemikalieresistent, Flexibel, Vibrationshämmande LanatPlast har levererat funktionella golvsystem i Üver 35 ür. +ONTAKTA OSS s WWW LANATPLAST SE

Just hemkommen frün Tanzania skulle jag vilja samla en grupp güvogivare fÜr att ge fÜräldralÜsa och fattiga barn en god skolgüng motsvarande svensk grundskola.

FĂśr mer info, ring Bo Bergdahl Tel 070-279 69 84

Administrations& ĂĽrsmĂśten

Yrkeshjälp

LanatPlast AB

Insamling till Tanzania

administrationsmĂśte

Paul Waern besĂśker: SĂ–NDAG 9 mArS 10.00 Pingstkyrkan Landsbro

SÜdertÜrnkyrkan LÜrdag 29 mars 19.00 Plats: Patron Pehrs Väg 3 www.sodertornkyrkan.se

FĂśretagsmarknaden

PumPverkstAn AB FĂśretagsĂśverlĂĽtelse av inarbetat servicefĂśretag Egna lokaler inkl bostadshus.

Välkommen att hÜra av dig!

Pumpverkstan i BrÜmsebro AB BrÜmsebro • 0455-36 50 05 pumpverkstan@telia.com

Hemsida: www.pumpverkstan.se

28

radio&tv

DAGEN fredag 7 mars 2014 Redaktör: Emma Staffansdotter 08-619 24 27, radiotv@dagen.se

tv fredag

6.00 Rapport 6.05 Regionala nyheter i sammandrag 6.25 Gomorron Sverige 10.00 Go’kväll (R) 10.45 Minnenas television: Melodifestivalen 1984 (R) 12.45 Debatt (R) 13.30 Plus (R) 14.30 Antikrundan (R) 15.30 Popkorn (R) 15.35 Alpint SPORT Direkt. Världscupen. Damernas storslalom, första åket.

17.00 Paralympics

Direktsändning från invigningen i Sotji. Fortsätter i SVT2.

18.00 Rapport 18.10 Regionala nyheter 18.15 Go’kväll 19.00 Kulturnyheterna 19.15 Regionala nyheter 19.30 Rapport 20.00 Stjärnor hos Babben

Svensk underhållning från 2014. Del 3 av 10. Sångerskan Nanne Grönvall och en hemlig gästartist medverkar. Programledare: Babben Larsson. Även 9/3, 11/3, SVT24 8/3.

8.10 Leoparder bland människor (R) 9.00–16.45 SVT Forum 9.00 Riksdagen: Interpellationer. 9.30 Internationella kvinnodagen. 11.00 MEG 2014: Urholkad lokaljournalistik hotar demokratin. 12.00 MEG 2014: Övervakning, angrepp och exponering.

13.00 SVT Forum. 15.00 MEG 2014: Hur bevakar vi Sverigedemokraterna?

15.45 SVT Forum. 16.00 Rapport. 16.05 SVT Forum.

16.45 Hockeykväll (R)

Svenskt ishockeymagasin från 2014.

17.20 Nyhetstecken 17.30 Oddasat 17.45 Uutiset 18.00 Paralympics

Direktsändning från invigningen i Sotji. Forts. från SVT1.

19.30 Alpint

SPORT Höjdpunkter från Åre och damernas storslalom, andra åket. Kommentator: Björn Fagerlind, Stig Strand.

22.55 Rapport 23.00 Suits (R) 23.45 Tjockare än vatten (R)

0.45 Antikrundan. 1.45–2.00 Kulturnyheterna. 4.05 Go’kväll. 4.50 Fråga doktorn. 5.35–6.05 Sverige.

Amerikansk realityserie från 2010. Gordon testar kockarna och ger dem i uppdrag att tillaga tre förrätter på trettio minuter, med bara 15 sekunder mellan omgångarna.

19.00 Hasselhoff – en svensk talkshow (R) Svensk pratshow från 2014.

Nader (Peyman Moaadi) tar hand om sin sjuke far.

22.15 Nader och Simin – en separation ¿ ¡¡¡ Iranskt dra-

ma från 2011. Nader och Simin har varit gifta i 14 år. När Simin flyttar utomlands för att ge deras dotter ett bättre liv, väljer Nader att stanna i Teheran. För att kunna ta hand om sin sjuke far anställer Nader en hemhjälp. I rollerna: Peyman Moadi, Leila Hatami, Sareh Bayat.

Regi: Asghar Farhadi.

0.15 Fråga kultureliten. 1.00–5.00 Ny-

heter.

10.00 Friidrott Direkt. InomhusVM. Från Sopot, Polen.

SPORT

14.35 Jesper möter Jamie (R) 14.50 Mia på Grötö (R) 15.45 Farmen (R) 16.15 Malou efter tio (R) 17.45 V75 klubben Svenskt sportmagasin från 2014.

17.55 112 – på liv och död (R) 18.50 Keno 19.00 Nyheterna 19.15 Lokala nyheter 19.20 Vädret 19.30 Postkodmiljonären

20.00 Let’s dance

Svensk underhållning från 2014. Del 2 av 11. Här kastar sig kända svenskar ut på dansgolvet tillsammans med några av landets bästa tävlingsdansare. Programledare: Jessica Almenäs och David Hellenius.

22.00 Nyheterna och Sport 22.15 Vädret 22.25 Let’s dance, forts 22.40 Modern family

Graham Elliot är kock och en av domarna i tävlingen.

Amerikansk realityserie från 2013. Del 3, 4 av 25. De 19 bästa amatörkockarna väljs ut och måste bevisa att de har kunskaper som varje professionell kock måste ha.

I den första utmaningen gäller det att tillaga lammkött till perfektion.

Amerikansk komediserie från 2012–13. Del 23– 24 av 24. Phil skaffar en husbil och ser fram emot en resa med hela familjen. Claire inser att det kommer att bli en katastrof och bestämmer sig för att visa Phil den hårda vägen varför idén är usel.

0.40 Real housewives of Miami. 1.40 Conviction. Drama från 2010. 3.40 Harvard park. 5.10 Whitney. 5.35– 6.00 Nanny.

Audrey (Megyn Price) får en väggmålning.

18.30 Rules of engagement Amerikansk komediserie från 2013. Del 10 av 13.

19.00 En stark äventyrsresa med Morgan & Ola-Conny (R) Svensk reseserie från 2014. Del 6 av 10. Morgan och Ola-Conny åker till Phuket i Thailand där de bland annat lär sig thaiboxning.

20.00 America’s funniest home videos Amerikansk underhållning från 2011. Del 29– 30 av 44.

21.00 The Big bang theory

22.00 Inside man

¿ ¡¡¡¡ Amerikansk thriller från 2006.

En grupp maskerade män bryter sig in i en bank på Manhattan och tar dess kunder och anställda som gisslan. Polisen Keith Frazier tillkallas för att förhandla med dem. Han inser snart att det rör sig om något helt annat än ett vanligt bankrån. I rollerna: Clive Owen, Denzel Washington, Jodie Foster.

6.00 Britain’s best dish 6.45 Kära Susan 7.10–8.05 Frisörakuten 8.35 America’s funniest home videos 9.00 Grey’s anatomy (R) 9.55 Private practice 10.50 Sjunde himlen 11.45 Desperate housewives 12.40 Mike & Molly (R) 13.10 Ellen DeGeneres show 14.05 Frisörakuten 15.05 Vänner (R) 16.05 Biggest loser 17.05 Grey’s anatomy 18.00 Mike & Molly

Svensk frågesport från 2014. Del 19 av 44. Programledare: Rickard Sjöberg.

Svensk underhållning från 2014.

20.00 Masterchef USA

21.00 Skavlan

Brittisk kriminalserie från 2014. Del 2 av 8. Efter ett dödsfall under inspelningen av en zombiefilm kallas Humphrey och teamet in för att utreda fallet. Även SVT24 12/3.

18.00 Hell’s kitchen

Svensk frågesport från 2014. Del 40 av 85. Programledare: Rickard Olsson.

Fredrik Skavlan har personliga samtal med gästerna.

22.00 Mord i paradiset

Amerikansk komediserie från 2011. Del 6–7 av 24.

20.30 Vem vet mest?

21.00 Aktuellt 21.40 Kulturnyheterna 21.45 Regionala nyheter 21.55 Nyhetssammanfattning 22.00 Sportnytt

Svensk-norsk pratshow från 2014. Del 9 av 12. I veckans program möter vi fd statsministern Ingvar Carlsson samt läkaren bakom 5:2-dieten, Michael Mosley och hans fru Dr Clare Bailey. Programledare: Fredrik Skavlan. Även 9/3, 10/3, SVT24 8/3 och 12/3.

