7 minute read
I fokus: PRO:arna som vill se fler
De vill se fler äldre i riksdagen nästa år
Av riksdagens 349 ledamöter var bara tio personer 65 år eller äldre efter förra valet. Hur kommer det att vara om knappt ett år, när Sverige har gått till val igen? Bättre, hoppas PRO:arna Curre Hansson och Elsemarie Bjellqvist som båda kandiderar för Socialdemokraterna. Men från riksdagspartierna kommer inga signaler som lovar stora förändringar.
TEXT: THORD ERIKSSON FOTO: THERESIA KÖHLIN
Curre Hansson blev häromåret vald till ordförande för PRO i Stockholms län. I sin nya roll gav han uttryck för att äldres representation i riksdagen är en fråga som han anser är viktig. – Representationen av äldre i riksdagen är urusel. Vi stängs ute från de politiska besluten, säger han.
För att belysa bristen har han bland annat sammanställt statistikuppgifterna som PROpensionären publicerar tillsammans med den här artikeln och som påvisar underskottet och att det är jämnt spritt mellan Sveriges 21 län. – När jag ville få igång diskussionen var det några som sa: vad gör du själv? Det har slutat med att jag själv kandiderar till riksdagen. CURRE HANSSON SATT i landstingsfullmäktige för Socialdemokraterna i Stockholms län på 70- och 80-talen och 2006–2018, en bakgrund som gör att hans beslut knappast är långsökt.
Men är det verkligen särskilt många som har gått i pension och som vill och orkar med ett så intensivt heltidsjobb som riksdagsuppdraget faktiskt är? I en intervju i förra numret av PROpensionären avfärdades frågan av ordförandena i de fyra rikstäckande pensionärsorganisationerna. – Det är klart att de som har sprungit fort hela livet måste få vila, säger Curre Hansson, 73, och fortsätter: – Men vi kan inte kräva inflytande om vi sedan säger 'inte jag'.
Han tror att många nog kan tänka sig att ta ett riksdagsuppdrag och vara med och påverka. – Men vi måste erbjudas plats.
Inte heller Elsemarie Bjellqvist ser anledning att lägga större vikt vid föreställningen om att äldre generellt inte skulle orka med riksdagsuppdraget. Hon är bland annat ordförande i PRO Katarina och vice ordförande för PRO:s samorganisation i Stockholms län – och hon kommer att kandidera i riksdagsvalet nästa år. – Jag är 77 år och det är många som frågar mig: kommer du Antalet 65+ i landet år 2020 att orka? Men jag får väl avsäga mig några uppdrag om jag uppgick till 2 088 086 – kommer in. 20,1% av befolkningen. ELSEMARIE BJELLQVIST har redan erfarenhet av riksdagen efter att ha tagit plats där som ersättare under ett par månader 2019. Den rollen fick hon genom att ställa upp vid valet 2018 och nästan ta sig hela vägen till en ordinarie plats i kammaren. Att Elsemarie Bjellqvist kandiderade inför förra valet hängde, precis som för Curre Hansson, ihop med att det var en logisk följd av att anse att ▲
Andelen ledamöter i riksdagen som är 65+ är 2,9%
Gillar att få saker gjorda
Namn: Curre Hansson. Ålder: 73. Familj: Änkling. Två döttrar och fem barnbarn. Intressen: Barnbarnen, politik, hänga med i världens nyheter och att det går bra för Hammarby. Ordf i PRO Stockholms län. Kännetecknar en bra politiker: Nyfikenhet och intresse för vanligt folk, aktion och få saker gjorda.
Bra att vara tydlig & lyhörd
Namn: Elsemarie Bjellqvist. Ålder: 77. Familj: En son och ett barnbarn. Intressen: Bridge, PRO-kören och handboll. Ordf i PRO Katarina. Kännetecknar en bra politiker: Tydlighet och lyhördhet.
äldres representation är betydelsefull. – Jag har varit medlem i PRO i många år och vi har hela tiden drivit att det måste finnas äldre personer i riksdagen. Jag ställer väl upp då, tänkte jag till slut.
Om hon kommer in så blir det ett viktigt bidrag till omvärldens insikt om att äldre faktiskt kan ta plats i riksdagen, anser hon. – Att visa att vi finns. Sedan är det naturligtvis så att jag kommer att driva det vi tycker är viktigt: pensioner, äldreomsorg och tandvården, det är de tre områden jag vill prioritera.
Curre Hansson säger också att han naturligtvis skulle ta med sig frågor av direkt betydelse för äldre: förutom äldreomsorg, pensioner och vård nämner han bostäder och ekonomi. – Men jag har ju också mina andra in-
tresseområden, som miljö och ungdomar. DEN BRISTFÄLLIGA representationen av äldre i politiken är ingen ny företeelse. Curre Hansson minns att Socialdemokraterna i Stockholms län till och med hade en formell spärr tidigare, som hindrade den som var äldre än 44,9 70 att delta i demokratiskt valda församlingar. Ojämnheten gäller dock i första hand riks-
Är genomsnittsåldern på dagen. På regional och nuvarande ledamöter och kommunal nivå är äldersättare i riksdagen. res närvaro betydligt (baserat på födelseår, 2018). mer påtaglig – i kommunerna har andelen i åldern 65 och äldre vuxit kraftigt sedan 90-talet och speglar idag befolkningens sammansättning. SKILLNADEN MELLAN att vara engagerad på regional, kommunal och riksnivå är att riksdagsplatsen är ett välavlönat heltidsjobb medan kommun- och regi- ▲
onpolitiken huvudsakligen befolkas av deltidsavlönade fritidspolitiker, påpekar Maria Solevid som är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och bland annat forskar om politiskt deltagande. – Det är lättare för personer som är äldre och kanske har slutat jobba, att åta sig sådant arbete på sin fritid – och det är omvänt svårare att locka yngre. Det kan vara en förklaring till att det ser ut som det gör.
