Fråga juristen Arne Larsson

Kan maken sälja huset om jag blir dement?

?Min man och jag äger hälften var av vår fastighet. Vad händer om till exempel jag skulle hamna på vårdhem och bli så dement att jag inte kan godkänna en försäljning av fastigheten? Kan min man ändå sälja fastigheten eller ska han, innan sjukdomen blir alltför allvarlig, överta även min andel som till exempel gåva, eller hur gör man?

SVAR: Om makar (eller sambor) gemensamt äger en fastighet måste båda två på något sätt vara representerade när fastigheten ska försäljas.

Det normala är förstås att de tillsammans genomför försäljningen, men om detta inte är möjligt, på grund av att någon av dem har drabbats av demens eller annan sjukdom, måste denne vara representerad på annat sätt.

Antingen kan en god man förordnas genom ansökan till Överförmyndarnämnden i den kommun där man är bosatt, eller så kan försäljningen genomföras om den andra maken eller någon annan person har en framtidsfullmakt.

För att en framtidsfullmakt ska vara gällande så måste den ha upprättats när fullmaktsgivaren fortfarande var opåverkad av demens eller liknande och den måste ha trätt i kraft genom att fullmaktsgivaren på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande, inte längre har förmåga att själv ta hand om sina ekonomiska och personliga angelägenheter.

Det är fullmaktshavaren som avgör när fullmaktsgivarens tillstånd är sådant att framtidsfullmakten ska träda i kraft. Om man äger en fastighet bör man i framtidsfullmakten förtydliga att den omfattar överlåtelse av fast egendom. I framtidsfullmakten ska också anges hur stora gåvor av fullmaktsgivarens egendom som fullmaktshavaren får ge och om detta omfattar även gåvor till fullmaktshavaren själv. En fullmaktshavare i en framtidsfullmakt kan alltså få mycket stora möjligheter att förfoga över fullmaktsgivarens tillgångar och man ska därför givetvis endast utse någon som man verkligen litar på till fullmaktshavare.

Kommer mina okända barnbarn att ärva mig?

?Hur ska jag göra? Jag är gift sedan 46 år och har två barn i äktenskapet. Innan jag gifte mig blev jag far till en son, med annan kvinna. Både sonen och mamman till pojken är döda nu. Hur många barn min son, född 1961, blev far till vet jag inte, jag har aldrig sett eller träffat något av dem, men jag tror det finns tre barn. Jag har ingen lust att ge något arv till någon som jag inte känner och aldrig har sett. Kan jag skriva testamente och göra dem arvlösa? Eller måste jag ge bort allt jag äger och sedan skriva att jag har nyttjanderätt?

Framtidsfullmakt kanske är bra att ordna?

SVAR: Din avlidne sons barn är dina bröstarvingar och de har arvsrätt enligt lag efter dig. Du kan skriva ett testamente till din fru eller era gemensamma barn, som innebär att barnen till din son från ett tidigare förhållande inte ska ärva dig, men efter att du har avlidit så ska dessa barnbarn ta ställning till ditt testamente och de har då, oavsett hur testamentet är formulerat, möjlighet att begära att få sina laglotter efter dig. Laglotten är hälften av arvslotten, alltså hälften av den del som de ärver om du inte har något testamente.

Genom testamente kan du alltså minska deras arv till hälften, men inte göra dem helt arvlösa, såvida de inte godkänner det genom att godkänna testamentet utan att kräva sina laglotter.

Om man ger gåvor men behåller nyttjanderätten till den bortgivna egendomen, kan bröstarvinge under vissa förutsättningar ha möjlighet att få sin laglott även i dessa gåvor.

Möjligheten att kräva laglott även i egendom som har bortgivits före dödsfallet brukar kallas för det förstärkta laglottsskyddet. Denna möjlighet fordrar dock att bröstarvingen väcker talan vid tingsrätt, mot mottagaren av gåvan eller gåvorna, inom ett år från bouppteckningen.

Bröstarvingar (barn eller barn till avlidna barn) har alltså en stark och omfattande arvsrätt. Om du vill skriva ett testamente så är mitt råd att du anlitar en jurist, så att testamentet utformas på rätt sätt.

Genom en framtidsfullmakt kan du ge din maka eller någon annan rätt att ta hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter, om du på grund av demens eller annan sjukdom inte själv kan bevaka dina intressen eller ta hand om din ekonomi.

ARNE LARSSON

Jurist och sakkunnig i ekonomisk familjerätt på Familjens Jurist, Sveriges största juristbyrå inom familjejuridik. FRÅGA MIG OM FAMILJEJURIDIK: mejla propensionaren@pro.se eller skicka din fråga per post till ”Fråga juristen”, PROpensionären, Box 3274, 103 65 Stockholm. Skriv ditt namn, adress och ditt tel nr. Jag besvarar ett urval av de frågor jag får.