6.00 Top model (R) 6.55 Nanny 7.25 Alla älskar Raymond 7.55 Jims värld 8.25 Lyxfällan (R) 9.20 Våra bästa år 10.05 The real housewives of Atlanta 11.00 How I met your mother (R) 12.00 Hell’s kitchen (R) 13.00 Project runway 14.00 Lyxfällan 15.00 Top model 16.00 Real housewives of Miami 17.00 How I met your mother

William Wallace (Mel Gibson) krigar mot kungen.

23.40 Braveheart ¿ ¡¡¡¡ Amerikanskt äventyr från 1995. Mot slutet av 1200-talet gör engelske kungen Edward I anspråk på den skotska tronen. I rollerna: Mel Gibson, Sophie Marceau, Catherine McCormack.

3.10 Matmissbrukarna. 4.15–4.45 Mitt märkliga missbruk.

Amerikansk komediserie från 2007. Del 4–5 av 17. Sheldon får sparken och det tvingar honom att intressera sig för livet utanför fysiken. Då måste Leonard ta till drastiska metoder för att få sin vän att övervinna rädslan.

22.00 Clash of the titans ¿ ¡¡ Amerikanskt äventyr från 2010. Då Hades, underjordens härskare, utmanar Zeus åtar sig halvguden Perseus att bege sig djupt in i den förbjudna världen. I rollerna: Sam Worthington, Liam Neeson.

0.00 Flashpoint. 0.55 Scandal. 1.50 Supernatural. 2.50 Prime suspect. 3.35 The listener. 4.15 Ball boys. 4.35 Ellen DeGeneres show. 5.15 Frasier. 5.35– 6.00 America’s funniest home videos.

6.05 Just shoot me. 6.30 Stargate Atlantis. (R) 7.25 Smallville. 8.20 Jims värld. 9.15 Våra värsta år. 10.15 Community.

10.45 Simpsons. (R) 11.45 Stargate SG-1. 12.40 Stargate Atlantis. 13.35 Seinfeld. 14.35 Simpsons. 15.35 Family guy. (R) 16.30 Spin city. (R) 17.00 Speeders. 18.00 Cops. Realityserie från 2006. 19.00 Family guy. Animerad komediserie från 2011. 20.00 Simpsons. Animerad komediserie från 2012.

21.00 Continuum. 23.00 Anger management. 0.00 Seinfeld. (R) 1.00 Men at work. 1.50 Jims värld. (R) 2.40 Community. (R) 3.05 Glory daze. 3.55 Hell on wheels. 4.40 Simpsons. (R) 5.30–6.30 Just shoot me. (R)

6.00 Property ladder. 7.00 En plats på landet. (R) 8.00 Celebrity antiques roadtrip. (R) 9.00 The hotel inspector. (R) 9.55– 10.55 En plats i solen: Vintersol.

(R) 11.25 Property ladder. (R) 12.25 En plats på landet. (R) 13.20 Masterchef Australia.

14.50 The hotel inspector.

15.50 Father Brown. (R) 16.45 En plats i solen: Vintersol. 17.45 Celebrity antiques roadtrip.

19.00 En plats på landet. Brittisk realityserie från 2011.

20.00 Father Brown. Brittisk dramaserie från 2012. 21.00 Chicago. 23.20 Navy CIS. 0.20 Brottskod: Försvunnen. 1.20 The closer. 2.20 Monk. 3.15 En plats på landet. 4.05 En plats i solen – borta eller hemma bäst?

5.00–6.00 Antiques roadshow.

(R)

9.00 En bok, en författare. (R) 9.20 Duellen. 9.30 Myten om mödomshinnan. (R) 10.00 Brottslig kärlek i Kabul. (R) 11.10 Satelliterna styr våra liv.

(R) 12.05 Reportrar med speciella förmågor. (R) 13.00 Kontinenter på drift: Europas framtid.

(R) 14.00 Världen: Förbjudna röster. (R) 15.00 Idrottens himmel och helvete. (R) 15.30 Brott och straff. (R) 16.00–19.00 UR Samtiden. 16.00 Ungdomar – arbetslöshet – fattigdom. 16.55 Unga med nedsatt arbetsförmåga. 18.00 Varför är kvantfysiken så konstig? 19.00 En bok, en författare. 19.20 Mikrobernas värld. Kvävefixerande bakterier.

19.25 Världens natur: Ett liv under jord. När våren kommer måste de små ungarna våga sig upp ur sina hål. (R) 20.10 Naturens stora samspel. Asp och björk fäller sina blad om hösten och får nya till våren. Det är ingen nyhet.

Men hur lövskogen fungerar ekologiskt vet vi mindre om. (R) 21.00 De sista jägarfolken.

21.55 Actors studio: Hugh Jackman. 22.35 Dokument utifrån.

(R) 23.35 En bok, en författare.

(R) 23.55–0.25 Islands rikedom. (R)

radio P1 5.29 P1-morgon. 5.35 Ring P1.

5.45 Morgonandakt. 5.55 Sjöväder. 5.59 P1-morgon. 9.30 Ring P1. 10.03 Stil. 11.03 UR Barnaministeriet. 11.35 Radioföljetongen. 12.00 Dagens dikt.

12.07 Meddelandetid. 12.10 Vetandets värld. 12.30 Luncheko. 12.55 Väder. 13.05 Kulturnytt. 13.20 Obs. 13.35 Vetenskapsradions veckomagasin.

14.03 Kulturradion special.

14.50 Kulturnytt. 15.03 Radiosporten. 15.04 Spanarna. 15.45 Dagens eko. 15.55 Sjöväder.

16.00 Studio ett. 16.45 Dagens eko. 17.45 Dagens eko. 18.00 Ekonomieko. 18.07 Kulturnytt.

18.16 Romanpriset. 19.03 Inledning av Susanna Alakoski.

19.07 Radioteaterbiblioteket.

19.57 Efter föreställningen.

20.35 Ring P1. 20.45 Obs. 21.03 Filosofiska rummet. 21.45 Tan-

kar för dagen. 21.50 Väder.

22.10 Radiosporten. 22.12 Studio ett. 22.55 Dagens dikt.

23.07 Vetandets värld. 23.30 Radiopsykologen. 0.02 Meny.

1.02 Vetenskapsradion historia.

P2 6.00 Sisuradio. 6.30 Sisu-uutiset. 6.35 Oddasat. 6.40 Nyheter. 6.50 Klassisk morgon.

10.00 Ekonyheter. 10.03 Klas-

sisk förmiddag. 13.00 SR på somaliska. 13.30 SR på romani.

14.00 SR på kurdiska. 14.30 SR på arabiska. 15.00 SR på engelska. 15.30 Nyheter. 15.35 Rádio Sápmi. 16.00 Sisu-uutiset.

16.10 Studio Sisu. 16.50 Roketti. 17.00–18.15 Rendezvous.

18.07 Kulturnytt. 18.15 Sisuuutiset. 18.22 Finska pinnar.

19.00 Ekonyheter. 19.03 P2 Live. 22.00 Musik mot midnatt.

0.00–6.00 Notturno.

P3 6.05 P3 musik. 6.30 Morgonpasset. 10.02 P3 med Sofie Nustad.

11.02 Knyckare i P3. 12.03 Musikguiden i P3. 13.01 Korrerapporten. 14.02 PP3. 16.06 Nisses fredag. 18.03 Musikguiden i P3: Fredagsmix med Moeld.

20.06 Musikguiden i P3. 21.03 Musikguiden i P3: Med Safari Sound. 22.03 Musikguiden i P3.

23.07 P3 Musik. 0.02 Vaken.

P4 5.59 Lokala program. 13.05 Irving i P4. 13.58 Rapport från storslalom. 14.57 Kulturnytt i P4. 15.04 Lokala program.

16.45 Dagens eko. 17.00 Lokala program. 17.40 Kulturnytt i P4. 17.45 Barnradion. 18.00 Klartext nyheter på lätt svenska. 18.10 Finska pinnar. 18.15 Sisu-uutiset. 18.45 Sportextra.

