People by PostNord 1_2019 Svensk by postnord

#1 2019

145

härliga postnordare i detta nummer: Britta håller takten, Heidi tar gärna skit och Patrick gör det omöjliga. Och 139 till.

Sanningssägare! Därför lyssnade åttio chefer på Cezar

128

Equ iandus et occab ipsa, Tine Anundsen denter loste. Equlia Anders Palm denter Equ et occab ipsam, Samir Razak. Diter loste. Equlia Hassan Masaoud denter

The new flexible T-Cross.

An interior easy to rearrange to suit your needs – the new T-Cross is adjustable, allowing more legroom, or more room for luggage, or the space to load very long things. Moreover, lots of advanced safety features are included. For example, the new T-Cross brakes for pedestrians, helps keeping you in the lane, and warns you when you get tired. Discover the greatness of a compact SUV.

Find your nearest dealer on www.volkswagen.se Bränsleförbrukning blandad körning från 5,9 – 6,3 l/100 km. CO2-utsläpp från 131 – 142 g/km. Skattegrundande CO2-utsläpp från 112 g/km. Miljöklass Euro Bilen på bilden är extrautrustad. Vi reserverar oss för ändringar och avvikelser.

Volkswagen

Välkommen!

S LU T S AT S E N *

PostNord

fotboll

>>> Zishan Munir, lastbilsförare i Oslo, desarmerar en konflikt genom att börja prata om Premier League på sidan 48. Brevbäraren Jan Geertsen i Randers, Danmark, drömmer om att se stadens lag ”De blå hästarna” högst upp i Superligans tabell på sidan 11. När Cezar Husseini, lastbilsförare i Veddesta utanför Stockholm, fick tala inför åttio höga chefer jämförde han god arbetsmiljö och bra ledarskap med ett framgångsrikt fotbollslag. Se sidan 52. Slutsatsen: träffar du en kollega för första gången så rekommenderar vi fotboll – det gröna fältets schack – som en passande isbrytare.

De små berättelsernas magi

PS. >>> 2006 ställde Larry Smith, grundaren av Smith Magazine, en fråga till sina läsare: Kan du berätta om ditt liv med sex ord? Sedan dess har ”sex ords-memoarer” blivit ett globalt fenomen och en bästsäljande bokserie. På sixwordsmemoirs.com har de publicerat över en miljon memoarer – som till exempel ”Married by Elvis, divorced by Friday”, ”From migrant worker to Nasa astronaut” eller ”I still make coffee for two”.

Var är nyheterna?

People by PostNord är ett magasin som berättar om PostNords medarbetare. Du som har tillgång till PostNords intranät hittar nyheter och information där. Kommentera gärna artiklarna i Yammergruppen: People by PostNord.

B I L D E R B A KO M S C E N E N

RICKARD KILSTRÖM

FREDDY BILLQVIST

STOCKHOLM. Omslagspojken Cezar Husseini med dottern Kianna framför Magnus Laupas kamera. PEOPLE BY POSTNORD

RANDERS. Jan-, Gitte- och katten Albert Geertsen bjöd vår fotograf Freddy Billqvist på kaffe.

PEOPLE BY POSTNORD. Ansvarig utgivare: Thomas Backteman Chefredaktör: Malin Nordén Landsredaktörer: Robert Långström (Sv), Michael Kirkeby (Dk), Maiju Karhunen (Fi) och Sigurd Bjerke (No). Form: Erik Westin Bildredaktör: Magnus Laupa Språkkoordinator: Louise Holpp Övriga medverkande: Eriq Agélii, Julia Spector, Björn Thorvaldsen, Grethe-Birgitte Friis Jakobsen, Salla Virkkunen, Malin Dahlberg, Fredrik Arvidsson Produktion: Spoon Tryck: V-TAB Mejl: peopleby@postnord.com

BANFA JAWLA

* Redaktionen drar en högst ovetenskaplig slutsats om saker som förenar postnordare, baserat på intervjuerna i magasinet.

”For sale: baby shoes. Never worn.” Vissa vill kalla det för världens kortaste roman. Myten säger att författaren Ernest Hemingway slog vad med några vänner på en restaurang att han kunde skriva en hel historia på sex ord, och skrev dessa sex ord på en servett. Ursprunget är egentligen betydligt äldre än Hemingway – men poängen är att en bra berättelse inte handlar om dess storlek eller antal ord, utan om vilka bilder orden sätter i läsarens huvud. Ambitionen med People by PostNord är inte att vara MALIN NORDÉN Chefredaktör, Hemingway. Men den är att People by PostNord berätta. Inte om PostNord, utan om alla som jobbar på PostNord. Från lastbilsföraren Britta i Odense som dansar sig genom livet, via Cezar i Järfälla som ställde 80 chefer mot väggen till äventyraren Tim i Oslo som cyklade till Ryssland för att se fotbolls-VM. Alla har vi en historia att berätta – och vi vill berätta era. People by PostNord är PostNords nya medarbetarmagasin. Det går ut till alla medarbetare i Norden och vi hoppas att du tycker det är inspirerande att ta del av magin i dina kollegors berättelser, stora som små. Eller om jag beskriver magasinet i sex ord: Om människor – med eller utan uniform.

INNEHÅLL #1-19

Gyrild Thune driver på.

CHRIS MALUSZYNSKI

MAGNUS LAUPA

FREDDY BILLQVIST

Alexis Larsson jagar tjuvar.

Gänget i Arlöv gör det omöjliga.

Terje Eide tappar aldrig takten.

Andrea Schlechter ligger på gränsen.

Liv Najjar ställer gammalt mot nytt.

RENJA NURMI

CHRIS MALUSZYNSKI

Rudi Harlo lägger livspussel.

PEOPLE BY POSTNORD

INDEX

Vi är tta med i de r numme Vi som är intervjuade:

JOHAN HÖRBERG

Abdelkader Chemlali 30 Alexis Larsson 23 Andrea Schlechter 15 Anna Hindborg 30 Anna-Maj Melin 32 Britta Holk 8 Britta Mejer 40 Bure Noréus 60 Cezar Husseini 42 Christer Ekstrand 16 Claes Linder 64 Emil Plahn 30 Emma Stèen 17 Gyrild Thune 13 Göran Lindqvist 41 Harri Parviainen 36 Hassan Masaud 31 Haxhi Restelica 8 Heidi Voutilainen 50 Jan Geertsen 11 Jonas Wahlsten 60 Krista Yliruusi 60, 65 Lisa de Wahl 59 Magdalena Robsarve 59 Vi som är omnämnda: Aki Liikanen 37 Anders Lindholm 18 Anna Peräjoki 65 Arild Lund 34 Aron Khan 49 Birthe Larsen 57 Björn Mossberg 16 Catharina Landgren 16 Christer Haglund 25 Christer Kostet 15 Claus Enevoldsen 11 Diana Beck Jørgensen 15 Elisa Rakkolainen 50 Emelie Ericson 25 Erik Hansen 49 Espen Ellingsberg 41 Essi Harjanti 50 PEOPLE BY POSTNORD

Ferhat Yasa 8 Frank Høj 11 Frank Uzlastiran 9 Gabriella Clausén 41 Gilbert Svensson 66 Harri Pajula 65 Harri Tuominen 8 Henne Ihle 15 Håkan Cragéus 25 Isabell Albinsson 41 Jakob Persson 39 Jemina Parm 8 Jens Boye 49 Jesper Pedersen 11 Jesper Robdrup 55 Jessica Nyström 25 Jette Andersen 15

Jian Reyes 12 Joakim Strömberg 41 Johan Abrahamsson 34 Johan Björklund 25 Johanna Zaitri 8 Jonas Halvardsson 25 Jonas Westerberg 25 Josefina Saarinen 41 Jørgen Tvenstrup 11 Kati Lappalainen 8 Kati Packalén 65 Katri Lahti 8 Keld Lindbjerg 41 Kent Ohlsson 25 Kevin Nielsen 14 Kristian Lund 9 Kristine Norman 18

Malin Nordén 3 Martin Dam 54 Michael Hansen 30 Michael Toxværd 31 Patrick Svensson 17 Rasmus Plæp 31 Rickard Örn 38 Rina Haverinen 50, 61 Ronnie Halonen 14 Rudi Harlo 65 Sari Paananen 8 Sofie Skadal 8 Susanne Christensen 49 Svend Stemann 54 Tatjana Harder Erdal 12 Teit Høilund-Carlsen 31 Terje Eide 9 Thomas Backteman 44 Tim Bogdanov 33 Tomas Lundström 10 Zishan Munir 48 Kujitim Inseni 48 Lars Pilgaard 49 Laura Honkarila 8 Lauri Sarparanta 8 Linda Berg 41 Liv Najjar 62 Malin Nilsson 16 Mandeep Grewal 12 Marie-Louise Tysén 41 Markus Lindholm 39 Martin Webb 44 Martti Järventie 65 Mea Grönholm 50 Mikael Sjöström 25 Mike Strøander 49 Mikko Nurmi 8 Mikko-Antero Savolainen 50 Oskar Brunnberg 41 Ossi Pakkanen 37 Per Nylander 46 Per Rasmussen 49 Peter Alborghetti 18 Philip Wik 46 Preben Larsen 11 Preben Mikkelsen 15

Raymond Iversen 48 Robban Malm 46 Robert Luomala 25 Roland Egnestam 41 Sami Elmi 12 Samu Tallniemi 8 Sebastian Jellema 15 Sigurd Tullberg 66 Simon Schultz 16 Stefan Iversen 6 Stig Reidmar 66 Suvi Vitale 50 Svein Andersen 49 Terese Sjølli 13 Terje Mortensen 9 Tero Mehtänen 50 Thomas Augustsson 46 Tomi Vuorinen 37 Toni Karinen 65 Torgeir Eriksen 14 Trude Evensen 9 Tuukka Hyyppä 37 Ulf Widman 25 Åsa Palm 18 5

MIN PLATS / BORNHOLM

JESPER KLEMEDSSON

” Jag sätter en ära i att vara här” TVÅ GÅNGER PER dag är jag här. I Gudhjems hamn, där alla är du med varandra: fiskarna, hamnfogden och de boende. Man är en del av familjen, bland stenpirarna som är insprängda i klipporna och hamnpromenaden med gatsten. På sommaren är det tusentals glada människor i hamnen. På vintern känner man det stilla lugnet. Jag sätter en ära i att vara här varje dag precis klockan 10.00 och 14.15. Då lägger nämligen postbåten Peter till. En gammal kutter från 1930 som fraktar post till och från de små öarna Christiansø och Frederiksø. Jag hjälper till med att förtöja båten och skulle gärna gå ombord – om jag inte blev så sjösjuk. Så jag håller mig på land och njuter av arbetet med trossarna, stämningen i hamnen och av att lossa och lasta paketen till och från öarna. Som många andra handlar de 88 boende på Christiansø och Frederiksø på nätet, och så skickar de många paket med inlagd sill åt det andra hållet. Mycket av sillen hamnar på fina restauranger i Köpenhamn. STEFAN IVERSEN, BREVBÄRARE BERÄTTAT FÖR MARIE-LOUISE ARNFAST

P E O P L E BY P O ST N O R D

Cymbaler, pärlhjärtan och magiska sekunder. Pick up bjuder på snabba nedslag i postnordarnas värld. Häng med. Mejla och berätta om ditt mobilfoto: peopleby@postnord.com

MIN BILD

Firad med finess ”Min sambo Morten avskyr att fira sin födelsedag. Men man fyller bara 30 en gång i livet, så därför planerade jag ett ordentligt firande. Morten väcktes med pannkakor och bacon, ballonger, presenter och små paket med godsaker från SebastienBruno. Jag tog 20 bilder av frukostbrickan innan jag blev nöjd. Det beror nog på att jag är utbildad fotograf. Senare på dagen leddes Morten ut ur lägenheten med förbundna ögon. Vi åt middag på Smalhans med hans familj från Arendal som kom på överraskningsvisit. Han blev väldigt glad.” SOFIE SKADAL , INNEHÅLLSPRODUCENT FÖR SOCIALA MEDIER, OSLO

En adrenalinchock ”Mina barnbarn Willas och Logan betyder enormt mycket för mig. De bor nära oss och vi träffas mycket under veckorna. Vi är på lekplatsen, går på utflykt på mossen, leker i snön på vintern – och nu har vi börjat följa den äldste på simning och fotboll. Här är vi på Amager Strand. Att bli farmor har verkligen berikat mitt liv. Man älskar ju sina barn, men att man skulle få så många känslor även för sina barnbarn överraskade mig. Jag kommer tydligt ihåg det lyckorus jag kände första gången jag höll mitt barnbarn i famnen. Det var som att få en adrenalinchock. Och det är fint att se sin son bli pappa och följa hur han är med sina barn. Det gör mig stolt.” BRITTA HOLK, INKÖPARE, KÖPENHAMN

Hjärtan ger hjärtan ”I vintras skrapade jag fram ett hjärta på en av bilens frusna rutor till min femåriga dotter för att ge henne en bra start på veckan. Hon blev jätteglad och några dagar senare fick jag ett hjärta av pärlor tillbaka. Det fick mig att tänka på den kedjereaktion som startar när vi gör något bra för någon annan. Om vi som chefer går från ord till handling och skapar bra förutsättningar för våra medarbetare, då får vi hjärtan tillbaka i form av engagemang.”

LISTAN

” Eurovision är humor och glädje”

SAR I PAA NAN EN har älskat Euro vision Song Contest sedan 1983. Då satt hon med sin pappa framför radion och lyssnade, men sedan 1990-talet följer hon tävlingen på tv. Hon är medlem i Finlands Eurovisionsklubb som varje år anordnar ett event där medlemmarna sätter betyg på alla deltagande länders SARI bidrag. PAANANEN – Mycket har förändrats och det >>> Sari är Invoicing är trist att den stora Specialist och jobbar på orkestern försvunPostNord i Vantaa, nit. Men man bör Finland. Närmaste definitivt ta kollegorna är Johanna Eurovision Song Zaitri, Kati Lappalainen, Contest med humor Harri Tuominen, Lauri och glädje. När Sarparanta, Jemina Conchita Wurst Parm, Katri Lahti, Mikko vann berättade en Nurmi, Samu Tallniemi, vän i Köpenhamn Laura Honkarila och att många Ferhat Yasa. fängslades så av den skäggiga vinnarens utseende att de började virka skägg åt sig själva, berä ttar Sari. Eurovision-fans är väldigt positiva, enligt Sari. Det finns inga sura miner och man uppmuntrar skandaler. – Ingen Eurovision Song Contest utan en skandal, kan man säga. MAI JU KAR HUN EN

5 Saris favoriter att värma upp med inför Eurovision

> Carola: ”Evighet” (2006) > Marie Myriam: ”L’oiseau et l’enfa nt” (1977) > Charlotte Nilsson: ”Take me to your heaven” (1999) >S ilvi Vrait: ”Nagu merelaine” (1994) >M or ve Ötesi: ”Deli” (2008)

HAXHI RESTELICA, TERMINALCHEF, MALMÖ 8

P E O P L E BY P O ST N O R D

LISTAN

TEXT: SISSEL FANTOFT FOTO: CHRIS MALUSZYNSKI

Terje Eide Gör: Administrativ chef i Langhus, Norge. Närmaste kollegor är Frank Uzlastiran, Kristian Lund, Trude Evensen och Terje Mortensen.

