POSK program 2013-2017

1

Handlingsprogram inför kyrkovalet 2013 för

2

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

3

Vision

4 5 6 7 8 9 10 11 12

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan har som vision att Svenska kyrkan ska • spegla Guds vilja i gudstjänst och liv • förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod • erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning • respektera individen och glädjas åt mångfalden • vara en brobyggare mellan världens kyrkor • sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro • se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv • vara en profetisk röst i samhället som visar på ett liv i rättvisa och frihet

13

Detta vill vi verka för genom att arbeta enligt följande program.

14

Identitet och ideologi

15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27

POSK – ett gott parti

28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38

Rekryteringsbasen för POSKs förtroendevalda är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Detta är inte ett utslag av elitism utan en följd av vår uppfattning att kyrkan består av hela folket, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang, även om dessa naturligtvis också inkluderas. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK. Våra representanter är kunniga och kompetenta, och har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan. De drivs av ett inre engagemang och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. Vi bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. Det är den klart största grupp som förser kyrkan med beslutsfattare och samtidigt står helt självständig från de politiska partiorganisationerna.

Genom sina medlemmar bidrar POSK i kraft av sin storlek med representanter på alla nivåer aktivt till utvecklingen av Svenska kyrkan genom att påverka och vara resultatinriktade. Vår kyrkas ställning håller på att förändras, från självklar och särbehandlad till ifrågasatt och likställd, från en kyrka som förlitar sig på sina anställda till en organisation där de frivilliga har en betydande plats. Hur vi hanterar detta är avgörande för Svenska kyrkans framtid.

Därför är det viktigt vilka som är med och bestämmer och vilka visioner de har. Här har våra ungdomar en särskild betydelse. Kompetens, engagemang och ansvarstagande är avgörande egenskaper, liksom en gemensam ideologi, vilken detta program ger uttryck för.

Sida 1 av 8

Öppen remiss fram till den 31 december 2011

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Skilj kyrkan från staten – på riktigt

11 12 13 14 15 16 17

Att Svenska kyrkan har en särställning i samhället jämfört med övriga samfund är självklart, inte bara för att kyrkobyggnaderna utgör ett viktigt kulturarv utan framför allt på grund av att cirka 70 procent av befolkningen är medlemmar. Därav följer ett särskilt ansvar för kyrkan att vara relevant i samhället och i omvärlden. Däremot är det inte alls självklart att staten ska blanda sig i kyrkans angelägenheter. Den process som har påbörjats behöver fortsätta, och separationen mellan kyrkan och staten fullbordas. Därför måste de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan upphöra.

18 19 20 21 22 23 24 25 26 27

Förutom det principiellt betänkliga i att ha olika regler för olika samfund och att staten ensidigt bestämmer villkoren för ett enskilt samfund, så vore det bättre för Svenska kyrkan att slippa de begränsningar som nuvarande bestämmelser innebär. Lagen om Svenska kyrkan definierar bland annat en församling på ett sätt som gör det svårt att reformera kyrkans organisatoriska uppbyggnad, och inskränker möjligheterna för den enskilde att själv välja vilken församling hon eller han vill tillhöra. Men det är inte bara lagen om Svenska kyrkan som behöver ses över, utan framför allt skapar oviljan att skaka av sig arvet från statskyrkotiden problem. Ett tydligt exempel är det komplicerade och kostnadskrävande sättet att genomföra kyrkliga val. Detta är resultatet av en okritisk överföring av systemet för allmänna val till ett sammanhang där det inte passar.

28 29 30 31 32 33 34 35

Mångfald – en möjlighet

36 37 38 39 40 41 42

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom, och förutsätter att alla är beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka, liksom ödmjukheten hos dem som gör anspråk på att stå för den enda sanna uppfattningen i olika frågor. Vi i Svenska kyrkan behöver bli bättre på att hantera konflikter och härbärgera olika uppfattningar. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen mot en kyrka som karaktäriseras av mångfald och respekt.

Relationsförändringen mellan kyrkan och staten den 1 januari 2000 innebar att flera viktiga saker hände. Svenska kyrkan övergick från att vara en statlig myndighet till ett fritt trossamfund. På lokal nivå förlorade församlingarna sin ställning som kommuner för att i stället bli självständiga organisatoriska delar av det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan, och i stället för kyrkolagen som fastställdes av riksdagen antogs en kyrkoordning som kyrkan själv förfogar över. Samtidigt fanns det en tydlig ambition att så mycket som möjligt skulle förbli som förut. Det stiftades en särskild lag om Svenska kyrkan som garanterar att vissa fundamentala särdrag behålls, men även mindre väsentliga kännetecken som organisationsstruktur beskrivs i lagen. Det finns skäl att på sikt se över denna särlagstiftning.