21.40 Karlavagnen. 0.02 Vaken.

29

DAGEN fredag 7 mars 2014

radio&tv

tv lördag

6.05 Debatt (R) 6.50 Uppdrag granskning (R) 7.50 Vicious (R) .

8.15 Vintermagasinet 9.15 Vinterstudion 9.15 Vinterstudion. 9.30 Alpint. 10.15 Vinterstudion. 10.30 Alpint. 11.15 Vinterstudion.

12.00 Längdskidor.

14.30 Vinterstudion.

15.00 Handboll.

SPORT

16.50 Tjockare än vatten 17.50 Helgmålsringning Helgmålsringning från Olaus Petri kyrka, Örebro.

17.55 Sportnytt 18.00 Rapport 18.15 Go’kväll

Magasin från 2014.

Jessika Gedin tar oss med till två platser som betyder nåt extra för henne.

19.00 Sverige

Svenskt kulturmagasin från 2014. Veckans program gästas av komikern Marika Carlsson. Även 12/3, 15/3.

6.55–12.15 Paralympics 6.55 Paralympics.

8.50 Rapport. 8.55 Paralympics. 10.00 Paralympics.

SPORT

12.15 Rapport 12.20 Alpint

Direkt. Världscupen Kranjska Gora.

Herrarnas storslalom, andra åket.

SPORT

13.25 Alpint

SPORT Direkt. Världscupen Åre. Damernas slalom, andra åket.

14.30 The Windwagon project (R) 15.30 Nyfiken på partiledaren 16.30 Rapport 16.35 Sápmi sessions (R) 17.05 Genialt eller galet (R) 17.20 Geniet Marie Curie Brittisk dokumentär från 2013. Marie Curie, första kvinnan som fick Nobelpriset. Även 12/3.

22.00 Melodifestivalen eftersnack final

Intervju med vinnaren av Melodifestivalen 2014.

Med Clara Henry.

¿ Amerikansk roman-

tisk komedi från 2011.

16.00 Nashville 17.00 The Goldberg’s

Amerikansk dramaserie från 2013. Del 2 av 23.

17.30 How I met your mother

Amerikansk komediserie från 2012. Del 22 av 24.

Gänget planerar att arrangera en legendarisk svensexa i Barneys ära.

Gästskådespelare: Ralph Macchio.

18.00 Masterchef USA (R)

Amerikansk realityserie från 2013. De 19 bästa amatörkockarna väljs ut och måste bevisa att de har kunskaper som varje professionell kock måste ha.

19.30 Rapport 19.45 Sportnytt 20.00 Melodifestivalen 2014

Svensk underhållning från 2014. Final. Tio bidrag tävlar i Friends Arena om att få representera Sverige i ESC som avgörs i Köpenhamn i maj. Även 9/3.

6.00 Nanny 6.30 Alla älskar Raymond 7.25 Jims värld (R) 9.20 Top model Australien 10.20 Pretty little liars 11.20 The new normal 12.15 Shah’s of Sunset 13.15 I’m having their baby 14.15 The seven year hitch

20.00 Talang Sverige (R)

Aiysha Hart som kung Minos dotter Ariadne.

18.15 Atlantis Brittisk äventyrsserie från 2013. Del 8 av 13.

Pythagoras yngre bror Arcas dyker plötsligt upp i Atlantis. Även SVT24 10/3.

Svensk talangshow från 2014. Programledare: Adam Alsing, Malin Gramer.

21.00 How I met your mother (R)

6.00 Barnprogram 7.58 Nyhetsmorgon 10.00 Friidrott SPORT Direkt. InomhusVM. Från Sopot, Polen.

13.05 Sportcentralen

Svenskt sportmagasin från 2014. Programledare är Anna Brolin.

13.25 Skidskytte

SPORT 13.25 Skidskytte.

14.05 Sportcentralen.

14.40 Bandy

SPORT 14.40 Bandy.

Elitserien. Direkt. 15.35 Sportcentralen. 15.45 Bandy.

16.45 Sveriges mästerkock

Svensk matlagningsserie från 2014. Amatörkockarna blir glatt överraskade när de får följa med juryn på ett äventyr. Men de ska också tävla i lag och laga en förrätt och en varmrätt. Programledare: Markus Aujalay, Leif Mannerström, Anders Dahlbom.

17.55 Keno 18.00 Friidrott

Direkt. InomhusVM. Från Sopot, Polen.

SPORT

21.30 Bloopers

Amerikansk underhållning från 2012. Dean Cain presenterar videoklipp. Allt från misstag till häpnadsväckande djur. Även 15/3.

22.15 Breathless Brittisk dramaserie från 2013. Del 3 av 5. Efter att en patient avlidit fruktar Charlie att han ensam ska få bära ansvaret. Även 9/3.

23.00 Rapport 23.05 My week with Marilyn

¿ ¡¡¡¡ Ameri-

kanskt drama från 2011.

I rollerna: Michelle Williams, Julia Ormond.

Veckans föreställning. En musikalisk fest med elaka tungor och självironi. Dillie Keane, Adele Anderson och Liza Pulman på Royal Theatre i Windsor. Även SVT24 9/3.

2.10 CSI Miami. 4.00 Human target.

4.45 Showbusiness. 5.35–6.00

Jesper möter Jamie.

America’s funniest home videos.

nyheter för barn och unga.

13.00 Newsreel Easy. 13.05 Newsreel. 13.10 Que Pasa? fácil. 13.15 Qué Pasa? 13.20 Moderna spökhistorier - romani chib/lovari. 13.32 Moderna spökhistorier - lulesamiska.

13.45 Radioskrivarklubben nordsamiska. 14.00 Sisu-uutiset. 14.04 Sisutarinat. 15.00 Klingan. 18.00 Ekonyheter.

18.03 Bänkad med Ella. 19.00 P2 Live opera: ”Don Carlos” av

Giuseppe Verdi. 22.40 Kalejdoskop. 0.00 Notturno.

Star: Kväll. 22.05 Musikguiden i P3: Rock. 0.02 Vaken.

Annies (Sandra Bullock) semester tar en ny vändning.

22.20 Luck

Amerikansk dramaserie från 2012. Del 8 av 9. Även SVT24 12/3.

23.05 Angry boys

Amerikansk komediserie från 2011. Del 8 av 12. Även SVT24 10/3.

23.35 Vetenskapens värld (R)

0.40 Small town murder songs. 1.55– 2.50 Game of thrones. 5.30–6.15

0.35 Attending Sverige. Program på teckenspråk. Del 1 av 6. 1.00–5.00

Go’kväll.

Nyheter.

22.15 Speed 2: Cruise control Titiyo Jah lagar mat och musicerar om vartannat.

22.00 Pluras kök Sicilien Svensk matlagningsserie från 2014. Programledare: Plura, Titiyo Jah, Adrian Modiggård.

23.15 Den perfekta stormen

¿ ¡¡¡ Amerikansk

action från 2000. I rollerna: George Clooney, Mark Wahlberg.

1.45 It’s kind of a funny story. 3.25

Witchslayer Gretl. Fantasy från 2012.

4.50 Fab 5. 5.35–6.00 Nanny.

¿ ¡¡¡ Amerikanskt

äventyr från 2006. Polarguiden Jerry Shepherd och hans kollegor måste snabbt evakuera sin forskningsstation när en forskare skadas och en isande polarstorm drar in.

I rollerna: Paul Walker, Bruce Greenwood.

20.00 America’s funniest home videos

NYTT

Zoe Boyle i rollen som hemmafrun Jean Truscott.

16.10 Mom (R) 16.40 The Big bang theory (R) 17.35 Eight below

0.45 Flypaper. Action från 2011. 2.35 Fanboys. Komedi från 2008. 4.30–4.45

22.00 Nyheterna

19.00 Paralympics magasin

20.00 Se upp – här är Fascinating Aida

Christy (Anna Faris) har en dålig dag och är sur på alla.

6.00–8.00 En plats i solen – borta eller hemma bäst? (R) 8.30 Flipping out. 9.30 Million dollar listing. 10.25 Restoration home. (R) 11.35 Antiques roadshow. (R) 12.45 Jorden runt på 80 rätter. 13.45 Shark tank.

14.45 Gordon Ramsays köksskola. (R) 15.45 Top chef: Just desserts. (R) 16.45 Final offer.

(R) 17.45 Undercover Boss UK. (R) 18.45 Dragons’ den. (R) 20.00 Morden i Midsomer.

Brittisk kriminalserie från 2008.