5 Terjes favorittrummisar

”Det låter rått!”

> Jeff Porcaro, Toto > Ian Paice, Whitesnake > Ringo Starr, Beatles > Lars Ulrich, Metallica > Peter Criss, Kiss

Terje Eide föddes i takt: ”Det är en fantastisk glädje i att spela trummor.”. – BÅDE MAMMA OCH pappa spelade flera instrument. Jag började spela trummor i Lerstad skolorkester och sedan fortsatte jag i ungdomsband. När jag blev vuxen bar det ut på vägarna med Tobbens Danseband, där jag var sångare från 1989 till 2009, berättar Terje Eide, som är administrativ chef i Langhus i Norge. När det är fest på PostNord spelar han trummor tillsammans med andra kollegor med musikerfarenhet. P EEO N ONRO D R D OPPLLEEBY BYP OPST O ST

– Då blir det alltid bra stämning! Annars spelar jag med bandet En gang te, och vi övar i skyddsrummet en gång i veckan. Vi har faktiskt fått skivkontrakt med Tylden & Co, säger han. Det är en fantastisk glädje i att spela trummor, menar Terje. – Det finns så otroligt många olika takter, och så låter det rått! Kärleken till musiken har också gett mig den gåvan att jag spelar de flesta instrument.

Vill du höra hur det låter? Följ oss på Instagram #peoplebypostnord

FYSIKLEKTIONEN / 3D-PRINTER

En kopia av verkligheten Säg hej till Stratasys J750, din nya kollega som kan skriva ut kroppsdelar.

”VET INTE BEGRÄNSNINGEN” ”Det som är så spännande är att vi inte vet begränsningen av vad vi kan göra ännu, eftersom det går att blanda så ofantligt många material och olika kombinationer”, säger Tomas Lundström, chef för 3D på PostNord Strålfors.

MILJONER VARIANTER Varje print kan ges 360 000 olika karaktärer. På det kan 30 olika material kombineras, vilket ger miljontals möjliga varianter.

KAN TA EN DAG > UNIKT MATERIAL PostNord Strålfors använder 3D-printern för att tillverka marknadsmaterial och miniatyrprototyper för säljstöd, men även för att underlätta planering och visualisering.

STADSDELAR OCH FARTYG Bland annat har PostNords kunder skrivit ut miniatyrer av stadsdelar, fartyg och repliker av antika museiföremål.

En utskrift kan ta alltifrån fem minuter till en hel dag.

BESTÅR AV DROPPAR Detaljrikedomen kommer av att utskrifterna byggs upp i 0,016 millimeter höga lager bestående av mikrometerstora droppar av olika material, så kallade fotopolymer.

VERKLIGT PÅ INSIDAN Tack vare lagerprincipen går det att styra utskriftens invändiga geometri, vilket betyder att printen kan efterlikna verkligheten även på insidan.

KOPIA AV ETT HJÄRTA Den kanske mest spektakulära utskriften hittills är en exakt kopia av ett barns hjärta som användes i förberedelserna inför en operation.

”Jag kan fortfarande chockas över hur verklighetstrogna utskrifterna blir”, säger Tomas Lundström, chef för 3D på PostNord Strålfors i Sverige. Stratasys J750 har hittills skrivit ut allt från gymnastikskor till en kopia av ett barns hjärta. Ingen vet var det ska sluta.

P E O P L E BY P O ST N O R D

TEXT: MICHAEL KIRKEBY FOTO: FREDDY BILLQVIST

HEARTS@POSTNORD

” Ibland är det summan av alla små saker som gör vardagen lite bättre”, säger Jan Geertsen.

Den magiska halvminuten ”VAR VILL DU ha paketet?”, frågar Jan Geertsen. ”I källaren, i köket eller i ett rum?”. Egentligen behöver han inte fråga, han vet redan. De flesta vill att paketen ska ställas på samma plats varje gång. Han vet därför att han tar sig tid att lära känna sina kunder. – När man kör en fast rutt lär man känna både sitt kvarter och sina kunder. Jag har kört ut paket här i tre år och trivs väldigt bra med det. Jag är kanske inte kompis med kunderna, men folk känner mig och vi hälsar på varandra. Då känner man sig väl mottagen, säger han. Längs de lugna villavägarna i nordvästliga Randers i Danmark är Jan ett välbekant ansikte. Folk hälsar och Jan hälsar tillbaka. Här finns inte mycket som stör känslan av lugn och ro. Det gör inte heller Jan Geertsen när han kommer i sin stora Fiat Ducato och levererar paket och expressbrev till de boende i stadsdelarna Hornbæk och Helsted. – Jag kan också ringa upp en kund och fråga var jag ska ställa deras paket om de inte har anmält Mottagarflex. Det tar bara en halv minut. Men det man vinner räcker mycket längre än så. Ibland är det summan av alla små saker som gör vardagen lite bättre – och vem gillar inte det? Jag är övertygad om att det lönar sig i längden. Efter jobbet åker Jan hem till frun och katten i huset lite utanför Randers. Du har också stor chans att hitta honom på fotbollsarenan Randers Stadium där han drömmer om att se ”De blå hästarna” högst upp i Superligans tabell.

JAN GEERTSEN Gör: Brevbärare i Randers, Danmark. Jobbat i 31 år: Jan började på Post Danmark 1988. Han har jobbat med sina närmaste kollegor i många år: Jørgen Tvenstrup, Jesper Pedersen, Preben Larsen, Frank Høj och Claus Enevoldsen.

HEARTS@POSTNORD Är du bra på att ge det där lilla extra? Eller känner du någon som är det? Berätta gärna för oss på peopleby@postnord.com P EEO N ONRO D R D OPPLLEEBY BYP OPST O ST

11 11

I HUVUDET PÅ / TATJANA HARDER ERDAL

TEXT: SISSEL FANTOFT FOTO: CHRIS MALUSZYNSKI

PostNord-butiken:

Bäst på tre veckor ”Responsen från kunderna har varit överväldigande! Om det uppstår problem tar vi itu med dem på en gång, så vi är både butik och kundtjänst i ett. Målet var att vi skulle bli det utlämningsställe i Norge som har nöjdast kunder, och det uppnådde vi redan tre veckor efter öppningen!”

Kollegorna:

Stortrivs på jobbet ”Jag har två fantastiska kollegor, Mandeep Grewal och Sami Elmi. Båda är riktiga solstrålar som får väldigt bra återkoppling från kunderna. Min chef Jian Reyes tror på mig och ställer alltid upp. Även om det kan bli intensiva dagar så stortrivs jag.”

Psykisk hälsa:

Det går åt rätt håll ”Jag är engagerad i frågor som rör psykisk hälsa eftersom jag har jobbat med det tidigare. Jag är glad för att det är ett ämne som har blivit lättare att prata om – det går åt rätt håll!”

Succé och solstrålar

TATJANA HARDER ERDAL är teamledare på den allra första fristående PostNord-butiken i Norge. Den öppnade i Grünerløkka i Oslo den 19 oktober 2018. I stadsdelen finns det många små butiker som har begränsat med plats för paket och tanken är att PostNord ska avlasta dem. – Vi servar ett område med 70 000 invånare, och med tanke på den växande näthandeln är

behovet stort, säger hon. Hon bor på Sankt Hanshaugen med sin sambo och deras katter Sherlock och Sky, en kvarts promenad från jobbet i maklig takt. – Jag ser fram emot att gå där när det blir ljusare och varmare. Vi har en park alldeles utanför dörren till butiken, och där kommer vi att hålla till både på lunchen och efter jobbet.

12 P EPO E BYP O PO STNNOORRD D 12 PEO LPELBY ST

TEXT: SISSEL FANTOFT FOTO: CHRIS MALUSZYNSKI

I BÖRJAN/ GYRID THUNE

Gyrid Thune >>> Kom till PostNord Norge 2012 som arbetskonsulent på Information Management-avdelningen i Oslo. År 2014 blev hon avdelningschef på Business Information Services (BIS). Hon har en bakgrund inom inköp, sortering och ansvar för upplärning av nya medarbetare i sportbranschen. Har även ägt och drivit en egen specialaffär i Strömmen utanför Oslo.

”Jag var full av förväntan” Gyrid Thune bytte inte bara jobb – hon bytte bransch och kultur. Vad gör man då? Tar rygg på vassa kollegor förstås. – ALLT VAR NYTT och spännande. Jag kom till en ny bransch med nya sätt att tänka och andra sorters människor än jag var van att jobba med, säger Gyrid Thune. En vacker höstdag 2012 gick Gyrid för första gången in genom dörren till sin nya arbetsplats, som arbetskonsulent på Information Management-avdelningen på PostNord i Oslo. Hon var ”full av förväntan och väldigt nyfiken på mina nya kollegor”. Det är en stor förändring att börja på ett nytt jobb. Man ska lära sig mycket nytt, lära känna nya kollegor och en helt ny kultur – samt göra ett bra jobb. Men hon minns att hon togs emot väl och upplevde den första tiden som otroligt lärorik. – Jag hade tur och kom in i en

P E O P L E BY P O ST N O R D

verksamhet där det var många som hade jobbat länge i organisationen och var duktiga på sitt arbete – bland annat Terese Sjølli som var en stöttepelare när jag var ny, säger hon och fortsätter: – Som ny gäller det att dra nytta av detta på ett bra sätt. Du får inte allting serverat, så det är viktigt att ta initiativ. För Gyrid är en vanlig dag på jobbet rolig, utmanande och lång. – Givande och allsidig, med andra ord. Att jobba på PostNord kräver högt tempo, mycket noggrannhet och förmåga att hantera många typer av uppgifter och människor, säger hon. Det allra bästa med jobbet är alla de trevliga kollegorna. – Det är så otroligt många duktiga och fina människor här att

det är ett nöje att gå till jobbet! Jag trivs bra med en varierad vardag med många olika sorters uppgifter. Jag har lärt mig massor sedan jag började på PostNord. Här använder jag mig av metoder för ledarskap på ett helt annat, strukturerat och mer professionellt sätt än jag har varit van vid tidigare. 2014 blev hon avdelningschef på Business Information Services (BIS). Hon försöker vara en hjälpsam, tydlig, förutsägbar och vänlig ledare som uppnår goda resultat i samarbete med kollegorna på BIS. – Det är aldrig fel att le och vara positiv! Jag försöker hela tiden att låta andra vara sitt bästa jag och driver på för en god arbetsmiljö och ett bra system att arbeta inom.

MOTSATSER / NORR OCH SÖDER

RONNIE HALONEN Gör: Lastbilsförare i Tana bru, Norge. Jobbar mest med: Torgeir Eriksen och jag delar på turerna till Kirkenes. Kevin Nilsen är den bästa transportledare jag haft! Han är bjuden till mitt bröllop i höst.

Tana bru

Aabenraa

” Plötsligt slår det om och blir dramatiskt” Ronnie Halonen trivs med sitt eget sällskap. Välkommen till sista utposten i norr.

e har ett ordspråk i Auckland, Nya Zeelands största stad, som lyder: ”Gillar du inte vädret? Vänta i 20 minuter.”. Auckland har dock inte en chans mot Finnmark. Här kan vädret växla från strålande solsken till styv kuling inom loppet av några minuter. – Jag kör genom fantastisk och storslagen natur. I fint väder är det otroligt vackert, men plötsligt slår det om och omgivningen blir dramatisk, säger Ronnie Halonen. I 25 ÅR har han kört varutransporter i Finnmark i nordligaste Norge, de senaste åren för PostNord med bas i Tana bru. – En vanlig vecka kör jag omkring 3 500 kilometer. Jag är ensam om distributionsrutten till Båtsfjord och Berlevåg, och så delar oftast jag och min kollega Torgeir Eriksen på turerna till Kirkenes. Var tredje helg kör jag långtransport till Kiruna och levererar och hämtar containrar med paket på järnvägen där, berättar han. Växlande väderlek och stora avstånd är några av de utmaningar Ronnie har vant sig vid. – På turerna till Sverige kör jag också i Finland, och det är ingen tvekan om att vägarna är bättre så fort jag kommer ut ur Norge. Att köra långt är inget problem för Ronnie. Han trivs med sitt eget sällskap och gillar att lyssna på radio och musik.

HAN JOBBAR I skift med en vecka på och en vecka av. Arbetsdagen börjar vid sextiden på morgonen. – Vi är sju kollegor med bas i Tana bru. Vi startar dagen med att fördela godset och lägger upp rutterna innan vi sätter oss bakom ratten. Ofta är det många mil att köra innan det första paketet levereras, säger han. Ronnie Halonen kan ha upp till 50 stopp på sina distributionsrutter. Det trivs han bra med. – Jag gillar att prata med folk och lär känna kunderna ganska väl. Om de inte är hemma kan jag ringa på hos grannen. Här vet alla vem jag är. Det är det jag gillar allra mest med att jobba norrut – söderut tittar de konstigt på en om man hälsar på folk, men här uppe pratar alla med varandra. Det tänker jag ofta på. Han är noga med uppföra sig bra både mot folk och i trafiken. – Folk här uppe har ingen relation till terminalen eller det stora företaget. För dem är det jag och bilen som är PostNord.

SISSEL FANTOFT

P E O P L E BY P O ST N O R D

” Jag är en blandning och gillar det” Andrea Schlechter känner sig lika mycket dansk som tysk. Välkommen till gränslandet i söder.

ndrea Schlechter är uppvuxen i Tyskland men har gått i dansk skola. Hon är tysk medborgare men hennes man och barn är danska medborgare. Hon bor i Danmark och är brevbärare med Aabenraa som utgångspunkt, men det är musik från tyska radiokanalen RSH som kommer ur bilens högtalare när Andrea kör ut på sin runda. I den här delen av Jylland har gränsen flyttats många gånger genom århundradena. Det gäller både gränsen på kartan och gränsen där befolkningen känner sig som dansk eller tysk. – Jag föddes inom den danska minoriteten på cirka 50 000 människor som lever söder om gränsen sedan 1920. Jag är varken 100 procent tysk eller dansk. Jag är en blandning och på många sätt gillar jag det. Men musiken är bäst på RSH, säger Andrea och skrattar.