En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är självfallet inte en homogen åsiktsgemenskap. Bland oss som är engagerade i kyrkan finns det en mångfald av uppfattningar, och inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka och konkretisera vad kristen tro och kristet liv innebär i ord och handling. Hela församlingen har del i ansvaret för kyrkans lära.

Ett särskilt ansvar har de förtroendevalda, liksom de som är vigda till tjänst inom kyrkan. Det är fråga om ett gemensamt uppdrag att förkunna det kristna budskapet.

Sida 2 av 8

Öppen remiss fram till den 31 december 2011

1

Kyrkans uppdrag

2

Svenska kyrkans karaktär

3 4 5 6 7 8

Folkkyrka Svenska kyrkan är en folkkyrka, en öppen kyrka som har ansvar för alla som bor i landet och därför inbjuder alla att delta. En kyrka som inte kräver personlig bekännelse av sina medlemmar behöver, för att behålla sin identitet, ha medarbetare som är förpliktigade till kyrkans lära genom vigning till biskop, präst eller diakon. Vigningstjänsten är ett uttryck för viljan till livslång tjänst i kyrkan under självständigt läroansvar.

9 10 11 12 13

Svenska kyrkan har uppdraget att ge tron vidare i varje tid och behöver en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap.

14 15 16 17 18 19

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

20 21 22 23 24 25 26

Områden i storstäder med mångkulturell och mångreligiös befolkning är en stor utmaning även för Svenska kyrkan. Som minoritetskyrka i sitt område behöver Svenska kyrkan utveckla nya arbetsformer för diakoni, undervisning, gudstjänst, ekumenik och mission.

Bland våra invandrare finns många kristna. Dessa är en tillgång som inte får glömmas bort.

Med sina skilda erfarenheter kan de berika och inspirera församlingarnas gudstjänstliv och övriga verksamheter. Att stärka känslan av att höra till Svenska kyrkan är en uppgift för alla kyrkans församlingar, även i en mångkulturell omgivning.

27 28 29 30

För de allra flesta är det självklart och glädjande att det finns diakoner, präster och biskopar av båda könen i Svenska kyrkan. POSK delar denna positiva inställning och är emot all slags särbehandling på grund av kön, såväl när det gäller anställda och förtroendevalda som övriga frivilliga i Svenska kyrkan.

31 32 33 34 35 36

Stift

37 38 39 40 41 42

Rikstäckande

Svenska kyrkan är en episkopal kyrka, det vill säga är indelad i stift med biskopar som ledare.

Biskop och stiftsstyrelse ska främja församlingarna i deras uppgift. POSK vill verka för att stiften lyhört uppfattar församlingarnas behov och främjar deras liv. Stiften ska inspirera till uthållighet i vår tid med en vikande kyrklighet men ett ökat andligt intresse. Församlingarnas självklara närvaro i människors viktiga livssituationer är betydelsefull.

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet. Varje församling behöver personal med både bred och djup kompetens för att tillsammans med frivilliga arbeta i enlighet med församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Pastoraten behöver vara tillräckligt stora för att kunna klara sin ekonomi och de många uppgifter som i dag ligger på arbetsgivare, bland annat ansvaret för en god Sida 3 av 8 Öppen remiss fram till den 31 december 2011

1 2

arbetsmiljö. Många församlingar kommer att möta ekonomiska påfrestningar, detta gäller såväl glesbygdspastorat som storstadsförsamlingar med få kyrkotillhöriga.

3 4 5 6

I hela landet ska det finnas rimliga möjligheter att delta i kyrkans gudstjänstliv och verksamhet. POSK vill verka för att kyrkans system för ekonomisk utjämning ändras så att olikheterna i kyrkoavgift för personer med samma betalningsförmåga inte blir orimligt stora.

För att på sikt klara ekonomin krävs också ändringar i församlings- och pastoratsindelningen.