22.05 Navy CIS. 23.05 Law and order. 0.05 Frost/Nixon.

2.30 Shark tank. (R) 3.25 The closer. 4.15–5.05 Law and order. (R) 5.10–6.00 En plats på landet. (R)

9.00 Actors studio: Hugh Jackman. (R) 10.00–16.00 UR Samtiden. 10.00 Att utveckla skolan: Så höjer vi gemensamt kvaliteten i undervisningen.

11.05 Framgångsrika skolor.

11.20 Ett likvärdigt skolsystem.

11.35 Hur huvudmännen kan bidra till skolans utveckling.

12.10 Tydlighet kan ge fler kompetenta lärare. 12.30 Så använder lärarna sin tid. 12.45 Att höja kvaliteten i undervisningen.

13.00 Framförhållning ett måste för skolan. 13.25 Struktur och kvalitetsarbete. 14.05 Samtal om skolans utveckling.

14.55 Surrogatmödraskap.

16.00 Naturens stora samspel.

(R) 16.50 Världens natur: Ett liv under jord. (R) 17.35 Marina mysterier. 17.50 Islands rikedom. Naturens medicin. (R) 18.20 Satelliterna styr våra liv.

I början gjorde ljusstrimmorna på natthimlen sensation. (R) 19.15 De sista jägarfolken.

Djupt inne i Ecuadors del av Amazonas regnskog lever Waoranifolket. (R) 20.05 De levande öarna: Amazonas. När regnskogen i Amazonas svämmar över blir apor, kajmaner och pirayor grannar. (R) 21.00 Lyckades flykten från Alcatraz? Vad hände med fångarna som genomförde den klassiska rymningen från Alcatraz? 21.50 Konsten att överleva: Kenya. Uppfinningsrikedom är en fantastisk tillgång när man lever i ekonomisk fattigdom.

22.45 Sanningen bakom legenden om Atlantis. (R) 23.35– 1.00 Koranen utantill. (R)

Amerikansk komediserie från 2013. Del 5–6 av 24. Barney måste välja sida i ett bråk mellan Robin och hans mor.

Programledare: Marie Lehmann. Även i dag i SVT24.

6.00 Ultimate Spider-Man 6.25 Good luck Charlie 6.50 Shake it up 7.15–8.05 Once upon a time – magic is coming 8.50 Hart of Dixie (R) 9.40 Extreme couponing 10.10 En stark äventyrsresa med Morgan & Ola-Conny (R) 11.10 Nybyggarna (R) 12.10 Tunnelbanan (R) 13.10 En clown till kaffet (R) 14.10 Äntligen helg! (R) 15.10 Söder om Folkungagatan (R) 15.40 Suburgatory (R)

6.30 Scrubs. 9.00 Speeders.

10.00 Amazing race. 12.00 Fear factor USA. 13.00 Dagispapporna. 15.00 Race to the scene. 16.00 Anger management. (R) 17.00 The vampire diaries. 18.00 Grimm. 19.00 Simpsons. Tecknad komediserie från 1990–91. 20.00 Family guy. Animerad komediserie från 2001. 22.00 Sahara. 0.30 Skojar du, eller? 2.20 Torque – på högsta växel. 3.15 Scrubs. (R) 5.05–6.30 Justified.

¿ ¡ Amerikansk action från 1997. Annie och pojkvännen Alex befinner sig på en lyxkryssare. Det gör även den nyligen sparkade hjärnan bakom kontrollsystemet, som nu är ute efter hämnd. Han sätter yachten på kollisionskurs mot en oljetanker. Som tur är har Alex tränat med Los Angelespolisens SWAT-team. I rollerna: Sandra Bullock, Jason Patric.

Amerikansk underhållning från 2011. Del 31–32 av 44. Programledare: Tom Bergeron. Även i natt.

21.00 Rude tube

Brittisk humorserie från 2011. Del 1–2 av 12.

Programledare: Alex Zane.

22.00 Irene Huss: Jagat vittne

¿ Svensk kriminal-

drama från 2011. En kvinna hittas död. Hon bär en vigselring som visar sig tillhöra någon annan. I rollerna: Angela Kovács, Lars Brandeby.

23.55 Sex drive

¿ Amerikansk komedi

från 2008. I rollerna: Josh Zuckerman, Amanda Crew, Clark Duke.

radio P1 5.55 Sjöväder. 6.03 Vid dagens början. 6.14 Naturmorgon. 6.55 Landväder. 7.55 Väder. 8.05 Lundströms bokradio. 8.50 Forskarliv. 9.03 Konflikt. 10.03 Spanarna. 10.45 Ditt parti.

11.03 Medierna. 11.40 Ekonomiekot. 12.00 Dagens dikt.

12.00 Tolvslaget med dagens dikt. 12.05 Fjällradio! 12.30 Luncheko. 12.50 Väder. 12.55

Ekots lördagsintervju. 13.30 Radioteatern. 14.03 Meny.

15.03 Kropp & själ. 15.55 Sjöväder. 16.03 På minuten. 16.35 Typo. 16.45 Dagens eko. 17.00 Människor och tro: Makten över döden. 17.45 Dagens eko.

18.00 Helgsmål. 18.15 Vetenskapsradion forum: Så väljer vi. 18.40 Ekonomiekot lördag.

19.03 Ekots lördagsintervju.

19.35 Radioföljetongen. 20.03 Romanpriset: Prisutdelningen.

20.50 Forskarliv. 21.03 Naturmorgon. 21.45 Vid dagens slut.

21.50 Väder. 22.05 Konflikt.

23.07 P1 Dokumentär. 0.02 Radioteaterbiblioteket.

P2 6.00 Klassisk morgon. 9.00 Ekonyheter. 9.03 Lördagsmorgon i P2. 12.00 Ekonyheter.

12.03 Musikmagasinet:. 13.00– 14.00 UR: Språkprogram och

P3 6.03 P3 musik. 8.05 Morgonpasset. 11.03 Institutet. 12.03 Musikguiden i P3 med Musikredaktörerna. 13.03 Musikguiden i P3: Musikservice. 14.03 Musikguiden i P3: Osignat.

16.03 Lilla Al-Fadji. 18.03 P3 Spel. 19.30 Sport. 21.30 P3

P4 6.03 Lördag med Lisa. 7.03 Ring så spelar vi. 9.03 Junior i P4. 9.33 Melodikrysset. 10.33 Sport. 11.33 UR Barnaministeriet. 12.33 P4 VinterExtra.

14.30 Sport. 16.45 Dagens eko.

19.30 Melodifestivalen. 22.30 Jankell & Röör. 0.02 Vaken.

30

radio&tv

DAGEN fredag 7 mars 2014 Redaktör: Emma Staffansdotter 08-619 24 27, radiotv@dagen.se

tv söndag

6.15 Antikrundan (R) 7.15 Minnenas television: Melodifestivalen 1984 (R) 9.15 Vinterstudion 9.15 Vinterstudion. 9.30 Alpint. 10.15 Vinterstudion. 12.00 Längdskidåkning. 13.30 Vinterstudion. 14.00 Handboll. 15.30 Vinterstudion.

SPORT

15.55 Min kroatiska näsa (R)

6.25 Paralympics: Sverige-Tjeckien SPORT

Direkt. Kälkhockey.

8.30 Paralympics: Sverige-Storbritannien SPORT

Direkt. Curling.

9.30 MiffoTV talkshow (R) 10.00 Rapport 10.05 Gudstjänst 10.50 Kampen om kronan (R) 11.00 Rapport 11.05 Isklättring i Vettisfossen (R) 11.30 Paralympics 12.15 Rapport 12.20 Alpint

6.00 Nanny 6.30 Alla älskar Raymond (R) 7.00 1600 Penn 7.30 The new normal (R) 8.00 Up all night 9.00 The bachelorette 11.00 The Mindy project 12.00 Hot in Cleveland 13.00 Happily divorced 14.00 Smash Amerikansk dramaserie från 2013. Del 2 av 17.

16.10 Stjärnor hos Babben (R) 17.10 Breathless (R) 17.55 Sportnytt 18.00 Rapport 18.10 Regionala nyheter 18.15 Melodifestivalen 2014 – dagen efter Efter fyra deltävlingar och Andra chansen korades igår vinnaren . Även i natt och 11/3.

19.00 Sportspegeln 19.30 Rapport 19.55 Regionala nyheter 20.00 Mästarnas mästare

Svensk underhållning från 2014. Del 1 av 10. Grupp 1 består av Kajsa Bergqvist, Johanna Sjöberg, Theresia ”Thess” Larsson, Mattias Sunneborn, Sven-Åke Lundbäck och Tommy Söderström.