– Vårt postdistrikt når inte ända västerut, men det är ändå en fantastisk variation i landskapet – till exempel från kusten ned mot Flensborg Fjord till skogarna inne vid Gråsten. Jag gillar omväxlingen. Det är också därför Andrea är avlösare. Det har hon varit ända sedan hon började på Posten 2008. – Jag tror att jag skulle bli uttråkad om jag alltid bara körde samma rutt. HON BOR I en villa i Padborg, bara några hundra meter från gränsen. När fritiden inte ägnas åt familjen så har tennis blivit ett stort intresse. Men först ska såklart posten delas ut: – Om jag blir klar tidigare på min tur ringer jag ofta runt och frågar om det är någon som behöver hjälp med det sista. På så vis kan vi hjälpa varandra att få vardagen att gå ihop. Det är också därför jag gillar mitt jobb.

MICHAEL KIRKEBY

ILLUSTRATIONER: JOHAN HÖRBERG

SOM UPPVUXEN PÅ landet utanför Slesvig är Andrea van vid frisk luft, öppna landskap och gott om plats. – Jag kan inte tänka mig att bo i en större stad. Jag trivs med att komma ut i det fria och därför passar jobbet som brevbärare bra för mig. Nationalgränsen går tvärs över Jylland, men naturens egen gräns går snarare längs med. Även om den jutska halvön bara är 100 kilometer bred här, är skillnaden mellan öst och väst stor. Ut mot Östersjön – från Kiel i söder till långt upp på Jylland – är landskapet vänligt och romantiskt. Här finns böljande kullar och blanka fjordar där lövskogen speglar sig i vattnet. Västerut är det något helt annat. Här är landskapet flackt, barrträden dominerar och detsamma gäller för den eviga västanvinden som kommer från den råa Nordsjön in över strandängarna.

ANDREA SCHLECHTER Gör: Brevbärare, Aabenraa, Danmark. Jobbar med: Andreas närmaste kollegor är Hanne Ihle, Preben Mikkelsen, Sebastian Jellema, Jette Andersen, Diana Beck Jørgensen.

P E O P L E BY P O ST N O R D

Från vänster: Catharina Landgren, Malin Nilsson, Björn Mossberg, Christer Ekstrand, Christer Kostet och Simon Schultz och de andra på brevbärarkontoret i Arlöv gjorde det omöjliga möjligt.

P E O P L E BY P O ST N O R D

DET GICK Arlöv skulle snart förlora sitt sista ombud.

MED EN Det var omöjligt att öppna ett nytt på så kort tid.

RASANDE Kaos väntade. Trodde alla.

FA RT TEXT: SAM SUNDBERG FOTO: FREDDY BILLQUIST

PATRICK SVENSSON RÄKNADE ner timmarna till julledigheten när mobiltelefonen ringde. Det var fredag eftermiddag den 21 december. Utanför brevbärarkontoret i Arlöv norr om Malmö var det mörkt. Samtalet som Patrick fick var av en sort som få önskar sig i julklapp. – Jag har en liten julklapp till dig, hörde han distributionsområdeschef Emma Stèen säga med munter stämma: P E O P L E BY P O ST N O R D

– Vi ska öppna ett postombud! Fundera inte för mycket på det över ledigheten nu bara … Patrick Svensson är produktionschef på brevbärarkontoret i Arlöv, en liten ort med drygt 4 000 invånare. Sockerbruket är den viktigaste industrin i dag, liksom för 150 år sedan, och i andra änden av staden finns en annan av dess institutioner: köpcentret Burlöv Center. Där ligger också Coop Forum, som huserade Arlövs postombud. 17

”Det är litet och tillfälligt, men en del tycker att det är väldigt trevligt”, säger Patrick Svensson, produktionschef på Arlövs brevbärarkontor.

Simon Schultz, brevbärare.

Björn Mossberg, brevbärare.

CHRISTER EKSTRAND:

Det är ingen dansbana här men det funkar.

Patrick hade hört ryktena om att Coop skulle stänga, och så sent som i november lät det som att det fanns ett nytt ombud på gång. Men på vägen hade tydligen något hänt. Nu var det skarpt läge. Efter jul skulle han och kollegorna ha tre veckor på sig att se till att Arlövborna inte skulle behöva stå utan postombud. NÄR PATRICK BESÖKT Coop hade han noterat paketvolymerna. Vad han kunde se skulle det vara 18

omöjligt att hantera dem på det lilla brevbärarkontoret. Hindren för att starta ett eget ombud var så många att han och gruppledaren Christer Ekstrand satte sig och skrev en lång lista på allt som gjorde projektet helt hopplöst. Men lustigt nog gav hindren med sig ett efter ett när de pratade igenom dem. – När vi väl satte i gång gick det med rasande fart, berättar Christer Ekstrand. En anledning till det var att de inte stod helt ensamma med uppgiften. Från PostNord Retail kom Anders Lindholm, Peter Alborghetti och Kristine Norman till undsättning. – Vi åkte och tittade på lokalen, planerade vad som behövdes och hjälpte dem med inredning och hyllor, säger Kristine Norman som jobbar som ombudsansvarig på PostNord Retail. För teamet på PostNord Retail var det inga konstigheter. Att öppna nya ombud och assistera dem är självklara inslag i deras arbetsbeskrivning. Det var bara en avgörande skillnad den här gången. – Vi brukar ha bättre framförhållning om man säger så. Det är ytterst sällan som ett ombud stänger och vi inte har en färdig ersättare, säger Kristine. CHRISTER EKSTRAND VAR fortfarande skeptisk när han såg teamet från Retail skissa på inredningslösningar för det lilla brevbärarkontoret. – När de först kom och mätte tänkte jag att det här går inte, man kommer att få arbeta ovanpå varandra. Men det funkar faktiskt. Det är ingen dansbana här, men det funkar. Alltihop var på plats en halvtimme

Åsa Palm, brevbärare på Arlövs brevbärarkontor, på väg ut på sin rutt.

P E O P L E BY P O ST N O R D

PATRICK SVENSSON:

Man gör vad man kan. Ibland räcker det längre än man kan tro. innan vi skulle öppna, säger Christer Ekstrand. Lokalen var den ena knepiga pusselbiten, den andra var att hitta personal. Patrick Svensson letade först internt efter kompetens som redan fanns inom PostNord. – Där fick jag tyvärr inga napp, så det var lite pirrigt i magen där, sista veckan. Men till slut fick jag tag på två tjejer som jobbat på Coop tidigare. Som tur var kunde vi ta in dem, så det löste vi ett par dagar innan öppning, säger han. ARBETET PÅGICK IN i det sista och när ombudet öppnade en eftermiddag i slutet av januari så ringlade kön lång. Patrick berättar att kunderna som i dag kommer för att skicka och hämta paket verkar riktigt nöjda. – Visst, det är litet och det är tillfälligt, men en del tycker att det är väldigt trevligt. De säger att äntligen får man komma till gamla Posten igen. Han skrattar åt postnostalgin. – Jag svarar att nej, gamla Posten kommer det aldrig att bli igen. Och ärligt talat, öppettiderna var mycket bättre på Coop. Men man gör vad man kan. Ibland räcker det längre än man kan tro.

Vi öppnade ett postombud i raketfart Var: Arlöv, Sverige. Varför: Ortens ombud, Coop, stängde plötsligt. Vilka: Patrick Svensson, produktionschef på Arlövs brevbärarkontor. Emma Stèen, distributionsområdeschef. Christer Ekstrand, gruppledare. Peter Alborghetti, butiksplanerare PostNord Retail. Kristine Norman, ombudsansvarig PostNord Retail.

P E O P L E BY P O ST N O R D

Från vänster: Catharina Landgren, Malin Nilsson, Björn Mossberg, Christer Ekstrand, Christer Kostet, Simon Schultz. P E O P L E BY P O ST N O R D

P E O P L E BY P O ST N O R D

JAKTEN PÅ GODSTJUVARNA

” TILL SLUT ÅKER DE FAST” Mobiltelefoner försvann spårlöst. Säkerhetschefen Alexis Larsson och hans team satsade allt på att fånga tjuven. Om det brast skulle han ligga illa till. TEXT: ANDREAS UTTERSTRÖM ILLUSTRATION: JOHAN HÖRBERG

P E O P L E BY P O ST N O R D

S SEMESTERN TOG VERKLIGEN slut för Alexis Larsson. Det blev inget snack med kollegorna om den orimligt heta sommaren. Inom kort stod han istället i mötesrum och försökte rädda stulna mobiltelefoner för 600 000 kronor. Det var som att kliva på ett löpband som gick i trettio kilometer i timmen. Det hade försvunnit gods från en transport mellan Örebro och Stockholm. Vid sex tillfällen. Det var främst mobiltelefoner, men också annan elektronik, som saknades. Den inhyrda föraren var alltid densamma. Men det gick inte att vara säker på att det rörde sig om stölder. Ibland är förklaringen odramatisk och handlar om att något gått fel i hanteringen. Oavsett vilket så var det här något som Alexis Larsson och hans tretton kollegor på säkerhetsavdelningen i Sverige var tvungna att gå till botten med. Det försvunna godset var värt hundratusentals kronor. Dessutom var kunden, som anlitat PostNord för leveranserna, en viktig partner som nu började tappa tålamodet. – Vi satte i gång direkt, säger Alexis. När han och kollegorna granskade körningarna hittade de ett mönster. Lastbilens GPS visade att föraren vid samtliga tillfällen stannat på rastplatsen Haketorp utanför Arboga. Varför ta en bensträckare redan efter en dryg halvtimme i bilen?

att reka. I närområdet fanns skogspartier, sly och några kullar. Med sin militära bakgrund kunde han identifiera de platser där teamet skulle kunna gömma sig. Planen var inte att ingripa på rastplatsen. De skulle i stället dokumentera vad som hände där och sedan följa godset. – Min största oro var att föraren skulle stanna på platsen och möta yrkeskriminella som sedan skulle upptäcka oss. Då hade det kunnat sluta illa eftersom det handlade om så mycket pengar. Folk har blivit mördade för mindre. Nu gällde det att agera snabbt. De lade upp ett schema för bevakningen. Alexis Larsson såg också till att personalen hade rätt utrustning: komradio, filmkamera och mörkerkikare. De var tjuven på spåren.

MÅLTAVLORNA

På 1990-talet var värdetransportrån ett stort samhällsproblem i Sverige. I takt med att säkerheten ökat och kontanthanteringen minskat har tjuvarna hittat andra måltavlor. – Dessutom har butikerna ökat sin säkerhet rejält. Redan för fem, sex år sedan gick det att se att brottslingarna valde andra vägar, säger Dick Malmlund, tidigare säkerhetschef på Svensk Handel, i dag konsult i säkerhetsbranschen. Det innebär att PostNords transporter, som varje år hanterar gods för miljarder, blir alltmer intressanta för kriminella. Förra året presenterade polisen en rapport som slog fast att de internationella stöldligornas verksamhet i Sverige kommer att öka. Det blev PostNord varse 2017 då en våghalsig liga greps på bar gärning under spektakulära former. – Det är extremt ovanligt att man lyckas knäcka en liga som sysslar med så avancerad brottslighet. I det här fallet hade vi ett väldigt nära samarbete med polisen och övervakningskameror som dokumenterade allt som hände, säger Alexis Larsson. Det sensationella med just det här fallet var att godset först tycktes försvinna spårlöst samtidigt som lastbilen var i rullning. Säkerhetsteamet monterade DEN TROLIGASTE FÖRKLARINGEN var att godset övervakningskameror inuti lastbilen som visade hur försvunnit på rastplatsen. Kanske hade föraren plockat tjuvarna, med fara för livet, tog sig in i lastutrymmet ut varorna och sedan sålt telefonerna på egen hand? under färd i upp till 80 kilometer i Eller så var detta ett beställningsjobb där timmen. överlämningarna skedde på rastplatsen. – Det var som i en actionfilm, säger – Nu fanns en misstänkt brottsplats som Alexis. vi kunde sätta under bevakning. Jag lovade Med cirka 30 000 anställda är det kunden att vi skulle bevaka rastplatsen förstås ofrånkomligt att de kriminella varje natt tills vi gripit tjuven. ibland också nästlar sig in bland PostSamtidigt insåg säkerhetschefen att han Nords egna anställda – eller arbetar för hade tagit på sig en stor uppgift. Spaningarnågon av underleverantörerna. na skulle kräva stora resurser. De riskerade – De försöker, men till slut åker de fast. dessutom att dra ut på tiden. Dick Malmlund, konsult Alexis Larsson åkte själv till Haketorp för i säkerhetsbranschen. Eftersom lagda ordrar, körsträckor och 24

P E O P L E BY P O ST N O R D

annat finns noggrant dokumenterade ser vi alla avvikelser och kan agera på det, berättar Alexis. – Till exempel kan en ovanligt stor beställning av mobiltelefoner vara ett bedrägeriförsök eller en del av ett upplägg där någon planerar att transporten ska rånas. Att stjäla från paketterminalerna är också svårt i och med att de filmas dygnet runt av övervaknings kameror. Tidigare i år avslöjade de en person, anställd av ett bemanningsföretag, som stal varor. Detta trots att han gick till en annan del av terminalen och försökte gömma undan paketen. – Genom att zooma in med kameran på mannens rörelser, kunde han avslöjas och gripas.

SPANINGEN Rån och stölder är förstås inte ett problem för enbart PostNord, utan hela logistikbranschen. – Leverantörer, kunder och försäkringsbolag måste sätta sig ner tillsammans med transportbranschen och bestämma sig för en väg framåt, säger Dick Malmlund. Han menar att tekniska lösningar kan få stor effekt. – Jag har jobbat med att motverka stölder i läkemedelsbranschen. Där använde vi spårsändare väldigt framgångsrikt.

Några exempel på säkerhetsåtgärder som PostNord använder i vardagen är lås som låses automatiskt och GPS-utrustning som larmar vid otillåten dörröppning. – Dessutom jobbar vi i vissa av våra transporter med MärkDNA. En osynlig sprej som i princip är omöjlig att få bort. Den fastnar på huden och tränger in i kläder, berättar Alexis Larsson. Men på rastplatsen utanför Arboga hade de ingen sprej. I stället låg de natt efter natt och spanade och väntade. Utan framgång. NÄR ARBETET PÅGÅTT i nära tre veckor började medarbetarna bli slitna. Sömnbristen var konstant eftersom de ordinarie sysslorna också skulle skötas. – Det hände att jag åkte från rastplatsen direkt till jobbet, sov två timmar på kontoret och sedan började jobba, säger Alexis. Var de fel ute? Eller hade den misstänkte föraren upptäckt att han var skuggad och gjort ett uppehåll? Teamet bestämde sig för att inte ge upp. Så var det dags för lansering av en ny Iphonemodell.