I RAPPORTEN Hur gamla är de som bestämmer? som Maria Solevid och kollegan Lena Wängnerud för två år sedan skrev på uppdrag av den statliga delegationen för senior arbetskraft, framhålls ett faktum som skulle kunna tala för att även riksdagen får en jämnare och mer rimlig representation: personer i åldern 65 och äldre utgör i genomsnitt hälften av de politiska partiernas medlemmar. ”Det finns ett ’utbud’ att rekrytera ifrån”, skriver Solevid och Wängnerud.
Men en förutsättning för att verkligen ta plats i kammaren är att hamna på valbar plats på en riksdagslista. Processerna som för kandidaterna hela vägen dit, skiljer sig mellan partierna.
I en artikel i PROpensionären inför valet 2018 föreslog Liberalernas Barbro Westerholm – som med sina 88 år är äldst i riksdagen, eller med hennes eget begrepp: mest årsrik – taktisk röstning över de partipolitiska gränserna som ett sätt att uppnå en jämnare åldersfördelning. – Det är en diskussion som jag har fört med pensionärsorganisationerna ute i landet, att vill ni öka chansen att fler ur den här generationen kommer in i riksdagen, då måste ni enas om att övertyga era kamrater om att rösta på personer som egentligen inte tillhör det egna partiet, sa hon till tidningen.
MEN DET VISAR SIG att Barbro Westerholm sedan dess har ändrat ståndpunkt och inte längre förespråkar taktikröstning. Tillsammans med Björn von Sydow, socialdemokratisk riksdagspolitiker fram till förra valet och född 1945, presenterade hon förra hösten ett förslag i flera debattartiklar som gick ut på att de politiska partierna istället borde ingå en överenskommelse om att ha minst en äldre person på valbar plats på sina vallistor till riksdagen. – Det lär visa sig hur de gör, säger
”Riksdagsplatsen är ett välavlönat heltidsjobb medan kommun- och regionpolitiken huvudsakligen befolkas av deltidsavlönade fritidspolitiker.”
Barbro Westerholm som har valt att inte kandidera nästa år.
Förslaget verkar dock inte ha tagit skruv. När PROpensionären frågar vad riksdagspartierna konkret gör för att öka andelen personer i åldern 65 och äldre på valbar plats, är det endast tre som svarar:
SVERIGEDEMOKRATERNA framhåller att det är viktigare att deras kandidater har ett genuint intresse för de politiska frågorna än att de innehar en viss ålder eller ett visst kön.
Barbro Westerholms parti, Liberalerna, svarar att målet är listor med intressanta, omdömesgilla och självständiga kandidater som speglar både förnyelse och erfarenhet.
Socialdemokraterna, Björn von Sydows, Curre Hanssons och Elsemarie Bjellqvists parti, ger beskedet att listornas sammansättning beslutas ute i partiorganisationen. Att ambitionen är att de avspeglar medlemskår och väljare och att det förutsätter såväl äldre som yngre kandidater.
Inget parti ger alltså besked om handfasta strategier för att öka äldres representation i riksdagen.
Väldigt lite talar med andra ord för att den åldersmässiga obalansen upphör efter valet nästa år. ●
Antal riksdagsledamöter som är 65 år och äldre från respektive län
Län Andelen riksdagsledamöter totalt inom parentes Blekinge 0 (5) Dalarna 1 (10) Parti: M Gotland 0 (2) Gävleborg 0 (9) Göteborg 0 (19) Halland 0 (13) Jämtland 0 (5) Jönköping 0 (13) Kalmar 1 (8) Parti: SD Kronoberg 1 (6) Parti: M Malmö 0 (11) Norrbotten 0 (8) Skåne 0 (36) Stockholms stad 2 (32) Parti: S och M Stockholms län 1 (43) Parti: L
Södermanland 2 (10) Parti: SD och M Uppsala 0 (13) Värmland 0 (11) Västerbotten 1 (9) Parti: V Västernorrland 0 (8) Västmanland 0 (9) Västergötland 1 (41) Parti: KD Örebro 0 (12) Östergötland 0 (16)
Statistiken är sammanställd av Curre Hansson utifrån uppgifter från riksdagen.
Riksdagsledamöter 65 år och äldre efter valet 2018
Magnus Stuart, M, 66 år Roland Utbult, KD, 67 år Katarina Brännström, M, 68 år Roger Richthoff, SD, 70 år Ann-Britt Åsebol, M, 71 år Lars Jilmstad, M, 72 år Gudrun Nordborg, V, 72 år Anne Oskarsson, SD, 72 år Thomas Hammarberg, S, 76 år Barbro Westerholm, L, 85 år