7 8 9 10 11

Stiften som har ansvaret för att självständiga församlingar och pastorat är lagom stora behöver föra en nära dialog med dem som berörs av förändringar. POSK anser att detta meningsutbyte bör utgå från en reflektion över vad en församling är och hur den kan verka med utgångspunkt i det lokala engagemanget. Stiften bör i framtiden ges en större roll i den ekonomiska utjämningen och erbjuda pastoraten ökat stöd inom olika områden.

12 13 14 15 16 17 18 19

Församlingstillhörighet

20 21 22 23 24 25

POSK har sedan 1980-talet strävat efter att öka möjligheterna för dem som tillhör Svenska kyrkan att kunna engagera sig i en annan församling än hemförsamlingen genom att ge möjlighet att bli vald till förtroendeuppdrag där. POSK vill också till att börja med verka för att genomföra de begränsade möjligheter till en friare församlingstillhörighet som är förenliga med Lagen om Svenska kyrkan. På sikt bör den enskilde få ännu större möjligheter att påverka sin församlingstillhörighet utifrån sitt kyrkliga engagemang.

26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36

Demokrati

37 38 39 40 41 42 43 44

Ett enklare och billigare valsystem bör införas. Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar framför allt frågor som rör församlingar, inte enskilda medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. Särskilt viktig är behandlingen av lärofrågor. POSK menar därför att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt av kyrkofullmäktige. På församlingsnivå bör kyrkliga val vara personval.

POSK slår vakt om kyrkans närvaro i hela landet genom de territoriella församlingarna, som är ett uttryck för ansvaret för alla som tillhör kyrkan oavsett var de är bosatta. De territoriella församlingarna är basen för kyrkans verksamhet, vilket innebär ett ansvar för alla som vistas inom församlingens område. Samtidigt är den enskilde fri att delta i gudstjänst- och församlingsliv i vilken församling den vill. Genom clearingsystemet är det kostnadsfritt att välja en annan kyrka än hemkyrkan för de kyrkliga handlingarna – dop, konfirmation, vigsel och begravning.

Att Svenska kyrkan har en demokratisk uppbyggnad tillhör hennes identitet och betraktas som en självklarhet. Demokratin har sin grund i varje enskild kristens ansvar för kyrkan. Dopet är den grundläggande vigningen till ansvarstagande och också till tjänst i kyrkan. Utformningen av demokratin kan dock skifta över tid. Alla frågor kan inte bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion. POSK menar därför att biskoparna ska vara fullvärdiga ledamöter i kyrkomötet, och de har förutom sin roll i läronämnden ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i lärofrågor.

Sida 4 av 8

Öppen remiss fram till den 31 december 2011

1

Svenska kyrkans verksamhet

2 3 4 5 6 7 8 9 10

Levande församlingar

11 12 13 14 15 16

I Svenska kyrkan finns det och behövs många som tar ansvar och gör ideella insatser inom olika områden. Betydelsen av insatser i församlingslivet är stor både för den enskilde och för församlingen och kommer att öka än mer. POSK vill, som ett uttryck för vår kyrkosyn, värna om det ideella engagemanget och ta till vara de frivilligas olika kompetenser, till exempel som förtroendevalda, samt stimulera och utveckla engagemanget genom utbildning, delaktighet, inflytande och ansvar.

17 18 19 20 21

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg.

Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. Det bör finnas minst en diakon i varje pastorat.

22 23 24 25 26 27 28

Musiken i kyrkan ska vara ett redskap att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken har en stor roll i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som kan förstärka och förtydliga evangeliet om Jesus Kristus. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet, och Sveriges Kyrkosångsförbund som är en självständig organisation i nära samarbete med Svenska kyrkan är Sveriges i särklass största körorganisation. POSK menar att detta arbete är viktigt även i framtiden.

29 30 31 32 33 34 35

Barn och ungdomar

36 37 38 39 40

Gudstjänstlivet behöver erbjuda möjligheter för familjer och ungdomar att delta. Kyrkan måste föryngras och därför använda många olika former för att involvera barn och ungdomar.

POSK menar att starka barn- och ungdomsrörelser är viktiga för kyrkan och stöder Svenska Kyrkans Unga, Salt, Credo med flera.

Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande församlingar är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse till alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar.

Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras. Det är angeläget med ett brett utbud av gudstjänstformer och att det finns en mångfald av uttryckssätt i gudstjänsten för olika åldrar och livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta behöver framträda tydligt så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.

Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden. Konfirmationsseden viker och de ungdomar som i dag väljer konfirmation är i minoritet. Svenska kyrkan har ett ansvar för dopuppföljning och POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Därför behöver vi hitta nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan eller i gemenskapen på internet.

Sida 5 av 8

Öppen remiss fram till den 31 december 2011

1 2 3 4 5 6

Rekrytering och utbildning Utbildningarna till tjänst i kyrkan ska tillföra den kompetens som församlingarna behöver för att fullgöra sitt uppdrag. Svenska kyrkans anställda behöver ha en god teoretisk och praktisk utbildning. POSK anser att teori och praktik behöver integreras mer med varandra och delar av utbildningarna bör vara gemensamma. Präst- och diakonvigning är ett uttryck för viljan till livslång tjänst i kyrkan. Frågan om diakonatet behöver bearbetas ytterligare i Svenska kyrkan.

7 8 9 10 11 12 13 14 15

Svenska kyrkan behöver bli bättre på att rekrytera kandidater för tjänst inom kyrkan. De gudstjänstfirande gemenskaperna är en naturlig bas för rekrytering. Att finna blivande kyrkoarbetare är en viktig uppgift i alla församlingar och stift. Gruppen unga konfirmandledare är ett av kyrkans största ungdomsarbeten och därför en viktig rekryteringsbas, och programmet Volontär i Svenska kyrkan är ett sätt att låta unga människor pröva tjänst. Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Därför bör kyrkomusikernas tjänster innefatta instrumentalundervisning. Rekryteringen behöver förstärkas för att undvika att det uppstår brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.

16 17 18 19 20

Varje församling behöver väl fungerande arbetslag där företrädare för de olika kompetensområdena har en hög yrkeskompetens och kan verka tillsammans för att församlingens grundläggande uppgift ska bli utförd på ett bra sätt. Såväl kyrka som samhälle är stadda i ständig förändring och därför anser POSK att en ny utbildningsorganisation också bör innefatta möjligheter till kontinuerlig fortbildning.

21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

Anställda och förtroendevalda

31 32 33 34 35 36 37 38 39

Svenska kyrkan i utlandet

Svenska kyrkan har många anställda och ska vara en bra arbetsgivare som erbjuder god arbetsmiljö. Till en god arbetsmiljö hör en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. Det är viktigt att klargöra rollfördelningen mellan anställda och förtroendevalda och mellan kyrkoherdar och andra arbetsledare. Kyrkoherden är chef för alla anställda i församlingen eller pastoratet och därför ställs höga krav på kyrkoherdens kompetens och lämplighet.

Förhållandet mellan kyrkoherden och övriga i kyrkorådet ska präglas av ett gemensamt ansvarstagande och insikt om skillnaden mellan styrelse- och chefsuppgifter. I vissa frågor har kyrkoherden ett självständigt ansvar genom vigningstjänsten. Kunskap om och respekt för varandras roller, delaktighet och inflytande är nyckelord.

Svenska kyrkan i utlandet är en betydelsefull del av kyrkan som vänder sig till alla de svenskar som vistas utanför Sverige en längre eller kortare tid. Det är angeläget att utlandskyrkans arbete blir en naturlig del av Svenska kyrkan samt knyts ekumeniskt till de kyrkor som finns där verksamheten är förlagd, med insikt om vad som är lämpligt att göra ekumeniskt. Visby stift har ett särskilt ansvar för församlingar och präster i utlandet. POSK arbetar för att utlandsförsamlingarna ska bli representerade i kyrkomötet och i styrelseorganet för Svenska kyrkan i utlandet.

Sida 6 av 8

Öppen remiss fram till den 31 december 2011

1

Svenska kyrkans ansvarstagande

2 3 4 5 6 7

Mångfald och respekt Liksom de stora kyrkorna ute i världen rymmer Svenska kyrkan många andliga traditioner.

POSK ser mångfald som en rikedom och vill verka för respekt, förståelse och möten mellan olika traditioner. POSK-grupperna lokalt, i stiften och på riksnivå vill vara mötesplatser i kyrkan där en förtroendefull dialog kan föras och en stark gemenskap kan uppstå trots skilda bakgrunder och traditioner.

8 9 10 11 12 13

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och uppmuntrar därför samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan. För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar för att hantera interna meningsmotsättningar.