Vi gör PostNord (och kunderna) säkrare Business Continuity Management Specialist: Kent Ohlsson. Security Specialists: Jonas Westerberg, Håkan Cragéus, Jonas Halvardsson, Kjell Johansson, Mikael Sjöström, Christer Haglund. Investigation Specialists: Jessica Nyström, Robert Luomala, Johan Björklund, Emelie Ericson, Ulf Widman. Security Manager: Alexis Larsson.

Alexis Larsson och hans team bevakade rastplatsen i tre veckor, utrustade med mörkerkikare och filmkameror. P E O P L E BY P O ST N O R D

Ett halvår senare

När du ser tillbaka – vad är det första du känner? – Lättnad och stolthet! Det var ett bevis på att hårt arbete lönar sig. Vad minns du tydligast? – Spänningen när jag inte vågade åla närmare lastbilen av risk för upptäckt, samtidigt som jag kände att jag kunde lita på att min kamrat på andra sidan skulle kunna se vad som hände. Hur påverkades du och gruppen av insatsen? 26

– Det är klart att enheten blir mer sammansvetsad när man utför så pass ansträngande operationer tillsammans. För mig är det ju också positivt rent ledarskapsmässigt; att som chef driva på en insats med övertygelsen om att den kommer att lyckas så länge vi är beslutsamma. Vad lärde ni er? – Jag ska inte säga att vi lärt oss något nytt. Men så här i efterhand borde vi varit

grundligare i vårt förarbete. Det är dock lätt att vara efterklok då resurser ständigt måste prioriteras där de behövs mest. Vad är det bästa med jobbet och gruppen? – Det bästa med jobbet är att vi på säkerhetsavdelningen i PostNord Sverige gör konkret skillnad för våra kunder och för PostNord – uppskattningen vi får är väl värd all ansträngning. Brottsliga element i vår verksamhet skadar mycket mer

än det gods som stjäls. Detsamma gäller externa tjuvar. Hur har reaktionen varit? – Jag ringde kunden direkt på morgonen när vi kom tillbaka till kontoret. De var mycket imponerade över vår uthållighet och resultatet av utredningen. Det är många inom PostNord som har gratulerat oss, men också många utifrån som har läst artiklar om gripandet. I slutändan är detta mitt jobb, och jag ska göra det efter bästa förmåga. P E O P L E BY P O ST N O R D

MAGNUS LAUPA

Vad har du lärt dig, Alexis Larsson?

ALEXIS LARSSON:

Alexis Larsson insåg att om föraren fortfarande var ute efter att stjäla skulle han slå till nu. Om inte skulle PostNords säkerhetschef ligga illa till. – Vi kunde inte spana hur länge som helst. Samtidigt hade jag inte kunnat komma tillbaka till kunden och säga att vi inte avslöjat tjuven. Det hade relationen inte klarat. Kvällen den 20 september, dagen innan den nya telefonmodellen skulle lanseras, var spaningsteamet på plats och intog sina positioner. DEN HÄR GÅNGEN var de fyra personer. Två satt i varsin bil en bit bort. Alexis Larsson låg vid en kulle med mörkerkikare i handen. Ansiktet var svartmålat för att minska risken att bli upptäckt. Hans kollega befann sig på andra sidan vägen. Via lastbilens GPS följde de förarens färd från Örebro. Alexis kände adrenalinpåslaget när han hörde lastbilen närma sig. Han lyssnade på motorljudet. Det lät som om föraren återigen skulle åka förbi. Men så, i sista stund, blinkade föraren höger och svängde in på rastplatsen. Klockan var då 02.15. – Jag kände att ”nu tar det här äntligen slut på något sätt”. Föraren parkerade lastbilen. Alexis smög närmare. Han stannade när det var omkring 15 meter kvar, av rädsla för att bli upptäckt. Kollegan sprang över vägen, vadade genom ett litet träsk, lade sig under en annan lastbil som stod parkerad på rastplatsen och började filma. De såg förarens ficklampa flimra i mörkret. Sedan hördes en kraftig smäll när lastbilens jalusier öppnades. Föraren hoppade in i trailern och försvann utom synhåll. SPANARNA KUNDE BARA vänta. Tiden gick långsamt. Ett duggregn började falla. Efter drygt 20 minuter dök föraren upp igen. Han släppte två tunga sopsäckar i marken och baxade sedan in säckarna i förarhytten. Sedan åkte han därifrån. Spanarna som väntade i sina bilar följde efter. Samtidigt sprang Alexis och kollegan till sin egen bil en bit bort. P E O P L E BY P O ST N O R D

Den misstänkte mannen följdes nu i hemlighet av tre bilar på väg mot Stockholm. – Vi turades om att ligga bakom lastbilen. Ibland körde vi om eller svängde av vid en avfart. Allt för att inte väcka misstankar. Resan till Stockholm tog två timmar. Vid tretiden ringde säkerhetschefen och väckte en kollega som lovade att möta dem vid terminalen. Planen var att göra ett så kallat envarsgripande, som svensk lag ger vem som helst rätt att göra i speciella situationer när ett brott begås. Men när de närmade sig terminalen begick Alexis Larsson ett misstag. – Jag körde fel eftersom jag faktiskt aldrig varit på terminalen i Årstaberg. Det blev lite stressigt, men vi hann fram precis innan lastbilen.

UPPLÖSNINGEN Klockan 04.35 svängde föraren in vid terminalen. Kanske förstod han att något inte stod rätt till när en personbil körde fram och blockerade vägen. En ur teamet rusade fram till bilen: – Öppna, öppna! Ut ur bilen. Så … du är gripen. Utan att protestera hoppade föraren ut ur lastbilen. Han satte sig på marken. – Har du något vasst på dig? Chauffören skakade på huvudet. Alexis passade på att fråga hur många gånger han stulit. Chauffören svarade: – Jag vet inte vad du pratar om. Men i förarhytten fanns inte bara pepparkakor och en sportväska, utan också sopsäckarna med 74 paket elektronik, bland annat mobiltelefoner av den modell som skulle börja säljas senare samma dag. Värde: 613 000 kronor. En av spanarna ringde 112 och polisen var snabbt på plats. Nu var frågan vad som skulle hända med stöldgodset. Alexis övertalade poliserna att nöja sig med att fotografera det i stället för att ta allt i beslag. – Det gjorde att vi med extra budkörningar kunde

Så jobbar vi med säkerhet PostNord har ett mycket avancerat säkerhetsarbete, nära samarbete med Polisen och säkerhetsansvariga hos kunderna och inom branschorganisationerna. Målet är att hela tiden ligga steget före de kriminella. Några exempel på säkerhetsåtgärder som PostNord använder i vardagen är att ingen av företagets förare hanterar kontanter och att förare på vissa sträckor är utrustade med personlarm. Extra kraftiga lås, som låses automatiskt, har installerats i många fordon. Lastbärare och trailrar är också utrustade med GPS-utrustning som larmar vid otillåten dörröppning. PostNord Säkerhet jobbar för att alla anställda och besökare ska känna sig trygga. Företagets och kundernas tillgångar ska skyddas mot brott och brand. Säkerhetsavdelningen förebygger också produktionsstörningar och skapar system för krishantering.

”Jag kände att oavsett vad som händer kommer det här ta slut på något sätt”, säger Alexis Larsson om upplösningen på dramat.

leverera paketen till kunderna, så att de som beställt nya telefoner kunde få dem samma dag. Polisen gjorde senare en husrannsakan hemma hos lastbilsföraren. I en necessär hittades 277 000 kronor och 5 900 euro i kontanter. Dessutom fanns ytterligare 120 000 kronor i en avfallspåse som låg i innerfickan på en jacka. FÖRAREN NEKADE TILL brott. Han hävdade att kontanterna var en gåva från brodern. Men det var en förklaring som Västmanlands tingsrätt inte köpte. I november dömdes mannen till fängelse i ett år och två månader. Polisutredningen lyckades aldrig komma fram till huruvida han stulit på eget bevåg eller gjort det på beställning av någon. För PostNord var det viktigaste att tjuven åkte fast och att stölderna upphörde. Alexis Larsson minns den sköna känslan när han kunde ringa kunden på morgonen och berätta vad som hänt: – För mig är det här ett kvitto på att det får kosta vad det kosta vill. Tjuvarna ska känna att det inte lönar sig att stjäla från PostNord.

Fotnot: För att skydda medarbetarna som deltog i jakten har vi valt att inte publicera deras namn. 28

Gripandet. Här avslöjas 39-åringen.

Bytet. Mobiltelefoner värda över en halv miljon svenska kronor.

P E O P L E BY P O ST N O R D

MAGNUS LAUPA

CHRIS MALUSZYNSKI

HELI BLÅFIELD

MARIE HALD

TRÄNING Löpning, skytte, linedance, fäktning, fotboll, skogspromenader, klättring, cykling, styrketräning, husrenovering. Så motionerar dina kollegor. Här är deras träningsguide. >>> P E O P L E BY P O ST N O R D

Hej! Hur tränar du? Åtta terminalarbetare på TPL-lagret i Køge, Danmark, berättar hur de håller sig i form. TEXT OCH BILD: FREDDY BILLQVIST

ANNA HINDBORG ”Jag jobbar mycket och kommer ofta hem sent. För att ändå komma ut och träna brukar jag ta på mig träningskläderna direkt. Då hinner man inte ångra sig eller bli för bekväm i soffan. Jag spelar också fotboll i Borup Dame Senior två gånger i veckan.”

ABDELKADER CHEMLALI ”Jag brukar löpträna på en närliggande idrottsplats och utmanar mig själv genom att springa snabbare, då kan man lätt se resultat. När jag inte jobbar åker jag till mitt sommarhus i Holbæk. Där får jag träning genom att fixa och renovera. Och ibland spelar jag fotboll med mina kompisar.”

MICHAEL HANSEN EMIL PLAHN ”Jag går till gymmet säkert fem gånger i veckan och nästan alltid med en kompis. Då inspirerar och pushar man varandra. Vi tränar kanske en timme varje gång. Sedan spelar jag fotboll också en gång i veckan.”

”Jag tränar inte så hårt men går gärna promenader. Det räcker gott och väl för mig. Idealscenariot är en timmes promenad i skogen en fin sommardag. Naturen finns där för alla och folk borde nyttja detta mer.”

P E O P L E BY P O ST N O R D

MICHAEL TOXVÆRD

HASSAN MASAUD ”Jag styrketränar varje dag och spelar fotboll med mina vänner två gånger i veckan. Jag har inte direkt några tips för hur man håller sig i form. Alla måste hitta det som fungerar för just dem.”

RASMUS PLÆP ”Jag och kompisen går till gymmet ungefär fyra gånger i veckan. Det är viktigt att ha med sig en kompis när man tränar, inte minst för säkerhetens skull och framför allt för att det blir roligare. Om man har kul gör man det gärna fler gånger.”

P E O P L E BY P O ST N O R D

”Jag tränar fotboll två gånger i veckan, det är mitt största intresse efter musik. Mitt bästa träningstips är att hitta en sport som du gillar och gå med i ett lag eller träningsgrupp. Om du har en avtalad tid är det lättare att det blir av.”

TEIT HØILUND-CARLSEN ”Innan jag skadade knät brukade jag springa en mil, två gånger i veckan och jag tränade ofta inför något lopp. Nu försöker jag träna mer skonsamt, som roddmaskin eller promenader. Mitt bästa tips är att sluta röka. För mig ledde det till halverade löptider och fördubblad uthållighet.”

TIPS FRÅN COACHEN!

Så får du det att hända Utmana en kompis!

Varför inte utmana en kompis i en stegtävling?

”Ibland sätter jag och min dotter upp mål kopplade till att må bra, som att lägga sig i tid, skippa sötsaker eller gå 10 000 steg per dag. Sen stämmer vi av och har man inte uppnått sina mål för veckan får man betala hundra kronor till välgörenhet.”

Gör det enkelt!

COACHEN

”MIKROPAUSER ÄR VIKTIGARE ÄN ATT HÄNGA PÅ GYMMET” Det kvittar om vi lyfter tungt eller sitter stilla, vi behöver röra på oss för att må bra. Anna-Maj Melin, träningsinstruktör hos PostNord, delar med sig av sina bästa knep. 1. Hitta något du tycker om När paketvolymerna ökar tenderar belastningen för PostNords medarbetare att göra detsamma. Men med en bra grundfysik kan du motverka vanliga belastningsskador. Vi är byggda för rörelse och 30 minuter om dagen ger enorma hälsovinster. Hitta något du tycker om att göra!

2. Spara ryggen – lyft rätt Att lyfta och bära tungt hör till jobbet, men om man lyfter på fel sätt riskerar det att leda till besvär i nacke och rygg. Använd därför rätt teknik: håll ryggen rak och använd benmusklerna, håll det du lyfter nära dig och vrid inte på kroppen samtidigt.

3. Stretcha mer För att motverka belastningsskador är axelrullningar och vadstretching effektivt. Böjer du dig framåt ofta? Gör det till en vana att en gång i timmen sätta händerna i ryggslutet och böja dig bakåt. Arbetar du vid en dator är det viktigt att träna bålen för att få balans.

”Sänk tröskeln för att inte känna att du misslyckas, och se till att det lilla blir av i stället. Det är lätt att skylla på att man inte har tid eller råd, men alla kan promenera eller göra några styrkeövningar hemma. Gör de enkla sakerna och gläds åt framgångarna.”

Glöm inte återhämtningen! ”Man kan köra på riktigt hårt, men till slut tar det stopp om du inte ser till att återhämta dig. Var noga med sömn, det är då kropp och hjärna återhämtar sig. Att umgås med vänner och göra roliga saker är också återhämtning.”

ANNA-MAJ MELIN

Gör: Utbildningsspecialist och instruktör. Var: Hälsocenter Arken på PostNords huvudkontor i Solna. Leder pass: På Hälsocenter leder hon pass i tabata, en form av högintensiv intervallträning, och funktionell styrka två gånger i veckan. Är också jympaledare på Friskis & Svettis. Träningens betydelse: ”Jag bor utanför Västerås och har pendlat i tolv år med fyra timmars restid om dagen. Det hade jag aldrig klarat utan träningen. Men framför allt blir jag glad av att träna, det ger mig energi och ork såväl mentalt som fysiskt.”