Programledare: Micke Leijnegard. Även 12/3.

NYTT

21.00 Lilyhammer

Norsk dramakomediserie från 2013. Del 3 av 8. De brittiska gangstrarna vill ha kompensation för bilen och stämmer möte med Frank. Även 10/3, 12/3.

15.30 Genialt eller galet (R) 15.50 Rapport 15.55 Attending Sverige (R) 16.20 Beppes resor (R) 16.30 Programmen som förändrade tv (R) 17.00 UR 18.00 Fredriks sång (R) 18.30 Världens natur: Ett liv under jord 19.25 Örtskolan 19.30 Paralympics magasin 20.00 Nyfiken på partiledaren Svensk intervjuserie från 2014. Del 8 av 8. Gäst: Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund. Även 12/3 och 16/3.

21.00 Aktuellt 21.15 Agenda

Svenskt samhällsmagasin från 2014. Del 9 av 19. Även 10/3 och 13/3.

22.00 Sportnytt 22.10 Dokument utifrån Skandalen i Fukushima.

Fransk dokumentär från 2014.

23.05 Gudstjänst (R)

22.10 Akuten

Brittisk dokumentärserie från 2013.

23.00 Rapport 23.05 Melodifestivalen 2014 (R) 1.05 Skavlan. 2.05–2.35 Sportspegeln. 5.15–6.00 Melodifestivalen 2014 – dagen efter.

Tim Ohldin är en av männen som förverkligar sin dröm.

23.50 The Windwagon project (R) 0.50–5.00 Nyheter.

Direkt. Världs-

Direkt. Inomhus-

19.00 Nyheterna 19.10 Sporten 19.25 Vädret 19.30 Kalla fakta

Amy Adams åker till Irland för att fria till pojkvännen.

15.00 Leap year ¿ ¡¡ Amerikansk-ir-

ländsk komedi från 2010.

En kvinna ger sig av till Irland for att fria till sin pojkvän på skottdagen, den enda gången han inte kan neka enligt landets tradition. I rollerna: Amy Adams, Matthew Goode.

17.00 Tonårsbossen (R)

20.30 SNN News

Svensk underhållning från 2014. Del 8 av 10. Gäst: David Batra. Programledare: Mikael Tornving.

23.30 Blacklist (R)

Amerikansk dramaserie från 2013. Del 12 av 22.

0.30 Pluras kök Sicilien. 1.40 Efterlyst.

2.40 Navy CIS. 3.30 Animal madhouse.

4.20 Whitney. 4.45 Rachael Ray. 5.35– 6.00 Nanny.

16.05 Grey’s anatomy (R) 17.00 Real housewives of New York

Kim Kardashian börjar lägga sig i andras problem.

18.00 Kourtney & Kim i Miami Amerikansk realityserie från 2013. Även 10/3.

19.00 En clown till kaffet (R)

19.00 Talang sverige (R)

Amerikansk kriminalserie från 2013. Del 2 av 24.

Gibbs och gänget kämpar mot klockan för att få fast en terrorist, medan Tony reser till Israel för att hitta Ziva.

komedi från 1995. I rollerna: Steve Martin, Diane Keaton.

Svensk realityserie från 2014. Del 40 av 50.

Linda besöker andrekämpen för att ta reda på vilken gren de ska tävlas i. Även senare i kväll.

Svensk livsstilsserie från 2014.

20.00 Navy CIS

¿ ¡¡¡ Amerikansk

20.00 Farmen

18.00 Lyxfällan (R)

Svensk talangshow från 2014. Del 2 av 13. Den här veckan möter ni killarna som gör akrobatik på motorcyklar i 70 km/h.

6.00 Ultimate Spider-Man 6.25 Good luck Charlie 6.50 Shake it up 7.15–8.05 Once upon a time 8.40 Malibu country 9.05 Livet på BB 10.05 Extreme couponing 10.35 Breaking amish 11.35 Beauty and the Geek Australien 12.55 Beverly Hills nannies 13.55 Brudens far 2

NYTT Svenskt samhällsmagasin från 2014. Del 1 av 8. Programledare: Jenny Alversjö.

Svensk realityserie från 2013. 17-årige Allan bor med sin familj i Örebro.

¿ ¡¡ Amerikansk komedi från 2011. Britt Reid lever ett ansvarslöst liv i Los Angeles, men när hans far dör tar han över jobbet som utgivare för ”The Daily Sentinel”. I rollerna: Seth Rogen, Jay Chou, Cameron Diaz.

Brittisk komediserie från 2013. Del 3 av 6. Freddie förbereder sig för en audition. Även 10/3.

SPORT

VM.

21.00 The green hornet

21.45 Vicious

12.00 Sportcentralen 12.15 Hockeycentralen med Wikegård 12.45 Sportcentralen 13.20 Skidskytte: Damernas masstart

SPORT

13.25 Paralympics: Sverige-Kanada Nanne Grönvall är veckans artist hos Babben Larsson.

Direkt. Världs-

14.10 Sportcentralen 15.00 Friidrott

Direkt. Världscupen Kranjska Gora. Herrarnas slalom, andra åket.

Direkt. Curling.

SPORT

cupen.

cupen.

SPORT

SPORT

5.55 Barnprogram 7.58 Nyhetsmorgon 11.10 Skidskytte: Herrarnas masstart

Annika Bengtzon utreder ett mord på en programledare.

21.00 Annika Bengtzon: Prime time ¿ ¡¡ Svensk thriller från 2012. Det är midsommar och ett tv-team håller på med en inspelning på ett avskilt beläget slott. När festligheterna är över hittas den populära programledaren skjuten. I rollerna: Malin Crépin, Björn Kjellman, Leif Andrée. Regi: Agneta Fagerström-Olsson.

22.00 Nyheterna 22.05 Vädret 22.15 Annika Bengtzon: Prime time, forts 23.10 Fotbollskanalen Europa 23.55 Farmen (R)

Svensk humorserie från 2014. Del 7 av 7. Vi får veta mer om komikerna, höra samtalen som vi inte fått se tidigare, njuta av arkivklipp och borra oss in i ämnet humor. Ciceron är Peter Wahlbeck.

20.00 Nannyakuten: Familjspecial

Amerikansk realityserie från 2013. Del 6 av 6.

Programledare: Jo Frost.

21.00 Äntligen helg!

Svensk humorserie från 2014. Del 6 av 8.

21.55 Söder om Folkungagatan

Svensk dramakomediserie från 2014. Del 6 av 8.

Isak upptäcker äntligen fröjderna med mobiltelefon. Berättare: Staffan Westerberg. Även 15/3.

22.25 Criminal minds (R) Amerikansk kriminalserie från 2013. Del 7 av 24.

23.20 Law & order: Special victims unit (R)

0.25 Musketörerna. 1.30 Big Stan. Actionkomedi från 2007. 3.35 Glamour.

4.10–4.45 Mitt märkliga missbruk.

0.20 Person of interest. 1.15 I mördarens spår. 3.25 De 50 värsta plastikoperationerna. 4.15 The listener. 4.55 Jeremy Kyle show. 5.35–6.00 Malibu country.

risunnuntai. 7.30 Sisu-uutiset.

8.30 Sisu-uutiset. 8.34 Meän pyhä. 9.00 Ekonyheter. 9.03 Söndagsmorgon i P2. 12.00 Ekonyheter. 12.03 CD-revyn i P2. 14.00 P2 Dokumentär: Alice Tegnér 150 år. 15.00 SR Sameradion. 16.00 Sisu-uutiset. 16.04 Urheiluradio. 17.00– 20.00 Jazzradion. 18.00–18.03 Ekonyheter. 20.00 Elektroniskt i P2: EMS 50 år. 22.00 Kalejdoskop. 0.00–6.00 Notturno.

6.03 P3 musik. 8.05 Morgonpasset. 11.03 Institutet: Kapten Röda Havet,forts. 12.03 Digilistan. 14.03 Verkligheten i P3. 16.03 Humorhimlen i P3: Carpe fucking diem. 18.03 P3 Dokumentär: Mordet på Sara Westin och 5i12-rörelsen.

20.03 Musikguiden i P3: Osignat. 22.05 Musikguiden i P3: Soul. 0.02 Vaken.

6.30 Scrubs. 9.00 Speeders.

10.00 Amazing race. 12.00 Fear factor USA. 13.00 99 nya saker med Erik & Mackan.

14.00 Best ink. 15.00 Go on.

16.00 Simpsons. 17.00 Family guy. (R) 18.00 Amazing race.

Realityserie från 2012. 19.00 Race to the scene. Realityserie från 2013. 20.00 How I met your mother. Komediserie från 2013. 21.00 2 1/2 män. Komediserie från 2012. 21.30 Anger management. Komediserie från 2013. (R) 22.00 Men at work.

