7 minute read
I fokus: Stora förväntningar på äldreomsorgslagen
ÄLDREOMSORGEN
”En ny lag kan leda till stora förändringar”
Nu ska bristerna i äldreomsorgen åtgärdas. Det är i alla fall tanken med det lagförslag som presenteras i månadsskiftet. ”När det gäller att få en integrerad vård och omsorg så tror jag att det här kommer att ha en stor betydelse”, säger utredaren Olivia Wigzell.
TEXT: THORD ERIKSSON
Idecember 2020 presenterade Coronakommissionen sin första delrapport som särskilt kretsade kring äldreomsorgen under pandemin. Kritiken var förödande. Av drygt 7 000 personer med diagnosen covid-19 som fram till den tidpunkten avlidit, hade nästan 9 av 10 varit 70 år eller äldre och runt hälften bott på särskilt boende.
En förklaring som pekades ut var att åtgärderna för att hejda smittspridningen i samhället inte varit tillräckligt effektiva. En annan förklaring var äldreomsorgens strukturella brister – brister som regeringen och myndigheter borde ha känt till och anpassat sina åtgärder efter, ansåg kommissionen. ”De anställda i äldreomsorgen lämnades i stor utsträckning ensamma att hantera krissituationen”, slog kommissionen fast.
SÄLLAN HAR DET STÅTT så klart att något måste göras. Men vad? Som för att föregripa kraven på bättring inledde socialminister Lena Hallengren (S) pressträffen där kommissionen presenterade sin rapport, med att meddela att en utredning om en äldreomsorgslag skulle tillsättas.
Behovet av en sådan lag är något även andra ministrar har talat om under årens lopp, men utan att komma till skott (se separat text). Även PRO
▲
har länge haft en sådan lag på agendan och lade inför valet 2014 fram ett konkret förslag och ordförande Christina Tallberg var följaktligen nöjd efter Lena Hallengrens tillkännagivande: – Detta är just vad PRO har krävt. Vi har under mycket lång tid drivit frågan om en äldreomsorgslag, och att ambitionsnivån i lagstiftningen ska höjas från en skälig levnadsnivå till att garantera goda levnadsvillkor för landets äldre, sa hon i ett pressmeddelande. ”Äldreomsorgen behöver långsiktigt förstärkas med ett tydligare lagstadgat uppdrag och innehåll”, skrev regeringen i utredningens direktiv. Där pekades de största bristerna ut: l Dålig samordning mellan vårdens och omsorgens huvudmän. l Stor omsättning på personal. l Brist på medicinsk kompetens.
Ett par veckor efter att det här numret av PROpensionären har kommit ut, överlämnas lagförslaget av utredaren Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen.
Så hur ser äldreomsorgslagen ut?
Nej, en utredare förmodas inte dela med sig av sina slutsatser förrän uppdragsgivaren, regeringen, tagit del av dem. Det är därför inte alls förvånande att hon uttrycker sig försiktigt när PROpensionären träffar henne på Socialstyrelsen vid Västerbrons ena fäste i Stockholm. Kan du ändå ge en övergripande beskrivning av det förslag du kommer att lägga fram?
Hon svarar diplomatiskt att lagen kommer att ge förslag på nya mål, men också utgå från målsättningar och regleringar kring äldreomsorg som redan finns i annan lagstiftning, som social-
tjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen. – Vi vill helst röra oss från att i äldreomsorgen ha kataloger över insatser, till att stöd och insatser ska utformas efter vars och ens behov. Man bör själv vara med i bedömningen, sätta upp mål och själv kunna följa upp dem. HON GÖR SEDAN en parallell mellan äldreomsorgslagen och den så kallade Ädelreformen i början av 90-talet då långvårdens salar tömdes och 40 000 vårdplatser överfördes till kommunerna. Målet de gången var att äldre skulle få leva självständiga liv på egna villkor, istället för att anonymiseras och institutionaliseras i sterila vårdmiljöer. De landstingsmärkta kläderna kastades, centralplaOlivia Wigzell, nerade scheman för dusch och generaldirek- lavemang ersattes av en filosofi tör för Social- där den enskilda individen skulle styrelsen. respekteras. Äldreomsorgslagen blir inte fullt så omvälvande om den införs, men kan likväl leda till stora förändringar, hävdar Olivia Wigzell. – När det gäller att få en integrerad vård och omsorg så tror jag att det här kommer att ha en stor betydelse. Att kunna bekräfta att man både har behov av äldreomsorg och av hälso- och sjukvård och att stödet ska ges integrerat, så att det inte är två delar utan en sammanhängande helhet. Där hoppas jag att vi kan flytta fram positionerna genom de förslag vi lägger. DE EXAKTA DETALJERNA kring äldreomsorgslagen kommer inte att klarna förrän den sista juni, men en sak går
”Äldreomsorgen behöver långsiktigt förstärkas med ett tydligare lagstadgat uppdrag och innehåll” Vägen till en äldreomsorgslag
Kompetensbrister och otydlig ansvarsfördelning mellan kommunal vård och omsorg och regional hälso- och sjukvård, existerade långt innan pandemin bröt ut. Redan 2005 aviserade dåvarande vårdministern Ylva Johansson (S) därför ambitionen att utreda en äldreomsorgslag som skulle komma till rätta med strukturella brister, kompetensbrist och omsorgsyrkenas låga status. Någon utredning gjordes dock inte. Frågan väcktes på nytt av Maria Larsson, äldreminister i den regering som tog över efter valet 2006. Larsson och hennes parti, KD, hade en äldreomsorgslag på sin agenda, men de vann inget gehör hos övriga partier i den borgerliga alliansen. Inför valet 2014 lade PRO fram ett program för bättre vård och omsorg för de mest sjuka äldre med ett förslag till en äldreomsorgslag. Målet var att höja levnadsnivån från ”skälig”, som det stod och – fortfarande står – i befintlig lagstiftning, till ”god”.