4. Ät, drick och andas Kom ihåg att äta och dricka regelbundet – också under stressiga dagar. Planera in bra mellanmål under dagen, som frukt eller nötter. Glöm inte heller att andas: stanna upp, slut ögonen och ta några djupa andetag ibland.

5. Ta pauser Monotona arbetspass är en vanlig orsak till belastningsskador. Ta hellre många mikropauser i arbetet än att gå på gymmet två gånger i veckan. Få i gång cirkulationen så att blodet kan tillföra näring och syre till musklerna. Försök också att komma ut en stund varje dag för att få dagsljus och frisk luft. FRIDA ANTER

P E O P L E BY P O ST N O R D

Tim Bogdanov är den ende svensk som har bestigit de tio högsta bergen i Sydamerika utan bärhjälp och extra syre.

MANNEN UTAN SMÄRTGRÄNS Nästa år ska Tim Bogdanov sätta PostNordflaggan på toppen av Mount Everest. Sedan ska han klättra mycket högre. TEXT: OLA HENMO FOTO: CHRIS MALUSZYNSKI

P E O P L E BY P O ST N O R D

– PÅ SIKT: OLYMPUS MONS ,

säger Tim Bogdanov när vi träffar honom i PostNords stora terminal på Alfaset i Oslo, där han är förman mellan sina allt mer utmanande expeditioner. Och det är? – Det högsta berget på Mars. 26 000 meter. Den teknologiska utvecklingen går så fort att jag kan tillåta mig att ha sådana ambitioner. Entreprenören och Teslas vd Elon Musk har planer på att skicka den första bemannade farkosten till planeten redan år 2024. Tim har försökt kontakta honom för att fråga om de ska träna tillsammans. – Eftersom gravitationen är så liten där tror jag inte att klättringen blir så tekniskt krävande. Han har inte fått svar än, men Tim är envisare än en casinoannons. Det har han visat sedan han som elvaåring satt limmad framför tv-skärmen hemma i Göteborg och följde landsmannen Göran Kropp som cyklade till Nepal och därefter besteg Mount Everest. Så ville Tim också leva – och sedan dess har han cyklat allt längre och klättrat allt högre.

NÄR CYKELTURER OCH klättring i Europa inte längre var utmaning nog bestämde han sig 2008 för att cykla från Sverige till Beijing och titta på sommar-OS. Tillsammans med två kamrater följde han solen till Afrika, men från Etiopien cyklade han ensam österut. Det höll på att gå galet nära gränsen mot ett Somalia i upplösningstillstånd. – Det stod tre flyktningar och hotade med svärd mitt i vägen. Jag lyckades klämma mig förbi men de kom springande efter mig och jag hade en brant backe direkt framför mig. Lyckligtvis hade jag redan cyklat i fem månader och hade bra tryck i benen, så jag kom undan, berättar han till synes helt oberörd.

5 TIM BOGDANOVS FEM TIPS FÖR LÅNGFÄRDSCYKLING 1. Kolla Facebook

2. Börja testa

3. Ta med 4. Skaffa utrustning bra däck

5. Anpassa nivån

Gå med i en Facbookgrupp, till exempel ”långfärdscykling” eller ”bicycle touring”. Där kan du få en massa tips och svar på frågor.

Learn by doing. Inte bara genom att kolla på internet. Börja till exempel med en helgtur.

Ta med campingutrustning. Då har du frihet att stanna var du vill. Liggunderlag, sovsäck, stormkök och pannlampa är allt du behöver.

Du måste inte vara i god form. Anpassa dagsetapperna efter din kapacitet. Folk tror att det här är ett svårt sätt att resa på, men det stämmer inte. Det är fantastiskt.

Se till att du har bra däck så slipper du många punkteringar, och en bra sadel. Cykeln får hellre vara lite tyngre.

TIM BOGDANOV

Bor: Oslo, Norge. Gör på PostNord: Förman på Alfaset-terminalen. Nästa äventyr: Bestiga Mount Everest helt ensam. Om den första turen upp går bra vill han göra ett nytt försök efter en knapp vecka. Han vill slå världsrekordet som är på 16 timmar och 42 minuter.

För han blev inte avskräckt. När han satt på flyget hem från Beijing efter att helskinnad ha forcerat 2 400 mil på cykelsadeln, inklusive en extra sväng runtom i Kina, visste han att han måste ut igen. Och tack vare välviljan från PostNord har han kunnat göra verklighet av sina drömmar, om och om igen. – Jag har alltid fått komma tillbaka och jobba mellan expeditionerna. Det är jag djupt tacksam för. Jag har chefer och kollegor som till exempel Johan Abrahamsson och Arild Lund som alltid ställer upp. Jag försöker ge tillbaka så mycket jag kan när jag är här. Samtidigt snurrar tankarna alltid kring nya äventyr, säger han. HAN HAR VARIT knuten till PostNord i Oslo sedan 2010 då fabriken han jobbade på utanför Göteborg lades ned. Kombinerat med en asketisk livsstil – Tim bor hemma hos föräldrarna när han är i Sverige, hyr rum hos en kompis i Oslo, har ingen bil och köper sällan nya kläder – har inkomsten från lastning och lossning tillåtit honom att utsätta sig själv för allt större mentala och fysiska prövningar. – På expeditionerna måste jag klara mig med det jag har på cykeln. Så jag har lärt mig att klara mig med lite. Folk i Norden jobbar mycket och tjänar bra, men har lite fritid. Då är det lätt att hamna i konsumtionsbubblan och bli besatt av saker. Jag vill inte moralisera över hur andra lever, men om någon kan inspireras av mig är det ju fint. Ambitionen behöver inte alls vara att cykla

P E O P L E BY P O ST N O R D

jorden runt och bestiga berg. Det kan vara något så enkelt som att hitta en bättre balans mellan jobb och fysisk aktivitet. – Det viktiga är att lyssna på kroppen. Det är ingen mening med att träna om man är för sliten, då är det bättre att vila. Själv försöker jag sova mellan åtta och tio timmar varje natt. Då hinner jag återhämta mig. TIM BOGDANOVS MERITLISTA börjar bli lång. Han har som ende svensk bestigit de tio högsta bergen i Sydamerika utan bärhjälp och syre. I fjol cyklade han till Novgorod i Ryssland, landet där familjen bodde tills han var fem år, och såg Sverige slå Sydkorea i fotbolls-VM. Därefter besteg han sitt första 8 000-metersberg, Manaslu i Nepal, utan extra syre eller bärhjälp. När han kom ned, med förfrysningar i tårna, kände han sig omedelbart redo för nästa stora uppgift: Mount Everest. – Troligtvis kommer det allt som allt att kosta ungefär 300 000 kronor. Därför har jag efter många år som godsexpeditör tackat ja till en bättre betald

P E O P L E BY P O ST N O R D

chefstjänst som förman. Jag jobbar både kvälls- och nattskift plus så mycket övertid som möjligt, berättar han. Och på toppen av världens högsta berg vill han alltså sätta PostNord-flaggan, som tack för att företaget ger honom så mycket frihet. 2020 blir han borta från jobbet från februari till maj. Först klättrar han i Sydamerika för att acklimatisera sig till höjden, sedan i Himalaya för att sätta in stöten mot Mount Everest. Även den expeditionen gör han utan extra syrgas och bärare. – Göran Kropp är den enda svensken som har klarat det, men han hade sällskap av en sherpa. Jag ska klättra helt ensam. Jag har hög smärtgräns och fungerar bra på höga höjder. Det gäller bara att göra de rätta förberedelserna. Många är på Everest för upplevelsen. Jag är där för utmaningen. – Om den första turen upp går bra och om förhållanden är goda vill jag göra ett nytt försök efter att ha vilat en knapp vecka. Världsrekordet är på 16 timmar och 42 minuter. Det borde man kunna slå.

”Det viktiga är att lyssna på kroppen. Det är ingen mening med att träna om man är för sliten, då är det bättre att vila”, säger Tim Bogdanov.

Se Tims äventyr Följ oss på Instagram #peoplebypostnord

FYSISK FOKUS RENSAR HJÄRNAN Harri Parviainen grubblar inte över jobbet när han stirrar in i spetsen på en värja. TEXT: ANNE SALOMÄKI FOTO: HELI BLÅFIELD

DE SÄGER ATT gränsen mellan genialitet och dårskap är tunn. Harri Parviainen kastade sig från simbassängens startpall utan att kunna simma ordentligt. Han satte av med en häst utan att ha ridit. Han plockade upp en värja utan att ha fäktats. Det krävs bekymmerslöst mod att ägna sig åt aktiviteter som samtliga ligger utanför bekvämlighetszonen. Varför han gav sig i kast med dessa sporter? Han började med modern femkamp. Han hade inget val. Dåre eller geni spelade ingen roll. – Det är en mångsidig sport som är en bra motvikt till arbetet, då hjärnan arbetar på ett helt annat sätt. Man grubblar inte över jobbet när man måste fokusera helt på en prestation, exempelvis när man skjuter, säger Harri Parviainen, Systems Specialist på PostNord Finland. Modern femkamp bestod ursprungligen av grenarna simning, fäktning, hästhoppning, terränglöpning och skytte. Senare slogs skytte och terränglöpning ihop till springskytte. Det råder delade meningar om vem som grundade modern femkamp som idrott, men OS-grundaren baron Pierre de Coubertin sägs ha format grenen (svenske Viktor Balck, ”svensk idrotts fader”, är den andra påstådda grundaren) för att simulera förutsättningarna för en kavallerist som fastnat bakom fiendens linjer. Denne måste rida en främmande häst, strida mot fiender med pistol och svärd samt simma och springa för att komma tillbaka till sin egen armé. Harri började 1991. Under 16 års tid var det allvar. Han var bland annat med i VM-träningsgruppen. Det är en individuell sport som samtidigt handlar om gemenskap: – Överallt talar man om att femkampare är som en enda familj. Man ses i simhallen på morgonen, i sporthallen på kvällen och under en löprunda då och då. Man har med varandra att göra i stort sett hela dagen, säger han.

Harris jobb på PostNord i Vanda utanför Helsingfors kräver mer hjärna än kropp. Träningen hjälper honom att återhämta sig från den mentala tröttheten. Han tvingades ta en paus från den aktiva karriären på grund av skador från cykling, men för ett par år sedan återupptog Harri femkampen. Han började även cykla till och från jobbet året om och utöva ashtangayoga. Han snurrar runt på en yogamatta mellan 30 och 150 minuter, sex dagar i veckan. – Yogan hjälpte mig att komma i tillräckligt bra form för att återigen våga börja träna.

3 HARRI PARVIAINENS BÄSTA TIPS FÖR ATT MÅ BÄTTRE 1. Gör asanas ”Gör asanas i ashtangayoga. Det är ett bra sätt att ta hand om kroppen och stretcha.”

2. Undvik socker ”Jag äter inte rött kött, socker eller mjöl och försöker undvika mjölkprodukter, och det får mig att må bättre. Socker och kött gör mig trött.”

3. Prova dig fram ”Man hittar sin egen grej genom att prova sig fram. Att cykla och promenera till och från jobbet är smarta sätt att röra sig: man kan tänka och den friska luften gör gott. Om det regnar så kanske det inte gör det imorgon.”

P E O P L E BY P O ST N O R D

”Det är en mångsidig sport och en bra motvikt till arbetet där hjärnan jobbar på ett helt annat sätt”, säger Harri Parviainen.

Harri Parviainen Gör på PostNord: Systems Specialist i Vanda, Finland. Det bästa med jobbet: Mångsidighet och bra kollegor, som bland annat Aki Liikanen, Ossi Pakkanen, Tuukka Hyyppä och Tomi Vuorinen.

P E O P L E BY P O ST N O R D

Rickard Örn

MAGNUS LAUPA

Bor: Huddinge, Sverige. Gör på PostNord: Brevbärare i Huddinge. Framtidsdröm: Jobba utomlands och hålla i sightseeingturer när man springer, ”tänk barfotalöpning på stranden och att kuta igenom någon grotta, att få visa människor häftiga miljöer under löpning”.

P E O P L E BY P O ST N O R D

”MAN BARA SLÄPPER ALLT” Första gången Rickard Örn gav sig ut på en löprunda trodde han bokstavligen att han skulle dö. TEXT: SARA MARCZAK FOTO: MAGNUS LAUPA

5 RUNDAN VAR FEM kilometer lång och hela hans kropp skrek ”Nej!”. I dag, fem år senare, springer Rickard Örn till och från jobbet varje dag och klarar milen under 36 minuter. Men allt började med att han låg hemma och mådde dåligt en söndag. Det hade blivit för många sena timmar med elbasen runt halsen på Stockholms innekrogar, och för få i timmar i sängen. För mycket cirkulation på rockklubbar och för lite i blodet. En rolig men orkeslös tid. – Min sambo hade pushat mig ett tag att söka nya kickar i livet. Den där söndagen låg jag på soffan och såg filmen ”Prefontaine” med Jared Leto. Jag blev så inspirerad! Man kan säga att det var där det började, berättar Rickard Örn som är brevbärare i Huddinge utanför Stockholm. DEN AMERIKANSKE MEDEL- och långdistanslöparen Steve Prefontaine höll sju amerikanska rekord och tävlade i OS i München 1972. Han var en av de profiler som låg bakom 70-talets löparboom i USA då uppskattningsvis 25 miljoner amerikaner drog på sig träningsoverallerna och började springa. – Innan Steve Prefontaine blev löpare spelade han amerikansk fotboll, men han kände aldrig att han dög där. Det finns en väldigt symbolisk scen när han springer ifrån fotbollsplanen och jag kände att jag också ville springa iväg från alla mina problem, säger Rickard. Första löpturen var en mardröm. Varje muskel i Rickards kropp protesterade. Men efter ett antal rundor med blodsmak i

P E O P L E BY P O ST N O R D

Rickard Örns fem tips för dig som vill börja springa till jobbet 1. Ta det lugnt Börja försiktigt, ta det lugnt i början och pressa dig inte för mycket.

2. Köp bra skor Skaffa riktigt bra löparskor, helt klart värt att lägga en extra slant på skor anpassade efter din fot.

3. Stretcha Glöm inte att stretcha efteråt. Det kan kännas segt i stunden men är väldigt viktigt för återhämtningen.

sitt första femkilometerslopp. Förutom vilodagen lördag springer Rickard veckans alla dagar, året om. – Vi har dusch på jobbet så jag springer dit och hem. Kollegorna tycker väl att jag är en löparfjant som kommer i tajts varje dag, säger han och skrattar. Löpningen har blivit en livsstil och då kan man inte stanna inne några dagar på grund av snöstorm. – Löpningen gör att jag orkar så mycket mer, både när jag är hemma med min son och på jobbet.