22.30 Guys with kids. 23.00 American dad. 0.00 How I met your mother. (R) 1.00 2 1/2 män. (R) 1.30 Go on. (R) 2.25 Men at work. (R) 2.55 American dad. (R) 3.45 Guys with kids. (R) 4.10 Best ink. (R) 4.55 Scrubs.

(R) 5.20–6.05 Scrubs. (R)

6.00–8.00 En plats i solen – borta eller hemma bäst? (R) 8.30 En plats på landet. (R) 9.30 Mary Portas – secret shopper. (R) 10.30 Top chef: Just desserts. (R) 11.30 Flipping out.

(R) 12.30 Million dollar listing.

(R) 13.30 Konstapel Dawson.

(R) 14.30 Morden i Midsomer.

16.30 Antiques roadshow.

17.45 Restoration home.

19.00 Konstapel Dawson. Brittisk kriminalserie från 2013.

20.00 Morden i Midsomer. Brittisk kriminalserie från 2011.

22.05 The mentalist. 23.00 The closer. (R) 0.00 Navy CIS. (R) 0.55 Rebus. 2.50 The body farm. 3.40 En plats på landet.

(R) 4.30 En plats i solen. 5.00– 6.00 Antiques roadtrip.

9.00 Barnläkarna. (R) 10.00– 16.00 UR Samtiden. 10.00 Alice Munros litterära variationer.

10.55 Barnhjärnans utveckling.

11.55 Visselblåsare och yttrandefrihet. 12.10 Framtidens skolpolitik: En ny riktning. 12.35 Teknik, policy och pedagogik.

12.50 Integration och framtidens skola. 13.20 Förintelsens minnesdag 2014: Inledning.

13.40 Nätverket berätta vidare.

14.35 Ninas resa – en berättelse från Förintelsen. 15.25 När Jiddischland låg i Borås. 16.00 Kontinenter på drift: Europas framtid. (R) 16.55 Mikrobernas värld. 17.00 De levande öarna: Amazonas. (R) 17.50 Lyckades flykten från Alcatraz? (R) 18.45 UR Samtiden tema: Vi är romer.

19.45 Brottslig kärlek i Kabul.

(R) 21.00 Italienare i Amerika.

Drömmen om en framtid, 1945 – nutid. 21.55 Antikmagasinet. Över 800 människor dog när Regalskeppet Kronan sjönk år 1676. I dag har så väl kanoner, som vigselringar och krigskassor bärgats från havets djup. (R) 22.25 Banbrytande arkitektur.

(R) 22.50 Actors studio: Hugh Jackman. (R) 23.30–0.25 Konsten att överleva.

radio P1 5.55 Sjöväder. 6.03 Andliga sånger. 6.45 Vid dagens början: Om ett samhälle som spårar ur. 6.55 Landväder. 7.03 Vetenskapsradion språket. 7.30 Vetenskapsradions veckomagasin. 7.55 Land- och sjöväder.

8.05 Stil. 9.03 Godmorgon, världen! 11.03 Gudstjänst: Prövningens stund. 12.00 Kaliber. 12.30 Luncheko. 12.50 Vä-

der. 12.55 Radiokorrespondenterna. 13.30 På minuten. 14.03 Plånboken. 15.03 P1 Dokumentär. 15.55 Sjöväder. 16.03 Kulturradion special. 16.45 Dagens eko. 17.00 Filosofiska rummet. 17.40 Radiofynd.

17.45 Dagens eko. 18.00 Medierna. 18.35 Vetenskapsradion historia. 19.03 UR Barnaministeriet. 19.35 Vetenskapsradion klotet. 20.03 Inledning av Susanna Alakoski. 20.07 Radiote-

aterbiblioteket. 20.57 Efter föreställningen:. 21.35 Ditt parti.

21.45 Vid dagens slut: En rosa morgon. 21.50 Land- och sjöväder. 22.05 Godmorgon, världen! 0.02 P1 Dokumentär: Lotta på Arjeplogar’n. 1.02 Radioteatern: Livet enligt Maiden.

P2 6.00 Klassisk morgon. 7.00 Pyhäaamun miete. 7.08 Kulttuu-

P3

P4 6.03 Country. 7.03 UR Mifforadio. 8.05 UR Världshemligt: The Happy Corkskrew. 8.20 Zimmergren & Tengby. 10.33 Helt sant! 10.45 Unga radioteatern. 11.03 Svensktoppen.

11.29 Världscupen i skidor.

12.03 P4 VinterExtra. 15.03 Sportextra. 16.45 Dagens eko.

19.30 P4 Dans. 21.03 Da capo.

22.05 Söndagarna. 0.02 Vaken.

31

DAGEN fredag 7 mars 2014

radio&tv

tv måndag

6.00 Rapport 6.05 Sportspegeln 6.25 Gomorron Sverige 10.00 Paralympics SPORT Direkt. Curling: Sverige-Kina. Längdskidåkning.

12.00 Min morbror tyckte mycket om gult 12.10 Vicious (R) 12.35 Skavlan (R)

6.25 Paralympics Direkt. Curling: Sverige-Kina. Längdskidåkning.

SPORT

10.00 Rapport 10.02 SVT Forum 16.20 Vildmark runt hörnet (R) 16.35 Gudstjänst (R)

Från Ryttargårdskyrkan i Linköping. Predikan av församlingens föreståndare Fredrik Lignell.

17.20 Nyhetstecken 17.30 Oddasat 17.45 Uutiset 18.00 Hjärnkirurgerna

Ny chans att se Alcazar stiga ur discokulan i Globen.

13.35 Melodifestivalen 2014 (R) Svensk underhållning från 2014.

NYTT Brittisk dokumentärserie från 2013. Del 1 av 3. Akutfall. Följ hjärnkirurgerna som ligger i framkant med medicinsk forskning, expertis och kunskap.

19.00 Paralympics magasin

Programledare: Marie Lehmann. Även i natt.

15.35 Familjehemligheter 16.25 Alice Tegnér – 150 år

Svensk livsstilsserie från 2014. Del 7 av 8. Marie brinner för inredning och Bill är hemmasnickaren som alltid renoverar. Programledare: Pernilla Månsson Colt. Även 13/3, 14/3 och 16/3.

21.00 Tjockare än vatten Svensk dramaserie från 2014. Del 7 av 10. Oskar är nervös över att svaren från DNA-proverna dröjer. Är det Mauritz dykarna hittat? Även 14/3 och SVT24 13/3.

22.00 Game of thrones

Amerikansk äventyrsserie från 2013. Del 6 av 10.

Tywin planerar strategiska föreningar för ätten Lannister. Även 15/3 och SVT24 12/3.

22.55 Vi förändrar oss 23.05 Rapport 23.10 Lilyhammer (R) 23.55 Jiro dreams of sushi (R)

1.20–1.35 Kulturnyheterna. 4.40 Alice Tegnér – 150 år. 5.15–6.00 Fråga dok-

torn.

Svensk realityserie från 2014.

20.00 Talang Sverige

5.50 Nyhetsmorgon 10.00 Malou efter tio 11.35 Hem till gården 12.45 Holby city 14.00 Good wife (R) 14.55 Modern family (R) 15.25 Trinny och Susannah stylar om Norge (R) 15.55 Farmen (R) 16.25 Det stora fyndkriget (R) 17.00 Äntligen hemma (R) 17.55 Vad blir det för mat (R) 18.25 Postkodmiljonären special Svensk frågesport från 2014.

18.50 Keno 19.00 Nyheterna 19.15 Lokala nyheter 19.20 Vädret

Svensk talangshow från 2014. Del 3 av 13. Programledare: Adam Alsing, Malin Gramer.

Svensk pratshow från 2014. Del 3 av 10. Programledare: David Hasselhoff.

22.00 Sleepy Hollow

Victoria Dyring pratar om modern genteknik.

20.00 Vetenskapens värld Svenskt vetenskapsmagasin från 2014. Del 8 av 18. Kan mammuten återuppstå? Det fanns en tid då vi människor delade norra jordklotet med mammutar. Nu hävdar forskare att dessa varelser kan återskapas med genteknik. Programledare: Victoria Dyring. Även 11/3 och 14/3.

