Sex & relationer

Hur ska jag lära mig att säga nej till sommarbesöken?

?Äntligen börjar jag hämta mig efter sommarens alla besök i stugan. Vi fick en lugn september, när alla semestrar var slut och besöken upphörde från familj och vänner. Men från midsommar och till slutet av augusti var det bara enstaka dagar som vi var själva, min man och jag. Det är ju roligt att få besök, under en begränsad tid, men man behöver ju egen tid också där vi kan ha lugn och ro och syssla med vårt.

Vi är pensionärer sedan några år och man orkar inte med samma intensiva liv längre, som man gjorde förr.

Jag, vi, har svårt att freda vår egen tid så när barn och barnbarn, eller vänner, frågar om de kan komma och hälsa på några dagar så känns det omöjligt att säga nej. De säger att vi ska hjälpas åt, men det största ansvaret hamnar ändå på oss. Vår stuga ligger väldigt fint i närheten av vatten och bra bad så jag förstår att det känns härligt att semestra här, men jag orkar inte fortsätta med att driva detta ”pensionat”.

SVAR: Tack för ditt brev. Många av oss behöver träna på att vara tydligare med hur våra egna behov ser ut, både inför oss själva och omgivningen.

Har man en tendens att vilja vara till lags för att inte få skuldkänslor så behöver man bearbeta sina egna tankar. Det handlar inte om egoism att vara försiktig med att bjuda på sig själv och sitt, att ta hand om sitt eget välmående gör att man också har mer att erbjuda med hjärtat.

Mitt råd till dig och din man är att ni nu snart diskuterar hur ni vill ha nästa sommar. Börja med att skissa på egen tid, lediga veckor bara för er själva. Gör arbetslistor som ni delar ut inför besöken, den som ansvarar för middagen gör också inköpen exempelvis, dukning, disk mm. Inför planeringen av besöken brukar det kännas bra även för gästerna att få klara besked vad som gäller. När man kan anlända och hur länge man kan stanna och vilken dag eller dagar man står för maten, inklusive för- och efterarbete.

En bra grundplanering gör att alla får möjlighet till avkoppling och att njuta av samvaron.

Hur ska jag hantera min dotters svartjuka?

?Jag behöver få lite hjälp av dig att hantera min relation med min dotter.

Jag är en kvinna på drygt 70 år. Min man dog hastigt och chockartat efter 45 års äktenskap. Jag trodde jag skulle sörja ihjäl mig.

Vi hade haft det så bra, mycket kärlek och omtänksamhet. Jag saknade våra samtal och det blev så tomt, trots fina barn och barnbarn kunde de inte fylla ut tomheten i mitt liv. Jag saknade också den fysiska kontakten med min make, att bli berörd både själsligen och kroppsligen.

Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva detta igen. Men jag hade fel. På en resa träffade jag en man. Vi hade mycket att prata om. Vi hade gemensamma intressen, han var änkeman, med barn och barnbarn, precis som jag.

När vi kom hem fortsatte vi att träffas och blev förälskade. Vi upptäckte också att det fanns en stark erotisk spänning mellan oss och vi har ett fantastiskt samliv, som jag aldrig trodde jag skulle få uppleva igen.

Problemet är min dotters reaktion. Hon är svartsjuk å sin döda pappas vägnar.

Jag trodde hon skulle bli glad för min skull. Hon tycker jag ska ägna mig åt barnbarn och aktiviteter passande för min ålder. Jag är mån om min relation med min dotter, men vet inte hur jag ska hantera situationen.

SVAR: Tack för ditt brev. Jag vill börja med att gratulera dig till att du funnit en ny kärlek. Det är sorgligt att läsa om din dotters reaktion, men hon behöver bearbeta detta själv.

Var tydlig i samtal med henne att du lever ditt eget liv och hoppas att hon kan vara glad för din skull. Du kommer ändå att kunna vara mamma och mormor, men när det passar dig.

Dina känslor för den nya mannen förminskar inte dina känslor du haft för hennes far, men du har rätt till ditt liv.

Lycka till och hör gärna av dig igen.

Du får alltid vara anonym

Om du skickar din fråga i ett brev vidarebefordras det direkt till mig utan att läsas av någon annan. Jag har sekretess och alla brevskrivare kommer att vara anonyma i tidningen oavsett om frågorna skickas via brev eller mejl. På grund av sekretessen kan jag inte ta på mig att förmedla brev till andra brevskrivare.

MARGARETA NORDEMAN

legitimerad psykoterapeut och auktoriserad sexolog. FRÅGA MIG OM SEX OCH RELATIONER: mejla propensionaren@ pro.se eller skicka ett brev till ”Fråga om sex och relationer”, PROpensionären, Box 3274, 103 65 Stockholm. Skriv ditt namn, adress och ditt telnr. Det är bara jag som kommer att läsa ditt mejl eller ditt brev. Jag besvarar ett urval av de frågor jag får.