DET ÄR INTE bara fysiken som Rickard tycker har blivit bättre, han känner sig Det finns en uppsjö av backpacks man även mentalt starkare när han löptränar. kan ha när man springer till jobbet. – Jag känner direkt från första löpsteget Jag har en som heter Under armour hur allt bara rinner av mig, man bara med tre fack där jag har nycklar, släpper allting. Jag tror att jag är på bättre plånbok, matlåda och en torr tröja. humör när jag kommer fram till jobbet Remmarna sitter så tajt så det nuförtiden. skumpar ingenting. Rickard har också inspirerat kollegor till 5. Klä dig rätt träning. En gång tog han med sig Markus Ha inte för mycket kläder på dig, man Lindholm som är hockeyspelare. Rickard blir varm efter fem minuter. Många är gav sina bästa löpartips och Markus visade för varmt klädda. Använd kläder som styrkeövningar i gymmet. För att bli en bra andas. löpare krävs god styrka och Rickard kompletterar gärna löpningen med crosstraining, simning eller cykling. munnen och musiken från filmen i öronen – Jag har helt klart fått nya vänner började det hända grejer. Kollegan Jakob genom löpningen och jag tycker att det är Persson, som jobbar i Tyresö-distriktet, tog lika roligt att springa som farthållare i med honom till en löparklubb. maran som att tävla ensam. – Efter det kändes allt bara lättare, säger Steve Prefontaine dog i en bilolycka Rickard. endast 24 år gammal. Rickard Örn är tio år Han fick hjälp med att sätta upp ett träningsprogram med intervaller varvat med äldre och i sitt livs form. Ett faktum Steve nog gläds åt i sin himmel. långdistans. Snart hade han anmält sig till

4. Köp en bra ryggsäck

DANS OCH DIESEL DET GÅR INTE att tänka på inköpslistor när man ska lära sig nya danssteg. Det går inte att backa 16 meter lastbil utan syre i huvud och kropp. Som lastbilsförare i Danmark går Britta Mejer faktiskt hela 12 000 steg om dagen. Och när hon kommer hem tar hon 12 000 till: – Jag lämnar lastbilen många gånger för att lasta och lossa under min rutt mellan Taulov och Odense. Sedan dansar jag linedance två kvällar i veckan. Några av oss åker också runt i landet på arrangemang under helgen, och vi är flera som har åkt till Medel havet för att dansa i en hel vecka. Britta tog körkortet för lastbil så sent som 2015, efter att ha varit mopedbrevbärare i Børkop. Uppväxlingen kom inte som någon överraskning för vännerna. – Du har alltid gillat dieselolja, sa de till mig – och det stämmer. Lastbilar har alltid fascinerat mig, säger hon och skrattar.

TEXT: MARIE-LOUISE ARNFAST FOTO: MARIE HALD

”Jag njuter av vardagen – inte minst av den frihet under ansvar som vi har”, säger Britta Mejer som är lastbilsförare i Danmark.

P E O P L E BY P O ST N O R D

Vad?

Göran Lindqvist, CIA.

Vem?

UPPDRAGET/CIA

När PostNords eget CIA gick undercover De lånade två företagaridentiteter och gav sig ut på en vindlande resa i kundernas spår. I TV-SERIEN ”UNDERCOVER BOSS” sätter högt uppsatta företagsledare på sig peruk och arbetar under täckmantel i sitt eget företag. Det låter kanske dramatiskt, men på sätt och vis var det just vad Linda Berg, Göran Lindqvist och teamet på CIA – Customer Intelligence & Analytics – gjorde när de fick ett nytt uppdrag för två år sedan: att få fler små och medelstora företag (SME) i Norden att använda PostNords tjänster. Det första teamet gjorde var att metodiskt kartlägga kundresan. Hur många av alla företag som startas i Norden hittar till PostNord och hur många är kvar ett år senare? – Vi insåg tidigt att för att kunna göra saker bättre måste vi sätta oss in i kundens situation, säger Göran Lindqvist. Hela gruppen satte sig i ett rum och började brainstorma. De kom ut efter några timmar P E O P L E BY P O ST N O R D

BANFA JAWLA

CIA, Customer Intelligence & Analytics, är en enhet i koncernfunktionen Strategy & Commercial Excellence på PostNord. Jobbar med analys och affärsutveckling.

med en ganska drastisk metod. De hade bestämt sig för att gå undercover. Linda och Göran lånade två företagaridentiteter, en i Sverige en i Danmark, och gav sig ut på en resa i kundens spår. Det första de upptäckte var hur svårt det vara hitta hur man ansöker om att bli kund på PostNords hemsida. – Vi letade och letade. Det tog flera minuter innan vi hittade var länken låg gömd någonstans. Vi satte flera personer på att testa och fick samma resultat, säger Göran. EFTER DET PRÖVADE de att ansöka om att bli kund. En upplevelse som avslöjade hur förvirrande och krångligt det kan vara på andra sidan. – Det tog flera dagar att få ett kundnummer, sedan visade det sig att man måste ha skrivare

I teamet ingår: Göran Lindqvist, Gabriella Clausén, Linda Berg, Roland Egnestam, Marie-Louise Tysén, Oskar Brunnberg och Joakim Strömberg.

Huvudkontakter i respektive land för SME är Keld Lindbjerg, Danmark, Josefina Saarinen, Finland, Isabell Albinsson, Sverige, Espen Ellingsberg, Norge. och installera ny programvara på datorn. Vi fick svart på vitt varför det är så många som ansökt om att bli kund som inte börjar använda våra tjänster. De tog sig igenom hela kundresan och samlade på sig exempel. Två år senare har arbetet gett resultat. – Det har nu byggts ett helt nytt flöde när man ansöker om att bli kund. Nu behöver man bara knappa in sitt organisationsnummer och verifiera sig med ett digitalt ID, berättar Göran. Ett annat område där de upptäckte brister var i den tidigare rätt fyrkantiga kommunikationen när kunder hade ett paket att hämta ut. – Nu får kunden ett jättetrevligt mejl där det står ”Hej, nu har ditt paket kommit”. Det kan låta som en detalj, men det är så vi försöker jobba – att göra kundresan bättre i varje steg. MALIN DAHLBERG 41

Den som ger får till baka Föraren Cezar Husseini hade nästan hundra chefers uppmärksamhet. Vad han pratade om? Lön, kommunikation och fotboll. >>> TEXT: SAM SUNDBERG FOTO: MAGNUS LAUPA

P E O P L E BY P O ST N O R D

Varför finns PostNord?

S SCENEN GUNGADE UNDER Cezar Husseinis fötter. Det här var han inte alls beredd på. Han hade förstått att han skulle prata med några chefer om hur företaget kan göra hans arbetsvardag enklare, men framför honom och kollegan Martin Webb, i en stor hall på Årsta brevterminal i Sverige, satt nu nästan hundra av företagets högsta chefer från hela Norden med propra kostymer och förväntan i blick. Det var TMT-möte, med PostNords Top Management Team samlat. ”Jag är ganska nervös ärligt talat”, inledde han. Cezar Husseini har arbetat på PostNord i Sverige i ett år. Varje dag kör han sin klarblå lastbil mellan logistikterminalen i Veddesta och kunderna i Kista – många av dem är högteknologiska företag som Samsung och Philips. ÄNDA SEDAN HAN var barn, på de vindlande gatorna i Iraks huvudstad Bagdad, har Cezar älskat två saker: stora bilar och Manchester United. Vad han alltid har hatat är att stå på scen och tala inför folksamlingar. – Hela den där scenskräcken kom över mig, berättar han när vi besöker honom på jobbet i Veddesta ett par veckor senare. Samtidigt förstod han att han hade en unik möjlighet att ta upp sådant som gnagt ända sedan han började på PostNord. – Jag tänkte att alla de här cheferna känner till företaget jättebra från utsidan. Men de känner det inte från insidan som jag gör. Nu kan jag faktiskt berätta hur vardagen ser ut för oss vanliga anställda. Framföra ett meddelande. När jag tänkte så försvann rädslan. Jag insåg att det här är min chans att berätta både vad som fungerar bra och vad 44

som behöver fixas till. Jag har alltid tyckt att det är viktigt att vara rak och tydlig. Cezar kom till Sverige via London, dit familjen flyttade när han var tolv år. 2008 träffade han en tjej som bodde i Sverige. De gifte sig, fick en dotter och 2015 flyttade de till Stockholm. I dag är de skilda, men Cezar har inga tankar på att flytta tillbaka till London. Jobbet är en anledning. – Jag gillar det verkligen. Och jag är bra på det. Det där hänger ihop. När man känner att man är bra på någonting vill man göra sitt allra bästa. Man får en uppgift att utföra: Var där en viss tid, och leverera det här. Det är väldigt skönt att få det gjort, helt perfekt, utan misstag och utan förseningar. Men den främsta anledningen till att Cezar inte kan tänka sig att lämna Sverige är den femåriga dottern. Han ler så öronen fladdrar så snart han nämner henne. – Hon är mitt allt. Jag ger henne all kärlek jag kan, och hon ger mig ännu mer tillbaka.

När Cezar Husseini och Martin Webb talade inför PostNords högsta chefer på Årsta brevterminal i Stockholm den 7 februari var det ett av de första stegen på resan som ska svara på frågan varför PostNord finns. Ett arbete med att definiera PostNords syfte. som har pågått sedan hösten 2018 – Alla organisationer och företag bör fråga sig vilket värde de skapar. Det är det som definierar meningen med det man gör och svarar på frågan vilken skillnad man gör för omvärlden. Som medarbetare behöver man ha ett gemensamt mål att arbeta mot, förklarar Thomas Backteman, kommunikationsdirektör och initiativtagare till att definiera och arbeta med PostNords syfte. Så varför finns PostNord? Jo, därför att företaget gör vardagen enklare för människor. PostNord ska vara närvarande, pålitliga och hållbara, enligt den nya syftesförklaringen.

DET ÄR FILOSOFI ENLIGT Cezar Husseini: Den som ger får också tillbaka. Och för att han ska trivas på jobbet måste det fungera så även där, med rak och trygg kommunikation mellan medarbetarna. – Det sa jag till alla de där cheferna, och jag jämförde med fotboll. För att en spelare i ett lag ska kunna ge sitt allra bästa för laget så måste tränaren känna honom, veta hans styrkor och svagheter. I Premier League ser man ibland att en fantastisk spelare sitter på bänken och alla fans undrar varför. Men fansen ser inte allt som försiggår på träningarna och i omklädningsrummet. Han tar Lionel Messi som exempel – den gudabenådade argentinaren som med rätt tränare och i rätt lag är världens bästa, en närmast utomjordisk fotbollskonstnär. Med vissa andra tränare – som i landslaget – är han oftare skadad eller underpresterar. Men Cezar hade också en annan viktig fråga att lyfta fram inför PostNords högsta ledning. – När jag tog upp lönen började alla i rummet skratta. Men de sa tack, bra att du vågar ta upp det! På PostNord är arbetssituationen väldigt bra jämfört med många andra företag. Det finns alltid beredskap för att täcka upp om man inte hinner med alla leveranser längs sin rutt, ledningen ser till att stressen och arbetsbördan inte blir för stor och att både jobb och familjeliv fungerar. P E O P L E BY P O ST N O R D

xx x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x xxxx x x x x x xxx x x x x x

”Hon är mitt allt. Jag ger henne all kärlek jag kan och hon ger mig ännu mer tillbaka”, säger Cezar Husseini om dottern Kianna. P E O P L E BY P O ST N O R D

Cezar Husseini Gör: Förare på PostNords terminal i Veddesta, Sverige. Närmaste kollegor: Thomas Augustsson och Per Nylander. Inspireras av: Femåriga dottern Kianna och Manchester United. Vill tacka: Gruppledaren Robban Malm på Veddesta i Sverige, för att han känner alla förare som människor och som medarbetare. Och Philip Wik, den tidigare gruppledaren som alltid tog sig tid att lyssna på sitt team.

P E O P L E BY P O ST N O R D

CEZAR HUSSEINI:

När jag tog upp lönen började alla i rummet att skratta.

Ett oväntat möte med ”The Chuck” ute hos en kund.

”Jag gillar det verkligen”, säger Cezar Husseini om jobbet som förare på terminalen i Veddesta.

– Tro mig, jag har arbetat på andra logistikföretag och stressen har varit en helt annan. Problemet är bara lönen. Det kostar att se till att arbetsmiljön är bra, så lönen blir lite lägre än på vissa andra företag. Men jag tycker att man måste kunna belöna dem som är riktigt bra på sitt jobb och ge dem en högre lön än dem som kommer för sent, krockar bilen hela tiden och inte klarar av sina uppgifter. Man kan återigen jämföra med ett fotbollslag. Det är viktigt med sammanhållning och laganda, men har alla spelare samma lön? Nej, självklart inte. I ETT FÖRETAG MED över 30 000 anställda är det svårt att få kommunikationen att flöda genom hela företaget, från lantbrevbärare i glesbygden till stora postterminaler och ledningskontor. Men Cezar Husseini är glad att han tillsammans med Martin Webb fick bidra på chefsmötet med sin tårtbit av verkligheten, från terminalen i Veddesta. – De verkade i alla fall väldigt intresserade. Jag tror det är viktigt att veta både vad som är bra och vad som fungerar dåligt för att man ska ta sig framåt, så jag hoppas att de lärde sig något. P E O P L E BY P O ST N O R D

Se Cezar bakom scenen Följ oss på Instagram #peoplebypostnord 47

TRION/ OM ARGA KUNDER

Det är inte lätt att vara den sista utposten i ett stort serviceföretag. Men med god känsla för känslor kommer man långt. Tre postnordare berättar om hur de hanterar arga kunder.

” Nästa gång tar vi er”

Det är aldrig fel att lösa en situation med humor. Och fotboll. KUNDEN SOM ZISHAN MUNIR var på väg till var väldigt missnöjd. De hade talats vid på telefon och Zishan visste vad som väntade. Det var som att börja läsa en bok och redan känna till slutet. En ångestladdad färd mot en oundviklig konflikt. Men på väg med paketet mot dörren hände något som skulle skriva om slutet på den här berättelsen helt. Zishan såg en stor Liverpool-flagga hänga i fönstret. Han själv är ett stort Manchester United-fan och han fick plötsligt en lysande idé: – Jag ringde på, och så fort kunden öppnade sade jag: ”Nästa gång tar vi er!”. Kunden blev först överraskad men förstod sedan att det gällde matchen mellan Manchester United och Liverpool som strax innan hade slutat i oavgjort. Då tinade han upp, och så blev det fotbollsprat i stället för tjafs, säger Zishan och ler. – Jag kommer nog aldrig att uppleva just den grejen igen, men att lösa en situation med lite humor är aldrig fel.