21.00 Aktuellt 22.00 Sportnytt 22.15 Sápmi sessions

Svensk musikserie från 2014. De fem syskonen Rundberg från Gáivuotna i norra Norge möter Linnea Henriksson för att på tre dagar skriva en helt ny låt. Även 11/3.

22.45 Kvinnors sexlust (R)

Dokumentär. Fem kvinnor i 60-årsåldern talar om sin prestigelösa hållning till sina erotiska behov.

23.45 Programmen som förändrade TV (R) 0.15 Agenda.1.00–5.00 Nyheter.

Amerikansk dramaserie från 2013. Del 3 av 13.

The Sandman, en annan medlem ur den onda armén, plågar invånarna i Sleepy Hollow genom att smyga sig in i deras drömmar och göra dem till marionetter.

6.00 Britain’s best dish 6.45 Kära Susan 7.10 Frasier 7.35–8.05 Cougar town 8.30 America’s funniest home videos 9.00 Grey’s anatomy (R) 9.55 Private practice 10.50 Sjunde himlen 11.45 Desperate housewives 12.40 Mike & Molly (R) 13.10 Ellen DeGeneres show 14.05 Frisörakuten 15.05 Kourtney & Kim i Miami (R) 16.05 Biggest loser 17.05 Grey’s anatomy 18.00 Mike & Molly 18.30 Vänner 19.30 The Big bang theory 20.00 En stark äventyrsresa med Morgan & Ola-Conny Svensk reseserie från 2014. Del 7 av 10. Killarna är i Indien och där spår de sig hos en spåkvinna och lär sig spela det indiska instrumentet sitar. Även 15/3.

21.00 Hasselhoff – en svensk talkshow

NYTT Dokumentärserie. Även i natt i SVT24.

17.00 Motorsport: VM-rally SPORT 17.55 Sportnytt 18.00 Rapport 18.10 Regionala nyheter 18.15 Fråga doktorn 19.00 Kulturnyheterna 19.15 Regionala nyheter 19.30 Rapport 20.00 Husdrömmar

6.00 Top model (R) 6.55 Nanny 7.25 Alla älskar Raymond 7.55 Jims värld 8.25 Lyxfällan (R) 9.20 Våra bästa år 10.05 The real housewives of Atlanta 11.00 How I met your mother (R) 12.00 Hell’s kitchen (R) 13.00 Project runway 14.00 Lyxfällan 15.00 Top model 16.00 Real housewives of Miami 17.00 How I met your mother 18.00 Hell’s kitchen 19.00 Top model Sverige (R) 19.30 Top model Sverige

21.00 Criminal minds Linda Lindorff läser upp storbondebrevet på ”Farmen”.

19.30 Farmen Svensk realityserie från 2014. Del 41 av 50. Linda kommer till gården och läser upp storbondebrevet och den som blir vald är klar för finalveckan. Gutta kommer till farmen och delar ut veckans uppdrag. Programledare: Linda Lindorff.

Amerikansk kriminalserie från 2013. Del 8 av 24.

Tonåringar som rapporterats som saknade misstänks för en serie massmord i Chicago och BAUenheten försöker hitta dem. Även 16/3.

20.00 Familjen Annorlunda

Svensk dokumentärserie från 2014. Del 7 av 10.

Om familjer med många barn.

21.00 Musketörerna Samantha Jones (Kim Cattrall) diskuterar monogami.

23.00 Sex and the city Amerikansk komediserie från 1998. Del 7 av 12.

Carrie och Samantha diskuterar monogami. Mirandas känslor för Steve blir starkare.

23.35 Sex and the city

Amerikansk komediserie från 1998. Del 8 av 12.

Carrie får veta att Big har varit gift.

0.10 Real housewives of Miami. 1.10 The mentalist. 2.05 Navy CIS. 2.50 Sleepy Hollow. 3.40 Royal pains. 4.25 Whitney. 4.50 Rachael Ray. 5.35–6.00 Nanny.

Olivia Benson (Mariska Hargitay) har det tufft på jobbet.

Brittisk dramaserie från 2014. Del 2 av 10. Musketörerna får i uppdrag att stoppa den kriminelle Vadim som är ute efter att göra livet surt för dem som fängslat honom.

21.55 Law & order: Special victims unit

Amerikansk komediserie från 2013–14. Del 15 av 23. När Nick stöter på sin före detta flickvän försöker Jess övertyga honom om att han kan vara vän med henne.

22.55 The Big bang theory (R)

22.00 Nyheterna 23.00 Farmen (R) 23.30 New girl

0.00 Hawaii five - 0. 1.00 House. 2.00 Medium. 2.55 Glamour. 3.30–4.45

Hem till gården.

Amerikansk kriminalserie från 2013. Del 10 av 22.

Detektiv Benson tvingas att möta Lewis i rättssalen och hon mår dåligt av att återuppleva attacken.

Lewis gör allt för att vinna. Även 16/3.

Amerikansk komediserie från 2010. Del 9 av 24.

23.20 2 1/2 män 23.50 Criminal minds

0.45 Person of interest. 1.45 CSI. 2.45 Monk. 3.30 En callgirls dagbok. 3.55 Nya spår. 4.50 Ellen DeGeneres show.

5.35–6.00 Frasier.

6.05 Just shoot me. 6.30 Stargate Atlantis. (R) 7.25 Smallville. 8.20 Jims värld. 9.15 Våra värsta år. 10.15 Community.

10.45 Simpsons. (R) 11.45 Stargate SG-1. 12.40 Stargate Atlantis. 13.35 Seinfeld. 14.35 Simpsons. 15.35 Family guy. (R) 16.30 Scrubs. (R) 17.30 Men at work. 18.00 How I met your mother. Komediserie från 2009.

19.00 Family guy. Animerad komediserie från 2011. 20.00 Simpsons. Animerad komediserie från 2012. 21.00 2 1/2 män. Komediserie från 2013.

21.30 Anger management.

Komediserie från 2013. 22.00 Brooklyn nine nine. 22.30 Dads.

23.00 Scrubs. 0.00 How I met your mother. (R) 1.00 Men at work. (R) 1.30 Seinfeld. (R) 2.25 Spin city. 2.50 2 1/2 män.

(R) 3.15 Brooklyn nine nine. (R) 3.40 Dads. (R) 4.05 Skål. 4.30 Community. (R) 4.55 Simpsons.

(R) 5.20–6.05 Simpsons. (R)

6.00 Property ladder. 7.00 En plats på landet. (R) 8.00 Celebrity antiques roadtrip. (R) 9.00 The hotel inspector. (R) 9.55– 10.55 En plats i solen: Vintersol.

(R) 11.25 Property ladder. (R) 12.25 En plats på landet. (R) 13.20 Masterchef Australia.

14.20 En plats i solen. (R) 14.50 The hotel inspector.

15.50 Father Brown. (R) 16.45 En plats i solen: Vintersol. 17.45 Celebrity antiques roadtrip.

19.00 En plats på landet. Brittisk realityserie från 2011.

20.00 Father Brown. Brittisk dramaserie från 2012. 21.00 Dragons' den. Brittisk realityserie från 2013. 22.15 Undercover Boss UK. 23.15 Navy CIS. 0.15 Brottskod: Försvunnen. 1.15 The closer. 2.15 Monk. 3.15 En plats på landet. 4.05 En plats i solen – borta eller hemma bäst?

5.00–6.00 Antiques roadtrip.

9.00 En bok, en författare. (R) 9.20 Duellen. 9.30 Dalen vår.

(R) 10.00 Minnets mysterium.

(R) 11.00 Almarnas sista strid.

(R) 12.00 De sista jägarfolken.

(R) 13.00 Sanningen bakom legenden om Atlantis. (R) 14.00 Satelliterna styr våra liv. (R) 15.00 Fais pas ci, fais pas ça.

(R) 15.43 Kortfilmsklubben. (R) 15.50 Pregunta ya! (R) 16.00 UR Samtiden. 19.00 En bok, en författare. 19.20 Designreportage. Fredrik Matsson. (R) 19.30 Actors studio: Hugh Jackman. Hugh Jackman. (R) 20.10 Världens natur: Ett liv under jord.

(R) 21.00 Konsten att överleva.

21.55 Barnläkarna. För barn som inte kan bli behandlade med beprövade metoder måste läkarna experimentera. Dessa operationer är riskfyllda. (R) 22.55 Italienare i Amerika. (R) 23.50 En bok, en författare. (R) 0.10– 0.40 Banbrytande arkitektur. (R)

radio P1 5.29 P1-morgon. 5.35 Ring P1.