Detta ger bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

14 15 16 17 18

Brokyrka

19 20 21 22 23

POSK menar att anslagen till KV och LVF bör prioriteras och att ett närmare samarbete mellan KV och LVF bör eftersträvas. Vidare bör Svenska kyrkan arbeta för att bättre kontakter skapas mellan KV och de kyrkofamiljer som hittills valt att stå utanför det ekumeniska arbetet. Svenska kyrkan har en lång tradition som brokyrka och därför ett särskilt ansvar att arbeta för kyrkans synliga enhet.

24 25 26

Den ökade integrationen inom Europa kräver förstärkta resurser framförallt till den europeiska kyrkogemenskapen (KEK) för bevakningen av och påverkan på det arbete som EU bedriver inom framför allt det sociala området och i invandringsfrågor.

27 28 29 30 31 32

Församlingarnas medarbetare behöver vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga värdegrund och identitet för att kunna verka i dialog med den nyandlighet, allmänreligiositet och sekularisering som präglar vår tid. I det alltmera mångkulturella och mångreligiösa samhället vi lever i har vi som kyrka också ett ansvar att mötas i religionsdialog.

POSK anser att det ekumeniska arbetet ska drivas vidare med kraft. Detta sker nationellt i Sveriges kristna råd, bland annat genom överläggningar med andra kristna kyrkor och samfund samt genom stöd åt lokalt ekumeniskt arbete. Det sker också internationellt inom Kyrkornas Världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF).

Sida 7 av 8

Öppen remiss fram till den 31 december 2011

1 2 3 4 5 6 7 8

Samlevnad För POSK är det självklart att alla, oavsett sexualitet, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan och i POSK. I Sverige är det möjligt att ingå äktenskap mellan parter med samma kön genom borgerlig vigsel sedan den av riksdagen beslutade könsneutrala äktenskapslagstiftningen trädde i kraft den 1 maj 2009. Efter kyrkomötets beslut är det från den 1 november 2009 även möjligt att ingå äktenskap mellan parter med samma kön genom vigsel i kyrkan. Beslutet innebär samtidigt att ingen enskild präst har skyldighet att förrätta sådan vigsel.

9 10 11 12 13

POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande och att det beslut som har fattats ska stå fast. Det är dock angeläget att respektera både dem som anser att äktenskap borde vara reserverat för relationen mellan en man och en kvinna och dem som omfattar den nya utvidgade synen på äktenskapet så att man visar omsorg om de människor det gäller.

14 15 16 17 18 19 20 21 22

Internationellt arbete

23 24 25 26 27 28 29

Förvaltarskap

30 31 32 33

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. Vi vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.

34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

Miljö och rättvisa

Svenska kyrkans internationella arbete finansieras med insamlade medel, gåvor, anslag samt bidrag från till exempel Sida. POSK ser positivt på att de administrativa kostnaderna helt överförs till Svenska kyrkans nationella nivå, så att inga insamlade medel behöver användas till administrativa kostnader i Sverige. Arbetet med opinionsbildning är viktigt och bör fortsätta, liksom stödet att rekrytera och utbilda internationella ombud i församlingarna och stödet till vänförsamlingsprojekt. Genom opinionsbildning bör pastoraten stimuleras att anslå medel till internationell diakoni och mission. Det är angeläget att lära av och stödja internationella kontakter.

POSK anser att all förvaltning av egendom i kyrkan ska göras i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltarskapet i bibeln utmärks av att vi av Gud har fått gåvor, som både vi och våra medmänniskor ska ha glädje av. Att förvalta dessa Guds gåvor är ett uppdrag som sträcker sig mot framtida generationer. POSK menar därför att all egendomsoch kapitalförvaltning ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas på ett etiskt och ekologiskt ansvarigt sätt.

POSK anser att kyrkan ska tala tydligt om miljökonsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser på ett ohållbart sätt, och vikten av rättvisare resursfördelning av tillgångar i fattiga länder. En ohållbar livsstil orsakar förutom sociala orättvisor och miljöförstöring också klimatförändringar. Vi riskerar alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi människor kan bromsa den negativa utvecklingen genom att vi värnar skapelsen. Ett sätt att ta ansvar är att endast efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö som gynnar en hållbar utveckling i samklang med hela skapelsen. Därför är det naturligt att POSK förespråkar ett hållbart nyttjande av jordens resurser och rättvis handel.

Sida 8 av 8

Öppen remiss fram till den 31 december 2011