Coronakomissionen framförde svidande kritik av äldrevården under pandemin.
redan nu att förutse:
Arbetsgivar- och intresseorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) kommer att uttrycka kritik. Greger Bengtsson, SKR:s samordnare av frågor som rör vård och omsorg och som har varit knuten som expert till utredningen, framhåller att det handlar om att bryta loss en bit ur socialtjänstlagen, där äldreomsorgen i hög grad regleras idag, och lägga i en separat lagstiftning. – Det tillför knappast något mervärde.
SKR är alltid kritisk mot detaljerade statliga regleringar som inkräktar på kommunalt och regionalt självstyre. Det var precis det som hände för tio år sedan, förra gången äldreomsorgens svagheter
hamnade högt på agendan efter att media avslöjat att demenssjuka om nätterna lämnades ensamma på äldreboenden. Socialstyrelsen gjorde sedan en omfattande tillsyn och kom fram till att fenomenet var utbrett och fick i uppdrag från riksdagen att föreslå åtgärder. DE FÖRESKRIFTER SOM Socialstyrelsen ”Stefan Löfvens röd-gröna arbetade fram skulle innebära detaljerade regler och stora kostnadsökningar för regering avgjorde förslagets kommunerna om de infördes. Kritiken öde: det förpassades till från SKR var stenhård och efter många turer var det Stefan Löfvens röd-gröna papperskorgen.” regering som avgjorde förslagets öde: det förpassades till papperskorgen. Olivia Wigzell tror dock inte att hennes förslag kommer att bemötas på samma sätt eftersom hon kommer att föreslå att alla kostnadsökningar ska täckas av staten. – Det har varit viktigt för oss att räkna på förslagen så att riksdagen kan be- ▲
döma kostnaderna, säger hon.
Att hennes förslag kommer att kritiseras är hon ändå beredd på. Hon måttar med händerna: det finns många uppfattningar om äldreomsorgen. – Spännvidden är otroligt stor. Det finns tunga aktörer som säger att det inte ska vara någon ytterligare lagstiftning. Och det finns andra som saknar tillit till att äldreomsorgen kommer att hålla en bra kvalitet om inte en väldigt detaljerad lagstiftning införs. I SOCIALTJÄNSTLAGEN slås det fast att äldre människor ska försäkras en skälig levnadsnivå. PRO och andra pensionärsorganisationer har länge ifrågasatt begreppet och menar att människor istället borde ha försäkringar om en god levnadsnivå. Men något sådant förslag kommer äldreomsorgslagen inte att innehålla eftersom det ligger utanför utredningens uppdrag, säger Olivia Wigzell. – Däremot så adresserar ju den här lagen frågor om att få en likvärdigt god kvalitet och tydlighet.
PRO:s avgående ordförande Christina Tallberg tycker att det är synd att formuleringen om skälig levnadsnivå inte ersätts, eftersom det kan bli problem med hur den nya lagen och socialtjänstlagen i praktiken ska förhålla sig till det. – Jag beklagar det, men utredaren har vad jag förstår ingen möjlighet att göra något annat. Men hon är väl medveten om att vi har framfört kritiken.
Christina Tallberg har bistått utredningen som expert och vet därför vad som kommer att föreslås. Men hon uttrycker sig lika försiktigt som Olivia Wigzell eftersom det är vad som förvän-
tas av henne innan förslaget nått regeringen. Kommer lagen att leda till förbättringar? – Det finns mycket bra saker i utredningen som jag i högsta grad bejakar, med förtydliganden som kan leda till starkare lagstöd. På det sättet känns det bra. ● Christina Tallberg, ordförande, PRO.
PRO:s krav för bättre äldreomsorg
Äldreomsorgen är en av PRO:s tre prioriterade frågor inför valet i höst, vid sidan av höjd allmän pension och ett högkostnadsskydd för tandvården liknande det som finns inom sjukvården.
Flera saker behöver förändras inom äldreomsorgen för att skapa en omsorg av hög kvalitet som är likvärdig oavsett var i landet man bor. PRO:s huvudkrav på politikerna är: ● Alla äldre har rätt till bra äldreomsorg. Därför måste staten skjuta till minst 10 miljarder kronor per år så att pengarna räcker till. ● Kvaliteten på äldreomsorgen avgörs av personalens arbetsvillkor. Landets kommuner bör erbjuda fast anställning utan delade turer till de som arbetar med äldre. ● I dagens lagstiftning står det att äldre ska ha en skälig levnadsnivå. Det är inte gott nog. Lagstiftningen måste därför slå fast rätten till goda levnadsvillkor och en särskild äldreomsorgslag bör införas.