JULIA KROHN

”Ofta behöver kunden bara få ur sig sin irritation”, säger Zishan Munir.

CHRIS MALUSZYNSKI

DET ÄR LÄTTARE att vara arg på en idé om en människa, än på den verkliga människan. Berättelsen ovan är ett tydligt exempel på det. När Zishan Munir levererar paket i Oslo handlar det i åtta fall av tio om stamkunder. De känner Zishan och Zishan känner dem. Då är tålamodet och förståelsen betydligt större. Hans tips blir således att försöka lära känna kunderna: – När du levererar ett paket så lägg namnet på minnet, hälsa ordentligt och önska en bra dag. När vi är trevliga blir de trevliga. Om de har ett bra intryck av dig

och PostNord sedan tidigare har de större tålamod, förklarar Zishan och tillägger att det är lättast om man levererar till företagskunder och ofta möter samma människor.

Även om det är sällsynt så har Zishan träffat en del missnöjda kunder under sina tolv år som förare på PostNord. – Det hör till jobbet. Saker händer, paket kommer för sent, det blir kommunikationsproblem – skälen kan vara många, men det är jag som måste hantera kundens frustration. Då tycker jag att det är bäst att bara lägga sig platt. Ofta behöver kunden bara få ur sig sin irritation, och då kan man inte göra något annat än beklaga. Om det finns utrymme för det försöker Zishan förklara vad det är som har hänt, utan att skylla på andra. – Ibland kan det vara till hjälp för kunden att förstå vad som egentligen är orsaken till att paketet är försenat.

Zishan Munir Gör: Lastbilsförare i Oslo, Norge. Jobbar mest med: Raymond Iversen och Kujitim Inseni.

P E O P L E BY P O ST N O R D

”Det är faktiskt mycket sällan som folk är riktigt missnöjda”, säger Susanne Christensen.

Susanne Christensen Gör: Brevbärare i Svendborg, Danmark.

MARIE HALD

Fikar med: Varje fredag, en halvtimme innan jobbet, träffar Susanne sina närmaste kollegor på postkontoret: Lars Pilgaard, Per Rasmussen, Svein Andersen, Mike Strøander, Erik Hansen, Aron Khan och Jens Boye. Susanne tar med bröd eftersom hon bor nära ett bageri. Sedan har de trevligt och pratar om vad de ska göra i helgen. ”Det är ett bra sätt att underhålla arbetsrelationerna och förebygga eventuella konflikter”, säger Susanne.

Konsten att skapa kontakt Med ett brett leende kommer man långt. Eller så flyttar man till Fyn. DET FINNS DE som säger att dialekten på Fyn är helt olämplig för utskällningar. Att den speciella, sjungande fynska tonen med platta a:n är för ljus och vänlig för att uttrycka vrede så att det verkligen gör intryck. Kanske är det därför Susanne Christensen från Sydfyn har svårt att komma ihåg när hon senast träffade en kund som var riktigt arg. En annan anledning är givetvis Susanne själv. – Det är faktiskt mycket sällan som folk är riktigt missnöjda. På min fasta rutt pratar jag med 30 till 40 kunder varje dag. Självklart kan jag träffa någon som har vaknat på fel P E O P L E BY P O ST N O R D

sida även på eftermiddagen, men inte mycket mer än så. Och det kan i regel enkelt lösas med en kvick kommentar och ett leende. Leenden smittar ju av sig, säger Susanne och, ja, ler. SUSANNE CHRISTENSEN ÄR brevbärare med bas i Svendborg, den gamla handelsstaden på sydkusten av Fyn, ön mitt emellan Själland och Jylland i Danmark. Från sin distributionsbil har hon utsikt över det milda landskapet norr om staden på väg mot Odense. Böljande kullar, lövskog och öppna marker susar förbi medan hon kör 200 kilometer för att dela ut brev och paket till

husen i de små byarna och utspridda gårdarna. – Då och då är det en man som blir överraskad när jag kommer med ett paket. ’Vad tusan har frugan nu beställt?’ säger han. Då säger jag ’Jag sa ju till dig att du ska hålla koll på hennes kreditkort!’. Det är såklart bara ett gammalt dåligt skämt, men vi skrattar båda två. På så vis kan man skapa kontakt och kanske förekomma några små irritationer – det gäller också om ett paket kommer lite senare än förväntat. DET GODA HUMÖRET och tålamodet har Susanne från sin mamma. Det är karaktärsdrag som inte bara kommer väl till pass i jobbet som brevbärare, utan också när Susanne ägnar sig åt sitt stora fritidsintresse. – Jag började släktforska för runt tio år sedan och jag älskar att sitta och pilla med mina släktband. Jag har till exempel ett fotografi av min farfarsfar som är daterat 1894. Han sitter snygg och stolt uppe på en diligens med stora hästar spända framför. Han var brevbärare i 40 år på Langeland. Jag har själv jobbat inom posten i 27 år, så jag har ett tag kvar innan jag slår hans rekord.

MICHAEL KIRKEBY 49

”Jag får ofta höra att jag är ganska hård”, säger Heidi Voutilainen.

Se trions bästa tips Följ oss på Instagram #peoplebypostnord

Heidi Voutilainen Gör: Key Account Back Office Specialist. Var: Vanda, Finland. Jobbar med: Mikko-Antero Savolainen: ”Han gav mig många bra tips när jag var ny”, Suvi Vitale, Elisa Rakkolainen, Rina Haverinen, Essi Harjanti, Mea Grönholm och Tero Mehtänen.

Tar gärna skit UNDER SIN SEXÅRIGA karriär på PostNord har Heidi Voutilainen fått höra många olika åsikter om sin arbetsgivare. Det är helt okej. Som Key Account Back Office Specialist i Vanda i Finland tycker hon att det ingår i jobbet att lyssna på kundernas åsikter. När någon är arg på telefon försöker inte Heidi lugna ner dem. – Om man försöker lugna ner en arg kund kan den uppleva att det inte är acceptabelt att bli arg. I regel behöver kunden ge uttryck för sin frustration och jag ger dem möjlighet att göra det, så länge som det inte handlar om personangrepp, säger hon. OFTA HANDLAR DET om att något inte har fungerat enligt överenskommelse, exempelvis en leverans eller upphämtning som är försenad. I de situationerna säger Heidi direkt att det inte gick som det skulle och att det inte får hända. Ofta räcker det att hon säger :”Jag tar hand om det.”. 50

HELI BLÅFIELD

Heidi Voutilainen klarar av raka rör från kunder. Sedan tar hon hand om det.

– Jag får ofta höra att jag är ganska hård och att jag uttrycker mina åsikter på ett ganska kraftfullt sätt. Det kanske är därför som kunden också litar på att jag tar hand om ärendet. HEIDI ARBETAR INOM storkundsupport, så hon känner många av sina kunder. Därför blir kommunikationen sällan osaklig, även om något har gått allvarligt fel. Det är långt ifrån alltid som felet ligger hos PostNord, utan kunden kan exempelvis ha angett fel adress. Även i de situationerna är Heidi noggrann med att inte vara

anklagande mot kunden i tonläge eller ordval. En erfaren kundservicearbetare känner till kraften i att be om ursäkt. När kunden tvingats vara med om samma sak flera gånger kan det vara svårt att komma till tals i det upprörda samtalet. När det blir Heidis tur att prata beklagar hon rakryggat situationen – och föreslår direkt passande åtgärder för att hantera ärendet. – Det är viktigt för kunden att höra att jag lovar att utreda vad som hänt. När jag föreslår en lösning i samma veva lugnar den som ringer i regel ner sig betydligt.

ANNE SALOMÄKI

P E O P L E BY P O ST N O R D

the Hotel

the Design

the Spa

the Experience ART GLASS SUMMER Helpension med kvällssupé, lunch- & frukostbuffé samt entré till vår unika spaavdelning. Från 1.695 kr per person del i dubbelrum Gäller 17 juni – 18 augusti

www.kostabodaarthotel.se • 0478-348 35

P E O P L E BY P O ST N O R D

True detectives M BAKO N SE KU L I S

De hanterar brev adresserade till webbsidor. De räddar modeshower i London. De är paketens sista chans. TEXT: MICHAEL KIRKEBY FOTO: FREDDY BILLQVIST

P E O P L E BY P O ST N O R D

– VISSA DAGAR RUSAR adrenalinet lite extra fort, säger Martin Dam. Det var stor modeshow i London. Kamerablixtarna smattrade, modellerna svängde runt och bakom scenen stod en designer och hyperventilerade. Hans skinn hade räddats i sista stund, av ett gäng detektiver på PostNord i Danmark. Martin Dam är en av dessa detektiver. Han är postadministratör på Returposten på Kastrup: – Det var en mycket speciell klänning till modeshowen som saknades. Alla stod och väntade. Den skulle bara hittas. Som tur var lyckades vi med det i tid, säger han. SVEND STEMANN OCH Martin Dam från Returposten i Danmark rör sig hemvant mellan hyllorna i det låsta området på PostNords enorma distributionshubb på Kastrup. Det är här som de skadade och hemlösa försändelserna från hela landet hamnar, tillsammans med de försändelser där det är svårt eller omöjligt att identifiera avsändare och mottagare. – Det är verkligen mystiskt. Det är självklart roligt att två av tre paket återförenas med avsändaren eller mottagaren. Men varje vecka har vi cirka 200 försändelser som blir liggande och som ingen uppenbart saknar. Det är anmärkningsvärt, särskilt när det är värdefulla och personliga ägodelar. Vi kan ju bara spekulera kring historien som ligger bakom, säger Svend. Martin stannar framför en hylla med mängder av lådor med etiketter: ”Telefoner”, ”Glasögon”, ”usb-stickor”… Bakom honom står en likadan hylla fylld med papperskassar 54

med alltifrån leksaker till kattmat. Addera alla hyllor och det är ett utbud som i ett mindre köpcenter. – Bara i den här lådan ligger nog 15 mobiltelefoner, några helt fabriksnya, säger Martin. Alla försändelser som de inte kan hitta avsändaren eller mottagaren till, beskrivs i en databas. Sedan väntar de på att den rätta ägaren hör av sig. Efter tre månader har de fått sin chans och allt säljs på auktion. MARTIN OCH SVEND hör till veteranerna. Tillsammans representerar de över 60 års erfarenhet från Posten i Köpenhamn. De senaste tre åren har de gått i spetsen för att förbättra arbetet hos Returposten.

– Vi började som brevbärare respektive brevbärarassistent och har sedan gjort det mesta. Under tiden har vi vidareutbildat oss inom bland annat logistik och projektledning. Det finns nog inte många som vet lika mycket om det dagliga postarbetet som vi, säger Svend med glimten i ögat. MYCKET HAR FÖRÄNDRATS genom åren. Den digitala tidsåldern har betytt färre brev och fler paket. Det har alltid funnits de som bara skriver ”Till Britta och farbror Hans” på en försändelse, men nu har det tillkommit en ny variant. – Det är helt otroligt, men i dag kan folk få för sig att bara skriva en webbadress på sitt brev som mottagaradress. Kanske borde vi P E O P L E BY P O ST N O R D

I distributionshubben på Kastrup ligger de i långa raka rader – paketen utan avsändare eller mottagare som väntar på att någon ska sakna dem.

”Vid jul skickar folk godsaker till varandra. På våren ser vi trädgårdsredskap och på sommaren är det simglasögon. Vi behöver inte titta ut genom fönstret för att följa årets gång”, berättar (från vänster) Svend Stemann, Martin Dam och Jesper Robdrup. Varje vecka är det ungefär 200 försändelser som blir liggande och som ingen efterfrågar.

P E O P L E BY P O ST N O R D

Tips till brevbärarna och kollegorna på postkontoren Sätt inte returetiketten ovanpå streckkoden på ett paket. Då kan Svend, Martin och deras kollegor inte skanna den – och kunderna vet inte att paketet ligger hos Returposten, eftersom det inte längre är möjligt att spåra det.

”I dag kan folk få för sig att skriva en webbadress på sitt brev som mottagaradress”, säger Svend. Bild ovan: Jesper Robdrup.

P E O P L E BY P O ST N O R D

införa ett ämne i skolan som handlar om hur man skickar icke-digitala försändelser på rätt sätt. Det skulle faktiskt förenkla vårt arbete på Returposten. Alla paket och brev, inklusive de lösa streckkoderna som har lossnat från en försändelse, ska sorteras och registreras samma dag som de kommer in. Men ibland är det nödvändigt att ändra ordningen på arbetsuppgifterna, förklarar Martin. – Det första som Svend och jag kollar på morgonen är om det ligger ett meddelande från Birthe Larsen från Kundservice – eller akut-Birthe, som hon kallas. Då vet vi att det är bråttom, och alla släpper vad de har i händerna för att hjälpa Birthe att hitta ett särskilt paket eller innehåll. Akut-Birthe har också en speciell plats i hjärtat hos en kläddesigner i London. Det var nämligen hon som larmade Returposten om den försvunna klänningen. De flesta hjältar står inte i rampljuset eller går på catwalken. De jobbar bara på.

SVEND STEMANN:

Det finns nog inte många som vet lika mycket om det dagliga postarbetet som vi.

Telefoner, usb-minnen och glasögon. De hemlösa prylarna ligger prydligt sorterade i lådor.

P E O P L E BY P O ST N O R D

ROBOTAR SOM JOBBAR PÅ POSTNORD Trucken som kan själv, robotarmen som spelar Tetris och världens smartaste Egil. Har du hälsat på dina nya kollegor? TEXT: MALIN DAHLBERG BILD: BANFA JAWLA

P E O P L E BY P O ST N O R D

Automatiska svar till kunder PostNords chattrobot lanserades på mottagarportalen under 2018 och har hittills tagit hand om drygt 50 000 ärenden. Den förses regelbundet med frågor och svar som den snabbt och effektivt skickar tillbaka till kunderna. De allra flesta frågorna från privatkunder är av typen ”var är mitt paket?” och ”när kommer det fram?”. Målet är att roboten med mer träning ska kunna hjälpa kunderna med 80 procent av de frågor som kommer in via portalen. Resterande ärenden skickas vidare till någon av PostNords kundhandläggare.