5.45 Morgonandakt. 5.55 Sjöväder. 5.59 P1-morgon. 9.30 Ring P1. 10.03 Kaliber. 10.35 Fjällradio! 11.03 Tendens.

11.35 Radioföljetongen. 12.00 Tolvslaget. 12.07 Meddelandetid. 12.10 Vetandets värld.

12.30 Luncheko. 12.55 Väder.

13.05 Kulturnytt. 13.20 Obs. 13.35 Vetenskapsradion forum.

14.03 Kulturdokumentären.

14.50 Kulturnytt. 15.03 Radiosporten. 15.04 Epstein och Nordegren i P1. 15.45 Dagens eko. 15.55 Väder. 16.00 Studio ett. 16.45 Dagens eko. 17.45 Dagens eko. 18.00 Ekonomieko. 18.07 Kulturnytt. 18.15 Lundströms Bokradio. 19.03 Radioteatern. 19.35 Radioföljetongen. 20.03 Tendens. 20.35 Ring P1. 20.45 Obs. 21.03 Radiokorrespondenterna. 21.37

Kulturnytt. 21.45 Tankar för dagen. 21.50 Väder. 22.10 Radiosporten. 22.12 Studio ett.

22.55 Dagens dikt. 23.07 Vetandets värld. 23.30 På minuten. 0.02 Fjällradio! 0.30 Kaliber. 1.02 Epstein och Nordegren i P1.

P2 6.00 Sisuradio. 6.30 Sisu-uutiset. 6.35 Oddasat. 6.40 Nyhe-

ter. 6.50 Klassisk morgon.

10.00 Ekot. 10.03–13.00 Klassisk förmiddag. 13.00 SR på persiska, romani, kurdiska, arabiska och på engelska. 15.30 Nyheter. 15.35 Rádio Sápmi.

16.00 Sisu-uutiset. 16.10 Studio Sisu. 16.50 Roketti. 17.00– 19.00 P2 på hemväg. 18.07– 18.15 Kulturnytt. 19.00 Ekot.

19.03 P2 Live.22.00 Musik mot midnatt. 0.00–6.00 Notturno.

P3 6.05 P3 musik. 6.30 Morgonpasset. 10.02 P3 med Sofie Nustad. 11.02 Knyckare i P3.

12.03 P3 med Sofie Nustad.

14.01 PP3. 16.06 Tankesmedjan. 17.06 Christer och Morgan rapporterar. 18.03 Verkligheten i P3. 18.30 Musikguiden i P3.

20.30 Musikguiden i P3 med gästredaktör Nicole Sabouné.

21.30 Musikmix. 22.03 Din

playlist. 23.07 Ligga med P3.

0.02 Vaken.

P4 5.59 Lokala program. 13.05 P4 extra. 14.57 Kulturnytt i P4.

15.04 Lokala program. 16.45 Dagens eko. 17.40 Kulturnytt i P4. 17.45 Barnradion. 18.00 Klartext. 18.10 Sisuradio. 18.15 Sisu-uutiset. 19.03 Sportextra.

21.40 Karlavagnen. 0.02 Vaken.

POSTTIDNING A Tipsa Dagen!

fredag den 7 mars 2014

Tårtdags men av annat skäl

D

et undgår numera knap­ past någon att den 8 mars är internationella kvinno­ dagen. I min familj har det alltid vankats tårta, eftersom det råkar vara min mammas födelsedag.

När hon föddes 1924 – ja, hon fyl­ ler 90 i morgon och ska firas så ordentligt som hon orkar med – var det endast i det socialistiska Sovjetunionen som kvinnodagen högtidlighölls. Datumet valdes för att påminna 257 om februarirevo­ dagar lutionen 1917, när kvar till inde ryska kvinnor­ ternationella na strejkade för mansdagen ”bröd och fred” och satte igång den process som ledde till att tsaren tvingades bort och till den mer kända oktoberre­ volutionen.

Februari? Svaret är enkelt: 23 februari i den julianska kalen­ dern, som fortfarande tillämpa­ des i Ryssland våren 1917, motsva­ rar 8 mars i den gregorianska.

K v i n n o dag e n b l e v faktiskt inte internationell på riktigt förrän 1978, när FN satte upp den på sin lista över dylika högtider. Det för­ klarar varför jag inte har några minnen av att den 8 mars betydde något annat än mammas födelse­ dag när jag växte upp.

I vår tid är väl det viktigaste att så kallade kvinnofrågor upp­ märksammas när det är befogat året runt, oavsett datum.

Dagen på tisdag Foto: Charlotta Raklitz

Tack för i dag

Känner du till en nyhet som Dagen borde skriva om? Hör av dig!

■

Mejl: tips@dagen.se Telefon: 08-619 24 24 Sms: 076-538 24 24

Hon ger missbrukare hopp igen

Carina Myman.

Svart klädsel för utsatta kvinnor Black thursday är ett kristet initiativ från 1980-talet som fått ny aktualitet.

En av de som hakat på är Sofia Camnerin.

På Kyrkornas världsråds gene­ ralförsamling i Busan, Sydkorea, i höstas väcktes tänket bakom gräsrotsrörelsen Black thursday till liv igen.

Sofia Camnerin, biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan, var på plats och gillade idén.

– Nyligen skrev någon på twit­ ter: Kommer ni ihåg vad vi be­ stämde i Busan? sva r t to r s dag . Black thursday är ett kristet initiativ från 1980-talet som fått ny aktualitet. Några av dem som hakat på är Sofia Camnerin och personalen på Equmeniakyrkans kansli i Alvik i Stockholm. På bilden: Inga Johansson, Sofia Camnerin, Lasse Svensson, Josefine Arenius, Lena Wohlfeil, Åsa Runström och Helen Åkerman.

Foto: Equmeniakyrkan

Tanken är att de som deltar ber till Gud att det våld som varje dag drabbar kvinnor runt om i världen upphör, också i Sverige.

svart på torsdagar. Oavsett väder och vind.

Därigenom visar man solida­ ritet med kvinnor och barn som drabbas av våld.

– Tanken är att de som deltar ber till Gud att det våld som var­ je dag drabbar kvinnor runt om i världen upphör, också i Sverige.

– Våld mot kvinnor är alltid aktuellt. Oavsett om det handlar om våldtäkt, trafficking eller den unga kvinnan som blir slagen av sin pojkvän, säger hon.

sofia camnerin

Inte bara för kvinnor Många har redan hakat på, ex­ empelvis bland personalen på Equmeniakyrkans kansli i Alvik i Stockholm.

– Vi hoppas att män också ska vara med. Detta är inte bara för kvinnor.

Klär sig i svart på torsdagar Sedan dess har Sofia Camne­ rin gjort vad hon kunnat för att dra igång ett Black thursdaynätverk i Sverige.

– Numera klär jag mig alltid i

Thomas Manfredh

Vädret – för fem dagar framåt I morgon

Söndag

Måndag

Tisdag

Onsdag +25 +20 +15 +10 +5 0 –5 –10

Elisabeth Sandlund, opinionsredaktör

Ansvarig utgivare: Felicia Ferreira 105 36 Stockholm Tfn: 08-619 24 00 Fax: 08-619 24 66

E-postadresser: fornamn.efternamn @dagen.se

Lördag 12:00

Redaktion

Söndag 12:00

Redaktionschef: Thomas Österberg Nyhetschef: Rickard Alvarsson, David Wingren Chef digitala medier: Ann Jonsson Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund

Måndag 12:00

Marknad

Vd: Felicia Ferreira Marknadschef: Claes Parsmo

Tisdag 12:00

Kundcenter

Prenumeration, utebliven tidning: 08-619 24 20, info@dagen.se Annons: 08-619 24 60, annons@dagen.se

Onsdag 12:00

Prenumeration 12 månader: 2 085 kr 6 månader: 1 125 kr 3 månader: 615 kr Autogiro: 179 kr/månad

Dagen i mobilen Gå in på m.dagen.se

Den mobila hemsidan ingår för dig som redan är prenumerant

–15

Solen upp Luleå Stockholm Göteborg Lund

06.19 06.26 06.48 06.40

Luleå Stockholm Göteborg Lund

17.09 17.33 17.59 17.56

Solen ner

Tryck: V-TAB, Västerås, 2014 Dagen ansvarar ej för obeställt material.