Resor: Vinterridning i norr

Friskvård på hästryggen

Att rida på vintern blir allt populärare. Så varför inte ett udda äventyr i den norrbottniska vildmarken. Ingen ridvana krävs, det viktiga är nyfikenheten och lusten att pröva något nytt. En form av friskvård som håller hela kroppen i trim.

TEXT: CENNETH SPARBY FOTO: SAM HEDMAN

Det är skymning i midvinterland. Snön ligger meterdjup och har målat landskapet i ett smått romantiskt skimmer, som minner om forna tiders jular. Skritten genom gammelskogen är smått magisk, där grenverken hukar sig under snötyngden. Det är bara Viktor Rydbergs tomte som fattas.

Luften är fylld av skimrande iskristaller, och utandningen bildar små rökmoln i kylan.

Vi har redan ridit i några timmar från Udda Äventyrs ranch i den lilla byn Stockfors strax norr om Älsvbyn, och hunnit skymta en flock orrar och skådat älgspår i mängd. – Det speciella här uppe är atmosfären, som verkligen ger ro i sinnet. Att få sadla min häst och sedan vara i min egen bubbla. Jag behöver ju inte tänka på något annat än att vara här och nu, konstaterar 60-årige Nils Hörnfeldt från Umeå när vi väl stannar till för lunch på Västra Stockberg.

Nils har ridit i mer än tio år med Rikard Öman, som arrangerar turerna här uppe, och han kommer ständigt tillbaka.

Känslan av samhörighet med likasinnade växer sig allt starkare med åren. – Det ger energi att få umgås med andra som gillar att utmana sig själva och vara ute i naturen under enkla förhållanden, ler Nils, med rimfrost i både ögonbryn och skinnmössa.

För vi är en samling entusiastiska deltagare från hela landet som mött upp för att under tre dagar utforska vinterlandskapet från hästryggen. ▲

”Jag behöver ju inte tänka på något annat än att vara här och nu”

Ridningen är för mig ett sätt att få vara lite i en bubbla, tillsammans med min häst, säger Nils Hörnfeldt.

Tid för avfärd. Guiden Rikard Öman ser till att alla har koll på sin utrustning.

Rikard har i mer än ett kvarts sekel ägnat sig åt västernridning och guidat tusentals gäster under åren, med många återvändare som följd.

VI ÄR DENNA DAG rustade för uteliv i sträng kyla. Lager på lager med ull närmast kroppen. Med vadmal, fårskinnsfoder och päls hålls kylan borta. Dessutom har vi rejäla vinterkängor på fötterna, med innerskor och sulor av tovad ull.

Rikard själv är klädd i päls, vadmalsbyxor och pälsmössa, och manar oss att samla ved för att snabbt kunna göra en värmande eld i den bistra nordanvinden.

Och det börjar redan bli mörkt, trots att klockan inte är mer än två på eftermiddagen.

Lunchen till både hästar och oss själva finns i våra sadelväskor, under ullfilten surrad bakom sadeln.

Med hjälp av terpentindoftande tjärved grejar Rikard sedan på några minuter en sprakande brasa, samtidigt som han beskriver västernridningens själ.

Det handlar om en utpräglad bruksridning där ryttaren hela tiden anpassar sig till hästens naturliga rörelsemönster. – För en nybörjare är det ganska enkelt att lära sig grunderna. Du håller tyglarna i en hand och använder kroppstyngd och balans för att få hästen att gå dit du vill, säger han och skär samtidigt upp tjocka skivor av renkött för oss att steka i het panna med en rejäl klick smör.

En delikat anrättning, som med lök, potatismos, kaprismajonnäs och tunnbröd smakar himmelskt. – En perfekt färdkost för hungriga ryttare, konstaterar vi alla och hugger in.

RIKARD RIDER ÅRET OM med gäster. Ett ekoäventyr i ordets rätta bemärkelse, för här handlar det om att vistas flera dagar i vildmark, med boende i små timmerstugor utan el.

En aktivitet som väl matchar det ökade behovet av att vistas ute i naturen, något som Rikard Öman tydligt märkt av under det senaste året. – Ja, svenskarnas längtan till uteliv har väl aldrig varit så stor som under pandemin. Jag har i stort sett varit ute varje helg med grupper under både sommar och höst.

Av de återkommande gästerna har flertalet ridit med honom i mer än 25 års tid. – Så man kan väl säga att vi åldrats med behag tillsammans. För vi glömmer att vi blivit äldre när vi är

ute tillsammans, även om vi stönar över lite krämpor då och då, skrattar Rikard med en menande blick mot Nils.

Han ser ridningen som ren friskvård, för det rör sig om allsidig träning där kroppen hela tiden är i

Det är en konst att göra upp eld när snön ligger meterdjup.

”För en nybörjare är det ganska enkelt att lära sig grunderna”

Vi njuter verkligen av galopperna genom det snörika landskapet. – Under vinterridningen är det ju ett äventyr i sig att hämta vatten till både hästar och människor, säger Annika Frykberg.

rörelse. Dessutom handlar det om att skärpa sinnet och hålla fokus när du sitter i sadeln. – Med mindre vana ryttare ser jag till att de värmer upp ordentligt och gör grundläggande övningar inför turen, för att känna att de har kontroll över både sig själva och sin häst.

Målet är att bli självgående redan efter första dagen. – Ju mer frihet du får med hästen, desto säkrare blir du i sadeln, hävdar Rikard med övertygelse i rösten.