Armen som älskar Tetris PostNord undersöker möjligheten att utveckla en specialiserad lastningsrobot. Försöken görs just nu i Indien. Visionen är att ta fram system med en robotarm som kan lasta paket och anpassa sig efter vikt, material och storlek – med exakt ”Tetris-passning”. – Vi har regler som säger att människor inte får lasta över axelhöjd. Roboten har potential att lasta tätare och högre. Dessutom kan robotar vara ett sätt att hantera framtida volymökningar av paket, säger Lisa de Wahl som leder projektet Robotics Automated Handling i Stockholm.

Här plockar robotkollegorna I Norrköping plockar och sorterar robotar läkemedel i PostNords TPL-lager som skräddarsytts för Apotek Hjärtat. Medarbetarna behöver bara stå vid en plockstation dit godset levereras automatiskt av robotkollegorna. – Vi skickar ut flera tusen backar varje dag. Utan automationen hade vi aldrig klarat att sortera så exakt och effektivt, säger Magdalena Robsarve, verksamhetsutvecklingschef PostNord TPL.

Lisa de Wahl leder ett utvecklingsprojekt för att se hur robotar kan hjälpa PostNord i framtiden.

P E O P L E BY P O ST N O R D

LITEN ROBOTORDLISTA AI: Artificiell intelligens, används om lärande robotar och datasystem. Big Data: Tillgång till mycket stora datamängder som kan användas för analyser. Pick by Voice: Röststyrt plock där man får instruktion i headset. AGV: Automated guided vehicle, självkörande truckar som styrs med analys via kamera. Goods to Person: Plockaren står stilla och får produkten skickad till sig. Ringskanner: En liten skanner fästs på ett finger och används för att läsa streckkoder. A-frame: En helautomatisk lösning där produkterna automatiskt släpps ner till en bana.

Egil blir smartare för varje paket

Robotarmé samlar data i Danmark Robotar som jobbar med administration? Jajamensan! Sedan 2017 har PostNord arbetat med att kartlägga administrativa processer, i både Sverige och Danmark, för att se vilka av dem som går att automatisera. Jobbet görs sedan av robotar som består av programvara och kallas RPA. Hittills har 55 RPA-robotar tagits fram. En liten digital armé som kan kopiera det arbete människor utför på datorn, klick för klick, och enkelt rör sig mellan olika system. Robotar är bra på att flytta data och kan till exempel hjälpa till i samband med klagomål.

Egil är en AI, artificiell intelligens, som arbetar dag och natt för att upptäcka försenade paket. Varje gång ett paket skannas på PostNords terminaler i Sverige blir Egil ombedd att utvärdera risken att paketet blir försenat. Men snart blir Egil ännu smartare. – Vi har inlett ett väldigt spännande arbete där Egil snart vet exakt var paketen befinner sig i realtid. Egil kommer att kunna spåra paket som du kan spåra din Uber-förare, säger Bure Noréus som varit med och utvecklat lösningen.

Telefonrobot talar med en säljares röst I Finland har PostNord under våren testat en telefonrobot som frågar om potentiella kunders logistikbehov. Roboten ringer hela 10 000 samtal på tre timmar. – Säljarna har spelat in frågorna som roboten ställer, och som kunden kan svara ja eller nej på. Även om det är en robot som ringer så hör alltså kunden den mänskliga säljarens röst. Om kunden är intresserad av våra tjänster ringer säljaren upp kunden efter robotsamtalet, säger Krista Yliruusi, chef för telesales-teamet i Finland.

Trucken som kan själv I PostNords TPL-lager i svenska Jordbro jobbar sedan något år tillbaka en så kallad AGV, en självgående truck som hämtar pallar och placerar dem på rätt plats inne på lagret. Syftet är att se om den kan effektivisera repetitiva arbetsuppgifter. – Det underlättar för oss när vi har en massa pallar som ska flyttas från ett ställe till ett annat. Men den gör bara enkla uppgifter, berättar terminalarbetaren Jonas Wahlsten.

P E O P L E BY P O ST N O R D

HELI BLÅFIELD

PRYLEN / RINA HAVERINEN

Ett glittrigt minne

Te och Sydkorea har fångat Rina Haverinens hjärta. FINLÄNDARNA ÄR ETT kaffefolk, men det struntar Rina Haverinen i. Hon börjar alltid arbetsdagen med en stor kopp te. Rina är Key Account Agent i Vanda i Finland, och hon har tepåsar och mjölk på kontoret. – Te ska definitivt drickas med socker och mjölk, så att inte den bittra smaken känns, säger hon. Rina är också noga med ur vilket kärl hon dricker sitt te. Den mörkblåa muggen från Starbucks, med ett glittrigt Seoul-tryck, är ett minne från resan till Sydkorea 2011. Hon hade börjat på PostNord samma år och tog med sig muggen till kontoret strax efter resan. – Jag drack alltid ur den tidigare, men nu får den stå på mitt skrivbord som ett minne. För ett och ett halvt år sedan besökte hon en teodling i Sydkorea där hon fick testa en mängd olika gröna tesorter. Trots den oförglöm liga upplevelsen bytte hon inte ut den svarta favoriten mot grönt. – Svart te är min grej, säger Rina och skrattar. MAIJU KARHUNEN

P E O P L E BY P O ST N O R D

GARIA VS. TJORVEN

Från trulig unge till lyxig golfbil Den klassiska svenska postbilen Tjorven var visserligen före sin tid, men de flesta brevbärare skulle nog ändå välja dagens Garia. GARIA Maxhastigheten är 45 km/h och batteriet räcker i 40 till 60 kilometer. Motorn är en högeffektiv 3-fas AC på 48 volt. Bilen har även McPherson-fjädring. Vändradien är 6,5 meter och med standard litiumbatterier väger bilen 790 kilogram.

Bilen är baserad på fordonet Garia Utility City SC med stängt flak. Danska Garia, med huvudkontor i Greve, tillverkar i huvudsak ”världens lyxigaste golfbilar”. De dyraste kostar runt 200 000 kronor.

Den lilla elbilen är byggd för effektivitet och noll utsläpp med en lättviktig stålram med starkt rostskydd. Den går att ladda från ett vanligt eluttag.

Garian innehåller specialfunktioner för PostNord. Bland annat brevhållare, förarplats på höger sida med dörr som anpassats för utdelning av post – samt att lastskåpet är larmat och designat specifikt för PostNords behov.

Garia lanserades på hösten 2015. Av PostNords totalt drygt 4 000 elfordon är 444 stycken av typen Garia.

Information om Garia är berättat av Liv Najjar, Fleet Chef, Produktionsutveckling PostNord Sverige. 62 62

P EPO E BYP O PO STNNOORRD D PEO LPELBY ST

ILLUSTRATON: JOHAN HÖRBERG

TJORVEN Bilen Tjorven tillverkades av Kalmar Verkstad i Sverige mellan 1969 och 1971. Den hette egentligen KVD 440/441, men brevbäraren som var med och provade prototypen tyckte att bilen hade ett truligt utseende som påminde om karaktären Tjorven i tv-serien Saltkråkan.

Bilen hade en kaross av glasfiberarmerad plast ovanpå en ram av stålprofiler.

Tjorven fyller 50 år i år. Världens enda Tjorven-museum finns i Rockneby, Kalmar, med unika bilar tillverkade av Kalmar Verkstad. Bland annat en fullt utrustad Tjorven-brandbil.

Tjorven hade i originalutförandet endast en fällbar pall för en passagerare. Den hade skjutdörrar med förarplatsen på högersidan. Bilen fanns även i versioner för den privata marknaden med en passagerarplats.

Tjorven var en smidig bil i stadstrafik tack vare den steglösa Variomatic-transmissionen. Den var också rymlig i förhållande till sin längd. Den var mindre lämpad för landsväg på grund av den lilla tvåcylindriga motorn samt den höga karossen som var känslig för sidvind.

Tjorven var före sin tid med många lösningar som andra biltillverkare införde först på 1980-talet, till exempel fällbart och delbart baksäte, skjutdörrar samt hopfällbar passagerarstol för att öka lastlängden.

P EEO N ONRO D R D OPPLLEEBY BYP OPST O ST

63 63

TEXT: MALIN DAHLBERG

JAHA, OCH?

[Fulfilment] Du har kanske hört termen fulfilment, men vad betyder det – egentligen? Vi rotade lite bland lagerhyllorna och kom fram till att det är PostNords version av ”extra allt”. OM MAN SLÅR upp fulfilment i en ordlista betyder det ungefär ”uppfyllelse”. Vad är det PostNord uppfyller? – Fulfilment är ett vedertaget begrepp inom logistikvärlden. Det innebär ett antal moment som utförs på ett lager för att färdigställa en kunds beställning. De enkla grundmomenten är att ta emot, plocka och skicka iväg en beställning, berättar Claes Linder, kommunikationsansvarig på PostNords enhet för tredjepartslogistik i Sverige. – Men vi inom PostNord TPL har en bredare syn på begreppet. Vi inkluderar även det där lilla extra som kunderna efterfrågar. Vi vill inte bara lagra produkter utan uppfylla något utöver en vanlig lagertjänst. Vad kan det vara för typ av extratjänster? – Vi kallar det värdeadderande tjänster och det kan vara alltifrån att konfigurera modem och hantera returer till att bygga displayer till butik som vi till exempel gör på TPL-lagret i danska Köge. Men vi gör också mer udda

saker som att bryta färg åt handgripligen klippte in trailrar i byggkedjan Bauhaus. ett speciellt klipprum på lagret Va? Hur fungerar det? innan filmrullarna skickades iväg – Vi har ett speciellt färgrum på till biograferna. Vi har också lagret i Norrköping där PostNords dubbat däck, satt på däcken på medarbetare bryter färg. De har fälgar och sedan balanserat de fått speciell utbildning för färdiga hjulen innan de att kunna hantera lämnade lagret. färgbrytningsmaskiVar går gränsen för nen, de olika vilken tjänst man kan färgbaserna och göra för en kund? färgpigmenten och – Egentligen är det annat som man ju bara fantasin som måste kunna. sätter gränsen, men Finns det fler det måste förstås vara roliga saker som man praktiskt genomförbart Claes Linder kan göra när man jobbar och gå att göra på ett med TPL? lager. – Vi fotograferar till exempel Varför ska PostNord pyssla skor åt Footway. Det fungerar så med det här då? Räcker det inte att när vi får in en ny leverans med vanlig lagerverksamhet? plockar vi ut skor som vi inte haft i – Det är ett sätt att knyta lager tidigare. Skon ställs in i en kunden närmare och utveckla ett automatisk fotostudio och partnerskap, men också ett sätt bilderna hamnar sedan på att tjäna pengar på saker som är Footways hemsida. lite mer avancerade än att ha en Vad är det ovanligaste pall på ett lager. Vi vill ju bli PostNord TPL gjort åt en kund? specialister och duktiga på vissa – Det måste vara när vi lagerhöll saker så att kunderna vet att de filmrullar åt olika filmbolag och vi kan vända sig till oss när de hade personal som satt och behöver hjälp.

P E O P L E BY P O ST N O R D

TEXT: ANNE SALOMÄKI FOTO: RENJA NURMI

GOALS/RUDI HARLO

Livia fick Rudi att byta jobb Var och en måste ha sina egna mål, men man måste även ha ett tydligt gemensamt mål. Både på jobbet och i familjen. REDAN FÖRSTA ÅRET som Account Manager i Tammerfors i Finland vann Rudi Harlo en säljtävling med målgruppen små och medelstora företag. Priset var ett bevis för att Rudi gjorde rätt när han bytte jobb från idrottsförening till logistik: – Jag funderade på i vilken bransch jag lättare skulle kunna följa upp och mäta min egen prestation. I samma vågskål låg det faktum att föreningsarbete är något man gör nästan dygnet runt och jag ville få lite mer regelbundna arbetstider nu när vi fått tillskott i familjen. Arbetet hjälper tvåbarnspappan att även uppnå målen hemma. Rudi beskriver sig som familjeorienterad: – Arbetslivet i dag är hektiskt och alla skjuter åt alla håll. Min strävan är att det ska vara mer harmoniskt hemma. Familjelivet och arbetslivet är beroende av samma sak – samarbete. När kommunikationen fungerar och personkemin finns där då flyter vardagen på. Därför vill inte Rudi ha några orealistiska drömmål för någon del av sitt liv.

– Man ska inte bara agera framför kameran och lägga upp bilder i sociala medier som visar ett ”happy life”, man ska också göra sakerna i verkligheten.

Rudi Harlo med barnen Livia och Aldo.

PÅ JOBBET >>> Rudi Harlo är Account Manager på PostNord Finland sedan 2018. Närmaste kollegorna är Krista Yliruusi, Martti Järventie, Harri Pajula, Kati Packalén, Anna Peräjoki och Toni Karinen.

P E O P L E BY P O ST N O R D

LADISLAV KOSA

Å ANDRA SIDAN / RAKETPOST

Snabbt men snett

Raketer ska föra människor till månen, inte brev till Borås.

edan på 1200-talet rapporterades det om explosioner av raketer på slagfält i Kina – och den 16 mars 1926, när uppfinnaren Robert Goddard skickade iväg den första raketen med flytande bränsle, kunde få ana det vågade experiment som komma skulle. Och det från svenska Postverket.

Den 1 november 1961, när den stora raketfebern nådde Sverige, genomfördes den första raketpostuppskjutningen från Rindö utanför Vaxholm. Tanken var att raketen skulle frakta medicin och post från ön till fastlandet. Raketen flög tyvärr fel, så breven hamnade i Solöfjärden. Inte gick det bättre nästa

gång. Vid ett försök på Järvafältet i Stockholm exploderade raketen vid start och spred vidbrända brev över nejden. Den 24 augusti 1969 sköts en raket med post mot Norge från den svenska sidan av Gravelsjön. Raketen nådde en höjd av 900 meter och en hastighet av hela 600 kilometer i timmen. Fallskärmen löstes aldrig ut, så

större delen av posten förstördes när raketen kraschade. Eldsjälarna bakom testet var Stig Reidmar, Sigurd Tullberg och Gilbert Svensson som bildade Stiftelsen Jubileumspostflygningen. 1975 flög det sista brevet med raket över himlen, innan experimentet skrotades. ROBERT LÅNGSTRÖM

PEOPLE BY POSTNORD

You donâ&#x20AC;&#x2122;t really choose to run. In fact, running chose you thousands of years ago. Itâ&#x20AC;&#x2122;s in your DNA. And you can feel it in every step along the way: The joy, the drive, the connection.

Spring/Summer 2019

craftsportswear.com

People by PostNord 1_2019 Svensk

Articles inside

Jakten på godstjuvarna