NORDANVINDEN ÖKAR i kraft och vi tränsar på våra hästar för att fortsätta turen. Molnen har lättat och varslar om en stjärnklar kväll och än mer kyla. Längre ner i dalen är det dock vindstilla, som gör att vi kan njuta än mer av ridturen i det arktiskt blåa aftonljuset.

Efter en timme till i sadeln flammar ett norrsken hastigt upp över himlavalvet när vi korsar en av de stora myrarna. Dansande slöjor i grönskimrande nyanser, med inslag av violett. För några av oss är det första gången, så vi stannar alla till för att betrakta skådespelet under hänförd tystnad.

Strax därefter känner hästarna att vildmarkscampen vid Bränntjärn är nära. Vi sätter av i vilsam galopp längs en slingrande skogsväg så att nysnön yr. Det är barnsligt roligt, som om vi alla vore skådisar i en gammal västernfilm. Hästarna har ju också namn som passar in; Country, Maverick, East, Black, Jester, Satisfied, Miles och Double M ger känslan av en svunnen epok.

EFTER ATT HA SADLAT av och gett hästarna hö och vatten är det dags att få värme i stugorna. Björkveden sprakar strax i gjutjärnskaminerna och vi sätter oss sedan i köket för att prata om dagen som varit. En ”after-trek” med Norrlands Guld, rökt renstek, älgkorv och västerbottenost som extra krydda.

Annika Frykberg är mer än nöjd

Western style breakfast ...

Norrsken över Bränntjärn och vinterbad med den vedeldade bastun några meter bort.

med ridturen. Samspelet med Jester är för henne den stora behållningen. – Vi har en ständig kommunikation, som tar en paus först när vi tackat varandra för dagen och hästen får vila ut i hagen.

Hon har tillsammans med sambon Lennart Gau ridit med Udda Äventyr sedan år 2008, och de båda kommer ständigt tillbaka – åtminstone tre gånger om året.

– Jag är ju snart 60 fyllda och har flängt runt på en hästrygg sedan jag var tio. Men jag har aldrig känt mig äldre när jag sitter i sadeln. Där är jag fortfarande den lilla tjejen, ständigt nyfiken på nya äventyr.

All ridning är friskvård för Annika, för då är hon alltid ”här och nu”. – Det handlar om en slags meditation i rörelse, som är högst livgivande, säger hon med eftertanke. 73-årige Lennart har ägnat sig åt friluftsliv sedan barnsben och trivs med enkelheten under turerna med Rikard. – Visst är vintern fin, men jag föredrar ändå att rida under sommarhalvåret, med tanke på ljuset och de varma dagarna. Här i Bränntjärn är det ju ett äventyr i sig att hämta vatten till både hästar och människor under vintern.

Men det är väl lite av charmen också, menar Lennart, som även ägnar sig en hel del åt långfärdsskridskor och alpin skidåkning, tillsammans med Annika. – Det gäller att hålla kroppen i gång, och ridningen gör mig faktiskt till en än bättre skidåkare.

RIKARD HAR SETT TILL att bastun är mer än varm och det är dags för en god stund i de heta ångorna, varvat med snörullning – och hastiga dopp i isvaken för några hugade vinterbadare.

Vi bjuds till och med på ännu mer norrsken, som får oss alla att kika ut genom bastudörren.

Till middag vankas fågelgryta på orre och tjäder. En mustig anrättning med mandelpotatis och rönnbärsgelé, som tar sin goda tid att njuta av.

Nästa morgon visar termometern på 20 minusgrader. Ingen vind och fortfarande stjärnklart. Det är som om ett lock lagts över naturen.

Strax efter tio är vi i sadeln igen, redo för ännu ett äventyr med våra trogna följeslagare. ●

”En slags meditation i rörelse som är högst livgivande”

Resfakta

Rikard Öman och Udda Äventyr norr om Älsvbyn i Norrbotten erbjuder ridturer året runt. En vinterridning fre-sön inkl viss utrustning, transport från och till tåg/flyg och helpension kostar 8 900 kr, en tvådagarstur 5 900 kr. Endagstur med lunch och fika 2 000 kr.

För vidare information om såväl dagsturer, weekendäventyr och längre arrangemang, ring www.uddaaventyr.com Ta tåget till äventyret. Res miljövänligt och ta tåget till ridäventyret. Vy har bekvämt nattåg från Stockholm, Göteborg och Malmö. Du blir hämtad på perrongen nästkommande morgon för vidare transport till Stockfors och Udda Äventyrs ranch, strax norr om Älvsbyn.

Om att rida vintertid:

Att rida vintertid är en klart häftig upplevelse. Hästarna blir ofta pigga och energiska av nysnö och lite kyla. Är du helt ovan får du i lagom takt bekanta dig med din häst, lära dig att sadla, samt sätta på grimma och träns.

Att rida vintertid innebär att du bör ha rejält med kläder på kroppen, helst enligt flerskiktsprincipen med ull närmast kroppen. Och tänk särskilt på varma kängor, rejäla handskar och en vindtät mössa under hjälmen. Fler äventyr till häst. Trumvallen i Vemdalsfjällen och Fjällhästen i Ammarnäs är två andra arrangörer som lockar med vinterridning i fjällmiljö. Hel- och halvdagsturer samt familjearrangemang. www.fjallridning.se www.fjallhasten.se